Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ"

Transkript

1 Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ Abstractbok // Svenskt Smärtforum Svenskt Smärtforum oktober, Umeå

2 Verkar där det gör ont 2 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Indikation Medicinskt plåster med 5% lidokain, Rx. Indicerat för symptomlindring av neuropatisk smärta orsakad av tidigare herpes zoster infektion (postherpetisk neuralgi, PHN) Subvention Versatis ingår endast i högkostnadsskyddet för de patienter som inte tolererar eller inte får tillräcklig smärtlindrande effekt av antingen amitriptylin eller gabapentin. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen. Varningar och försiktighetsåtgärder: Får inte appliceras på inflammerad eller skadad hud (t.ex. aktiva herpes zosterlesioner), slemhinnor eller ögonen. Får inte användas under graviditet och amning. Farmakologisk grupptillhörighet: N01BB02 Förpackning: 4 x 5 styck påse, 6 x 5 styck påse. För pris och komplett information, se Informationen baseras på produktresumé daterad Grunenthal Sweden AB, Frösundaviks allé 15, Solna. Versatis Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé Solna

3 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Innehåll Välkomsthälsning Smärtrehabiliteringen, Rehabiliteringsmedicinskt centrum,. Norrlands universitetssjukhus, Umeå Program Föreningen Svenskt Smärtforums årsmöte Föreläsarabstract Utställare och sponsorer Posterabstract Information om festmiddagen Tack till

4 4 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Svenskt Smärtforum 2010 Välkomna till Svenskt Smärtforum som i år äger rum i Umeå Umeå, som också kallas björkarnas stad, är en ungdomlig stad med ett rikt kultur- och nöjesutbud samt vacker norrländsk natur. Till Umeå är det alltid lätt att komma. Flygplatsen ligger 10 minuter från centrum. Två europavägar möts i staden och den nya järnvägen, Botniabanan, som invigdes 28 augusti 2010 knyter ihop norr och söder. I det mångkulturella Umeå finns mycket att göra. Besök Norrlandsoperan eller Jazzfestivalen. Det finns design- och konsthögskola och ett internationellt känt Bildmuseum. Umeå är Europas kulturhuvdstad Umeå Universitet invigdes 1965 och erbjuder utbildningar inom alla områden för sina studenter. Näringslivet i Umeå har många växande företag inom framförallt bioteknik, informationsteknologi, miljö och energi. Smärtrehabiliteringen vid Rehabiliteringsmedicinskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus, har fått det prestigefyllda uppdraget att tillsammans med Enheten för Rehabiliteringsmedicin, vara värdar för Svenskt Smärtforum Vi är glada att så många har anmält sig och kommit hit. Vi arbetar inom ett av de mest spännande och dynamiska fälten inom dagens sjukvård och har ett behov av mötesplatser där vi kan få ny kunskap, utbyta erfarenheter och bli inspirerade av varandra. Svenskt Smärtforum är en sådan mötesplats för oss som arbetar med smärta. Vi knyter nya kontakter och fortsätter utveckla nätverk med hög kompetens och engagemang. Vi ser fram emot två givande dagar och hälsar er alla varmt välkomna till Årets Smärtforum! Sven-Olof Edvinsson Richard Levi Birger Mattsson Verksamhetschef Professor Avdelningschef Rehabiliteringsmedicinskt Centrum Norrlands Universitetssjukhus

5 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Smärtrehabiliteringen, Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Vid Smärtrehabiliteringen, som består av Rehabmottagning, Smärtmottagning och Rehabprogram, arbetar ca 30 personer. Avdelningen ingår som en av tre enheter i Rehabiliteringsmedicinskt centrum.. Övriga enheter är Neurorehab, NUS och Neurorehab, Sävar. Rehabmottagning Vid Rehabmottagningen bedrivs tidig, samordnad och interdisciplinär diagnostik, bedömning och rehabiliteringsplanering för patienter med komplicerad, icke cancerrelaterad smärta och värk från rörelse- och stödjeorganen. Verksamheten sker i interdisciplinära team och riktar sig i första hand till personer i arbetsför ålder. Deltagande i rehabprogram vid Smärtrehab kan ingå som en del i individens rehabplan. Interdisciplinära rehabiliteringsprogram på hel- eller deltid Rehabiliteringen kännetecknas av helhetssyn med ett kognitivt förhållningssätt. Syftet är att utveckla strategier och förhållningssätt för hantering av smärtan och dess konsekvenser. Mål kan vara förbättrad funktion, aktivitetsnivå och delaktighet i arbetsliv och fritid. Rehabiliteringsgarantin Västerbottens läns landsting har uppdragit åt Smärtrehab att utföra multimodal rehabilitering, i enlighet med Rehabgarantin, för personer med långvariga smärttillstånd. I uppdraget ingår även undervisning och handledning riktad till länets hälsocentraler. Kvalitet Smärtrehabiliteringen är sedan 1999 ackrediterad enligt Carf. Smärtmottagning Vid smärtmottagningen arbetar ett smärtteam där olika yrkeskategorier är representerade såsom läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog och sekreterare. Teamet arbetar med multidisciplinära och interdisciplinära bedömningar av långvariga icke cancerrelaterade smärttillstånd hos personer från 18 år och uppåt. I vissa fall genomförs behandlingar. Teamet utför även second opinion-bedömningar samt erbjuder rådgivning och konsultationer.

6 6 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Program - Onsdag 13 oktober Med reservation för ändringar Registrering. Kaffe serveras i utställningen Välkomsthälsningar, kort presentation från värdkliniken. Rehabiliteringsmedicinskt centrum.. Marcelo Rivano-Fischer, Sven-Olov Edvinsson m.fl.. Moderator för båda dagarna: Staffan Ling Smärta hos barn och ungdomar..psykologiska förändringar hos barn som genomgått kirurgi. Mats Karling. Hur känns det att genomgå en skoliosoperation? Ungdomar berättar. Anna-Clara Rullander Smärta och personer med funktionshinder. Hidden pain. Per Ertzgaard. Smärta och utvecklingsstörning. Margareta Lunde-Martinsson. Föräldrars erfarenheter av smärta hos barn med Cerebral Pares och. flerfunktionsnedsättning En intervjustudie. Lena Ståhle-Öberg Lunch med besök i utställningen Kulturella aspekter på smärta Hani Hattar Presenteras i samarbete med Mundipharma Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diagnostik av långvarig smärta Stefan Bergman. SBU:s rapport 2010: Behandling av långvarig smärta Björn Gerdle, Anne Söderlund, Pernilla Åsenlöf, Britt-Marie Stålnacke Kaffe med besök i utställningen Smärta från käke nacke Birgitta Wiesinger, Susanna Marklund Posterpresentationer med mingel Föreningen Svenskt Smärtforums Årsmöte Festmiddag - restaurang Äpplet, Umeå Folkets Hus

7 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Program - Torsdag 14 oktober Med reservation för ändringar Vetenskapliga presentationer Presenteras i samarbete med Swedish Pain Society Svenskt Smärtforum Kaffe Patienter med oförklarad bröstsmärta: psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet. Annika Janson Fagring Low back pain: With Special Reference to Prevalence, Diagnosis, Treatment and Prognosis.. Johan Bogefeldt Interprofessionell kommunikation vid teamarbete inom Smärtrehabilitering. Charlotte Lundgren Vetenskapliga presentationer Presenteras i samarbete med Swedish Pain Society Svenskt Smärtforum Sensomotoriskt lärande för individer med ickespecifik långvarig ryggsmärta; utvärdering med optoelektronisk rörelseanalys och intervjuer. Christina Schön-Ohlsson Tapentadol: superior analgesic profile due to the combination of µ-opioid receptor (MOR) activation and noradrenaline reuptake inhibition (NRI) Jean De Vry Presenteras i samarbete med Grünenthal Lunch med besök i utställningen :45...Hormoner, stress och smärta Torbjörn Bäckström Psychosocial risk-factors for pain-related disability: Detection and intervention Michael Sullivan Kaffe med besök i utställningen Utmaningar i framtiden förberedda summeringar Välkommen till Smärtforum Avslutning

8 8 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 onsdag 13 oktober kl Föreningen Svenskt Smärtforums årsmöte i Aula Nordica, universumhuset, umeå. 1. Mötets öppnande 2. Fråga om kallelse skett i den ordning stadgarna föreskriver 3. Val av mötesordförande 4. Val av mötessekreterare 5. Val av två personer att justera årsmötesprotokollet. 6. Val av två rösträknare 7. Fastställande av dagordning 8. Styrelsen redogör för verksamheten under året 9. Ekonomisk berättelse 10. Revisionsberättelse 11. Ansvarsfrihet för styrelsen 12 Motioner 13. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret. 14. Medlemsavgiftens storlek för a) medlem i yrkesförening b) enskild medlem 15. Val av styrelse 16. Val av ordförande 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av revisorer, två ordinarie och en suppleant samt beslut i vilken ordning de ska träda i funktion 19. Val av valberedning 20. Övriga frågor. Sådan fråga från medlem i föreningen skall ha inkommit till styrelsen senast 14 dagar före årsmötet 21. Årsmötets avslutande Välkomna! För styrelsen Marcelo Rivano-Fischer Ordförande

9 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Changing tomorrow in Pain management PAI Astellas Pharma AB Medeon Science Park Malmö Tel Fax

10 10 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 FÖRELÄSARABSTRACTS ONSDAG Psykologiska förändringar hos barn som genomgått kirurgi Föreläsare Mats Karling, överläkare vid Operationscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Sedan länge är det känt att barn påverkas av sjukhusvistelse. I mitten på 1940-talet fann barnpsykiatriker barn som utvecklat negativa beteenden som vredesutbrott, regression, sömnsvårigheter och separationsproblem. Dessa beteendeförändringar kunde man spåra till sjukhusvistelser och fr. a. kirurgi, även mindre ingrepp. På 1960 talet studerade man detta problem mer systematiskt och man utvecklade ett instrument för att kvantifiera dessa förändringar, Post Hospitalzation Behavioural Questionnaire (PHBQ). Detta instrument har sedan använts för att hitta orsaker till beteendeproblemen samt utvärdera olika former av interventioner för att minska problemen. På senare år har detta instrument översatts till svenska och validerats. En kohort från Göteborg och Umeå följdes i samband med elektiva operationer(1). Det visade sig att ca en tredjedel av barnen utvecklade minst ett negativt beteende. Framför allt barn under 5 år drabbas. De riskfaktorer som identifierades var smärta i hemmet, illamående, rädsla vid anestesiinledning samt oro vid uppvaknandet. Även tidigare sjukhusvistelser utgjorde en riskfaktor medan tidigare anestesier snarast verkade skyddande. Barn från ensamstående föräldrar var också en riskgrupp. Smärta på sjukhuset hade ingen betydelse för senare beteendepåverkan. Barn med tidigare beteendeproblem verkar också löpa risk för att dessa förvärras efter sjukhusvistelsen. Studier från USA(2), Finland och Australien har visat att beteendepåverkan för det mesta går över efter 2-4 veckor. Men en studie visade att ca 7% av barnen hade kvar problemen även efter ett år. De interventioner som prövats är anxiolytisk premediciering, samt olika förberedelseprogram. Förberedelseprogram kan ha både negativa och positiva effekter. Om man skall använda sådana program rekommenderas att man studerar den forskning som gjorts inom området innan sådana program implementeras, och nya program bör undersökas om de har avsedd effekt. Uppföljning i hemmet efter sjukhusvistelse via telefonsamtal fr. a till ensamstående föräldrar, samt att information ges, före under och efter sjukhusvistelsen, om att beteendeproblem kan uppstå men att de i de flesta fallen är övergående. Smärtbehandling i hemmet verkar ha större betydelse än på sjukhuset. Analgetika och information till föräldrar om vikten av smärtbehandling samt hur man tolkar barns smärtsignaler kan också vara framkomliga vägar. Litteratur..1..Karling M, Stenlund H, Hagglof B. Child behaviour after anaesthesia: associated risk factors.. Acta Paediatr May;96(5): Kain ZN, Mayes LC, O Connor TZ, Cicchetti DV. Preoperative anxiety in children. Predictors and. outcomes. Arch Pediatr Adolesc Med Dec;150(12):

11 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Hur känns det att genomgå en skoliosoperation? Ungdomar berättar om sina upplevelser Föreläsare Anna-Clara Rullander, leg sjuksköterska, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet Vid skolioskirurgi på ungdomar finns ett flertal faktorer som bidrar till perioperativt illabefinnande. Det omfattande ingreppet kräver avancerad vård såväl preoperativt som postoperativt. Ett flertal studier beskriver ungdomars upplevelser och hantering av smärta i samband med kirurgiska ingrepp, men inte så många beskriver ungdomars perioperativa upplevelser i samband med skoliosoperation. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars upplevelser i samband med skoliosoperation. Sex ungdomar intervjuades. Öppna och semistrukturerade frågor ställdes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har presenterats i tre huvudkategorier med efterföljande underkategorier. De tre huvudkategorierna var känslomässiga aspekter, fysiska aspekter och sociala aspekter. De känslomässiga aspekterna var rädsla, mardrömmar, nervositet och hjälplöshet. Dessa hade stor påverkan på välbefinnandet före, under och efter sjukhusvistelsen. De fysiska aspekterna var mobilisering, ärr, sneda höfter, smärta, illamående, aptit och urinkateter. Dessa aspekter var i många fall upphov till mycket starkt illabefinnande framför allt under själva sjukhusvistelsen. De sociala aspekterna var vänner, självbestämmande, coachning och stöd samt idrottsaktiviteter. De negativa sociala aspekterna var starka och hade störst påverkan framför allt efter sjukhusvistelsen. Resultaten visar att tonåringar har starka känslor såväl inför som lång tid efter skoliosoperationen. För att optimera den perioperativa vården bör ett multidisciplinärt synsätt användas där komplexiteten och helheten av tonåringens upplevelse beaktas. Sammanfattningsvis skulle man genom preoperativa förberedelser som inkluderar både ingående patientintervju och information, utvecklande av ungdomarnas copingstrategier samt ökande av patientens självbestämmande i större utsträckning kunna optimera den perioperativa vården vid skolioskirurgi. Nyckelord: adolescents, perioperative, coping strategies, experiences, pain, nausea ONSDAG Smärta och utvecklingsstörning Föreläsare Margareta Lunde-Martinsson, LSS-sjuksköterska, Uddevalla kommun Att urskilja och tolka signaler på symtom hos en person med grav utvecklingsstörning är svårt exempelvis om personen är ledsen, har smärta, oro eller depression. Det är speciellt en kvinna jag tänker på då hon enligt personalen visade ett beteende, olikt henne, som vi aldrig noterat tidigare och som sedan visade sig vara smärta. Detta gjorde att jag började fundera över habiliteringspersonalen kunskap om smärta, hur och om det dokumenteras och om det behövs ett hjälpmedel för personalen att underlätta tolkning och bedömning. Hur kan vi personal, bli ännu bättre och på så vis hjälpa brukaren till att kunna få rätt hjälp? Detta mynnade ut i ett projekt som innefattar ett smärtbedömningsverktyg. Hur skulle vi implementera detta verktyg i personalgrupperna?

12 12 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Hidden pain Föreläsare Per Ertzgaard, överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada. Definitioner är ett sätt att skapa en överenskommelse kring vad vi menar med ett begrepp. Avseende smärta så har den genom IASP överenskomna definitionen fått ett mycket stort genomslag och används generellt. Detta kan ses som en stor bedrift för ett tillstånd av så genomgripande betydelse i all sjukvård och som är så diversifierat både avseende genes som uttryckssätt. Generellt kan man om nuvarande definition säga att den är uttalat inkluderande och tydliggör att smärtan alltid är subjektiv och egentligen enbart kan förstås av den enskilda individen och inte på något sätt kräver någon aktivering i fysiologiska smärtsystem. Vad som krävs blir därför att en individ upplever sitt tillstånd som en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse, kan förstå sin upplevelse och dessutom på något sätt har en möjlighet att kommunicera detta till omgivningen. Två tillstånd inom neurologisk rehabilitering tydliggör denna begränsning. Det ena är en svår hjärnskada med grav medvetandestörning. Hos dessa individer kan vi avläsa autonoma/fysiologiska reaktioner på smärtaktivering och enellanåt även grimasering. Mer tveksamt är det om individen kan ha en kognitiv upplevelse av smärta. Det andra tillståndet är vid kompletta ryggmärgsskador där ett aktiverat smärtsystem i perifera nerver och ryggmärg inte når hjärnan och därför inte ger en upplevelse av smärta. Istället aktiveras andra reaktioner som ökad spasticitet och eventuellt autonom dysreflexi. Vid rehabilitering av dessa patientgrupper måste denna dolda smärta utredas och behandlas som ett smärtsamt tillstånd då det mycket väl kan vara potentiellt allvarliga tillstånd som hos neurologiskt friska individer skulle kommuniceras som ett mycket svårt smärttillstånd. Under föredraget kommer en problematisering ske av nuvarande smärtdefinition utifrån dessa exempel.

13 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Föräldrars erfarenheter av smärta hos barn med Cerebral Pares och flerfunktionsnedsättning - En intervjustudie Föreläsare Lena Ståhle-Öberg, specialistsjukgymnast inom området pediatrik. Bakgrund....Smärta är ett vanligt förekommande problem hos barn med rörelsehinder och flerfunktionsnedsättning. Studier visar att man vet väldigt lite om hur smärtan bemöts och omhändertas inom vård och habilitering. Syfte. Metod. Material. Resultat...Öka kunskapen om smärtproblematik hos barn med Cerebral Pares (CP), ett svårt rörelsehinder och samtidig medelsvår/svår utvecklingsstörning. Studien syftade vidare till att belysa föräldrarnas erfarenheter av hur barnet uttryckte smärta, hur föräldrarna hade blivit bemötta och hur smärtorna hade omhändertagits vid barn- och ungdomshabiliteringen. i Västerbotten..Studien hade en kvalitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med Grounded Theory metoden. Tillförlitligheten stärktes genom triangulering av undersökare och referensgruppskontroll..intervjuer med 13 föräldrar till sju barn i åldrarna år utfördes. Informanterna var år. Varje förälder, sju mammor och sex pappor intervjuades enskilt. Barnen skulle ha eller ha haft smärta och vara inskrivna vid Habiliteringen i Västerbotten och bo i föräldrahemmet. Intervjuerna varade mellan minuter..analysen ledde till huvudkategorin, Förälder som livslång smärttolk, språkrör och mentor och till tre kategorier, Smärthistorian ger kunskap inför framtiden, Icke verbal smärtkommunikation och Föräldrarnas idéer till förbättring. Föräldrarna har genom en lång erfarenhet lärt sig att tolka sitt barns smärtuttryck. Barnen hade haft en underbehandlad smärta både vid långvariga smärttillstånd och efter operation. Smärtan debuterade mellan 3-13 års ålder. Föräldrarna hade positiva erfarenheter från barn- och ungdomshabiliteringen som helhet, dock inte vad gäller smärta. Diskussion/ Föräldrarna ansåg sig vara en resurs att ta tillvara som mentorer för andra föräldrar,. konklusion..habilitering och vid olika utbildningar. Ett multidiciplinärt samarbete i ett smärtteam kan ge barn/ungdomar och föräldrar ett bättre bemötande och omhändertagande. Sjukgymnaster kan medverka till att förebygga, bemöta och omhänderta smärtorna hos barn/ungdomar med CP på ett optimalt sätt. Det behövs utbildning till barnets nätverk i smärtkommunikation. Referens..Ståhle-Öberg, L., & Fjellman-Wiklund, A. Parents experience of pain in children with Cerebral Palsy and multiple disabilities - An interview study. Advances in Physiotherapy 2009.

14 14 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Kulturella aspekter på smärta Föreläsare Hani Hattar, överläkare och verksamhetschef, Kliniken för rehabilitering och geriatrik, Västerviks Sjukhus Globalisering och invandring har bidragit till flera möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Sveriges befolkning passerade 9,3 miljoner invånare den 31 januari 2010 (Statistiska centralbyrån). Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda i ett annat land. En del av dessa människor med annan kulturell bakgrund använder för oss, nya kulturella sjukdoms- och smärtuttryck som ställer sjukvårdspersonalen inför nya utmaningar. Kunskap om andra kulturer hjälper vårdpersonalen att öppna sina sinnen för olika kulturer. Resultatet blir ett holistisk synsätt som skapar förutsättningar för en kulturanpassad vård.

15 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Partiell uppdatering och fördjupning av SBUrapporten Metoder för behandling av långvarig smärta (2006), nr 177/1+2. En systematisk litteraturöversikt Föreläsare Projektgrupp. Bakgrund. Metod. Resultat. Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitet, Linköpings Universitet samt verksamhetschef vid Smärt- och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, Linköping. Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik med beteendemedicinsk profil vid Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens högskola, Västerås. Pernilla Åsenlöf, docent i sjukgymnastik vid Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet. Britt-Marie Stålnacke, överläkare vid Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus samt adjungerad lektor vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för Rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet. Susanna Axelsson (projektledare), Björn Gerdle (ordförande), Maria Ahlberg (projektassistent),.ingemar Eckerlund (hälsoekonomi), Britt-Marie Stålnacke, Anne Söderlund, Pernilla Åsenlöf Medförfattare i enskilda kapitel: Gerhard Andersson (Kapitel 3.3).Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. I Sverige och i Europa beräknas cirka 20 % av befolkningen ha svår långvarig smärta. Långvarig smärta innebär ett påtagligt lidande för den drabbade personen t ex i form av olika negativa psykosociala konsekvenser och reducerat deltagande i olika aktiviteter. År 2006 publicerades SBU-rapporten Metoder för behandling av långvarig smärta. Sedan rapporten publicerades har ytterligare forskning tillkommit därav ombads SBU göra en uppdatering av kunskapsunderlaget avseende rehabilitering i vid bemärkelse vid långvarig smärta..den litteratur som använts för uppdateringen uppfyllde följande kriterier: Vuxna personer med smärttillstånd som varat 3 månader eller längre. Smärttillståndet ska vara generaliserat eller vara lokaliserat till nacke/skuldra och/eller ländrygg. Huvudeffektmåtten var smärtintensitet och aktivitetsbegränsning/ aktivitetsförmåga. Uppföljning skulle vara minst tre månader efter behandlingens slut eller att behandling exempelvis har fortsatt en längre tid (6-12 månader) för att de aktuella studierna skulle inkluderas för kvalitetsbedömning. Litteratursökningen gjordes för åren Två huvudsakliga slutsatser utkristalliserades. 1..Multimodal rehabilitering förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete, jämfört med inga eller mindre omfattande insatser. 2..Beteendemedicinsk behandling leder till större förbättring i aktivitetsförmåga efter 2 5 år än fysisk aktivitet/träning enbart eller kombinationsbehandlingar av fysisk aktivitet/träning, manuella och fysikaliska metoder.

16 16 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Smärta från käke - nacke Föreläsare Susanna Marklund, övertandläkare, Klinisk oral fysiologi, Umeå Birgitta Wiesinger, tandläkare, Klinisk oral fysiologi, Umeå Käkfunktionsstörning (eng. temporomandibular disorders, TMD) är en term som används för att beskriva tillstånd som medför smärta och nedsatt funktion i käksystemet. Tillståndet är vanligt förekommande i den vuxna befolkningen. Prevalensen är ungefär dubbelt så hög hos kvinnor som hos män. Individer med TMD har nedsatt livskvalitet och symtomen påverkar deras dagliga aktivitet. Presentationen omfattar tre studier avseende TMD i relation till smärta i nacke och rygg. Frågeställningarna är om TMD är vanligare bland individer med långvarig värk i nacke och rygg än bland personer utan sådan värk; om det finns ett dos-responsliknande samband mellan TMD och värk i nacke och rygg; samt om tillstånden påverkar varandras incidens. Resultaten visade att personer med långvarig nack- och ryggvärk hade en högre förekomst av TMD än personer utan sådan värk. Fynden visade också att med stigande svårighetsgrad av det ena tillståndet, så ökade förekomsten av det andra tillståndet. Vidare påvisade undersökningen att värk i nacke/rygg och käkfunktionsstörning ömsesidigt påverkade varandras uppkomst under en 2-årsperiod. Sammantaget visar studierna att det finns en tydlig samsjuklighet mellan värk i nacke/rygg och TMD, och att de två tillstånden påverkar varandra. Resultatet tyder på gemensamma uppkomstmekanismer för utvecklingen av dessa tillstånd. Därför bör symtom och funktion i käksystemet utvärderas hos patienter med långvarig ryggvärk, liksom ryggfunktion och ryggvärk bör bedömas hos patienter med långvarig käkfunktionsstörning. Resultaten understryker betydelsen av god kommunikation och välutvecklat samarbete mellan vårdpersonal som utreder och behandlar individer med värk i nacke/rygg och TMD. Uppkomstmekanismer för ryggvärk och TMD är ett viktigt forskningsområde för att på sikt kunna utveckla bättre behandlingsmetoder för dessa tillstånd.

17 Abstractbok // Svenskt Smärtforum TORSDAG Patienter med oförklarad bröstsmärta: Upplevelse av bröstsmärta, psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet Föreläsare Annika Janson Fagring, leg.sjuksköterska, PhD, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Bröstsmärta är en vanlig orsak till att patienter söker vård akut. Ett stort antal av dessa patienter får diagnosen oförklarad bröstsmärta dvs. bröstsmärtan kan inte förklaras av biomedicinska faktorer som hjärtsjukdom eller annan organisk sjukdom. Oförklarad bröstsmärta innebär inte enbart ett lidande för den enskilda patienten i form av försämrad livskvalitet utan också stora kostnader för samhället. Det övergripande syftet med studierna var att beskriva och analysera upplevda symptom hos patienter med oförklarad bröstsmärta genom att dels undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller bröstsmärta, psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet och dels jämföra med en referensgrupp. Vidare var syftet att över tid, i en registerstudie, studera utvecklingen av förekomst och prognos för patienter med oförklarad bröstsmärta och angina pectoris. Resultaten visade att männen och kvinnorna med oförklarad bröstsmärta till större delen var medelålders. Mer än en tredjedel av båda könen var födda utanför Sverige. Patienterna berättade att bröstsmärtan påverkade deras dagliga liv negativt genom att den medförde begränsningar i livet. I sina beskrivningar om hur bröstsmärtan upplevdes fanns mer likheter än olikheter mellan könen. Framförallt männen beskrev att de upplevde sitt arbete stressigt medan kvinnorna upplevde mer symtom av nedstämdhet och ångest. Kvinnorna beskrev också att de upplevde mer problem i äktenskapet/samboförhållandet än vad männen gjorde. I jämförelser med en referensgrupp upplevde patienterna, både männen och kvinnorna, fler symptom av nedstämdhet och ångest och stress i arbetet. Trots att den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienterna inte påverkades av bröstsmärtans intensitet skattade båda könen den lägre än vad referensgruppen gjorde. De manliga patienterna var mer fysiskt aktiva på fritiden än kvinnorna men jämfört med referensgruppen hade både männen och kvinnorna i patientgruppen en mer stillasittande livsstil. Registerstudien visade att prognosen för patienter med bröstsmärta där AMI har uteslutits har förbättrats under de senaste 20 åren så att dödligheten efter 1 år i oförklarad bröstsmärta och angina pectoris var densamma som hos en åldersmatchad normal population.

18 18 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 TORSDAG Low Back Pain: With Special Reference to Prevalence, Diagnosis, Treatment and Prognosis. Föreläsare Johan Bogefeldt, specialist och medicine doktor i allmänmedicin. Verksam vid Uppsala Universitet och Proxima Ryggcentrum. Presentationen baseras på ovanstående avhandling, färdigställd Avhandlingen består av två skilda delar. Första delen använder populationsbaserade studier från med totalt observationer av självskattat ryggont och kovariater av individerna följdes i medeltal 8,5 år med självskattad hälsa, sjukskrivning, sjukpension, sjukhusvård och mortalitet som utfall. Ryggont ökade med 16% per decennium. Ryggont var associerat med sämre hälsa, ökade mängden sjukfrånvaro och antal sjukhusinläggningar men ej antalet inlagda dagar eller mortaliteten. Betydelsen av detta diskuteras. Andra delen av avhandlingen bygger på Gotlandsstudien, en randomiserad klinisk prövning av ett utvidgat behandlingskoncept inkluderande manuell terapi. Fyra läkare deltog, två allmänmedicinare med påbyggnadsutbildning samt två ortopeder. Tillsammans med sjukgymnaster behandlades 160 patienter med akut/subakut ländryggssmärta. Behandlingsperioden var 10 veckor och uppföljningstiden 2 år. Delar av studien ingår i avhandlingen. Under behandlingsperioden monitorerades diagnoser och användning av radiologisk utredning. De manuellt utbildade allmänmedicinarna använde manuella diagnosetiketter och ansåg sig finna mer pseudoradikulär smärta jämfört med ortopederna som använde klassiska ospecifika diagnoser såsom lumbago, angav högre andel äkta radikulär smärta och utnyttjade mer radiologi. Således fanns skillnader mellan olika läkargrupper, detta diskuteras. Patienter som erhöll den testade experimentbehandlingen återgick fortare i arbete och hade lägre kvarvarande grad av sjukskrivning efter 10 veckor. Detta bedömdes bero på given behandling. Generaliserbarhet, alternativa sjukfrånvaromått, repeterbarhet och resultatens betydelse diskuteras.

19 Abstractbok // Svenskt Smärtforum TORSDAG Sensomotoriskt lärande för individer med ickespecifik långvarig ryggsmärta; utvärdering med optoelektronisk rörelseanalys och intervjuer Föreläsare Christina Schön-Ohlsson, medicine doktor, universitetslektor i Fysioterapi vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Patienter med ickespecifik långvarig ländryggsmärta som tidigare inte blivit varaktigt hjälpta och som inte bedömdes ha nytta av kirurgisk åtgärd, deltog i studierna. I studie I undersöktes om den optoelektroniska mätmetoden Posturo- Locomotion-Manipulation (PLM) test var lämplig och tillförlitlig för att bedöma kvaliteten på patienternas rörelsemönster. I studie II utvärderades hur interventionen Sensomotoriskt Lärande (SML) påverkade patienternas rörelsemönster mätt med PLM-test. I studie III intervjuades varje patient två gånger för att få kunskap om hur de påverkats av SML interventionen. I studie IV jämfördes, med användande av fokusgrupp samtal, hur två jämförbara patientgrupper beskrev sina erfarenheter av två interventioner med olikartad inriktning; anpassad fysisk träning och SML. Resultaten visade att PLM testet var ett lämpligt och tillförlitligt instrument. Före SML hade patientgruppen ett sämre rörelsemönster än en jämförbar grupp med ryggfriska individer; patienterna var långsammare och mindre smidiga. Efter SML interventionen var kvaliteten på patientgruppens och kontrollgruppens rörelsemönster likvärdiga. Resultatet kvarstod 1 år efter avslutad intervention. Analys av intervjuerna visade att patienterna hade lärt sig att minska smärtan, de var mindre stressade och de kände sig fysiskt förbättrade. Analys av fokusgruppsamtalen påvisade stora skillnader mellan hur träningsgruppen och SML gruppen beskrev de olika interventionerna. Patienterna i SML gruppen beskrev att de hade lärt sig att lita på sig själva och de tyckte nu att de kunde klara sina ryggbesvär på egen hand. Detta var i kontrast till ET gruppens patienter som gav uttryck för ängslan och sitt beroende av hjälp ifrån ryggexperter. Avhandlingens kappa kan laddas ner från:

20 20 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 TORSDAG Hormoner, stress och smärta Föreläsare Torbjörn Bäckström, professor, överläkare, Norrlands Universitetssjukhus. Hos personer med kronisk stress finns ofta en smärtproblematik. Sjukdomstillstånd som fibromyalgi, PTSD, och kroniskt trötthetssyndrom är tillstånd där smärta och kronisk stress ofta finns tillsammans. Finns det någon vetenskapig och fysiologisk bakgrund till att detta? I denna presentation skall vi belysa en möjlig mekanism som kan vara involverad i sjukdomsprocessen. Vid smärtillstånd efter nervskador finns en ökad känslighet i de sensoriska nervbanorna som omkopplas i de bakre hornen i ryggmärgen. Man har sett att detta beror på att den inhibitoriska GABA-A receptor funktionen i bakre hornen är försämrad. GABA-A receptorn är en kloridkanal som när den öppnas släpper in klorid in i cellen och som då dämpar nervens möjlighet att fortleda smärtimpulser upp till hjärnan. Om klorid innehållet i cellen av någon anledning blir högt så strömmar klorid istället ut ur cellen när kanalen öppnas och då förändras GABA-A receptorn till att stimulera smärtimpulserna istället för att dämpa dem. Detta har man visat händer i ryggmärgens bakre horn vid ryggmärgsskada. Liknande fenomen hittar man kring hjärnskador som leder till att epileptiska anfall lättare utlöses. Pumpar som reglerar intracellulära koncentrationen av klorid påverkas av aktiviteten i cellen och GABA-A receptorn men även av tillväxt faktorer, inflammations produkter och könshormon. Vissa metaboliter av stresshormon, allopregnanolon och tetrahydrodeoxycorticosteron är mycket potenta GABA- A receptor stimulerare och de bildas i stora mängder vid stress. Till och börja med så ökar de GABA-A receptorns smärtdämpande förmåga men med tiden utvecklas en tolerans, den smärtstillande effekten försvinner och till och med motsatt effekt inträder vid en akut stress. Om liknande fenomen finns hos personer med koronisk stress och smärta är oklart men hos vissa personer med t.ex. fibro myalgi ser man en ökning av smärtkänslighet vid situationer med hög produktion av GABA-A receptor aktiva steroider. TORSDAG Psychosocial risk-factors for pain-related disability: Detection and intervention Föreläsare Michael Sullivan, Professor of Psychology and Medicine at McGill University, and Scientific Director of the University Centre for Research on Pain and Disability. Research over the past two decades has highlighted the important role of psychosocial factors in the experience of physical and emotional distress associated with pain conditions. Research also shows that psychosocial factors need to be targeted directly in order to achieve optimal treatment outcomes. This presentation will briefly review different measures that can be used to assess psychosocial risk factors for pain and disability. The presentation will also describe brief intervention techniques that can be used to reduce the negative impact of these psychosocial risk factors on treatment outcomes.

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen? Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge Smärtmottagningar Sektionen för akut smärtvård, APS, Smärtkliniken Capio S:t Görans Sjukhus AB har särskild inriktning på akuta och postoperativa smärtor och är smärtkonsult till de andra klinikernas vårdavdelningar

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer