Innehåll. Den första i sitt slag. 25 Rekonstruktion av brosk. 4 En EULAR-kongress år Ett naturligt val

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Den första i sitt slag. 25 Rekonstruktion av brosk. 4 En EULAR-kongress år 2002. 6 Ett naturligt val"

Transkript

1

2 Den första i sitt slag I din hand håller du den första rapporten från en reumatologisk forskarkongress av högsta kvalité som skrivits så att förhoppningsvis alla ska kunna läsa och ta till sig av innehållet. Dagarna på Stockholmsmässan när EULAR-kongressen samlade gräddan av världens forskare inom reumatologi liknade mest en bikupa. Och inte en enda vit rock såg vi i myllret av människor. Stämningen var tät och överallt stod människor med pannorna i djupa veck och diskussionens heta vågor runt sig. Eller så sågs de ila med snabba steg till nästa föredrag. Ändå tog sig de efterfrågade forskarna, både svenska och utländska, tid att sitta ner i vårt lilla rum för att delge oss av sin kunskap. Deras bemötande bekräftar teorin att ju mer man kan om ett område desto mer ödmjuk blir man, för man vet att det ändå finns så mycket mer att lära sig. Forskningen är inne i en spännande utveckling som precis som världen i övrigt verkar accelerera. En ny forskningstradition växer fram, där vården av reumatikerna ger underlag för fortsatt forskning av nya målinriktade molekylära behandlingsformer. Och där nya grupper människor involveras i forskningen. Inte minst patienterna själva. Nu är tid för värdering och diskussioner om ekonomins och politikens roll för mänskligt välbefinnande. För att lösa reumatismens gåta krävs samarbete över alla gränser. Mellan länder, forskningscentra, olika forskningsområden, organisationer och politiker. För gränserna mellan olika områden, både medicinsk, ekonomiskt och mänskligt suddas ut. I vår rapport från EULAR har vi valt att belysa mångfalden. Vi hoppas läsningen ska vara informativ men också njutningsbar. Välkommen in i forskningens värld! Yvonne Enman Redaktör Innehåll 4 En EULAR-kongress år Ett naturligt val 7 Tidigt omhändertagande måste bli mer vanligt 9 Parat, start, nu! Manualen för dig som behöver hjälpmedel 10 Ledgångsreumatism vid tidig ålder 12 Patienter utbildar patienter 14 Det är inte lätt att tämja en hydra 16 Styrketräning. En ofta förbisedd hjälp i behandlingen 18 Patientinflytande i forskningen 19 Reumatikerpreparat mot nyckelmolekylen TNF-alfa då, nu och i framtiden 22 Borreliaartrit är sällsynt i Sverige, men den existerar 23 Myositsjukdomar. Forskningsområde på framfart 25 Rekonstruktion av brosk Utges som bilaga till Reumatikertidningen av Reumatikerförbundet Alströmergatan Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare Anders Arhammar Redaktör Yvonne Enman Textbearbetning Yvonne Enman Foto Yvonne Enman och Anders Arhammar Grafisk form och illustrationer Anna Josefsson Omslagsbild Photo Researchers Inc./Tiofoto Tryck Elanders Gummessons, Falköping 2002

3 28 På fjället tonar värken bort 29 Snabb diagnos 30 Genetiken kan var reumatismens lösning 32 Samlad kunskap ger ökad kunskap 32 Alveolit vägen till fibros 34 Lungtransplantation 36 Att överskrida gränser och rädda liv 38 Från barn till ungdom Ett samtal om smärta 43 Samarbete över alla gränser A och O 45 ICF. En tankemodell och ett verktyg i det dagliga vårdarbetet och för forskning 46 Frågor med svar från två ledande forskare som intresserat sig för artroskopi 48 SLE och hjärt-kärlsjukdom Ärftlig periodisk feber. Ett fönster öppet för att förstå inflammationer 52 FMF i Sverige 53 Rökning ett bevis på samspelet mellan arv och miljö 55 Serum-COMP mäter vad som händer i brosket 56 Läkemedelsföretagen en resurs för forskningen Barn får också reumatism 1

4 En europeisk reumatologkongress har ägt rum i Stockholm för andra gången efter att reumatologin blev en vetenskap i Europa. Första gången var på 60-talet då mötena ordnades vart fjärde år, och deltagarna var några hundra. Andra gången - nu - ordnas kongresserna varje år, och deltog. En EULAR-kongress år 2002 Är det någonting viktigt? Text Lars Klareskog, professor i reumatologi, Karolinska Sjukhuset/Karolinska Institutet, president för den europeiska Reumatologkongressen 2002 Reumatikerförbundet var värd tillsammans med Läkarsällskapets reumatologförening, och både barnreumatologerna och alla de i reumatologin som inte är läkare deltog. Naturligtvis måste Sveriges reumatiker undra - till vilken nytta för mig och de mina? Jag hade förtroendet att vara kongresspresident, ett slags hederstitel för den lokale värden. Professor Lars Klareskog talar vid kongressens invigning. Foto Ingrid Lundberg Nästan alla mina patienter vet att jag är både forskare och läkare. Och nästan alla frågar förr eller senare ungefär så här: För det första - när kommer forskningen att förstå varför jag fick min sjukdom, så att man kan hindra att den drabbar andra - mina barn, mina barnbarn? När kommer bättre behandlingar för mig? För det andra - hur vet ni vad man forskar om på andra håll i världen - och samarbetare ni med de andra? Ibland får jag också en tredje fråga: Hur får man idéerna till forskningen och hur går det till när en ny behandling utvecklas? Alla dessa frågor är de mest naturliga man kan ha när man lider av en kronisk sjukdom som inte fullt kan botas. Samtliga rör på olika sätt det internationella kunskapsutbytet, som är själva fundamentet för nästan allt som vi kan göra bra inom medicinen. Var kommer idéerna ifrån? För att börja med den tredje frågan, är utgångspunkten för vilka frågor som ställs naturligtvis ofta mötet mellan den forskande läkaren, sjukgymnasten, sjuksköterskan med flera och patienten, där man ser hur en sjukdom utvecklas och vilka brister som finns i dagens behandling. Men fortsättningen - hur man kan förstå något om sjukdomen som tidigare varit oförstått, och hur en ny behandlingsprincip kan uppstå, formuleras ofta i de person- 4

5 liga samtalen mellan forskare som arbetat med liknande problem, men på olika sätt och i olika länder och med olika förutsättningar. Att skapa mötesplatser för dessa personliga samtal är ett av de viktigaste syftena med de internationella kongresserna. De flesta mötena äger faktiskt inte rum under de stora föreläsningarna, utan under de utställningar av resultat från olika forskare som ägde rum varje dag i Stockholm. Sammanlagt utställningsskärmar posters hade producerats av forskare från mer än 50 länder. Under två timmar varje dag, vandrade de flesta av kongressens aktiva deltagare runt bland dessa utställare, med den ansvarige forskaren närvarande vid sin skärm. Vid alla de många tusen samtal som ägde rum där, föddes, tror vi, några av de viktiga idéer som leder till nästa effektiva terapi mot reumatisk sjukdom. Samarbeten skapas, där nationsgränser är helt betydelselösa. De gränslösa mötena Den andra frågan, om att hela tiden veta vad som görs på andra håll i världen, är naturligtvis avgörande både för att använda den senaste kunskapen i patientvård här i Sverige, och för att undvika dubbelarbete och onödig konkurrens. Vid sidan av det nödvändiga läsandet av tidskrifter och böcker om andras forskningsresultat, är också här de personliga mötena kritiska. Fortfarande - trots all vår elektroniska kommunikation - är det viktigt att höra de enskilda forskarna, både inom akademi och läkemedelsindustri, själva presentera vad de gjort och höra kritiska kommentarer från andra under och efter föreläsningarna. Det är också här, vid de översiktliga föredragen som de kliniskt verksamma reumatologerna fräschar upp sina kunskaper så att man också under kommande år behandlar patienterna i Boden, Hudiksvall och Borås på samma sätt som på universitetsklinikerna i Boston eller London. Och det är också här som vi som kongressorganisatörer har att göra de viktiga avvägningarna mellan att låta läkemedelsföretagen presentera sina nyaste Foto Ingrid Lundberg terapier, och samtidigt låta de bästa oberoende forskarna i världen göra sina kritiska kommentarer och ge sina rekommendationer, oberoende av de enskilda företagen. Rätt genomfört kan sådana diskussioner bli de viktigaste garanterna för att pengar till läkemedel används mest effektivt. Fel avvägt finns risk för att den enskilde läkaren blir fångad av ensidig reklam. Sammantaget blir behovet av gemensam kritisk internationell diskussion om dessa frågor mycket viktig för vår vardagliga behandling av reumatiker i Sverige. Vart är reumatologin på väg? Till sist, så förmedlar kongresserna i bästa fall en känsla till alla som deltar av vart reumatologin och den medicinska vetenskapen är på väg, om något nytt väntar bakom hörnet och i så fall när det kan komma. Kanske får hoppet om att sjukdomarna kommer att kunna botas någon gång, näring. Alla de här frågorna som både jag och mina patienter har, och som är nästan omöjliga att besvara, kan man ha ett meningsfullt samtal kring efter att ha känt atmosfären på ett möte som det i Stockholm. Vid de sammanlagt utställningsskärmarna posters som hade producerats av forskare, ägde många intressanta samtal rum. Samtal som troligtvis gav upphov till nya impulser och infallsvinklar. Profession och patientförening Jag tror och hoppas att många, både läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, undersköterskor, sekreterare och framför allt de patienter och kanske anhöriga som deltog, har fått en ny inblick och uppskattning av den internationella reumatologin, och dess möjligheter. Jag hoppas också att denna forskningsbilaga till Reumatikertidningen ska kunna förmedla samma inblick till alla er som inte hade möjlighet att vara med på mötet. Det blir nämligen första gången över huvud taget som resultat och tankar kring en sådan här kongress beskrivs för patienter och andra intresserade utanför kretsen av forskare och läkare. Därmed blir Forskningsbilagan om EULAR ett av uttrycken för hur vi i Sverige försöker samarbeta kring forskning och forskningens resultat inom reumatologin, så att dessa blir självklara gemensamma angelägenheter för forskare, sjukvårdsarbetande och patienter/anhöriga. Läs alltså artiklarna med intresse för vad var och en förmedlar, men också med tanke på att de bara utgör exempel på det mycket snabba framsteg som inte bara görs inom reumatologisk forskning i juni 2002 utan varje månad och där allt sker i ett internationellt sammanhang. Och där de resurser som Reumatikerförbundet och andra ger till svenska forskare är en förutsättning för att vi i Sverige ska kunna fortsätta att både bidra till den internationella kunskapsutvecklingen och skörda frukterna av den. Att skapa mötesplatser för personliga samtal är ett av de viktigaste syftena med de internationella kongresserna. 5

6 Ett naturligt val Förra året var Prag i Tjeckien värd för EULAR-kongressen och då var professor Karel Pavelka lokal president. Text Yvonne Enman Till Prag kom fler än 100 tjeckiska reumatologer för att låta sig inspireras och få nya idéer. I årets tjeckiska grupp på Eular ingår 50 unga forskare. För mig som är kliniker så har det intressantaste med årets EULAR-kongress varit de nya målterapierna. Samt att man nu kan konstatera, och för fram fakta om, betydelsen för tidigt insatt behandling för sjukdomsutvecklingen. Det är det positiva med reumatologin, men det finns också problem. De nya behandlingarna är dyra, och det finns inte tillräckligt av dem. Efterfrågan är större än tillgången. Det är inte så stora skillnader mellan reumatologins Sverige och Tjeckien. Man ser en hotande brist på reumatologer i framtiden. Det är inte tillräckligt många nyutbildade läkare som anammar den reumatologiska specialiteten. Hoppet står till att den dramatiska utveckling som skett inom reumatologin under de senaste 4-5 åren ska locka och höja statusen på dess utövare. Likheterna mellan de två länderna gäller också konstaterandet att den kunskap en distriktsläkare besitter beror på hur uppdaterad och intresserad den enskilda doktorn är av just de reumatologiska nyheter som sprids. Att ställa de till antalet drabbade små diagnoserna är inte alltid så lätt om man kanske i sitt läkarliv endast träffar ett fåtal patienter med dem. Yrket har gått i arv Karel Pavelkas far var också reumatolog. Redan som liten pojke konstaterade jag att jag skulle bli reumatolog, när någon frågade om kommande yrkesval. Inte bara doktor, utan just reumatolog. Fadern var verksam under 40 år, från 1954 och framåt. Jag minns från den tid då jag var en liten pojke hur han for till olika delar av landet för att undersöka människor. Sedan skulle allt journalföras, en procedur så mycket mer svårhanterligt än den med dagens datorer. Superlativen räcker inte till när Karel Pavelka beskriver fadern både som människa och professionell. Med ett sorgset drag tillägger han att fadern hade svårigheter på grund av den regim som styrde i landet och vars åsikter fadern inte delade. Han kunde dock fortsätta sitt arbete, men blev aldrig utnämnd till professor och kunde bara resa på ett mycket begränsat sätt. Både far och son har studerat i Italien under några år. Professor Pavelka tror inte att skillnaderna mellan öst- och västblocket var så dramatiska. Utrustningen var densamma eftersom den stora revolutionen inom till exempel laboratorieutrustning skett under de senaste 20 åren. Idag behärskar de tjeckiska läkarna och forskarna det engelska språket, vilket öppnar vägen till världen och litteraturen. Precis som andra forskare från Europa reser man exempelvis till USA som en del i sin utbildning. Skillnaden kan kanske vara att fler utbildade läkare och forskare sökt andra förutsättningar utanför landets egna gränser. Den europeiska tekniken finns i landet, även om den är dyr. 6

7 Tidigt omhändertagande måste bli mer vanligt Var och en av oss bär på cirka olika gener. Av dessa är det troligen 15 områden i genuppsättningen som kan bidra till en reumatisk sjukdom. Idag är bara ett område känt. 3 procent av generna skiljer en människa från en regnmask. Små skillnader som gör en människa till människa och en regnmask till regnmask. Text Barbro Weatherill För att utveckla reumatoid artrit (RA) krävs någon eller några av dessa 15 områden i genuppsättningen, men också omgivningsfaktorer och det komplicerar situationen. Som professor Wixell sa i sitt inledningsanförande: Den som löser den här gåtan, den kommer jag tveklöst att göra allt för, för att den personen ska få Nobelpriset. Tänk om det vore jag, säger professor Ferdinand Breedveld från Leiden, Holland och konstaterar att dit är ännu en lång väg att gå. Diagnostiseringen av RA sker utifrån de kriterier för klassificering som byggts upp genom internationella test. Information från olika delar av världen om typiska och mindre typiska sjukdomsyttringar har samlats in, sammanställts med hjälp av en dator som sedan plockat ut ett antal kriterier. Men man kan inte bara förlita sig på dessa, för olika symtom kan dyka upp vid olika tidpunkter och därför är samarbetet mellan patienten och doktorn mycket väsentligt. I den första fasen av sjukdomen är kanske inte alla kriterier uppfyllda och de kanske inte heller uppträder i den vanliga turordningen. Då är den behandlande läkarens erfarenhet viktig. Försök med tidigt omhändertagande I början av 90-talet gick några läkare samman och startade en tidig RA-klinik med syfte att ge stöd och råd till den behandlande läkaren, ofta en husläkare. Man begärde in fakta om tidiga RA-fall från olika sjukvårdsinrättningar samtidigt och tog sig an dessa fall omedelbart utan några väntelistor. Patienten följdes sedan upp var sjätte månad tills sjukdomen utvecklats. All information bearbetades med hjälp av datorer och man byggde upp en förteckning över det specifika för sjukdomen, samt vad som skulle kunna ge en fingervisning om patienternas framtid. Ska den reumatoida artriten leda till ett destruktivt tillstånd eller stanna vid inflammation, smärta, svullnad och minskad rörelseförmåga. Fakta om detta är ännu inte publicerade, men det finns ett omfattande kunskapsutbyte mellan läkarna om huruvida en patient har kronisk destruktiv eller icke-destruktiv RA. Detta är viktigt eftersom dagens verkningsfulla behandlingsalternativ gör att det finns möjligheter att påverka hur sjukdomen kommer att utveckla sig. Innan den behandlande läkaren fattar ett beslut måste patienten informeras om vilka risker själva sjukdomsutveckling kan antas medföra och vilka riskerna med medicineringen är. Därefter gäller det för patienten och doktorn tillsammans att väga riskerna innan beslut om behandling tas. Reumatologen spelar en avgörande roll All ny kunskap om tidig behandling måste spridas bland reumatologerna, som i sin tur måste se till att husläkare och andra vårdgivare får vetskap. Det är oerhört viktigt att den här sortens samarbete mellan olika instanser finns, för idag finns effektiv behandling, och den bör sättas in i tid för att resultatet ska bli gott. Inom reumatologin måste man se till att det utarbetas ett system för snabb utvärdering av RA-sjukdomens utveckling. Idag finns förutsättningarna i de flesta länder med väl organiserad sjukvård. På grund av finansiella orsaker är USA förstås ett undantag. Där kan det ta mellan ett och två år innan behandlingsstart. I Europa däremot är tiden från symtom till insättande av behandling i normala fall ungefär sex månader, vilket bör kortas till två. Förutsättningen är att reumatologens betydelse blir känd. Tidigare har medvetenheten både hos patient och doktor om biverkningar av medicinering inneburit att man börjat behandla med försiktighet. Nu är förhållandena motsatta, eftersom effektiva mediciner och kunskapen om kombinationsbehandling blivit större. Kännedomen om vad en tuffare behandling Professor Ferdinand Breedveld, Leiden i Holland och docent Johan Bratt, Huddinge Universitetssjukhus är överens om att vetenskapen fokuserar på tio procent av vården resten är omhändertagande och kompletterande behandling. 7

8 betyder på sikt gör att kraftigare och mer aggressiv behandling sätts in ganska omgående, även om en del av patienterna i princip skulle klara sig med mildare behandling. För att man skall kunna sätta in rätt behandling i tid måste man utbilda mer vad gäller biverkningarna av själva sjukdomen och inte bara stirra sig blind på biverkningarna av medicinen. Dags för kvalitetssäkring Begreppet kvalitetssäkring har ännu inte fått fotfäste inom vården. Om jag till exempel presenterar olika fallbeskrivningar och olika behandlingar för en grupp läkare, och ber dem välja bästa metod, så kommer även duktiga läkare att välja lite av varje, säger Ferinand Breedveld. Och detta är oacceptabelt ur kvalitetssynpunkt. Läkarnas eget sätt att vilja behandla måste regleras. Jämför med livsmedelsindustrin och de strikta regler som finns där. På grund av den ibland konservativa inställningen inom vården, där vårdgivarna ofta vill behandla som man är van vid, måste kravet troligtvis komma från patienterna, tillägger docent Johan Bratt från Huddinge Universitetssjukhus. Inom klinisk forskning ligger Europa långt framme, något som däremot inte gäller den grundläggande vetenskapen. Där har USA fått ett stort försprång, främst beroende på hur pengarna fördelas. Tio procent av alla forskningsinstitutioner får cirka 80 procent av regeringsanslagen. Inom Europa är fördelningen mer utspridd. I USA är också samarbetet mellan forskningen och biotechindustrin betydligt bättre, man har sett ett samband mellan investeringar och resultat, något som vi missat i Europa. Evidence based care, det vill säga ett omhändertagande av patienten som inte bara bygger på vetenskapliga fakta. Ny syn på vården Lite utanför den konventionella behandlingen bedriver professor Breedveld också vårdforskning. Vi tenderar att fokusera väldigt mycket på nya vetenskapliga saker, säger han, men detta täcker bara in ungefär 10 procent av vården. Resten är faktiskt rent omhändertagande och kompletterande behandling. Samarbetet mellan sjukgymnaster, sjuksköterskor och andra är mycket viktigt. Man måste integrera fler parametrar i vården, och alla måste träna. Därför har han inkluderat gruppträning, inklusive bad, i sin behandling. Det gäller att bygga upp vad han kallar evidence based care, det vill säga ett omhändertagande av patienten som inte bara bygger på vetenskapliga fakta, utan även på kompletterande behandling som bevisligen givit goda resultat. 8 Foto Anna Josefsson

9 PARAT, START, NU! Manualen för dig som behöver hjälpmedel Det finns många hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer med funktionsinskränkningar. Men är det alltid de rätta hjälpmedlen som provas ut? Finns det ett glapp mellan möjligheterna och vad som är den bästa möjligheten för brukaren? För att placera hjälpmedelsanvändaren i centrum har det europeiska projektet EUSTAT, Empowering USers Through Assistive Technology, tagit fram en manual med frågor just för att göra brukaren till den som fattar beslut och är huvudperson vid utformningen av sina personliga hjälpmedel. Målet är att stärka brukarens kompetens och på så vis minska glappet mellan personens önskemål och fysiska möjligheter. Frågorna och svaren är inget självändamål utan blir svaren nej eller det blir problem på någon eller några så är det naturligtvis viktigt att diskutera frågeställningen och finna en lösning, eller ett bättre alternativ. När man får ett nytt hjälpmedel är det många nya intryck som pockar på uppmärksamhet. Det är därför klokt att se till att man får med skriftliga garantier och bruksanvisningar, inte minst för hur rengöring och underhåll ska skötas, och vem som är ansvarig för det. Att ha kunskap om vilka reservdelar och tillbehör som finns likväl hur lån av ersättningshjälpmedel ska gå till, tillsammans med viktiga telefonnummer. Eget inflytande Manualen betonar användarens viktiga delaktighet på alla nivåer i utformandet och anskaffandet av personliga hjälpmedel. Förmedlingssystemet måste släppa in brukaren både i analys, värdering och beslut om vilka hjälpmedel som ska anskaffas och hur de ska utformas. En god och konstruktiv dialog mellan brukaren och rådgivaren. För att kunna vara delaktig betyder det att personen själv måste vara på det klara med sin egen situation och veta vad hon vill. Underlaget finns, brukaren är själv expert på sin situation och sina behov! Det finns många erfarenheter på hur hjälpmedlen inte blivit till den nytta de varit avsedda för. Därför understyker manualen vikten av att brukaren vet vad hon behöver och vad målet med hjälpmedlet är. Att införskaffa information både om själva hjälpmedlet och om bakgrunden till förmedlingen. En producent och säljare vill alltid tjäna pengar på sin vara. Fakta och argument är god grund att stå på i förhandlingsläge. När man ska prova ut hjälpmedel är det viktigt att man är mycket grundlig och tar ställning till några viktiga frågor: Löser hjälpmedlen dina problem? Uppfyller de dina kvalitetskrav och mål? Har de en godtagbar design? Står du ut med dem och gör de dig glad? Kan du använda dem på ett bra sätt? Kan du rengöra dem själv? Om inte, vem kan? Kan du underhålla dem själv? Om inte, vem kan? Kan du styra reparationsbehovet? Om inte, vem kan? Kan du få nödvändiga instruktioner och träningsmöjligheter? Kan du få hjälp och rådgivning om du får problem med dem? Om hjälpmedlet går sönder kan du få ett ersättningshjälpmedel under tiden som det repareras? Manualen går att ladda ner från referat av introduktionsartikeln till manualen som är skriven av Lilly Jensen, forskande arbetsterapeut på Hjälpmedelsinstitutet i Taastrup, Danmark. 9

10 Barnreumatologerna Boel Andersson Gäre och Tauny Southwood hoppas att man snart ska kunna växla register över barn med juvenil kronisk artrit mellan länder. Det kan vara ett sätt att komma närmare lösningen. Barn visar inte smärta på samma sätt som vuxna - men har lika ont. Därför är det viktigt att reumatologer tidigt upptäcker och behandlar kronisk ledsjukdom hos barn och unga, särskilt om de befinner sig i puberteten. Annars är risken stor att tillväxten hämmas. Text Kristian Borg Ledgångsreumatism vid tidig ålder Det finns två viktiga frågor som läkare bör uppmärksamma oftare: Att även barn kan få reumatism och att tonåringars övergång från barn- till vuxensjukvården sker friktionsfritt. Vuxenreumatologer är nämligen inte utbildade i hur skelettet växer, menar Tauny Southwood, barnreumatolog vid Birmingham University i Storbritannien. När ungdomar kommer i puberteten kan sjukdomen påverka det växande skelettet. Till exempel kan en inflammation i knät leda till att det ena benet blir längre än det andra, och om sjukdomen drabbar ansiktet kan hela utseendet förvridas, vilket är särskilt besvärligt i den åldern, säger Tauny Southwood. Förutom att påverka den lokala tillväxten och rörelseorganen kan sjukdomen också angripa de centrala kroppssystemen. Kronisk ledinflammation, eller ledgångsreumatism, som hos barn kallas juvenil kronisk artrit, förkortat JCA, är en så kallad systemsjukdom som kan ge inflammerade blodkärl eller nervklämningar, och i vissa fall Sjögrens syndrom med inflammerade tår- och spottkörtlar som följd. Vissa barn blir kortare än andra och sjukdomen är naturligtvis både psykiskt och socialt påfrestande. Att upptäcka JCA i tid och ge en kraftfull behandling till drabbade barn är alltså A och O för barnreumatologer. Tauny Southwood ser det som en viktig utmaning att lära ut hur barn med JCA ser ut och att även mycket små barn kan få sjukdomen. En tidig diagnos och en förutseende läkare, som kan förutspå hos vilka barn sjukdomen kommer att slå hårt, är viktiga förutsättningar för att aktivt kunna bekämpa effekterna av JCA. Etik och genetik Genetiska test av barn med reumatism kommer snart att bli metoden framför andra på vägen mot en lösning, tror Tauny Southwood. Förutsättningarna finns för ett väl utvecklat samarbete i ett nätverk mellan europeiska länder. Skandinavien är långt framskridet inom detta område. Samtidigt finns det etiska problem med genetik - unga personers arvsmassa måste registreras och ett utvecklat forskningssamarbete innebär att DNA måste skickas över nationsgränserna. Det gör många föräldrar tveksamma, och dessutom får de dåligt samvete, eftersom det berör deras egna gener. Vi tror på en kombination av epidemiologi och ny genetisk teknik, säger Boel Andersson Gäre. Hon berättar att man i Sverige redan har börjat registrera barn med juvenil kronisk artrit, och de båda hoppas att 10

11 man snart ska kunna växla register mellan länderna för att finna samband i sjukdomsförloppen och därigenom komma närmare en lösning. Nu arbetar man för att få fram en gemensam, europeisk klassifikation av juvenil kronisk artrit. Problemen och åsikterna är många, men samtidigt är arbetet en stor utmaning, menar Tauny Southwood: - Om vi någonsin ska lyckas lösa reumatismens gåta måste vi samarbeta. Det är möjligt i Europa, men mycket svårt globalt sett. Eular är ett bra forum för att utveckla ett samarbete i dessa frågor. Möjligheter och hopp Tauny Southwood delar in juvenil kronisk artrit i sju huvudgrupper: Systemisk sjukdom Polyartrit (mångledsartrit) Utvidgad artrit (få leder vid debut och fler efter hand) Oligoartrit (fåledsartrit med färre än fem leder) Psoriasisartrit Entesitrelaterad artrit (inflammation i exempelvis ledfästen) och övriga (de som inte passar in i någon eller flera av undergrupperna) Han anser att utvecklingen har kommit långt när det gäller diagnosticering av barn i jämförelse med vuxna. Och Europa ligger före USA. Nej, tjänar man inga pengar på barn, så satsar man heller inte på forskningen. Vi har en annan ideologi i sjukvården i Europa, instämmer Boel Andersson Gäre. I USA finns inte tillräckligt med barnreumatologer, det är ett stort problem. Forskning och utbildning är de primära arbetsfälten för Tauny Southwood, som dock betraktar prioriteringen som ett dilemma. Bekymrad förklarar han att forskningen ofta måste gå före patienterna. Men om det står en mor med ett sjukt barn utanför min dörr kan jag naturligtvis inte säga nej. På fritiden hittar man denne upptagne man antingen i den engelska trädgården, på cykeln eller i replokalen med bandet. Som både trummis och keyboardist krävs det nog lite barnasinne för att klara av att göra de rätta prioriteringarna, även under ledigheten. Som tack till alla föreläsare delades ett unikt glaskonstverk ut. Utformat av konstnären Bertil Vallien från Kosta Boda. Endast tillverkat i 350 exemplar. Initiativtagare var professor emeritus Frank Wollheim. Glasbitens form vill ge en positiv bild av universum där människogestalten svävar runt en färgad kärna, vari det finns en blåsa som ska ge intryck av de möjligheter och det hopp som forskningen innebär. 11

12 Professor Kate Lorig har utvecklat ett koncept som hjälper personer med olika reumatiska sjukdomar att lära sig konsten att leva väl med sin sjukdom. Text Yvonne Enman Kate Lorig bor i San Francisco där hon i sin lilla trädgård odlar lite av varje, under hela året. Tulpanlökar köper hon i september, lägger in i kylskåpet under sex veckor för att lura dem att vintern är där! Patienter utbildar patienter Patientgrupperna består av 25 personer som leds av utbildade personer som själva har någon kronisk sjukdom. Man blandar personer med olika reumatiska sjukdomar, eftersom likheterna är större än olikheterna när man har en kronisk sjukdom. Problemen är desamma: trötthet, smärta, oro, ängslan och depression. Deltagarna är allt från 18 till 90 år, men mestadels mellan Vår äldsta deltagare var 99 år, men jag tror inte vi haft någon över 100 ännu, konstaterar Kate Lorig med glimten i ögat. Programmet består av två timmar per vecka, under sex veckor, och följer ett förutbestämt protokoll. Det liknar den vanliga skolan där varje vecka behandlar flera olika ämnen, som sedan byggs på vecka för vecka inom varje ämne. Byggsten läggs till byggsten. Smärta är centralt i många sjukdomar och dessutom så påtagligt och allestädes närvarande att vi nästan varje vecka talar om smärta och olika sätt att stå ut med den, så kallade coping. Varje vecka gör vi också ett aktiveringsprogram om vad de vill göra denna vecka. Inte vad vi vill att de ska göra, utan vad de själva vill göra, och det är en viktig skillnad. Exempel: Denna vecka ska jag gå ut med hunden 2 gånger varje dag i 10 minuter under 5 dagar. Exempel: Första veckan talar man om fysisk aktivitet. Eleverna får tänka över vad de själva gör och vad de skulle kunna göra. Nästa vecka lär de sig att börja med ett träningsprogram. I upplägget ingår ingen sjukdomskunskap, för det är kunskap som människor kan läsa sig till. Det tar tid och det är mer viktigt att människorna gör något själva. Frågar man människor vad de vill, så säger de att de vill bli undervisade, därför att det är för skrämmande att tvingas göra saker själv. Dessutom kan de då få möjlighet att spela spelet: Min sjukdom är värre än din sjukdom, och det är inte upp till individen att avgöra. Det beror på vems kriterier som 12

13 används. Således tar vi inte upp symtom och sjukdomar och så kan de inte jämföra. Utifrån sett kan man tänka att det skulle finnas en större rädsla för att man kan dö av en svår SLE eller sklerodermi, än de problem en till synes mycket liten fingerartrit kan orsaka. Men om den senare personen till exempel är konsertpianist kan hon fara lika illa som den vars liv kan vara hotat. Det är den personliga uppfattningen om en eventuell fara med en sjukdom som ger huvudproblemet. Man får inte bortse från en persons rädsla, för det är den som är verklig. Problemet sitter ofta i huvudet Oftare än vad man tror konstaterar personer bara att de inte kan utföra en aktivitet, utan att för den skull identifiera problemet. Exempel: Jag kan inte knyta skorna! Frågan är om det beror på att personen inte kan böja ryggen och komma ner till skorna, eller om händerna är problemet. Klassen tillfrågas om vad man kan göra åt saken. Taktiken är att lära av andras erfarenheter och ta del av andras idéer. Det viktiga är att lära sig att analysera varför man inte kan göra en sak. Tillvägagångssättet generera en massa förslag till lösning och personen ombeds välja ett sätt. Under en vecka får man försöka med den lösningen och nästa vecka berätta hur det gått. Exempel: En man konstaterade, med stor saknad, att han inte längre kunde vandra i naturen. Han brukade gå 24-timmars turer. Nu kunde han bara vandra en timme, men det slog honom aldrig att han skulle kunna vandra rakt ut i skogen under 1 2 timme och därefter vända åter! doktorn. De som gått kursen vill ofta inte längre bli kallade patienter utan personer med reumatisk sjukdom. Två kategorier av personer utkristalliserar sig under kursens gång. De som inser att de inte behöver vara beroende patienter och de som finner det för hotande att själva bli tvungna att ta ansvar för sina liv. Utbildningsprogrammet är internationellt accepterat och används i många länder runt om i världen. I USA har många tusentals personer, kanske , genomgått kursen. Kate Lorig och hennes medarbetare har inte nöjt sig med att blanda reumatiska diagnoser, utan att vidareutvecklat programmet genom att ha samlat patientgrupper med många olika kroniska sjukdomar. Vi tänker oss att problemen är desamma för personer med hjärtsjukdomar, diabetes, MS, Parkinson och RA. Vi har mixat på detta sätt nu i sju, åtta år och flera 1000 personer ingår i utvärderingen. Jag är inte säker, men jag tror att resultatet blir lika gott. Ny fas Med de möjligheter som internet medför stundar nya utmaningar för Kate Lorig och hennes medarbetare. Nu bygger de upp ett utbildningsprogram på nätet. Deltagarna deltar i en grupp där de ska logga in 2-3 gånger var vecka, inte nödvändigtvis samtidigt. De går igenom samma process, fördelen är att de kan kommunicera med varandra när de har tid och hur mycket de vill. På nätkursen är hälften män, till skillnad från vanliga grupper där flertalet är kvinnor. Olika utbildningsformer passar olika personer, precis som en medicin inte passar alla. I ett utbyggt skede kan vem som helst tala med vem som helst i världen, bara man har ett gemensamt språk. Den stora utmaningen är att bygga databaserna, sedan är det bara att översätta till andra språk. Om resultaten blir bra är detta den stora utmaningen. Om fem år kommer nog internet att användas lika flitigt som telefonen görs idag. Det enda man behöver för kursen är baskunskaper i data, att kunna använda internet och sända . Min 87-åriga mor är ganska duktig, men det är en enpersons studie. Besök utbildningens hemsida: Vi försöker lära dem en process som de ska gå igenom innan de bestämmer sig för att det inte finns någon lösning på ett problem. Många problem finns mer i huvudet på folk än i verkligheten. Enbart positivt Utvärderingar av utbildningsprogrammet, som gjorts med randomiserade studier, har visat att de som går programmet har mindre smärta, större copingförmåga och går mer sällan till 13

14 Det är inte lätt att tämja en hydra SLE kan jämföras med och ett djur från den grekiska mytologin, hydran. Enligt legenden visade hydran många olika skepnader, var väldigt våldsam, förorsakade både skada och död. Historien om hydran säger att den hade flera huvuden, och om man skar av ett så växte ett nytt ut. Detsamma gäller SLE, om man kurerar ett symtom uppstår ett annat. Text Barbro Weatherill I behandlingen av SLE finns gamla bra metoder som fortfarande gäller, exempelvis antiinflammatoriska mediciner, antimalariamediciner och kortison. Men för att behandlingen av SLE-patienter ska kunna förbättras måste man lära sig att bättre bedöma sjukdomen och att bedömningen blir internationellt densamma. Dessutom måste man lära sig förstå orsaken till sjukdomen. Internationellt jobbar man mycket nära varandra, och en av professor David Isenbergs, verksam vid reumatologiska avdelningen vid University College i London, uppgifter är att leda en sammanslutning vid namn Systemic Lupus International Collaboratoral Clinics Group. Där har man försökt göra jämförelser för att förstå helhetseffekten av SLE. Tre saker krävs: 1. Att förstå att en aktivitet, exempelvis svullnad i händer, behandla den och se den försvinna. 2. Förstå att det finns permanenta förändringar som leder till skador. 3. Förstå att det finns olika aspekter på sjukdomen beroende på om man är doktor eller patient. David Isenberg fick en tankeställare när man för några år sedan bett 100 patienter komma till kliniken. På frågan om vad de upplevde som mest oroande, och istället för att som han hade trott, svara rädsla för njurproblem, hudbesvär eller död, svarade samtliga - tröttheten. Den trötthet som gör att en mamma som sovit tolv timmar inte orkar följa sina barn till skolan, och när eftermiddagen kommer inte heller orkar hämta dem. I behandlingen av SLE-patienter är det därför viktigt att man väger in alla tre aspekterna, sjukdomsaktivitet, skador och patientupplevelser. Nu finns det internationella överenskommelser tillgängliga beträffande alla tre, som gör att alla runt hela världen kan använda sig av samma verktyg och veta att de är jämförda och utvärderade. Färre biverkningar - ett krav Nu kan man gå vidare och utveckla nya mediciner. De ska vara lika effektiva som de gamla medicinerna, men ha färre biverkningar. Det finns en medicin som heter Micofenelate som introducerades för 2-3 år sedan, och det positiva med denna medicin är, att i jämförelser mellan Cyclofosfamid och Mico Fenelate hos patienter med njurproblem, är den senare lika bra ur behandlingssynpunkt, men den har färre biverkningar. De studier som hittills gjorts har dock varit korta, cirka ett år. David Isenberg och hans kollegor har nu lagt fram en begäran till det medicinska forskningsrådet i England för att kunna genomföra en femårig studie. Man kommer att jämföra steroider och Cyclofosfamid med steroider och Mico Fenelate. Om man finner att Mico Fenelate fungerar lika bra men med färre biverkningar kommer detta att bli till stor fördel för patienter med SLE. 14

15 Ett exempel på hur behandlingen kan förbättras när man förstår mer om sjukdomen är en medicin som nu används i England. Det är en medicin som blockerar en speciell markör hos B-cellerna i blodet, de celler som bidrar till att skapa antikroppar. Detta har testats på patienter som inte svarat på någon annan behandling, patienter med mycket aktiv sjukdom. Hos fem av sex patienter blev utfallet mycket gott. Nivån på sjukdomsaktiviteten gick ner och likaså nivån på DNA-antikroppar. För patienten är detta fantastiskt. De kommer in till sjukhuset för en dags behandling, sedan åker de hem och återkommer två veckor senare för samma behandling. Efter detta hålls de på en låg dos av kortison, men man avslutar både Cyclofosfamid och Asatioprin, mediciner som de kanske haft i flera år. Efter den här behandlingen, befinner sig patienten i en remission som kan vara upp till 20 månader. Det ser mycket lovande ut, men man behöver göra en mer noggrann studie och på fler patienter. När man försöker tämja en hydra, måste man också komma ihåg att det kan finnas gamla metoder som kan tas upp till granskning igen. En av de äldre medicinerna, Cyclosporin - som faktiskt introducerades av David Isenberg och en kollega för 20 år sedan - kan behöva en omvärdering. När den först användes var det en katastrof. Orsaken till detta var att läkemedelsföretaget rekommenderat tio SLE är en oberäknelig sjukdom. För en mindre grupp måste man ta den på mycket stort allvar. Forskningen måste och kommer att leda till nya behandlingar, säger professor David Isenberg. mg per kg kroppsvikt, och det var dubbelt så mycket som det skulle ha varit. Nu vet man att en lägre dos, ibland ner till 3-4 mg ger effekt utan alltför många biverkningar. Det finns också en metod som kallas intravenös immunoglobulicering, där patienten tillbringar flera dagar på sjukhus och får dropp. Detta kan var en annan väg, behandlingen tolereras väl, men än vet man inte varför den hjälper. Speciellt bra fungerar den för patienter med njurproblem. Utöver detta finns exempel på många andra behandlingar som påverkar olika delar i sjukdomen, men dessa nya mediciner används än så länge bara i forskningsförsök. Jag tror att framtiden för SLEpatienter kommer att förändras radikalt de kommande åren. Man kommer att veta vilka mediciner som är effektiva och vilka biverkningar som kan finnas. CNS - den största utmaningen Engagemang av det centrala nervsystemet återstår av många anledningar att vara det största och mest utmanande problemet. Har man problem med njurarna eller huden kan man alltid göra en biopsi, men det kan man inte med hjärnan. Därför måste läkarna hela tiden arbeta utan bevis och gissa sig fram. Orsakerna till CNS vid SLE är många och situationerna ser olika ut, från lite migrän till väldigt stora problem. Behandlingen utgör därför idag den största utmaningen och man måste noga tänka sig för innan man väljer behandlingsväg. Beroende på symtomen kan det ta många månader innan sjukdomen kommer under kontroll. Prognos och patientansvar När någon får SLE är den ofta relativt mild till att börja med, och därför bör behandlingen inte nödvändigtvis vara för tuff och aggressiv. Nödvändigt är däremot att sitta ner med patienten och förklara hur de kan hjälpa sig själva. Att vara försiktig med UV-strålning, vila och ibland hålla diet. Man kan alltså påstå att prognosen ser god ut, utvecklingen går åt rätt håll, men man måste ändå vara försiktig när man säger det. För majoriteten av patienterna är det sant, men SLE är en oberäknelig sjukdom och för en mindre grupp måste man ta sjukdomen på mycket stort allvar. Professor Isenberg berättar att av 300 patienter på hans klinik, har 47 dött, alltså cirka 14 procent, med en medelålder på 51 år. När man betänker att en kvinna i England lever i genomsnitt till 85 år, inser man att för en liten grupp människor är SLE en livshotande sjukdom. Ändå har det skett en stor förändring, på 50-talet var överlevnadsgraden hos SLE-patienter ungefär 50 procent medan den idag är 95 procent. En gång i veckan har vi öppen klinik för våra patienter. Det vet patienterna, och om de har några problem och känner att deras husläkare inte kan hjälpa dem, så kan de höra av sig och komma till kliniken. Jag uppmanar alltid mina patienter att komma tidigt när ett skov är på gång, inte säga att man inte vill störa. Det är bättre att störa i tid än för sent. David Isenberg och en kollega har nyligen studerat 800 patienter för att se hur många som får njurproblem. De fann patienter, och det visade sig att det i stor utsträckning berodde på att de inte tagit sina mediciner som de borde, speciellt blodtrycksmedicin. Så när det gäller njurpatienter kan man säga att om man kontrollerar blodtrycket och inflammationen kan man få patienten under kontroll. Om vi träffas om år, tror jag att vi främst kommer att prata om hur revolutionerande alla nya mediciner har varit. Vi kommer också att veta mer om genetiken, förstå varför UV-ljus är farligt, och hur B-cellerna påverkas. 15

16 Arja Häkkinen, legitimerad sjukgymnast och medicine doktor, är forskare vid avdelningen för fysikalisk medicin och rehabilitering, Centralsjukhuset, Jyväskylä, Finland och Christina Stenström, legitimerad sjukgymnast och docent, är forskare och undervisar på Karolinska Institutet. Foto Ann-Charlotte Andersson Det har tagit lång tid innan man insett att träning kan användas till patientens fördel. Betydelsen av att kombinera behandlingen av sjukdomar i muskler och skelett med samtidig träning, framkommer tydligt i en diskussion mellan sjukgymnasterna Arja Häkkinen och Christina Stenström. Text Barbro Weatherill Styrketräning En ofta förbisedd hjälp i behandlingen Foto Anna Josefsson utgiven av Reumatikerförbundet 16

17 Att vara i form innebär att ha god kondition, ändamålsenlig kroppssammansättning samt god muskelstyrka och ledrörlighet. Ju bättre förmåga desto mindre risk för funktionsnedsättning. Varje aktivitet, även de som ingår i det dagliga livet som till exempel att resa sig från en stol eller gå uppför en trappa, kräver ett visst mått av styrka. Många människor med sjukdomar i rörelseapparaten har bara nätt och jämt den kapacitet som krävs för sådana aktiviteter. Inga ökade skador Tidigare ansåg man att människor med reumatiska sjukdomar inte borde träna. Det till och med rekommenderades att man skulle undvika fysisk aktivitet, och så är det fortfarande i vissa länder. Inom Norden hade man denna inställning tills ungefär mitten på 80-talet. Men studier visade på fördelarna, och också på att träning var säkert. Tidigare var man orolig att träning skulle kunna förorsaka ytterligare problem och även skador. Numera vet man att träning inte betyder ökad risk för skada och man letar efter ett sätt att förskriva träning på så den blir till en effektiv del i behandlingen. Men vi kommer att behöva mer personal för att göra detta, säger Arja Häkkinen. Tänk bara på alla idrottare, de har alltid en personlig coach, men vid rehabilitering saknas både personal och pengar. Utöver detta behövs också resurser för att motivera patienten, och därför behövs ett system där man kan träffa patienten oftare för att hålla motivationen uppe och lära dem hur de ska träna. Alla borde ha en personlig tränare, någon som kan förklara och ge stöd. Trötthet och smärta gör naturligtvis träning svårare och därför behöver man också kunna följa upp och förändra träningsprogrammet om det blir nödvändigt. Träning på recept Drömmen är att läkarna ska börja rekommendera fysisk träning för varje patient, men hur träningen sedan ska utformas, och hur regelbunden den ska vara, är sjukgymnastens sak att bestämma. I Finland pågår just nu ett projekt, på några få utvalda sjukvårdsinrättningar, där läkaren skriver ett recept på träning samtidigt som man skriver ut medicin. Pappret skrivs sedan under av både läkaren och patienten, så att man har en Foto Anna Josefsson skriftlig överenskommelse. Detta arbetssätt försöker man sprida även inom andra delar av sjukvården och för andra sjukdomar, exempelvis diabetes, som en nationell hälsostrategi. Man har också arbetat för att få ut informationen via TV, tidningar och ett visst samarbete med patientorganisationer förekommer. Folk måste få en chans att förstå att det tar tid att bygga upp muskler och att det egentligen handlar om ett sätt att leva, säger Arja Häkkinen. När det gäller sjukdom och träning är Norden långt fram. Troligtvis beror detta på tradition och på det faktum att vi hittills haft en homogen befolkning. Vår tradition att motionera genom promenader, cykla till jobbet, vandra i skog och mark har lärt oss att vi mår bra av detta. Tålamodsprövande Det man under de första 1-2 månaderna tjänar på sin träning betyder inte någon egentlig ökning av muskelmassan eller arbetsförmågan hos hjärta och lungor, utan kapacitetsökningen rör sig mest om att man lär sig använda sin kropp på ett mer effektivt sätt. Det kan ta flera månader innan muskelmassan ökar. Egentligen är det ingen större skillnad mellan så kallade friska och personer med en sjukdom mer än att den som är sjuk har ont, vilket kan hämma rörelserna. Speciellt är typ II-fibrer, de som behövs för snabba rörelser, i farozonen för den som inte tränar. Bäst vore det om man började med att testa vad som saknas hos en patient och sedan lägger upp träningen. Den största utmaningen är att anpassa träningen till sjukdomsutvecklingen. Ett problem är att patienten ibland måste avbryta eller minska på träningen, och sedan glömmer man att sätta in den igen när patientens tillstånd förbättrats. Intensiteten i träningen måste minskas, det går inte att börja där man slutade, vilket är fullt möjligt hos friska, säger Christina Stenström. Hjälp att komma över hindren Vilken inställning har då patienterna till träning? Ja, de är som alla andra, en del vill träna, andra inte, skillnaden är bara att sjuka människor har en bra ursäkt för att slippa träna. Därför måste man hjälpa dem att komma över hindren, för det är ännu viktigare för människor med reumatisk sjukdom att träna eftersom de är mer mottagliga för andra sjukdomar, till exempel benskörhet och hjärt/kärlsjukdomar. I en studie fann man fyra kategorier av patienter: 1. De som är motiverade och nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 2. Motiverade, men inte nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 3. Ej motiverade, men nöjda med sin fysiska aktivitetsnivå. 4. Ej motiverade och missnöjda. Den första gruppen klarar i allmänhet sin träning själv med visst stöd, den andra behöver mer hjälp med motivation och träningsupplägg. Utmaningen för sjukgymnaster utgörs av patienterna i den grupp som inte är fysiskt aktiva men nöjda. Med den kunskap vi har idag om hälsoeffekter av fysisk aktivitet är det svårt att acceptera synsättet hos denna grupp. I den sistnämnda gruppen förekom ofta andra problem som depression, hög sjukdomsaktivitet och där behövs ofta någon annan typ av hjälp, konstaterar Christina Stenström. Idag finns tillräckligt med studier som visar att träning är bra även för reumatiker. Träning behövs för att frigöra endorfiner och är mycket mer effektivt än akupunktur, TENS och andra smärtlindrande behandlingar. Det finns också försök som tyder på att sjukdomsaktivitet, svullnad och inflammationer tycks minska med träning, men ännu finns inga säkra bevis. Träning bör alltså sättas in tidigt, avslutar Arja Häkkinen. Det är mycket lättare att bygga upp muskelmassa än att återuppbygga något som börjat förstöras. >>Träning bör alltså sättas in i ett tidigt stadium.<< 17

18 Patientinflytande i forskningen Text Janne Bagge, forskningshandläggare på Reumatikerförbundet För oss som kom från Reumatikerförbundet var det naturligtvis mycket spännande att upptäcka att det fanns flera föreläsningar som tog upp olika aspekter på patienternas medverkan i forskningen. Hur kan denna högspecialiserade verksamhet kombineras med fotfolkets krav och funderingar om sin sjukdom? Först ut var John Kirwan, från Storbritannien, som talade om hur man ska förbättra patientperspektivet i vård och forskning inom reumatologin. Han menade att läkaren ofta träffar patienten när de inte behöver - rutinbesök. Under sex år har vi prövat att ta bort rutinbesöken och låtit patienterna ha direkt tillgång när de ansåg sig behöva. Resultatet blev färre och mer meningsfulla besök. Nu införs systemet för alla. Forskarna har också tagit med patienterna i sitt arbete för att förstärka patientperspektivet. Patienterna kommer på viktiga frågor, kan bedöma vilka mått som är av betydelse och inte minst kan de också forska själva. Ett intressant exempel är att patienterna lyfter fram den omtalade trötthet som följer med reumatiska sjukdomar och som behöver mycket mer uppmärksamhet. Intervjuer har bekräftat att tröttheten är klart underskattad av doktorerna. Kan patienter forska själva? Hos oss är patienterna med i en rådgivande grupp, där de skriver ansökningar, definierar forskningsfrågor och tolkar forskningsresultat. I en grupp där målet är att åstadkomma en standardiserad form av mått på sjukdomens verkningar ingår 11 patienter från sju länder tillsammans med forskare. Patienterna har fått utbildning för att kunna bidra på bästa sätt. Och handen på hjärtat, vem kan bäst bestämma vad som är viktigt att uppnå, doktorn eller patienten som lever med sjukdomen? Revolution? Ännu mer omvälvande var Dr Richard Harvey, också han från Storbritannien, som företrädde The Alzheimer Society (läs mer på Organisationen, som liksom Reumatikerförbundet fördelar en hel del forskningsanslag märkte att fler och fler anslag gick till teoretiska projekt och att de som satt i kommittén fick de största forskningsanslagen. När man reformerade systemet satte man som mål att värderingarna från medlemmar med demenserfarenhet, anhöriga, ska vara vägledande i forskningsprogrammet, samt att skapa en bra administration av forskningen. Organisationen har av sina medlemmar valt ut 150 konsumenter, i 12 regioner, för att skapa ett ökat patientinflytande i forskningen. Medelåldern är 65 år och ungefär var femte har någon form av kunskap om forskning. De har fått särskild utbildning och träning i empowerment (hur man påverkar), personlig utveckling, vad forskning är, hur man utvecklar en kritisk blick och slutligen hur man samarbetar. Man använder något man kallar Delfi-tekniken. Det innebär att det på hemsidan finns en tio-i-topp-lista där forskarna kan läsa vilka områden som dessa medlemmar har röstat fram som de viktigaste att forska om. Forskningsansökningarna ska sedan författas på ett språk så vanligt folk begriper. Granskarna använder en prioriteringsskala från 0-10, Forskaren blir sedd och får dessutom ett ansikte på bidragsgivaren. skriver vad de tycker om ansökan, och skickar in den anonymt. Ansökningarna granskas centralt av 4-8 experter. Innan slutgranskning ordnas arbetsmöten där medlemmarna har möjlighet att ställa alla dumma frågor de vill och få svar av expertgruppen. Forskarna får därefter själva presentera sina ansökningar för en kommitté bestående av tre konsumenter och tre experter, innan de fattar beslut. Underskatta inte konsumenterna, poängterar dr Harvey. En fråga som: Har du frågat dem som provat medicinen, hur den påverkar livet?, säger en del om ett ibland bortglömt perspektiv. Biverkningar är inte bara till exempel sömnstörningar - det handlar om vilken effekt de får på livet. Han menar att alla är intresserade av forskning och att många verkligen kan och vill påverka. Medlemmarna får inga arvoden, så kostnaderna för systemet är begränsade, särskilt som man regionaliserat bedömandet för att bland annat minska resorna. Blir sedd Ett annat inslag i systemet är att varje forskningsprojekt får en fadder ur medlemsgruppen. Denna fadder dyker upp varje halvår och tar reda på hur projektet utvecklas. Forskaren blir sedd och får dessutom ett ansikte på bidragsgivaren. Är detta något för Sverige och reumatologin? Jag tror att många i Reumatikerförbundet tycker det, när man nu kan skönja former som skulle kunna fungera. 18

19 Enbrel och Remicade innebar en revolution för världens reumatiker. Idag, flera år efter lanseringen, frågar man sig om medicinerna har varit så bra som det utlovades. För att säkert kunna följa utvecklingen hos patienter behövs bra system för introduktion och långtidsuppföljning av läkemedel. Men vilka är det egentligen som ska få bestämma vilket system som bör användas politikerna och myndigheterna, eller läkarna själva? Text Ylva Hermansson Edward Keystone, läkare på reumatologiska avdelningen vid Mount Sinai-sjukhuset i Toronto. Reumatikerpreparat mot nyckelmolekylen då, nu och i framtiden Edward Keystone, läkare på reumatologiska avdelningen vid Mount Sinai-sjukhuset i Toronto, leder sedan 1998 arbetet vid ett av sjukhusets center där man utvärderar nya behandlingar från hela världen med hjälp av kliniska prövningar och olika forskningsstudier. Forskare och läkare har i flertalet år varit medvetna om den faktor i immunförsvaret som idag benämns TNF-alfa, efter engelskans Tumor Necrosis Factor Alpha. Namnet fick den på grund av sin viktiga roll vid dödandet av cancerceller, och under en lång tid trodde man att dess aktivering av immunförsvaret bara var av godo. När det sedan stod klart att både människor med reumatism och reumatiska möss har en förhöjd halt av TNF-alfa, blev man både överraskad och exalterad. Kanske kunde man genom att blockera denna faktor minska de immunförsvarsreaktioner där patienternas egna vävnader angrips. Ett utav nyckelexperimenten var när man med hjälp av genteknik skapade möss som producerade för mycket TNFalfa. Och alla mössen utvecklade allvarlig artrit. Flera lyckade försök följde innan man behandlade de första patienterna med Remicade. Edward Keystone sammanfattar resultaten: Medicinen hade en närmast mirakulös effekt. Till skillnad från Methotrexat som börjar ge resultat efter ungefär sex till tio veckor, så gjorde Remicade att patienterna kände sig bättre redan inom 24 till 48 timmar. Enbrel gav samma positiva utveckling, och därmed kunde många reumatiker få en ökad livskvalitet. Patienterna har nu färre svullna och ömma leder, de känner sig mindre stela på morgonen, och utvecklar inte vävnadsskador i samma takt som förut. Ungefär procent av de patienter som blivit behandlade med den högsta dosen av medicinerna har blivit åtminstone 20 procent bättre efter tre månader, och efter 30 veckor med Remicade hade procent av patienterna reducerat sina sjukdomssymtom till hälften. Detta är oerhört positiva resultat. Kostnader och biverkningar Men förväntningarna på medicinerna var stora. Förutom bevisad effekt och förhöjd livskvalitet skulle preparaten inte ge för många och allvarliga biverkningar, eller kosta för mycket. En viktig fråga att få besvarad var också om Enbrel och Remicade med säkerhet skulle fungera om en behandling med de vanliga konventionella medicinerna, som till exempel Methotrexat och Sulphasalazine, hade misslyckats. Medicinerna har på nästan alla punkter givit vad som förväntats av dem. De är säkra alternativ till de gamla medicinerna, men det stora problemet är kostnaderna. Eftersom de är så dyra har man i många länder blivit tvungen att neka patienter preparaten, patienter som egentligen skulle behöva dem. Det är ett problem som måste lösas, menar Edward Keystone. Vad gäller biverkningar vet man inte hur den framtida utvecklingen kommer att se ut. Lättare åkommor som orsakas av preparaten är bland annat hudirritationer, huvudvärk, illamående och frossa, men dessa symtom brukar inte bli särskilt långvariga. Vad som däremot skapar viss oro är den ökade risken för infektioner. Främst handlar det om förkylningar och luftrörsinfektioner, men man har 19

20 även uppmärksammat en liten ökning av allvarligare sjukdomar. Till exempel har personer som burit på ett inaktivt tuberkulosvirus i vissa fall fått återaktiverad tuberkulos. Patienter med Multipel Skleros, MS, eller personer med återkommande hjärtproblem, bör inte heller ta medicinerna eftersom symtomen då har visats kunna bli värre. Dessutom finns det en liten risk att cancer utvecklas, när immunförsvarets effektivitet sänks. Samtidigt som vi tar de förhöjda sjukdomsriskerna på största allvar, så tycker jag inte att patienter bör oroa sig för mycket. Tuberkulos är bara ett problem om man inte testar och behandlar en patient för sjukdomen, innan behandling med Enbrel eller Remicade startar. Vad gäller cancer så kommer det att ta några år innan vi säkert vet hur stora riskerna för sjukdomsuppkomsten är, men i dagsläget anses de vara relativt små. Ny forskningsetik ger nya mediciner? En viktig faktor för att driva forskningen framåt är att forskare får ta del av varandras resultat, oavsett om de är positiva eller negativa. Konkurrensen inom forsknings- och läkemedelsvärlden har dock gjort att en del forskare och företag har valt att inte publicera misslyckade studier. Det har dessutom varit svårt att få dem accepterade i vetenskapliga tidskrifter. Men Edward Keystone är positiv inför framtiden. Allt fler börjar nu inse hur viktiga de negativa resultaten är i jakten på de riktigt stora upptäckterna. Nya etikregler är på väg. Även om utvecklingen har gått ganska långsamt framåt, förstår forskare idag mycket mer av reumatismens bakomliggande mekanismer än vad de gjorde för femton år sedan. Teknologier som behövs för produktion av läkemedel har blivit bättre, och många nya preparat är på gång. Till exempel kan den första helt humana antikroppen mot TNF-alfa nå marknaden om cirka ett år. I Remicade består antikropparna mot TNF-alfa av 75 procent människoprotein, och 25 procent musprotein. Eftersom kroppens försvarssystem upplever musproteinet som väldigt främmande, kan avstötningsreaktioner uppstå. Med en helt människobaserad antikropp förväntas dessa reaktioner bli färre. Läkemedlet bryts då inte ned lika snabbt och kan därför tas en gång var fjortonde dag istället för två gånger i veckan, vilket gör livet enklare för patienterna. Olika system för läkemedelsintroduktion skapar debatt i Europa Behovet av bra system för introduktion och långtidsuppföljning av läkemedel blir allt större inom dagens vård och läkemedelsindustri. Samtidigt som antalet preparat ökar, kommer frågor om medicinernas framtida biverkningar och resultaten av vårdens brist på resurser. Efter en påbörjad behandling skickas idag många patienter hem i förtid utan en ordentlig observation, vilket ökar vikten av återbesök. Inom en snar framtid kommer också information som bevisad effekt, acceptabla biverkningar och dokumenterade rimliga kostnader att bli allt viktigare för att läkemedel ska få fortsätta att förskrivas. I Europa förekommer olika system för introduktion och uppföljning av läkemedel. Gabriel Panayi, professor och läkare vid Guy s-sjukhuset i London, har erfarenhet av Enbrels och Remicades introduktion i England. National Institute for Clinical Excellence, NICE, är den myndighet som bestämmer vilka mediciner som ska få subventioneras eller ej. Deras beslut bygger på publicerade studier baserade på kliniska prövningar, som licenssökande företag lämnar in. Utöver den rent medicinska undersökningen gör >> När reumatikerpatienter i Sverige under mer än tre år kunnat bli behandlade med Enbrel och Remicade kom ett beslut om godkännande av medicinerna i England. << de också en ekonomisk beräkning för att få en bild av läkemedlets omkostnader. Systemet har dock fått en hel del kritik från läkare och patienter runt om i Europa. Den ibland utdragna beslutsprocessen anses i slutändan drabba patienterna, samtidigt som den ekonomiska modellen inte har kunnat ses som tillförlitlig. Lars Klareskog är läkare och professor på den reumatologiska avdelningen vid Karolinska Sjukhuset. När reumatikerpatienter i Sverige under mer än tre år kunnat bli behandlade med Enbrel och Remicade kom ett beslut om godkännande av medicinerna i England. De riktlinjer för säkerhet och läkemedelsdistribution som NICE hade kommit fram till, skiljde sig inte 20

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Varför är du medlem i Reumatikerförbundet? Från Facebook! - Jag är medlem för att jag ser Reumatikerförbundet som ett fackförbund

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Nummer 7 (sept) 2013

Nummer 7 (sept) 2013 Nummer 7 (sept) 2013 Medlemsbevis istället för medlemskort När avierna för medlemsavgiften skickas ut med Reumatikervärlden nr 6 kommer vi inte längre att ha med ett tryckt medlemskort. Vi vill att medlemmarna

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Patientskola introduktion och manual

Patientskola introduktion och manual Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Karolinska bygger upp forskningskedjor

Karolinska bygger upp forskningskedjor Reumatologisk forskning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm Karolinska i Stockholm är nog det mest bekanta sjukhuset i landet. Från de delvis tämligen slitna patientrummen kan man blicka ut över den underbara

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Effektrapportering till FRII

Effektrapportering till FRII Effektrapportering till FRII 1. Vad vill er organisation uppnå? Reumatikerförbundets vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. För att uppnå våra mål verkar Reumatikerförbundet

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer