BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 37 # 2/2012. tema: diabetes långvarig smärta

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 37 # 2/2012 tema: diabetes långvarig smärta

2 F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N Nyhet! Natusan f irst touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud 1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna. 2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året 2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden. 3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan f irst touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterad mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears - Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo och Tvättservetter 1 Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 2 Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128: Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies skin healthy? RCM. Midwives 2004;7: Finns nu även på utvalda apotek! För mer information, besök eller maila nordicconsumerservice@its.jnj.com

3 ledare... 4 specialistsjuksköterskeutbildning... 6 tema diabetes Pappor till barn med diabetes...10 Sverige först med dataspel Stort EU-projekt för behandling av unga med fetma och diabetes...14 gästskribenten Susanna Alakoski: sargat barn saknar tillit...16 långvarig smärta Ungdomar med långvarig smärta Studiebesök Bath Beteendemedicinsk behandling i primärvård aktuell forskare Gunilla Ljusegren Barn med smärta en utmaning för sjuksköterskan...28 Ökad amningsfrekvens genom hög personalkontinuitet...30 RfB-stipendiat Maria Golsäter: The 16th Biennal School Nurses Conference Curlade barn går vilse i vuxenvärlden...38 medlemssidor Nu finns RfB på facebook! Gå med du också. Sök på Riksföreningen för Barnsjuksköterskor så hittar du oss. barnbladet #2/2012 3

4 Bästa kollegor! ledare Men mormor, den laddar ju! Femåringen tittar på mig med lätt uppgiven blick. Vi sitter framför datorn och jag har just undrat varför inte spelet kommer upp på skärmen. Det är inte bara när det gäller att plocka fram spel som han är mig överlägsen. Medan jag undrar vad spelet går ut på och vad det är man förväntas göra, så knappar han vant med piltangenterna. Han förstår utan svårighet spelets själva idé, medan jag trevar mig fram. Sedan lånar han min Iphone och spelar Cut the rope. Det spelar jag också ibland, men jag kan inte säga att jag har något större flyt i spelet. Jag har i alla fall slutat luta på mobilen för att få bubblorna att gå åt det håll jag vill. Det hjälper nämligen inte :-). Men han vet precis hur han ska göra och avverkar den ena spelnivån efter den andra. Likadant med TV-spel. Hans syster som är tre år äldre är inte hälften så intresserad av spelen som han, utan nöjer sig ofta med att titta på när han spelar. Är det bra eller dåligt att hon lämnar över spel-arenan åt killarna? Jag vet inte. Kanske kommer hon att använda sig mer av de sociala medierna och de möjligheter på gott och på ont som de innebär. Teknikutvecklingen går med rasande fart. Jag minns första gången jag hörde musik i stereo. Det var i slutet av 60-talet. Jag gick i gymnasiet och provade stereo-hörlurarna i Trollhättans stadsbibliotek. Upplevelsen var fantastisk. I stället för att höra musiken utifrån fanns den helt plötsligt mitt inne i mitt huvud och jag kunde höra de olika instrumenten och sånginsatserna någonstans innanför vänster eller höger öra. Sedan kom hemdatorn, något helt nytt och knappt begripligt. Vår första var en Macintosh Classic och jag ser på nätet att den kostade 1000 dollar. Jag minns inte vad vi betalade men 1000 dollar var mycket pengar för en dator i början på 90-talet. Pc:n har följts av allehanda I-produkter: Ipod, Iphone och Ipad. Via Internet lär, lever och kommunicerar vi. På samma gång som det innebär en fantastisk möjlighet att kommunicera med allt och alla, så innehåller det också risker. På Barnveckan i Borås är onsdagen vikt åt dataspel och sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webbplatser som Facebook och Twitter. Det innefattar också andra Internetforum som communities, bloggar, poddradio och artikelkommentarer. Inom vården pågår olika projekt för att nå patienter via sociala medier. Begreppet ehälsa dyker upp allt oftare. På 1177 finns Mina vårdkontakter, där patienterna kan boka tid, begära intyg eller fråga en sjuksköterska. Så småningom ska patienten enligt Center för ehälsa kunna läsa sin patientjournal, följa sin remiss och skapa sitt eget hälsokonto. Häromdagen hade nyhetsprogrammet Rapport ett inslag om en app som innebär en slags nätbaserad KBT och som kan minska individers depression och nedstämdhet. I detta nummer kan du läsa om ett nätbaserat spel som är utvecklat för att öka kunskapen om diabetes hos nyinsjuknade. Men ständig nätuppkoppling kan också innebära ohälsa. Nyligen presenterade en forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset en studie som visar att unga personer som använder mobiler och datorer intensivt löper större risk att drabbas av sömnproblem och stress. Så vi behöver lära oss mer. Kom till Borås! Berit Finnström Ansvarig utgivare 4 barnbladet 4 barnbladet # #2/2012

5 Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år. 1 Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1) 2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot antibiotika 3, 4. Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 2 år kan förhindras 1. *Täcker fl est serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner 1. polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE110620PSE14 Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se För aktuellt pris se Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27 G Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196: Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199: Pfizer AB Sollentuna Tel zer.se

6 Framtidens specialistsjuksköterskeutbildning för barn och ungdomar? Evalotte Mörelius Barnsjuksköterska, MDr, ordförande RfB Idag finns det oerhört mycket kunskap hos de sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Många kollegor har jobbat länge och varit med om den enorma utveckling som skett under de senaste decennierna. Sjuksköterskan har fått nya kunskaper och lärt sig nya metoder och arbetssätt successivt under denna intensiva utveckling. Denna kunskap och beprövade erfarenhet behöver tas tillvara liksom den forskning som gjorts i pediatrisk omvårdnad, beteendevetenskap och medicinsk vetenskap. Hur överför vi all denna kunskap till de som vill bli barnsjuksköterskor? De flesta nyutexaminerade sjuksköterskor har läst mycket lite eller inget om barn i sin grundutbildning. Nyutexaminerade barnsjuksköterskor har läst 60 hp om hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Om en legitimerad sjuksköterska och en barnsjuksköterska börjar arbeta på samma avdelning, får de samma arbetsuppgifter att ansvara för omvårdnaden av barnet. På grund av rådande brist på specialistsjuksköterskor tillåts grundutbildade sjuksköterskor t ex administrera cytostatika till barn och ansvara för vården av extremt prematura barn. Kunskaper kan förvärvas genom att ta del av andras erfarenhet på en arbetsplats men det tar tid. Finns den tiden? Behöver man bara kunna den egna avdelningen? Är det patientsäkert? Jag tror att vi i framtiden behöver utbilda fler barnsjuksköterskor och kunna erbjuda en två-årig specialistsjuksköterskeutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar för att rymma all den nya kunskap som finns inom området och för att rusta sjuksköterskan för den specialisering som skett. Det första året bör innehålla en grund, inriktad på ett brett spektrum av kunskaper inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, precis som idag. Det andra året bör vara ett påbyggnadsår för specialisering. Förslag på en 2-årig utbildning Det första året är en bas som innefattar ett examensarbete på avancerad nivå (kallas i vissa länder för master one year). Efter detta basår kan studenten välja att avsluta sina studier och ta ut en magisterexamen och en yrkesexamen, barnsjuksköterska. Som barnsjuksköterska kan man arbeta inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, precis som idag. Det andra året är ett påbyggnadsår som inkluderar ytterligare ett examensarbete på avancerad nivå (master two years). Efter detta påbyggnadsår kan studenten ta ut en masterexamen och en yrkesexamen, Pediatric Nurse Practitioner (PNP)/avancerad specialistsjuksköterska inom barn- och ungdomshälsa, barnpsykiatri, barnhabilitering, barnsmärta, neonatologi, barnkirurgi eller inom omvårdnad vid specifika sjukdomsgrupper ex. neurologi, kardiologi, diabetes och astma/allergi. Efter avslutad examen kan en PNP självständigt ansvara för omvårdnaden och bedriva mottagningsverksamhet och hemsjukvård. Exempelvis neonatal hemsjukvård (Neo-LAH), lasarettsansluten hemsjukvård för barn (barn-lah), sjuksköterskemottagning för barn med 6 barnbladet #2/2012

7 Bayer Healthcare, Box 606, Solna. Telefon: L.SE FörTUFFINGAR ochbarnrumpor. Bepanthen vårdar torr och irriterad hud, som samtidigt får andas. Skönt när du är tatuerad (eller bär blöjor). Bepanthen finns på närmaste apotek. Läs mer på

8 Fig. 1 Tänkbar lösning för framtidens specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar diabetes, hjärtfel, neurologiska sjukdomar, smärta, astma/allergi, akutsjukvård, habiliterings- eller psykiatriska problem eller var behov kan tänkas finnas/uppstå. Flera olika inriktningar är tänkbara för de olika respektive PNP-inriktningarna. Vill en sjuksköterska specialisera sig inom barnpsykiatri kan både de som läst basåret på avancerad nivå inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och inom psykiatri vara behöriga att söka till andra året på avancerad nivå. En förutsättning är att det finns ett behov av att ytterligare PNP utbildas samt att personen har en rekommendation/nominering från vårdenhetschef eller motsvarande. Om grundläggande kunskaper inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar saknas pga en annan specialistutbildning under basåret, ska masteråret fokuseras på just grundläggande kunskaper inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar för att få behörighet som PNP. Utbildningarna på avancerad nivå till PNP bör organiseras nationellt på olika universitet i landet, dvs utbildningen till PNP inom neonatologi organiseras på universitet X, PNP inom diabetes organiseras på universitet Y, etc. Utbildningen bör ha en stark klinisk förankring till den klinik sjuksköterskan är anställd vid och förväntas fortsätta att arbeta vid efter examen. Utbildningen bör innehålla valbara kurser och viss samläsning kan ske mellan år 1 och 2, under förutsättning att kursmål och examinationer är anpassade efter respektive nivå. En sjuksköterska som har en magisterexamen och en yrkesexamen som distriktssköterska, men som vill utveckla sitt arbete inom hälsovård för barn och ungdomar, har stor teoretisk kunskap med sig om hälsovård och prevention men mindre teoretiska kunskaper om barn. Denna sjuksköterska kan läsa valda delar tillsammans med de som läser år 1 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Vice versa kan en sjuksköterska som har en magisterexamen och en yrkesexamen som barnsjuksköterska läsa valda delar tillsammans med de som läser år 1 till distriktssköterska för att kunna ta examen som PNP. Gemensamt för båda dessa sjuksköterskor blir fokus på hälsovård för barn och ungdomar. I verksamheten I dag är det många som har tjänster som motsvarar det jag beskriver som PNP med 2 års utbildning på avancerad nivå, och dem ska vi vara rädda om. Men hur ersätts de och all deras kunskap och erfarenhet när de slutar? För att kunna ersätta dem behövs sjuksköterskor som har en teoretisk grund att axla dessa uppgifter. På en slutenvårdseller öppenvårdsavdelning för barn och ungdomar, på en neonatalavdelning och inom barn- och skolhälsovården behövs ständigt nya sjuksköterskor och kraven på utbildning och självständigt arbete ökar. På varje enhet/område bör det finnas plats för en stor andel barnsjuksköterskor och en mindre andel PNP och forskande barnsjuksköterskor. Naturligtvis är förhoppningen att utbildning i framtiden ska lö- Det kom ett brev Befattningsbeskrivning Jag letade fram min befattningsbeskrivning Du har en viktig uppgift att fylla, stod det Vilken då? undrade jag Du måste äga alla kvalifikationer, stod det Vilka då? undrade jag Du kommer att få lön för mödan, stod det Hur mycket då? undrade jag Uppdraget gäller tills vidare; stod det avslutningsvis Hur länge då? undrade jag Vart ska jag skicka min tjänstgöringsrapport? Till Gud? Han verkar så upptagen eller frånvarande nu för tiden Jag skriver: Till den det berör Och lägger den här i skrivbordslådan så länge. Dennis Svensson, Orust na sig, inte bara för barnet och sjuksköterskans personliga utveckling, utan även att det skapas olika tjänster för sjuksköterskor med olika utbildningar. Att utbildningen kopplas till en karriärstege och en lönestege som är relevant för utbildningsnivå och ansvar. Det är även viktigt att minska andelen grundutbildade sjuksköterskor inom barnsjukvården. Fler barnsjuksköterskor behöver utbildas och flera kliniker i landet måste bli hårdare på att ställa krav på barn-kompetens. Ska man verkligen få en fast tjänst när man inte har rätt utbildning? På vissa sjukhus får man inte det och på andra får man det, är det rätt? Ad quos pertinent 8 barnbladet #2/2012

9 Varmt välkomna till Barnveckan 2012 i Borås Årets Barnvecka bjuder på ett minst sagt gediget och inspirerande innehåll. Arrangörerna, Barn- och ungdomsmedicin inom Västra Götalandsregionen, har haft sikte på att tillfredställa såväl färdiga specialister/subspecialister och barnsjuksköterskor, som ST-läkare och barnsjuksköterskor under utbildning. Förra årets framgångsrika koncept av minikurser och workshops i Umeå, återfinns även i år. Ett måste för vetenskapligt intresserade, är posterutställningen av ST-arbeten. Här kommer såväl forsknings- som kvalitetsarbeten och magisteruppsatser att presenteras. Vilka tar hem priset för bästa posters 2012? Självklart bjuder Barnveckan dessutom på mingel och berikande kvällsprogram. Några glimtar från programmet är visning och middag på Torpa Stenhus, en gård som går under benämningen "Sveriges bäst bevarade hemlighet", teaterföreställning, besök på Borås textilmuseum och middag med grekiskt tema. Vi hoppas på stor anslutning! För programgruppen Björn Wettergren, Catharina Miller, Nichlas Segerdahl, Stefan Nilsson Mer information:

10 Tema / diabetes Av tradition betraktas mammor generellt som primära omsorgsgivare till barn, vilket också avspeglar sig i fokus på mammor inom barnsjukvården och inom forskning kring föräldrars påverkan på barnets utveckling och hälsa. Genom att öka kunskapen och förståelsen för hur pappors erfarenheter och upplevelser påverkan sjukdomshantering hos barn med diabetes, får barndiabetesvården tillgång till ytterligare resurser i sin strävan att möjliggöra hälsa och livskvalitet för barnet. Pappor till barn med diabetes Åse Boman Barnsjuksköterska, doktorand Nordic School of Public Health NHV, universitetsadjunkt Högskolan Väst, Trollhättan ase.boman@hv.se Kunskapen kring mammors och pappors effekter på sina barns utveckling haltar. Mammors funktion och påverkan på barnets utveckling har studerats och kartlagts under en längre period och vi har en god kunskapsbas om hur mammors föräldraskap och sociala situation påverkar barnets hälsa. Först på senare år har forskning kring pappors betydelse för sina barns utveckling lyfts fram. Intresset motiveras bl.a. av att bristen på pappaforskning har resulterat i tendenser att tillskriva mammor orsakerna till barns problem samt att pappors bidrag till barnets utveckling är relativt okänt och därför inte heller fokuseras i praktisk verksamhet. Dagens forskning kring pappors föräldraskap har utvecklats från att fokusera effekter av den frånvarande pappan till att studera den delaktiga och aktiva pappans betydelse för barnets utveckling. Pappors delaktighet definieras enligt Lamb som tre funktioner: tillgänglighet, ansvar och engagemang. Med tillgängligheten avses att barnet ska ha tillgång till sin pappa med kort varsel, ansvar innebär att pappan är delaktig i viktiga beslut som rör barnet och dess vardag och engagemang innebär att pappan är aktivt involverad i barnets vardag (1). Pappors betydelse för barnets utveckling och hälsa I dagsläget vet vi att pappor är av stor betydelse för hur familjer lever sina liv och pappors relation till sina barn har signifikant betydelse för barnets utveckling. Det är välkänt att pappor har socialt, emotionellt samt ekonomiskt inflytande i sina barns liv och att detta påverkar barnets emotionella, kognitiva och psykiska utveckling (1). I en vetenskaplig sammanställning över forskning kring faderskap och hälsa i Europa drar WHO slutsatsen att pappors ökade engagemang i sina barns vardag ger positiva hälsoeffekter för såväl barnet som för pappan själv samt hans partner (2). Även om kunskapen kring pappors engagemang och betydelse för barnets generella utveckling och hälsa växer så är kunskapen kring pappor till barn med kroniska sjukdomar och hur detta får effekt på sjukdomsförlopp och familj fortfarande mindre belysta (3). Det är möjligt att pappors betydelse kan vara ännu mer framträdande när det gäller barn med allvarliga sjukdomar eftersom familjen då ytterligare stärks som primär social kontext och att hantera ett barns sjukdom eller handikapp i vardagen i första hand är ett föräldraansvar (4). När barnet insjuknar i diabetes typ 1 Diabetes typ 1 är den mest vanligt förekommande metabola sjukdomen under barndomsåren. Som kronisk sjukdom är den komplex och ställer mycket höga krav på behandling och hantering i det vardagliga livet vilket kan få långtgående följder för familjesituationen och föräldraskapet. Barnet ska i familjen, med stöd av barndiabetesteamet, lära sig att hantera balansen mellan fysisk aktivitet, mat och insulin med målet att uppnå god livskvalitet samtidigt som riskerna för akuta och långsiktiga komplikationer ska minimeras. Målet är att barnet ska lära sig och tillämpa hållbara strategier för 10 barnbladet # 2/2012

11 Tema / diabetes nuet och framtiden och detta görs i barnets vardag i familjen. Enligt riktlinjer för svensk barndiabetesvård är det önskvärt att bägge föräldrarna möter barndiabetesteamet vid de första fem tillfällen efter sjukdomsdebuten i syfte att få samma information och utbildning (5). I teamets fortsatta möten med barnet och familjen räcker det med att en förälder medverkar så länge sjukdomen bedöms vara under kontroll. Vad vet vi om pappor till barn och unga med diabetes? Inom barndiabetesforskningen har kunskapen kring mammors omsorg och föräldraskap och hur detta påverkar barnets diabetes ökat, samtidigt som det har varit förhållandevis lite fokus på hur pappors upplevelser och erfarenhet har påverkat barnets och familjens anpassning till sjukdomen. Pappor till barn och ungdomar med diabetes och deras betydelse för hur barnen och ungdomarna hanterar sin komplexa sjukdom, är med andra ord ett relativt okänt område. Vad vet vi då om vilka effekter pappors upplevelser och erfarenheter har på barnets diabetes och familjens situation? När det gäller familjens funktion så pekar studier på att pappors uppfattning om hur familjen fungerar har effekt på barnets metabola kontroll. Till skillnad från mammors upplevelser, så har pappors upplevelser av att familjen är dysfunktionell negativa effekter på barnets metabola kontroll (6). En svensk longitudinell studie visade att pappor till barn med dålig metabol kontroll upplever en signifikant högre grad av oro än pappor till barn med en välkontrollerad diabetes. Motsvarande skillnad kunde inte påvisas hos mammorna (7). Om pappors oro och ångest ökar bidrar detta till sämre anpassning till sjukdomssituationen hos deras barn, även här går inte samma samband att påvisa hos mammor. Forskarna drar slutsatsen att pappa barn-relationen är en av flera grundläggande faktorer för barnets anpassning till sjukdomen (8). I en översikt över forskningsläget över pappor till barn med diabetes drar Dashiff (3) slutsatsen att det i befintlig forskning finns stöd för att föreslå att pappornas anpassning till livssituationen i ett längre tidsperspektiv kan vara en viktig variabel och påverkansfaktor för hur barnet med diabetes anpassar sig senare i livet till sin sjukdom. Pappors förmåga att anpassa sig till vardagslivet med sjukdomen skulle då kunna få effekter på utfallet av barnets diabetes och därmed barnets hälsa och livskvalitet. Ytterligare visar studier att god kvalitet på pappa barn-relationen relaterar till bättre följsamhet till diabetesbehandlingen och att när pappor ansvarade för den dagliga övervakningen av sjukdomen korrelerade detta till lägre HbA1c värden (9). Pappor rankar också hälso- och sjukvårdspersonalens inflytande på deras beslut angående sjukdomens hantering lägre än vad mammor gör. Det har visat sig att även om mammor, pappor och barn får samma undervisning och information inledningsvis så behåller mammorna och barnen kunskapen till skillnad från papporna. Dessutom har samband påvisats mellan pappors socio-ekonomiska status och deras behov av utbildning kring diabetes, ju lägre socio-ekonomisk status ju större behov av utbildning (10). Slutsats Eftersom diabetes typ 1 ökar i Norden, även om senaste statistiken glädjande nog visar på en tendens till stagnation, och vi idag inte kan bota sjukdomen måste vi arbeta med alla resurser som står till buds för att stödja barn med diabetes för att de ska få bästa möjliga förutsättningar för hälsa och livskvalitet. Familjen är den största resursen vi har att tillgå, och pappan är en viktig del av familjen som tillsammans med mamman har stor betydelse för hur barnet lär och tillämpar strategier för att hantera sin sjukdom i vardagen. Med bas i den kunskap som finns om relationen mellan pappans upplevelser och barnets hälsa och livskvalitet är det viktigt att vi som hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om pappans betydelse och aktivt involverar och efterfrågar hans engagemang. Referenser (1) Lamb ME. The role of the father in child development. 4th ed. ed. Hoboken, NJ: Wiley; (2) WHO. Fatherhood and health outcomes in Europe (3) Dashiff C, Morrison S, Rowe J. Fathers of children and adolescents with diabetes: what do we know? J Pediatr Nurs 2008 Apr;23(2): (4) Sullivan-Bolyai S, Rosenberg R, Bayard M. Fathers reflections on parenting young children with type 1 diabetes. MCN ;31(1): (5) Sjöblad S. Barn- och ungdomsdiabetes [Diabetes in children and adolescents]. 2nd ed. ed. Lund: Studentlitteratur; (6) Auslander WF, Bubb J, Rogge M, Santiago JV. Family stress and resources: potential areas of intervention in children recently diagnosed with diabetes. Health Soc Work 1993 May;18(2): (7) Forsander G, Persson B, Sundelin J, Berglund E, Snellman K, Hellstrom R. Metabolic control in children with insulin dependent diabetes mellitus 5y after diagnosis. Early detection of patients at risk for poor metabolic control. Acta Paediatrica 1998;87(8): (8) Chaney JM, Mullins LL, Frank RG, Peterson L, Mace LD, Kashani JH, et al. Transactional Patterns of Child, Mother, and Father Adjustment in Insulin-Dependent Diabetes Meelitus: A Prospective Study. J Pediatr Psychol 1997;22(2):229. (9) Palmer DL, Osborn P, King PS, Berg CA, Butler J, Butner J, et al. The structure of parental involvement and relations to disease management for youth with type 1 diabetes. J Pediatr Psychol 2011;36(5):596. (10) Collier J, Pattison H, Watson A, Sheard C. Parental information needs in chronic renal failure and diabetes mellitus. Eur J Pediatr 2001 Jan;160(1): viktigt att vi som hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om pappans betydelse och aktivt involverar och efterfrågar hans engagemang. barnbladet # 2/

12 Tema / diabetes Barndiabetes tre gånger vanligare än cancer Vikt och viktutvecklingen från födsel till vuxen I Sverige lever cirka 8000 barn och ungdomar med diabetes, en livslång sjukdom som innebär dagliga behandlingar och många sjukhusbesök. Vardagen för dessa unga består av insulininjektioner, regelbundna och reglerade måltider samt kontinuerliga kontroller. Den 14 november var det Världsdiabetesdagen, eller World Diabetes Day, som startades 1991 av International Diabetes Federation (IDF) och WHO för att uppmärksamma den kraftiga ökningen av diabetes i världen. Många tänker inte på att diabetes är en mycket allvarlig sjukdom som påverkar det dagliga livet. Det är dessutom en sjukdom som än så länge inte går att bota. De barn och unga som insjuknar i diabetes tvingas att ta upp till sju injektioner varje dag, varje vecka, varje månad och varje år för att överleva, säger Johnny Ludvigsson, ordförande för Barndiabetesfonden. Källa: Barndiabetesfonden Fetma är en av världens snabbast växande sjukdomar och har av världshälsoorganisationen (WHO) klassats som en kronisk sjukdom. Övervikt/fetma under barn- och ungdomsåren är förenat med flera hälsorisker senare i livet, som bland annat metabolt syndrom, diabetes, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsohögskolan i Jönköping har i samarbete med Sahlgrenska akademin i Göteborg studerat övervikt och fetma vid 20 års ålder i relation till födelsevikt och viktutveckling under barndomen. I studien ingick 671 barn i Jönköpings län, som följdes med avseende på vikt och viktutveckling från födelsen till 20 års ålder. Studien visade att vid 20 års ålder hade 25% av ungdomarna övervikt eller fetma. Flertalet av dem hade normal vikt vid 5,5 år och nästan hälften även vid 15 års ålder. Det räcker inte med att identifiera fetma eller övervikt hos 5½-åringar för att komma åt problematiken vid 20-årsåldern, förklarar Boel Andersson Gäre. Av de barn som hade övervikt eller fetma vid 5½ år hade 60 % även övervikt eller fetma vid 20 års ålder. Av 15-åringarna som hade övervikt eller fetma hade 79 % det även vid 20 år. I studien kunde inget samband mellan födelsevikt och senare utveckling av övervikt eller fetma påvisas. Därför är det viktigt att arbeta preventivt med hela barn- och ungdomspopulationen. Dessutom behöver effektiva behandlingsmetoder utarbetas för tonåringar som redan utvecklat övervikt eller fetma. Källa: Hälsohögskolan Svårt att ändra överviktiga barns aktivitetsvanor Drygt femtio familjer med överviktiga 8 12-åringar fick delta i ett livsstilsprogram för att ändra barnens mat- och motionsvanor. Men stödet var inte tillräckligt, efter två års tid hade barnen istället blivit mindre aktiva. Fler studier krävs för att ta reda på vad som kan motverka utvecklingen, menar Catharina Bäcklund vid Umeå universitet. Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma, något som i framtiden riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem. Catharina Bäcklund, institutionen för kostvetenskap, har i sin avhandling från förra året undersökt om det går att förbättra en grupp barns mat- och aktivitetsvanor genom att ge stöd i form av ett livsstilsprogram. Resultaten visar att det behövs ytterligare insatser för att stimulera barnen att röra på sig mer. I studien deltog 105 familjer med överviktiga barn i åldern 8 12 år. Hälften av familjerna erbjöds stöd under två års tid för att förbättra barnens vanor, resten utgjorde en kontrollgrupp. Det första året bestod livsstilsprogrammet av regelbundna gruppträffar och kontakter via en webbplattform, och under år två gavs fortsatt stöd via webben. Resultaten visar ingen skillnad i fysisk aktivitet, kroppssammansättning eller blodfetter mellan de två grupperna. Båda grupperna hade istället blivit mindre aktiva under försöksperioden. Från början var barnen aktiva i snitt fem timmar per dag, efter två år bara fyra timmar. Trots minskningen uppnådde lika många barn i livsstilsprogrammet den svenska rekommendationen att vara fysiskt aktiv minst en timme varje dag. De satt heller inte längre tid framför dataskärmen jämfört med två år tidigare. Inom kontrollgruppen syntes däremot en förändring, i slutet av försöksperioden uppnådde en mindre andel barn rekommendationen. De hade också ökat sin skärmtid från fyra till 4,5 timmar per dag. Enligt Catharina Bäcklund följer utvecklingen samma spår som i tidigare studier, ju äldre barnen blir desto mindre rör de på sig. Hon efterlyser fler studier för att undersöka vilket stöd som krävs för att barn med övervikt och fetma ska behålla sin aktivitetsnivå under uppväxtåren, och för att de ska kunna uppnå en hälsosam kroppssammansättning. En idé är att fokusera mer på minskad skärmtid och att ge mer stöd på individnivå, menar Catharina Bäcklund. Catharina Bäcklund är sjukgymnast med specialistkompetens i pediatrik, och har under flera år arbetat mot barnkliniken på Östersunds sjukhus. Läs avhandlingen på bn:se:umu:diva Källa: Umeå Universitet 12 barnbladet # 2/2012

13 Tema / diabetes Sverige först med dataspel om diabetes Nu finns en serie svenska dataspel om diabetes för barn i olika åldrar. Spelen innebär ett nytt pedagogiskt och interaktivt sätt att informera om typ 1-diabetes. Spelen har utvecklats tillsammans med vården och är ett enkelt och roligt sätt för personer med diabetes att lära sig mer om sin sjukdom. Samtliga tre spel i serien finns som kostnadsfria onlinespel på Spelen är plattformsspel som på ett pedagogiskt sätt utbildar om typ 1-diabetes samtidigt som spelaren får en rolig upplevelse. Equalize betyder jämna ut vilket är vad det hela går ut på att hålla en jämn blodsockernivå. Spelkaraktärerna svimmar om nivån blir för hög eller för låg. Det gäller att klara olika utmaningar och samtidigt ha kontroll på blodsockret. Ursprungsversionen av Equalize som kom 2010 är textbaserad och vänder sig främst till barn mellan 8 och 14 år som har diagnostiserats med typ 1-diabetes. Equalize Junior som är röstbaserat blev klart i juni 2011 och vänder sig till barn i förskoleåldern. Equalize finns även som app. Senaste tillskottet och det tredje spelet i serien heter Dependency och vänder sig till tonåringar och unga vuxna med typ 1-diabetes. Utmaningarna i spelet är anpassade speciellt för målgruppen. Till skillnad från de andra två spelen är det på engelska och varvas med tecknade sekvenser som driver handlingen framåt. Dependency betyder beroende och anspelar på samspelet mellan de två karaktärerna Harvey och Vicky som har typ 1-diabetes. De är beroende både av varandra och sitt insulin. Sverige är med dessa spel först i världen att använda dataspel som ett pedagogiskt verktyg inom diabetesvården. Spelen är utvecklade av Know IT Hello There i Göteborg på uppdrag av läkemedelsföretaget Eli Lilly som ligger bakom idén med spelen. Barndiabetologerna Peter Adolfsson och Ragnar Hanås har som medicinskt sakkunniga varit med och utvecklat spelen. Får du frågor om nappar? mambaby.com Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappar på bvc@bambino-mam.se 0-2 månader För prematura & nyfödda 0-6 månader För det första halvåret MAM Start MAM Original MAM Nappar Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material fritt från BPA. Beställ prover kostnadsfritt! VETENSKAPLIGT TESTADE MAM-produkterna har tagits fram i samråd med hälsoexperter, barnbladet #2/

14 Tema / diabetes Projekt Beta-JUDO Stort EU-projekt för bättre behandling av ungdomar med fetma och typ II-diabetes I februari var det start för det europeiska samarbetsprojektet Beta-JUDO (Beta-cell function in Juvenile Diabetes and Obesity), som har till uppgift att ta fram fördjupad kunskap om vilken roll de insulinproducerande beta-cellerna har vid uppkomst av övervikt och fetma hos unga. Ett ökande antal av dessa ungdomar utvecklar också typ 2-diabetes, den form av diabetes som tidigare bara drabbade äldre. Antalet unga med typ 2-diabetes är i många delar av världen högre än antalet som drabbas av typ 1-diabetes. Alla överviktiga barn och ungdomar drabbas emellertid inte av typ 2 diabetes. Forskarna hoppas på att de nya insikterna skall dels leda till att överviktiga ungdomar i riskzonen kan identifieras, dels att nya farmakologiska behandlingsalternativ utvecklas för unga med fetma och typ 2-diabetes. Magnus Forslin Barnbladet Professor Peter Bergsten vid Institutionen för Medicinsk Cellbiologi, Uppsala Universitet, som forskat på beta-cellerna och dess betydelse för utvecklingen av obesitas och typ 2-diabetes, är samordnare för det EUfinansierade projektet, som därmed kommer att koordineras från Uppsala universitet. Ja, forskningen på området är mycket angelägen, förklarar han för Barnbladet. Dels för att vi har en i det närmaste epidemisk utveckling i världen av dessa diagnoser bland unga bara i Europa är bortemot var femte ungdom överviktig. För denna ökande grupp individer är behandlingsalternativen få. Man utför t ex inte gastric bypass på dem. Peter Bergsten understryker att livsstilsrelaterade faktorer som goda kostvanor och motion är nyckeln för att i grunden kunna stoppa utvecklingen. Detta kräver ökade informationsinsatser riktade både till barn och deras föräldrar övervikt är inte sällan ett familjeproblem. Men inom ramen för Beta-JUDO En langerhansk ö som till % utgörs av insulinproducerande betaceller. vill man studera beta-cellerna, som hos vissa unga uppvisar ett annorlunda beteende. Det verkar som att beta-cellerna hos vissa individer har ett sådant beteende att det bidrar till, eller kanske t o m är en viktig orsak till att dessa individer utvecklar övervikt och fetma. Vid så kallade sockerbelastningstester, då den unga individen dricker ett glas sockerlösning, varefter blodprov tas i jämna intervall, kan vi se att vissa unga har ett riktigt accentuerat insulinpåslag. Dessa undersökningar leds av Anders Forslund vid Överviktsenheten vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala. Ungdomarna följs årligen. Vid uppföljningstesterna har det visat sig att vissa av de gravt obesa ungdomarna redan har en så försämrad förmåga att frisätta insulin att de inte längre kan normalisera sina sockernivåer dvs de har diabetes. Vi tror att de sviktande insulinnivåerna är ett resultat av att deras beta-celler är på väg att utmattas, säger Peter Bergsten. Det gäller alltså att tidigt identifiera och hejda den höga insulinaktiviteten. 14 barnbladet # 2/2012

15 Det är frågor som hur den insulin-producerande beta-cellen fungerar och slutar fungera hos vissa unga individer med övervikt eller fetma, som Beta-JUDO kommer att studera närmare. Till sin hjälp har Peter Bergsten, utöver Barnkliniken vid Uppsala Akademiska Sjukhus, tre andra pediatriska kliniker i Tyskland, Österrike och England. Projektet kommer att löpa fram till Under denna tidsperiod kommer även en interventionsstudie att genomföras om cirka 1,5 år. Fram till dess skall man hitta unga som vill och är lämpliga att delta. Totalt disponerar Beta-JUDO cirka tre tusen unga patienter varav omkring 300 kommer att inkluderas i studien. En fascinerande andra del av projektet handlar om cellbiologi och genetik. Varför är det så att barn som lever till synes likadana liv, med i stort sett samma matvanor, mängd motion, etc, ändå ackumulerar överskottsenergin fettväven i så olika grad? Varför har somliga individer en väldigt accentuerad insulinfrisättning? Delar av svaren förväntas finnas i de genetiska studier som skall genomföras. Med det stora patientmaterialet om tre tusen ungdomar kommer man att göra en genetisk analys, som sedan skall matchas mot en kontroll grupp. Peter Bergsten hoppas att man får fram en genetisk profil som kan kopplas till en disposition för att utveckla fetma. Han talar också om etniska gener, att vi i olika länder, till och med inom Europa skulle kunna bära på olika genetiska uttryck. Peter Bergsten har inspirerats av aktuell forskning i Mexico, där det är stora skillnader mellan indianer och spansktalande vad gäller överviktsfrekvens. Det pågår alltså flera projekt på olika nivåer inom Beta- JUDO samtidigt, säger Peter Bergsten avslutningsvis, och jag är övertygad om att den här korsbefruktningen kommer att ge oss resultat som hjälper unga som har, eller riskerar att utveckla fetma och typ 2-diabetes. Mother &Baby magazine Genom att dämpa insulinpåslaget hos personer med hög risk att utveckla obesitas och typ 2 diabetes, minskas deras hungerkänsla och kostintag. Läkemedel skall givetvis inte ersätta informationsarbetet kring kost och motion, men det kan vara ett komplement för att stävja den snabba utveckling av antalet barn och ungdomar som drabbas av dessa sjukdomar. Arbetet med att utveckla nya läkemedel för dem är viktigt i synnerhet eftersom det idag finns mycket få behandlingsalternativ, säger Peter Bergsten. Bäst i test. Genom att eliminera vakuum och luftbubblor bibehåller man vitaminerna C, A och E bättre i Dr Brown s napp aska än i andra askor. ( University of Nevada-Reno, USA.)

16 ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Sargat barn saknar tillit Susanna Alakoski Författare till bl a romanen Svinalängorna 16 barnbladet # 2/2012 Foto: Sara Mac Key Alla barn berättar, men de berättar på sitt eget språk.klassens clown kan vara en unge som i själva verket håller på att implodera av sorg. Det samma kan gälla för den duktigaste flickan. Att våga ställa frågan hur har du det hemma? till barn är ett riskmoment. Svaret kan vara att barnet har det bra, men det kan också vara att det lever med våld i sin närhet, pedofili, fattigdom. Ett sargat barn saknar tillit, hon svarar inte gärna på frågor. Du måste kanske fråga många gånger, och begripa hur hon berättar, annars tiger hon som muren. Det måste även finnas en utväg för barnet. Vi lever i ett diagnossamhälle. Listan på disorders känns oändlig. Det finns forskning som säger att arbetarklassens barn är överrepresenterade i statistiken för ADHD och DAMP. Ibland kan diagnoser träffa rätt. Men det är inte en vågad tanke att de ibland träffar fel. Ja, barn sitter stilla, barn är aktiva. En del bär tystnaden som ett språk, andra skriker sig hesa. Det är lätt att se till ett beteende och ställa diagnos. Det är mycket svårare att ta reda på var beteendet kommer ifrån. Ska jag sätta en tillfällig lapp över hålet eller ska jag laga det? Världen består av hål, världen består av välgörare som lappar. När Rubin Ali, den indiska barnskådespelerskan som bidrog till att göra Slumdog millionaire till en världssuccé intervjuas, förstår vi att hon lever kvar i slummen med sin familj. Ledarskribenten på DN säger att vi, för att bekämpa fattigdom måste använda pengar på ett långsiktigt sätt för att övervinna de försvarsmekanismer som fattigdomen skapat. Ty den fattige kan inte flytta rakt in medelklassens miljö. Så sant som det är sagt, vägarna är långa i klassamhället, längre än vad vi tror, också i Sverige. Jo, fattigdom skapar försvarsmekanismer, och dem studerar medelklassen. Men hur ser de försvarsmekanismer ut som rikedom skapar, vem studerar dem? Hur ser de försvarsmekanismer ut som försvarar övergrepp, svält, våld? Insektshusen i Rosengård, hur kunde det hända? Jag växte upp under fattiga förhållanden, med föräldrar som inte hade rösträtt i det land jag växte upp i. Mina föräldrar hade båda vuxit upp under krigsförhållanden i Finland. De kom traumatiserade till ett Sverige som välkomnade dem med öppna armar, industrin behövde muskler och vården händer. Men samma land var oförmöget att ställa frågor om historiken i våra liv. I mitt barndomshem talade vi ett annat språk än svenska. Det förekom våld, det saknades pengar, det förekom missbruk. Såklart påverkade det mitt liv. Men jag bar på tystnadens språk, skammens, skuldens. Jag minns inga frågor som petade i tystnaden. Och när frågor äntligen ställdes så ställdes de försent, sargad svarade jag inte på frågor längre. År har gått sedan jag var barn. Vi kan mer om barns liv och psyken nu än någonsin. Vi kan mer om sociologi, pedagogik, psykologi. Vi har fler metoder än vi hinner använda och välviljan är stor att hjälpa. Ändå pågår helvetena dagligen. Vi lever i en stor feldiagnos eftersom vi vet vad som behöver göras, men inte förmår. Palme höll ett tal om projektet månen. Många ville ta sig till månen samtidigt. Man samlade därför olika nationers intelligentia inom de områden som krävdes och satsade allt på projektet månen. Vi vet alla hur det gick, och nu talas det om mars. Om vi idag satsade alla demokratiska länders ekonomiska, pedagogiska, psykologiska, sociologiska resurser på två generationer unga, skulle vi ta oss till månen på jorden då? Krönikan har tidigare varit publicerad i tidskriften Barn nr 3.10

17 EXCIDIO En mobil lustgasomvandlare. EXCIDIO är en mobil lustgasomvandlare som bryter ner uppsamlad lustgas i patientens utandningsluft och omvandlar det till syre och kväve. Med EXCIDIO får dina patienter bästa tänkbara behandling vid bedövning och smärtlindring, samtidigt som du inte exponeras av gasen i onödan. ٠ Litenochrobustenhetsomsnabbtomvandlarlustgastillsyre och kväve. ٠ Fungerarfriståendefrånslutnasystemförgashantering. ٠ Högkonverteringsgrad(>99%)utanutsläppavskadligagaser(NOx,O 3 ). ٠ Tyst,effektivochdriftsäker. ٠ Kananvändaspåsåvälsjukhus,vårdcentralerochiandrakontorsbaserademiljöer. Med EXCIDIO får dina patienter bästa tänkbara behandling utan att du exponeras för lustgas i onödan. Mer information om EXCIDIO och vårt erbjudande hittar du på Linde: Living healthcare AGA Gas AB Linde Healthcare, Lidingö Tfn: , LIVOPAN och EXCIDIO är registrerade varumärken som tillhör The Linde Group.

18 Tema / långvarig smärta Ungdomar med långvarig smärta Erfarenheter från ett interdisciplinärt team på Norrlands Universitetssjukhus Mats Karling anestesiolog operationscentrum, Maria Wilck sjukgymnast Kerstin Ahlman barnsjuksköterska Marie Adamsson- Johansson psykolog barn- och ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus Så här kan det vara: Pojken var helt frisk fram till fem år före det han kom till smärtteamet. Han blev då mest trött, besökte vårdcentralen och fick medicin mot astma, men han blev inte bättre. Lite senare började han få ont i magen. Via vårdcentralen kom han till en barnklinik där han fick prova laktosfri kost och Losec. Detta gjorde att han blev kortvarigt bättre. Några månader senare opererade han bort blindtarmen och fick efter detta mer smärtor som inte gick bort. Han kom till den lokala smärtmottagningen och fick injektioner med ketamin. Efter detta var han bra i ett år, men sedan fick han ont igen. Han utreddes på alla möjliga vis utan att det gick att hitta några fel. Han blev då istället remitterad till en psykolog på barnkliniken; pojken gick i samtal hos psykologen under två år utan att bli bättre. Efter detta blev han remitterad till smärtteamet. Ja, vad fann vi? Hans mor var förtidspensionerad på grund av trötthetssyndrom. Pojken gick bara sporadiskt i skolan, han var nu 15 år. Han hade tidigare spelat innebandy men slutat. Han hade ont i magen, var illamående och ofta förkyld, men egentligen mest besvärad av trötthet. Hans mor var oroad, tog tempen på honom varje morgon. Hur gör vi? Vårt team består av psykolog, sjukgymnast, barnläkare, smärtläkare (anestesiolog), sjuksköterska och vid behov sjukhuslärare och lekterapeut. Två till fyra personer ur teamet brukar ofta träffa familjen samtidigt och familjen får berätta sin historia för smärtteamet. Samtidigt skrivs allt upp på en whiteboard, så att alla är överens om historien, utredningar m m. Smärtteamet går därefter systematiskt igenom skolnärvaro, sömn, kamrater, fysisk aktivitet, smärtanamnes, familjen, eventuellt traumatiska upplevelser eller liknade händelser i omgivningen, tidigare behandlingsförsök m m. Sedan vidtar individuella bedömningar av de olika teammedlemmarna: Sjukgymnast Den sjukgymnastiska undersökningen omfattar muskel-, led- och nervsystem, kondition (syreupptagningsförmåga) samt samtal på en konkret nivå om vilken funktion patienten har, ofta med instrumentet Functional Disability Inventory (FDI) som diskussionsunderlag. Undersökningen fyller också en pedagogisk funktion. Utifrån fynden kan kunskaperna från smärtlektionen förankras i kroppen. Bedömningen är grundläggande för vilka råd kring fysiska aktiviteter vi kan och bör ge. Bedömningen bestod i detta fall av en noggrann genomgång av rörelse-stödjeapparaten samt ett konditionstest. Pojken hade bra tilltro till sin förmåga och visade inga tecken på rörelserädsla. I det här fallet fanns det inget som hindrade pojken att försiktigt återgå till dagliga aktiviteter samt försiktigt komma igång med sin idrott. Pojken bodde på annan ort och vi hade veckokontakt via aktivitetsdagbok som mailades. Utifrån denna fick pojken feedback samt instruktioner hur aktiviteten skulle ökas följande vecka. 18 barnbladet # 2/2012

19 Tema / långvarig smärta Psykolog Psykologen behöver ta till alla teoretiska kunskaper för att kunna sätta sig in i ungdomens situation. Det är alltid viktigt att utreda om det finns skolsvårigheter, d v s kognitiva svårigheter, kamratproblem/ mobbning samt familjeproblem som kan försvåra och bidra till ungdomens smärtproblematik. Förekomst av depression och ångest undersöks alltid i form av olika frågeformulär, samt individuella samtal. Psykologen undersöker även om det förekommit några tidigare trauman som inte kommit upp i samtal med tidigare vårdgivare. Då teamet ofta träffar ungdomar med neuropsykiatriska problem är det viktigt att med frågeformulär försöka fånga upp om det kan föreligga sådana svårigheter och om det behöver utredas vidare. I övrigt så försöker psykologen att bekräfta ungdomens smärtupplevelse. Att smärtteamet tar ungdomens smärta på allvar gör att det skapas en allians med patienten. Det gör att ungdomen känner sig trodd och bekräftad, vilket gör att det är mycket lättare att arbeta vidare med de svårigheter som finns. När det gäller det aktuella patientfallet så genomfördes en begåvningsbedömning med hjälp av Wechler Intelligence Scale for Children (WISC) IV för att utesluta inlärningssvårigheter. Detta utifrån att pojken hade stora svårigheter att berätta/beskriva hur han upplevde saker och ting. På många frågor om hur han upplevde sin smärta så fick vi mycket diffusa svar, vilket föranledde att vi misstänkte inlärningssvårigheter. Den aktivitetsdagbok som pojken skickade veckovis hade många stav- och grammatikfel och stödde de tankarna. Sjuksköterska Sjuksköterskan brukar träffa patienten individuellt och gör då en bedömning av nutrition, sömn, kompisar, fritidsintressen, m m. I många fall lärs någon form av avspänningsteknik ut; till de yngre barnen Guided Imagery (vägledd dagdröm) och till tonåringar en mer strukturerad form av avspänningsteknik. Avspänningsteknik fyller en viktig roll, framförallt till patienter med huvudvärksproblematik. Patienter med spänningar i muskulatur och sömnsvårigheter kan få taktil massage några gånger för att komma ner i varv och slappna av. Smärtsjuksköterskan har också en viktig roll som samordnare, vara en spindel i nätet, att välkomna nya familjer och visa dem tillrätta i lokalerna. Vad kom vi fram till vad gäller vår patient? Det visade sig att han hade dyslexi med dålig språkförståelse men väldigt god logisk förmåga, d v s en ojämn begåvningsprofil som visade på dyslexi. Hans syreupptagningsförmåga var mycket låg. Våra interventioner När det gäller att återvända till vardagliga aktiviteter så gäller det att ta små steg, detta för att undvika bakslag. Det är vanligt att ungdomarna, när de känner sig bättre, sätter full fart. Detta resulterar ofta i att de dagen efter är helt utslagna och kan sedan inte göra någonting på några dagar. Planen bör läggas upp på en nivå så att ungdomen ökar sin förmåga men med liten risk för bakslag. Det gäller i stället att ha ett schema som börjar på låg nivå, t ex en lektion i skolan per dag, gå en kort promenad. Detta skall göras vare sig det är tungt, eller om det verkar som orken skulle räcka till mer. Det är viktigt att undvika misslyckande som kan innebära en negativ upplevelse. I pojkens fall var det också viktigt att ta kontakt med skolan, dels för att förklara dyslexin, dels för att få till en långsam men gradvis ökad skolnärvaro. För att underlätta skolnärvaron så började han med de ämnen som han upplevde som roligast. Smärtlektion En springande punkt som ofta resulterat i olyckliga konfrontationer med vårdgivarna är hur det går att förklara smärttillståndet. Ofta är ungdomarna väl medicinsk utredda utan att läkarna har hittat något fel. Detta leder till att ungdomen och föräldrarna känner sig missförstådda och misstrodda. De känner sig anklagade för att göra sig till, alternativt att det är något psykiskt. Remiss till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) blir därför också ofta helt meningslös, då både BUP och patienten med familj anser att det är smärtan som är problemet. Att engagera BUP utan att familjen har en grundläggande förståelse upplevs ofta som ytterligare ett led i att misstänkliggöra patientens smärta. Syftet med smärtlektionen är att förklara hur ungdomen kan ha ont utan att det syns på röntgen, pro- Smärtteamet på barnoch ungdomscentrum, Norrlands universitetssjukhus barnbladet #2/

20 Tema / långvarig smärta ver etc. Lektionen innehåller en ganska noggrann genomgång av smärtfysiologin, inklusive hur olika faktorer spelar in på smärtupplevelsen, som oro, ängslan, förväntan, brist på sömn, dålig kondition. Målet med lektionen är dels att visa hur det kommer sig att ungdomen har ont, dels att visa på vägar att ta sig ur situationen [1]. Fysisk aktivitet Minskar stress och smärta [2]. Det gör det också möjligt för ungdomen att vara med på skolidrott och återta andra sportaktiviteter. Liksom skolnärvaron är det viktigt att återta fysisk aktivitet i små steg, men göra aktiviteterna vare sig ungdomen mår bra eller ej. Det är också viktigt att hitta aktiviteter som känns roliga. Förutom de fysiska och fysiologiska effekterna kan återgång till idrott hjälpa att återupprätta viktiga sociala relationer. Förhållningssätt Föräldrarnas förhållningssätt är viktigt och i många fall gör föräldrarnas oro att de ofta frågar hur ungdomen mår. De låter ungdomen vara och glömmer bort de friska sidorna, vilket bidrar till att förstärka undvikande beteende. Detta leder till oro som i sin tur påverkar förmågan till smärthämning negativt. Framförallt gäller detta ungdomar med magsmärtor [3]. Vad gäller denna patient så förbjöds mamman att ta tempen på honom, något som hon gjort varje morgon. Det finns även andra förhållningssätt hos föräldrarna som kan verka för att bibehålla smärtbeteenden. Detta kan vara att föräldrarna har oförmåga att ta vuxenansvar och låter ungdomen istället ta ett alltför stort ansvar eller vara mer vuxen än det är [4]. Sömn livskvalitet. Många ungdomar med långvarig smärta har störd sömn, vilket medför att de är trötta på dagen och sover då istället. Sömn, hygien och fysisk aktivitet hjälper en del men amitryptilin (Tryptizol, Saroten) i låg dos brukar också ha god effekt. Hur gick det? Det första som hände var att hans kompisar återvände igen. Han återgick gradvis till skolan och efter fem månader hade han betyg i alla ämnen. Han fick via Några viktiga punkter för framgång: 1. Teamet måste fungera bra ihop och känna väl till hur de olika professionerna arbetar. 2. Acceptera att patienten har ont och bekräfta detta, att bli trodd är viktigt. 3. Vita tavlan är viktig, då den synliggör alla delar av all information, vid anamnes, vid smärtlektion, vid sammanfattning, vid planering. 4. En förtroendefull och lättsam stämning i teamet ger ett positivt intryck och känslan av att teamet har god kontroll. 5. Det gäller att hitta en plan som är möjlig för ungdomen och också verkar vara ganska rolig. Instrument för screening och utvärdering av behandling. Vi använder följande instrument: Smärtdagbok (enbart 14 dagar i början) [7] Functional Disability Inventory [7, 11], mäter framförallt fysisk funktion. Kidscreen [12], mäter ungdomens skolan hjälp och anpassning till dyslexin. Hans kondition, som från början var usel, förbättrades och han började spela innebandy igen. Några huvuddrag i vår behandling Vi använder oss huvudsakligen av psykologiska behandlingsmetoder, vilka har visat sig vara de mest effektiva [5]. Huvuddragen är från kognitiv beteendeterapi (KBT) eller kognitiv terapi (KT). Det är också viktigt att hitta bidragande faktorer. Psykiatrisk komorbiditet är vanligt och tillstånd som depression, ADHD/ADD, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), Aspergers syndrom är ofta kombinerade med smärttillstånd. Inlärningsproblem leder också till svårigheter i skolan som t.ex. dyslexi eller nedsatt kognitiv funktion som i sin tur medför en påfrestning för ungdomen. Sociala faktorer kan också spela in som t ex mobbing [6]. Höga krav från ungdomen själv eller föräldrar kan också leda till ett stresstillstånd med smärta. Inte sällan träffar vi ungdomar som inte nöjer sig med annat än MVG i alla ämnen, är idrottsaktiva samt jobbar extra på helgerna. Så här brukar vår behandling se ut: Genomgång av sjukhistorien, genomförda undersökningar samt behandlingsförsök. (Whiteboard) Kartläggning av problemen: skola, mat, sömn, familjen, kompisar, fritidsaktiviteter, stressfyllda eller traumatiska händelser, föräldrars hälsa och förhållningssätt. Bedömning av psykolog och sjukgymnast. Status Sammanfattning och skapandet av en behandlingsplan (Whiteboard) Mellan teambesöken har ungdomarna träffar med en eller flera behandlare från teamet. Är det en patient från regionen överför vi så mycket som möjligt till vården på hemorten. För att överföra planen och bedömningarna använder vi ofta videokonferenser där vårt team och hemortens vård samt familjen är med. Ofta planerar vi senare ett uppföljningsbesök för regionpatienter 20 barnbladet # 2/2012