Rapport: Vården i Almedalen 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: Vården i Almedalen 2011"

Transkript

1 Rapport: Vården i Almedalen 2011

2

3 Inledning, s5 Krönika Almedalen 2011, av Per Gunnar Holmgren, s6 Tema Äldrevård Välkända problem inom vården, s9 Att bli gammal i ny tid, s11 Nya föreskrifter kan minska läkemedelsrelaterade skador hos äldre, s12 Vårdförbundet om framtidens äldrevård: Förebygg!, s15 Kända brister inom äldrevården, s17 Mer samarbete kring äldrevården behövs, s17 Tema Jämlik sjukvård Hårdare tag mot ojämlikheter i vården, s19 Stora regionala skillnader i hjärtoch kärlvården, s21 Socialstyrelsen: Hårdare tag mot ojämlik sjukvård, s24 Otillräckligt stöd i skolan för barn med diabetes, s27 Sluggerdebatt om priset på läkemedel, s29 Vem ska betala kalaset?, s29 Tema Innovation i vården Har innovation någon plats i vården?, s31 Beställare och kunder driver innovation, s33 Forskning behöver få mer praktisk nytta, s35 Frågor utan svar om NKS och klinisk forskning, s35 Made in Sweden säljer inte i Sverige, s37 Nationell läkemedelsstrategi kräver samverkan, s41 Värdet av nya läkemedel ska klargöras, s43 Tema Offentligt & Privat Från vinstförbud till välfärdens kärna, s45 Unga politiker har högre ambitioner för vården, s47 Vart tredje vårdföretag kan läggas ned om vinster förbjuds, s49 Större missnöje med vården i Sverige än i andra länder, s49 Svenskt Näringsliv: Ge Försäkringskassan konkurrens, s50 Vinstförbudi välfärden får stora konsekvenser, s53 Betala för vårdresultat inte antal operationer, s55 Överraskande när unga vårdpolitiker blickade mot framtiden, s56 Tema Patientens val Vårdgarantin behöver utvecklas, s59 Förtvivlan och hopp i neurosjukvården, s61 Vårdgarantin är bra men kan utvecklas, 65 Vårdval ett sätt att slippa lagen om offentlig upphandling, s67 Tema Cancer Stora utmaningar för att förverkliga cancerstrategi, s69 Stora utmaningar för regionala cancercentrum, s71 Hårdsatsning på prevention enda utvägen, s74 Sverige riskerar att bli en cancerforskningens B-nation, s77 Rehabilitering eftersatt i nationell cancerstrategi, s78 Tema Vårdutveckling Diskussioner kring styrning och ledning, s81 Vårdpolitikens framtida vägval, s83 Kvalitetsregister verktyg för forskare & industri, s84 Föråldrade system i vården styr snett, s86 Undersökningar visar på positiva effekter: Husdjur som kur, s91

4

5 älkommen att ta del av den andra upplagan av Gullers Grupps rapport om vårddebatten under Almedalsveckan. Sommardagarna i Visby har utvecklats till den största och bredaste arenan för möten och diskussioner kring hälso- och sjukvårdsfrågor. I år arrangerades omkring 160 seminarier och debatter inom vårdområdet, vilket är nästan lika många som under valåret Liksom i fjol syftar 2011 års rapport till att ge en samlad bild av vårddebatten, till nytta för alla vårdaktörer, oavsett om man var på plats eller ej. Utvärderingen av förra årets rapport visade att läsarna var mycket positiva till att få en översiktlig och sammanfattande redaktionell rapport om vården i Almedalen. Vilka är de viktigaste vårdfrågorna just nu? Almedalsveckan ger svaret. I Visby driver alla aktörer sina hjärtefrågor på seminarier och via informella möten. Summan av veckans alla budskap, förslag och besked blir en god överblick över den rådande trenden. Valåret 2010 var exempelvis oron kring vårdens framtida finansiering det hetaste ämnet. I år saknades denna disku ssion helt. Likaså arrangerades mängder av seminarier kring vårdval som då skulle införas. I år rörde sig diskussionen i stället kring en utökning av vårdvalen och oönskade effekter av vårdgarantin. Nationella kraftsamlingar kring cancer och äldrevård ger avtryck. Just frågan om hur bristerna inom äldrevården ska åtgärdas var en diskussion som dominerade i Almedalen i år. Rapport: Vården i Almedalen 2011 är indelad i sju temaområden: Äldrevård, Jämlik vård, Innovation i vården, Offentligt & Privat, Patientens val, Cancer, samt Vårdutveckling. Rapporten omfattar bevakning av sammanlagt 34 seminarier. Urvalet har gjorts av Gullers Grupp och kvalitetssäkrats av ett externt redaktionsråd som bestått av: Anders Blanck, vd Lif, Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet, Ingrid Lennerwald (S), regionråd Region Skåne, Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget i Östergötland, samt Marie Wedin, ordförande Läkarförbundet. Rapporten har finansierats med hjälp av ovillkorat ekonomiskt stöd från följande företag, organisationer och myndigheter: AstraZeneca, Biogen Idec, Carema Care, Janssen, Eli Lilly, Lif, Läkarförbundet, Novartis, Pfizer, Socialstyrelsen, Svenskt Näringsliv, Swedish Medtech, Vårdalstiftelsen, Vårdförbundet. Gullers Grupp ansvarar för allt innehåll. Stockholm augusti 2011 Kent Björkqvist, redaktör 5

6 Krönika: Alltfler äldre kräver en bättre vårdmodell Ännu en gång var det ett Almedalen i rekordformat som välkomnade oss till Gotland. På vård- och omsorgsområdet arrangerades ungefär 160 seminarier. Äldrevården och äldreomsorgen var de ämnesområden som satte mest prägel på det totala vård- och omsorgsprogrammet. Jag ser äldrefrågorna som en naturlig fortsättning på förra årets dominerande debatt kring finaniseringen av välfärden. Eller kanske mer korrekt en omstart från en annan utgångspunkt. Förra året misslyckades Borg-kommissionen (efter Per Borg, inte Anders Borg), SKL, enskilda politiker och påtryckargrupper med att föra upp frågan kring välfärdens finansiering högst upp på agendan. Det var nog fel att göra detta mitt under brinnande valkampanj. Under årets Almedalsvecka blev det istället ett utsnitt av välfärden som hamnade i centrum av vård- och omsorgsprogrammet. Varför får äldrefrågorna ett så stort intresse? Jag tror att de främsta förklaringarna är: 1. Det finns ett behov av göra något åt de många brister som finns idag. Samverkan mellan kommun och landsting samt mellan offentligt och privat måste fungera bättre. 2. Vi bör förstärka hela systemet inför framtiden, hitta en modell som fungerar bättre när de äldre blir alltfler. 3. Regeringens satsning på 3,75 miljarder under mandatperioden och tillsättandet av en äldresamordnare har satt fokus på äldrefrågorna. Äldresamordnaren Eva 6 Nilsson Bågenholms arbete har väckt ett stort intresse på många håll. Under våren har hon åkt land och rike runt för att inventera problemen och hitta goda lösningar. Bakom arbetet finns en mycket stark vilja från högsta ort att förändra äldrevård och omsorg. På ett av seminarierna deklarerade äldreminister Maria Larsson regeringens vilja att åstadkomma förändring, att inte ge upp. Redan i Almedalen fick äldreministern hjälp med att driva utvecklingen framåt. Många olika intressenter privata, offentliga, företag, organisationer, fackföreningar, anhöriga engagerade sig i samma riktning. Äldrefrågorna i sig och de brister äldrevård och äldreomsorg har i det nuvarande systemet är sannerligen tillräckligt viktiga för att motivera både förändringar och en äldresamordnare. Det finns flera bakomliggande faktorer, som många debattörer tog upp i Almedalen, som också har stor betydelse för äldrefrågorna: De äldre blir betydligt fler under de närmaste decennierna. De blir också en allt större andel av befolkningen vilket påverkar ekonomi och politik. En ökad medverkan från patienter och brukare påverkar och ska påverka vård och omsorg. Betydelsen av anhörigvårdarnas insatser och ersättningen till dessa Fler och starkare rättigheter för patienter och brukare kan innebära stora förändringar för de anställda. Internet-medborgaren ställer krav på både tillgänglig och förståelig information. Det medför ökade behov på att de anställda ska kunna svara på fler och svårare frågor. Och att svaren ska vara begripliga (vilket de inte alltid är idag). Ökad medverkan och delaktighet, är det tänkt, ska bidra till att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det är inga förändringar som är lättköpta. De kräver att patienter och brukare blir betydligt bättre informerade än idag. Och de kräver utbilding och engagemang hos de anställda. Jag tror inte att vi hinner med, att de anställda hinner med när alltfler patienter ställer ökade krav på information, delaktighet och reeella möjligheter att påverka besluten i vården och omsorgen, var en av rösterna på ett seminarium som jag besökte. Att äldrefrågorna tar stor plats under en Almedalsvecka är inte konstigt. Frågorna är aktuella och viktiga men framför allt kräver de en dis-

7 kussion över gränserna och, i ett senare skede, beslut över gränserna. Kommunerna måste bli bättre på att dela information med sjukvårdens huvudmän och att bygga strukturer och styrsystem som ger reella förbättringar för den åldrande individen. Dessutom måste såväl kommuner och landsting etablera bättre samverkan med det privata tjänstesamhället. Att förbättra samverkan på så många plan som det här är frågan om tar tid, menade Göran Stiernstedt: Det tar tid att ändra kulturer. För att åstadkomma förändringarna behövs gränsöverskridande diskussioner. Här erbjuder Almedalen den idealiska mötesplatsen. Vi var många som var intresserade av samma ämnesområden och försökte hinna från det ena seminariet till det andra. Regionala cancercentra i fokus Cancerområdet har under flera år varit ett av de tyngsta i Almedalsveckans vårdprogram. Antalet debatter och seminarier om cancersjukvården är fortfarande stort. Förra året handalde det mesta om att implementera den nationella cancerstrategin. I år handlar det om att komma igång med de sex regionala cancercentren. Bland övriga vårdämnen besökte jag flera som handlade om bristande samordning och om ersättningssystem som driver verksamheten åt fel håll. På programmet i Almedalen stod också tre mycket välbesökta seminareier om de nationella kvalitetsregistren. Det är uppenbart att regeringens lösning att tillsätta nationella samordnare sätter de aktuella frågorna i fokus på ett effektivt sätt. Det gäller både äldresamordnarens arbete och samordnaren för de nationella kvalitetsregistren. Tyvärr är det inte en möjlig lösning att tillsätta en nationell samordnare för finansieringen av välfärden. Eftersom de politiska beslutsfattarna inte öppnar dörren för en övergripande finansieringsdiskussion måste de olika aktörerna pröva andra vägar för en reformering. Det andra huvudspåret blir nu att mera specifikt definiera de behov som finns idag, och i morgon, och steg för steg beskriva vilka strukturbeslut och resurser som behövs. Risken är att de små stegens väg leder till en ny struktur för äldrevård och omsorg som inte (heller) hänger samman. Men ett är säkert även om det tar några år kommer de övergripande finansieringsfrågorna att komma tillbaka till politiken och Almedalen. Skälet till det? 2020 blir de många 40-talisterna 85 år. 60-talisterna passerar pensionsstrecket. Då gäller det att ha både en ny struktur och ett nytt finansieringssystem på plats för äldrevården och äldreomsorgen. P e r G u n n a r H o l m g r e n 7

8

9 Tema: Samverkan, samarbete, samordning. Mycket av årets vårdebatt i Almedalen handlade om att få myndigheter, kommuner, landsting, företag och organisationer att jobba bättre tillsammans. Och detta var särskilt tydligt på ett antal seminarier som diskuterade brister och förbättringsinitiativ kring vård och omhändertagande av äldre. På seminarierna rådde stor enighet kring problemen inom äldrevården och kring att problemen varit kända i många år: det brister i samordning på alla nivåer mellan inblandade aktörer, äldre multisjuka får inte tillräckligt god vård, och det finns betydande brister vad gäller kvalitet, effektivitet, organisation, kompetens och status. Regeringens äldresamordnare, Välkända problem inom vården. Eva Nilsson Bågenholm, medverkade på flera seminarier där hon bekräftade denna bild och påminde om att regeringen nu satsar 3,75 miljarder kronor i stimulansbidrag till kommuner och landsting som uppnår förbättringar. Och kanske är det pengar som behövs för ett uppvaknande. På det seminarium som Socialdepartementet själv arrangerade presenterades en intervjuundersökning där landsting och kommuner sade sig vara väl medvetna om alla problem inom äldrevården. Men när man bedömde sin egen verksamhet tyckte man att den fungerade bra. Kanske skulle lite mer självkritik vara på sin plats, konstaterade Karin Johansson, statssekreterare på Socialdepartementet. 9

10 Bodil Jönsson

11 Bodil Jönsson om att bli gammal I en ny tid Det behövs en ny syn på åldrande. Våra samhällsstrukturer är uppbyggda och fortfarande inriktade mot att en 65-åring är förbrukad och vårdberoende. Det var budskapet på ett seminarium utifrån professor emerita Bodil Jönssons tankar kring åldrande. Thorbjörn Larsson Först ska man fram till ett visst datum arbeta till ett hundra procent, sedan ska man på en dag gå till noll procent. Så kan man göra med robotar, men så fungerar inte människor, sade Bodil Jönsson och menade att när man beslutade om dagens pensionsålder kunde man inte föreställa sig hur det skulle vara 2011, att en 75-åring i dag motsvarar en tidigare generations 65-åring: På seminariet, som var ett samarrangemang mellan Carema Care, Vårdalstiftelsen och Pfizer, resonerade Bodil Jönsson kring den vilsenhet som många som uppnått dagens pensionsålder känner; att få ett slags kvitto på att man är gammal. En vilsenhet som hon själv kände när hon gick i pension för drygt ett år sedan. Det gav inspiration till den nya boken, När horisonten flyttar sig att bli gammal i en ny tid, där hon bland annat skriver om behovet av att göra upp med bilden av äldre, och med självbilden av att vara gammal. Men kanske är något på väg att hända. Vid seminariet påpekade moderatorn Thorbjörn Larsson, vd för Vårdalstiftelsen, att under 2010 års Almedalsvecka var antalet seminarier som diskuterade äldrefrågor mycket få. I år är det seminarier överallt kring hur det äldre livet kan vara, menade Larsson. Bodil Jönsson påpekade dock att en ny syn på åldrandet inte är en quick fix : Under minst tio år framöver måste vi nog hålla på med den här typen av samtal, sade Bodil Jönsson. Hon presenterade för den stora seminariepubliken förslag kring det nya äldrelandskap som håller på att växa fram. Ett förslag var inrättandet av Horisontrådet, något som på samma sätt som Trygghetsrådet ger stöd vid omställningar i arbetslivet ska hjälpa till att visa på möjligheter efter pensionsdagen. Rådet kan visa på nya arbetsformer där man inte mäter arbete i tid utan i resultat. Ett annat förslag hade rubriken Äldrelärandet och äldrepedagogiken, behovet av insikt om att lärandet pågår > 11

12 > livet ut. I dag lär sig äldre alltmer nu behöver omvärlden intressera sig för hur detta lärande utvecklas. I dag är forskningen inriktad på degenerering av hjärnan, och det är klart att man då hittar fel. Vi måste titta på lärandet: vad är det för regenerering som sker? Även en så gammal person som jag får helt nya hjärnceller, sade Bodil Jönsson. Det tredje förslaget kallade hon Till det longitudinellas lov, att i människosynen se till utvecklingen över tid, longitudinellt, i stället för i stunden. Ett sådant synsätt skulle få konsekvenser för exempelvis den medicinska forskningen. Om vi forskade på längden skulle vi exempelvis börja titta på hur det är att bli gammal med dyslexi, Aspergers syndrom eller adhd. Tre inbjudna politiker fick reflektera kring Bodil Jönssons bok. Ingrid Lennerwald (S), ledamot i regionstyrelsen, Region Skåne, pekade på ett system med stuprör. Ingen tar ansvar för helheten. Samtidigt varnade hon för att man i dag ser för mycket till problem kring åldrande: Att vi blir allt äldre är ju något vi i grunden ska vara stolta över. Det är ett kvitto på att vi lever i ett välfärdssamhälle. Jessica Nyberg (KD), kommunalråd i Lidingö, menade att man i hennes kommun kommit ganska långt när det gäller äldreomsorg, men att jobba med mellanmänskliga relationer är en lång process. Helena Bargholtz (FP), ledamot i fullmäktige i Stockholm, lyfte fram att det behövs ett äldreperspektiv i allt beslutsfattande. FAKTA Ett nytt sätt att se på åldrande Arrangör: Carema Care i samarbete med Vårdalstiftelsen och Pfizer Medverkande: Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och moderator för seminariet, Bodil Jönsson, professor och författare, oberoende. Jessica Nyberg, kommunalråd (KD), Lidingö Stad. Ingrid Lennerwald, Ledamot i regionstyrelsen (S), Region Skåne. Helena Bargholtz, Riksdagsledamot (KD), Riksdagen. Kontaktperson 1: Lotta Mårtensson, marknadskoordinator, Carema Care, , Kontaktperson 2: Elisabeth Frostell, informationschef, Carema Care, , Nya föreskrifter kan minska läkemedelsrelaterade skador hos äldre Det går alldeles för långsamt framåt när det gäller att minska antalet läkemedelsrelaterade skador och inläggningar på sjukhus till följd av dålig läkemedelsanvändning hos äldre. Det var alla överens om när Socialstyrelsen anordnade ett seminarium på temat äldre och läkemedel. 12 Det var mer delade meningar kring synen på den enskilde läkarens ansvar och möjligheterna till samverkan mellan kommuner och landsting. Diskussionen utgick från det förslag till föreskrifter som Socialstyrelsen skickat ut på remiss. Föreskrifterna innehåller bland annat en skyldighet för sjukvården att erbjuda läkemedelsavstämningar för personer över 75 år som har minst fem läkemedel förskrivna. Att tvingande föreskrifter på området är nödvändigt rådde det enighet om. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm var självkritisk: Vi borde ha tagit fram de här föreskrifterna för fem år sedan. Vi har påtalat problemen för sjukvården och trott att det varit tillräckligt. Så jag är glad över att vi i höst kan besluta om föreskrifterna, sade Lars-Erik Holm. Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, tidigare ordförande för Läkarförbundet, var oväntat skarp kring den enskilde läkaren roll och ansvar när det gäller äldres läkmedelsanvändning. Läkarna gör inte sitt jobb. De måste ta ansvar för helheten kring äldres läkemedel. De måste också våga mer, exempelvis när det gäller att sätta ut ett läkemedel som en annan läkare förskrivit, sade Eva Nilsson Bågenholm. Att tidsbrist hos läkare är en viktig omständighet till brister, nämndes vid seminariet. Socialstyrelsen har i arbetet med föreskrifterna gjort en enkätundersökning med 625 vårdcentraler och läkare. Där angav 62 procent att tidsbrist är den vanligaste orsaken till att äldre inte erbjuds läkemedelsgenomgångar. Ensa eller begränsa vem har koll på alla piller de äldre får i sig? Arrangör: Socialstyrelsen

13 13

14 Sineva Ribeiro

15 Vårdförbundet om framtidens äldrevård: Förebygg! Det går att förbättra dagens äldrevård, och det går att möta de utmaningar en åldrande befolkning kräver. Genom samverkan mellan alla olika yrkesgrupper och genom en satsning på förebyggande hälsovård kan äldres hälsa förbättras. Det var budskapet vid Vårdförbundets seminarium om äldrevård. Det är hög tid att satsa på mogna medborgares hälsa. Ibland sägs det att vi inte kommer att klara av äldrevården i framtiden. Men genom att jobba smartare och sätta in rätt insatser på rätt plats och i rätt tid kan vi klara det, sade Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, vid seminariet. Hon presenterade ett förslag från Vårdförbundet kring en äldrehälsovård som kommunerna ska ansvara för. Sineva Ribeiro jämförde med de nuvarande systemen för mödrahälsovård, barnahälsovård, skolhälsovård och företagshälsovård. Stommen i dessa system bygger på barnmorskor, distriktssköterskor och skolsköterskor samt på kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa. Men när man fyller 65 så hamnar man utanför alla system. Då släpper vi det förebyggande hälsoarbetet, och så hamnar man i akutsjukvården, sade Sineva Ribeiro. Vid seminariet lyftes hälsosamtal fram som en viktig och naturlig ingrediens i ett nationellt hälsoprogram för äldre. Svenska studier visar att hälsosamtal för äldre minskar dödlighet, och ökar livskvaliteten och funktionsförmågan, samtidigt som kostnader för hemsjukvård och slutenvård minskar. Distriktssköterskor skulle kunna ges ansvar för att leda team av många olika kompetenser för en sammanhållen äldrehälsovård. Sineva Ribeiro menade att distriktssköterskor har en unik kompetens som inte utnyttjas på rätt sätt i dag. De skulle kunna jobba betydligt mer hälsofrämjande. Det går att göra mycket. Ett trycksår kostar i dag omkring kronor för sjukvården. Det finns i dag omkring äldre med trycksår runt om i landet. Vi borde skämmas inför detta. Det skulle inte behöva finnas ett enda, menade Sineva Ribeiro. > 15

16 > Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, såg förslag kring en äldrehälsovård som en god idé. Samtidigt påminde hon om att det är primärvården som har ansvar för allas vård. Det går att göra mer förebyggande insatser. Vi måste bygga i båda ändar, satsa hälsofrämjande men samtidigt se till att vi har en bra sjukvårdsorganisation. Och det gäller att kommuner och landsting gör det här tillsammans, sade Eva Nilsson Bågenholm. Panelsamtalet vid seminariet kretsade kring de stimulanspengar som staten kommer att börja betala ut nästa år enligt modell från andra satsningar som exempelvis kömiljarden, alltså att landsting och kommuner som kan visa på konkreta förbättringar inom äldrevården kommer att kunna få ekonomiskt stöd. Det finns sammanlagt 3,7 miljarder kronor i smörjmedel i statens satsning. Nu gäller det att kommuner och landsting tar chansen, sade Eva Nilsson Bågenholm. Riksdagsledamöterna Margareta Kjellin (M) och Christer Engelhardt (S), var i stort sett överens om problembilden och om att samarbete över gränserna måste till. Det finns många hinder att riva för att få en bättre äldrevård. Det finns hierarkier och revir som måste bort. Det är också ett stort politiskt ansvar att visa att dagens äldrevård inte är acceptabel och att vidta åtgärder. Det är ju därför vi tillsatt en äldresamordnare, sade Margareta Kjellin. Samtalet handlade också om hur äldrevårdens status ska kunna höjas för att kunna locka både personal och forskningsanslag. I dag är geriatrik 16 också ett undanskymt ämne på läkarutbildningarna. Här var paneldeltagarna överens om att det behövs ett samlat grepp kring forskningsfinansiering, och kring att lärosätena måste ge geriatrik högre prioritet. Andra yrkesgrupper än läkare FAKTA Så får vi världens bästa äldrehälsovård Sineva Ribeiro måste också ha lättare att söka forskningsanslag. Våra grupper har svårt att söka forskningsanslag till den patientnära forskningen. Du behöver oftast ha med dig en läkare för att öppna upp, sade Sineva Ribeiro. Arrangör: Vårdförbundet Medverkande: Lena Lundh, doktorand/forskare, Centrum för allmänmedicin CeFAM. Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet. Eva Nilsson Bågenholm, särskild äldresamordnare, Socialdepartementet. Margareta Kjellin, riksdagsledamot (M), Socialutskottet. Christer Engelhardt, riksdags ledamot (S), Socialutskottet. Moderator, Mattias Lundberg. Kontaktperson: Cecilia Sandahl, pressansvarig, Vårdförbundet, , Webb: https://www.vardforbundet.se

17 Kända brister inom äldrevården En probleminventering gjord av regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, visar på betydande brister i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Det gäller exempelvis samordning mellan olika vårdgivare, kvalitet, effektivitet, organisation, kompetens och status. Mycket hårda ord och omdömen som visar att man menar allvar från högsta ort, menade moderatorn vid seminariet, Per Gunnar Holmgren, fd chefredaktör på Dagens Medicin. Det är ett strukturellt problem vi har när det gäller de mest sjuka äldre. Ett problem som systemet självt inte kan klara att reda ut. Men det går att förändra och förbättra. Vi vill få igång ett utvecklingsarbete ute i hela landet ska vi ha lösningar på plats, sade Maria Larsson, barn- och äldreminister. Från regeringens sida satsas 3,7 miljarder kronor fram till Regeringen är särskilt bekymrad över att primärvården inte har ett tydligare ansvar för de mest sjuka äldre och att det är så stora brister i samordningen mellan olika huvudmän. Enligt en intervjuundersökning socialdepartementet låtit göra är kommuner och landsting väl medvetna om problemen inom äldrevården och omsorgen. Huvudmännen är till exempel kritiska till samverkan och brister i informationssystemen. Men när kommuner och landsting bedömer sin egen verksamhet tycker man att den Vården i Almedalen 2011 Eva Nilsson Bågenholm fungerar bra. Kanske skulle lite mer självkritik vara på sin plats. Vi ser ju när vi får in tillsynsrapporterna att det inte är problemfritt i de enskilda verksamheterna, sade Karin Johansson, statssekreterare på Socialdepartementet. Framtidens Äldrevård Arrangör: Socialdepartementet Mer samarbete kring äldrevården behövs Kommuner och landsting måste samarbeta mer kring äldrevården. Det stod i centrum på SKL:s seminarium om hur äldrevården kan bli bättre. Detta samarbete kan komma att se lite olika ut över landet. Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, var tydlig med att hon inte kommer att föreslå en nationell modell kring samarbete om äldrevården mellan olika huvudmän. Jag kommer inte att ta fram en enhetlig modell för samarbete. Hur det ska göras är en fråga för kommunerna och landstingen, sade Eva Nilsson Bågenholm. Vid seminariet var enigheten stor kring den övergripande problembilden: de äldre multisjuka får inte tillräckligt bra vård. Sjukvården är med sina specialiteter i stuprör inte anpassad för att ge vård åt äldre med flera olika diagnoser. Det fallerar också i kontakter och överföring mellan sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Det rådde också enighet om att problemen varit kända i många år. Samtidigt finns det ett flertal exempel runt om i landet där kommuner och landsting samverkar kring äldrevården med mycket goda medicinska och ekonomiska resultat som följd. Filippa Reinfeldt (M), sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, lyfte fram den egna satsningen på hälsocoacher som också gett goda resultat. Frågan är då varför de goda exemplen inte får spridning. Revir och prestige var en förklaring. Filippa Reinfeldt (M) Jag tror att många vill uppfinna hjulet själv och har svårt att ta till sig det andra har gjort. Min vision är att vi verkligen ska kunna få till ett bättre samarbete, sade Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Mer samarbete kring äldrevården Arrangör: SKL 17

18

19 Tema: Jämlik vård Debatten om den ojämlika vården runt om i landet rullade vidare. Socialstyrelsen tog en central position i debatten och aviserade hårdare tag mot de vårdgivare som inte lever upp till lagens krav. Myndigheten kommer också sätta större press på aktörer att rapportera in till de olika register som gör det möjligt att visa upp resultat som vårdgivare får i olika enkäter och mätningar I debatten efterlystes nya handfasta idéer som biter på ojämlikheterna. En ökad tillgång till information ger inte med automatik en jämlikare vård. Det finns en stor risk för att det i första hand gynnar de välbeställda och inte kommer de resurssvaga till del. Regionala skillnader i hjärtsjukvården diskuterades vid ett seminarium som Hårdare tag mot ojämlikheter i vården. arrangerades av Astrazeneca och Hjärt- Lungfonden. Medan akutvården av patienter med hjärtinfarkt ser ungefär lika ut i hela landet brister det i vården av patienter för att förhindra att hjärtinfrakt uppstår på nytt. På ett av Sweden Medtechs seminarier diskuterades risker för ojämlikhet i vården till följd av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslut om att skära ned stödet till förbrukningsartiklar. TLV stod också i ena ringhörnan på Dagens Medicins seminarium kring priserna på så kallade särläkemedel. Myndigheten kritiserade läkemedelsföretagen för att ta ut orimligt höga priser för denna typ av läkmedel. Ett påstående som Läkemedelsindustriföreningen ansåg vara ett direkt felaktig. 19

20 Jan Nilsson

21 Stora regionala skillnader i Vården av personer med hjärtoch kärlsjukdomar har gjort enorma framsteg de senaste 40 åren och dödligheten har halverats de senaste 15 åren. I det akuta omhändertagandet är vården jämlik över landet. Men det finns fortfarande stora regionala skillnader i vården för att förebygga nytt insjuknande av patienter som haft hjärtinfarkt och i läkemedelsanvändningen. Det framkom vid ett seminarium arrangerat av Astra- Zeneca och Hjärt-Lungfonden. Claes Held, docent i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har nyligen presenterat en artikel i den vetenskapliga tidskriften JAMA där han redovisar registerdata över vården av hjärtpatienter de senaste 15 åren. Han beskrev en utveckling med ökad kvalitet och rättvisa i hjärtsjukvården, en halverad dödlighet i hjärtinfarkt och i genomsnitt två och ett halvt års ökad överlevnad. Men det finns fortsatt stora skillnader i sekundärpreventiva åtgärder, hur vi behandlar patienter som redan insjuknat för att förhindra att de blir sjuka igen. Det är till exempel bara vart tionde sjukhus som erbjuder rökavvänjningsprogram trots att rökstopp är en väldigt viktig faktor för att hålla sig frisk, säger Claes Held. Britt Frendin som är ordförande för Hjärt- och lungsjukas förening på Gotland tyckte också att vården av hjärtpatienter som ska skickas hem från sjukhuset måste bli bättre. På grund av att vården vill spara pengar får man ofta ta hand om sig själv. Det känns som om att de struntar i patienten när man kommer hem från sjukhuset. Landstinget i Västernorrland framhölls som ett gott exempel på bra arbete med förebyggande arbete mot både nyinsjuknande och för att tidigare hjärtpatienter inte ska insjukna på nytt. Men det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet från Västernorrland, Elisabet Strömqvist, var ändå inte helt nöjd. Vi måste göra ännu mer för att förebygga, sade Elisabet Strömqvist. Att hjärtsjukvården sedan 15 år tillbaka har ett nationellt register har gett positiva resultat och många av deltagarna på seminariet trodde att det skulle leda till minskade regionala skillnader framöver. Jag lovar att det händer saker på sjukhusen efter varje års- > 21

22 Stora regionala skillnader i hjärtsjukvården 22 Gabriella Ahlström > rapport, sade Claes Held. Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet, höll med om att den öppna redovisningen av resultat och skillnader mellan sjukhusen gav positiv effekt. Det finns ingen klinikchef som vill bli utpekad som sämst i landet i den lokala tidningen, påpekade han. Men Jan Nilsson varnade samtidigt för att den övergripande positiva utvecklingen kan vara på väg att stanna av. Den kliniska forskningen har tappat mark samtidigt som vi står inför nya utmaningar med bland annat alla de som överlever hjärtinfarkt idag och som i nästa steg riskerar att drabbas av stroke. Strokeforskningen har inte alls gjort lika stora framsteg, sade Jan Nilsson, och efterlyste mer pengar till hjärt-kärlforskningen och ökat stöd från regeringen. Kristdemokraten Anders Andersson från riksdagens socialutskott tog inte regeringen i försvar men påpekade att målet för svensk offentligt finansierad forskning är att omfatta fyra procent av bnp år Idag är det omkring en procent. Han lade också ansvar på landstingen och regionerna. Universitetssjukhusen måste ha en ram för forskningsarbete, annars biter vi oss själva i svansen, sade Anders Andersson. Även i läkemedelsanvändningen finns det regionala skillnader. Bengt Anell från IMS Health berättade att Sverige ligger i botten av de västeuropeiska länderna i försäljningen av innovativa läkemedel. Också inom Sverige finns det stora regionala skillnader. Stockholm ligger i topp och har 49 procent mer försäljning av innovativa läkemedel än bottenregionen väst. Jag tycker att det är relevant att fråga om vi är öppna för innovationer i Sverige, sade Bengt Anell. FAKTA Kan svensk hjärtsjukvård bli bäst i värden eller är vi nöjda nu? Arrangör: AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden Medverkande: Claes Held, kardiolog överläkare och universitetslektor, Uppsala Clinical Research Center. Bengt Anell, projektansvarig, IMS health. Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, Lunds universitet. Moderator, Gabriella Ahlström. Kontaktperson 1: Suzanne Håkansson, Director Government Affairs, AstraZeneca, , Kontaktperson 2: Ulrica Klettner, informationschef, Hjärt-Lungfonden, , höjdare: 1. Viktigaste vårdfrågan i Almedalen? 2. Din viktigaste vårdfråga just nu? 3. Vad betyder Almedalen för vården? Gunnar Németh, vice styrelseordförande Capio 1. Det viktigaste är att vi säkrar sätt att ytterligare höja kvaliteten i vården. Transparens och jämförelser är en bra väg dit. 2. Att skapa förståelse för att det behövs både privata och offentliga utförare i vården och att det är fortsatt tillåtet för vårdbolag att göra vinst. 3. Här möts alla! Budskapet man för fram i Almedalen når alla som har inflytande i vården under trivsamma former. Finn Bengtsson, M, riksdagsledamot socialförsäkringsutskottet 1. Hur vi ska lösa den långsiktiga solidariska finansieringen av vården. Ska landstingen ha egen beskattningsrätt eller ska de istället få pengar från staten? Vi behöver se över fördelningen av befogenheter och ansvar mellan stat och landsting. 2. Jag har skrivit flera motioner till både partistämma och riksdagen om den långsiktiga sjukvårdsutveckling som jag tänker arbeta med. Politikerna kan inte ducka för frågan om betalningsviljan från allmänheten. 3. Här är diskussionen lite friare. I Stockholm kan det bli så polariserat, här finns det utrymme för lite mer reflekterande och djuplodande samtal.

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 1 (5) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 16.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) Caroline Wallensten

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 2/2010

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 2/2010 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 2/2010 Sammanträdesdatum: 2010-02-18 2010-02-19 Tid: Dag 1: 10.15 17.00 Dag 2: 09.00 12.00 Plats: Hotel Hilton, Slussen,

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

2015-06-22 S2015/2282/FS

2015-06-22 S2015/2282/FS Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med?

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Rapport från seminarium Visby 29 juni 2015 Seminarium: Mångfald i vården hänger vårdgivarna med? Restaurang Vinäger, Visby 29 juni 2015 En vacker sommareftermiddag

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

I år var ResMed i Almedalen tillsammans med Gert Grundström, ordförande i Apnéföreningen i Stockholm samt Patric Ilar som skapat och leder

I år var ResMed i Almedalen tillsammans med Gert Grundström, ordförande i Apnéföreningen i Stockholm samt Patric Ilar som skapat och leder Patientmakt pa politikens gator i Visby ResMed i Almedalen 2015 I år var ResMed i Almedalen tillsammans med Gert Grundström, ordförande i Apnéföreningen i Stockholm samt Patric Ilar som skapat och leder

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Från A till Ö i landstingsvärlden

Från A till Ö i landstingsvärlden Januari 2014 Jean Odgaard, Jean Odgaard Innehållsförteckning Avveckling av vissa myndigheter, Ny 1 Barnkonventionen, * 1 Barn och ungas psykiska hälsa, * 1 Budget för hälso- och sjukvård 2014, Ny 1 E-hälsa

Läs mer

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014 Nätverket mot cancer En återblick 2009-2014 Nätverket startade som ett projekt 2009 i syfte att genom opinionsbildning och kunskapshöjande aktiviteter lyfta gemensamma frågor för de cancerprofilerade

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Almedalen 2015. www.halsodalen.se

Almedalen 2015. www.halsodalen.se Almedalen 2015 www.halsodalen.se Översiktskarta Hälsodalen S:t Hans Café, S:t Hansplan 2 Ingång alla lokaler Om Hälsodalen Hälsodalen är en naturlig mötesplats för hälsa under Almedalsveckan med en mix

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14 SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Närvarolista Pensionärsrådet Beslutande Namn Knut Magnusson, ordf (SPF) John Wallén (SPF) Käthe Wirenstedt, ersättare (SPF) Herman Henriksson (PRO) Ragnar Olsson

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer