Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3"

Transkript

1 Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok kap 1 STM32F4xx Cortex M4 programming manual: Kapitel 3.3.7, 3.4.6, 3.4.7, , Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 1

2 Pekare till pekare Först skapar vi en typ COORD utan att detaljera hur den ser ut (ofullständig deklaration). Därefter kan vi använda en pekare till denna typ i den fullständiga deklarationen EXEMPEL: Vi har deklarationerna: COORD *list,start,end; Koda följande tilldelningar i assemblerspråk list = &start; list->ptr = &end; Vi löser på tavlan... EXEMPEL: Datatyp för koordinater typedef struct coord COORD; typedef struct coord{ int x,y,z; COORD *ptr; } COORD; Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 2

3 Pekare till pekare efter... före... EXEMPEL: Sätt in posten middle mellan posterna start och end: COORD *p = &middle;... list = &start; p->ptr = list->ptr; list->ptr = p; Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 3

4 Pekare till C-funktioner void func(void); /* funktion utan parametrar och returvärde */ void * func(void); /* funktion utan parametrar, returnerar pekare */ void (*func)(void); /* pekare till funktion utan parametrar och returvärde */ EXEMPEL: En parameterlös subrutin init för att initiera hårdvaran i MD407 finns med ingång på adress adress 0x i minnet. Visa hur denna kan anropas: a) från ett C-program b) i assemblerspråk Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 4

5 Lagringsklasser och synlighet Variabler med permanent adress i minnet: int gi; /* global synlighet */ static int si; /* synlig i denna källtext */ void sub(void) { static int li; /* synlig i funktionen sub */ } I assemblerspråk: gi:.space 4;.globl gi $si:.space 4; $sub_li:.space 4; Symboler med begränsad synlighet tilldelas unika namn av kompilatorn. Samma namn kan därför användas i olika sammanhang utan konflikt Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 5

6 Permanenta och tillfälliga variabler char gc; gc:.space 1 void sub( void ) { char lc; lc = 5; } Som en direkt följd är variabeln gc åtkomlig hela tiden, i hela programmet medan variabeln lc finns endast i subrutinen sub. sub: push sub add movs strb adds mov ldr bx lr {r7} sp,sp,#12 r7,sp,#0 r3,#5 r3,[r7,#7] r7,r7,#12 sp,r7 r7,[sp],#4 I subrutinen refereras variabeln lc som [r7,#7]. Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 6

7 Stackanvändning lokal variabel sub: push sub add movs strb adds mov ldr {r7} sp,sp,#12 r7,sp,#0 r3,#5 r3,[r7,#7] r7,r7,#12 sp,r7 r7,[sp],#4 prolog epilog Observera att stackens utrymme för lokala variabler ska vara en multipel av 8 Prolog som multipel av 8 Lokala variabler som multipel av 8 bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 7

8 Parameteröverföring till, och returvärden från subrutiner Parametrar, två metoder kombineras Via register: snabbt, effektivt och enkelt, begränsat antal Via stacken: generellt Returvärden Via register: för enkla datatyper som ryms i processorns register R0 och ev. R1 Via stacken: sammansatta datatyper (poster och fält) Detaljerna styrs av konventioner application binary interface (ABI) Procedure call standard Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 8

9 Användning av register - konventioner Läsanvisning: IHI0042E_aapcs.pdf ("Procedure call standard") Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 9

10 Parameteröverföring via register Konventionerna sägar att vi använder register R0,R1,R2,R3, (i denna ordning) för parametrar som skickas till en subrutin. Övriga parametrar läggs på stacken. EXEMPEL: Följande deklarationer är gjorda: int a,b,c,d; Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: sub(a,b,c,d); Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 10

11 Tänkbar komplikation: Registerspill" Dvs. register behövs i den anropade subrutinen. Lösning: Skapa tillfälliga variabler använd stacken för temporär lagring parametrar finns i spara dessa på stacken push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] str r3,[r7]... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 11

12 Parameteröverföring via stacken EXEMPEL: Följande deklarationer är gjorda: int a,b,c,d,e; Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: sub(a,b,c,d,e); LÖSNING: push {r4,r7,lr} sub sp,sp,#12 add r7,sp,#8...a,b,c,d som tidigare ldr r4,e str r4,[sp] bl sub adds r7,r7,#4 mov sp,r7 pop {r4,r7,pc} Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 12

13 Stackens utseende i sub aktiveringspost Funktionen: void sub(int a,int b,int c,int d,int e); Aktiveringsposten kan sedan utvidgas ytterligare med lokala variabler. Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 13

14 Returvärden via register Storlek C-typ Register 8-32 bitar char/short/int R0 64 bitar long long R1:R0 EXEMPEL: Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: int sub(int a) { return a+1; } respektive long long sub(int a) { return a+1; } Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 14

15 Returvärden via stack Krävs typiskt då en subrutin ska returnera en komplett post, eller ett helt fält. Den anropande funktionen ska då först reservera utrymme för returvärdet. En pekare till detta utrymme läggs sedan som första parameter vid anropet: typedef struct coord COORD; typedef struct coord{ int x,y,z; COORD *ptr; } COORD; COORD sub( void ) { static COORD start; return start; } GCC genererar följande kod: sub: push {r4,r7} ldr r2,=start mov r4,r0 ldmia r2,{r0,r1,r2,r3} stmia r4,{r0,r1,r2,r3} mov r0,r4 pop {r4,r7} bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 15

16 Kodningsexempel: Anropssekvens: (formellt): LDR R0,=from LDR R1,=to LDR R2,size BL memcpy void memcpy( unsigned char from[], unsigned char to[], unsigned int size ) { while (size > 0){ size = size - 1; to[size] = from[size]; } } Stackens utseende i memcpy efter prolog Inträde prolog Utträde epilog Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 16

17 "Naiv kodning", av blocken memcpy: memcpy_prolog: push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] memcpy_1: ldr r3,[r7,#4] cmp r3,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: ldr r3,[r7,#4] subs r3,r3,#1 str r3,[r7,#4] ldr r2,[r7,#8] ldr r3,[r7,#4] add r3,r3,r2 ldr r1,[r7,#12] ldr r2,[r7,#4] add r2,r2,r1 ldrb r2,[r2] strb r2,[r3] memcpy_epilog: adds sp,sp,#20 pop {r7} bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 17

18 Kodförbättring, ingen onödig minneanvändning, "förbättrad för hand" Registerallokering: R0: from, ersätter [R7,#12] R1: to, ersätter [R7,#8] R2: size, ersätter [R7,#4] R3: temporär R4: temporär Vi gör dessa substitutioner och kommenterar därefter ut de instruktioner som då blir överflödiga... memcpy: memcpy_prolog: push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] memcpy_1: ldr r3,[r7,#4] cmp r3,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: ldr r3,[r7,#4] subs r3,r3,#1 str r3,[r7,#4] ldr r2,[r7,#8] ldr r3,[r7,#4] add r3,r3,r2 ldr r1,[r7,#12] ldr r2,[r7,#4] add r2,r2,r1 ldrb r2,[r2] strb r2,[r3] b memcpy_1 memcpy_epilog: adds sp,sp,#20 pop {r7} bx lr memcpy: memcpy_prolog: push sub add str str str r2,[r7,#4] ldr r3,[r7,#4] cmp r2,#0 beq memcpy_epilog ldr r3,[r7,#4] subs str ldr ldr r3,[r7,#4] mov r3,r0 add r3,r3,r2 mov r4,r1 add add ldr ldr add r2,r2,r1 ldrb r3,[r3] strb r3,[r4] b memcpy_1 adds sp,sp,#20 pop bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 18

19 så här gör GCC... vår förbättrade kod.. memcpy: memcpy_1: cmp r2,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: subs r2,r2,#1 mov r3,r0 add r3,r3,r2 mov r4,r1 add r4,r4,r2 ldrb r3,[r3] strb r3,[r4] b memcpy_1 memcpy_epilog: pop {r4,pc} GCC-genererad kod memcpy( unsigned char unsigned char unsigned int size (size > 0){ cbz r2,.l1 add r1, r1, r2 add r2, r2, = size - = from[size]; ldrb r3, [r2,#-1]! strb r3, (size > 0){ cmp r2, r0 bne.l3.l1: bx lr } } Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 19

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK

Läs mer

Assemblerprogrammering för ARM del 1

Assemblerprogrammering för ARM del 1 Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden

Läs mer

Assemblerprogrammering för ARM del 1

Assemblerprogrammering för ARM del 1 Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och datatyper Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Läsanvisningar:

Läs mer

Programmering av inbyggda system 2014/2015

Programmering av inbyggda system 2014/2015 Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Assemblerprogrammering del 3

Assemblerprogrammering del 3 Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:

Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment: Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Poster ( structar ) Postdeklarationer

Poster ( structar ) Postdeklarationer Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.

Läs mer

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp Exempel atriangle.changesize (100, 50); // OK atriangle.changesize (100); // fel antal atriangle.changesize ( 1, 50); // fel datatyp char c = atriangle.getarea (); // fel datatyp Parameteröverföring I

Läs mer

Att använda pekare i. C-kod

Att använda pekare i. C-kod Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare

Läs mer

4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.

4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns

Läs mer

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar

Läs mer

Typkonvertering. Java versus C

Typkonvertering. Java versus C Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då

Läs mer

*Pekarvärden *Pekarvariabler & *

*Pekarvärden *Pekarvariabler & * *Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)

Läs mer

Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare

Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.

Läs mer

Tentamen med lösningsförslag

Tentamen med lösningsförslag Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 2 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner

Läs mer

(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)

(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) (Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående

Läs mer

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2)

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Objectorienterad programmering Sida 1 Vad är en klass? En klass är ett sätt att beskriva en mängd objekt och deras gemensamma

Läs mer

Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10

Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10 Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar

Läs mer

Tentamen med lösningsförslag

Tentamen med lösningsförslag Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock

Läs mer

Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen

Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för

Läs mer

F4 Klasser och Metoder. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander

F4 Klasser och Metoder. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander F4 Klasser och Metoder ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Klasser och objekt Klasser definierar (utgör idén) Objekt instantierar (utgör förekomsten) En klassdefinition Många

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt

4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt 4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt Våra javaprogram har hittills bara haft utdata, inga indata. Det var utdata som skrevs ut från programmet till bildskärmen antingen med metoden showmessagedialog()

Läs mer

Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då

Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn D0017E Inledande programmering för ingenjörer Datum 2014-10-31 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng 3 14; 4??; 5?? 25/25

Läs mer

Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA

Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

Programbibliotek. Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek

Programbibliotek. Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek Programbibliotek Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 8 Programbibliotek 1 Programbibliotek

Läs mer

Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström

Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)

Läs mer

Föreläsning 2, vecka 8: Repetition

Föreläsning 2, vecka 8: Repetition TDA 548: Grundläggande Programvaruutveckling Föreläsning 2, vecka 8: Repetition Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2016-2017 Idag Metoder och terminologi Referensvärden och arrays Interface och ritning

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private Inkapsling tumregler Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler Tobias Wrigstad (baserat på material från Tom Smedsaas) 5 november 2010 1. Man skall

Läs mer

struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ };

struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ }; struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ Vad är problemet? Att kunna lagra data som avser flera olika egenskaper

Läs mer

DAT043 - Föreläsning 7

DAT043 - Föreläsning 7 DAT043 - Föreläsning 7 Model-View-Controller, mer om klasser och interface (arv, ) 2017-02-06 Designmönstret Observer avläser Observer Observable meddelar Observer avläser En eller flera objekt registrerar

Läs mer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad. 5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng

Läs mer

Programmering i C. Vad är C? Målsättning. Litteratur. Jämförelse med Java. Exempel : Ett program som skriver ut texten Hello, world

Programmering i C. Vad är C? Målsättning. Litteratur. Jämförelse med Java. Exempel : Ett program som skriver ut texten Hello, world Programmering i C Målsättning Introducera programmering i C för de som inte har någon erfarenhet av C eller C++. Litteratur Kernighan, Ritchie: The C Programming Language, Second edition, Steve Oualline:

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Exempelduggan. Luffarschack. Koda spel

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Exempelduggan. Luffarschack. Koda spel 732G11 Linköpings universitet 2011-02-15 1 2 3 4 Extrapass Extrapass håller på att bokas. Blir 3-4 st. och öppet för alla. Mer info på kursmailen när bokningen är klar. i Java En funktion i Java... public

Läs mer

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C.

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Idag Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering Strängar Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Objectorienterad programmering Sida 1 Ett

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll

Föreläsning 5-6 Innehåll Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers

Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Avbrott generellt F7.1. Avbrott sköts med hårdvara i processorn, man läser av hårdvarumässigt. Polling är en enklare princip för I/O- hantering.

Läs mer

GPT föreläsning 8. Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner

GPT föreläsning 8. Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner GPT föreläsning 8 Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Denna gång Reflektioner kring OU1 Funktioner Reflektioner

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik

Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik 2010-12-13 Obs! Dessa lösningsförlag kan vara felakktiga och/eller ofullständ Uppgift 1. Maskinartmetik a) Flyttalet X lagras som 0 1000 0011 000 1001

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 0900-1300 Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Bör j e Delistrand tel. 16 7122 alt.

Läs mer

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C 1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Dynamisk bindning och polymorfism

Dynamisk bindning och polymorfism Dynamisk bindning och polymorfism I C++ är pekare till basklasser polymorfa, dvs de kan peka på objekt av en subklass typ Vid statisk bindning sker all bindning vid kompileringen -> Vid ett metodanrop

Läs mer

1 Funktioner och procedurell abstraktion

1 Funktioner och procedurell abstraktion 1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår

Läs mer

Skizz till en enkel databas

Skizz till en enkel databas Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil

Läs mer

C++ - En introduktion

C++ - En introduktion C++ - En introduktion De imperativa grunderna för dig som kan programmera Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 72 Översikt 1 Grunderna 2 Uttryck och satser 3 Funktioner 4 Poster 1 Grunderna

Läs mer

6.1 Kompilering och lite grundläggande information

6.1 Kompilering och lite grundläggande information 6 Förhoppningsvis ska de C-konstruktioner som gås igenom här tillsammans med de exempelprogram som ges här och i andra delar av lab-pm vara tillräckliga för att ni ska kunna klara av laborationerna. Syftet

Läs mer

Funktionens deklaration

Funktionens deklaration Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout

Läs mer

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl 14.00 19.00 Examinator: Fredrik Lundevall (IS1500), Johan Wennlund (IS1200, 2G1518). Jourhavande lärare: Johan Wennlund. Tentamensuppgifterna

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Digital IO Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Programmering av enkelt

Läs mer

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 KTH STH Haninge 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

Grundkurs Programmering

Grundkurs Programmering HI1024 Grundkurs Programmering F09: Pekare! A. Cajander, STH 6 1 5 42 3.14f a float char short circuit order of subexp eval. Dagens fokus = + - * / % ++ -- + - * / % & ^ > ==!= > < >=

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS

Läs mer

2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, Kursens hemsida:

2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, Kursens hemsida: 2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 00/01 1 Slide 1 2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, johnny@nada.kth.se Kursens hemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1387 Varför vill

Läs mer

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 19 januari 2013

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 19 januari 2013 1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk

Läs mer

Tentamen med lösningsförslag

Tentamen med lösningsförslag Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DIT152 Programmering

Läs mer

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... }

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... } En klassdefinition class A extends B {... Arv definierar en klass A som ärver av B. Klassen A ärver alla fält och metoder som är definierade för B. A är en subklass till B. B är en superklass till A. class

Läs mer

Idag. statiska metoder och variabler. private/public/protected. final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering. wrapper classes

Idag. statiska metoder och variabler. private/public/protected. final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering. wrapper classes Idag statiska metoder och variabler private/public/protected final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering wrapper classes ett lite större exempel Objectorienterad programmering Sida 1 Vad vi vet om

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

Funktioner. Linda Mannila

Funktioner. Linda Mannila Funktioner Linda Mannila 13.11.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Samlingsdatatyp Listan Utskrift Indata Felhantering Intro till funktioner och moduler Villkorssatsen

Läs mer

Läsanvisning: Dessa OH bilder samt kap 1-3

Läsanvisning: Dessa OH bilder samt kap 1-3 f1pt F 2 Läsanvisning: Dessa OH bilder samt kap 1-3! typer, variabler och tilldelning! primitiva typer, fördefinierade primitiva typer! uttryck, operatorer, prioritet, typomvandling,! Javas API, klassen

Läs mer

Klasser och objekt, referenser Grundkurs i programmering med Python

Klasser och objekt, referenser Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Klasser och objekt Referenser 2 Klasser och objekt 3 KLASSER OCH OBJEKT Relaterat data Information om en fyrkant Bredd Höjd Färg 4 KLASSER OCH OBJEKT Egna datatyper Skapa en

Läs mer

Språket Python - Del 2 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 2 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Funktioner Filhantering Felhantering 2 Funktioner 3 FUNKTIONER Att dela upp program Att dela upp program i mindre delar, funktioner är ett viktigt koncept i programmering. Viktigt

Läs mer

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt:

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt: 8. Objektorientering Skälet till att C++ är ett av de mest använda programspråken är att det är objektorienterat. Detta bygger vidare på begreppet struct (ursprungligen från språket C som inte är objektorienterat),

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta

Läs mer

Föreläsning 9. struct

Föreläsning 9. struct Föreläsning 9 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'

Läs mer

Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer