Lokaleko. Leta rätt på lämningarna i skogen

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 3 I 2015 Norra och södra Dalarnas distrikt LEDARE. EMMA ANDERSSON, DISTRIKTSCHEF, NORRA DALARNA Leta rätt på lämningarna i skogen Under hösten kommer Skogsstyrelsen att uppmärksamma forn- och kulturlämningar i skogen lite extra. Spår från gångna tiders aktiviteter kan ligga gömda under mossan i just din skog. En hel del lämningar är kända och registrerade i myndigheternas databaser, men många kvarstår att upptäckas. Ta tillfället i akt under höstens utflykter och gå på upptäcksfärd i din egen skog, titta till redan kända lämningar som kanske behöver röjas fram. Har du riktig tur så upptäcker du en för omvärlden helt okänd lämning som du kan värna och bevara. Och lämningarna behöver verkligen värnas, eftersom i genomsnitt varannan känd forn- och kulturlämning i dagsläget är skadad eller förstörd. Det kommer inga flera! Hittar du en icke-registrerad lämning så ta gärna kontakt med vår arkeolog (se sista sidan). VILL DU VETA MER om kända forn- och kulturlämningar på just din fastighet så är Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor ett utmärkt ställe att besöka (se sid 5 och sista sidan). Vi kommer även att erbjuda skogsägarträffar om Skogsstyrelsens e-tjänster under hösten, hör av dig till oss eller anmäl dig på Skogsstyrelsens hemsida om du är intresserad. INFÖR ALLA SKOGLIGA åtgärder som du beställer på din fastighet har du som skogsägare ett stort ansvar och en stor möjlighet att uppmärksamma vikten av att bevara forn- och kulturlämningarna i skogslandskapet. Ta gärna hjälp av Hänsynsbladet på sidorna 6 7 som vi har tagit fram tillsammans med Länsstyrelsen och Dalarnas Museum för att få till en optimal kulturmiljöhänsyn. Berätta för entreprenörerna om kulturmiljöerna som finns på din fastighet och skriv in i kontraktet att de inte får skadas vid åtgärden. God kunskap och kloka tankar om hänsyn till kulturmiljöer finns det gott om hos yrkesverksamma i skogen, det gäller bara att vi hjälps åt att finna dessa gömda skatter under mossan. Vill du veta mer om kulturmiljöer, besök gärna kulturmiljo. Foto: Maria Nilsson

2 Billerud Korsnäs utbildar Skogsbolaget Billerud Korsnäs satsar stort på att utbilda sina medarbetar i kulturhänsyn. Närmare 340 personer har varit på kurs för att lära sig mer om hur skadorna på forn- och kulturlämningar kan minskas. Under två års tid har Billerud Korsnäs sett till att deras anställda och entreprenörer fått utbildning i hänsyn till forn- och kulturlämningar. Verksamma inom Norrbotten, Jämtland, Dalarna, Gävleborg, Örebro, Uppsala, Stockholm, Västmanland och Södermanland har under 2014 och 2015 genomgått endagarskurser på fyra olika platser i landet. Orsaken till satsningen är att vi vill sätta vår egen kulturhänsynsrutin inom företaget, men även att kursdeltagarna ska få upp ögonen för och känna igen lämningar. Många lämningar finns inte registrerade på kartor och då blir det extra viktigt att känna igen dem ute i skogen, inte bara hitta de som redan är registrerade. Till exempel underväxtröjare springer ju på varje kvadratmeter, då är det viktigt att de känner igen olika lämningar och kan markera ut dem på kartan för den som kommer efter med nästa åtgärd, säger Helen Knutsson, som jobbar med planeringsfrågor på Billerud Korsnäs. Vi måste måna om de kulturlämningar som finns, det kommer ju inga nya. ÅR 2014 VAR DET framför allt underväxtröjarna, markberedningsförarna och planerarna som gick utbildningen. Fjolårets kurs var enligt Billerud Korsnäs väldigt uppskattad så därför valde företaget att låta gallrings- och slutavverkningsentreprenörerna gå samma kurs i år. Sammanlagt har 337 personer har gått kursen. Helen Knutsson jobbar med planeringsfrågor på Billerud Korsnäs. Lämningen tros vara en husgrund. Foto: Ulf Ormestad Att visa hänsyn till forn- och kulturlämningar är viktigt, menar Helen Knutsson. Vi måste måna om de kulturlämningar som finns, det kommer inga nya. Sen är det ju faktiskt lag på det hela, ingen vill förstöra med vett och vilja. Men forn- och kulturlämningarna är otroligt svåra att se i skogen, ofta är de överväxta. Därför är denna utbildning så viktig. Helen har varit med på många av kurstillfällena, dels för att förkovra sig själv, dels för att träffa deltagarna och visa på tillämpningen av Billerud Korsnäs kulturhänsynsrutin. I Norrbotten fick Helen en aha-upplevelse vid en stenåldersboplats där skogsbruksåtgärder utförts. Länsstyrelsen lägger ofta till väldigt stora skyddsområden, till exempel på stenåldersboplatser, ibland upp till 200 meter vilket är en enorm yta. På kursen fick vi klart för oss att det behövs, att det finns en anledning. Det är svårt för någon att gå före och säga att här går gränsen, när inget syns ovan mark. Det måste vara försiktighetsprincipen som gäller. På stenåldersboplatsen vi besökte hade man markberett närmare än 200 meter och det var fullt av avslag, skörbränd sten, härdar, ben, keramik med mera. Hade man hållit sig utanför 200-metersgränsen så hade man klarat dessa lämningar, säger Helen och fortsätter: Tidigare var det vanligt att man ifrågasatte varför vi ska bevara alla

3 anställda i kulturhänsyn kolbottnar, då det finns så många. Numer får vi sällan dessa kommentarer och under kurserna fick vi bra argument varför alla bottnar är viktiga. Att vi har så många kolbottnar i Sverige är ett kvitto på samhällsutvecklingen och därmed är just mängden det viktiga och det typiska för dessa regioner. Kolbottnarna var en förutsättning för järnframställningen i Sverige och för vår välfärd. DE KONKRETA OCH PRAKTISKA råd som har förmedlats på kurserna är bra, menar Helen. Hon har särskilt tagit fasta på ett tips om gropar, som det finns mängder av i skogen. Om själva gropen en gång var det viktiga, så ligger materialet kvar (till exempel som en vall runt en fångstgrop) och man har lagt ned mycket arbete på att utforma gropen, vilket ofta leder till ett regelbundet och väl format utseende. Om det tvärtom var materialet som var det viktiga så är det borttaget och gropen ser ut lite hur som helst, utseendet spelade ingen roll. Hon har också lärt sig att en fångstgrop för älg och ren ofta har formen som ett Melitta-filter. Genom att gå vinkelrätt från det rektangulära bottenplanets långsida i en sådan fångstgrop, kan man med lätthet hitta fram till nästa fångstgrop. Enligt Helen Knutsson är det skillnad på hur man jobbar med kulturmiljöfrågan nu jämfört med år sedan. Idag är övervägande delen av de som arbetar i skogen intresserade och vill bevara lämningarna, det är inte lika mycket ifrågasättande. Hon tror att kultursatsningen kommer att fortgå i någon form. Bara för att man gått kurs en gång, behöver det inte betyda att kunskapen sitter. Det är alltid bra med repetition. Text: Jenny Karlsson Tallmormyrans kolmila idag med spisröse från 1920-talets kolarkoja i förgrunden. Foto: Jenny Karlsson

4 Hur hittar jag lämningarna? Att bara gå ut i skogen och leta efter forn- och kulturlämningar är inte så lätt. Många gånger krävs lång erfarenhet för att veta vad man ser, men även för att upptäcka lämningarna. Vissa lämningar är dock enklare än andra. Torplämningarna är relativt enkla att hitta. Den fyrkantiga stengrunden är många gånger tydlig och ofta finns där en stenhög som är resterna efter spismuren. Det är däremot svårare att hitta sådant som inte är särskilt tydligt ovan mark, till exempel stenåldersboplatser eller förhistoriska järnframställningsplatser. Hur ska jag då kunna veta vad som finns på min fastighet? I Sverige har vi sedan länge inventerat och registrerat forn- och kulturlämningar. Den första inventeringen skedde faktiskt redan 1666! Idag kan du hitta alla dessa lämningar i Riksantikvarieämbetets digitala databas Fornsök. Här finns cirka 1,8 miljoner Det registrerade gruvområdet och gruvhålet ligger felförskjutet i Fornsök, här markerade med en röd linje. Med terrängskuggan ser man tydligt var gruvhålen är och att det finns mera än vad som är registerat. lämningar på närmare platser. Till varje punkt på kartan finns en beskrivning av lämningen. Skogsstyrelsen startade 1995 projektet Skog & Historia för att registrera forn- och kulturlämningar i skogsmark. Här finns ytterligare cirka lämningar som väntar på att granskas och föras över till Fornsök. I vår karttjänst Skogens pärlor kommer man åt både Fornsök och Skog & Historia. Med karta och beskrivning kan du gå ut och leta reda på lämningen. Men det finns några saker att tänka på. Idag använder vi GPS och kan hitta en punkt mitt i skogen på någon meter när, men de flesta lämningarna är inprickade för hand vilket innebär att de ibland ligger lite fel på kartan. Därför måste man jämföra beskrivningen med hur det ser ut på platsen. Stämmer inte bilden så lyft blicken för att se hur det ser ut i omgivningen. Kanske ligger lämningen meter fel. Stora delar av Sverige är inventerat, men inte allt. Fortfarande finns mycket kvar att upptäcka. Oavsett om lämningen är registrerad eller inte så gäller det för dig som skogsägare att ta hänsyn till den. Text: Göran Lundh Hur hittar jag lämningarna som inte finns registrerade? Många av våra kulturlämningar är inte registrerade överhuvudtaget, men det finns knep att ta till. Några saker att tänka på då är: terrängskugga, namn på kartan, historiska kartor och att kolla läget och det som är avvikande på ett eller annat sätt. Alla skogsägare har möjlighet att via Mina sidor ta del av laserskannat material, däribland terrängskugga. Laserskanning finns förutom på Mina Sidor även tillgängligt för allmänheten via Riksantikvarieämbetets Fornsök. Ofta syns stenröjda ytor väldigt väl, det vill säga ytor där man plockat bort sten. Stenen ligger oftast bredvid i högar eller vällagda stenmurar. Det rör sig ofta om odlingsmark med odlingsrösen, men även gårdstun och andra röjningar (till exempel för kolning) syns väldigt väl. Fångstgropar och hela system av fångstgropar framträder också väldigt bra, liksom gruvhål och gruvområden och i vissa fall stigar. Något man bör tänka på är att ter-

5 rängskuggningen visar väldigt mycket, men inte allt. Lutningen av terrängen, täthet av vegetation med mera kan påverka datat och leverera områden med mindre detaljrikedom och störningar. Ett tips är att jämföra forn- och kulturlämningar som tidigare finns registrerade i Fornsök och se om man hittar liknande strukturer. Exempelvis framträder kolbottnar och fångstgropar ofta på ett liknande sätt. ETT VIKTIGT HJÄLPMEDEL när man studerar terrängskuggningen är andra kartor. Exempelvis kan ortofoton och historiska kartor ha stor betydelse i tolkandet av vad man ser. Är det en gammal stig eller spår efter en skogsmaskin som man har framför sig? Är det röjningsrösen från en gammal åker eller rishögar från en avverkning som syns? Det regelbundna och avvikande är det man tittar efter när man är ute. NAMN PÅ PLATSER talar ofta om vad som har försiggått och vad man kan förvänta sig att finna. Till exempel på Älggropsheden torde det finnas en och annan älggrop och i Rönningen eller Svedjan torde man vid något tillfälle ha röjt och svedjat. HISTORISKA KARTOR hittar du på Lantmäteriet. Där kan du antingen zooma in i kartan på exakt ställe och få upp de kartor som finns över just det området eller så söker du på fastigheten, eller går igenom hela socken. Det är smaksak. Viktigt är att ha en karta från i dag bredvid sig, så man har lite riktmärken att gå efter, till exempel en sjö, bäck, ort mm, så det går att jämföra och orientera sig. Det kan vara lite svårt att hitta i början, men allteftersom blir det lättare. I många fall är de historiska kartorna som ett facit över vad man Jägaråsen, oregistrerad torplämning med 1700-talsbelägg. Skogen runtomkring är avverkad och nu ska skogen vid torpet avverkas (grön markering). En vanlig syn vid många av de fäbodar och torp som övergavs i första hälften av 1900-talet och som nu är aktuella för slutavverkning. Skattläggningskartan från år 1823 (20-sfx-87) rektifierades med hjälp av terrängmodellen. Säfsnäs socken, Ludvika kommun. Bilder från: Benedict Alexander, Länsstyrelsen Dalarna. Laserskanning och agrara lämningar, rapport Uppsala Universitet kan förvänta sig att finna i skogen. Men man bör påminna sig om att kartan är en ögonblicksbild, det kan ha ändrats och tillkommit nya lämningar. Man kommer faktiskt ganska långt genom att titta på den så kallade Ekonomen från 1960-talet. Där finns ofta en massa talande namn med och vad gäller åkrar och bebyggelse kan man här se om de faktiskt var i bruk eller nyligen gått ur bruk vid tillfället då kartan gjordes. YTTERLIGARE SAKER ATT TÄNKA PÅ, när man är ute på skogen är: att fundera på miljön runtomkring. Vid vatten har många verksamheter förekommit: hyttor, kvarnar, sågverk, med tillhörande dammar och dammvallar, stigar och Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor vägar som går ner mot vattnet och olika verksamheter. En stenröjd yta i mycket stenrik mark måste man också haja till inför. Titta efter det regelbundna och avvikande. Avvikande växtlighet, till exempel en plötslig glänta med en hård grässvål, betade granar, kulturväxter och vårdträd signalerar mänsklig närvaro. Så inför nästa tur till skogen ta dig en titt på Lantmäteriets hemsida, gå in på Mina sidor och kolla terrängskuggan, och sist, men inte minst, håll ögonen öppna för det som sticker ut, det plötsligt regelbundna mitt i skogen. Ha en trevlig tur med dina nya ögon. Text: Jenny Karlsson & Benedict Alexander Riksantikvarieämbetets databas Fornsök Terrängskugga i Fornsök: Lantmäteriet: Mina sidor:

6 HÄNSYN VID FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR En hjälpreda/ kom-ihåg det är inte meningen att du skall bocka i alla rutor ALLMÄNGILTIGT GÄLLER VID ALLA SKOGLIGA ÅTGÄRDER: Hämta information före åtgärd i Skogens pärlor och/ eller Fornsök.. Titta upp, se helheten och få en överblick! Vilka lämningar hänger ihop? Ligger de nära varandra undvik att köra mellan eller utföra åtgärder som skär av lämningar som hör ihop. Var rädd om kulturväxter, vårdträd och övrigt biologiskt kulturarv. Frihugg gärna dessa, så att de gynnas. Tidigare hamlade träd (ofta sälg) nyhamlas för att inte vindfällas. Kapa strax ovanför en frisk gren (dragare) på ca 3-4 m höjd. Sträva efter att skapa kontraster/olikheter som tydliggör i alla åtgärder. Förtydliga för den som kommer efter, i nästa åtgärd. Ta bort träd i och invid lämningen och synliga strukturer, för att undvika vindfällen, rotsprängning och sönderbrytning av lämning och kulturlager. Fäll ej på eller in mot lämningen fäll ut ifrån lämningen. Risa inte ner/ täck ej synliga lämningar/ strukturer. Då blir de svårare att se för den som kommer efter. Kör inte sönder lämningar kör inte på synliga lämningar/strukturer. Markera på din karta om du hittar en ny lämning. Ta gärna en koordinat. Meddela Länsstyrelsen om det är en fornlämning och Skogsstyrelsen i annat fall. Håll dig 5-10 m utanför lämningens yttre synliga gränser vid körning, markberedning, plantering, stickspår och drivningsvägar. 10 m gäller för fornlämningar om Länsstyrelsen inte säger något annat. Måste du köra genom/ skada en lämning? Det är ej tillåtet att orsaka skada på fornlämning. Ring Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen och samråd om du är orolig att du kommer att skada lämningen. Finns det ingen annan väg och du är tvungen att köra väl nära? Kör på rikligt med ris, hellre än att du gör djupa körskador invid (och ev i )lämningarna. Risvägar kan ligga kvar efter åtgärd om man riskerar att skada lämning genom att ta bort riset. Har du av misstag skadat en lämning under arbetets gång? Ta dig ur lämningen med försiktighet. Skriv en avvikelserapport. Meddela länsstyrelsen om det rör en fornlämning, annars Skogsstyrelsen. Laga inte/ täck ej igen samråd först. Har Länsstyrelsen pekat ut villkorsområde/ fornlämningsområde? Ta hänsyn även till detta enligt ovan. Markera gärna i fält.

7 HÄNSYN VID FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR En hjälpreda/ kom-ihåg det är inte meningen att du skall bocka i alla rutor RÖJNING: Ta bort träd som riskerar att rotspränga lämningar, eller som står i och invid lämningens yttre synliga gränser. Dra undan täckande ris från lämningarna och dess synliga strukturer. GALLRING: Är det en ytstor och/ eller komplicerad lämning? Ta kontakt i god tid med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen för samråd. Kulturstubbe kan lämnas direkt utanför lämningens yttre synliga gräns om man vill markera med sådana. Tänk då på att det ska finnas träd kvar som i slutavverkning kan fungera som kulturstubbar. SLUTAVVERKNING: Punktobjekt/ enstaka lämning: markera för kulturstubbar (ca 5 m utanför lämningens yttre synliga gränser), med god marginal. 10 m gäller för fornlämningar om Länsstyrelsen inte säger något annat. Ytstora lämningar lämna gärna kulturstubbar som markerar området yttre gräns, såväl som runt enskilda anläggningar som hör till lämningen. Särskilj dessa två typer från varandra på ett tydligt sätt. T ex dubbla snitslar runt enskilda anläggningar och enkla snitsar i områdets ytterkant. Skotaren kör i samma spår som skördaren, dock om möjligt endast utanför kulturstubbeavgränsning. ÅTERVÄXT MARKBEREDNING OCH PLANTERING: Markbered aldrig på en lämning eller närmare än 5-10 meter från lämningens yttre synliga gränser. 10 m gäller för fornlämningar om Länsstyrelsen inte säger något annat. Plantera aldrig på en lämning och dess tydliga strukturer. T ex husgrunder, åkerkanter, åkerhak, på kanten av en kolbotten mm. I yngre åkermark godkänns oftast plantering, dock inte alltid markberedning. På åkrar som är fornlämningar godkänns sällan maskinell markberedning, här krävs tillstånd. Har du sökt tillstånd? Ta kontakt med Länsstyrelsen om du är osäker. MARKÄGARE/ PLANERARE: Om ni markerar för kulturstubbar: Tala i traktdirektivet om vad kulturstubben markerar och var den är placerad i förhållande till lämningen (t ex 5 8 m från lämningens yttre gränser). Vid ytstora och komplicerade lämningar: Gå i fält över hela området tillsammans med maskinlaget som skall göra åtgärden och lägg upp en lämplig strategi för bästa möjliga kulturmiljöhänsyn.

8 Kuriosa om Dalarnas förhistoria: Dalarna var isfritt för cirka år sedan. Äldsta spåren av människor i Dalarna är ifrån en härd/matlagningsplats i Orsand, Leksand. Lämningen är runt år gammal. I Hedemora har man hittat en träpaddel som är 9000 år gammal, vilket är Sveriges äldsta maritima lämning. I trakten av Rättvik gick mammutar och betade för år sedan. Man har hittat delar av en bete och en kindtand från två olika individer. Från bronsåldern finns ytterst få fynd i Dalarna, endast 12 stycken lösfynd. Eventuella spår av mänsklig verksamhet, som kan vara uppemot år gamla, kommer man att kunna läsa om i Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds årsbok Lär dig mer om Mina sidor Anmäl dig till en introduktion av Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor! Här finns planeringsverktyg och bra kartor bland annat för att se forn- och kulturlämningar på just din fastighet! Har du tappat bort ditt lösenord? Vi hjälper dig att skaffa ett nytt! Daniel Palm daniel.palm@skogsstyrelsen.se tfn: Maria Nilsson maria.nilsson@skogsstyrelsen.se tfn: Maria Hindemo maria.hindemo@skogsstyrelsen.se tfn: Kenneth Andersson kenneth.andersson@skogsstyrelsen.se tfn: Magnus Hedspång magnus.hedspang@skogsstyrelsen.se tfn: Ida Heurlin ida.heurlin@skogsstyrelsen.se tfn: Stigen upp till skvaltkvarnen. Foto: Maria Nilsson Har du frågor som rör forn- och kulturlämningar? Hör gärna av dig till Jenny Karlsson, arkeolog på Skogsstyrelsen i Dalarna. jenny.karlsson@skogsstyrelsen.se Tfn: Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Maria Nilsson & Jenny Karlsson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand