Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Rapport-FoUrnalen 2013:4 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil Berit Gustavsson Dahlgren Lena Emilsson Tommy Holmberg Anna-Carin Jonsson Jane Wennberg Anniqa Foldemo ISSN

2

3 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil Berit Gustavsson Dahlgren Lena Emilsson Tommy Holmberg Anna-Carin Jonsson Jane Wennberg Anniqa Foldemo

4 Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2013 Rapport-FoUrnalen 2013:4 ISSN

5 Förord Patienter med psykossjukdom har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom och riskera att insjukna i hjärt- kärlsjukdom och diabetes. En viktig orsak till detta är övervikt. Övervikten kan dels vara orsakad av den behandling med antipsykotiska läkemedel som dessa patienter oftast har, dels av en inaktiv livsstil, kombinerad med ohälsosamma matvanor. Det är därför viktigt att stötta dessa patienter till en mer hälsosam livsstil. Inom den vuxenpsykiatriska vården, Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) har det bedrivits gruppverksamhet för livsstilsförändring under flera år. För att få stöd att utvärdera dessa insatser kontaktades Forskningsoch utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland (FoU-enheten). Tillsammans med FoU-enheten planerades utvärderingen. Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Anna-Carin Jonsson och Jane Wennberg har arbetat praktiskt med interventionen. För planering av projektet erhölls medel från Forskningsstöd för landstingsanställda med legitimerade vårdyrken och för projektets praktiska genomförande erhölls medel från FoU-rådet, Närsjukvården i västra Östergötland (NSV).

6

7 Sammanfattning I Sverige finns personer med psykossjukdom. Dessa personer har p.g.a. sjukdomens effekter, antipsykotisk medicinering och ofta en ohälsosam livsstil, en ökad risk att utveckla metabolt syndrom och riskera att insjukna i hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Förekomsten av metabolt syndrom i åldergruppen år för en svensk normalpopulation är 15 %. Motsvarande andel för personer med psykossjukdom är cirka 40 %. För att förhindra att patienter med psykossjukdom utvecklar metabolt syndrom krävs förebyggande insatser. Det är också viktigt att patienten erhåller handfast stöd från viktiga personer i sin omgivning. Syftet med föreliggande arbete var att utvärdera en metod för hälsoförbättrande insatser för patientgruppen. För att inkluderas till interventionen skulle patienten ha en psykossjukdom och dessutom tacka ja till att ingå i Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom, nedan kallad grundstudien. I begreppet psykossjukdom inkluderas även bipolärt syndrom. Patienter med anorexia nervosa, personlighetsstörning, aktivt drogmissbruk eller i akut psykotisk fas exkluderades. Utvärderingsvariablerna hämtades från grundstudien. Dessa var; Body Mass Index (BMI), midjemått, blodtryck och blodfetter. Vid interventionens början och slut genomfördes ett hälsosamtal med Hälsokurvan som underlag. Interventionen leddes av fyra Hälsokoordinatorer och pågick under 20 tillfällen med en till två veckors mellanrum och med några veckors jul- respektive sommaruppehåll. Varje gruppträff bestod av två delar. Först en inledande teoretisk del, som mycket handlade om vikten av att äta rätt och motionera, och därefter ett motionspass som främst bestod av gymnastik till musik. Tjugofem av 28 patienter fullföljde interventionen, 13 män och 12 kvinnor, uppdelade på fyra grupper. I genomsnitt deltog gruppdeltagarna vid 15 tillfällen (SD 4,2, variationsvidd 6-20). Sjutton patienter var vid inklusionen icke rökare och 12 angav att de inte nyttjade alkohol. Medelvärdet för antal år som patienterna har haft sin sjukdom var vid inklusionen 18 år (variationsvidd 1-40 år). Medelvärdet för Global Assessment of Functioning (GAF) var 46 (variationsvidd 30-60). Det förelåg inga skillnader på gruppnivå för de variabler som var avsedda att mäta utfall av interventionen. En förklaring kan vara att innehållet i interventionen inte var tillräckligt anpassat för patientgruppen eller att valda variabler inte förmådde mäta den eventuella förändring av livsstil som patienterna har gjort. Deltagarna har förhoppningsvis tillägnat sig sådana kunskaper och insikter om sin hälsa att de har möjligheter att efter hand göra förändringar mot en hälsosammare livsstil.

8

9 Innehållsförteckning Psykossjukdom ökar risken... 1 för metabolt syndrom... 1 Bakgrund... 1 Psykossjukdom... 1 Livsstilsfaktorer... 2 Metabolt syndrom... 2 Livsstilsförändring... 3 Metabola risker hos patienter med psykossjukdom... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Urval... 5 Hälsosamtal... 5 Interventionen... 6 Etiska överväganden... 7 Statistisk analys... 8 Resultat... 9 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser... 15

10

11 Bakgrund I Sverige finns det personer med diagnosen schizofreni eller annan psykossjukdom (Socialstyrelsen, 2003, Mattson, 2010). Dessa personer har på grund av sjukdomens effekter, antipsykotisk medicinering och ofta en ohälsosam livsstil en signifikant ökad risk att utveckla metabolt syndrom (Ösby et al., 2000, McEvoy et al., 2005, Meyer & Stahl, 2009). En psykos är ett samlingsnamn för ett antal allvarliga sjukdomstillstånd då den drabbade upplever sig själv och omgivningen som förändrad. Psykossjukdom Att ha en psykossjukdom medför ofta stora problem i vardagen med bl. a. omfattande funktionsnedsättningar. Symtomen kan delas in i positiva och negativa. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld och de negativa symtomen innebär en förlust av exempelvis sociala och intellektuella egenskaper som fanns före sjukdomen. De positiva symtomen består, av hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar (Schultz et al. 2007, Mattsson, 2010). Dessa symtom medför svårigheter för individen i samspel och kommunikation med andra människor. Symtomen kan även leda till oförmåga att organisera sina tankar vilket i sin tur leder till svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter (Muhlbauer, 2008). Exempel på negativa symtom är apati, självförsjunkenhet, obeslutsamhet, glädjelöshet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse och engagemang samt svårighet att sätta igång och vidmakthålla en aktivitet. De negativa symtomen kan göra att personen blir tillbakadragen och passiv och förlorar intresset för att delta i olika sociala aktiviteter (Schultz et al., 2007, Muhlbauer, 2008, Mattson, 2010, Socialstyrelsen, 2011). De positiva och negativa symtomen leder ofta till kognitiva svårigheter så som försämrat minne, problem med tidsuppfattning och planering, igångsättnings- och inlärningssvårigheter. Dessa symtom kan försvåra nödvändiga rutiner som inhandling av mat, matlagning och städning samt sköta personlig hygien och ekonomi. Detta medför också svårigheter att sköta arbete eller studier (Socialstyrelsen, 2003, Lambert, 2009, Mattson, 2010, Socialstyrelsen, 2011). Behandling av patienter med psykossjukdom består av antipsykotiska läkemedel, psykologisk och social behandling (Socialstyrelsen, 2003). Läkemedelsbehandling är ofta nödvändig och effektiv men är också 1

12 förknippad med biverkningar, exempelvis viktökning, ökade kolesterolvärden och påverkan på glukosmetabolismen (Wirshing et al., 1998, Leucht et al., 2007). Dessa biverkningar gäller särskilt de nyare s.k. andra generationens antipsykotika. Dessa preparat används idag i stor utsträckning. De ger mindre av de biverkningar som första generationens antipsykotika ger, exempelvis spännings- och kramptillstånd i musklerna (Fahlen, 2004). Beträffande psykologisk och social behandling rekommenderar Socialstyrelsen individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeinterventioner, social färdighetsträning och psykopedagogiska insatser. De senare i form av gemensam utbildning för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (Socialstyrelsen, 2011). Livsstilsfaktorer Ohälsosamma levnadsvanor bidrar starkt till utvecklingen av metabolt syndrom (se definition nedan). Livsstilsfaktorer som är viktiga att fokusera på i sammanhanget är flera. Det kan t.ex. vara rökning, alkohol, droger, fysisk aktivitet och kost vilka alla bidrar till utvecklingen av metabolt syndrom (Socialstyrelsen, 2009). Jämfört med befolkningen har personer med schizofreni eller annan psykossjukdom svårare att tillägna sig en hälsosam livsstil. Dickerson et al. (2006) visar att endast 1 % av patienter med schizofreni eller annan allvarlig psykisk sjukdom, jämfört med 10 % i normalbefolkningen, uppfyller följande fem hälsofaktorer: icke-rökare, regelbunden fysisk aktivitet, god tandstatus, frånvaro av övervikt/fetma och avsaknad av allvarliga kroppsliga symtom (Dickerson et al., 2006). Fysisk aktivitet och god kondition minskar risken att utveckla metabolt syndrom. Om man redan har utvecklat ett metabolt syndrom påverkar ökad fysisk aktivitet alla ingående komponenter i syndromet i positiv riktning (Caroll & Dudfield, 2004, Lakka & Laaksonen, 2007). En del av de positiva effekterna med fysisk aktivitet beror indirekt på att övervikt motverkas, men fysik aktivitet har betydande hälsovinster i sig. Lee et al., (1999) har visat att en vältränad bukfet man har lägre risk att dö i hjärt- kärlsjukdom än en normalviktig otränad man. Metabolt syndrom Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i hjärt- kärlsjukdom och diabetes och det finns idag flera vedertagna definitioner av syndromet. Vi redovisar National Cholesterol Education Programs definition (National Institutes of Health 2002) som är den definition som är vanligast förekommande i den vetenskapliga litteraturen. Fyra kriterier anges för metabolt syndrom, varav minst tre ska vara uppfyllda: 2

13 1) Fasteplasmaglukos (p-glukos) lika med eller över 6,1 mmol/l 2) Blodtryck lika med eller över 130/85 mm Hg eller pågående behandling för hypertoni 3) Triglycerider lika med eller över 1,7 mmol/l. HDL- kolesterol mindre än 1,0 mmol/l för män eller mindre än 1,3 mmol/l för kvinnor 4) Midjeomfång lika med eller över 102 centimeter för män respektive 88 centimeter för kvinnor. Förekomsten av metabolt syndrom i åldersgruppen år är för en svensk normalpopulation 15 % (Hollman & Kristenson, 2008). Personer med psykossjukdom uppvisar i högre grad än befolkningen i övrigt metabola avvikelser i form av övervikt och rubbning av blodfetter. Därmed har dessa individer också en ökad risk för att få hjärt- kärlsjukdom och diabetes, vilket leder till ökad dödlighet. (Ösby et al., 2000). Cirka 40 % av personer med psykossjukdom uppfyller kriterierna för metabolt syndrom (Mc Evoy et al., 2005, Meyer & Stahl, 2009). Livsstilsförändring Att förändra livsstil hos patienter med psykossjukdom upplever vårdpersonal inom psykiatrisk vård som svårt, men inte omöjligt (Bergqvist et al., 2013). I Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom från 2009 betonas vikten av att ha genomtänkta strategier och ett systematiskt arbetssätt. Strategierna kan bestå i att göra patienten och dennes omgivning uppmärksam på exempelvis biverkningar av läkemedelsbehandling såsom viktökning och hur det kan förebyggas. I vissa fall kan även ett byte av antipsykotika vara aktuellt (Svenska Psykiatriska Föreningen, 2009). Vidare bör patienten erbjudas hälsosamtal, där fokus ligger på dialog om levnadsvanor. En standardiserad och evidensbaserad modell bör användas under samtalet, t.ex. Hälsokurvan. Hälsokurvan är ett pedagogiskt hjälpmedel som ger en tydlig och samlad översikt över de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. Om påverkan på livsstilsfaktorer ska kunna ske krävs frekvent uppföljning. Riktlinjerna har utarbetats i samarbete mellan olika medicinska specialistföreningar. Att tidigt identifiera ett metabolt syndrom kan förhindra eller försena en sjukdomsutveckling. Även små förändringar av riskfaktorer minskar risken för framtida hjärt- kärlsjukdom (Newcomer, 2006). Den forskning som finns runt livsstilsinterventioner och psykossjukdom visar att rådgivning om kost och motion, tillsammans med program för beteendeförändring skapar bättre effekt än enbart farmakologisk behandling för att uppnå 3

14 viktreduktion. För att kunna bibehålla viktkontroll behövs fortsatt regelbunden kost- och motionsuppföljning (Faulkner et al., 2003). En studie som belyser livsstilsfaktorer hos personer med allvarlig psykisk sjukdom är en studie av Forsberg et al. (2008). Forsberg presenterar ett interventionsprogram som inkluderar både personer med allvarlig psykisk sjukdom och deras vårdgivare. Syftet med studien var att undersöka hur en livsstilsintervention påverkar metabolt syndrom och related phycological parameters. Ämnen som kost, näringslära, stresshantering och fysisk träning behandlades vid två tillfällen per vecka under ett års tid. Ingen signifikant förändring hittades efter interventionen avseende självskattad hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå eller vid symtomskattning. Deltagarna påvisade dock en signifikant ökning av känsla av sammanhang och likaså fanns signifikans för ökad funktion skattad med Global Assessment of Functioning, GAF (American Psychiatric Association, 1991). Patienter med allvarlig psykisk sjukdom har ofta stora funktionsnedsättningar som i sin tur skapar svårigheter att ta hand om sin hälsa på ett bra sätt. Det kan vara svårt att förändra vanor och svårt att bibehålla positiva förändringar då det är svårt att stå ut i stunden för att uppnå långsiktiga mål. Ofta behövs mycket stöd från omgivningen (Forsberg et al., 2008). Metabola risker hos patienter med psykossjukdom Karolinska Institutet startade 2004 studien Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom. Studien startades för att öka kunskapen om riskerna för kroppsliga sjukdomar vid psykossjukdom. Studiens syfte är att kartlägga, behandla och förebygga somatisk samsjuklighet. Sedan 2005 har Östergötlands läns landstings vuxenpsykiatriska kliniker ingått i studien med Med. Dr. Anniqa Foldemo som ansvarig. Studien benämns fortsättningsvis grundstudien. Vid inklusion till grundstudien besvarade patienten tillsammans med projektansvarig sjuksköterska två enkäter, Patientenkät-Bas och Psykiatrisk och somatisk bedömning-bas. Dessutom ombads patienten att lämna blodprover för analys av Triglycerider, Kolesterol, HDLkolesterol, LDL-kolesterol, Hb, p-glukos och Gamma-GT. Vissa svar från enkäterna ovan och beskrivna blodprover har även använts i föreliggande studie. I grundstudien följs patienten årligen under tre år då merparten av frågorna i de två enkäterna besvaras på nytt. Patienten ombeds även att lämna blodprover för samma analyser som vid inklusionen. 4

15 Syfte Syftet var att utvärdera en metod för hälsoförbättrande insatser för patienter med psykossjukdom och med metabolt syndrom eller med risk för att utveckla sådant syndrom. Metod Urval De patienter som ingår i studien inkluderades från två vuxenpsykiatriska mottagningar i Östergötland. Patienterna, som alla hade kontakt med den psykiatriska öppenvården, tillfrågades om deltagande då de besökte sin ordinarie behandlare. Ett deltagande i studien förutsatte att patienten kunde tänka sig gruppbehandling. För att inkluderas skulle patienten ha en psykossjukdom och dessutom tacka ja till att ingå i grundstudien, Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom. I begreppet psykossjukdom inkluderas även bipolärt syndrom. Patienterna inkluderades i grundstudien i nära anslutning till att interventionen påbörjades. Interventionsgrupp 1 och 2 påbörjades under september månad 2010 och pågick till maj månad Interventionsgrupp 3 och 4 påbörjades under februari månad 2011 och pågick till november månad Patienternas funktionsnivå skattades av behandlaren vid inklusion med Global Assessment of Functioning, GAF (American Psychiatric Association, 1991). Syftet med denna skattning var att beskriva patienternas funktionsnivå vid inklusionen. Patienter med anorexia nervosa, personlighetsstörning, aktivt drogmissbruk eller patienter i akut psykotisk fas exkluderades. Hälsosamtal Interventionen leddes av fyra Hälsokoordinatorer, varav tre var sjukgymnaster och en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, alla med lång erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling. Hälsokoordinatorerna hade sina tjänster på de mottagningar där interventionen genomfördes. De hade innan interventionen startade deltagit i utbildningen Praktisk prevention med Hälsokurvan. Hälsokurvan är ett hälsopedagogiskt hjälpmedel som har utvecklats vid Utvecklingsenheten, Habo vårdcentral (Persson et al., 1993, Lindstöm et al., 1994, Lingfors et al., 2001). Hälsokurvan ger en samlad översikt över patientens riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom. Hälsokurvan består av olika delar. För fysisk aktivitet finns ett frågeformulär där man går igenom motionsvanor men också vardaglig fysisk aktivitet. För matvanor 5

16 finns ett annat frågeformulär där bl.a. andelen fett och fibrer i kosten utreds. Ett tredje frågeformulär belyser den svarandes psykosociala hälsa, alkohol- och tobaksbruk och stress. Utifrån de svar som ges kan poäng räknas fram som registreras på Hälsokurvan. Hälsokurvan har endast använts som ett hälsopedagogiskt hjälpmedel och inga resultat från denna redovisas. Kroppsvikt, kroppslängd, Body Mass Index (BMI), midjemått, stussmått och blodtryck mättes. Vissa blodprover ingår i Hälsokurvan bland annat HDL-kolesterol, triglycerider och p-glukos. Dessa prover ingår även i grundstudien och vi har valt att använda dessa prover (fasteprover). Blodproverna finns även upptagna i riktlinjerna Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom från 2009, utgivna av Svenska Psykiatriska Föreningen. Landstinget i Östergötland har utifrån dessa riktlinjer utarbetat lokala riktlinjer där samma blodprover rekommenderas för årlig uppföljning. När alla variabler var inskrivna på Hälsokurvan beskrevs patientens riskfaktorer på ett pedagogiskt sätt och blev ett underlag för hälsosamtal med patienten. Varje riskfaktor är graderad från 1, låg risk, till 3 eller 4, hög risk. För patienten blir det enkelt att se vilka områden som han/hon är nöjd med och var det finns förändringspotential. Hälsokurvan låg till grund då patienten satte upp sina egna personliga mål med deltagandet i gruppen. Hälsokurvan användes vid två tillfällen, i samband med att interventionen påbörjades och efter interventionens slut. Interventionen Efter att patienterna inkluderats i grundstudien och gjort en Hälsokurva påbörjades interventionen. Lokaler som användes var landstingets egna lokaler som låg i anslutning till respektive mottagning. Gruppen samlades en gång i veckan, cirka två timmar per gång. Varje grupptillfälle bestod av två delar, en teoretisk del på cirka 45 minuter och en praktisk del med fysisk aktivitet i form av gymnastik till musik. Att finna och känna rörelseglädje tillsammans med andra var viktigt. Materialet som användes i den teoretiska delen är utformat av läkemedelsbolaget Lilly, Ett sundare liv - kunskap om livsstil (Eli Lilly, Porsdal et al., 2010). Förutom de ämnen som diskuterades, som mycket handlade om kost och fysisk aktivitet, fick också gruppdeltagarna individuella hemläxor. Det kunde vara att skriva en matdagbok eller ett aktivitetschema. Det kunde också vara att komma på olika sätt att röra på sig mer i vardagen eller att handla matvaror som var bra för hälsan. Patienterna fick var sin stegräknare för att motivera till ökad fysisk aktivitet även mellan grupptillfällena. Var och en av patienterna hade också ett 6

17 individuellt mål att uppnå, det kunde vara att bli mer fysiskt aktiv eller att äta mer frukt och mindre godis. Dessa mål följde Hälsokoordinatorena upp, både individuellt och i grupp. Den praktiska delen, gymnastiken, leddes av Hälsokoordinatorerna. När interventionen startade var det med ett kortare gymnastikpass som förlängdes under interventionens gång och intensifierades när gruppdeltagarna blev mer vana och aktiva och orkade mer. Gruppen samlades vid tjugo tillfällen under två terminer med en till två veckors mellanrum mellan gruppträffarna och med några veckors julrespektive sommaruppehåll. Under interventionens gång kontrollerade Hälsokoordinatorerna vikt och midjemått på deltagarna var fjärde vecka i syfte att hålla motivationen uppe. Flera månader innan interventionen startade informerades berörd personal i Motala kommun och Mjölby kommun. Både chefer och boendestödjare/ kontaktpersoner till de personer som ingick i interventionerna informerades. Syftet var att boendestödjare och kontaktpersoner, på ett bra sätt skulle stötta personerna som deltog i grupperna. Etiska överväganden Att drabbas av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom innebär också stora risker att utveckla somatisk ohälsa. Patienten och dennes anhöriga är inte sällan mer oroliga för patientens somatiska hälsa/ohälsa än för den psykiska sjukdomen (Foldemo et al., 2004). Att få ökad kunskap om hur metabolt syndrom kan förebyggas är därför viktigt och har stor betydelse även för den psykiska sjukdomens behandling och prognos. Hälsokoordinatorerna i projektet hade alla lång erfarenhet av att arbeta med gruppinriktade livsstilsinterventioner för patienter med psykisk sjukdom, och det var deras erfarenhet att patienterna uppskattar denna typ av gruppaktiviteter. I de fall då metabola riskfaktorer påvisades följdes patienten upp på ett medicinskt korrekt sätt och remitterades till primärvården för ställningstagande till behandling. Patienterna lämnade skriftligt, informerat samtycke till att delta i studien och de informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet. Grundstudien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr /4), med ett tillägg (Dnr2008/ ) för Östergötlands medverkan. 7

18 Statistisk analys För att undersöka eventuella skillnader i medelvärde vid inklusionen, jämfört med vid ett-årsuppföljningen användes 95-procentigt konfidensintervall och parat t-test. KI 95 % och p-värde för differensen Efter Före. De statistiska analyserna utfördes med statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 20. 8

19 Resultat Tjugoåtta patienter inkluderades i studien. Tre patienter exkluderades p.g.a. låg närvaro ( fem tillfällen). Interventionsgruppen bestod av 13 män och 12 kvinnor och medelåldern var 43 år med variationsvidd år. Femton patienter hade gymnasieutbildning, fem hade grundskoleutbildning eller motsvarande, och fem universitetsutbildning som sin högsta utbildning. Sju patienter var gifta eller sammanboende medan 18 var ensamstående. Det totala antalet interventionstillfällen var 20 och vid dessa var det en patient som närvarat vid samtliga tillfällen. I genomsnitt deltog gruppdeltagarna vid 15 tillfällen med en standardavvikelse på 4,2 och variationsvidd Sjutton patienter var vid inklusionen icke-rökare och 12 angav att de inte nyttjade någon alkohol. Vid inklusion var det nio patienter som uppfyllde kriterierna för metabolt syndrom, sex män och tre kvinnor. En patient ville inte ta blodprover varför någon bedömning av metabolt syndrom inte kunde göras. Det var 16 patienter som hade schizofreni eller en schizofreniliknande sjukdomsbild och nio patienter som hade diagnosen bipolär sjukdom (Tabell 1). Medelvärdet för antal år som patienterna hade haft sin sjukdom var vid inklusionen 18 år med variationsvidd 1-40 år. Medelvärdet för GAF var 46 med variationsvidd Tre patienter hade vid inklusionen ett GAF-värde som understeg 40. Tabell1. Patienternas diagnos, antal år med sjukdomen och skattad funktionsnivå (GAF) vid inklusionen, n=25 Variabel Antal Diagnos Schizofreni eller schizoaffektivt syndrom 13 Psykos UNS eller vanföreställningssyndrom 3 Bipolär sjukdom 9 Sjuk antal år GAF1 - funktionsskattning <50 12 => ) GAF Global Assessment of Functioning. 9

20 För hela gruppen var såväl BMI som midjemått i stort oförändrade vid ettårsuppföljningen, jämfört med inklusionen. För kvinnorna hade både midjemått och BMI minskat något medan de för männen hade ökat. Även för systoliskt och diastoliskt blodtryck var förändringarna små. Inga förändringar var statistiskt säkerställda på 5 %-nivå (Tabell 2). Vid inklusionen var det 18 patienter som hade ett BMI på 30 eller högre. Vid ettårsuppföljningen var detta antal 16. Det var 11 patienter, 8 kvinnor och 3 män, som minskade i vikt, 2 som hade oförändrad vikt och 12 som ökade i vikt, 8 män och 4 kvinnor. De 11 patienter som minskade i vikt hade i medeltal minskat med 7,3 kg (variationsvidd 0,7 15 kg). De 12 patienter som hade ökat i vikt hade i medeltal ökat med 4,6 kg (variationsvidd 0,5 13,3 kg). Tabell 2. Medelvärde, KI 95 % 1), och p-värde, för variablerna BM 2), midjemått och blodtryck vid inklusion till studien (Före) och ett år efter inklusion (Efter) Variabel Medelvärde Före (min max) Medelvärde Efter (min max) KI 95% p-värde Män, n=13 BMI 31 (27-36) 31 (28-36) -0,8-1,7 0,432 Midjemått 113 (99-135) 114 ( ) -2,5-4,3 0,582 Blodtryck Systoliskt 131 ( ) 133 ( ) -10,5-12,8 0,832 Diastoliskt 86 (71-105) 88 (68-105) -1,6-7,2 0,196 Kvinnor, n=12 BMI 35 (26-53) 34 (24-51) -3,0-0,4 0,120 Midjemått 110 (97-29) 109 (92-127) -5,1-1,9 0,342 Blodtryck Systoliskt 122 ( ) 118 (98-148) -15,2-7,0 0,434 Diastoliskt 79 (68-90) 81 (65-94) -2,8-7,2 0,359 Alla, n=25 BMI 33 (26-53) 32 (24-48) -1,4-0,7 0,451 Midjemått 112 (97-135) 112 (92-128) -2,6-2,0 0,791 Blodtryck Systoliskt 126 ( ) 125 (98-162) -8,9-6,1 0,712 Diastoliskt 82 (68-105) 85 (65-107) -0,6-5,5 0,107 1) KI 95 % och p-värde (parat t-test) för differensen Efter Före. 2) BMI Body Mass Index. BMI har beräknats enligt följande formel: kroppsvikten i kg / (längden i meter x längden i meter). Det förelåg inga statistiskt säkerställda skillnader på 5 %-nivå för de blodprover som ingick i utvärderingen (Tabell 3). 10

21 Tabell 3. Blodprover tagna vid inklusion (Före) och ett år efter inklusion (Efter) Variabel Före (min max) Efter (min max) KI 95 % 1) p-värde 1) Män, n=13 Triglycerider 2,4 (0,8-6,6) 3,5 (1,0-9,4) -0,01-2,08 0,052 Kolesterol 5,8 (3,7-7,6) 5,7 (3,3-9,0) -0,80-0,72 0,914 HDL 3) -kolesterol 1,0 (0,7-1,2) 1,1 (0,7-1,6) -0,06-0,20 0,257 LDL 4) -kolesterol 3,8 (2,0-6,0) 3,1 (1,9-4,8) -1,33-0,15 0,103 Hb 148 ( ) 148 ( ) -3,69-4,19 0,891 P-glukos 6,5 (3,8-14,6) 6,4 (4,7-11,0) -0,85-0,79 0,936 Gamma GT 0,9 (0,2 2,7) 0,7 (0,1-2,4) -0, ,220 Kvinnor, n=11 2) Triglycerider 1,8 (0,2-4,9) 1,8 (0,5-3,4) -0,81-0,85 0,957 Kolesterol 5,2 (4,2-7,7) 5,2 (3,6-8,4) -0,57-0,57 1,000 HDL 3) -kolesterol 1,1 (0,9-1,5) 1,1 (0,8-1,4) -0,11-0,08 0,676 LDL 4) -kolesterol 3,3 (2,3-5,6) 3,3 (2,2-6,2) -0,24-0,46 0,497 Hb 138 ( ) 141 ( ) -4,90-6,90 0,710 P-glukos 5,5 (4,6-7,5) 5,3 (4,2-8,4) -0,54-0,17 0,277 Gamma GT 0,5 (0,1-3,3) 0,5 (0,1-3,5) -0,19-0,07 0,356 Alla, n=24 2) Triglycerider 2,1 (0,2-6,6) 2,7 (0,5-9,4) -0,10-1,20 0,090 Kolesterol 5,5 (3,7-7,7) 5,5 (3,3-9,0) -0,47-0,43 0,924 HDL 3) -kolesterol 1,0 (0,7-1,5) 1,1 (0,7-1,6) -0,05-0,11 0,443 LDL 4) -kolesterol 3,5 (2,0-6,0) 3,2 (1,9-6,2) -0,64-0,16 0,228 Hb 144 ( ) 144 ( ) -2,52-3,70 0,697 P-glukos 6,0 (3,8-14,6) 5,9 (4,2-11,0) -0,54-0,34 0,644 Gamma GT 0,7 (0,1-3,3) 0,6 (0,1-3,5) -0,33-0,05 0,141 1) KI 95 % och p-värde för differensen Efter Före 2) En patient ville inte lämna blodprov 3) HDL: High Density Lipoprotein 4) LDL: Low Density Lipoprotein På frågan Vilken typ av fritid har du haft det senaste året har det skett en förskjutning av svaren mot en mer aktiv fritid vid ettårsuppföljningen, jämfört med inklusionen. Vid inklusionen var det 20 patienter som svarade stillasittande (5 patienter) eller måttlig motion (15 patienter). Motsvarande antal vid interventionens slut var 16, tre som svarade stillasittande och 13 som svarade måttlig motion. Andelen som svarade regelbunden motion och träning hade ökat från en patient vid inklusionen till fyra patienter vid ettårsuppföljningen. 11

22 Diskussion Resultatdiskussion Studien visar inga skillnader på gruppnivå vad gäller BMI, midjemått, blodtryck eller blodfetter då värden före och efter interventionen jämförs. Liknande resultat erhölls i en stor studie av Smith et al. (2007). I en annan studie minskade BMI i interventionsgruppen medan BMI ökade för kontrollgruppen (Menza et al., 2004). Seung et al. har genomfört en interventionsstudie där 232 personer med jämförbar problematik som i föreliggande studie deltog i ett tolvveckorsprogram med inriktning på kost och fysisk aktivitet. Den variabel som samvarierade i högst grad med viktnedgång var följsamhet till de kostråd som gavs. Trots att gruppen i föreliggande studie som helhet inte har gått ner i vikt så är det flera patienter som har lyckats med att gå ner ganska mycket i vikt. Det är svårt för alla att förändra sin livsstil och det är ett ännu större problem för denna patientgrupp. Flera av patienterna har kognitiva svårigheter och behöver både uppmuntran och konkret stöd för att åstadkomma en positiv förändring i vanor och rutiner. Wärdig et al. (2013) har intervjuat samma patientgrupp som ingår i denna studie. Patienterna uppger svårigheter att gå från tanke till handling då det gäller att förändra sin livsstil. Om patienten dessutom försämras i sin psykiska sjukdom blir det än mer problematiskt (Wärdig et al., 2013). I en kommande publikation av Wärdig et al. är avsikten att presentera patientgruppens uppfattningar om interventionen. De blodprover som valts som utfallsmått för interventionen är de prover som ingår i grundstudien och som rekommenderas av Svenska Psykiatriska Föreningen för årliga uppföljningar. På gruppnivå ses inga statistiskt säkerställda förändringar och en fråga som måste ställas är om det är rimligt att dessa prover påverkas under så kort tid som interventionen pågått. Inte heller Forsberg et al. visar på några förändringar då det gäller Triglycerider och p-glukos i en randomiserad studie med 24 deltagare i interventionsgruppen. Studien pågick också den under 12 månader (Forsberg et al., 2008). Daumit et al., (2013) har visat på viktnedgång efter intervention. Interventionen pågick under 18 månader och resultaten har jämförts med en kontrollgrupp. Interventionsgruppen träffades flera gånger i veckan för individuell stöttning och gruppaktiviteter i bl.a. träningskök och för fysisk träning. Förutom dessa aktiviteter serverades försökspersonerna två lagade mål mat per dag som var kalori- och sockerreducerade, samt mellanmål bestående av olika frukter. Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling och ingen anpassad kost (Daumit et al., 2013). 12

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut.

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Metabola riskfaktorer hos psykiskt långtidssjuka -upptäckt och behandling utifrån ett psykiatriskt behandlingsperspektiv

Metabola riskfaktorer hos psykiskt långtidssjuka -upptäckt och behandling utifrån ett psykiatriskt behandlingsperspektiv Psykiatri Sahlgrenska Psykossektionen Gittan Sameby Hanna Söderberg Nå Ut-teamet Metabola riskfaktorer hos psykiskt långtidssjuka -upptäckt och behandling utifrån ett psykiatriskt behandlingsperspektiv

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer