1 200 deltagare gör Vårmötet till det största svenska läkarmötet förutom Riksstämman!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 200 deltagare gör Vårmötet till det största svenska läkarmötet förutom Riksstämman!"

Transkript

1 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Örebro 4-6 maj, 2011 Nr 2, Torsdag 5 maj deltagare gör Vårmötet till det största svenska läkarmötet förutom Riksstämman! Dagens rubriker Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - vad är nytt 2011? Nya faktorer påverkar prognosbedömningen vid förmaksflimmer Fysiologisk diagnostik vid kranskärlssjukdom Inskrivningsdisken onsdag förmiddag Fikapaus och informationsutbyte Kardiovaskulär primärprevention i kritisk belysning vad håller vi på med egentligen? När ska patienter med aortainsufficiens opereras och väntar vi för länge? Ett glatt montermanskap som inväntar sina besökare. Från vänster: Patrik Cervin, Pernilla Anerös, Ulrika Dolkow, Per Setterberg Charlotta Ekheim, projektledare, Malmö kongressbyrå, berättar att det har kommit ca deltagare till Vårmötet i Örebro. - Vi trivs mycket bra i Conventum som fungerar lika bra både för utställning som för föreläsning. Charlotta har har det övergripande ansvaret för att Kardiovaskulära Våmötet blir av. Olika aspekter rörande vården av patienter med bröstsmärta Urval föreläsningar Bengt Fridlund föreläsning Familjen i den palliativa vården av hjärt- kärlsjukdom I väntan på en av dagens föreläsningar

2 2 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - vad är nytt 2011? Kongresshall Lars Grip, Göteborg, Bertil Lindahl, Uppsala. Allmänt om riktlinjeprocessen. Uppdateringar, hur och hur ofta? Kristina Eklund, Stockholm. Om den aktuella begränsade uppdateringen. Hur vi har arbetat. Anders Jakobsson, Stockholm. Om det aktuella faktaunderlaget och vilka rekommendationer som blev resultatet, Bertil Lindahl, Uppsala. Om de nya prioriteringarna i relation till tidigare prioriteringar Lars Grip, Göteborg Kristina Eklund Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård är att ge ett stöd för prioriteringar så att vårdens resurser används där de gör bäst nytta. Riktlinjerna ska stödja ett ordnat införande av nya metoder och utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder. Riktlinjerna bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och i riktlinjeprocessen deltar ett stort antal medicinska experter som representerar olika professioner och vårdnivåer i hela Sverige. Socialstyrelsen gör också nationella uppföljningar av processerna och resultaten utifrån de indikatorer som ingår i riktlinjerna. Myndigheten har tagit fram nationella riktlinjer inom olika sjukdomsområden i 10 år och det här är fjärde upplagan av riktlinjer för hjärtsjukvården. Anders Jakobsson Föredraget syftar till att ge en bild av processen för framtagandet av de nationella riktlinjerna. Särskilt fokus ligger på att belysa de nyheter i arbetsprocessen som introducerats i arbetet med de uppdaterade nationella riktlinjer för hjärtsjukvård i syfte att ge bättre stöd åt de medicinskt sakkunniga och samtidigt bidra till fortsatt hög kvalitet i det vetenskapliga faktaunderlaget och hög legitimitet i de rekommendationer som arbetet landar i. av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård kommer översiktligt att presenteras liksom de rekommendationer de ger upphov till. Särskilt kommer att belysas hur dessa nya rekommendationer förhåller sig till tidigare riktlinjer med fokus på hur de nya behandlingsmetoder och läkemedel som tas upp skall prioriteras i förhållande till tidigare etablerade metoder och läkemedel. Ny tidning imorgon fredag Bertil Lindahl Faktaunderlaget är framtaget för att belysa vilka evidens som finns för att använda ett antal nya behandlingar i olika vanliga kliniska situationer. De behandlingar som tas upp och de prioriteringar som föreslås i den aktuella uppdateringen är alla sådana som potentiellt kan få mycket stor betydelse i den dagliga vården av hjärtsjuka patienter. Det rör stora områden som trombocythämmande läkemedel efter hjärtinfarkt, förebyggande antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer, antiarytmisk behandling vid förmaksflimmer samt ny kateterburen teknik för insättande av klaffprotes vid aortastenos. Lars Grip Resultatet av prioriteringsprocessen inom den aktuella kompletteringen Lars Grip Kristina Eklund Bertil Lindahl Anders Jakobsson Nya faktorer påverkar prognosbedömningen vid förmaksflimmer Lars Wallentin, Uppsala. från regeln: patienter med Lone AF som inte har något att vinna på behandling, och det lilla fåtalet med så extrem blödningsrisk att den överstiger propprisken. CHADS-VASC score, Leif Friberg, Stockholm. Hjärtfunktionsmarkörer Ziad Hijazi, Uppsala. Koagulationsmarkörer Agneta Siegbahn, Uppsala Leif Friberg Acetylsalicylsyra har inte längre någon plats i behandlingen. Blödningsrisken är jämförbar med waran, och skyddande effekt mot stroke pga proppar saknas vid ålder över 75 år. I framtiden kommer vi kanske inte längre att behöva svårmemorerade riskbedömningssystem för propp- och blödningsrisker för att avgöra om en patient skall ha blodförtunnande behandling eller inte. Grundprincipen kommer sannolikt bli att alla skall behandlas, eftersom med hög blödningsrisk följer som regel ännu högre risk för blodpropp i hjärnan. Alla flimmerpatienter måste få optimal blodtrycksbehandling eftersom högt blodtryck är den allra viktigaste riskfaktorn för både ischemiska stroke och hjärnblödning sal Hjalmar Bergman Det gäller att känna igen undantagen Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist, Pressansvarig: Zvi Wirschubsky, Annonser: Tord Amré Leif Friberg Lars Wallentin Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB och Nymedicin Sverige måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

3 3 Fysiologisk diagnostik vid kranskärlssjukdom också invasiv mätning av den hemodynamiska betydelsen av kranskärlsförträngningar göras med s.k. fractional flow reserve (FFR) genom tryckmätning över varje enskild kranskärlsstenos sal Club700 Eva Swahn, Linköping, Reidar Winter, Stockholm. Scintigrafi- Varför ändra på ett vinnande koncept I? Marcus Carlsson, Lund. Stressekokardiografi - varför ändra på ett vinnade koncept II? Anders Sahlén, Stockholm. Invasiv tryckmätning FFR Mattias Törnerud, Stockholm Eva Swahn Symposiet syftar till att belysa dessa metoders styrkor och svagheter, diskutera indikationer och kostnadseffektivitet, samt belysa dessa i ett kliniskt sammanhang Efter FAME studien har åter fysiologiska undersökningar fått en mera framträdande roll för diagnostik och riskstratifiering av misstänkt eller verifierad kranskärlssjukdom. Myokardscintigrafi och stressekokoradiografi är väletablerade icke-invasiva metoder som används i detta sammanhang. I samband med kranskärlssröntgen kan Marcus Carlsson Ger ut din tidning varje kongressdag Reidar Winter Mattias Törnerud Vi är patientnära! Rehabilitering, livsstilsförändringar och utveckling av förebyggande insatser är våra viktigaste områden. Därför erbjuder vi aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv och ger stöd till patientnära forskning. För oss är rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder en självklarhet. First choice for complex lesions Efficacy Biodegradable Ultra low entry profile 0.40 mm Tazuna is a high performance PTCA dilatation catheter designed with ultra low entry profile for improved crossability. Nobori stent concept increases patient benefit over time especially in vulnerable patients. This provides the highest level of performance for the most challenging lesions. NOBORI 2 Diabetes - Primary Endpoint - 1 year TLF Nobori stent shows excellent outcomes in the Diabetic population. Diabetes n=888 No diabetes n=2179 p=0,008 p=0,004 p=0,03 p=ns % 6,3 5,3 4,0 1,6 0,9 Death 1,4 1,4 0,7 MI 0,3 CABG TLR TLF MACE Primary endpoint TLF: Target Lesion Failure (Cardiac death, MI Target vessel related, clinically driven TLR) RX PTCA dilatation catheter IS293GB0311MDI 2,6 2,0 IS287GB0111MDI 3,0

4 4 Omfattande kardiovaskulär riskanalys på 3 minuter! Kom och träffa våra sakkunniga och diskutera våra aktuella SBU Alert-rapporter i monter 36 GENOMBROTT FÖR TIDIG DIAGNOSTIK AV ATHEROSKLEROS Ett stort problem idag är att ca 50% av de som drabbas av hjärtinfarkt och stroke har normala analysvärden. De har oftast normala värden på blodtryck, blodfetter, vilo-ekg m.m. Med hjälp av Tensiomed Arteriograf kan du nu för första gången snabbt, enkelt och bekvämt - utan specialistkompetens - ha en god chans att hitta dessa patienter innan de drabbas. Perfekt för läkare att använda i det dagliga arbetet med sina patienter Pulsvågshastighet i aorta (artärstelhet) Pulsvågsförstärkning (Augmentation) (perifera resistansen, endotelfunktionen) /alert Datortomografi vid misstänkt kranskärlssjukdom EN EVIDENSBASERAD ANVÄNDAROBEROENDE SCREENING Kunskapen att artärstelhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom sprids nu snabbt. Pulsvågshastighet rankas högt som prediktor för hjärtoch kärlsjukdom enligt 2007 års guidelines från Europeiska Blodtryckssällskapet (ESH) samt Europeiska Kardiologsällskapet (ESC). Arteriografen ger dig följande parametrar! Perifert och centralt blodtryck Hjärtfrekvens, pulstryck, koronarreserv Klassisk riskbedömning enligt SCORE Anders Persson, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, Universitetssjukhuset i Linköping Torsdag 5 maj Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala HUR FUNGERAR DIN BEHANDLING? Förutom screening lämpar sig Arteriografen för utvärdering av behandlingsmetoder/läkemedel. Minskar artärstelheten efter en viss tid med det nya läkemedlet? Duger den gamla medicinen lika bra? Se hur din dosförändring förbättrar (eller försämrar) patientens blodkärl. Torsdag 5 maj Ta även del av våra nya SBU Alert-rapporter Hemblodtrycksmätning, 2010 och Nya antikoagulantia vid förmaksflimmer, 2011 och mycket annat. SBU är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör hur vården ska utformas. Kontakta oss idag för en demonstration! Telefon: Fax: E-post: Webb: SBU Alert är utvärderingar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärderingarna görs i samarbete med experter inom respektive område och rapportmanus granskas av Alertrådet. Nämndens arbetsutskott godkänner rapporterna för publicering Vi finns i monter E (Medicinsk Access) PROMUS Element Everolimus-Eluting Coronary Stent System TAXUS Element Paclitaxel-Eluting Coronary Stent System OMEGA Platinum Chromium Coronary Stent System Pure Platinum Chromium Performance All cited trademarks are the property of their respective owners. CAUTION: The law restricts these devices to sales by or on the order of a physician. Indications, contraindications, warnings and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Information for the use only in countries with applicable health authority product registrations by Boston Scientific Corporation or its affiliates. All rights reserved. FV_BC12811_PCR_Adverts_Resize_Schweden.indd :52:02 Uhr

5 5 Kardiovaskulär primärprevenmodern statinbehandling vid tion i kritisk belysning - vad akuta koronara syndrom vad håller vi på med egentligen? säger evidensen och vad är Sal Forum behandlingsmålet? PFIZER sal Club700 dödlighet kunnat bli ännu mer betydande och många dödsfall ha undvikits. Mats Börjesson, Göteborg, Lena Jonasson, Linköping. Lena Jonasson De senaste 25 åren har dödligheten i hjärtinfarkt mer än halverats i Sverige. Större delen av nedgången förklaras av förändringar i riskfaktornivåer som t ex lägre kolesterolnivåer till följd av ändrade kostvanor och färre som röker. Annika Rosengren Olika aspekter rörande vården av patienter med bröstsmärta Sal Forum Moderator: Lotta Jansson, Linköping. Förmaksflimmer och bröstsmärta Dan Malm, Jönköping Varför gör det ont i bröstet?. Bedömning av bröstsmärta vid hjärtsvikt Inger Ekman, Göteborg. Patienters erfarenhet av ospecifik bröstsmärta Karin Kjellgren Linköping Karin Kjellgren De senaste tjugo åren har antalet patienter med oförklarad bröstsmärta mer än fördubblats. Drygt patienter vårdades på sjukhus 2006 för oförklarad bröstsmärta. Patienterna är oftast i medelåldern och mer än en tredjedel är födda utanför Sverige. akademin vid Göteborgs universitet har studerat oförklarad bröstsmärta, främst ur patientens synvinkel. Inger Ekman Smärta är ett vanligt symtom som kan leda till stor stress hos patienter med hjärtsvikt. I föredraget beskrivs två typer av smärta hos patienter med kronisk hjärtsvikt, bröstsmärtor och kroppslig (annan) smärta. Kroppslig smärta verkar leda till mer stress och behöver mer utredning. Vid bedöming och evaluering av smärta bör ingå intensitet, egenskaper, frekvens, lokalisering och börda. Forskning och kliniska implikationer om smärta vid hjärtsvikt bör optimalt även inkludera andliga och sociala domäner. stillasittande livsstil Dessa patienter har lika ont som de som har kärlkramp eller hjärtinfarkt. Stress, nedstämdhet och en stillasittande livsstil är vanligt. Smärtan orsakar oro, ångest, osäkerhet och kraftlöshet. Två avhandlingar från Sahlgrenska Lena Jonasson, Linköping, Peter Nilsson, Malmö. Preventionens svåra etik - problemets omfattning och riktlinjernas budskap. Peter Nilsson, Malmö. Vården skapar ohälsa - Kritiska perspektiv på screening och prevention. Birgitta Hovelius, Lund. Nej, vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer, Malmö Statin som akutbehandling Stefan Jovinge, Lund. Kan vi rädda fler liv med bättre lipidbehandling? Annika Rosengren, Göteborg. Vad är det som gör att vi inte gör det vi borde göra? Stefan Thorsén, Helsingborg En tredjedel av nedgången förklaras dock av medicinska interventioner och här skulle vi kunna bli mycket bättre, skriver Annika Rosengren. Om nyare behandlingsmetoder hade implementerats mer systematiskt, som t ex ökad statinbehandling, skulle nedgången i 30 Karin Kjellgren Enligt Hälso och sjukvårdslagen (HSL) så sjukvården såväl sträva efter att bota och behandla sjukdomar som att förebygga där så är möjligt. Olika enkätundersökningar har påvisat att det även bland allmänheten finns en önskan om att få ta del av förebyggande åtgärder för att förhindra sjukdom eller mildra dess konsekvenser. Inom hjärt- och kärlsjukdomarnas område framstår det för många som mer självklart att arbeta sekundärpreventivt än primärpreventivt, bl.a. eftersom evidens är starkare för sekundärprevention (fler studier) och kostnadseffektivitet och NNT mera gynnsamma. Trots detta är det vissa delar av primärprevention som också kan te sig som självklara, t.ex. rekommendationer om en förbättrad livsstil (tobaksstopp, motion, bättre kost), medan andra väcker debatt fr.a. inställningen till farmakologisk behandling av riskfaktorer, t.ex. hypertoni, hyperlipidemi och hyperglykemi. Kritikerna menar att en vidgad primärprevention med farmakologiska förtecken ökar risken för medikalisering, riskfokusering och s.k. hälsoism. Det är även känt att inte minst allmänläkare har problem att hantera den s.k. riskepidemin med en rad nya diagnoser och syndrom. Av detta skäl behövs, enligt Birgitta Hovelius kritiska perspektiv på screening och förebyggande åtgärder. Hon ställer även frågan om vilka nya medikaliseringsprojekt som är på gång. Ronnie Willenheimer företräder en helt annan syn. Han menar att den stora utbredningen av hjärtkärlsjukdomar i befolkningen motiverar såväl screeningverksamhet som tidig behandling av åtgärdbara riskfaktorer, fr.a. hos högriskindivider. Detta är etiskt rätt och kan även skydda liv och hälsa. En svårighet kan vara att selektera fram de rätta individerna som bör erbjudas behandling. En metod är att kartlägga inte bara traditionella riskfaktorer via anamnes, status och labprover utan att också inkludera tecken på tidig organskada, t.ex. vänsterkammarhypertrofi via ekokardiografisk undersökning eller (mikro)albuminuri. Sammanfattningsvis menar Peter Nilsson att hjärt- och kärlsjukdomarna ut- gör ett stort och viktigt inslag bland folksjukdomarna och påverkar många människor och deras anhöriga negativt. Av detta följer att det kan finnas skäl att tidigt behandla vissa högriskindivider, från t.ex. vissa drabbade familjer med mycket kardiovaskulär sjuklighet. På befolkningsnivå krävs emellertid också samhällsinsatser för att minska kardiovaskulära händelser, bl.a. genom restriktioner mot tobak samt stödjande åtgärder tidigt i livet (mödrahälsovård, barnhälsovård) för att minska effekterna av en negativ programmering från fosterliv och tidig barndom. Eftersom dödligheten alltid är hundra procent så bör man betänka att det finns konkurrerande mortalitet. Det är sannolikt bättre att avlida i en snabbt förlöpande hjärtkärlsjukdom, efter ett lång och rikt liv, än att tyna bort i cancer, KOL eller demens. Av detta följer att hjärtkärlsjukdomar snarare bör uppskjutas än helt förebyggas vilket kanske förblir en illusion. Peter Nilsson Birgitta Hovelius Lena Jonasson

6 6 När ska patienter med aortainsufficiens opereras och väntar vi för länge? Sal Handskmakaren Dan Lindblom, Stockholm, Agneta Månsson Broberg, Stockholm. När och varför presenterar kardiologen patienten med aortainsufficiens för kirurgen. Per Kvidal, Uppsala, Diagnostiska aspekter Odd Bech-Hanssen, Göteborg. Kirurgiska aspekter Éva Tamás, Linköping Föreläsarna i detta symposim, Éva Tamás, Per Kvidal, och Odd BechHansen, har ett dokumenterat kunnande och bred klinisk och forskningsmässig erfarenhet av patienter med aortainsufficiens (AI). Patienter med stor AI har oftast en lång period utan symptom. Trots att läckaget ger upphov till ett blåsljud ställs ofta diagnosen sent. Hos patienter som genomgår kontroller har nedsatt EF i vila har visat sig vara ett dåligt mått på lämplig tidpunkt för operation samt även ett dåligt prediktivt mått på prestationsförmåga efter operationen. Internationella riktlinjer har propagerat för allt tidigare kirurgi. AI-patienter är dock en heterogen grupp av patienter inkluderat allvarlig extra kardiell morbiditet/ mortalitet, och den postoperativa mortaliteten är högre oavsett funktionsklass vid operationstillfället jämfört med rena aortastenoser och kombinerade stenoser/ insufficienser. kardiell morbiditet/ mortalitet Peter Vasko, Växjö, Mona Schlyter, Malmö. Lägre blodtryck desto bättre är det så? Karin Manhem, Göteborg. Vilken evidens finns för att blodtrycksmålet 130/80 mm Hg leder till färre komplikationer än systoliskt blodtryck < 140 mm Hg vid typ 2-diabetes? Peter Nilsson, Malmö. Vad betyder individualiserade behandlingsmål för glykemisk kontroll?. Carl Johan Östgren, Linköping Vad betyder individualiserade behandlingsmål för glykemisk kontroll? Carl Johan Östgren Den glykemiska kontrollen har stor betydelse för risken att utveckla både mikro- och makrovaskulära komplikationer vid typ 2 diabetes. Att intensiv blodsockersänkande behandling gör nytta har visats fram för allt för risken att utveckla mikrovaskulära komplikationer. När det gäller värdet av intensiv blodsockersänkande behandling för risken är utveckla makrovaskulära komplikationer är det vetenskapliga underlaget under en ständig debatt. I dagsläget anses en intensiv blodsockersänkande Dan Lindblom Det finns således anledning att noggrannare följa upp och preoperativt evaluera pat med AI mer med fokus på funktion vid fysisk ansträngning, då VK-funktionen vid belastning kan vara påverkad redan i ett presymtomatiskt skede. Sen diagnostik hos patienter med AI talar också för att blåsljud hos asymptomatisk patient utreds i för liten utsträckning. Éva Tamás Per Kvidal Odd Bech-Hanssen Vad innebär individualiserade behandlingsmål vid typ 2-diabetes? sal Forum Agneta Månsson Broberg behandling i början av diabetessjukdomen vara gynnsam för den långsiktiga risken att utveckla makrovaskulära komplikationer. Vid längre diabetesduration och förekomst av kardiovaskulär sjukdom måste nyttan av ambitiöst satta behandlingsmål för glykemisk kontroll vägas mot riskerna med hypoglykemier vilket även kan påverka valet av läkemedelsbehandling. Först ut på marknaden! Centralt BT i hemmet och på kliniken Centralt blodtryck Pulsvågsanalys Augmentation Index 24-tim BT utan manschett med centralt BT Carl Johan Östergren 24-tim BT utan att använda BT manschett Registrerar var 15:e min dygnet runt Stör ej nattsömnen Centralt BT kan beräknas på alla mätningar Meditech Sverige AB Mona Schlyter Box Norrtälje

7 ELI LILLY Nya och gamla P2Y12 hämmare vid akuta koronara syndrom och PCI sal Hjalmar Bergman Stefan James, Uppsala, David Erlinge, Lund. Trombocyternas roll vid akuta koronara syndrom. Angelo Modica, Östersund. Vilken P2Y12 hämmare till vilka patienter? Peter Eriksson, Umeå. Hur gör vi nu? Från teori till praktik Lene Holmvang, Köpenhamn Stefan James De nya orala trombocythämmarna ger snabbare och mer pålitlig effekt vilket innebär att risken för stent trombos och hjärtinfarkt minskar hos patienter med hjärtinfarkt jämfört med clopidogrel. Eftersom effekten är större ökar också risken för blödningar. Med noggrann selektion av patienter och noggrann kontroll av blödningsrisk bör denna behandling rekommenderas patienter med hög risk för återkommande ischemiska händelser. Lene Holmvang De två nya P2Y12 hämmarna, prasugrel och ticagrelor har visat sig vara mer effektiva än clopidogrel för att förhindra kardiovaskulära händelser hos patienter med akut koronart syndrom. Symposiet kommer att diskutera det praktiska genomförandet av behandling beroende på hur patientens presenterar sig (STEMI vs NSTE-ACS) och "första medicinska kontakt (prehospital/icke-invasiv medicinsk/invasiv sjukhus), delvis på grundval av praktisk erfarenhet av prehospital administration av prasugrel till STEMIpatienter i Köpenhamnsområdet. Stefan James Ulf Lockowandt, ny ordförande för Svenska Hjärtförbundet "Hjärtsjukvården går igenom stora förändringar. Inom hjärtklaffterapin driver kardiologer tillsammans med kirurger, stödda av avancerad imaging och anestesi en snabb utveckling mot kateteringrepp. Utgången av hjärtkirurgiska ingrepp avgörs alltmer av anestesins och intensivisternas insatser. Fler och fler kardiologipatienter behandlas på thoraxintensiven, för att bli thoraxkirurgiska patienter och därefter åter kardiologipatienter. Klinisk fysiologis och thoraxradiologins beröringsytor blir allt intrikatare. EKO är en del av terapin hos thoraxanestesiologer och kardiologer. Skiljelinjerna Annonsering? Ring mellan diagnostiska och terapeutiska specialiteter suddas ut. 7 Hjärtsvikt, ischemi och arrytmi är föremål för alla specialiteters intresse. God kvalitet på kardiovaskulär forskning kräver patienter och samarbete från alla berörda specialiteter. Ett gott samarbete inom Hjärtförbundet och ett Hjärtförbund som förmår se patienten bortom specialitetsgränserna kommer att vara av stor betydelse för svensk hjärtsjukvård. Svenska Hjärtförbundets behövs mer än någonsin" Tillbaka till funktionsklass II. Tillbaka till en aktiv vardag. 1,2 Välkommen till monter 46 för att lära mer om PAH-utredning och behandling! Tracleer (bosentan) Rx, endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB receptorer. Finns som tabletter 62,5 mg och 125 mg. Indikationer: Behandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos patienter i funktionklass II och III. Även indicerat för att minska antalet nya digitala sår hos patienter med systemisk skleros och pågående sjukdom med digitala sår (april 11). För fullständig information; S-2011-Tra Rubin LJ et al. N Engl J Med 2002:21;346 (12): Galie N et al. Ciculation 2006;114:48-54

8 8 Bedömning, risker och handläggning av den hjärtsjuke patienten vid icke-hjärtkirurgi Sal Forum hjärtsjuke patienten vid icke hjärtkirurgi Anil Gupta, Örebro kärlkomplikationer i samband med kirurgi. alltmer avancerad kirurgi, varför hjärt- det att hitta denna subgrupp innan operativa ingrepp kommer att fortsätta utgöra ett kliniskt problem. erstickêbnpêsystem Sven-Erik Ricksten, Göteborg, Anna Oscarsson Tibblin Föreläsningen kommer att fokusera på Globalt genomgår ca 200 miljoner riskvärdering av patienter som ska genomgå icke-hjärtkirurgi samt hur man Eva Mattsson, Stockholm. vuxna årligen icke-hjärtkirurgi, varav 25 % har känd eller riskfaktorer för ska identifiera patienter som löper Kardiell risk och riskevaluering vid ickehjärtkirurgi Anna Oscarsson Tibblin, ischemisk hjärtsjukdom. Trots alltmer ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer avancerad övervakning och behandling av patienter som genomgår efter kirurgi. Linköping. Preoperativ bedömning, operativa ingrepp, så fortsätter hjärt-kärlkomplikationer att vara den primära dödsorsaken efter kirurgi. Fler äldre med känd hjärtsjukdom genomgår utredning och optimering av den hjärtsjuke patienten inför. icke-hjärtkirurgi Ole Hansen, Malmö. Perioperativ mo- Heart Check System nitorering och handläggning av den Tidigare studier har visat att en liten grupp av högriskpatienter står för majoriteten av postoperativa komplikationer och död. För sjukvården gäller diateêaidêinêtheêdiagnosisêandêmanagementêofêpatients rtêfailureêwithêresultsêinêminutes. högriskpatienter majoriteten Nightingale Bayer AB. Box Solna. Tel Alere Heart Check System Världens första BNP-test för kapillärprover En snabb hjälp vid diagnostisering och handläggning av patienter med hjärtsvikt 1 Riskstratifiering av patienter med hjärtsvikt eller akuta koronara syndrom Svar inom 15 minuter Integrerade kvalitetskontroller Alere is a trademark of the Alere group of companies Alere TM HeartCheck System in not available in the USA Referenser: 1. ESC Guidelines for Diagnosis & Treatment of Acute & Chronic Heart Failure; European Journal of Heart Failure; 2008.

9 SANOFI-AVENTIS Hur kan vi höja ambitionsnivån vid behandling av förmaksflimmer? Nya behandlingsmål enligt de senaste Europeiska riktlinjerna. 9 Hur kan vi höja ambitionsnivån vid behandling av förmaksflimmer? Välkommen på seminarium med diskussion av nya behandlingsmål enligt de senaste europeiska riktlinjerna Lars Rydén, Stockholm & Anders Ahlsson, Örebro Föreläsare: Carina Blomström Lundqvist, Uppsala, Jonas Schwieler, Stockholm, Mårten Rosenqvist, Stockholm Tid: Torsdag 5 maj, kl Plats: Kongresshallen Kongesshall Lars Rydén och Anders Ahlsson. Antiarytmika vid förmaksflimmer - ett gammalt problem med nya möjligheter. Carina Blomström-Lundqvist. Vem mår väl av att få sina problem bortbrända nutida indikationer för ablationsbehandling. Jonas Schwieler. När förmaksflimret är en del av en helhet hur hantera patienter med multipla problem? Mårten Rosenqvist Hösten 2010 utkom nya av den Europeiska kardiologföreningen (ESC) utgivna riktlinjer för hantering av patienter med förmaksflimmer. En viktig sak, hittills inte praktiserad i full omfattning, är att skydda den aktuella patientkategorin från risken för trombo-emboliska komplikationer. Denna del av riktlinjerna har uppmärksammats och diskuteras ganska ofta. Information om riktlinjerna bör inte bara komma hjärtläkare till del, säger Lars Rydén. Förmaksflimmer är vanligt och inom sjukvården kommer inte minst inom primärvården verksam personal i regelbunden kontakt med patienter med förmaksflimmer. Målsättning med denna session är att diskutera den vardagliga patientens behov t.ex. i form av att slippa arytmisymptom, sjukhusinläggning och att få ha en så bra livskvalitet som möjligt. Att förmaksflimmer inte bara är en symptomgivande sjukdom utan dessutom medför ökad risk för förtida död och andra hjärtkärlhändelser uppmärksammas. Det är viktigt att detta uppmärksammas av läkare/sköterskor med ansvar för den aktuella patientkategorin och inbegrips i behandlingsmålen, som inte bara består av att hantera symtom utan också patientens hela situation. För den intresserade finns de av ESC utgivna riktlinjerna att hämta från webben på följande adress: Lars Rydén Anders Ahlsson Carina Blomström-Lundqvist Mårten Rosenqvist Box 14142, Bromma Telefon: Vid frågor om våra läkemedel, kontakta: SE.DRO Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt på vår hemsida:

10 10 Vad kan modern pedagogik ge kardiologin Behandling av aortastenos hos patienter äldre än 80 år Sal Handsmakaren Kongresshall Peter Henriksson, Karin Manhem, Göteborg. Helena Rexius, Göteborg Göran Matejka, Göteborg. E-learning: Webbaserad EKG-utbildning, Mikael Nilsson, Stockholm. Simulatorträning: Simulatorstödd koronarangiografiutbildning, Ulf Jensen, Stockholm. Aktiverande pedagogik: Vetenskap i praktisk verklighet Anna Kiessling, Stockholm Aortastenos är underbehandlat hos patienter äldre än 80 år Stella Cizinsky, Örebro. När är den kirugiska risken för hög för operation? Jacob Gäbel, Göteborg. Kateterimplantation av aortaklaffsprotes TAVI - i Sverige 2011 Andreas Ruck, Stockholm Peter Henriksson Mikael Nilsson resonerar om vad webbaserad utbildning är och hur evidensläget ser ut samt vad vi kan förvänta oss av webbaserad utbildning. Ulf Jensen ger sina erfarenheter av simulatorstödd koronarangiografiutbildning ur ett nationellt och europeiskt perspektiv. Anna Kiessling diskuterar skillnaden mellan att veta och att kunna göra. Den pedagogiska teoribildningen om lärandet och dess neurobiologiska faktagrund. Föreläsarna kommer också att belysa aktuell forskning. Lyft in utbildning och pedagogisk forskning även på den kardiologiska dagordningen!, uppmanar Peter Henriksson. Anna Kiessling Prognosen för patienter med en symtomgivande tät aortastenos är mycket dålig utan behandling. Kirurgisk behandling med implantation av en klaffprotes har mycket goda resultat även hos patienter som är äldre än 80 år. Patienter över 80 år har ofta andra komorbiditeter som kan bidra till en ökad risk vid kirurgi. I sin presentation kommer Jacob Gäbbel att diskutera hur hög kirurgisk risk man kan acceptera i åldersgruppen över 80 år. Vilka riskfaktorer, ensamt eller tillsammans med andra, kontraindicerar kirurgisk behandling och hur skall vi välja ut patienter för kirurgisk behandling? Stella Cizinsky Jacob Gäbel Kylbehandling efter hjärtstopp sal Hjalmar Bergman Eva Ahlgren, Linköping, Lars Lund, Stockholm. Vilka indikationer gäller i Sverige? Hans Friberg, Lund. Resultat internationellt och i Sverige? Sune Forsberg, Stockholm. Komplikationer, och problem med kylbehandling Anders Gabrielsen, Stockholm Överlevnaden har ökat efter hjärtstopp utanför sjukhus och en sannolik förklaring är utökad användning av kylbehandling. Idag kylbehandlas patienter med hävt hjärtstopp på relativt vida indikationer i syfte att förbättra neurologisk funktion och överlevnad. Dagens riktlinjer bygger på två kliniska prövningar (1, 2) som visade på goda resultat med hypotermibehandling efter hjärtstopp och behandlingen införlivades snabbt i internationella riktlinjer (3). Men det finns flera frågetecken; om man skärskådar underlaget finner man dock att det inte är tillräckligt för en entydig och stark rekommendation (4). Deltagarna i detta symposium menar att det behövs nya kliniska prövningar för att klargöra effekten av hypotermi efter hjärtstopp. Hans Friberg och kollegors bedömning är att den mest intressanta frågeställningen är huruvida hypotermi el- ler temperaturkontroll nära kroppens normalnivå är den mest gynnsamma behandlingsformen. Gruppens pågående studie kommer diskuteras: Target Temperature Management after Cardiac Arrest (TTM-trial) randomiserar till behandling med kontrollerad temperatur vid 33 C respektive 36 C. Flera frågor kring behandlingsstrategier för att optimera omhändertagandet och att bedöma prognos återstår att klargöra. Sune Forsberg kommer i sitt föredrag att diskutera handläggande vid och efter kylning. vivors of out-of-hospital cardiac arrest with induced hypothermia. N Engl J Med. 2002;346(8): Nolan JP, Morley PT, Hoek TL, Hickey RW. Therapeutic hypothermia after cardiac arrest. An advisory statement by the Advancement Life support Task Force of the International Liaison committee on Resuscitation. Resuscitation. 2003;57(3): Nielsen N, Friberg H, Gluud C, Wetterslev J. Therapeutic hypothermia for out-of-hospital cardiac arrest. A systematic review with meta analyses and trial sequential analysis. Int J Cardiol Jun 29. [Epub ahead of print] Sune Forsberg Kylbehandling medför risk Kylbehandling medför risk för en rad komplikationer och det är oklart hur dessa risker ska minimeras. Anders Gabrielsen diskuterar koagulationsstörningar, infektion shivering och dess komplikationer samt hur kylbehandling skall kombineras med andra interventioner, såsom revaskularisering, dialys och mekaniskt cirukulationsstöd. 1. Mild therapeutic hypothermia to improve the neurologic outcome after cardiac arrest. N Engl J Med. 2002;346(8): Bernard SA, Gray TW, Buist MD, Jones BM, Silvester W, Gutteridge G, et al. Treatment of comatose sur- Anders Gabrielsen Annonsera? Ring Tord Amré

11 11 Skall arytmiproblem hos Hur minskar vi antalet GUCH patienter handläggas patienter som blodtransfunderas på HIA och vid på särskilt sätt? hjärtkirurgiska ingrepp? Sal Club Mikael Dellborg, Göteborg, Viveka Frykman, Stockholm. Prevalens och konsekvens Eva Mattsson, Stockholm. Läkemedel och Device Thomas Gilljam, Göteborg. Ablationsterapi Ole Kongstad, Lund fekt och provocera akut hjärtsvikt och plötslig död. Vid dagens symposium kommer vi att ge en översikt över denna problematik och diskutera kring behandlingsmöjligheter. Det är viktigt att belysa frågan då stora studier saknas varför enhetliga riktlinjer och behandlings-rekommendationer idag saknas, skriver Eva Mattsson. Skall arytmiproblem hos GUCH patienter handläggas på särskilt sätt? Arytmier hos patienter med medfödda hjärtfel ökar explosionsartat och innebär för patienten ofta plötsligt isättande allvarliga symtom och behov av att söka vård akut vilket då ofta innebär ett första omhändertagande utanför GUCH centra sal Handskmakaren Under föredraget kommer dessa rekommendationer att belysas. Per Tornvall, Stockholm, Inger Hagerman, Stockholm. Genomgång av internationella riktlinjer vilka kriterier gäller? Gabriella Lindvall, Stockholm. När måste den akuta kardiologiska patienter tranfunderas Mattias Törnerud, Stockholm. Thoraxkirurgens perspektiv Lisa Ternström, Göteborg Per Tornvall Gabriella Lindvall Studier indikerar ökad morbiditet och mortalitet vid transfusion i samband med hjärtkirurgi. förödande effekt och provocera Thomas Gilljam Orsakerna till arytmier kan var komplexa och även till synes mindre alarmerande förmakstakykardier kan hos denna patientgrupp ha förödande ef- Därför vore det önskvärt med klara riktlinjer för transfusion i denna situation, men idag saknas höggradig evidens för detta. Det finns inga randomiserade studier som jämför transfusion mot icke-transfusion, och befintliga rekommendationer är därför ej av högsta evidensgrad. Mattias Törnerud ASTRA ZENECA ELECTRA-BOX DIAGNOSTICA AB Vilka av mina patienter har förhöjd risk för hjärtinfarkt eller stroke? Stabil plack Bristningsbenägen plack Brusten plack Avslöja risken med kardiovaskulära biomarkörer! Diadexus PLACtest - Lp-PLA2 TIA Athera CVDeÞneª - Anti-PC IgM ELISA Trombocythämning vid akuta koronara syndrom: betydelsen av genetik och behandlingstid Sal Hjalmar Bergman Lena Jonasson, Linköping, Christoph Varenhorst, Uppsala. Genetisk variabilitet och svaret på trombocythämning hur ska vi implementera resultatet från kliniska prövningar i den kliniska verkligheten? Christoph Varenhorst, Uppsala Trombocythämning och behandlingstid: insättning och utsättning av behandling? Carl-Magnus Pripp, Karlskrona Olika strategier vid P2Y12-hämning hur hantera evidens vid valet av behandling? - David Erlinge, Lund dens används i den kliniska vardagen. Carl-Magnus Pripp diskuterar i sin föreläsning när trombocythämmande behandling gör mest nytta med avseende på behandlingstid och vilken evidens som ligger till grund för behandlingsval. David Erlinge kommer i sin föreläsning att ta upp olika strategier kring trombocythämmande behandling och sammanfattar vilket stöd kliniska studier ger vid val av behandling. Symposiet tar upp viktiga aktuella ämnen kring trombocythämmande behandling som har betydelse i den kliniska vardagen vid behandling av akut kranskärlssjukdom. Virogates - suparnostic ELISA Immundiagnostik - hscrp ELISA Quantimetrix - Lipoprint LDL/HDL subfraktioner BESÖK OSS I MONTER 22! Christoph Varenhorst Den genetiska variationen av CYPenzymer som är involverade i aktiveringen av clopidogrel har bidragit till utvecklingen av trombocyttester, vilka används i varierande omfattning i den kliniska vardagen. Den första föreläsningen diskuterar hur nuvarande evi- Lena Jonasson

12 12 Vilka patienter bör 2011 erbjudas ablationsbehandling av sina arytmier? Kongresshall Göran Kennebäck, Stockholm, Carina Blomström Lundqvist, Uppsala. Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation! Per Insulander, Stockholm. Vilka patienter med förmaksflimmer bör behandlas med ablation? Birgitta Johansson, Uppsala. När är ablationsbehandling aktuell hos patienter med kammartakykardi? Mats Jensen-Urstad, Stockholm Symposiet uppdaterar behandlingsrekommendationer avseende klinisk indikation för kateterburen ablations behandling vid supraventrikulära takykardier, för vilka ablation under många år varit en rutin behandling.fokus blir på arytmityper som kan medföra en ökad risk för komplikationer och vad man ska tänka på som inremitterande och uppföljande läkare. Förmaksflimmer är en svårbehandlad arytmi. Ablationsbehandling för denna arytmi krä- Bengt Fridlund föreläsning sal Forum Moderator: Jan Mårtensson, Jönköping. Familjen i den palliativa vården av hjärt- kärlsjukdom En av hörnstenarna inom palliativ vård är att stödja närstående så att de klarar av den komplicerade livssituation detta innebär samt om möjligt förbereda dem på den förestående döden. Att bli erbjuden palliativ vård som svårt Perkutan mitralisintervention och mitralisklaffsplastik-komplement eller konkurrent? Sal Handskmakaren Reidar Winter, Stockholm, Helena Rexius, Göteborg. Mitralisklaffsplastik-Gold Standard? Göran Källner, Stockholm Sinus coronarius tekniken-var står vi idag? Jan Harnek, Lund. Mitral-clipkonkurrent eller komplement? Magnus Settergren, Stockholm ver mångårig kateteriserings erfarenhet och elektrofysiologiskt kunnande. För patienter som har uttalade symtom och som inte har eller kan behandlas effektivt med antiarytmiska läkemedel är ablation med lungvensisolering ett behandlingsalternativ. Dock finns risk för allvarliga komplikationer med en annorlunda riskprofil än fortsatt läkemedelsbehandling. Enligt senaste SBU rapporten anses det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt för slutsatser om metodens kostnadseffektivitet, på grund av osäkerhet om effekterna på lång sikt. Vilka patienter skall då behandlas? Gruppen kammartackykardier och kammarflimmer är som regel en grupp svårt sjuka patienter med stor risk för återfall, vilket ställt krav på defibrillator som skyddande terapi. Med tillgång till avancerade bild återgivnings metodik, med bl.a. nuklear magnetisk resonansteknik, kan även patienter med mycket snabba kammarrytmrubbningar behandlas. Behovet bedöms öka till samma nivå som vid ablationer för förmaksflimmer. Vilka patienter kan idag bli aktuella för ablations behandling?" frågar Carina Blomström Lundqvist. hjärtsjuk har beskrivits som att få ett säkerhetsbälte i den berg- och dalbana det innebär, både för den sjuke och för de närstående. Att identifiera den palliativa brytpunkten och kommunicera denna med patient och närstående är av stor vikt för en god palliativ vård, men svårigheten att identifiera brytpunkten vid svår hjärtsjukdom är den huvudsakliga orsaken till att palliativ vård uteblir. Föreläsningen kommer vidare fokusera på vad som skiljer palliativ vård av patienter med hjärt- kärl- Mitralisklaffsplastik är idag en förstanhandsmetod ffa vid degenerativ sjukdom och kan uppvisa mycket goda resultat. I de fall som plastik inte kan utföras och vid funktionell mitralisinsufficiens är öppen kirurgi inte lika framgångsrik. På senare år har två alternativa kateterburna mitralisklaffsinterventioner tagits fram. MitraClip som är en perkutan variant av den kirurgiska metoden Alfieri Stich och sinus coronarius implantat som försöker efterlikna kirurgisk ringplastik. Detta ger oss nu ökade möjligheter att behandla patienter som tidigare inte var tillgängliga för intervention men det samtidigt ökar komplexiteten vid val av interventionsmetod. Carina Blomström- Lundqvist Göran Kennebäck sjukdomar (ffa hjärtsvikt) från den traditionella palliativa vården, närståendes roll, samt stödåtgärder och modeller lämpliga att använda för att underlätta livssituationen för de närstående. Jan Mårtensson Reidar Winter Stressekokardiografi vid klaffsjukdom och utflödesobstruktion sal Club700 Inger Hagerman, Lars-Åke Brodin, Stockholm Vilken plats har stressekokardiografi vid aortastenos? Kambiz Shahgaldi, Stockholm. Kan vi ha någon nytta av stressekokardiografi för att värdera mitralisvitier? Aristomenis Manouras, Stockholm. Stresseko vid hypertrof obstruktiv kardiomyopati Odd Bech-Hanssen, Göteborg Aristomenis Manouras Klaffvitier debuterar vanligen med symtom vid fysisk ansträngning, medan diagnostisk ekokardiografi i regel görs i vila. Även om ekokadiografi kan göra vid fysisk ansträngning, tillämpas detta sällan i klinisk praxis idag. Syftet med symposiet är att belysa indikationer och ekokardiografiska metoder för hemodynamisk provokation vid klaffvitier och hypertrof obstruktiv kardiomyopati. Vi jobbar med möten i hela Sverige Ny Det övergripande syftet med symposiet är att belysa den ökande komplexiteten kring val av mitralisklaffsinterventioner. kongresstidning i morgon fredag

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5 översiktsprogram 110128 Preliminärt program / lunch ONSDAG 4 maj 13.00-14.00 Sjukdomsförebyggande metoder i kardiovaskulär sjukvård, till vilken nytta? Depression post myocardial infarction Biventrikulär

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Kongresshall Hjalmar Bergman Club700 Forum Handskmakaren

Kongresshall Hjalmar Bergman Club700 Forum Handskmakaren översiktsprogram / lunch ONSDAG 4 maj Kongresshall 13.00-14.00 Hjärtrond Antitrombotisk behandling vid akut koronart syndrom och behov av hjärtkirurgi Biventrikulär pacemaker och implanterbar defibrillator

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH och Idrott. Copyright Mikael Dellborg Professor överläkare GUCH-centrum, Medicin SU/Östra Avd för Molekylär och klinisk medicin, Inst för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GUCH och Idrott GUCH och Idrott. Vad

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vårmötet kommer strax efter

Vårmötet kommer strax efter Fjolårets kardiovaskulära vårmöte i Malmö var ett tio års jubileum. Besökaren möttes av denna affischutställning. Årets möte, som är det eflte i ordningen, hålls i Uppsala. Foto: Håkan Hedin Kardiovaskulära

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Välkomna till Kardiovaskulära Vårmötet Örebro 4-6 maj 2011

Välkomna till Kardiovaskulära Vårmötet Örebro 4-6 maj 2011 Onsdag 4 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Örebro 4-6 maj, 2011 Nr 1, Onsdag 4 maj Välkomna till Kardiovaskulära Vårmötet Örebro 4-6 maj 2011 Marcus Carlsson

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer