Farmakologisk behandling av alkoholism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farmakologisk behandling av alkoholism"

Transkript

1 GÖTEBORG UNIVERSITY Behavioral Pharmacology Unit Farmakologisk behandling av alkoholism Jörgen A. Engel Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, underläkare, Nordhemskliniken, Beroendekliniken, SU The Sahlgrenska Academy, Göteborg University, Department of Pharmacology Box 431, SE Göteborg, Sweden

2 Alkoholism och annat drogberoende är en komplex sjukdom som karakteriseras av ett tvångsmässigt och okontrollerbart drogsug trots vetskap om extremt negativa följder och som kännetecknas av återfall även efter långa drogfria perioder (fritt efter A.Leshner, chef för NIAAA, Science 1997)

3 ALCOHOLISM AS MEDICAL ILLNESS (Tom McLellan et al, JAMA, vol 284: , 2000) Genetical comparisons - Twin studies: Asthma Diabetes Hypertension (males) Alcohol dependence (males) Opiate dependence (males) Nicotine dependence Schizophrenia ADHD

4 (from Kalsi et al Trends in Genetics, 2008)

5 Volume 16 Number 9 September 2010 Kudzu Kudzu

6 SUBSTANSBEROENDE ENLIGT DSM IV Tre eller fler av nedanstående kriterier skall vara uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs (kontrollförlust) 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användning av drogen 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen etc) ges upp eller minskas pga droganvändningen 7. Fortsatt droganvändande trots vetskap att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur

7 RELAPSE RATES IN ADDICTION PROGRAMS* WILLIAM A. HUNT, L. WALKER BARNETT, AND LAURENCE G. BRANCH Loyola University of Chicago J. Clin. Psychol., vol. 27, , % ABSTAINERS 100 JH É RELAPSE RATE OVER TIME É J H É HEROIN SMOKING ALCOHOL J É H J H É JH weeks MONTHS

8 Mål för behandling av beroende Förhindra återfall efter initial abstinens och därmed minska alkoholrelaterade problem -Assistera vid avhållsamhet -Minska intensiteten i drickandet vid återfall -Öka benägenheten att fortsätta behandlingen -Underlätta ändring av beteendet -Stärka en alkoholfri livsstil Behandla psykiatrisk samsjuklighet OBS Målen måste alltid sättas i samråd med patienten

9 Det livsviktiga, motiverande mesolimbiska dopaminsystemet byggs om

10 Stimulants & Blood Flow High blood flow Healthy Control Gottschalk, 2001, Am J Psychiatry Cocaine-dependent Low blood flow

11 Your Brain After Drugs Normal Cocaine Abuser (10 da) Cocaine Abuser (100 da)

12 Activation of memory circuits during cue-elicited cocaine craving STEVEN GRANT, EDYTHE D. LONDON, DAVID B. NEWLIN, VICTOR L. VILLEMAGNE, XIANG LIU, CARLO CONTOREGGI, ROBERT L. PHILLIPS, ALANE S. KIMES AND ARTHUR MARGOLINE Proc. Natl. Acad. Sci. USA. Vol. 93, pp , 1996 Neutral Cues Cocaine Cues

13

14 Craving (Sug, drive) RELAPS Impulskontroll deficit Kognitiv deficit

15 I don t know why I took my first drink, and I don t know why I continue to drink. I do know that, from the first drink, alcohol felt right. It felt right for years, until my body and mind started to break down and my life as I knew it fell apart before my eyes. Now, even when alcohol does not feel right, I can t rid myself of it. I cannot stop drinking. It seems like alcohol has a grip on my very molecules. an alcoholic

16 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

17 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia

18 Prescription of drugs KDD in Sweden ggr SSRI Disulfiram + Acamprosate + Naltrexon Statistik IMS data 2009

19 Varför är det en underförskrivning Bristande information och kunskap hos läkare, sjuksköterskor, psykologer behandlingsassistenter etc För liten effekt För dyrt För mycket biverkningar Ideologiska hinder

20 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

21 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

22 Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

23 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia

24

25 Disulfiram ökar halten av Dopamin i hjärnan Tyrosin tyrosinhydroxylas L-DOPA dopadekarboxylas Dopamin Noradrenalin dopaminbetahydroxylas Disulfiram (Antabus)

26 Disulfiram-Antabus Spärrmedicinering - ger en ansamling av acetaldehyd som ger en mycket obehaglig reaktion med kraftig ansiktsrodnad, hjärtklappning, andnöd, pulserande huvudvärk,nausea och emesis samt svettning. Kan hos hjärtsjuka ge arytmier och/eller ischemi. Dödsfall har inträffat. OBS - Ny forskning visar att disulfiram även har effekt på hjärnans dopamin belöningssystem. Visat sig ha god effekt mot kokainmissbruk Kliniska effekter Har dokumenterad effekt i form av minskat alkoholintag men bäst effekt under övervakning. Obs tillförseln av disulfiram subkutant som implantat har inte visats ha bättre effekt än placeboimplantat. Biverkningar : allvarliga är levertoxicitet, polyneuropatier, samt mindre allvarliga hudreaktioner. Interaktion med andra läkemedel som metronidazol (Flagyl ) och hämmar nedbrytningen av warfarin, fenotoin, diazepam, imipramin, teofyllin och kan därför förstärka effekten av dessa medel. Antihistaminer minskar disulfirameffekten vid samtidigt alkoholintag.

27 Alkohol riskbruk, missbruk och beroende Johan Franck, FoUU psykiatri, Stockholm Charlotte Hedberg, Centrum för allmänmedicin (CEFAM), Stockholm Farmakologisk långtidsbehandling mot återfall (sid 1011) Akamprosat och naltrexon är likvärdiga disulfiram är det udda preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier. Apoteket AB Läkemedelsboken

28 Nej, disulfiram (Antabus) är inte det»udda preparatet«läkartidningen nummer 19 Jörgen Engel, Bo Söderpalm, Bengt Sternebring, Jan Hallgren, Lars Håkan Nilsson, Lars Blomström Disulfiram (Antabus) är vida bättre än sitt rykte och förtjänar att lyftas fram på ett annat sätt än vad som nu sker i Läkemedelsboken, i Kloka listan och i Karolinska institutets kurser i beroendelära.

29 Drinking outcomes during continuous medication period (up to 12 weeks) acamprosat disulfiram naltrexon Time (days) to first HDD, mean +/- SD (n) 17,6 +/- 22,0 (44) 46,6 +/- 27,5 (33)** 22,0 +/-22,0 (47) Time (days) to first drinking, mean +/- SD (n) 11,4 +/- 17,0 (50) 30,4 +/- 27,8 (39)* 16,2 +/- 20,2 (50) Abstinence days/week, mean +/- SD (n) 4,5 +/- 2,1 (52) 6,3 +/- 0,9 (54)*** 4,6 +/- 2,0 (53) * Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p = 0,0002 ** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001 *** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001; difference between weeks: p = 0,001 Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007

30 Acamprosate - Campral - Aotal kalcium-acetyl-homotaurinate - strukturanalog till GABA; obs ges i höga doser om 2000mg/dag = 3 tabletter 2 ggr dagligen Verkningsmekanismer - återställer balansen mellan hämmande transmittorn GABA och den exciterande transmittorn glutamat Kliniska effekter Reducerar framför allt de negativa symtomen i den protraherade abstinensen och förlänger därmed tiden till återfall medförande färre återfall samt även minskat alkoholsug Biverkningar fr a gastro-intestinala, nausea, diarré, gaser etc Obs acamprosate metaboliseras ej utan elimineras via renal utsöndring och alltså cave njurinsufficiens. Libido-problem

31 The neurobiology, clinical efficacy and safety of acamprosate in the treatment of alcohol dependence Barbara J Mason & Charles J Heyser Expert Opin. Drug Saf. (2010) 9(1):

32

33 Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)

34 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

35 Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)

36

37 1 cggatgagcc tctgtgaact actaaggtgg gagggggcta tacgcagagg agaatgtcag 61 atgctcagct cggtcccctc cgcctgacgc tcctctctgt ctcagccagg actggtttct 121 gtaagaaaca gcaggagctg tggcagcggc gaaaggaagc ggctgaggcg cttggaaccc 181 gaaaagtctc ggtgctcctg gctacctcgc acagcgtgcc cgcccggccg tcagtaccat 241 ggacagcagc gctgccccca cgaacgccag caattgcact gatgccttgg cgtactcaag 301 ttgctcccca gcacccagcc ccggttcctg ggtcaacttg tcccacttag atggcaacct 361 gtccgaccca tgcggtccga accgcaccga cctgggcggg agagacagcc tgtgccctcc 421 gaccggcagt ccctccatga tcacggccat cacgatcatg gccctctact ccatcgtgtg 481 cgtggtgggg ctcttcggaa acttcctggt catgtatgtg attgtcagat acaccaagat 541 gaagactgcc accaacatct acattttcaa ccttgctctg gcagatgcct tagccaccag 601 taccctgccc ttccagagtg tgaattacct aatgggaaca tggccatttg gaaccatcct 661 ttgcaagata gtgatctcca tagattacta taacatgttc accagcatat tcaccctctg 721 caccatgagt gttgatcgat acattgcagt ctgccaccct gtcaaggcct tagatttccg 781 tactccccga aatgccaaaa ttatcaatgt ctgcaactgg atcctctctt cagccattgg 841 tcttcctgta atgttcatgg ctacaacaaa atacaggcaa ggttccatag attgtacact 901 aacattctct catccaacct ggtactggga aaacctgctg aagatctgtg ttttcatctt 961 cgccttcatt atgccagtgc tcatcattac cgtgtgctat ggactgatga tcttgcgcct 1021 caagagtgtc cgcatgctct ctggctccaa agaaaaggac aggaatcttc gaaggatcac 1081 caggatggtg ctggtggtgg tggctgtgtt catcgtctgc tggactccca ttcacattta 1141 cgtcatcatt aaagccttgg ttacaatccc agaaactacg ttccagactg tttcttggca 1201 cttctgcatt gctctaggtt acacaaacag ctgcctcaac ccagtccttt atgcatttct 1261 ggatgaaaac ttcaaacgat gcttcagaga gttctgtatc ccaacctctt ccaacattga 1321 gcaacaaaac tccactcgaa ttcgtcagaa cactagagac cacccctcca cggccaatac 1381 agtggataga actaatcatc agctagaaaa tctggaagca gaaactgctc cgttgcccta 1441 acagggtctc atgccattcc gaccttcacc aagcttagaa gccaccatgt Predicting Response to Naltrexone using Pharmacogenetics

38 Only carriers of OPRM1 118G allele benefit from naltrexone (Anton et al., Arch Gen Psychiat 2008)

39 Long-acting injection with Naltrexone Vivitrex (Alkermes, Inc.) Dry Powder Microspheres Microsphere Suspension + Diluent Hypodermic Needle IM Common biodegradable medical polymer that is used for sutures, extended release pharmaceuticals Metabolized to CO 2 and H 2 0 Once Monthly Dosing

40 NTX, ACA, and NTX/ACA for Relapse Prevention in Alcohol-Dependent Patients Proportion of Survivors (Nonrelapsing) Naltrexone plus acamprosate Naltrexone Acamprosate Placebo Time, d Kiefer F et al. Arch Gen Psychiatry. 2003;60:92-99.

41 SAMMANFATTNING 1. Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats vid behandling av alkoholberoende (Rekommendationsgrad A) 2. Akamprosat och naltrexon har god säkerhetsprofil och saknar beroendepotential 3. Alla läkemedlen kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med omhändertagande innefattande medicinska råd,stöd och noggrann uppföljning - som en del av en varaktig patient-läkarrelation inom primärvården 4. Uppföljning av behandlingsresultat skall göras regelbundet 5. Vid utebliven effekt efter ca 3 månader bör byte till annat preparat övervägas 6. Behandlingen bör pågå i minst 6-12 månader.

42 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)

43 VTA nachr are of Importance for the DA-Releasing Effect of Ethanol % pre-drug baseline 160 Dopamine Vehicle Ethanol Ethanol+Mecamylamine (VTA) Vehicle+Mecamylamine (VTA) (min) (Modified from Blomquist et al. 1997) g/kg/h Mecamylamine in the VTA decreases ethanol intake and ethanol preference in ethanol high preferring rats in a two-bottle free choice paradigm Pre-test baseline Ethanol intake Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) % ethanol of total fluid intake Pre-test baseline (From Ericson et al 1998) Preference Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA)

44 FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

45 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)

46 För att inte känna tidens förfärliga ok som krossar era skuldror och tynger er till jorden måste ni berusa er oavlåtligt. Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er. Charles Baudelaire

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Behandlingsrekommendation Den 26 oktober 2006 anordnade ett expertmöte med syfte att utarbeta behandlingsrekommendationer för läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Statens beredning för medicinsk utvärdering,

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder

DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Rapport från 166:e APA-kongressen 2013 DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Av Jörgen Engel, senior professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg samt läkare på Nordhemskliniken,

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan

Läs mer

Jakten på nya läkemedel mot alkoholism?

Jakten på nya läkemedel mot alkoholism? Drogförebyggande dagar, 130327, Tammerfors Jakten på nya läkemedel mot alkoholism? Professor Bo Söderpalm (bo.soderpalm@neuro.gu.se) Addiction Biology Unit Section of Psychiatry and Neurochemistry, Institute

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Tror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!

Tror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om! Tror du att blivit omodernt? Då är det dags att tänka om! har använts för att behandla alkoholberoende ända sedan 1959. Inget annat läkemedel har visat sig vara mer effektivt. Alkoholberoende är ett av

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö Alkoholberoende Diagnostik och behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

alkoholberoende Kunskapsakuten/

alkoholberoende Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ Den stora utmaningen inom beroendevården är att minska konsumtionen bland den en miljon människor som har en hög konsumtion men ännu inte fallit till ett fullskaligt beroende. Det går med

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-31

BESLUT. Datum 2015-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2015-03-31 Vår beteckning SÖKANDE H. Lundbeck AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

FASS självstudiekurs - Test

FASS självstudiekurs - Test FASS självstudiekurs - Test 1. Var finner man information om vilka biverkningar som ska rapporteras? A) På blanketten som finns sist i Fass. B) I avsnittet "Rapportering av biverkningar". C) I avsnittet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Oslo 2015-04-18 En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Oslo 2015-04-18

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem sten thelander Bland de många som möter patienter med missbruksproblem finns en utbredd misstro mot möjligheterna till effektiv behandling,

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordf Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org www.barbroivarsson.se Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011

Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011 Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011 Ansvarslös missbruksvård en politisk utmaning Form och tryck Grafisk idé Text Mix Public Relations Foto Dreamstime I mitt arbete som forskare och

Läs mer

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling I remember the night and the Tennessee Waltz Cause I know just how much I have lost. Yes I lost my little darling the night they were playing that beautiful

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p) SVARSMALL REST-Tentamen DSM1.3 Farmakologi 2010-11-09 Antal frågor 13 Maxpoäng =36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer