Farmakologisk behandling av alkoholism
|
|
- Elias Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖTEBORG UNIVERSITY Behavioral Pharmacology Unit Farmakologisk behandling av alkoholism Jörgen A. Engel Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, underläkare, Nordhemskliniken, Beroendekliniken, SU The Sahlgrenska Academy, Göteborg University, Department of Pharmacology Box 431, SE Göteborg, Sweden
2 Alkoholism och annat drogberoende är en komplex sjukdom som karakteriseras av ett tvångsmässigt och okontrollerbart drogsug trots vetskap om extremt negativa följder och som kännetecknas av återfall även efter långa drogfria perioder (fritt efter A.Leshner, chef för NIAAA, Science 1997)
3 ALCOHOLISM AS MEDICAL ILLNESS (Tom McLellan et al, JAMA, vol 284: , 2000) Genetical comparisons - Twin studies: Asthma Diabetes Hypertension (males) Alcohol dependence (males) Opiate dependence (males) Nicotine dependence Schizophrenia ADHD
4 (from Kalsi et al Trends in Genetics, 2008)
5 Volume 16 Number 9 September 2010 Kudzu Kudzu
6 SUBSTANSBEROENDE ENLIGT DSM IV Tre eller fler av nedanstående kriterier skall vara uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs (kontrollförlust) 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användning av drogen 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen etc) ges upp eller minskas pga droganvändningen 7. Fortsatt droganvändande trots vetskap att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur
7 RELAPSE RATES IN ADDICTION PROGRAMS* WILLIAM A. HUNT, L. WALKER BARNETT, AND LAURENCE G. BRANCH Loyola University of Chicago J. Clin. Psychol., vol. 27, , % ABSTAINERS 100 JH É RELAPSE RATE OVER TIME É J H É HEROIN SMOKING ALCOHOL J É H J H É JH weeks MONTHS
8 Mål för behandling av beroende Förhindra återfall efter initial abstinens och därmed minska alkoholrelaterade problem -Assistera vid avhållsamhet -Minska intensiteten i drickandet vid återfall -Öka benägenheten att fortsätta behandlingen -Underlätta ändring av beteendet -Stärka en alkoholfri livsstil Behandla psykiatrisk samsjuklighet OBS Målen måste alltid sättas i samråd med patienten
9 Det livsviktiga, motiverande mesolimbiska dopaminsystemet byggs om
10 Stimulants & Blood Flow High blood flow Healthy Control Gottschalk, 2001, Am J Psychiatry Cocaine-dependent Low blood flow
11 Your Brain After Drugs Normal Cocaine Abuser (10 da) Cocaine Abuser (100 da)
12 Activation of memory circuits during cue-elicited cocaine craving STEVEN GRANT, EDYTHE D. LONDON, DAVID B. NEWLIN, VICTOR L. VILLEMAGNE, XIANG LIU, CARLO CONTOREGGI, ROBERT L. PHILLIPS, ALANE S. KIMES AND ARTHUR MARGOLINE Proc. Natl. Acad. Sci. USA. Vol. 93, pp , 1996 Neutral Cues Cocaine Cues
13
14 Craving (Sug, drive) RELAPS Impulskontroll deficit Kognitiv deficit
15 I don t know why I took my first drink, and I don t know why I continue to drink. I do know that, from the first drink, alcohol felt right. It felt right for years, until my body and mind started to break down and my life as I knew it fell apart before my eyes. Now, even when alcohol does not feel right, I can t rid myself of it. I cannot stop drinking. It seems like alcohol has a grip on my very molecules. an alcoholic
16 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG
17 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia
18 Prescription of drugs KDD in Sweden ggr SSRI Disulfiram + Acamprosate + Naltrexon Statistik IMS data 2009
19 Varför är det en underförskrivning Bristande information och kunskap hos läkare, sjuksköterskor, psykologer behandlingsassistenter etc För liten effekt För dyrt För mycket biverkningar Ideologiska hinder
20 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård
21 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård
22 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård
23 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia
24
25 Disulfiram ökar halten av Dopamin i hjärnan Tyrosin tyrosinhydroxylas L-DOPA dopadekarboxylas Dopamin Noradrenalin dopaminbetahydroxylas Disulfiram (Antabus)
26 Disulfiram-Antabus Spärrmedicinering - ger en ansamling av acetaldehyd som ger en mycket obehaglig reaktion med kraftig ansiktsrodnad, hjärtklappning, andnöd, pulserande huvudvärk,nausea och emesis samt svettning. Kan hos hjärtsjuka ge arytmier och/eller ischemi. Dödsfall har inträffat. OBS - Ny forskning visar att disulfiram även har effekt på hjärnans dopamin belöningssystem. Visat sig ha god effekt mot kokainmissbruk Kliniska effekter Har dokumenterad effekt i form av minskat alkoholintag men bäst effekt under övervakning. Obs tillförseln av disulfiram subkutant som implantat har inte visats ha bättre effekt än placeboimplantat. Biverkningar : allvarliga är levertoxicitet, polyneuropatier, samt mindre allvarliga hudreaktioner. Interaktion med andra läkemedel som metronidazol (Flagyl ) och hämmar nedbrytningen av warfarin, fenotoin, diazepam, imipramin, teofyllin och kan därför förstärka effekten av dessa medel. Antihistaminer minskar disulfirameffekten vid samtidigt alkoholintag.
27 Alkohol riskbruk, missbruk och beroende Johan Franck, FoUU psykiatri, Stockholm Charlotte Hedberg, Centrum för allmänmedicin (CEFAM), Stockholm Farmakologisk långtidsbehandling mot återfall (sid 1011) Akamprosat och naltrexon är likvärdiga disulfiram är det udda preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier. Apoteket AB Läkemedelsboken
28 Nej, disulfiram (Antabus) är inte det»udda preparatet«läkartidningen nummer 19 Jörgen Engel, Bo Söderpalm, Bengt Sternebring, Jan Hallgren, Lars Håkan Nilsson, Lars Blomström Disulfiram (Antabus) är vida bättre än sitt rykte och förtjänar att lyftas fram på ett annat sätt än vad som nu sker i Läkemedelsboken, i Kloka listan och i Karolinska institutets kurser i beroendelära.
29 Drinking outcomes during continuous medication period (up to 12 weeks) acamprosat disulfiram naltrexon Time (days) to first HDD, mean +/- SD (n) 17,6 +/- 22,0 (44) 46,6 +/- 27,5 (33)** 22,0 +/-22,0 (47) Time (days) to first drinking, mean +/- SD (n) 11,4 +/- 17,0 (50) 30,4 +/- 27,8 (39)* 16,2 +/- 20,2 (50) Abstinence days/week, mean +/- SD (n) 4,5 +/- 2,1 (52) 6,3 +/- 0,9 (54)*** 4,6 +/- 2,0 (53) * Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p = 0,0002 ** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001 *** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001; difference between weeks: p = 0,001 Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007
30 Acamprosate - Campral - Aotal kalcium-acetyl-homotaurinate - strukturanalog till GABA; obs ges i höga doser om 2000mg/dag = 3 tabletter 2 ggr dagligen Verkningsmekanismer - återställer balansen mellan hämmande transmittorn GABA och den exciterande transmittorn glutamat Kliniska effekter Reducerar framför allt de negativa symtomen i den protraherade abstinensen och förlänger därmed tiden till återfall medförande färre återfall samt även minskat alkoholsug Biverkningar fr a gastro-intestinala, nausea, diarré, gaser etc Obs acamprosate metaboliseras ej utan elimineras via renal utsöndring och alltså cave njurinsufficiens. Libido-problem
31 The neurobiology, clinical efficacy and safety of acamprosate in the treatment of alcohol dependence Barbara J Mason & Charles J Heyser Expert Opin. Drug Saf. (2010) 9(1):
32
33 Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)
34 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG
35 Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)
36
37 1 cggatgagcc tctgtgaact actaaggtgg gagggggcta tacgcagagg agaatgtcag 61 atgctcagct cggtcccctc cgcctgacgc tcctctctgt ctcagccagg actggtttct 121 gtaagaaaca gcaggagctg tggcagcggc gaaaggaagc ggctgaggcg cttggaaccc 181 gaaaagtctc ggtgctcctg gctacctcgc acagcgtgcc cgcccggccg tcagtaccat 241 ggacagcagc gctgccccca cgaacgccag caattgcact gatgccttgg cgtactcaag 301 ttgctcccca gcacccagcc ccggttcctg ggtcaacttg tcccacttag atggcaacct 361 gtccgaccca tgcggtccga accgcaccga cctgggcggg agagacagcc tgtgccctcc 421 gaccggcagt ccctccatga tcacggccat cacgatcatg gccctctact ccatcgtgtg 481 cgtggtgggg ctcttcggaa acttcctggt catgtatgtg attgtcagat acaccaagat 541 gaagactgcc accaacatct acattttcaa ccttgctctg gcagatgcct tagccaccag 601 taccctgccc ttccagagtg tgaattacct aatgggaaca tggccatttg gaaccatcct 661 ttgcaagata gtgatctcca tagattacta taacatgttc accagcatat tcaccctctg 721 caccatgagt gttgatcgat acattgcagt ctgccaccct gtcaaggcct tagatttccg 781 tactccccga aatgccaaaa ttatcaatgt ctgcaactgg atcctctctt cagccattgg 841 tcttcctgta atgttcatgg ctacaacaaa atacaggcaa ggttccatag attgtacact 901 aacattctct catccaacct ggtactggga aaacctgctg aagatctgtg ttttcatctt 961 cgccttcatt atgccagtgc tcatcattac cgtgtgctat ggactgatga tcttgcgcct 1021 caagagtgtc cgcatgctct ctggctccaa agaaaaggac aggaatcttc gaaggatcac 1081 caggatggtg ctggtggtgg tggctgtgtt catcgtctgc tggactccca ttcacattta 1141 cgtcatcatt aaagccttgg ttacaatccc agaaactacg ttccagactg tttcttggca 1201 cttctgcatt gctctaggtt acacaaacag ctgcctcaac ccagtccttt atgcatttct 1261 ggatgaaaac ttcaaacgat gcttcagaga gttctgtatc ccaacctctt ccaacattga 1321 gcaacaaaac tccactcgaa ttcgtcagaa cactagagac cacccctcca cggccaatac 1381 agtggataga actaatcatc agctagaaaa tctggaagca gaaactgctc cgttgcccta 1441 acagggtctc atgccattcc gaccttcacc aagcttagaa gccaccatgt Predicting Response to Naltrexone using Pharmacogenetics
38 Only carriers of OPRM1 118G allele benefit from naltrexone (Anton et al., Arch Gen Psychiat 2008)
39 Long-acting injection with Naltrexone Vivitrex (Alkermes, Inc.) Dry Powder Microspheres Microsphere Suspension + Diluent Hypodermic Needle IM Common biodegradable medical polymer that is used for sutures, extended release pharmaceuticals Metabolized to CO 2 and H 2 0 Once Monthly Dosing
40 NTX, ACA, and NTX/ACA for Relapse Prevention in Alcohol-Dependent Patients Proportion of Survivors (Nonrelapsing) Naltrexone plus acamprosate Naltrexone Acamprosate Placebo Time, d Kiefer F et al. Arch Gen Psychiatry. 2003;60:92-99.
41 SAMMANFATTNING 1. Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats vid behandling av alkoholberoende (Rekommendationsgrad A) 2. Akamprosat och naltrexon har god säkerhetsprofil och saknar beroendepotential 3. Alla läkemedlen kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med omhändertagande innefattande medicinska råd,stöd och noggrann uppföljning - som en del av en varaktig patient-läkarrelation inom primärvården 4. Uppföljning av behandlingsresultat skall göras regelbundet 5. Vid utebliven effekt efter ca 3 månader bör byte till annat preparat övervägas 6. Behandlingen bör pågå i minst 6-12 månader.
42 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)
43 VTA nachr are of Importance for the DA-Releasing Effect of Ethanol % pre-drug baseline 160 Dopamine Vehicle Ethanol Ethanol+Mecamylamine (VTA) Vehicle+Mecamylamine (VTA) (min) (Modified from Blomquist et al. 1997) g/kg/h Mecamylamine in the VTA decreases ethanol intake and ethanol preference in ethanol high preferring rats in a two-bottle free choice paradigm Pre-test baseline Ethanol intake Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) % ethanol of total fluid intake Pre-test baseline (From Ericson et al 1998) Preference Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA)
44 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG
45 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)
46 För att inte känna tidens förfärliga ok som krossar era skuldror och tynger er till jorden måste ni berusa er oavlåtligt. Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er. Charles Baudelaire
Alkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merBiologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem
Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merGrundläggande mekanismer för belöning och beroende
Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merLäkemedelsbehandling vid alkoholberoende
Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merCentralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende
Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende Christoffer Brynte PhD-student Karolinska Institutet Physcian Beroendecentrum Stockholm Christoffer.brynte@ki.se Attention Deficit/Hyperactivity
Läs merÅterfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm
Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:
Läs merLäkemedelsbehandling av alkoholberoende
Behandlingsrekommendation Den 26 oktober 2006 anordnade ett expertmöte med syfte att utarbeta behandlingsrekommendationer för läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Statens beredning för medicinsk utvärdering,
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merDSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder
Rapport från 166:e APA-kongressen 2013 DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Av Jörgen Engel, senior professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg samt läkare på Nordhemskliniken,
Läs merHT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci
HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merLångtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen
Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr
Läs merJakten på nya läkemedel mot alkoholism?
Drogförebyggande dagar, 130327, Tammerfors Jakten på nya läkemedel mot alkoholism? Professor Bo Söderpalm (bo.soderpalm@neuro.gu.se) Addiction Biology Unit Section of Psychiatry and Neurochemistry, Institute
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs meralkoholberoende Kunskapsakuten/
Kunskapsakuten/ Den stora utmaningen inom beroendevården är att minska konsumtionen bland den en miljon människor som har en hög konsumtion men ännu inte fallit till ett fullskaligt beroende. Det går med
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merAlkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö
Alkoholberoende Diagnostik och behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merDos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.
Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt
Läs merPsykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Läs merStigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet
Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju
Läs merTror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!
Tror du att blivit omodernt? Då är det dags att tänka om! har använts för att behandla alkoholberoende ända sedan 1959. Inget annat läkemedel har visat sig vara mer effektivt. Alkoholberoende är ett av
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merVanliga frågor (FAQ) Broschyr
ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merFASS självstudiekurs - Test
FASS självstudiekurs - Test 1. Var finner man information om vilka biverkningar som ska rapporteras? A) På blanketten som finns sist i Fass. B) I avsnittet "Rapportering av biverkningar". C) I avsnittet
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merVad ska vi gå igenom idag?
Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merAtt bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:
Läs merSMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri
Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj 2019 Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet SMART
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merBESLUT. Datum 2015-03-31
BESLUT 1 (7) Datum 2015-03-31 Vår beteckning SÖKANDE H. Lundbeck AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merVad är riskbruk, missbruk och beroende
Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs merStörsta problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö
Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö Alexander Holmstedt, psykiatrisjuksköterska, Tramadolprojektet, Maria Malmö Gunilla Alväng, socionom,
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merMissbruk och beroende
Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde
Läs merRiddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merKBT behandling vid spelberoende
KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se
Läs merEn narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet
Oslo 2015-04-18 En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Oslo 2015-04-18
Läs merSvensk beroendeforskning vad är på gång?
Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid
Läs merEvidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem
Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem sten thelander Bland de många som möter patienter med missbruksproblem finns en utbredd misstro mot möjligheterna till effektiv behandling,
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merHenrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Läs merExpertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merCannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar
Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs mer