Innehåll. Den första i sitt slag. 25 Rekonstruktion av brosk. 4 En EULAR-kongress år Ett naturligt val

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Den första i sitt slag. 25 Rekonstruktion av brosk. 4 En EULAR-kongress år 2002. 6 Ett naturligt val"

Transkript

1

2 Den första i sitt slag I din hand håller du den första rapporten från en reumatologisk forskarkongress av högsta kvalité som skrivits så att förhoppningsvis alla ska kunna läsa och ta till sig av innehållet. Dagarna på Stockholmsmässan när EULAR-kongressen samlade gräddan av världens forskare inom reumatologi liknade mest en bikupa. Och inte en enda vit rock såg vi i myllret av människor. Stämningen var tät och överallt stod människor med pannorna i djupa veck och diskussionens heta vågor runt sig. Eller så sågs de ila med snabba steg till nästa föredrag. Ändå tog sig de efterfrågade forskarna, både svenska och utländska, tid att sitta ner i vårt lilla rum för att delge oss av sin kunskap. Deras bemötande bekräftar teorin att ju mer man kan om ett område desto mer ödmjuk blir man, för man vet att det ändå finns så mycket mer att lära sig. Forskningen är inne i en spännande utveckling som precis som världen i övrigt verkar accelerera. En ny forskningstradition växer fram, där vården av reumatikerna ger underlag för fortsatt forskning av nya målinriktade molekylära behandlingsformer. Och där nya grupper människor involveras i forskningen. Inte minst patienterna själva. Nu är tid för värdering och diskussioner om ekonomins och politikens roll för mänskligt välbefinnande. För att lösa reumatismens gåta krävs samarbete över alla gränser. Mellan länder, forskningscentra, olika forskningsområden, organisationer och politiker. För gränserna mellan olika områden, både medicinsk, ekonomiskt och mänskligt suddas ut. I vår rapport från EULAR har vi valt att belysa mångfalden. Vi hoppas läsningen ska vara informativ men också njutningsbar. Välkommen in i forskningens värld! Yvonne Enman Redaktör Innehåll 4 En EULAR-kongress år Ett naturligt val 7 Tidigt omhändertagande måste bli mer vanligt 9 Parat, start, nu! Manualen för dig som behöver hjälpmedel 10 Ledgångsreumatism vid tidig ålder 12 Patienter utbildar patienter 14 Det är inte lätt att tämja en hydra 16 Styrketräning. En ofta förbisedd hjälp i behandlingen 18 Patientinflytande i forskningen 19 Reumatikerpreparat mot nyckelmolekylen TNF-alfa då, nu och i framtiden 22 Borreliaartrit är sällsynt i Sverige, men den existerar 23 Myositsjukdomar. Forskningsområde på framfart 25 Rekonstruktion av brosk Utges som bilaga till Reumatikertidningen av Reumatikerförbundet Alströmergatan Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare Anders Arhammar Redaktör Yvonne Enman Textbearbetning Yvonne Enman Foto Yvonne Enman och Anders Arhammar Grafisk form och illustrationer Anna Josefsson Omslagsbild Photo Researchers Inc./Tiofoto Tryck Elanders Gummessons, Falköping 2002

3 28 På fjället tonar värken bort 29 Snabb diagnos 30 Genetiken kan var reumatismens lösning 32 Samlad kunskap ger ökad kunskap 32 Alveolit vägen till fibros 34 Lungtransplantation 36 Att överskrida gränser och rädda liv 38 Från barn till ungdom Ett samtal om smärta 43 Samarbete över alla gränser A och O 45 ICF. En tankemodell och ett verktyg i det dagliga vårdarbetet och för forskning 46 Frågor med svar från två ledande forskare som intresserat sig för artroskopi 48 SLE och hjärt-kärlsjukdom Ärftlig periodisk feber. Ett fönster öppet för att förstå inflammationer 52 FMF i Sverige 53 Rökning ett bevis på samspelet mellan arv och miljö 55 Serum-COMP mäter vad som händer i brosket 56 Läkemedelsföretagen en resurs för forskningen Barn får också reumatism 1

4 En europeisk reumatologkongress har ägt rum i Stockholm för andra gången efter att reumatologin blev en vetenskap i Europa. Första gången var på 60-talet då mötena ordnades vart fjärde år, och deltagarna var några hundra. Andra gången - nu - ordnas kongresserna varje år, och deltog. En EULAR-kongress år 2002 Är det någonting viktigt? Text Lars Klareskog, professor i reumatologi, Karolinska Sjukhuset/Karolinska Institutet, president för den europeiska Reumatologkongressen 2002 Reumatikerförbundet var värd tillsammans med Läkarsällskapets reumatologförening, och både barnreumatologerna och alla de i reumatologin som inte är läkare deltog. Naturligtvis måste Sveriges reumatiker undra - till vilken nytta för mig och de mina? Jag hade förtroendet att vara kongresspresident, ett slags hederstitel för den lokale värden. Professor Lars Klareskog talar vid kongressens invigning. Foto Ingrid Lundberg Nästan alla mina patienter vet att jag är både forskare och läkare. Och nästan alla frågar förr eller senare ungefär så här: För det första - när kommer forskningen att förstå varför jag fick min sjukdom, så att man kan hindra att den drabbar andra - mina barn, mina barnbarn? När kommer bättre behandlingar för mig? För det andra - hur vet ni vad man forskar om på andra håll i världen - och samarbetare ni med de andra? Ibland får jag också en tredje fråga: Hur får man idéerna till forskningen och hur går det till när en ny behandling utvecklas? Alla dessa frågor är de mest naturliga man kan ha när man lider av en kronisk sjukdom som inte fullt kan botas. Samtliga rör på olika sätt det internationella kunskapsutbytet, som är själva fundamentet för nästan allt som vi kan göra bra inom medicinen. Var kommer idéerna ifrån? För att börja med den tredje frågan, är utgångspunkten för vilka frågor som ställs naturligtvis ofta mötet mellan den forskande läkaren, sjukgymnasten, sjuksköterskan med flera och patienten, där man ser hur en sjukdom utvecklas och vilka brister som finns i dagens behandling. Men fortsättningen - hur man kan förstå något om sjukdomen som tidigare varit oförstått, och hur en ny behandlingsprincip kan uppstå, formuleras ofta i de person- 4

5 liga samtalen mellan forskare som arbetat med liknande problem, men på olika sätt och i olika länder och med olika förutsättningar. Att skapa mötesplatser för dessa personliga samtal är ett av de viktigaste syftena med de internationella kongresserna. De flesta mötena äger faktiskt inte rum under de stora föreläsningarna, utan under de utställningar av resultat från olika forskare som ägde rum varje dag i Stockholm. Sammanlagt utställningsskärmar posters hade producerats av forskare från mer än 50 länder. Under två timmar varje dag, vandrade de flesta av kongressens aktiva deltagare runt bland dessa utställare, med den ansvarige forskaren närvarande vid sin skärm. Vid alla de många tusen samtal som ägde rum där, föddes, tror vi, några av de viktiga idéer som leder till nästa effektiva terapi mot reumatisk sjukdom. Samarbeten skapas, där nationsgränser är helt betydelselösa. De gränslösa mötena Den andra frågan, om att hela tiden veta vad som görs på andra håll i världen, är naturligtvis avgörande både för att använda den senaste kunskapen i patientvård här i Sverige, och för att undvika dubbelarbete och onödig konkurrens. Vid sidan av det nödvändiga läsandet av tidskrifter och böcker om andras forskningsresultat, är också här de personliga mötena kritiska. Fortfarande - trots all vår elektroniska kommunikation - är det viktigt att höra de enskilda forskarna, både inom akademi och läkemedelsindustri, själva presentera vad de gjort och höra kritiska kommentarer från andra under och efter föreläsningarna. Det är också här, vid de översiktliga föredragen som de kliniskt verksamma reumatologerna fräschar upp sina kunskaper så att man också under kommande år behandlar patienterna i Boden, Hudiksvall och Borås på samma sätt som på universitetsklinikerna i Boston eller London. Och det är också här som vi som kongressorganisatörer har att göra de viktiga avvägningarna mellan att låta läkemedelsföretagen presentera sina nyaste Foto Ingrid Lundberg terapier, och samtidigt låta de bästa oberoende forskarna i världen göra sina kritiska kommentarer och ge sina rekommendationer, oberoende av de enskilda företagen. Rätt genomfört kan sådana diskussioner bli de viktigaste garanterna för att pengar till läkemedel används mest effektivt. Fel avvägt finns risk för att den enskilde läkaren blir fångad av ensidig reklam. Sammantaget blir behovet av gemensam kritisk internationell diskussion om dessa frågor mycket viktig för vår vardagliga behandling av reumatiker i Sverige. Vart är reumatologin på väg? Till sist, så förmedlar kongresserna i bästa fall en känsla till alla som deltar av vart reumatologin och den medicinska vetenskapen är på väg, om något nytt väntar bakom hörnet och i så fall när det kan komma. Kanske får hoppet om att sjukdomarna kommer att kunna botas någon gång, näring. Alla de här frågorna som både jag och mina patienter har, och som är nästan omöjliga att besvara, kan man ha ett meningsfullt samtal kring efter att ha känt atmosfären på ett möte som det i Stockholm. Vid de sammanlagt utställningsskärmarna posters som hade producerats av forskare, ägde många intressanta samtal rum. Samtal som troligtvis gav upphov till nya impulser och infallsvinklar. Profession och patientförening Jag tror och hoppas att många, både läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, undersköterskor, sekreterare och framför allt de patienter och kanske anhöriga som deltog, har fått en ny inblick och uppskattning av den internationella reumatologin, och dess möjligheter. Jag hoppas också att denna forskningsbilaga till Reumatikertidningen ska kunna förmedla samma inblick till alla er som inte hade möjlighet att vara med på mötet. Det blir nämligen första gången över huvud taget som resultat och tankar kring en sådan här kongress beskrivs för patienter och andra intresserade utanför kretsen av forskare och läkare. Därmed blir Forskningsbilagan om EULAR ett av uttrycken för hur vi i Sverige försöker samarbeta kring forskning och forskningens resultat inom reumatologin, så att dessa blir självklara gemensamma angelägenheter för forskare, sjukvårdsarbetande och patienter/anhöriga. Läs alltså artiklarna med intresse för vad var och en förmedlar, men också med tanke på att de bara utgör exempel på det mycket snabba framsteg som inte bara görs inom reumatologisk forskning i juni 2002 utan varje månad och där allt sker i ett internationellt sammanhang. Och där de resurser som Reumatikerförbundet och andra ger till svenska forskare är en förutsättning för att vi i Sverige ska kunna fortsätta att både bidra till den internationella kunskapsutvecklingen och skörda frukterna av den. Att skapa mötesplatser för personliga samtal är ett av de viktigaste syftena med de internationella kongresserna. 5

6 Ett naturligt val Förra året var Prag i Tjeckien värd för EULAR-kongressen och då var professor Karel Pavelka lokal president. Text Yvonne Enman Till Prag kom fler än 100 tjeckiska reumatologer för att låta sig inspireras och få nya idéer. I årets tjeckiska grupp på Eular ingår 50 unga forskare. För mig som är kliniker så har det intressantaste med årets EULAR-kongress varit de nya målterapierna. Samt att man nu kan konstatera, och för fram fakta om, betydelsen för tidigt insatt behandling för sjukdomsutvecklingen. Det är det positiva med reumatologin, men det finns också problem. De nya behandlingarna är dyra, och det finns inte tillräckligt av dem. Efterfrågan är större än tillgången. Det är inte så stora skillnader mellan reumatologins Sverige och Tjeckien. Man ser en hotande brist på reumatologer i framtiden. Det är inte tillräckligt många nyutbildade läkare som anammar den reumatologiska specialiteten. Hoppet står till att den dramatiska utveckling som skett inom reumatologin under de senaste 4-5 åren ska locka och höja statusen på dess utövare. Likheterna mellan de två länderna gäller också konstaterandet att den kunskap en distriktsläkare besitter beror på hur uppdaterad och intresserad den enskilda doktorn är av just de reumatologiska nyheter som sprids. Att ställa de till antalet drabbade små diagnoserna är inte alltid så lätt om man kanske i sitt läkarliv endast träffar ett fåtal patienter med dem. Yrket har gått i arv Karel Pavelkas far var också reumatolog. Redan som liten pojke konstaterade jag att jag skulle bli reumatolog, när någon frågade om kommande yrkesval. Inte bara doktor, utan just reumatolog. Fadern var verksam under 40 år, från 1954 och framåt. Jag minns från den tid då jag var en liten pojke hur han for till olika delar av landet för att undersöka människor. Sedan skulle allt journalföras, en procedur så mycket mer svårhanterligt än den med dagens datorer. Superlativen räcker inte till när Karel Pavelka beskriver fadern både som människa och professionell. Med ett sorgset drag tillägger han att fadern hade svårigheter på grund av den regim som styrde i landet och vars åsikter fadern inte delade. Han kunde dock fortsätta sitt arbete, men blev aldrig utnämnd till professor och kunde bara resa på ett mycket begränsat sätt. Både far och son har studerat i Italien under några år. Professor Pavelka tror inte att skillnaderna mellan öst- och västblocket var så dramatiska. Utrustningen var densamma eftersom den stora revolutionen inom till exempel laboratorieutrustning skett under de senaste 20 åren. Idag behärskar de tjeckiska läkarna och forskarna det engelska språket, vilket öppnar vägen till världen och litteraturen. Precis som andra forskare från Europa reser man exempelvis till USA som en del i sin utbildning. Skillnaden kan kanske vara att fler utbildade läkare och forskare sökt andra förutsättningar utanför landets egna gränser. Den europeiska tekniken finns i landet, även om den är dyr. 6

7 Tidigt omhändertagande måste bli mer vanligt Var och en av oss bär på cirka olika gener. Av dessa är det troligen 15 områden i genuppsättningen som kan bidra till en reumatisk sjukdom. Idag är bara ett område känt. 3 procent av generna skiljer en människa från en regnmask. Små skillnader som gör en människa till människa och en regnmask till regnmask. Text Barbro Weatherill För att utveckla reumatoid artrit (RA) krävs någon eller några av dessa 15 områden i genuppsättningen, men också omgivningsfaktorer och det komplicerar situationen. Som professor Wixell sa i sitt inledningsanförande: Den som löser den här gåtan, den kommer jag tveklöst att göra allt för, för att den personen ska få Nobelpriset. Tänk om det vore jag, säger professor Ferdinand Breedveld från Leiden, Holland och konstaterar att dit är ännu en lång väg att gå. Diagnostiseringen av RA sker utifrån de kriterier för klassificering som byggts upp genom internationella test. Information från olika delar av världen om typiska och mindre typiska sjukdomsyttringar har samlats in, sammanställts med hjälp av en dator som sedan plockat ut ett antal kriterier. Men man kan inte bara förlita sig på dessa, för olika symtom kan dyka upp vid olika tidpunkter och därför är samarbetet mellan patienten och doktorn mycket väsentligt. I den första fasen av sjukdomen är kanske inte alla kriterier uppfyllda och de kanske inte heller uppträder i den vanliga turordningen. Då är den behandlande läkarens erfarenhet viktig. Försök med tidigt omhändertagande I början av 90-talet gick några läkare samman och startade en tidig RA-klinik med syfte att ge stöd och råd till den behandlande läkaren, ofta en husläkare. Man begärde in fakta om tidiga RA-fall från olika sjukvårdsinrättningar samtidigt och tog sig an dessa fall omedelbart utan några väntelistor. Patienten följdes sedan upp var sjätte månad tills sjukdomen utvecklats. All information bearbetades med hjälp av datorer och man byggde upp en förteckning över det specifika för sjukdomen, samt vad som skulle kunna ge en fingervisning om patienternas framtid. Ska den reumatoida artriten leda till ett destruktivt tillstånd eller stanna vid inflammation, smärta, svullnad och minskad rörelseförmåga. Fakta om detta är ännu inte publicerade, men det finns ett omfattande kunskapsutbyte mellan läkarna om huruvida en patient har kronisk destruktiv eller icke-destruktiv RA. Detta är viktigt eftersom dagens verkningsfulla behandlingsalternativ gör att det finns möjligheter att påverka hur sjukdomen kommer att utveckla sig. Innan den behandlande läkaren fattar ett beslut måste patienten informeras om vilka risker själva sjukdomsutveckling kan antas medföra och vilka riskerna med medicineringen är. Därefter gäller det för patienten och doktorn tillsammans att väga riskerna innan beslut om behandling tas. Reumatologen spelar en avgörande roll All ny kunskap om tidig behandling måste spridas bland reumatologerna, som i sin tur måste se till att husläkare och andra vårdgivare får vetskap. Det är oerhört viktigt att den här sortens samarbete mellan olika instanser finns, för idag finns effektiv behandling, och den bör sättas in i tid för att resultatet ska bli gott. Inom reumatologin måste man se till att det utarbetas ett system för snabb utvärdering av RA-sjukdomens utveckling. Idag finns förutsättningarna i de flesta länder med väl organiserad sjukvård. På grund av finansiella orsaker är USA förstås ett undantag. Där kan det ta mellan ett och två år innan behandlingsstart. I Europa däremot är tiden från symtom till insättande av behandling i normala fall ungefär sex månader, vilket bör kortas till två. Förutsättningen är att reumatologens betydelse blir känd. Tidigare har medvetenheten både hos patient och doktor om biverkningar av medicinering inneburit att man börjat behandla med försiktighet. Nu är förhållandena motsatta, eftersom effektiva mediciner och kunskapen om kombinationsbehandling blivit större. Kännedomen om vad en tuffare behandling Professor Ferdinand Breedveld, Leiden i Holland och docent Johan Bratt, Huddinge Universitetssjukhus är överens om att vetenskapen fokuserar på tio procent av vården resten är omhändertagande och kompletterande behandling. 7

8 betyder på sikt gör att kraftigare och mer aggressiv behandling sätts in ganska omgående, även om en del av patienterna i princip skulle klara sig med mildare behandling. För att man skall kunna sätta in rätt behandling i tid måste man utbilda mer vad gäller biverkningarna av själva sjukdomen och inte bara stirra sig blind på biverkningarna av medicinen. Dags för kvalitetssäkring Begreppet kvalitetssäkring har ännu inte fått fotfäste inom vården. Om jag till exempel presenterar olika fallbeskrivningar och olika behandlingar för en grupp läkare, och ber dem välja bästa metod, så kommer även duktiga läkare att välja lite av varje, säger Ferinand Breedveld. Och detta är oacceptabelt ur kvalitetssynpunkt. Läkarnas eget sätt att vilja behandla måste regleras. Jämför med livsmedelsindustrin och de strikta regler som finns där. På grund av den ibland konservativa inställningen inom vården, där vårdgivarna ofta vill behandla som man är van vid, måste kravet troligtvis komma från patienterna, tillägger docent Johan Bratt från Huddinge Universitetssjukhus. Inom klinisk forskning ligger Europa långt framme, något som däremot inte gäller den grundläggande vetenskapen. Där har USA fått ett stort försprång, främst beroende på hur pengarna fördelas. Tio procent av alla forskningsinstitutioner får cirka 80 procent av regeringsanslagen. Inom Europa är fördelningen mer utspridd. I USA är också samarbetet mellan forskningen och biotechindustrin betydligt bättre, man har sett ett samband mellan investeringar och resultat, något som vi missat i Europa. Evidence based care, det vill säga ett omhändertagande av patienten som inte bara bygger på vetenskapliga fakta. Ny syn på vården Lite utanför den konventionella behandlingen bedriver professor Breedveld också vårdforskning. Vi tenderar att fokusera väldigt mycket på nya vetenskapliga saker, säger han, men detta täcker bara in ungefär 10 procent av vården. Resten är faktiskt rent omhändertagande och kompletterande behandling. Samarbetet mellan sjukgymnaster, sjuksköterskor och andra är mycket viktigt. Man måste integrera fler parametrar i vården, och alla måste träna. Därför har han inkluderat gruppträning, inklusive bad, i sin behandling. Det gäller att bygga upp vad han kallar evidence based care, det vill säga ett omhändertagande av patienten som inte bara bygger på vetenskapliga fakta, utan även på kompletterande behandling som bevisligen givit goda resultat. 8 Foto Anna Josefsson

9 PARAT, START, NU! Manualen för dig som behöver hjälpmedel Det finns många hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer med funktionsinskränkningar. Men är det alltid de rätta hjälpmedlen som provas ut? Finns det ett glapp mellan möjligheterna och vad som är den bästa möjligheten för brukaren? För att placera hjälpmedelsanvändaren i centrum har det europeiska projektet EUSTAT, Empowering USers Through Assistive Technology, tagit fram en manual med frågor just för att göra brukaren till den som fattar beslut och är huvudperson vid utformningen av sina personliga hjälpmedel. Målet är att stärka brukarens kompetens och på så vis minska glappet mellan personens önskemål och fysiska möjligheter. Frågorna och svaren är inget självändamål utan blir svaren nej eller det blir problem på någon eller några så är det naturligtvis viktigt att diskutera frågeställningen och finna en lösning, eller ett bättre alternativ. När man får ett nytt hjälpmedel är det många nya intryck som pockar på uppmärksamhet. Det är därför klokt att se till att man får med skriftliga garantier och bruksanvisningar, inte minst för hur rengöring och underhåll ska skötas, och vem som är ansvarig för det. Att ha kunskap om vilka reservdelar och tillbehör som finns likväl hur lån av ersättningshjälpmedel ska gå till, tillsammans med viktiga telefonnummer. Eget inflytande Manualen betonar användarens viktiga delaktighet på alla nivåer i utformandet och anskaffandet av personliga hjälpmedel. Förmedlingssystemet måste släppa in brukaren både i analys, värdering och beslut om vilka hjälpmedel som ska anskaffas och hur de ska utformas. En god och konstruktiv dialog mellan brukaren och rådgivaren. För att kunna vara delaktig betyder det att personen själv måste vara på det klara med sin egen situation och veta vad hon vill. Underlaget finns, brukaren är själv expert på sin situation och sina behov! Det finns många erfarenheter på hur hjälpmedlen inte blivit till den nytta de varit avsedda för. Därför understyker manualen vikten av att brukaren vet vad hon behöver och vad målet med hjälpmedlet är. Att införskaffa information både om själva hjälpmedlet och om bakgrunden till förmedlingen. En producent och säljare vill alltid tjäna pengar på sin vara. Fakta och argument är god grund att stå på i förhandlingsläge. När man ska prova ut hjälpmedel är det viktigt att man är mycket grundlig och tar ställning till några viktiga frågor: Löser hjälpmedlen dina problem? Uppfyller de dina kvalitetskrav och mål? Har de en godtagbar design? Står du ut med dem och gör de dig glad? Kan du använda dem på ett bra sätt? Kan du rengöra dem själv? Om inte, vem kan? Kan du underhålla dem själv? Om inte, vem kan? Kan du styra reparationsbehovet? Om inte, vem kan? Kan du få nödvändiga instruktioner och träningsmöjligheter? Kan du få hjälp och rådgivning om du får problem med dem? Om hjälpmedlet går sönder kan du få ett ersättningshjälpmedel under tiden som det repareras? Manualen går att ladda ner från referat av introduktionsartikeln till manualen som är skriven av Lilly Jensen, forskande arbetsterapeut på Hjälpmedelsinstitutet i Taastrup, Danmark. 9

10 Barnreumatologerna Boel Andersson Gäre och Tauny Southwood hoppas att man snart ska kunna växla register över barn med juvenil kronisk artrit mellan länder. Det kan vara ett sätt att komma närmare lösningen. Barn visar inte smärta på samma sätt som vuxna - men har lika ont. Därför är det viktigt att reumatologer tidigt upptäcker och behandlar kronisk ledsjukdom hos barn och unga, särskilt om de befinner sig i puberteten. Annars är risken stor att tillväxten hämmas. Text Kristian Borg Ledgångsreumatism vid tidig ålder Det finns två viktiga frågor som läkare bör uppmärksamma oftare: Att även barn kan få reumatism och att tonåringars övergång från barn- till vuxensjukvården sker friktionsfritt. Vuxenreumatologer är nämligen inte utbildade i hur skelettet växer, menar Tauny Southwood, barnreumatolog vid Birmingham University i Storbritannien. När ungdomar kommer i puberteten kan sjukdomen påverka det växande skelettet. Till exempel kan en inflammation i knät leda till att det ena benet blir längre än det andra, och om sjukdomen drabbar ansiktet kan hela utseendet förvridas, vilket är särskilt besvärligt i den åldern, säger Tauny Southwood. Förutom att påverka den lokala tillväxten och rörelseorganen kan sjukdomen också angripa de centrala kroppssystemen. Kronisk ledinflammation, eller ledgångsreumatism, som hos barn kallas juvenil kronisk artrit, förkortat JCA, är en så kallad systemsjukdom som kan ge inflammerade blodkärl eller nervklämningar, och i vissa fall Sjögrens syndrom med inflammerade tår- och spottkörtlar som följd. Vissa barn blir kortare än andra och sjukdomen är naturligtvis både psykiskt och socialt påfrestande. Att upptäcka JCA i tid och ge en kraftfull behandling till drabbade barn är alltså A och O för barnreumatologer. Tauny Southwood ser det som en viktig utmaning att lära ut hur barn med JCA ser ut och att även mycket små barn kan få sjukdomen. En tidig diagnos och en förutseende läkare, som kan förutspå hos vilka barn sjukdomen kommer att slå hårt, är viktiga förutsättningar för att aktivt kunna bekämpa effekterna av JCA. Etik och genetik Genetiska test av barn med reumatism kommer snart att bli metoden framför andra på vägen mot en lösning, tror Tauny Southwood. Förutsättningarna finns för ett väl utvecklat samarbete i ett nätverk mellan europeiska länder. Skandinavien är långt framskridet inom detta område. Samtidigt finns det etiska problem med genetik - unga personers arvsmassa måste registreras och ett utvecklat forskningssamarbete innebär att DNA måste skickas över nationsgränserna. Det gör många föräldrar tveksamma, och dessutom får de dåligt samvete, eftersom det berör deras egna gener. Vi tror på en kombination av epidemiologi och ny genetisk teknik, säger Boel Andersson Gäre. Hon berättar att man i Sverige redan har börjat registrera barn med juvenil kronisk artrit, och de båda hoppas att 10

11 man snart ska kunna växla register mellan länderna för att finna samband i sjukdomsförloppen och därigenom komma närmare en lösning. Nu arbetar man för att få fram en gemensam, europeisk klassifikation av juvenil kronisk artrit. Problemen och åsikterna är många, men samtidigt är arbetet en stor utmaning, menar Tauny Southwood: - Om vi någonsin ska lyckas lösa reumatismens gåta måste vi samarbeta. Det är möjligt i Europa, men mycket svårt globalt sett. Eular är ett bra forum för att utveckla ett samarbete i dessa frågor. Möjligheter och hopp Tauny Southwood delar in juvenil kronisk artrit i sju huvudgrupper: Systemisk sjukdom Polyartrit (mångledsartrit) Utvidgad artrit (få leder vid debut och fler efter hand) Oligoartrit (fåledsartrit med färre än fem leder) Psoriasisartrit Entesitrelaterad artrit (inflammation i exempelvis ledfästen) och övriga (de som inte passar in i någon eller flera av undergrupperna) Han anser att utvecklingen har kommit långt när det gäller diagnosticering av barn i jämförelse med vuxna. Och Europa ligger före USA. Nej, tjänar man inga pengar på barn, så satsar man heller inte på forskningen. Vi har en annan ideologi i sjukvården i Europa, instämmer Boel Andersson Gäre. I USA finns inte tillräckligt med barnreumatologer, det är ett stort problem. Forskning och utbildning är de primära arbetsfälten för Tauny Southwood, som dock betraktar prioriteringen som ett dilemma. Bekymrad förklarar han att forskningen ofta måste gå före patienterna. Men om det står en mor med ett sjukt barn utanför min dörr kan jag naturligtvis inte säga nej. På fritiden hittar man denne upptagne man antingen i den engelska trädgården, på cykeln eller i replokalen med bandet. Som både trummis och keyboardist krävs det nog lite barnasinne för att klara av att göra de rätta prioriteringarna, även under ledigheten. Som tack till alla föreläsare delades ett unikt glaskonstverk ut. Utformat av konstnären Bertil Vallien från Kosta Boda. Endast tillverkat i 350 exemplar. Initiativtagare var professor emeritus Frank Wollheim. Glasbitens form vill ge en positiv bild av universum där människogestalten svävar runt en färgad kärna, vari det finns en blåsa som ska ge intryck av de möjligheter och det hopp som forskningen innebär. 11

12 Professor Kate Lorig har utvecklat ett koncept som hjälper personer med olika reumatiska sjukdomar att lära sig konsten att leva väl med sin sjukdom. Text Yvonne Enman Kate Lorig bor i San Francisco där hon i sin lilla trädgård odlar lite av varje, under hela året. Tulpanlökar köper hon i september, lägger in i kylskåpet under sex veckor för att lura dem att vintern är där! Patienter utbildar patienter Patientgrupperna består av 25 personer som leds av utbildade personer som själva har någon kronisk sjukdom. Man blandar personer med olika reumatiska sjukdomar, eftersom likheterna är större än olikheterna när man har en kronisk sjukdom. Problemen är desamma: trötthet, smärta, oro, ängslan och depression. Deltagarna är allt från 18 till 90 år, men mestadels mellan Vår äldsta deltagare var 99 år, men jag tror inte vi haft någon över 100 ännu, konstaterar Kate Lorig med glimten i ögat. Programmet består av två timmar per vecka, under sex veckor, och följer ett förutbestämt protokoll. Det liknar den vanliga skolan där varje vecka behandlar flera olika ämnen, som sedan byggs på vecka för vecka inom varje ämne. Byggsten läggs till byggsten. Smärta är centralt i många sjukdomar och dessutom så påtagligt och allestädes närvarande att vi nästan varje vecka talar om smärta och olika sätt att stå ut med den, så kallade coping. Varje vecka gör vi också ett aktiveringsprogram om vad de vill göra denna vecka. Inte vad vi vill att de ska göra, utan vad de själva vill göra, och det är en viktig skillnad. Exempel: Denna vecka ska jag gå ut med hunden 2 gånger varje dag i 10 minuter under 5 dagar. Exempel: Första veckan talar man om fysisk aktivitet. Eleverna får tänka över vad de själva gör och vad de skulle kunna göra. Nästa vecka lär de sig att börja med ett träningsprogram. I upplägget ingår ingen sjukdomskunskap, för det är kunskap som människor kan läsa sig till. Det tar tid och det är mer viktigt att människorna gör något själva. Frågar man människor vad de vill, så säger de att de vill bli undervisade, därför att det är för skrämmande att tvingas göra saker själv. Dessutom kan de då få möjlighet att spela spelet: Min sjukdom är värre än din sjukdom, och det är inte upp till individen att avgöra. Det beror på vems kriterier som 12

13 används. Således tar vi inte upp symtom och sjukdomar och så kan de inte jämföra. Utifrån sett kan man tänka att det skulle finnas en större rädsla för att man kan dö av en svår SLE eller sklerodermi, än de problem en till synes mycket liten fingerartrit kan orsaka. Men om den senare personen till exempel är konsertpianist kan hon fara lika illa som den vars liv kan vara hotat. Det är den personliga uppfattningen om en eventuell fara med en sjukdom som ger huvudproblemet. Man får inte bortse från en persons rädsla, för det är den som är verklig. Problemet sitter ofta i huvudet Oftare än vad man tror konstaterar personer bara att de inte kan utföra en aktivitet, utan att för den skull identifiera problemet. Exempel: Jag kan inte knyta skorna! Frågan är om det beror på att personen inte kan böja ryggen och komma ner till skorna, eller om händerna är problemet. Klassen tillfrågas om vad man kan göra åt saken. Taktiken är att lära av andras erfarenheter och ta del av andras idéer. Det viktiga är att lära sig att analysera varför man inte kan göra en sak. Tillvägagångssättet generera en massa förslag till lösning och personen ombeds välja ett sätt. Under en vecka får man försöka med den lösningen och nästa vecka berätta hur det gått. Exempel: En man konstaterade, med stor saknad, att han inte längre kunde vandra i naturen. Han brukade gå 24-timmars turer. Nu kunde han bara vandra en timme, men det slog honom aldrig att han skulle kunna vandra rakt ut i skogen under 1 2 timme och därefter vända åter! doktorn. De som gått kursen vill ofta inte längre bli kallade patienter utan personer med reumatisk sjukdom. Två kategorier av personer utkristalliserar sig under kursens gång. De som inser att de inte behöver vara beroende patienter och de som finner det för hotande att själva bli tvungna att ta ansvar för sina liv. Utbildningsprogrammet är internationellt accepterat och används i många länder runt om i världen. I USA har många tusentals personer, kanske , genomgått kursen. Kate Lorig och hennes medarbetare har inte nöjt sig med att blanda reumatiska diagnoser, utan att vidareutvecklat programmet genom att ha samlat patientgrupper med många olika kroniska sjukdomar. Vi tänker oss att problemen är desamma för personer med hjärtsjukdomar, diabetes, MS, Parkinson och RA. Vi har mixat på detta sätt nu i sju, åtta år och flera 1000 personer ingår i utvärderingen. Jag är inte säker, men jag tror att resultatet blir lika gott. Ny fas Med de möjligheter som internet medför stundar nya utmaningar för Kate Lorig och hennes medarbetare. Nu bygger de upp ett utbildningsprogram på nätet. Deltagarna deltar i en grupp där de ska logga in 2-3 gånger var vecka, inte nödvändigtvis samtidigt. De går igenom samma process, fördelen är att de kan kommunicera med varandra när de har tid och hur mycket de vill. På nätkursen är hälften män, till skillnad från vanliga grupper där flertalet är kvinnor. Olika utbildningsformer passar olika personer, precis som en medicin inte passar alla. I ett utbyggt skede kan vem som helst tala med vem som helst i världen, bara man har ett gemensamt språk. Den stora utmaningen är att bygga databaserna, sedan är det bara att översätta till andra språk. Om resultaten blir bra är detta den stora utmaningen. Om fem år kommer nog internet att användas lika flitigt som telefonen görs idag. Det enda man behöver för kursen är baskunskaper i data, att kunna använda internet och sända . Min 87-åriga mor är ganska duktig, men det är en enpersons studie. Besök utbildningens hemsida: Vi försöker lära dem en process som de ska gå igenom innan de bestämmer sig för att det inte finns någon lösning på ett problem. Många problem finns mer i huvudet på folk än i verkligheten. Enbart positivt Utvärderingar av utbildningsprogrammet, som gjorts med randomiserade studier, har visat att de som går programmet har mindre smärta, större copingförmåga och går mer sällan till 13

14 Det är inte lätt att tämja en hydra SLE kan jämföras med och ett djur från den grekiska mytologin, hydran. Enligt legenden visade hydran många olika skepnader, var väldigt våldsam, förorsakade både skada och död. Historien om hydran säger att den hade flera huvuden, och om man skar av ett så växte ett nytt ut. Detsamma gäller SLE, om man kurerar ett symtom uppstår ett annat. Text Barbro Weatherill I behandlingen av SLE finns gamla bra metoder som fortfarande gäller, exempelvis antiinflammatoriska mediciner, antimalariamediciner och kortison. Men för att behandlingen av SLE-patienter ska kunna förbättras måste man lära sig att bättre bedöma sjukdomen och att bedömningen blir internationellt densamma. Dessutom måste man lära sig förstå orsaken till sjukdomen. Internationellt jobbar man mycket nära varandra, och en av professor David Isenbergs, verksam vid reumatologiska avdelningen vid University College i London, uppgifter är att leda en sammanslutning vid namn Systemic Lupus International Collaboratoral Clinics Group. Där har man försökt göra jämförelser för att förstå helhetseffekten av SLE. Tre saker krävs: 1. Att förstå att en aktivitet, exempelvis svullnad i händer, behandla den och se den försvinna. 2. Förstå att det finns permanenta förändringar som leder till skador. 3. Förstå att det finns olika aspekter på sjukdomen beroende på om man är doktor eller patient. David Isenberg fick en tankeställare när man för några år sedan bett 100 patienter komma till kliniken. På frågan om vad de upplevde som mest oroande, och istället för att som han hade trott, svara rädsla för njurproblem, hudbesvär eller död, svarade samtliga - tröttheten. Den trötthet som gör att en mamma som sovit tolv timmar inte orkar följa sina barn till skolan, och när eftermiddagen kommer inte heller orkar hämta dem. I behandlingen av SLE-patienter är det därför viktigt att man väger in alla tre aspekterna, sjukdomsaktivitet, skador och patientupplevelser. Nu finns det internationella överenskommelser tillgängliga beträffande alla tre, som gör att alla runt hela världen kan använda sig av samma verktyg och veta att de är jämförda och utvärderade. Färre biverkningar - ett krav Nu kan man gå vidare och utveckla nya mediciner. De ska vara lika effektiva som de gamla medicinerna, men ha färre biverkningar. Det finns en medicin som heter Micofenelate som introducerades för 2-3 år sedan, och det positiva med denna medicin är, att i jämförelser mellan Cyclofosfamid och Mico Fenelate hos patienter med njurproblem, är den senare lika bra ur behandlingssynpunkt, men den har färre biverkningar. De studier som hittills gjorts har dock varit korta, cirka ett år. David Isenberg och hans kollegor har nu lagt fram en begäran till det medicinska forskningsrådet i England för att kunna genomföra en femårig studie. Man kommer att jämföra steroider och Cyclofosfamid med steroider och Mico Fenelate. Om man finner att Mico Fenelate fungerar lika bra men med färre biverkningar kommer detta att bli till stor fördel för patienter med SLE. 14

15 Ett exempel på hur behandlingen kan förbättras när man förstår mer om sjukdomen är en medicin som nu används i England. Det är en medicin som blockerar en speciell markör hos B-cellerna i blodet, de celler som bidrar till att skapa antikroppar. Detta har testats på patienter som inte svarat på någon annan behandling, patienter med mycket aktiv sjukdom. Hos fem av sex patienter blev utfallet mycket gott. Nivån på sjukdomsaktiviteten gick ner och likaså nivån på DNA-antikroppar. För patienten är detta fantastiskt. De kommer in till sjukhuset för en dags behandling, sedan åker de hem och återkommer två veckor senare för samma behandling. Efter detta hålls de på en låg dos av kortison, men man avslutar både Cyclofosfamid och Asatioprin, mediciner som de kanske haft i flera år. Efter den här behandlingen, befinner sig patienten i en remission som kan vara upp till 20 månader. Det ser mycket lovande ut, men man behöver göra en mer noggrann studie och på fler patienter. När man försöker tämja en hydra, måste man också komma ihåg att det kan finnas gamla metoder som kan tas upp till granskning igen. En av de äldre medicinerna, Cyclosporin - som faktiskt introducerades av David Isenberg och en kollega för 20 år sedan - kan behöva en omvärdering. När den först användes var det en katastrof. Orsaken till detta var att läkemedelsföretaget rekommenderat tio SLE är en oberäknelig sjukdom. För en mindre grupp måste man ta den på mycket stort allvar. Forskningen måste och kommer att leda till nya behandlingar, säger professor David Isenberg. mg per kg kroppsvikt, och det var dubbelt så mycket som det skulle ha varit. Nu vet man att en lägre dos, ibland ner till 3-4 mg ger effekt utan alltför många biverkningar. Det finns också en metod som kallas intravenös immunoglobulicering, där patienten tillbringar flera dagar på sjukhus och får dropp. Detta kan var en annan väg, behandlingen tolereras väl, men än vet man inte varför den hjälper. Speciellt bra fungerar den för patienter med njurproblem. Utöver detta finns exempel på många andra behandlingar som påverkar olika delar i sjukdomen, men dessa nya mediciner används än så länge bara i forskningsförsök. Jag tror att framtiden för SLEpatienter kommer att förändras radikalt de kommande åren. Man kommer att veta vilka mediciner som är effektiva och vilka biverkningar som kan finnas. CNS - den största utmaningen Engagemang av det centrala nervsystemet återstår av många anledningar att vara det största och mest utmanande problemet. Har man problem med njurarna eller huden kan man alltid göra en biopsi, men det kan man inte med hjärnan. Därför måste läkarna hela tiden arbeta utan bevis och gissa sig fram. Orsakerna till CNS vid SLE är många och situationerna ser olika ut, från lite migrän till väldigt stora problem. Behandlingen utgör därför idag den största utmaningen och man måste noga tänka sig för innan man väljer behandlingsväg. Beroende på symtomen kan det ta många månader innan sjukdomen kommer under kontroll. Prognos och patientansvar När någon får SLE är den ofta relativt mild till att börja med, och därför bör behandlingen inte nödvändigtvis vara för tuff och aggressiv. Nödvändigt är däremot att sitta ner med patienten och förklara hur de kan hjälpa sig själva. Att vara försiktig med UV-strålning, vila och ibland hålla diet. Man kan alltså påstå att prognosen ser god ut, utvecklingen går åt rätt håll, men man måste ändå vara försiktig när man säger det. För majoriteten av patienterna är det sant, men SLE är en oberäknelig sjukdom och för en mindre grupp måste man ta sjukdomen på mycket stort allvar. Professor Isenberg berättar att av 300 patienter på hans klinik, har 47 dött, alltså cirka 14 procent, med en medelålder på 51 år. När man betänker att en kvinna i England lever i genomsnitt till 85 år, inser man att för en liten grupp människor är SLE en livshotande sjukdom. Ändå har det skett en stor förändring, på 50-talet var överlevnadsgraden hos SLE-patienter ungefär 50 procent medan den idag är 95 procent. En gång i veckan har vi öppen klinik för våra patienter. Det vet patienterna, och om de har några problem och känner att deras husläkare inte kan hjälpa dem, så kan de höra av sig och komma till kliniken. Jag uppmanar alltid mina patienter att komma tidigt när ett skov är på gång, inte säga att man inte vill störa. Det är bättre att störa i tid än för sent. David Isenberg och en kollega har nyligen studerat 800 patienter för att se hur många som får njurproblem. De fann patienter, och det visade sig att det i stor utsträckning berodde på att de inte tagit sina mediciner som de borde, speciellt blodtrycksmedicin. Så när det gäller njurpatienter kan man säga att om man kontrollerar blodtrycket och inflammationen kan man få patienten under kontroll. Om vi träffas om år, tror jag att vi främst kommer att prata om hur revolutionerande alla nya mediciner har varit. Vi kommer också att veta mer om genetiken, förstå varför UV-ljus är farligt, och hur B-cellerna påverkas. 15

16 Arja Häkkinen, legitimerad sjukgymnast och medicine doktor, är forskare vid avdelningen för fysikalisk medicin och rehabilitering, Centralsjukhuset, Jyväskylä, Finland och Christina Stenström, legitimerad sjukgymnast och docent, är forskare och undervisar på Karolinska Institutet. Foto Ann-Charlotte Andersson Det har tagit lång tid innan man insett att träning kan användas till patientens fördel. Betydelsen av att kombinera behandlingen av sjukdomar i muskler och skelett med samtidig träning, framkommer tydligt i en diskussion mellan sjukgymnasterna Arja Häkkinen och Christina Stenström. Text Barbro Weatherill Styrketräning En ofta förbisedd hjälp i behandlingen Foto Anna Josefsson utgiven av Reumatikerförbundet 16

17 Att vara i form innebär att ha god kondition, ändamålsenlig kroppssammansättning samt god muskelstyrka och ledrörlighet. Ju bättre förmåga desto mindre risk för funktionsnedsättning. Varje aktivitet, även de som ingår i det dagliga livet som till exempel att resa sig från en stol eller gå uppför en trappa, kräver ett visst mått av styrka. Många människor med sjukdomar i rörelseapparaten har bara nätt och jämt den kapacitet som krävs för sådana aktiviteter. Inga ökade skador Tidigare ansåg man att människor med reumatiska sjukdomar inte borde träna. Det till och med rekommenderades att man skulle undvika fysisk aktivitet, och så är det fortfarande i vissa länder. Inom Norden hade man denna inställning tills ungefär mitten på 80-talet. Men studier visade på fördelarna, och också på att träning var säkert. Tidigare var man orolig att träning skulle kunna förorsaka ytterligare problem och även skador. Numera vet man att träning inte betyder ökad risk för skada och man letar efter ett sätt att förskriva träning på så den blir till en effektiv del i behandlingen. Men vi kommer att behöva mer personal för att göra detta, säger Arja Häkkinen. Tänk bara på alla idrottare, de har alltid en personlig coach, men vid rehabilitering saknas både personal och pengar. Utöver detta behövs också resurser för att motivera patienten, och därför behövs ett system där man kan träffa patienten oftare för att hålla motivationen uppe och lära dem hur de ska träna. Alla borde ha en personlig tränare, någon som kan förklara och ge stöd. Trötthet och smärta gör naturligtvis träning svårare och därför behöver man också kunna följa upp och förändra träningsprogrammet om det blir nödvändigt. Träning på recept Drömmen är att läkarna ska börja rekommendera fysisk träning för varje patient, men hur träningen sedan ska utformas, och hur regelbunden den ska vara, är sjukgymnastens sak att bestämma. I Finland pågår just nu ett projekt, på några få utvalda sjukvårdsinrättningar, där läkaren skriver ett recept på träning samtidigt som man skriver ut medicin. Pappret skrivs sedan under av både läkaren och patienten, så att man har en Foto Anna Josefsson skriftlig överenskommelse. Detta arbetssätt försöker man sprida även inom andra delar av sjukvården och för andra sjukdomar, exempelvis diabetes, som en nationell hälsostrategi. Man har också arbetat för att få ut informationen via TV, tidningar och ett visst samarbete med patientorganisationer förekommer. Folk måste få en chans att förstå att det tar tid att bygga upp muskler och att det egentligen handlar om ett sätt att leva, säger Arja Häkkinen. När det gäller sjukdom och träning är Norden långt fram. Troligtvis beror detta på tradition och på det faktum att vi hittills haft en homogen befolkning. Vår tradition att motionera genom promenader, cykla till jobbet, vandra i skog och mark har lärt oss att vi mår bra av detta. Tålamodsprövande Det man under de första 1-2 månaderna tjänar på sin träning betyder inte någon egentlig ökning av muskelmassan eller arbetsförmågan hos hjärta och lungor, utan kapacitetsökningen rör sig mest om att man lär sig använda sin kropp på ett mer effektivt sätt. Det kan ta flera månader innan muskelmassan ökar. Egentligen är det ingen större skillnad mellan så kallade friska och personer med en sjukdom mer än att den som är sjuk har ont, vilket kan hämma rörelserna. Speciellt är typ II-fibrer, de som behövs för snabba rörelser, i farozonen för den som inte tränar. Bäst vore det om man började med att testa vad som saknas hos en patient och sedan lägger upp träningen. Den största utmaningen är att anpassa träningen till sjukdomsutvecklingen. Ett problem är att patienten ibland måste avbryta eller minska på träningen, och sedan glömmer man att sätta in den igen när patientens tillstånd förbättrats. Intensiteten i träningen måste minskas, det går inte att börja där man slutade, vilket är fullt möjligt hos friska, säger Christina Stenström. Hjälp att komma över hindren Vilken inställning har då patienterna till träning? Ja, de är som alla andra, en del vill träna, andra inte, skillnaden är bara att sjuka människor har en bra ursäkt för att slippa träna. Därför måste man hjälpa dem att komma över hindren, för det är ännu viktigare för människor med reumatisk sjukdom att träna eftersom de är mer mottagliga för andra sjukdomar, till exempel benskörhet och hjärt/kärlsjukdomar. I en studie fann man fyra kategorier av patienter: 1. De som är motiverade och nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 2. Motiverade, men inte nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 3. Ej motiverade, men nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 4. Ej motiverade och missnöjda. Den första gruppen klarar i allmänhet sin träning själv med visst stöd, den andra behöver mer hjälp med motivation och träningsupplägg. Utmaningen för sjukgymnaster utgörs av patienterna i den grupp som inte är fysiskt aktiva men nöjda. Med den kunskap vi har idag om hälsoeffekter av fysisk aktivitet är det svårt att acceptera synsättet hos denna grupp. I den sistnämnda gruppen förekom ofta andra problem som depression, hög sjukdomsaktivitet och där behövs ofta någon annan typ av hjälp, konstaterar Christina Stenström. Idag finns tillräckligt med studier som visar att träning är bra även för reumatiker. Träning behövs för att frigöra endorfiner och är mycket mer effektivt än akupunktur, TENS och andra smärtlindrande behandlingar. Det finns också försök som tyder på att sjukdomsaktivitet, svullnad och inflammationer tycks minska med träning, men ännu finns inga säkra bevis. Träning bör alltså sättas in tidigt, avslutar Arja Häkkinen. Det är mycket lättare att bygga upp muskelmassa än att återuppbygga något som börjat förstöras. >>Träning bör alltså sättas in i ett tidigt stadium.<< 17

18 Patientinflytande i forskningen Text Janne Bagge, forskningshandläggare på Reumatikerförbundet För oss som kom från Reumatikerförbundet var det naturligtvis mycket spännande att upptäcka att det fanns flera föreläsningar som tog upp olika aspekter på patienternas medverkan i forskningen. Hur kan denna högspecialiserade verksamhet kombineras med fotfolkets krav och funderingar om sin sjukdom? Först ut var John Kirwan, från Storbritannien, som talade om hur man ska förbättra patientperspektivet i vård och forskning inom reumatologin. Han menade att läkaren ofta träffar patienten när de inte behöver - rutinbesök. Under sex år har vi prövat att ta bort rutinbesöken och låtit patienterna ha direkt tillgång när de ansåg sig behöva. Resultatet blev färre och mer meningsfulla besök. Nu införs systemet för alla. Forskarna har också tagit med patienterna i sitt arbete för att förstärka patientperspektivet. Patienterna kommer på viktiga frågor, kan bedöma vilka mått som är av betydelse och inte minst kan de också forska själva. Ett intressant exempel är att patienterna lyfter fram den omtalade trötthet som följer med reumatiska sjukdomar och som behöver mycket mer uppmärksamhet. Intervjuer har bekräftat att tröttheten är klart underskattad av doktorerna. Kan patienter forska själva? Hos oss är patienterna med i en rådgivande grupp, där de skriver ansökningar, definierar forskningsfrågor och tolkar forskningsresultat. I en grupp där målet är att åstadkomma en standardiserad form av mått på sjukdomens verkningar ingår 11 patienter från sju länder tillsammans med forskare. Patienterna har fått utbildning för att kunna bidra på bästa sätt. Och handen på hjärtat, vem kan bäst bestämma vad som är viktigt att uppnå, doktorn eller patienten som lever med sjukdomen? Revolution? Ännu mer omvälvande var Dr Richard Harvey, också han från Storbritannien, som företrädde The Alzheimer Society (läs mer på Organisationen, som liksom Reumatikerförbundet fördelar en hel del forskningsanslag märkte att fler och fler anslag gick till teoretiska projekt och att de som satt i kommittén fick de största forskningsanslagen. När man reformerade systemet satte man som mål att värderingarna från medlemmar med demenserfarenhet, anhöriga, ska vara vägledande i forskningsprogrammet, samt att skapa en bra administration av forskningen. Organisationen har av sina medlemmar valt ut 150 konsumenter, i 12 regioner, för att skapa ett ökat patientinflytande i forskningen. Medelåldern är 65 år och ungefär var femte har någon form av kunskap om forskning. De har fått särskild utbildning och träning i empowerment (hur man påverkar), personlig utveckling, vad forskning är, hur man utvecklar en kritisk blick och slutligen hur man samarbetar. Man använder något man kallar Delfi-tekniken. Det innebär att det på hemsidan finns en tio-i-topp-lista där forskarna kan läsa vilka områden som dessa medlemmar har röstat fram som de viktigaste att forska om. Forskningsansökningarna ska sedan författas på ett språk så vanligt folk begriper. Granskarna använder en prioriteringsskala från 0-10, Forskaren blir sedd och får dessutom ett ansikte på bidragsgivaren. skriver vad de tycker om ansökan, och skickar in den anonymt. Ansökningarna granskas centralt av 4-8 experter. Innan slutgranskning ordnas arbetsmöten där medlemmarna har möjlighet att ställa alla dumma frågor de vill och få svar av expertgruppen. Forskarna får därefter själva presentera sina ansökningar för en kommitté bestående av tre konsumenter och tre experter, innan de fattar beslut. Underskatta inte konsumenterna, poängterar dr Harvey. En fråga som: Har du frågat dem som provat medicinen, hur den påverkar livet?, säger en del om ett ibland bortglömt perspektiv. Biverkningar är inte bara till exempel sömnstörningar - det handlar om vilken effekt de får på livet. Han menar att alla är intresserade av forskning och att många verkligen kan och vill påverka. Medlemmarna får inga arvoden, så kostnaderna för systemet är begränsade, särskilt som man regionaliserat bedömandet för att bland annat minska resorna. Blir sedd Ett annat inslag i systemet är att varje forskningsprojekt får en fadder ur medlemsgruppen. Denna fadder dyker upp varje halvår och tar reda på hur projektet utvecklas. Forskaren blir sedd och får dessutom ett ansikte på bidragsgivaren. Är detta något för Sverige och reumatologin? Jag tror att många i Reumatikerförbundet tycker det, när man nu kan skönja former som skulle kunna fungera. 18

19 Enbrel och Remicade innebar en revolution för världens reumatiker. Idag, flera år efter lanseringen, frågar man sig om medicinerna har varit så bra som det utlovades. För att säkert kunna följa utvecklingen hos patienter behövs bra system för introduktion och långtidsuppföljning av läkemedel. Men vilka är det egentligen som ska få bestämma vilket system som bör användas politikerna och myndigheterna, eller läkarna själva? Text Ylva Hermansson Edward Keystone, läkare på reumatologiska avdelningen vid Mount Sinai-sjukhuset i Toronto. Reumatikerpreparat mot nyckelmolekylen då, nu och i framtiden Edward Keystone, läkare på reumatologiska avdelningen vid Mount Sinai-sjukhuset i Toronto, leder sedan 1998 arbetet vid ett av sjukhusets center där man utvärderar nya behandlingar från hela världen med hjälp av kliniska prövningar och olika forskningsstudier. Forskare och läkare har i flertalet år varit medvetna om den faktor i immunförsvaret som idag benämns TNF-alfa, efter engelskans Tumor Necrosis Factor Alpha. Namnet fick den på grund av sin viktiga roll vid dödandet av cancerceller, och under en lång tid trodde man att dess aktivering av immunförsvaret bara var av godo. När det sedan stod klart att både människor med reumatism och reumatiska möss har en förhöjd halt av TNF-alfa, blev man både överraskad och exalterad. Kanske kunde man genom att blockera denna faktor minska de immunförsvarsreaktioner där patienternas egna vävnader angrips. Ett utav nyckelexperimenten var när man med hjälp av genteknik skapade möss som producerade för mycket TNFalfa. Och alla mössen utvecklade allvarlig artrit. Flera lyckade försök följde innan man behandlade de första patienterna med Remicade. Edward Keystone sammanfattar resultaten: Medicinen hade en närmast mirakulös effekt. Till skillnad från Methotrexat som börjar ge resultat efter ungefär sex till tio veckor, så gjorde Remicade att patienterna kände sig bättre redan inom 24 till 48 timmar. Enbrel gav samma positiva utveckling, och därmed kunde många reumatiker få en ökad livskvalitet. Patienterna har nu färre svullna och ömma leder, de känner sig mindre stela på morgonen, och utvecklar inte vävnadsskador i samma takt som förut. Ungefär procent av de patienter som blivit behandlade med den högsta dosen av medicinerna har blivit åtminstone 20 procent bättre efter tre månader, och efter 30 veckor med Remicade hade procent av patienterna reducerat sina sjukdomssymtom till hälften. Detta är oerhört positiva resultat. Kostnader och biverkningar Men förväntningarna på medicinerna var stora. Förutom bevisad effekt och förhöjd livskvalitet skulle preparaten inte ge för många och allvarliga biverkningar, eller kosta för mycket. En viktig fråga att få besvarad var också om Enbrel och Remicade med säkerhet skulle fungera om en behandling med de vanliga konventionella medicinerna, som till exempel Methotrexat och Sulphasalazine, hade misslyckats. Medicinerna har på nästan alla punkter givit vad som förväntats av dem. De är säkra alternativ till de gamla medicinerna, men det stora problemet är kostnaderna. Eftersom de är så dyra har man i många länder blivit tvungen att neka patienter preparaten, patienter som egentligen skulle behöva dem. Det är ett problem som måste lösas, menar Edward Keystone. Vad gäller biverkningar vet man inte hur den framtida utvecklingen kommer att se ut. Lättare åkommor som orsakas av preparaten är bland annat hudirritationer, huvudvärk, illamående och frossa, men dessa symtom brukar inte bli särskilt långvariga. Vad som däremot skapar viss oro är den ökade risken för infektioner. Främst handlar det om förkylningar och luftrörsinfektioner, men man har 19

20 även uppmärksammat en liten ökning av allvarligare sjukdomar. Till exempel har personer som burit på ett inaktivt tuberkulosvirus i vissa fall fått återaktiverad tuberkulos. Patienter med Multipel Skleros, MS, eller personer med återkommande hjärtproblem, bör inte heller ta medicinerna eftersom symtomen då har visats kunna bli värre. Dessutom finns det en liten risk att cancer utvecklas, när immunförsvarets effektivitet sänks. Samtidigt som vi tar de förhöjda sjukdomsriskerna på största allvar, så tycker jag inte att patienter bör oroa sig för mycket. Tuberkulos är bara ett problem om man inte testar och behandlar en patient för sjukdomen, innan behandling med Enbrel eller Remicade startar. Vad gäller cancer så kommer det att ta några år innan vi säkert vet hur stora riskerna för sjukdomsuppkomsten är, men i dagsläget anses de vara relativt små. Ny forskningsetik ger nya mediciner? En viktig faktor för att driva forskningen framåt är att forskare får ta del av varandras resultat, oavsett om de är positiva eller negativa. Konkurrensen inom forsknings- och läkemedelsvärlden har dock gjort att en del forskare och företag har valt att inte publicera misslyckade studier. Det har dessutom varit svårt att få dem accepterade i vetenskapliga tidskrifter. Men Edward Keystone är positiv inför framtiden. Allt fler börjar nu inse hur viktiga de negativa resultaten är i jakten på de riktigt stora upptäckterna. Nya etikregler är på väg. Även om utvecklingen har gått ganska långsamt framåt, förstår forskare idag mycket mer av reumatismens bakomliggande mekanismer än vad de gjorde för femton år sedan. Teknologier som behövs för produktion av läkemedel har blivit bättre, och många nya preparat är på gång. Till exempel kan den första helt humana antikroppen mot TNF-alfa nå marknaden om cirka ett år. I Remicade består antikropparna mot TNF-alfa av 75 procent människoprotein, och 25 procent musprotein. Eftersom kroppens försvarssystem upplever musproteinet som väldigt främmande, kan avstötningsreaktioner uppstå. Med en helt människobaserad antikropp förväntas dessa reaktioner bli färre. Läkemedlet bryts då inte ned lika snabbt och kan därför tas en gång var fjortonde dag istället för två gånger i veckan, vilket gör livet enklare för patienterna. Olika system för läkemedelsintroduktion skapar debatt i Europa Behovet av bra system för introduktion och långtidsuppföljning av läkemedel blir allt större inom dagens vård och läkemedelsindustri. Samtidigt som antalet preparat ökar, kommer frågor om medicinernas framtida biverkningar och resultaten av vårdens brist på resurser. Efter en påbörjad behandling skickas idag många patienter hem i förtid utan en ordentlig observation, vilket ökar vikten av återbesök. Inom en snar framtid kommer också information som bevisad effekt, acceptabla biverkningar och dokumenterade rimliga kostnader att bli allt viktigare för att läkemedel ska få fortsätta att förskrivas. I Europa förekommer olika system för introduktion och uppföljning av läkemedel. Gabriel Panayi, professor och läkare vid Guy s-sjukhuset i London, har erfarenhet av Enbrels och Remicades introduktion i England. National Institute for Clinical Excellence, NICE, är den myndighet som bestämmer vilka mediciner som ska få subventioneras eller ej. Deras beslut bygger på publicerade studier baserade på kliniska prövningar, som licenssökande företag lämnar in. Utöver den rent medicinska undersökningen gör >> När reumatikerpatienter i Sverige under mer än tre år kunnat bli behandlade med Enbrel och Remicade kom ett beslut om godkännande av medicinerna i England. << de också en ekonomisk beräkning för att få en bild av läkemedlets omkostnader. Systemet har dock fått en hel del kritik från läkare och patienter runt om i Europa. Den ibland utdragna beslutsprocessen anses i slutändan drabba patienterna, samtidigt som den ekonomiska modellen inte har kunnat ses som tillförlitlig. Lars Klareskog är läkare och professor på den reumatologiska avdelningen vid Karolinska Sjukhuset. När reumatikerpatienter i Sverige under mer än tre år kunnat bli behandlade med Enbrel och Remicade kom ett beslut om godkännande av medicinerna i England. De riktlinjer för säkerhet och läkemedelsdistribution som NICE hade kommit fram till, skiljde sig inte 20

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

När smärtan talar olika språk Citatsamling

När smärtan talar olika språk Citatsamling När smärtan talar olika språk Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. I början av projektet genomfördes

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Nummer 7 (sept) 2013

Nummer 7 (sept) 2013 Nummer 7 (sept) 2013 Medlemsbevis istället för medlemskort När avierna för medlemsavgiften skickas ut med Reumatikervärlden nr 6 kommer vi inte längre att ha med ett tryckt medlemskort. Vi vill att medlemmarna

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet 5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer