Wallenberg Scholars

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wallenberg Scholars 2009 2012"

Transkript

1 Wallenberg Scholars

2 Wallenberg Scholars

3 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Box Stockholm Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2013 TEXT Carina Dahlberg, Ann Fernholm och Nils Johan Tjärnlund BILD Magnus Bergström GRAFISK FORM Sture Balgård TYPSNITT Indigo Antiqua 9.5/13.8 PAPPER Arctic volume 115 g TRYCK Trosa Tryckeri, Trosa 2013 ISBN

4 Innehåll 7 Wallenberg Scholars ett långsiktigt program till fri forskning wallenberg scholars 2009 LENA CLAESSON-WELSH 11 Tumörer kan bli en ofarlig del av kroppen HANS ELLEGREN 15 Flugsnappares gener nyckel till hur nya arter uppstår JONAS FRISÉN 19 Kärnsprängningar ger hjärnforskare unika möjligheter KARL HENRIK JOHANSSON 23 Energibesparing genom uppkopplade apparater och fordon ANNE L HUILLIER 27 Atomfysik på frammarsch LARS NYBERG 31 Med blick för hjärnans minnesfunktion, åldrande och sjukdom THOMAS NYSTRÖM 35 Åldrade celler skadas av proteinklumpar BO ROTHSTEIN 39 Korruption leder till sämre hälsa MARIA ÅGREN 43 Kvinnors ekonomiska betydelse under 1600-talet större än man trott wallenberg scholars 2010 PER AHLBERG 49 Evolutinens steg upp på land MATS ALVESSON 53 Forskar om människors fåfänga

5 HELENA EDLUND 57 Med målet att minska diabetes- och fetmarelaterade sjukdomar OLLE ERIKSSON 61 Framtidens magnetiska material PATRIK ERNFORS 65 Grundforskning för självläkande hjärnor OLLE INGANÄS 69 Energisk ledande solskensforskare KURT JOHANSSON 73 På jakt efter slumpmässiga mönster JENS NIELSEN 77 Livets egen ingenjör gör bränsle av jäst DAVID WARDLE 81 Förändringar i fjäll- och skogliga ekosystem PERNILLA WITTUNG-STAFSHEDE 85 Proteinforskning som kan förändra synen på sjukdomsutveckling wallenberg scholars 2011 SIV ANDERSSON 91 Bakterier kan bli kroppens egna vaccinfabriker PETER ANDREKSON 95 Optikforskning som ger snabbare internet DANIEL CONLEY 99 Spår på havsbotten belyser klimatförändringar JOHAN ERICSON 103 Stamcellsforskning mor Parkinsons sjukdom och depression ANDREW EWING 107 Nya filmtekniker ska avslöja hjärnans hemligheter HANS HERTZ 111 Röntgenforskning som väcker förhoppningar LARS HULTMAN 115 Hård, hårdare, hårdast stark materialforskning SVANTE JANSON 119 Slumpgrafsmodeller som kan förutspå smittspridning PER KRUSELL 123 Klimatförändringar påverkar länders ekonomier olika

6 STEFAN THOR 127 Flugforskning som kan bromsa utveckling av Alzheimer wallenberg scholars 2012 LEIF ANDERSSON 133 Tamsvin, hästar och kycklingar berättar om människans arv MAGNUS BERGGREN 137 Han omvandlar elektroniska signaler till biologiska signaler PER-OLOF BERGGREN 141 Med ögat som fönster för diabetesstudier CHRISTER BETSHOLTZ 145 Ny transportväg för läkemedel mot Alzheimers sjukdom THIERRY COQUAND 149 Datorer ska granska matematiska bevis PER DELSING 153 Han tämjer ljusets krafter TOBIAS EKHOLM 157 Han rör sig på gränsen mellan matematik och fysik MARIANNE GULLBERG 161 Om konsten att lära sig ett nytt språk GUNNAR VON HEIJNE 165 Modellerar med livets arkitektur CARLOS IBÁÑEZ 169 Molekyler med betydelse för fetma, diabetes och neurologiska sjukdomar MIKAEL KÄLL 173 Han kastar nytt ljus över biologiska processer KERSTIN LINDBLAD-TOH 177 Hundens gener nycklar till mänsklig sjukdom RICHARD NEUTZE 181 Han filmar i molekylernas värld OVE NILSSON 185 Han vill förstå och styra träds blomning och tillväxt PATRIK RORSMAN 189 Förklaring till diabetikers svängiga blodsocker MATHIAS UHLÉN 193 Människan ska få en innehållsförteckning

7

8 Wallenberg Scholars ett långsiktigt program till fri forskning Inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är förvissningen stor att landets mest välmeriterade forskare behöver långsiktig finansiering, som skapar trygghet och arbetsro för att de ska kunna prova vilda och djärva idéer som de tidigare inte haft möjlighet att förverkliga. Stiftelsen inrättade därför forskningsprogrammet Wallenberg Scholars år En grundsten var att anslaget inte skulle var villkorat eller styrt. De 15 miljoner kronor som varje Scholar tilldelas får därför disponeras för fri forskning under fem år. Mellan åren 2009 till 2012 utsåg Stiftelsen 46 Wallenberg Scholars. Bland anslagsmottagarna finns forskare inom alla vetenskapsområden som till exempel; matematiker, diabetesforskare, fysiker, statsvetare och en historiker. Många Scholars har vittnat om hur långsiktigheten och friheten gör det möjligt för dem att våga, att kasta sig ut i det okända för att hitta ny kunskap. Resultatet kan bli ett»misslyckande«eller ett forskningsgenombrott, ingen vet, men huvudsaken är att de får möjlighet att utforska sina hypoteser. Och även kunskap om att något inte fungerar är ny kunskap som i sin tur kan vara viktig. Eller så sker det som så ofta händer, att ett oväntat spår dyker upp som kanske leder i en helt annan riktning. För att säkerställa att de främsta forskarna också var de som utsågs till Wallenberg Scholars genomfördes en omfattande utvärdering. Universiteten nominerade de forskare som de ansåg uppfyllde kriterierna för utlysningen därefter utvärderades ansökningarna av internationella och nationella experter inom respektive ämnesområde. Som Sveriges största privata forskningsfinansiär med ändamål att stödja svensk forskning och därigenom stärka Sverige som forskningsnation är vi övertygade om att de utsedda Wallenberg Scholars kommer att bidra både till att höja kvaliteten på svensk forskning och till att ge världen ny kunskap. Peter Wallenberg Jr Vice ordförande Göran Sandberg Verkställande ledamot

9

10 Wallenberg Scholars 2009

11

12 Lena Claesson-Welsh. Tumörer kan bli en ofarlig del av kroppen Cancerbehandling går normalt ut på att förgöra tumörer. Men Lena Claesson-Welsh har en annan infallsvinkel. Hon har hittat ett ämne som lugnar ner tumörer; de blir mindre aggressiva och sprider sig inte. Samtidigt aktiveras immun - försvaret. Mördarceller invaderar tumören och håller den i schack. På så vis kan cancer bli en kronisk sjukdom.»att bli utsedd till Wallenberg Scholar har gett mig möjligheter att om sätta våra projekt till kliniska behandlingar som kan hjälpa cancerpatienter och eventuellt även personer som lider av andra sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt eller ögonsjukdomar där blodkärlsfunktionen är avgörande.«tänk dig en framtid där vissa tumörer blir en del av kroppen, som ett organ fast helt utan funktion. Onaturligt, men ofarligt. Om de behandlingar som Lena Claesson-Welsh utvecklar fungerar lika bra på människor som på möss, kan detta bli verklighet. Kanske kan cancer bli till en kronisk sjukdom. En person kan ha en tumör, men den växer inte och stör inte kroppsfunktionen, säger Lena Claesson-Welsh. Behandlingen bygger på ett ämne som finns naturligt i kroppen och som Lena Claesson-Welsh snubblade över för snart tjugo år sedan. Hon hade just kommit hem från en vistelse i USA, där hon gästat en forskargrupp som var världsledande inom området blodkärlsnybildning. De försökte stoppa tillväxten av nya blodkärl i tumörer. Utan blodkärl skulle tumören lida brist på syre och näring, och slut växa. Hemma i Sverige spred sig ryktet snabbt att Lena Claesson- Welsh hade varit på det berömda laboratoriet och lärt sig nya metoder. Många forskare skickade prover med ämnen som de ville att hon skulle undersöka. Påverkade ämnet blodkärlstillväxt? En metod jag använde kallas kycklingembryo-modellen. Man knäcker ett fertiliserat ägg i en odlingsskål och så ser man om det växer och bildar blodkärl, säger Lena Claesson-Welsh. Det syns tydlig när blodkärlen växer. Ett rött förgrenat nät uppstår i äggulan. En mätt tumör blir mindre aggressiv Ett prov kom från en forskare som arbetade på ett företag. Det innehöll en sidoprodukt från produktionen av preparat för blödarsjuka. När Lena Claesson-Welsh testade ämnet, kallat histidinrikt glykoprotein, HRG, blev det bingo. 11

13 Blodkärlsnybildningen minskade på ett dramatiskt vis. Det gav oss mod att göra vår första riktiga tumörstudie. Både tumörtillväxten och blodkärlstätheten blev mindre. Det hade en bra effekt, säger Lena Claesson-Welsh. Till en början trodde hon att tumören slutade växa eftersom den led brist på blod. Men mer detaljerade studier visade på något helt annat. Blodkärlen var visserligen få, men de var av högre kvalitet än normalt. I tumörer brukar blodkärlens väggar läcka. Vätska tränger ut i vävnaden och det leder till ett högt tryck. Celler i omgivningen tar skada och dör. Läckande blodkärl är också dåliga transportörer av syre och näring, vilket gör att tumören svälter. Allt detta verkar stimulera tumören att sprida sig. Den vill invadera den omkringliggande vävnaden där det finns syre och näring, säger Lena Claesson-Welsh. 12

14 När tumören istället fylls av täta och bra blodkärl verkar den lugna sig. När blodet flödar som det ska, får alla celler de förnödenheter som de behöver. Elaka immunceller blir hjälpsamma Till en början trodde forskarna att HRG:s viktigaste effekt var att täta blodkärlen. Men när de studerade miljön runt cancercellerna upptäckte de en annan förändring: de immunceller som befanns sig i tumörens närhet verkade ha ändrat karaktär. Kring nästan alla tumörer ansamlas så kallade tumörmakrofager. Dessa är ofta dåliga; de understödjer tumörtillväxt, säger Lena Claesson-Welsh. Men liksom Dr. Jekyll och Mr. Hyde har dessa tumörmakrofager två tillstånd: ett snällt och ett elakartat. Lena Claesson-Welshs forskargrupp upptäckte att HRG förändrar tumörmakrofager så att de istället visar sig från sin goda sida. De börjar locka till sig så kallade cytotoxiska T-celler; mördarceller som invaderar och av - dödar tumören. Nu hoppas Lena Claesson-Welsh att hon ska kunna omsätta all denna kunskap till en effektiv behandling som kan komplettera existerande cancerbehandlingar. Hon ser två alternativ framför sig. Det ena är en form av genterapi som där ett genmodifierat virus sprutas rakt in i tumören. Viruset omvandlar tumören till en fabrik som kontinuerligt tillverkar HRG. Det andra alternativet är ett ta fram ett läkemedel som har samma effekt som HRG. Detta har bra effekt på möss: Vad vi ser är väldigt intressant. Tumören mår bra. Den lider ingen syrebrist och det blir ingen celldöd i vävnaden rumt omkring. Samtidigt växer den inte till, säger Lena Claesson-Welsh. Om detta fungerar lika bra i människor, skulle cancer kunna bli en kronisk men ofarlig sjukdom. Andra aspekter av kärlläckage Forskargruppen studerar också andra aspekter av kärlläckage. När en person får hjärtinfarkt dör till exempel delar av hjärtmuskeln eftersom det läcker ut vätska från kärlen. Om vi stoppar kärlläckaget ökar överlevanden i hjärtinfarkt och hjärtfunktionen blir bättre, förmodligen för att det blir mindre skada, säger Lena Claesson-Welsh. Detta gäller än så länge möss som är skyddade mot kärlläckage. Även här hoppas Lena Claesson-Welsh att kunskapen ska kunna översättas till effektiva behandlingar för människor. Lena Claesson-Welsh Professor i medicinsk biokemi Wallenberg Scholar 2009 lärosäte Uppsala universitet forskningsområde Mekanismer för blodkärlsnybildning och blodkärlsläckage priser i urval Göran Gustafssonpriset i medicin 1998 Anders Jahres pris för yngre forskare 1996 Eric K. Fernströms pris för yngre forskare 1995 The Svedbergpriset 1995 övrigt Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Text Ann Fernholm Bild Magnus Bergström

15

16 Hans Ellegren Flugsnapparens gener nyckel till hur nya arter uppstår Som första enskilda forskargrupp i världen har Hans Ellegrens team kartlagt ett ryggradsdjurs hela DNA-kod. Deras jämförelser av två arter flugsnappare har lett fram till en unik hypotes om hur nya arter kan uppstå från en population. På molekylnivå kan Hans Ellegren nu förklara varför två likartade individer plötsligt inte kan para sig.»wallenberg Scholars-anslaget har gjort det möjligt för oss att som enskild forskargrupp kunna kartlägga ett helt genom. Tack vare finansieringen har vi kunnat ha en högre ambitionsnivå än tidigare. Detta ger möjligheter till vetenskapliga genombrott.«ungefär samtidigt som svenska körer sjunger in våren framför majbrasan, flyttar den svart-vita flugsnapparen hem från sin vintervistelse i Afrika. Deras kvitter fyller skogar över hela Sverige. Men på Öland och Gotland kan den lätt förväxlas med sin öboende släktning, halsbandsflugsnapparen. Det två flugsnapparna skiljer sig marginellt. De sjunger lite olika och öbon har ett vitt band runt halsen, annars är de mest lika. De är så lika att de kan korsa sig, men avkomman mår inte så bra och blir mer eller mindre steril. Förmodligen är det bara några år sedan arterna skiljde sig åt, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. De senaste åren har han försökt förstå hur det kan komma sig att två så lika arter inte kan para sig. Vad är det som sätter kuggar i hjulen? Skiljde sig åt under en istid Han visar en karta på fåglarnas utbredning. Halsbandsflug - snapparen huserar främst i sydöstra Europa, och på Öland och Gotland. Den svartvita flugsnapparen dominerar i nordvästra Europa. I Mellaneuropa möts det två arterna i ett överlappande band. Orsaken till att det finns olika arter flugsnapparna, tror forskarna är att kalla istider har tvingat dem söderut. En del hamnade då på den Iberiska halvön, andra i Italien eller på Balkan, säger Hans Ellegren. De blev geografiskt åtskilda. Under denna tid började flugsnapparna utvecklas åt olika håll. Men ur ett evolutionärt perspektiv var de åtskilda under en ganska kort period. Vad var det som gjorde att de inte längre kunde para sig när värmen smälte isen och fåglarna återigen möttes? Vilka genetiska skillnader spelade roll? 15

17 Kan man identifiera orsaken till varför de har blivit inkompatibla, kan man också förstå hur det från en och samma population kan utvecklas två olika arter, säger Hans Ellegren. Först i världen med att kartlägga alla gener för ett ryggradsdjur Med detta som utgångspunkt har hans forskargrupp under två år kartlagt flugsnapparnas hela genetiska kod. Det är ett gigantiskt arbete som blev möjligt tack vare att Hans Ellegren 2009 blev utsedd till Wallenberg Scholar. 16

18 Detta är det första genom för ett ryggradsdjur som en enskild forskargrupp har lyckats kartlägga. Det krävs anslag på den här nivån för att man ska ha en chans att göra något sådant här själv, säger Hans Ellegren. Jämförelsen mellan de två arterna har gett förvånande men intressanta resultat. Forskarna trodde att de skulle hitta skillnader i en eller ett par av flugsnapparnas olika gener. Men det visade sig att alla gener är väldigt lika. Skillnaderna finns i de delar av arvsmassan som ligger mellan generna. Skillnaderna ligger framförallt i kromosomernas ändar eller precis i mitten. Dessa delar är viktiga när cellen ska dela på sig, säger Hans Ellegren. En kromosom brukar ritas som ett X. Kromosomens centrum, där de två armarna möts, kallas centromeren och den håller ihop kromosomerna när nya könsceller ska bildas. Upptäckten har lett fram till en hypotes om hur nya arter kan uppstå, som Hans Elle gren publicerades i tidskriften Nature hösten Tesen går ut på att arter blir inkompatibla eftersom det går snett vid bildandet av könsceller. När en cell ska dela sig och bli till två könsceller, ligger kromosomerna i cellens mitt. Långa spindelliknande armar, gjorda av proteiner, fäster till centromererna i mitten. När delningen börjar, drar armarna kromosomhalvorna till varsin dottercell. Men hos en korsning mellan till exempel svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare fungerar troligtvis inte denna process som den ska. Om centromererna inte känner igen varandra, kan de inte rada upp sig i cellens mitt. De blir inkompatibla, säger Hans Ellegren. Genom olika experiment ska han nu utvärdera denna modell. Dessutom ska han i samarbete med kollegorna en våning upp på Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala försöka förstå hur genetiska olikheter kan påverka flugsnapparnas beteenden och framgång i häckningen. Kollegorna arbetar i fält och följer kolonier av flugsnappare på Öland och på Gotland. Både föräldrar och fågel - ungar ska kartläggas. Det långsiktiga målet med den Wallenbergfinansierade forskningen är att förstå den genetiska bakgrunden till egenskaper som är viktiga i naturen. Vi vill förstå hur biologisk mångfald uppkommer och hur man ska förvalta den genetiska variationen, säger Hans Ellegren. Att studera fåglar i naturen är dock både svårt och tidskrävande. Därför använder de också burfåglar, zebrafinkar som modell. Förhoppningen är att projekten ska korsbefrukta varandra och att en helt ny art av kunskap ska uppkomma. Hans Ellegren Professor i evolutionsbiologi Wallenberg Scholar 2009 lärosäte Uppsala universitet forskningsområde Sambandet mellan evolution på molekylär nivå och egenskaper hos individen priser i urval ERC Advanced Investigator Grant 2010 Sture Centervalls pris för naturskydd övrigt Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Ledamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala Ledamot av Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala Text Ann Fernholm Bild Magnus Bergström

19

20 Jonas Frisén Kärnsprängningar ger hjärnforskare unika möjligheter»det är värsta deckarjobbet«. Så betecknar Jonas Frisén sitt liv som forskare. Med hjälp av kolisotoper från provsprängningar av kärnvapen, daterar han nervceller i den mänskliga hjärnan. Många av resultaten överraskar bland annat att 90-åringar bildar nya nervceller i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnet.»wallenberg Scholaranslaget har varit oerhört värdefullt för att kunna starta nya och långsiktiga projekt. God finansiering över lång tid ger en stor vetenskaplig frihet, vilket gör att man kan ta ut svängarna lite mer och pröva nya tankar.«precis vid ingången till laboratoriet står ett skåp fullt med tomma champagneflaskor. Det är minnen från alla framgångar som Jonas Friséns forskargrupp har firat. Storleken på flaskan visar hur mycket blod, svett och tårar som projektet har krävt. Och snart är det dags för en ny flaska, modell magnum. Tio års strävan har äntligen gett resultat: gruppen har lyckats mäta hur mycket nervceller som nybildas i människans hippocampus. Den brukar kallas»porten till minnet«eftersom den bland annat sorterar ut vilken information som ska gå till långtidslagring. De senaste månaderna har varit otroligt spännande. Vi har samlat tillräckligt mycket data för att kunna göra analyser och modellera. Det är lite som att öppna julklappar, säger en nöjd professor i stamcellsforskning. Möss är inte människor Mot slutet av 1990-talet var däremot Jonas Frisén ganska frustrerad. Den kunskap som hans forskargrupp fick fram om hjärnans nervcellsnybildning gällde egentligen bara gnagare. Det gick inte att göra samma experiment på människor. Kemikalierna var för giftiga och metoderna ställde krav som var etiskt ohållbara. Så han började fundera hur kunde de göra istället? På något vis behövde forskargruppen kunna bestämma vilket år nervceller i hjärnan har formats. Tankarna gick till arkeologin, där forskare daterar både skelett och papyrusrullar med hjälp av kol 14-metoden. Ju mer av isotopen kol-14 någonting innehåller, desto yngre är saken. 19

21 Men det var en naiv tanke. Halveringstiden för kol-14 är år. Det är en fasligt lång tid ur en cells perspektiv, säger Jonas Frisén. I forskningslitteraturen snubblade han dock över något annat intressant: att provsprängningar av kärnvapen har förändrat kol- 14-halterna i atmosfären. Mängderna fördubblades när världens kärnvapennationer mellan 1955 och 1963 detonerade hundratals laddningar. Sedan kom ett förbud och kol-14-halterna har återigen börjat sjunka mot normala nivåer. Kärnsprängningar påverkar våra gener En tanke mognade sakta fram. Kunde man använda atmosfärens varierande halter av kol-14 för att datera celler? När en cell delar sig kopieras alla gener till dottercellen. Gener består av DNA, en molekyl som till stor del byggs av kolatomer. Kol-14-halten i en nervcells DNA borde alltså spegla exakt vilket år efter 1955 som den har formats. 20

22 Tanken var vild och Jonas Frisén skulle behöva röra sig utanför sina vanliga jaktmarker för att ro den i hamn. Studier av kol-14 kräver kärnfysik och stora acceleratorer. Sådana här okonventionella projekt brukar inte välkomnas av forskningsfinansiärer. Folk tvivlar på att man får till det, säger Jonas Frisén. Men tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fick han möjlighet att testa idéns bärkraft. Redan tre år senare hade den prestigefyllda tidskriften Cell en bild av ett klassiskt svampmoln från en kärnsprängning på framsidan. Jonas Friséns forskagrupp hade då lyckats analysera åldern på hjärn - barkens nervceller. Vid den tiden debatterades det intensivt om nervceller nybildas i hjärnbarken. Men resultatet var tydligt nervceller i människans hjärnbark är lika gamla som personen. De nybildas alltså inte efter födelsen. Resultat som förvånar Mer förvånad blev Jonas Frisén när forskargruppen lyckades mäta kol-14-halterna i luktbulben år Försök visar att det finns två ställen i hjärnan hos alla däggdjur där nervceller nybildas: i hippocampus och i luktbulben. Men hos människor verkar det fungera annorlunda. När data började trilla in upptäckte vi till vår stora förvåning att koncentrationerna av kol-14 motsvarade de som fanns i atmosfären när personerna föddes. Det hade jag inte förväntat mig, säger han. De dagsfärska analyserna av hippocampus rymmer också överraskningar. När svensken Peter Eriksson 1998 lyckades visa att hippocampus förnyas, skakade resultaten om forskarvärlden. Det är den enda studie hittills som har påvisat nervcellsnybildning i den mänskliga hjärnan, säger Jonas Frisén. Men nu har han lyckats bekräfta resultaten och har dessutom kvantifierat nybildningen. Vi byter årligen ut cirka två procent av hippocampus även när vi blir riktigt gamla. Hos de flesta försöksdjur minskar nybildningen med åldern. Men våra analyser visar att människor som är över 90 år fortfarande har en omfattande nervcellsnybildning, säger Jonas Frisén. Han ska också analysera nybildningen vid fetma och depression. Djurförsök visar att dessa två tillstånd är kopplade till en lägre nervcellsnybildning. Antidepressiva läkemedel, så kallade SSRIpreparat, verkar tvärt om stimulera tillverkning av nya nervceller. Att förstå dessa processer är nästa viktiga mål för Jonas Frisén och hans forskargrupp. Jonas Frisén Professor i stamcellsforskning Wallenberg Scholar 2009 lärosäte Karolinska Institutet forskningsområde Studier av stamceller i vuxna organ, framförallt i hjärnan priser i urval AkzoNobel Science Award 2011 ERC Advanced Grants 2010 International Prize of the Dargut and Milena Kemali Foundation for Basic and Clinical Neurosciences 2010 Göran Gustafssonpriset 2002 Anders Jahres pris för yngre forskare 2001 Eric K. Fernströms pris till yngre forskare 2001 övrigt Medlem av European Molecular Biology Organization (EMBO) 2003 Ledamot av Kungl. Ingenjörs - vetenskapsakademien Ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Text Ann Fernholm Bild Magnus Bergström

23

24 Karl Henrik Johansson Energibesparing genom uppkopplade apparater och fordon Tåg av lastbilar, lokaler som bara värms upp om någon är där och tvättmaskiner som anpassar sig efter elnätets kapacitet. Det är några tillämpningar av Karl Henrik Johanssons annars ganska teoretiska forskning. Om nätverk av datorer och sensorer får styra finliret i vår vardag, går det att göra stora energibesparingar.»tack vare den långsiktiga finansieringen som Wallenberg Scholar ger, kan jag nu angripa några av de största och viktigaste forskningsproblemen inom mitt område. Dessutom är utnämningen en bekräftelse på att forskningen jag leder är internationellt framstående och viktig för Sverige, vilket till exempel underlättar när jag rekryterar doktorander och forskare.«några radiostyrda lastbilar står parkerade i experimentverkstaden. Det är högt i tak, nakna ventilationsrör och slitna målade betonggolv, lite som i en lagerlokal. Karl Henrik Johansson, professor i nätverksreglering, har just flyttat hit den praktiska biten av sin verksamhet. Några hundra meter bort på KTH:s campus ligger institutionen där hans forskargrupp utvecklar ny teori för nätverksreglering: hur olika enheter ska samarbeta för att lösa en gemensam uppgift. I fallet med lastbilarna handlar det om att räkna ut hur de, genom att kommunicera med varandra, kan åka tätare ihop utan att krocka. Fordonet längst fram ska ha en förare, men sen rullar resten av bilarna automatiskt efter på ett avstånd om bara ett tiotal meter. Ju närmare, desto mindre luftmotstånd och desto större bränslebesparing. Mellan år 2000 och 2020 beräknas antalet godstransporter i världen växa med 50 procent. Om vi grupperar lastbilar i tåg, så att de kör ihop, kan vi spara 5 10 procent i bränsle, säger Karl Henrik Johansson, som blev utsedd till Wallenberg Scholar år En trådlös konvoj Redan nu använder Scania hans teknik ute på vägarna. Företaget har ett åkeri där de bland annat provar att köra konvojer om 3 4 lastbilar åt gången mellan Stockholm och Zwolle i Holland. Men här på KTH ska tekniken optimeras ytterligare. Fordonen ska bli än bättre på att samverka, transporter ska ske på utsatt tid och vägnätet ska användas effektivare. Lastbilsmodellerna och andra fordon i lokalen utrustas med datorer, sensorer och trådlös kommunikation. 23

25 Om lastbilarna ska köra på ett visst avstånd från varandra måste de kunna kommunicera. De bilar som följer efter måste snabbt anpassa sig om den framför till exempel bromsar eller gasar, säger Karl Henrik Johansson. Lastbilarna blir till mobila sensorer som vet var i världen de befinner sig och som kan ta till sig och kommunicera information om vägförhållanden och övrig trafik. I lagerlokalen har forskargruppen med hjälp av infraröda kameror satt upp ett GPS-system för inomhusbruk. Det är samma slags system som filmindustrin använder när de animerar figurer som Gollum i Sagan om ringen. Själva vägnätet ska forskargruppen projicera på golvet. Tanken är att kartan ska rulla fram så att modellbilarna kan köra runt i hela i Europa trots att lokalen bara är meter lång. 24

26 Lastbilar och tvättmaskiner enheter i ett nätverk För Karl Henrik Johansson handlar lastbilsexperimenten om mer än bara bränsleförbrukning. Han ser lastbilarna som mobila enheter i ett dynamiskt nätverk, där varje enhet är mer eller mindre beroende av alla de andra. När enheterna kommunicerar kan de anpassa sig efter varandra och dra nytta av varandras information. Dessa enheter kan vara något helt annat än lastbilar, till exempel rum i ett hus eller sammankopplade processer i en industri. Vi utvecklar grundläggande teorier för hur de här sammankopplade systemen ska vara uppbyggda, säger Karl Henrik Johansson. De tar fram ekvationer som beskriver en heternas kommunikation och programmerar datorer som styr och optimerar processerna automatiskt. På engelska heter ämnesområdet»net worked control«och det kan översättas till»reglering av dynamiska nätverk«. Karl Henrik Johansson tar ett annat exempel: tvättmaskiner utvecklade för Norra Djurgårdsstaden, en miljöstadsdel som byggs i Stockholm. Tvättmaskinerna, framtagna av Electrolux, känner av tillfälliga toppar och dalar i elförbrukningen och rättar sig därefter. Genom sådana här automatiska anpassningar blir belastningen på elnätet jämnare. En maskin spelar ingen roll, men när alla hushåll i Norra Djurgårdsstaden, eller hela Stockholm, tvättar så här gör det helt plötsligt skillnad, säger Karl Henrik Johansson. Små förändringar som ger stor effekt När han tillämpar sina teorier handlar det ofta om små förändringar som leder till stora energibesparingar; enkla men smarta innovationer som göra saker effektivare. En doktorand har nyligen börjat experimentera med energianvändningen på KTH. Han ska koppla temperaturregleringen till universitetets undervisningsschema. En tom föreläsningssal ska förbruka minimalt med energi. Först någon timme innan studenterna fyller salen, ska värme och ventilation gå igång. Men Karl Henrik Johansson har också lite mer vilda framtids - visioner. På en hylla i experimentverkstaden står helikopterliknande modeller. Dessa ska, med hjälp av dynamisk nätverks - reglering, flyga i formation i lagerlokalen. Helikoptrarna ska känna av och anpassa sig till varandra och till trafiken på golvet helt automatiskt. Han hoppas kunna bjuda in skolelever som kan få prova på och inspireras av den spektakulära tekniken. Så det är tur att det är högt i tak i Karl Henrik Johanssons experimentverkstad. Karl Henrik Johansson Professor i nätverksreglering Wallenberg Scholar 2009 lärosäte KTH forskningsområde Reglering av dynamiska nätverk priser i urval Utnämnd till Fellow av IEEE 2013 Lars Magnus Ericssons stiftelse för främjande av elektroteknisk forskning 1998 Scania AB Young Researcher Award 1996 Peccei Award, International Institute of System Analysis, Österrike 1993 övrigt Medlem av IEEE Control Systems Society Board of Governors Framtidens forskningsledare 2005, Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF Text Ann Fernholm Bild Magnus Bergström

27

28 Anne L Huillier Atomfysik på frammarsch Anne L Huillier rör sig i en värld som består av partiklar som är mindre än man kan föreställa sig. Som atomfysiker studerar hon elektroner som rör sig i atomer och molekyler. Det första genombrottet kom när hon och hennes forskargrupp kunde mäta världens kortaste ljuspuls, det andra när de fångade elektroner på film.»erc-anslaget betydde mycket, sedan kom Wallenberg Scholaranslaget som kronan på verket. Det har gjort att jag vågar satsa på något nytt.«för att få en liten förståelse för vilka snabba rörelser som Anne L Huillier studerar så måste man mäta tiden i attosekunder. En attosekund motsvarar ungefär en triljondels sekund. Eller 10 upphöjt i minus 18 sekunder, eller för att få ett mer begripligt perspektiv. En attosekund förhåller sig till en sekund på ungefär samma sätt som en sekund förhåller sig till universums ålder, förklarar Anne L Huillier. Attosekundpulser bildas när en atom befinner sig i ett starkt elektromagnetiskt fält. Elektronernas svängningar ger upphov till ny strålning med högre frekvens, övertoner. Dessa övertoner kan sedan under speciella förhållanden samverka och bilda»tåg«av attosekundspulser. År 2003 lyckades Anne och hennes forskargrupp skapa och mäta en 170 attosekund lång attosekundpuls, som då var världens kortaste puls. Och det var med hjälp av dessa pulser och»stroboskopteknik«som de två år senare, för första gången i världen, kunde visa rörliga bilder på en elektronvåg som just slitit sig från atomkärnan och guppat i väg på en ljusvåg. Det är otroligt mycket som hänt sedan publiceringen av upptäckten, 2005, och fram till i dag, konstaterar hon lugnt. Indirekta tillämpningar Högeffektlaserlaboratoriet vid Lund Laser Centre, som är det enda av sitt slag i Skandinavien, är ett respekterat laboratorium i världen, delvis tack vare Anne L Huillier. Forskningen som bedrivs i labbet är, liksom på de flesta håll, helt nyfikenhetsstyrd men tillsammans driver de olika labben på laser utvecklingen och bidrar på så vis indirekt till flera praktiska tillämpningar. Våra önskemål tvingar laserföretagen till ständig utveckling 27

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER NYHETER Konsten att teckna en historia om forskning 2017-03-15 På nätet växer nu en ovanlig kombination av konst och forskning fram: ERC comics. Tanken är att locka nya målgrupper, ovana vid forskning.

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Vad är repetitionslängd?

Vad är repetitionslängd? Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Ny analys visar att den korta CAG-längden inte spelar roll Storleken är inte allt: forskning tyder

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK Med Andra Metoder Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 Med Andra Metoder ges ut av Forska Utan Djurförsök Ansvarig utgivare Cecilia Clemedson Redaktör Ingrid Lindmark Hemsida www.forskautandjurforsok.se

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

När stamcellerna kommer till klassrummet

När stamcellerna kommer till klassrummet När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Konsistoriet

Konsistoriet Konsistoriet 2014-09-09 Morgonsoffa Seminarier Östersjöveckan Deltagande i paneler Alkoholfritt mingel med dans Almedalen 2014 Delårsrapport Minskat utbildningsuppdrag från regeringen + historiskt högt

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Dörren öppnas kliv in i din skattkammare

Dörren öppnas kliv in i din skattkammare Dörren öppnas kliv in i din skattkammare I drygt ett decennium har jag varit djupt fascinerad av hjärnan, och ju mer jag läst, lyssnat och bildat mig, deltagit på olika konferenser och workshops inom allt

Läs mer

Häftiga hästskolampan Hanna

Häftiga hästskolampan Hanna Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ

Läs mer

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras!

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer