Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Rapport-FoUrnalen 2013:4 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil Berit Gustavsson Dahlgren Lena Emilsson Tommy Holmberg Anna-Carin Jonsson Jane Wennberg Anniqa Foldemo ISSN

2

3 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom - intervention för en hälsosammare livsstil Berit Gustavsson Dahlgren Lena Emilsson Tommy Holmberg Anna-Carin Jonsson Jane Wennberg Anniqa Foldemo

4 Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2013 Rapport-FoUrnalen 2013:4 ISSN

5 Förord Patienter med psykossjukdom har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom och riskera att insjukna i hjärt- kärlsjukdom och diabetes. En viktig orsak till detta är övervikt. Övervikten kan dels vara orsakad av den behandling med antipsykotiska läkemedel som dessa patienter oftast har, dels av en inaktiv livsstil, kombinerad med ohälsosamma matvanor. Det är därför viktigt att stötta dessa patienter till en mer hälsosam livsstil. Inom den vuxenpsykiatriska vården, Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) har det bedrivits gruppverksamhet för livsstilsförändring under flera år. För att få stöd att utvärdera dessa insatser kontaktades Forskningsoch utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland (FoU-enheten). Tillsammans med FoU-enheten planerades utvärderingen. Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Anna-Carin Jonsson och Jane Wennberg har arbetat praktiskt med interventionen. För planering av projektet erhölls medel från Forskningsstöd för landstingsanställda med legitimerade vårdyrken och för projektets praktiska genomförande erhölls medel från FoU-rådet, Närsjukvården i västra Östergötland (NSV).

6

7 Sammanfattning I Sverige finns personer med psykossjukdom. Dessa personer har p.g.a. sjukdomens effekter, antipsykotisk medicinering och ofta en ohälsosam livsstil, en ökad risk att utveckla metabolt syndrom och riskera att insjukna i hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Förekomsten av metabolt syndrom i åldergruppen år för en svensk normalpopulation är 15 %. Motsvarande andel för personer med psykossjukdom är cirka 40 %. För att förhindra att patienter med psykossjukdom utvecklar metabolt syndrom krävs förebyggande insatser. Det är också viktigt att patienten erhåller handfast stöd från viktiga personer i sin omgivning. Syftet med föreliggande arbete var att utvärdera en metod för hälsoförbättrande insatser för patientgruppen. För att inkluderas till interventionen skulle patienten ha en psykossjukdom och dessutom tacka ja till att ingå i Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom, nedan kallad grundstudien. I begreppet psykossjukdom inkluderas även bipolärt syndrom. Patienter med anorexia nervosa, personlighetsstörning, aktivt drogmissbruk eller i akut psykotisk fas exkluderades. Utvärderingsvariablerna hämtades från grundstudien. Dessa var; Body Mass Index (BMI), midjemått, blodtryck och blodfetter. Vid interventionens början och slut genomfördes ett hälsosamtal med Hälsokurvan som underlag. Interventionen leddes av fyra Hälsokoordinatorer och pågick under 20 tillfällen med en till två veckors mellanrum och med några veckors jul- respektive sommaruppehåll. Varje gruppträff bestod av två delar. Först en inledande teoretisk del, som mycket handlade om vikten av att äta rätt och motionera, och därefter ett motionspass som främst bestod av gymnastik till musik. Tjugofem av 28 patienter fullföljde interventionen, 13 män och 12 kvinnor, uppdelade på fyra grupper. I genomsnitt deltog gruppdeltagarna vid 15 tillfällen (SD 4,2, variationsvidd 6-20). Sjutton patienter var vid inklusionen icke rökare och 12 angav att de inte nyttjade alkohol. Medelvärdet för antal år som patienterna har haft sin sjukdom var vid inklusionen 18 år (variationsvidd 1-40 år). Medelvärdet för Global Assessment of Functioning (GAF) var 46 (variationsvidd 30-60). Det förelåg inga skillnader på gruppnivå för de variabler som var avsedda att mäta utfall av interventionen. En förklaring kan vara att innehållet i interventionen inte var tillräckligt anpassat för patientgruppen eller att valda variabler inte förmådde mäta den eventuella förändring av livsstil som patienterna har gjort. Deltagarna har förhoppningsvis tillägnat sig sådana kunskaper och insikter om sin hälsa att de har möjligheter att efter hand göra förändringar mot en hälsosammare livsstil.

8

9 Innehållsförteckning Psykossjukdom ökar risken... 1 för metabolt syndrom... 1 Bakgrund... 1 Psykossjukdom... 1 Livsstilsfaktorer... 2 Metabolt syndrom... 2 Livsstilsförändring... 3 Metabola risker hos patienter med psykossjukdom... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Urval... 5 Hälsosamtal... 5 Interventionen... 6 Etiska överväganden... 7 Statistisk analys... 8 Resultat... 9 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser... 15

10

11 Bakgrund I Sverige finns det personer med diagnosen schizofreni eller annan psykossjukdom (Socialstyrelsen, 2003, Mattson, 2010). Dessa personer har på grund av sjukdomens effekter, antipsykotisk medicinering och ofta en ohälsosam livsstil en signifikant ökad risk att utveckla metabolt syndrom (Ösby et al., 2000, McEvoy et al., 2005, Meyer & Stahl, 2009). En psykos är ett samlingsnamn för ett antal allvarliga sjukdomstillstånd då den drabbade upplever sig själv och omgivningen som förändrad. Psykossjukdom Att ha en psykossjukdom medför ofta stora problem i vardagen med bl. a. omfattande funktionsnedsättningar. Symtomen kan delas in i positiva och negativa. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld och de negativa symtomen innebär en förlust av exempelvis sociala och intellektuella egenskaper som fanns före sjukdomen. De positiva symtomen består, av hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar (Schultz et al. 2007, Mattsson, 2010). Dessa symtom medför svårigheter för individen i samspel och kommunikation med andra människor. Symtomen kan även leda till oförmåga att organisera sina tankar vilket i sin tur leder till svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter (Muhlbauer, 2008). Exempel på negativa symtom är apati, självförsjunkenhet, obeslutsamhet, glädjelöshet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse och engagemang samt svårighet att sätta igång och vidmakthålla en aktivitet. De negativa symtomen kan göra att personen blir tillbakadragen och passiv och förlorar intresset för att delta i olika sociala aktiviteter (Schultz et al., 2007, Muhlbauer, 2008, Mattson, 2010, Socialstyrelsen, 2011). De positiva och negativa symtomen leder ofta till kognitiva svårigheter så som försämrat minne, problem med tidsuppfattning och planering, igångsättnings- och inlärningssvårigheter. Dessa symtom kan försvåra nödvändiga rutiner som inhandling av mat, matlagning och städning samt sköta personlig hygien och ekonomi. Detta medför också svårigheter att sköta arbete eller studier (Socialstyrelsen, 2003, Lambert, 2009, Mattson, 2010, Socialstyrelsen, 2011). Behandling av patienter med psykossjukdom består av antipsykotiska läkemedel, psykologisk och social behandling (Socialstyrelsen, 2003). Läkemedelsbehandling är ofta nödvändig och effektiv men är också 1

12 förknippad med biverkningar, exempelvis viktökning, ökade kolesterolvärden och påverkan på glukosmetabolismen (Wirshing et al., 1998, Leucht et al., 2007). Dessa biverkningar gäller särskilt de nyare s.k. andra generationens antipsykotika. Dessa preparat används idag i stor utsträckning. De ger mindre av de biverkningar som första generationens antipsykotika ger, exempelvis spännings- och kramptillstånd i musklerna (Fahlen, 2004). Beträffande psykologisk och social behandling rekommenderar Socialstyrelsen individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeinterventioner, social färdighetsträning och psykopedagogiska insatser. De senare i form av gemensam utbildning för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (Socialstyrelsen, 2011). Livsstilsfaktorer Ohälsosamma levnadsvanor bidrar starkt till utvecklingen av metabolt syndrom (se definition nedan). Livsstilsfaktorer som är viktiga att fokusera på i sammanhanget är flera. Det kan t.ex. vara rökning, alkohol, droger, fysisk aktivitet och kost vilka alla bidrar till utvecklingen av metabolt syndrom (Socialstyrelsen, 2009). Jämfört med befolkningen har personer med schizofreni eller annan psykossjukdom svårare att tillägna sig en hälsosam livsstil. Dickerson et al. (2006) visar att endast 1 % av patienter med schizofreni eller annan allvarlig psykisk sjukdom, jämfört med 10 % i normalbefolkningen, uppfyller följande fem hälsofaktorer: icke-rökare, regelbunden fysisk aktivitet, god tandstatus, frånvaro av övervikt/fetma och avsaknad av allvarliga kroppsliga symtom (Dickerson et al., 2006). Fysisk aktivitet och god kondition minskar risken att utveckla metabolt syndrom. Om man redan har utvecklat ett metabolt syndrom påverkar ökad fysisk aktivitet alla ingående komponenter i syndromet i positiv riktning (Caroll & Dudfield, 2004, Lakka & Laaksonen, 2007). En del av de positiva effekterna med fysisk aktivitet beror indirekt på att övervikt motverkas, men fysik aktivitet har betydande hälsovinster i sig. Lee et al., (1999) har visat att en vältränad bukfet man har lägre risk att dö i hjärt- kärlsjukdom än en normalviktig otränad man. Metabolt syndrom Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i hjärt- kärlsjukdom och diabetes och det finns idag flera vedertagna definitioner av syndromet. Vi redovisar National Cholesterol Education Programs definition (National Institutes of Health 2002) som är den definition som är vanligast förekommande i den vetenskapliga litteraturen. Fyra kriterier anges för metabolt syndrom, varav minst tre ska vara uppfyllda: 2

13 1) Fasteplasmaglukos (p-glukos) lika med eller över 6,1 mmol/l 2) Blodtryck lika med eller över 130/85 mm Hg eller pågående behandling för hypertoni 3) Triglycerider lika med eller över 1,7 mmol/l. HDL- kolesterol mindre än 1,0 mmol/l för män eller mindre än 1,3 mmol/l för kvinnor 4) Midjeomfång lika med eller över 102 centimeter för män respektive 88 centimeter för kvinnor. Förekomsten av metabolt syndrom i åldersgruppen år är för en svensk normalpopulation 15 % (Hollman & Kristenson, 2008). Personer med psykossjukdom uppvisar i högre grad än befolkningen i övrigt metabola avvikelser i form av övervikt och rubbning av blodfetter. Därmed har dessa individer också en ökad risk för att få hjärt- kärlsjukdom och diabetes, vilket leder till ökad dödlighet. (Ösby et al., 2000). Cirka 40 % av personer med psykossjukdom uppfyller kriterierna för metabolt syndrom (Mc Evoy et al., 2005, Meyer & Stahl, 2009). Livsstilsförändring Att förändra livsstil hos patienter med psykossjukdom upplever vårdpersonal inom psykiatrisk vård som svårt, men inte omöjligt (Bergqvist et al., 2013). I Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom från 2009 betonas vikten av att ha genomtänkta strategier och ett systematiskt arbetssätt. Strategierna kan bestå i att göra patienten och dennes omgivning uppmärksam på exempelvis biverkningar av läkemedelsbehandling såsom viktökning och hur det kan förebyggas. I vissa fall kan även ett byte av antipsykotika vara aktuellt (Svenska Psykiatriska Föreningen, 2009). Vidare bör patienten erbjudas hälsosamtal, där fokus ligger på dialog om levnadsvanor. En standardiserad och evidensbaserad modell bör användas under samtalet, t.ex. Hälsokurvan. Hälsokurvan är ett pedagogiskt hjälpmedel som ger en tydlig och samlad översikt över de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. Om påverkan på livsstilsfaktorer ska kunna ske krävs frekvent uppföljning. Riktlinjerna har utarbetats i samarbete mellan olika medicinska specialistföreningar. Att tidigt identifiera ett metabolt syndrom kan förhindra eller försena en sjukdomsutveckling. Även små förändringar av riskfaktorer minskar risken för framtida hjärt- kärlsjukdom (Newcomer, 2006). Den forskning som finns runt livsstilsinterventioner och psykossjukdom visar att rådgivning om kost och motion, tillsammans med program för beteendeförändring skapar bättre effekt än enbart farmakologisk behandling för att uppnå 3

14 viktreduktion. För att kunna bibehålla viktkontroll behövs fortsatt regelbunden kost- och motionsuppföljning (Faulkner et al., 2003). En studie som belyser livsstilsfaktorer hos personer med allvarlig psykisk sjukdom är en studie av Forsberg et al. (2008). Forsberg presenterar ett interventionsprogram som inkluderar både personer med allvarlig psykisk sjukdom och deras vårdgivare. Syftet med studien var att undersöka hur en livsstilsintervention påverkar metabolt syndrom och related phycological parameters. Ämnen som kost, näringslära, stresshantering och fysisk träning behandlades vid två tillfällen per vecka under ett års tid. Ingen signifikant förändring hittades efter interventionen avseende självskattad hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå eller vid symtomskattning. Deltagarna påvisade dock en signifikant ökning av känsla av sammanhang och likaså fanns signifikans för ökad funktion skattad med Global Assessment of Functioning, GAF (American Psychiatric Association, 1991). Patienter med allvarlig psykisk sjukdom har ofta stora funktionsnedsättningar som i sin tur skapar svårigheter att ta hand om sin hälsa på ett bra sätt. Det kan vara svårt att förändra vanor och svårt att bibehålla positiva förändringar då det är svårt att stå ut i stunden för att uppnå långsiktiga mål. Ofta behövs mycket stöd från omgivningen (Forsberg et al., 2008). Metabola risker hos patienter med psykossjukdom Karolinska Institutet startade 2004 studien Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom. Studien startades för att öka kunskapen om riskerna för kroppsliga sjukdomar vid psykossjukdom. Studiens syfte är att kartlägga, behandla och förebygga somatisk samsjuklighet. Sedan 2005 har Östergötlands läns landstings vuxenpsykiatriska kliniker ingått i studien med Med. Dr. Anniqa Foldemo som ansvarig. Studien benämns fortsättningsvis grundstudien. Vid inklusion till grundstudien besvarade patienten tillsammans med projektansvarig sjuksköterska två enkäter, Patientenkät-Bas och Psykiatrisk och somatisk bedömning-bas. Dessutom ombads patienten att lämna blodprover för analys av Triglycerider, Kolesterol, HDLkolesterol, LDL-kolesterol, Hb, p-glukos och Gamma-GT. Vissa svar från enkäterna ovan och beskrivna blodprover har även använts i föreliggande studie. I grundstudien följs patienten årligen under tre år då merparten av frågorna i de två enkäterna besvaras på nytt. Patienten ombeds även att lämna blodprover för samma analyser som vid inklusionen. 4

15 Syfte Syftet var att utvärdera en metod för hälsoförbättrande insatser för patienter med psykossjukdom och med metabolt syndrom eller med risk för att utveckla sådant syndrom. Metod Urval De patienter som ingår i studien inkluderades från två vuxenpsykiatriska mottagningar i Östergötland. Patienterna, som alla hade kontakt med den psykiatriska öppenvården, tillfrågades om deltagande då de besökte sin ordinarie behandlare. Ett deltagande i studien förutsatte att patienten kunde tänka sig gruppbehandling. För att inkluderas skulle patienten ha en psykossjukdom och dessutom tacka ja till att ingå i grundstudien, Den svenska studien av metabola risker hos patienter med psykossjukdom. I begreppet psykossjukdom inkluderas även bipolärt syndrom. Patienterna inkluderades i grundstudien i nära anslutning till att interventionen påbörjades. Interventionsgrupp 1 och 2 påbörjades under september månad 2010 och pågick till maj månad Interventionsgrupp 3 och 4 påbörjades under februari månad 2011 och pågick till november månad Patienternas funktionsnivå skattades av behandlaren vid inklusion med Global Assessment of Functioning, GAF (American Psychiatric Association, 1991). Syftet med denna skattning var att beskriva patienternas funktionsnivå vid inklusionen. Patienter med anorexia nervosa, personlighetsstörning, aktivt drogmissbruk eller patienter i akut psykotisk fas exkluderades. Hälsosamtal Interventionen leddes av fyra Hälsokoordinatorer, varav tre var sjukgymnaster och en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, alla med lång erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling. Hälsokoordinatorerna hade sina tjänster på de mottagningar där interventionen genomfördes. De hade innan interventionen startade deltagit i utbildningen Praktisk prevention med Hälsokurvan. Hälsokurvan är ett hälsopedagogiskt hjälpmedel som har utvecklats vid Utvecklingsenheten, Habo vårdcentral (Persson et al., 1993, Lindstöm et al., 1994, Lingfors et al., 2001). Hälsokurvan ger en samlad översikt över patientens riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom. Hälsokurvan består av olika delar. För fysisk aktivitet finns ett frågeformulär där man går igenom motionsvanor men också vardaglig fysisk aktivitet. För matvanor 5

16 finns ett annat frågeformulär där bl.a. andelen fett och fibrer i kosten utreds. Ett tredje frågeformulär belyser den svarandes psykosociala hälsa, alkohol- och tobaksbruk och stress. Utifrån de svar som ges kan poäng räknas fram som registreras på Hälsokurvan. Hälsokurvan har endast använts som ett hälsopedagogiskt hjälpmedel och inga resultat från denna redovisas. Kroppsvikt, kroppslängd, Body Mass Index (BMI), midjemått, stussmått och blodtryck mättes. Vissa blodprover ingår i Hälsokurvan bland annat HDL-kolesterol, triglycerider och p-glukos. Dessa prover ingår även i grundstudien och vi har valt att använda dessa prover (fasteprover). Blodproverna finns även upptagna i riktlinjerna Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom från 2009, utgivna av Svenska Psykiatriska Föreningen. Landstinget i Östergötland har utifrån dessa riktlinjer utarbetat lokala riktlinjer där samma blodprover rekommenderas för årlig uppföljning. När alla variabler var inskrivna på Hälsokurvan beskrevs patientens riskfaktorer på ett pedagogiskt sätt och blev ett underlag för hälsosamtal med patienten. Varje riskfaktor är graderad från 1, låg risk, till 3 eller 4, hög risk. För patienten blir det enkelt att se vilka områden som han/hon är nöjd med och var det finns förändringspotential. Hälsokurvan låg till grund då patienten satte upp sina egna personliga mål med deltagandet i gruppen. Hälsokurvan användes vid två tillfällen, i samband med att interventionen påbörjades och efter interventionens slut. Interventionen Efter att patienterna inkluderats i grundstudien och gjort en Hälsokurva påbörjades interventionen. Lokaler som användes var landstingets egna lokaler som låg i anslutning till respektive mottagning. Gruppen samlades en gång i veckan, cirka två timmar per gång. Varje grupptillfälle bestod av två delar, en teoretisk del på cirka 45 minuter och en praktisk del med fysisk aktivitet i form av gymnastik till musik. Att finna och känna rörelseglädje tillsammans med andra var viktigt. Materialet som användes i den teoretiska delen är utformat av läkemedelsbolaget Lilly, Ett sundare liv - kunskap om livsstil (Eli Lilly, Porsdal et al., 2010). Förutom de ämnen som diskuterades, som mycket handlade om kost och fysisk aktivitet, fick också gruppdeltagarna individuella hemläxor. Det kunde vara att skriva en matdagbok eller ett aktivitetschema. Det kunde också vara att komma på olika sätt att röra på sig mer i vardagen eller att handla matvaror som var bra för hälsan. Patienterna fick var sin stegräknare för att motivera till ökad fysisk aktivitet även mellan grupptillfällena. Var och en av patienterna hade också ett 6

17 individuellt mål att uppnå, det kunde vara att bli mer fysiskt aktiv eller att äta mer frukt och mindre godis. Dessa mål följde Hälsokoordinatorena upp, både individuellt och i grupp. Den praktiska delen, gymnastiken, leddes av Hälsokoordinatorerna. När interventionen startade var det med ett kortare gymnastikpass som förlängdes under interventionens gång och intensifierades när gruppdeltagarna blev mer vana och aktiva och orkade mer. Gruppen samlades vid tjugo tillfällen under två terminer med en till två veckors mellanrum mellan gruppträffarna och med några veckors julrespektive sommaruppehåll. Under interventionens gång kontrollerade Hälsokoordinatorerna vikt och midjemått på deltagarna var fjärde vecka i syfte att hålla motivationen uppe. Flera månader innan interventionen startade informerades berörd personal i Motala kommun och Mjölby kommun. Både chefer och boendestödjare/ kontaktpersoner till de personer som ingick i interventionerna informerades. Syftet var att boendestödjare och kontaktpersoner, på ett bra sätt skulle stötta personerna som deltog i grupperna. Etiska överväganden Att drabbas av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom innebär också stora risker att utveckla somatisk ohälsa. Patienten och dennes anhöriga är inte sällan mer oroliga för patientens somatiska hälsa/ohälsa än för den psykiska sjukdomen (Foldemo et al., 2004). Att få ökad kunskap om hur metabolt syndrom kan förebyggas är därför viktigt och har stor betydelse även för den psykiska sjukdomens behandling och prognos. Hälsokoordinatorerna i projektet hade alla lång erfarenhet av att arbeta med gruppinriktade livsstilsinterventioner för patienter med psykisk sjukdom, och det var deras erfarenhet att patienterna uppskattar denna typ av gruppaktiviteter. I de fall då metabola riskfaktorer påvisades följdes patienten upp på ett medicinskt korrekt sätt och remitterades till primärvården för ställningstagande till behandling. Patienterna lämnade skriftligt, informerat samtycke till att delta i studien och de informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet. Grundstudien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr /4), med ett tillägg (Dnr2008/ ) för Östergötlands medverkan. 7

18 Statistisk analys För att undersöka eventuella skillnader i medelvärde vid inklusionen, jämfört med vid ett-årsuppföljningen användes 95-procentigt konfidensintervall och parat t-test. KI 95 % och p-värde för differensen Efter Före. De statistiska analyserna utfördes med statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 20. 8

19 Resultat Tjugoåtta patienter inkluderades i studien. Tre patienter exkluderades p.g.a. låg närvaro ( fem tillfällen). Interventionsgruppen bestod av 13 män och 12 kvinnor och medelåldern var 43 år med variationsvidd år. Femton patienter hade gymnasieutbildning, fem hade grundskoleutbildning eller motsvarande, och fem universitetsutbildning som sin högsta utbildning. Sju patienter var gifta eller sammanboende medan 18 var ensamstående. Det totala antalet interventionstillfällen var 20 och vid dessa var det en patient som närvarat vid samtliga tillfällen. I genomsnitt deltog gruppdeltagarna vid 15 tillfällen med en standardavvikelse på 4,2 och variationsvidd Sjutton patienter var vid inklusionen icke-rökare och 12 angav att de inte nyttjade någon alkohol. Vid inklusion var det nio patienter som uppfyllde kriterierna för metabolt syndrom, sex män och tre kvinnor. En patient ville inte ta blodprover varför någon bedömning av metabolt syndrom inte kunde göras. Det var 16 patienter som hade schizofreni eller en schizofreniliknande sjukdomsbild och nio patienter som hade diagnosen bipolär sjukdom (Tabell 1). Medelvärdet för antal år som patienterna hade haft sin sjukdom var vid inklusionen 18 år med variationsvidd 1-40 år. Medelvärdet för GAF var 46 med variationsvidd Tre patienter hade vid inklusionen ett GAF-värde som understeg 40. Tabell1. Patienternas diagnos, antal år med sjukdomen och skattad funktionsnivå (GAF) vid inklusionen, n=25 Variabel Antal Diagnos Schizofreni eller schizoaffektivt syndrom 13 Psykos UNS eller vanföreställningssyndrom 3 Bipolär sjukdom 9 Sjuk antal år GAF1 - funktionsskattning <50 12 => ) GAF Global Assessment of Functioning. 9

20 För hela gruppen var såväl BMI som midjemått i stort oförändrade vid ettårsuppföljningen, jämfört med inklusionen. För kvinnorna hade både midjemått och BMI minskat något medan de för männen hade ökat. Även för systoliskt och diastoliskt blodtryck var förändringarna små. Inga förändringar var statistiskt säkerställda på 5 %-nivå (Tabell 2). Vid inklusionen var det 18 patienter som hade ett BMI på 30 eller högre. Vid ettårsuppföljningen var detta antal 16. Det var 11 patienter, 8 kvinnor och 3 män, som minskade i vikt, 2 som hade oförändrad vikt och 12 som ökade i vikt, 8 män och 4 kvinnor. De 11 patienter som minskade i vikt hade i medeltal minskat med 7,3 kg (variationsvidd 0,7 15 kg). De 12 patienter som hade ökat i vikt hade i medeltal ökat med 4,6 kg (variationsvidd 0,5 13,3 kg). Tabell 2. Medelvärde, KI 95 % 1), och p-värde, för variablerna BM 2), midjemått och blodtryck vid inklusion till studien (Före) och ett år efter inklusion (Efter) Variabel Medelvärde Före (min max) Medelvärde Efter (min max) KI 95% p-värde Män, n=13 BMI 31 (27-36) 31 (28-36) -0,8-1,7 0,432 Midjemått 113 (99-135) 114 ( ) -2,5-4,3 0,582 Blodtryck Systoliskt 131 ( ) 133 ( ) -10,5-12,8 0,832 Diastoliskt 86 (71-105) 88 (68-105) -1,6-7,2 0,196 Kvinnor, n=12 BMI 35 (26-53) 34 (24-51) -3,0-0,4 0,120 Midjemått 110 (97-29) 109 (92-127) -5,1-1,9 0,342 Blodtryck Systoliskt 122 ( ) 118 (98-148) -15,2-7,0 0,434 Diastoliskt 79 (68-90) 81 (65-94) -2,8-7,2 0,359 Alla, n=25 BMI 33 (26-53) 32 (24-48) -1,4-0,7 0,451 Midjemått 112 (97-135) 112 (92-128) -2,6-2,0 0,791 Blodtryck Systoliskt 126 ( ) 125 (98-162) -8,9-6,1 0,712 Diastoliskt 82 (68-105) 85 (65-107) -0,6-5,5 0,107 1) KI 95 % och p-värde (parat t-test) för differensen Efter Före. 2) BMI Body Mass Index. BMI har beräknats enligt följande formel: kroppsvikten i kg / (längden i meter x längden i meter). Det förelåg inga statistiskt säkerställda skillnader på 5 %-nivå för de blodprover som ingick i utvärderingen (Tabell 3). 10

21 Tabell 3. Blodprover tagna vid inklusion (Före) och ett år efter inklusion (Efter) Variabel Före (min max) Efter (min max) KI 95 % 1) p-värde 1) Män, n=13 Triglycerider 2,4 (0,8-6,6) 3,5 (1,0-9,4) -0,01-2,08 0,052 Kolesterol 5,8 (3,7-7,6) 5,7 (3,3-9,0) -0,80-0,72 0,914 HDL 3) -kolesterol 1,0 (0,7-1,2) 1,1 (0,7-1,6) -0,06-0,20 0,257 LDL 4) -kolesterol 3,8 (2,0-6,0) 3,1 (1,9-4,8) -1,33-0,15 0,103 Hb 148 ( ) 148 ( ) -3,69-4,19 0,891 P-glukos 6,5 (3,8-14,6) 6,4 (4,7-11,0) -0,85-0,79 0,936 Gamma GT 0,9 (0,2 2,7) 0,7 (0,1-2,4) -0, ,220 Kvinnor, n=11 2) Triglycerider 1,8 (0,2-4,9) 1,8 (0,5-3,4) -0,81-0,85 0,957 Kolesterol 5,2 (4,2-7,7) 5,2 (3,6-8,4) -0,57-0,57 1,000 HDL 3) -kolesterol 1,1 (0,9-1,5) 1,1 (0,8-1,4) -0,11-0,08 0,676 LDL 4) -kolesterol 3,3 (2,3-5,6) 3,3 (2,2-6,2) -0,24-0,46 0,497 Hb 138 ( ) 141 ( ) -4,90-6,90 0,710 P-glukos 5,5 (4,6-7,5) 5,3 (4,2-8,4) -0,54-0,17 0,277 Gamma GT 0,5 (0,1-3,3) 0,5 (0,1-3,5) -0,19-0,07 0,356 Alla, n=24 2) Triglycerider 2,1 (0,2-6,6) 2,7 (0,5-9,4) -0,10-1,20 0,090 Kolesterol 5,5 (3,7-7,7) 5,5 (3,3-9,0) -0,47-0,43 0,924 HDL 3) -kolesterol 1,0 (0,7-1,5) 1,1 (0,7-1,6) -0,05-0,11 0,443 LDL 4) -kolesterol 3,5 (2,0-6,0) 3,2 (1,9-6,2) -0,64-0,16 0,228 Hb 144 ( ) 144 ( ) -2,52-3,70 0,697 P-glukos 6,0 (3,8-14,6) 5,9 (4,2-11,0) -0,54-0,34 0,644 Gamma GT 0,7 (0,1-3,3) 0,6 (0,1-3,5) -0,33-0,05 0,141 1) KI 95 % och p-värde för differensen Efter Före 2) En patient ville inte lämna blodprov 3) HDL: High Density Lipoprotein 4) LDL: Low Density Lipoprotein På frågan Vilken typ av fritid har du haft det senaste året har det skett en förskjutning av svaren mot en mer aktiv fritid vid ettårsuppföljningen, jämfört med inklusionen. Vid inklusionen var det 20 patienter som svarade stillasittande (5 patienter) eller måttlig motion (15 patienter). Motsvarande antal vid interventionens slut var 16, tre som svarade stillasittande och 13 som svarade måttlig motion. Andelen som svarade regelbunden motion och träning hade ökat från en patient vid inklusionen till fyra patienter vid ettårsuppföljningen. 11

22 Diskussion Resultatdiskussion Studien visar inga skillnader på gruppnivå vad gäller BMI, midjemått, blodtryck eller blodfetter då värden före och efter interventionen jämförs. Liknande resultat erhölls i en stor studie av Smith et al. (2007). I en annan studie minskade BMI i interventionsgruppen medan BMI ökade för kontrollgruppen (Menza et al., 2004). Seung et al. har genomfört en interventionsstudie där 232 personer med jämförbar problematik som i föreliggande studie deltog i ett tolvveckorsprogram med inriktning på kost och fysisk aktivitet. Den variabel som samvarierade i högst grad med viktnedgång var följsamhet till de kostråd som gavs. Trots att gruppen i föreliggande studie som helhet inte har gått ner i vikt så är det flera patienter som har lyckats med att gå ner ganska mycket i vikt. Det är svårt för alla att förändra sin livsstil och det är ett ännu större problem för denna patientgrupp. Flera av patienterna har kognitiva svårigheter och behöver både uppmuntran och konkret stöd för att åstadkomma en positiv förändring i vanor och rutiner. Wärdig et al. (2013) har intervjuat samma patientgrupp som ingår i denna studie. Patienterna uppger svårigheter att gå från tanke till handling då det gäller att förändra sin livsstil. Om patienten dessutom försämras i sin psykiska sjukdom blir det än mer problematiskt (Wärdig et al., 2013). I en kommande publikation av Wärdig et al. är avsikten att presentera patientgruppens uppfattningar om interventionen. De blodprover som valts som utfallsmått för interventionen är de prover som ingår i grundstudien och som rekommenderas av Svenska Psykiatriska Föreningen för årliga uppföljningar. På gruppnivå ses inga statistiskt säkerställda förändringar och en fråga som måste ställas är om det är rimligt att dessa prover påverkas under så kort tid som interventionen pågått. Inte heller Forsberg et al. visar på några förändringar då det gäller Triglycerider och p-glukos i en randomiserad studie med 24 deltagare i interventionsgruppen. Studien pågick också den under 12 månader (Forsberg et al., 2008). Daumit et al., (2013) har visat på viktnedgång efter intervention. Interventionen pågick under 18 månader och resultaten har jämförts med en kontrollgrupp. Interventionsgruppen träffades flera gånger i veckan för individuell stöttning och gruppaktiviteter i bl.a. träningskök och för fysisk träning. Förutom dessa aktiviteter serverades försökspersonerna två lagade mål mat per dag som var kalori- och sockerreducerade, samt mellanmål bestående av olika frukter. Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling och ingen anpassad kost (Daumit et al., 2013). 12

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut.

Läs mer

Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning Susanne Persson 2013-11-27 www.smalandsbilder.se Sammanfattning Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Hur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter?

Hur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter? Hur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter? Författare Elisabeth Westerlund leg. läk, spec i allmän-och internmedicin

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer