Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ"

Transkript

1 Svenskt 2010 Smärtforum UMEÅ Abstractbok // Svenskt Smärtforum Svenskt Smärtforum oktober, Umeå

2 Verkar där det gör ont 2 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Indikation Medicinskt plåster med 5% lidokain, Rx. Indicerat för symptomlindring av neuropatisk smärta orsakad av tidigare herpes zoster infektion (postherpetisk neuralgi, PHN) Subvention Versatis ingår endast i högkostnadsskyddet för de patienter som inte tolererar eller inte får tillräcklig smärtlindrande effekt av antingen amitriptylin eller gabapentin. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen. Varningar och försiktighetsåtgärder: Får inte appliceras på inflammerad eller skadad hud (t.ex. aktiva herpes zosterlesioner), slemhinnor eller ögonen. Får inte användas under graviditet och amning. Farmakologisk grupptillhörighet: N01BB02 Förpackning: 4 x 5 styck påse, 6 x 5 styck påse. För pris och komplett information, se Informationen baseras på produktresumé daterad Grunenthal Sweden AB, Frösundaviks allé 15, Solna. Versatis Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé Solna

3 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Innehåll Välkomsthälsning Smärtrehabiliteringen, Rehabiliteringsmedicinskt centrum,. Norrlands universitetssjukhus, Umeå Program Föreningen Svenskt Smärtforums årsmöte Föreläsarabstract Utställare och sponsorer Posterabstract Information om festmiddagen Tack till

4 4 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Svenskt Smärtforum 2010 Välkomna till Svenskt Smärtforum som i år äger rum i Umeå Umeå, som också kallas björkarnas stad, är en ungdomlig stad med ett rikt kultur- och nöjesutbud samt vacker norrländsk natur. Till Umeå är det alltid lätt att komma. Flygplatsen ligger 10 minuter från centrum. Två europavägar möts i staden och den nya järnvägen, Botniabanan, som invigdes 28 augusti 2010 knyter ihop norr och söder. I det mångkulturella Umeå finns mycket att göra. Besök Norrlandsoperan eller Jazzfestivalen. Det finns design- och konsthögskola och ett internationellt känt Bildmuseum. Umeå är Europas kulturhuvdstad Umeå Universitet invigdes 1965 och erbjuder utbildningar inom alla områden för sina studenter. Näringslivet i Umeå har många växande företag inom framförallt bioteknik, informationsteknologi, miljö och energi. Smärtrehabiliteringen vid Rehabiliteringsmedicinskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus, har fått det prestigefyllda uppdraget att tillsammans med Enheten för Rehabiliteringsmedicin, vara värdar för Svenskt Smärtforum Vi är glada att så många har anmält sig och kommit hit. Vi arbetar inom ett av de mest spännande och dynamiska fälten inom dagens sjukvård och har ett behov av mötesplatser där vi kan få ny kunskap, utbyta erfarenheter och bli inspirerade av varandra. Svenskt Smärtforum är en sådan mötesplats för oss som arbetar med smärta. Vi knyter nya kontakter och fortsätter utveckla nätverk med hög kompetens och engagemang. Vi ser fram emot två givande dagar och hälsar er alla varmt välkomna till Årets Smärtforum! Sven-Olof Edvinsson Richard Levi Birger Mattsson Verksamhetschef Professor Avdelningschef Rehabiliteringsmedicinskt Centrum Norrlands Universitetssjukhus

5 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Smärtrehabiliteringen, Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Vid Smärtrehabiliteringen, som består av Rehabmottagning, Smärtmottagning och Rehabprogram, arbetar ca 30 personer. Avdelningen ingår som en av tre enheter i Rehabiliteringsmedicinskt centrum.. Övriga enheter är Neurorehab, NUS och Neurorehab, Sävar. Rehabmottagning Vid Rehabmottagningen bedrivs tidig, samordnad och interdisciplinär diagnostik, bedömning och rehabiliteringsplanering för patienter med komplicerad, icke cancerrelaterad smärta och värk från rörelse- och stödjeorganen. Verksamheten sker i interdisciplinära team och riktar sig i första hand till personer i arbetsför ålder. Deltagande i rehabprogram vid Smärtrehab kan ingå som en del i individens rehabplan. Interdisciplinära rehabiliteringsprogram på hel- eller deltid Rehabiliteringen kännetecknas av helhetssyn med ett kognitivt förhållningssätt. Syftet är att utveckla strategier och förhållningssätt för hantering av smärtan och dess konsekvenser. Mål kan vara förbättrad funktion, aktivitetsnivå och delaktighet i arbetsliv och fritid. Rehabiliteringsgarantin Västerbottens läns landsting har uppdragit åt Smärtrehab att utföra multimodal rehabilitering, i enlighet med Rehabgarantin, för personer med långvariga smärttillstånd. I uppdraget ingår även undervisning och handledning riktad till länets hälsocentraler. Kvalitet Smärtrehabiliteringen är sedan 1999 ackrediterad enligt Carf. Smärtmottagning Vid smärtmottagningen arbetar ett smärtteam där olika yrkeskategorier är representerade såsom läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog och sekreterare. Teamet arbetar med multidisciplinära och interdisciplinära bedömningar av långvariga icke cancerrelaterade smärttillstånd hos personer från 18 år och uppåt. I vissa fall genomförs behandlingar. Teamet utför även second opinion-bedömningar samt erbjuder rådgivning och konsultationer.

6 6 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 Program - Onsdag 13 oktober Med reservation för ändringar Registrering. Kaffe serveras i utställningen Välkomsthälsningar, kort presentation från värdkliniken. Rehabiliteringsmedicinskt centrum.. Marcelo Rivano-Fischer, Sven-Olov Edvinsson m.fl.. Moderator för båda dagarna: Staffan Ling Smärta hos barn och ungdomar..psykologiska förändringar hos barn som genomgått kirurgi. Mats Karling. Hur känns det att genomgå en skoliosoperation? Ungdomar berättar. Anna-Clara Rullander Smärta och personer med funktionshinder. Hidden pain. Per Ertzgaard. Smärta och utvecklingsstörning. Margareta Lunde-Martinsson. Föräldrars erfarenheter av smärta hos barn med Cerebral Pares och. flerfunktionsnedsättning En intervjustudie. Lena Ståhle-Öberg Lunch med besök i utställningen Kulturella aspekter på smärta Hani Hattar Presenteras i samarbete med Mundipharma Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diagnostik av långvarig smärta Stefan Bergman. SBU:s rapport 2010: Behandling av långvarig smärta Björn Gerdle, Anne Söderlund, Pernilla Åsenlöf, Britt-Marie Stålnacke Kaffe med besök i utställningen Smärta från käke nacke Birgitta Wiesinger, Susanna Marklund Posterpresentationer med mingel Föreningen Svenskt Smärtforums Årsmöte Festmiddag - restaurang Äpplet, Umeå Folkets Hus

7 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Program - Torsdag 14 oktober Med reservation för ändringar Vetenskapliga presentationer Presenteras i samarbete med Swedish Pain Society Svenskt Smärtforum Kaffe Patienter med oförklarad bröstsmärta: psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet. Annika Janson Fagring Low back pain: With Special Reference to Prevalence, Diagnosis, Treatment and Prognosis.. Johan Bogefeldt Interprofessionell kommunikation vid teamarbete inom Smärtrehabilitering. Charlotte Lundgren Vetenskapliga presentationer Presenteras i samarbete med Swedish Pain Society Svenskt Smärtforum Sensomotoriskt lärande för individer med ickespecifik långvarig ryggsmärta; utvärdering med optoelektronisk rörelseanalys och intervjuer. Christina Schön-Ohlsson Tapentadol: superior analgesic profile due to the combination of µ-opioid receptor (MOR) activation and noradrenaline reuptake inhibition (NRI) Jean De Vry Presenteras i samarbete med Grünenthal Lunch med besök i utställningen :45...Hormoner, stress och smärta Torbjörn Bäckström Psychosocial risk-factors for pain-related disability: Detection and intervention Michael Sullivan Kaffe med besök i utställningen Utmaningar i framtiden förberedda summeringar Välkommen till Smärtforum Avslutning

8 8 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 onsdag 13 oktober kl Föreningen Svenskt Smärtforums årsmöte i Aula Nordica, universumhuset, umeå. 1. Mötets öppnande 2. Fråga om kallelse skett i den ordning stadgarna föreskriver 3. Val av mötesordförande 4. Val av mötessekreterare 5. Val av två personer att justera årsmötesprotokollet. 6. Val av två rösträknare 7. Fastställande av dagordning 8. Styrelsen redogör för verksamheten under året 9. Ekonomisk berättelse 10. Revisionsberättelse 11. Ansvarsfrihet för styrelsen 12 Motioner 13. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret. 14. Medlemsavgiftens storlek för a) medlem i yrkesförening b) enskild medlem 15. Val av styrelse 16. Val av ordförande 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av revisorer, två ordinarie och en suppleant samt beslut i vilken ordning de ska träda i funktion 19. Val av valberedning 20. Övriga frågor. Sådan fråga från medlem i föreningen skall ha inkommit till styrelsen senast 14 dagar före årsmötet 21. Årsmötets avslutande Välkomna! För styrelsen Marcelo Rivano-Fischer Ordförande

9 Abstractbok // Svenskt Smärtforum Changing tomorrow in Pain management PAI Astellas Pharma AB Medeon Science Park Malmö Tel Fax

10 10 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 FÖRELÄSARABSTRACTS ONSDAG Psykologiska förändringar hos barn som genomgått kirurgi Föreläsare Mats Karling, överläkare vid Operationscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Sedan länge är det känt att barn påverkas av sjukhusvistelse. I mitten på 1940-talet fann barnpsykiatriker barn som utvecklat negativa beteenden som vredesutbrott, regression, sömnsvårigheter och separationsproblem. Dessa beteendeförändringar kunde man spåra till sjukhusvistelser och fr. a. kirurgi, även mindre ingrepp. På 1960 talet studerade man detta problem mer systematiskt och man utvecklade ett instrument för att kvantifiera dessa förändringar, Post Hospitalzation Behavioural Questionnaire (PHBQ). Detta instrument har sedan använts för att hitta orsaker till beteendeproblemen samt utvärdera olika former av interventioner för att minska problemen. På senare år har detta instrument översatts till svenska och validerats. En kohort från Göteborg och Umeå följdes i samband med elektiva operationer(1). Det visade sig att ca en tredjedel av barnen utvecklade minst ett negativt beteende. Framför allt barn under 5 år drabbas. De riskfaktorer som identifierades var smärta i hemmet, illamående, rädsla vid anestesiinledning samt oro vid uppvaknandet. Även tidigare sjukhusvistelser utgjorde en riskfaktor medan tidigare anestesier snarast verkade skyddande. Barn från ensamstående föräldrar var också en riskgrupp. Smärta på sjukhuset hade ingen betydelse för senare beteendepåverkan. Barn med tidigare beteendeproblem verkar också löpa risk för att dessa förvärras efter sjukhusvistelsen. Studier från USA(2), Finland och Australien har visat att beteendepåverkan för det mesta går över efter 2-4 veckor. Men en studie visade att ca 7% av barnen hade kvar problemen även efter ett år. De interventioner som prövats är anxiolytisk premediciering, samt olika förberedelseprogram. Förberedelseprogram kan ha både negativa och positiva effekter. Om man skall använda sådana program rekommenderas att man studerar den forskning som gjorts inom området innan sådana program implementeras, och nya program bör undersökas om de har avsedd effekt. Uppföljning i hemmet efter sjukhusvistelse via telefonsamtal fr. a till ensamstående föräldrar, samt att information ges, före under och efter sjukhusvistelsen, om att beteendeproblem kan uppstå men att de i de flesta fallen är övergående. Smärtbehandling i hemmet verkar ha större betydelse än på sjukhuset. Analgetika och information till föräldrar om vikten av smärtbehandling samt hur man tolkar barns smärtsignaler kan också vara framkomliga vägar. Litteratur..1..Karling M, Stenlund H, Hagglof B. Child behaviour after anaesthesia: associated risk factors.. Acta Paediatr May;96(5): Kain ZN, Mayes LC, O Connor TZ, Cicchetti DV. Preoperative anxiety in children. Predictors and. outcomes. Arch Pediatr Adolesc Med Dec;150(12):

11 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Hur känns det att genomgå en skoliosoperation? Ungdomar berättar om sina upplevelser Föreläsare Anna-Clara Rullander, leg sjuksköterska, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet Vid skolioskirurgi på ungdomar finns ett flertal faktorer som bidrar till perioperativt illabefinnande. Det omfattande ingreppet kräver avancerad vård såväl preoperativt som postoperativt. Ett flertal studier beskriver ungdomars upplevelser och hantering av smärta i samband med kirurgiska ingrepp, men inte så många beskriver ungdomars perioperativa upplevelser i samband med skoliosoperation. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars upplevelser i samband med skoliosoperation. Sex ungdomar intervjuades. Öppna och semistrukturerade frågor ställdes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har presenterats i tre huvudkategorier med efterföljande underkategorier. De tre huvudkategorierna var känslomässiga aspekter, fysiska aspekter och sociala aspekter. De känslomässiga aspekterna var rädsla, mardrömmar, nervositet och hjälplöshet. Dessa hade stor påverkan på välbefinnandet före, under och efter sjukhusvistelsen. De fysiska aspekterna var mobilisering, ärr, sneda höfter, smärta, illamående, aptit och urinkateter. Dessa aspekter var i många fall upphov till mycket starkt illabefinnande framför allt under själva sjukhusvistelsen. De sociala aspekterna var vänner, självbestämmande, coachning och stöd samt idrottsaktiviteter. De negativa sociala aspekterna var starka och hade störst påverkan framför allt efter sjukhusvistelsen. Resultaten visar att tonåringar har starka känslor såväl inför som lång tid efter skoliosoperationen. För att optimera den perioperativa vården bör ett multidisciplinärt synsätt användas där komplexiteten och helheten av tonåringens upplevelse beaktas. Sammanfattningsvis skulle man genom preoperativa förberedelser som inkluderar både ingående patientintervju och information, utvecklande av ungdomarnas copingstrategier samt ökande av patientens självbestämmande i större utsträckning kunna optimera den perioperativa vården vid skolioskirurgi. Nyckelord: adolescents, perioperative, coping strategies, experiences, pain, nausea ONSDAG Smärta och utvecklingsstörning Föreläsare Margareta Lunde-Martinsson, LSS-sjuksköterska, Uddevalla kommun Att urskilja och tolka signaler på symtom hos en person med grav utvecklingsstörning är svårt exempelvis om personen är ledsen, har smärta, oro eller depression. Det är speciellt en kvinna jag tänker på då hon enligt personalen visade ett beteende, olikt henne, som vi aldrig noterat tidigare och som sedan visade sig vara smärta. Detta gjorde att jag började fundera över habiliteringspersonalen kunskap om smärta, hur och om det dokumenteras och om det behövs ett hjälpmedel för personalen att underlätta tolkning och bedömning. Hur kan vi personal, bli ännu bättre och på så vis hjälpa brukaren till att kunna få rätt hjälp? Detta mynnade ut i ett projekt som innefattar ett smärtbedömningsverktyg. Hur skulle vi implementera detta verktyg i personalgrupperna?

12 12 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Hidden pain Föreläsare Per Ertzgaard, överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada. Definitioner är ett sätt att skapa en överenskommelse kring vad vi menar med ett begrepp. Avseende smärta så har den genom IASP överenskomna definitionen fått ett mycket stort genomslag och används generellt. Detta kan ses som en stor bedrift för ett tillstånd av så genomgripande betydelse i all sjukvård och som är så diversifierat både avseende genes som uttryckssätt. Generellt kan man om nuvarande definition säga att den är uttalat inkluderande och tydliggör att smärtan alltid är subjektiv och egentligen enbart kan förstås av den enskilda individen och inte på något sätt kräver någon aktivering i fysiologiska smärtsystem. Vad som krävs blir därför att en individ upplever sitt tillstånd som en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse, kan förstå sin upplevelse och dessutom på något sätt har en möjlighet att kommunicera detta till omgivningen. Två tillstånd inom neurologisk rehabilitering tydliggör denna begränsning. Det ena är en svår hjärnskada med grav medvetandestörning. Hos dessa individer kan vi avläsa autonoma/fysiologiska reaktioner på smärtaktivering och enellanåt även grimasering. Mer tveksamt är det om individen kan ha en kognitiv upplevelse av smärta. Det andra tillståndet är vid kompletta ryggmärgsskador där ett aktiverat smärtsystem i perifera nerver och ryggmärg inte når hjärnan och därför inte ger en upplevelse av smärta. Istället aktiveras andra reaktioner som ökad spasticitet och eventuellt autonom dysreflexi. Vid rehabilitering av dessa patientgrupper måste denna dolda smärta utredas och behandlas som ett smärtsamt tillstånd då det mycket väl kan vara potentiellt allvarliga tillstånd som hos neurologiskt friska individer skulle kommuniceras som ett mycket svårt smärttillstånd. Under föredraget kommer en problematisering ske av nuvarande smärtdefinition utifrån dessa exempel.

13 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Föräldrars erfarenheter av smärta hos barn med Cerebral Pares och flerfunktionsnedsättning - En intervjustudie Föreläsare Lena Ståhle-Öberg, specialistsjukgymnast inom området pediatrik. Bakgrund....Smärta är ett vanligt förekommande problem hos barn med rörelsehinder och flerfunktionsnedsättning. Studier visar att man vet väldigt lite om hur smärtan bemöts och omhändertas inom vård och habilitering. Syfte. Metod. Material. Resultat...Öka kunskapen om smärtproblematik hos barn med Cerebral Pares (CP), ett svårt rörelsehinder och samtidig medelsvår/svår utvecklingsstörning. Studien syftade vidare till att belysa föräldrarnas erfarenheter av hur barnet uttryckte smärta, hur föräldrarna hade blivit bemötta och hur smärtorna hade omhändertagits vid barn- och ungdomshabiliteringen. i Västerbotten..Studien hade en kvalitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med Grounded Theory metoden. Tillförlitligheten stärktes genom triangulering av undersökare och referensgruppskontroll..intervjuer med 13 föräldrar till sju barn i åldrarna år utfördes. Informanterna var år. Varje förälder, sju mammor och sex pappor intervjuades enskilt. Barnen skulle ha eller ha haft smärta och vara inskrivna vid Habiliteringen i Västerbotten och bo i föräldrahemmet. Intervjuerna varade mellan minuter..analysen ledde till huvudkategorin, Förälder som livslång smärttolk, språkrör och mentor och till tre kategorier, Smärthistorian ger kunskap inför framtiden, Icke verbal smärtkommunikation och Föräldrarnas idéer till förbättring. Föräldrarna har genom en lång erfarenhet lärt sig att tolka sitt barns smärtuttryck. Barnen hade haft en underbehandlad smärta både vid långvariga smärttillstånd och efter operation. Smärtan debuterade mellan 3-13 års ålder. Föräldrarna hade positiva erfarenheter från barn- och ungdomshabiliteringen som helhet, dock inte vad gäller smärta. Diskussion/ Föräldrarna ansåg sig vara en resurs att ta tillvara som mentorer för andra föräldrar,. konklusion..habilitering och vid olika utbildningar. Ett multidiciplinärt samarbete i ett smärtteam kan ge barn/ungdomar och föräldrar ett bättre bemötande och omhändertagande. Sjukgymnaster kan medverka till att förebygga, bemöta och omhänderta smärtorna hos barn/ungdomar med CP på ett optimalt sätt. Det behövs utbildning till barnets nätverk i smärtkommunikation. Referens..Ståhle-Öberg, L., & Fjellman-Wiklund, A. Parents experience of pain in children with Cerebral Palsy and multiple disabilities - An interview study. Advances in Physiotherapy 2009.

14 14 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Kulturella aspekter på smärta Föreläsare Hani Hattar, överläkare och verksamhetschef, Kliniken för rehabilitering och geriatrik, Västerviks Sjukhus Globalisering och invandring har bidragit till flera möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Sveriges befolkning passerade 9,3 miljoner invånare den 31 januari 2010 (Statistiska centralbyrån). Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda i ett annat land. En del av dessa människor med annan kulturell bakgrund använder för oss, nya kulturella sjukdoms- och smärtuttryck som ställer sjukvårdspersonalen inför nya utmaningar. Kunskap om andra kulturer hjälper vårdpersonalen att öppna sina sinnen för olika kulturer. Resultatet blir ett holistisk synsätt som skapar förutsättningar för en kulturanpassad vård.

15 Abstractbok // Svenskt Smärtforum ONSDAG Partiell uppdatering och fördjupning av SBUrapporten Metoder för behandling av långvarig smärta (2006), nr 177/1+2. En systematisk litteraturöversikt Föreläsare Projektgrupp. Bakgrund. Metod. Resultat. Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitet, Linköpings Universitet samt verksamhetschef vid Smärt- och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, Linköping. Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik med beteendemedicinsk profil vid Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens högskola, Västerås. Pernilla Åsenlöf, docent i sjukgymnastik vid Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet. Britt-Marie Stålnacke, överläkare vid Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus samt adjungerad lektor vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för Rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet. Susanna Axelsson (projektledare), Björn Gerdle (ordförande), Maria Ahlberg (projektassistent),.ingemar Eckerlund (hälsoekonomi), Britt-Marie Stålnacke, Anne Söderlund, Pernilla Åsenlöf Medförfattare i enskilda kapitel: Gerhard Andersson (Kapitel 3.3).Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. I Sverige och i Europa beräknas cirka 20 % av befolkningen ha svår långvarig smärta. Långvarig smärta innebär ett påtagligt lidande för den drabbade personen t ex i form av olika negativa psykosociala konsekvenser och reducerat deltagande i olika aktiviteter. År 2006 publicerades SBU-rapporten Metoder för behandling av långvarig smärta. Sedan rapporten publicerades har ytterligare forskning tillkommit därav ombads SBU göra en uppdatering av kunskapsunderlaget avseende rehabilitering i vid bemärkelse vid långvarig smärta..den litteratur som använts för uppdateringen uppfyllde följande kriterier: Vuxna personer med smärttillstånd som varat 3 månader eller längre. Smärttillståndet ska vara generaliserat eller vara lokaliserat till nacke/skuldra och/eller ländrygg. Huvudeffektmåtten var smärtintensitet och aktivitetsbegränsning/ aktivitetsförmåga. Uppföljning skulle vara minst tre månader efter behandlingens slut eller att behandling exempelvis har fortsatt en längre tid (6-12 månader) för att de aktuella studierna skulle inkluderas för kvalitetsbedömning. Litteratursökningen gjordes för åren Två huvudsakliga slutsatser utkristalliserades. 1..Multimodal rehabilitering förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete, jämfört med inga eller mindre omfattande insatser. 2..Beteendemedicinsk behandling leder till större förbättring i aktivitetsförmåga efter 2 5 år än fysisk aktivitet/träning enbart eller kombinationsbehandlingar av fysisk aktivitet/träning, manuella och fysikaliska metoder.

16 16 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 ONSDAG Smärta från käke - nacke Föreläsare Susanna Marklund, övertandläkare, Klinisk oral fysiologi, Umeå Birgitta Wiesinger, tandläkare, Klinisk oral fysiologi, Umeå Käkfunktionsstörning (eng. temporomandibular disorders, TMD) är en term som används för att beskriva tillstånd som medför smärta och nedsatt funktion i käksystemet. Tillståndet är vanligt förekommande i den vuxna befolkningen. Prevalensen är ungefär dubbelt så hög hos kvinnor som hos män. Individer med TMD har nedsatt livskvalitet och symtomen påverkar deras dagliga aktivitet. Presentationen omfattar tre studier avseende TMD i relation till smärta i nacke och rygg. Frågeställningarna är om TMD är vanligare bland individer med långvarig värk i nacke och rygg än bland personer utan sådan värk; om det finns ett dos-responsliknande samband mellan TMD och värk i nacke och rygg; samt om tillstånden påverkar varandras incidens. Resultaten visade att personer med långvarig nack- och ryggvärk hade en högre förekomst av TMD än personer utan sådan värk. Fynden visade också att med stigande svårighetsgrad av det ena tillståndet, så ökade förekomsten av det andra tillståndet. Vidare påvisade undersökningen att värk i nacke/rygg och käkfunktionsstörning ömsesidigt påverkade varandras uppkomst under en 2-årsperiod. Sammantaget visar studierna att det finns en tydlig samsjuklighet mellan värk i nacke/rygg och TMD, och att de två tillstånden påverkar varandra. Resultatet tyder på gemensamma uppkomstmekanismer för utvecklingen av dessa tillstånd. Därför bör symtom och funktion i käksystemet utvärderas hos patienter med långvarig ryggvärk, liksom ryggfunktion och ryggvärk bör bedömas hos patienter med långvarig käkfunktionsstörning. Resultaten understryker betydelsen av god kommunikation och välutvecklat samarbete mellan vårdpersonal som utreder och behandlar individer med värk i nacke/rygg och TMD. Uppkomstmekanismer för ryggvärk och TMD är ett viktigt forskningsområde för att på sikt kunna utveckla bättre behandlingsmetoder för dessa tillstånd.

17 Abstractbok // Svenskt Smärtforum TORSDAG Patienter med oförklarad bröstsmärta: Upplevelse av bröstsmärta, psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet Föreläsare Annika Janson Fagring, leg.sjuksköterska, PhD, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Bröstsmärta är en vanlig orsak till att patienter söker vård akut. Ett stort antal av dessa patienter får diagnosen oförklarad bröstsmärta dvs. bröstsmärtan kan inte förklaras av biomedicinska faktorer som hjärtsjukdom eller annan organisk sjukdom. Oförklarad bröstsmärta innebär inte enbart ett lidande för den enskilda patienten i form av försämrad livskvalitet utan också stora kostnader för samhället. Det övergripande syftet med studierna var att beskriva och analysera upplevda symptom hos patienter med oförklarad bröstsmärta genom att dels undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller bröstsmärta, psykosociala faktorer och hälsorelaterad livskvalitet och dels jämföra med en referensgrupp. Vidare var syftet att över tid, i en registerstudie, studera utvecklingen av förekomst och prognos för patienter med oförklarad bröstsmärta och angina pectoris. Resultaten visade att männen och kvinnorna med oförklarad bröstsmärta till större delen var medelålders. Mer än en tredjedel av båda könen var födda utanför Sverige. Patienterna berättade att bröstsmärtan påverkade deras dagliga liv negativt genom att den medförde begränsningar i livet. I sina beskrivningar om hur bröstsmärtan upplevdes fanns mer likheter än olikheter mellan könen. Framförallt männen beskrev att de upplevde sitt arbete stressigt medan kvinnorna upplevde mer symtom av nedstämdhet och ångest. Kvinnorna beskrev också att de upplevde mer problem i äktenskapet/samboförhållandet än vad männen gjorde. I jämförelser med en referensgrupp upplevde patienterna, både männen och kvinnorna, fler symptom av nedstämdhet och ångest och stress i arbetet. Trots att den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienterna inte påverkades av bröstsmärtans intensitet skattade båda könen den lägre än vad referensgruppen gjorde. De manliga patienterna var mer fysiskt aktiva på fritiden än kvinnorna men jämfört med referensgruppen hade både männen och kvinnorna i patientgruppen en mer stillasittande livsstil. Registerstudien visade att prognosen för patienter med bröstsmärta där AMI har uteslutits har förbättrats under de senaste 20 åren så att dödligheten efter 1 år i oförklarad bröstsmärta och angina pectoris var densamma som hos en åldersmatchad normal population.

18 18 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 TORSDAG Low Back Pain: With Special Reference to Prevalence, Diagnosis, Treatment and Prognosis. Föreläsare Johan Bogefeldt, specialist och medicine doktor i allmänmedicin. Verksam vid Uppsala Universitet och Proxima Ryggcentrum. Presentationen baseras på ovanstående avhandling, färdigställd Avhandlingen består av två skilda delar. Första delen använder populationsbaserade studier från med totalt observationer av självskattat ryggont och kovariater av individerna följdes i medeltal 8,5 år med självskattad hälsa, sjukskrivning, sjukpension, sjukhusvård och mortalitet som utfall. Ryggont ökade med 16% per decennium. Ryggont var associerat med sämre hälsa, ökade mängden sjukfrånvaro och antal sjukhusinläggningar men ej antalet inlagda dagar eller mortaliteten. Betydelsen av detta diskuteras. Andra delen av avhandlingen bygger på Gotlandsstudien, en randomiserad klinisk prövning av ett utvidgat behandlingskoncept inkluderande manuell terapi. Fyra läkare deltog, två allmänmedicinare med påbyggnadsutbildning samt två ortopeder. Tillsammans med sjukgymnaster behandlades 160 patienter med akut/subakut ländryggssmärta. Behandlingsperioden var 10 veckor och uppföljningstiden 2 år. Delar av studien ingår i avhandlingen. Under behandlingsperioden monitorerades diagnoser och användning av radiologisk utredning. De manuellt utbildade allmänmedicinarna använde manuella diagnosetiketter och ansåg sig finna mer pseudoradikulär smärta jämfört med ortopederna som använde klassiska ospecifika diagnoser såsom lumbago, angav högre andel äkta radikulär smärta och utnyttjade mer radiologi. Således fanns skillnader mellan olika läkargrupper, detta diskuteras. Patienter som erhöll den testade experimentbehandlingen återgick fortare i arbete och hade lägre kvarvarande grad av sjukskrivning efter 10 veckor. Detta bedömdes bero på given behandling. Generaliserbarhet, alternativa sjukfrånvaromått, repeterbarhet och resultatens betydelse diskuteras.

19 Abstractbok // Svenskt Smärtforum TORSDAG Sensomotoriskt lärande för individer med ickespecifik långvarig ryggsmärta; utvärdering med optoelektronisk rörelseanalys och intervjuer Föreläsare Christina Schön-Ohlsson, medicine doktor, universitetslektor i Fysioterapi vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Patienter med ickespecifik långvarig ländryggsmärta som tidigare inte blivit varaktigt hjälpta och som inte bedömdes ha nytta av kirurgisk åtgärd, deltog i studierna. I studie I undersöktes om den optoelektroniska mätmetoden Posturo- Locomotion-Manipulation (PLM) test var lämplig och tillförlitlig för att bedöma kvaliteten på patienternas rörelsemönster. I studie II utvärderades hur interventionen Sensomotoriskt Lärande (SML) påverkade patienternas rörelsemönster mätt med PLM-test. I studie III intervjuades varje patient två gånger för att få kunskap om hur de påverkats av SML interventionen. I studie IV jämfördes, med användande av fokusgrupp samtal, hur två jämförbara patientgrupper beskrev sina erfarenheter av två interventioner med olikartad inriktning; anpassad fysisk träning och SML. Resultaten visade att PLM testet var ett lämpligt och tillförlitligt instrument. Före SML hade patientgruppen ett sämre rörelsemönster än en jämförbar grupp med ryggfriska individer; patienterna var långsammare och mindre smidiga. Efter SML interventionen var kvaliteten på patientgruppens och kontrollgruppens rörelsemönster likvärdiga. Resultatet kvarstod 1 år efter avslutad intervention. Analys av intervjuerna visade att patienterna hade lärt sig att minska smärtan, de var mindre stressade och de kände sig fysiskt förbättrade. Analys av fokusgruppsamtalen påvisade stora skillnader mellan hur träningsgruppen och SML gruppen beskrev de olika interventionerna. Patienterna i SML gruppen beskrev att de hade lärt sig att lita på sig själva och de tyckte nu att de kunde klara sina ryggbesvär på egen hand. Detta var i kontrast till ET gruppens patienter som gav uttryck för ängslan och sitt beroende av hjälp ifrån ryggexperter. Avhandlingens kappa kan laddas ner från:

20 20 Abstractbok // Svenskt Smärtforum 2010 TORSDAG Hormoner, stress och smärta Föreläsare Torbjörn Bäckström, professor, överläkare, Norrlands Universitetssjukhus. Hos personer med kronisk stress finns ofta en smärtproblematik. Sjukdomstillstånd som fibromyalgi, PTSD, och kroniskt trötthetssyndrom är tillstånd där smärta och kronisk stress ofta finns tillsammans. Finns det någon vetenskapig och fysiologisk bakgrund till att detta? I denna presentation skall vi belysa en möjlig mekanism som kan vara involverad i sjukdomsprocessen. Vid smärtillstånd efter nervskador finns en ökad känslighet i de sensoriska nervbanorna som omkopplas i de bakre hornen i ryggmärgen. Man har sett att detta beror på att den inhibitoriska GABA-A receptor funktionen i bakre hornen är försämrad. GABA-A receptorn är en kloridkanal som när den öppnas släpper in klorid in i cellen och som då dämpar nervens möjlighet att fortleda smärtimpulser upp till hjärnan. Om klorid innehållet i cellen av någon anledning blir högt så strömmar klorid istället ut ur cellen när kanalen öppnas och då förändras GABA-A receptorn till att stimulera smärtimpulserna istället för att dämpa dem. Detta har man visat händer i ryggmärgens bakre horn vid ryggmärgsskada. Liknande fenomen hittar man kring hjärnskador som leder till att epileptiska anfall lättare utlöses. Pumpar som reglerar intracellulära koncentrationen av klorid påverkas av aktiviteten i cellen och GABA-A receptorn men även av tillväxt faktorer, inflammations produkter och könshormon. Vissa metaboliter av stresshormon, allopregnanolon och tetrahydrodeoxycorticosteron är mycket potenta GABA- A receptor stimulerare och de bildas i stora mängder vid stress. Till och börja med så ökar de GABA-A receptorns smärtdämpande förmåga men med tiden utvecklas en tolerans, den smärtstillande effekten försvinner och till och med motsatt effekt inträder vid en akut stress. Om liknande fenomen finns hos personer med koronisk stress och smärta är oklart men hos vissa personer med t.ex. fibro myalgi ser man en ökning av smärtkänslighet vid situationer med hög produktion av GABA-A receptor aktiva steroider. TORSDAG Psychosocial risk-factors for pain-related disability: Detection and intervention Föreläsare Michael Sullivan, Professor of Psychology and Medicine at McGill University, and Scientific Director of the University Centre for Research on Pain and Disability. Research over the past two decades has highlighted the important role of psychosocial factors in the experience of physical and emotional distress associated with pain conditions. Research also shows that psychosocial factors need to be targeted directly in order to achieve optimal treatment outcomes. This presentation will briefly review different measures that can be used to assess psychosocial risk factors for pain and disability. The presentation will also describe brief intervention techniques that can be used to reduce the negative impact of these psychosocial risk factors on treatment outcomes.

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Strategier vid långvarig smärtproblematik Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

3 ENKLA STEG FÖR ATT HANTERA VERSATIS

3 ENKLA STEG FÖR ATT HANTERA VERSATIS 3 ENKLA STEG FÖR ATT HANTERA VERSATIS Namn: Versatis ATC-kod N01BB02. Substans och egenskap: Medicinskt plåster med 5% lidokain. Receptbelagt. Indikation: Symptomlättnad av neuropatisk orsakad av tidigare

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

2009-11-24. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information om läkemedlet tydligt informera om ovanstående begränsning.

2009-11-24. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information om läkemedlet tydligt informera om ovanstående begränsning. 1 (5) 2009-11-24 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna Företrädare: Johan Björkman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna Företrädare: Natalia Åkerman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer