Rapport: Vården i Almedalen 2011
|
|
- Alexandra Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport: Vården i Almedalen 2011
2
3 Inledning, s5 Krönika Almedalen 2011, av Per Gunnar Holmgren, s6 Tema Äldrevård Välkända problem inom vården, s9 Att bli gammal i ny tid, s11 Nya föreskrifter kan minska läkemedelsrelaterade skador hos äldre, s12 Vårdförbundet om framtidens äldrevård: Förebygg!, s15 Kända brister inom äldrevården, s17 Mer samarbete kring äldrevården behövs, s17 Tema Jämlik sjukvård Hårdare tag mot ojämlikheter i vården, s19 Stora regionala skillnader i hjärtoch kärlvården, s21 Socialstyrelsen: Hårdare tag mot ojämlik sjukvård, s24 Otillräckligt stöd i skolan för barn med diabetes, s27 Sluggerdebatt om priset på läkemedel, s29 Vem ska betala kalaset?, s29 Tema Innovation i vården Har innovation någon plats i vården?, s31 Beställare och kunder driver innovation, s33 Forskning behöver få mer praktisk nytta, s35 Frågor utan svar om NKS och klinisk forskning, s35 Made in Sweden säljer inte i Sverige, s37 Nationell läkemedelsstrategi kräver samverkan, s41 Värdet av nya läkemedel ska klargöras, s43 Tema Offentligt & Privat Från vinstförbud till välfärdens kärna, s45 Unga politiker har högre ambitioner för vården, s47 Vart tredje vårdföretag kan läggas ned om vinster förbjuds, s49 Större missnöje med vården i Sverige än i andra länder, s49 Svenskt Näringsliv: Ge Försäkringskassan konkurrens, s50 Vinstförbudi välfärden får stora konsekvenser, s53 Betala för vårdresultat inte antal operationer, s55 Överraskande när unga vårdpolitiker blickade mot framtiden, s56 Tema Patientens val Vårdgarantin behöver utvecklas, s59 Förtvivlan och hopp i neurosjukvården, s61 Vårdgarantin är bra men kan utvecklas, 65 Vårdval ett sätt att slippa lagen om offentlig upphandling, s67 Tema Cancer Stora utmaningar för att förverkliga cancerstrategi, s69 Stora utmaningar för regionala cancercentrum, s71 Hårdsatsning på prevention enda utvägen, s74 Sverige riskerar att bli en cancerforskningens B-nation, s77 Rehabilitering eftersatt i nationell cancerstrategi, s78 Tema Vårdutveckling Diskussioner kring styrning och ledning, s81 Vårdpolitikens framtida vägval, s83 Kvalitetsregister verktyg för forskare & industri, s84 Föråldrade system i vården styr snett, s86 Undersökningar visar på positiva effekter: Husdjur som kur, s91
4
5 älkommen att ta del av den andra upplagan av Gullers Grupps rapport om vårddebatten under Almedalsveckan. Sommardagarna i Visby har utvecklats till den största och bredaste arenan för möten och diskussioner kring hälso- och sjukvårdsfrågor. I år arrangerades omkring 160 seminarier och debatter inom vårdområdet, vilket är nästan lika många som under valåret Liksom i fjol syftar 2011 års rapport till att ge en samlad bild av vårddebatten, till nytta för alla vårdaktörer, oavsett om man var på plats eller ej. Utvärderingen av förra årets rapport visade att läsarna var mycket positiva till att få en översiktlig och sammanfattande redaktionell rapport om vården i Almedalen. Vilka är de viktigaste vårdfrågorna just nu? Almedalsveckan ger svaret. I Visby driver alla aktörer sina hjärtefrågor på seminarier och via informella möten. Summan av veckans alla budskap, förslag och besked blir en god överblick över den rådande trenden. Valåret 2010 var exempelvis oron kring vårdens framtida finansiering det hetaste ämnet. I år saknades denna disku ssion helt. Likaså arrangerades mängder av seminarier kring vårdval som då skulle införas. I år rörde sig diskussionen i stället kring en utökning av vårdvalen och oönskade effekter av vårdgarantin. Nationella kraftsamlingar kring cancer och äldrevård ger avtryck. Just frågan om hur bristerna inom äldrevården ska åtgärdas var en diskussion som dominerade i Almedalen i år. Rapport: Vården i Almedalen 2011 är indelad i sju temaområden: Äldrevård, Jämlik vård, Innovation i vården, Offentligt & Privat, Patientens val, Cancer, samt Vårdutveckling. Rapporten omfattar bevakning av sammanlagt 34 seminarier. Urvalet har gjorts av Gullers Grupp och kvalitetssäkrats av ett externt redaktionsråd som bestått av: Anders Blanck, vd Lif, Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet, Ingrid Lennerwald (S), regionråd Region Skåne, Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget i Östergötland, samt Marie Wedin, ordförande Läkarförbundet. Rapporten har finansierats med hjälp av ovillkorat ekonomiskt stöd från följande företag, organisationer och myndigheter: AstraZeneca, Biogen Idec, Carema Care, Janssen, Eli Lilly, Lif, Läkarförbundet, Novartis, Pfizer, Socialstyrelsen, Svenskt Näringsliv, Swedish Medtech, Vårdalstiftelsen, Vårdförbundet. Gullers Grupp ansvarar för allt innehåll. Stockholm augusti 2011 Kent Björkqvist, redaktör 5
6 Krönika: Alltfler äldre kräver en bättre vårdmodell Ännu en gång var det ett Almedalen i rekordformat som välkomnade oss till Gotland. På vård- och omsorgsområdet arrangerades ungefär 160 seminarier. Äldrevården och äldreomsorgen var de ämnesområden som satte mest prägel på det totala vård- och omsorgsprogrammet. Jag ser äldrefrågorna som en naturlig fortsättning på förra årets dominerande debatt kring finaniseringen av välfärden. Eller kanske mer korrekt en omstart från en annan utgångspunkt. Förra året misslyckades Borg-kommissionen (efter Per Borg, inte Anders Borg), SKL, enskilda politiker och påtryckargrupper med att föra upp frågan kring välfärdens finansiering högst upp på agendan. Det var nog fel att göra detta mitt under brinnande valkampanj. Under årets Almedalsvecka blev det istället ett utsnitt av välfärden som hamnade i centrum av vård- och omsorgsprogrammet. Varför får äldrefrågorna ett så stort intresse? Jag tror att de främsta förklaringarna är: 1. Det finns ett behov av göra något åt de många brister som finns idag. Samverkan mellan kommun och landsting samt mellan offentligt och privat måste fungera bättre. 2. Vi bör förstärka hela systemet inför framtiden, hitta en modell som fungerar bättre när de äldre blir alltfler. 3. Regeringens satsning på 3,75 miljarder under mandatperioden och tillsättandet av en äldresamordnare har satt fokus på äldrefrågorna. Äldresamordnaren Eva 6 Nilsson Bågenholms arbete har väckt ett stort intresse på många håll. Under våren har hon åkt land och rike runt för att inventera problemen och hitta goda lösningar. Bakom arbetet finns en mycket stark vilja från högsta ort att förändra äldrevård och omsorg. På ett av seminarierna deklarerade äldreminister Maria Larsson regeringens vilja att åstadkomma förändring, att inte ge upp. Redan i Almedalen fick äldreministern hjälp med att driva utvecklingen framåt. Många olika intressenter privata, offentliga, företag, organisationer, fackföreningar, anhöriga engagerade sig i samma riktning. Äldrefrågorna i sig och de brister äldrevård och äldreomsorg har i det nuvarande systemet är sannerligen tillräckligt viktiga för att motivera både förändringar och en äldresamordnare. Det finns flera bakomliggande faktorer, som många debattörer tog upp i Almedalen, som också har stor betydelse för äldrefrågorna: De äldre blir betydligt fler under de närmaste decennierna. De blir också en allt större andel av befolkningen vilket påverkar ekonomi och politik. En ökad medverkan från patienter och brukare påverkar och ska påverka vård och omsorg. Betydelsen av anhörigvårdarnas insatser och ersättningen till dessa Fler och starkare rättigheter för patienter och brukare kan innebära stora förändringar för de anställda. Internet-medborgaren ställer krav på både tillgänglig och förståelig information. Det medför ökade behov på att de anställda ska kunna svara på fler och svårare frågor. Och att svaren ska vara begripliga (vilket de inte alltid är idag). Ökad medverkan och delaktighet, är det tänkt, ska bidra till att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det är inga förändringar som är lättköpta. De kräver att patienter och brukare blir betydligt bättre informerade än idag. Och de kräver utbilding och engagemang hos de anställda. Jag tror inte att vi hinner med, att de anställda hinner med när alltfler patienter ställer ökade krav på information, delaktighet och reeella möjligheter att påverka besluten i vården och omsorgen, var en av rösterna på ett seminarium som jag besökte. Att äldrefrågorna tar stor plats under en Almedalsvecka är inte konstigt. Frågorna är aktuella och viktiga men framför allt kräver de en dis-
7 kussion över gränserna och, i ett senare skede, beslut över gränserna. Kommunerna måste bli bättre på att dela information med sjukvårdens huvudmän och att bygga strukturer och styrsystem som ger reella förbättringar för den åldrande individen. Dessutom måste såväl kommuner och landsting etablera bättre samverkan med det privata tjänstesamhället. Att förbättra samverkan på så många plan som det här är frågan om tar tid, menade Göran Stiernstedt: Det tar tid att ändra kulturer. För att åstadkomma förändringarna behövs gränsöverskridande diskussioner. Här erbjuder Almedalen den idealiska mötesplatsen. Vi var många som var intresserade av samma ämnesområden och försökte hinna från det ena seminariet till det andra. Regionala cancercentra i fokus Cancerområdet har under flera år varit ett av de tyngsta i Almedalsveckans vårdprogram. Antalet debatter och seminarier om cancersjukvården är fortfarande stort. Förra året handalde det mesta om att implementera den nationella cancerstrategin. I år handlar det om att komma igång med de sex regionala cancercentren. Bland övriga vårdämnen besökte jag flera som handlade om bristande samordning och om ersättningssystem som driver verksamheten åt fel håll. På programmet i Almedalen stod också tre mycket välbesökta seminareier om de nationella kvalitetsregistren. Det är uppenbart att regeringens lösning att tillsätta nationella samordnare sätter de aktuella frågorna i fokus på ett effektivt sätt. Det gäller både äldresamordnarens arbete och samordnaren för de nationella kvalitetsregistren. Tyvärr är det inte en möjlig lösning att tillsätta en nationell samordnare för finansieringen av välfärden. Eftersom de politiska beslutsfattarna inte öppnar dörren för en övergripande finansieringsdiskussion måste de olika aktörerna pröva andra vägar för en reformering. Det andra huvudspåret blir nu att mera specifikt definiera de behov som finns idag, och i morgon, och steg för steg beskriva vilka strukturbeslut och resurser som behövs. Risken är att de små stegens väg leder till en ny struktur för äldrevård och omsorg som inte (heller) hänger samman. Men ett är säkert även om det tar några år kommer de övergripande finansieringsfrågorna att komma tillbaka till politiken och Almedalen. Skälet till det? 2020 blir de många 40-talisterna 85 år. 60-talisterna passerar pensionsstrecket. Då gäller det att ha både en ny struktur och ett nytt finansieringssystem på plats för äldrevården och äldreomsorgen. P e r G u n n a r H o l m g r e n 7
8
9 Tema: Samverkan, samarbete, samordning. Mycket av årets vårdebatt i Almedalen handlade om att få myndigheter, kommuner, landsting, företag och organisationer att jobba bättre tillsammans. Och detta var särskilt tydligt på ett antal seminarier som diskuterade brister och förbättringsinitiativ kring vård och omhändertagande av äldre. På seminarierna rådde stor enighet kring problemen inom äldrevården och kring att problemen varit kända i många år: det brister i samordning på alla nivåer mellan inblandade aktörer, äldre multisjuka får inte tillräckligt god vård, och det finns betydande brister vad gäller kvalitet, effektivitet, organisation, kompetens och status. Regeringens äldresamordnare, Välkända problem inom vården. Eva Nilsson Bågenholm, medverkade på flera seminarier där hon bekräftade denna bild och påminde om att regeringen nu satsar 3,75 miljarder kronor i stimulansbidrag till kommuner och landsting som uppnår förbättringar. Och kanske är det pengar som behövs för ett uppvaknande. På det seminarium som Socialdepartementet själv arrangerade presenterades en intervjuundersökning där landsting och kommuner sade sig vara väl medvetna om alla problem inom äldrevården. Men när man bedömde sin egen verksamhet tyckte man att den fungerade bra. Kanske skulle lite mer självkritik vara på sin plats, konstaterade Karin Johansson, statssekreterare på Socialdepartementet. 9
10 Bodil Jönsson
11 Bodil Jönsson om att bli gammal I en ny tid Det behövs en ny syn på åldrande. Våra samhällsstrukturer är uppbyggda och fortfarande inriktade mot att en 65-åring är förbrukad och vårdberoende. Det var budskapet på ett seminarium utifrån professor emerita Bodil Jönssons tankar kring åldrande. Thorbjörn Larsson Först ska man fram till ett visst datum arbeta till ett hundra procent, sedan ska man på en dag gå till noll procent. Så kan man göra med robotar, men så fungerar inte människor, sade Bodil Jönsson och menade att när man beslutade om dagens pensionsålder kunde man inte föreställa sig hur det skulle vara 2011, att en 75-åring i dag motsvarar en tidigare generations 65-åring: På seminariet, som var ett samarrangemang mellan Carema Care, Vårdalstiftelsen och Pfizer, resonerade Bodil Jönsson kring den vilsenhet som många som uppnått dagens pensionsålder känner; att få ett slags kvitto på att man är gammal. En vilsenhet som hon själv kände när hon gick i pension för drygt ett år sedan. Det gav inspiration till den nya boken, När horisonten flyttar sig att bli gammal i en ny tid, där hon bland annat skriver om behovet av att göra upp med bilden av äldre, och med självbilden av att vara gammal. Men kanske är något på väg att hända. Vid seminariet påpekade moderatorn Thorbjörn Larsson, vd för Vårdalstiftelsen, att under 2010 års Almedalsvecka var antalet seminarier som diskuterade äldrefrågor mycket få. I år är det seminarier överallt kring hur det äldre livet kan vara, menade Larsson. Bodil Jönsson påpekade dock att en ny syn på åldrandet inte är en quick fix : Under minst tio år framöver måste vi nog hålla på med den här typen av samtal, sade Bodil Jönsson. Hon presenterade för den stora seminariepubliken förslag kring det nya äldrelandskap som håller på att växa fram. Ett förslag var inrättandet av Horisontrådet, något som på samma sätt som Trygghetsrådet ger stöd vid omställningar i arbetslivet ska hjälpa till att visa på möjligheter efter pensionsdagen. Rådet kan visa på nya arbetsformer där man inte mäter arbete i tid utan i resultat. Ett annat förslag hade rubriken Äldrelärandet och äldrepedagogiken, behovet av insikt om att lärandet pågår > 11
12 > livet ut. I dag lär sig äldre alltmer nu behöver omvärlden intressera sig för hur detta lärande utvecklas. I dag är forskningen inriktad på degenerering av hjärnan, och det är klart att man då hittar fel. Vi måste titta på lärandet: vad är det för regenerering som sker? Även en så gammal person som jag får helt nya hjärnceller, sade Bodil Jönsson. Det tredje förslaget kallade hon Till det longitudinellas lov, att i människosynen se till utvecklingen över tid, longitudinellt, i stället för i stunden. Ett sådant synsätt skulle få konsekvenser för exempelvis den medicinska forskningen. Om vi forskade på längden skulle vi exempelvis börja titta på hur det är att bli gammal med dyslexi, Aspergers syndrom eller adhd. Tre inbjudna politiker fick reflektera kring Bodil Jönssons bok. Ingrid Lennerwald (S), ledamot i regionstyrelsen, Region Skåne, pekade på ett system med stuprör. Ingen tar ansvar för helheten. Samtidigt varnade hon för att man i dag ser för mycket till problem kring åldrande: Att vi blir allt äldre är ju något vi i grunden ska vara stolta över. Det är ett kvitto på att vi lever i ett välfärdssamhälle. Jessica Nyberg (KD), kommunalråd i Lidingö, menade att man i hennes kommun kommit ganska långt när det gäller äldreomsorg, men att jobba med mellanmänskliga relationer är en lång process. Helena Bargholtz (FP), ledamot i fullmäktige i Stockholm, lyfte fram att det behövs ett äldreperspektiv i allt beslutsfattande. FAKTA Ett nytt sätt att se på åldrande Arrangör: Carema Care i samarbete med Vårdalstiftelsen och Pfizer Medverkande: Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och moderator för seminariet, Bodil Jönsson, professor och författare, oberoende. Jessica Nyberg, kommunalråd (KD), Lidingö Stad. Ingrid Lennerwald, Ledamot i regionstyrelsen (S), Region Skåne. Helena Bargholtz, Riksdagsledamot (KD), Riksdagen. Kontaktperson 1: Lotta Mårtensson, marknadskoordinator, Carema Care, , lotta.martensson@carema.se Kontaktperson 2: Elisabeth Frostell, informationschef, Carema Care, , elisabeth.frostell@carema.se Nya föreskrifter kan minska läkemedelsrelaterade skador hos äldre Det går alldeles för långsamt framåt när det gäller att minska antalet läkemedelsrelaterade skador och inläggningar på sjukhus till följd av dålig läkemedelsanvändning hos äldre. Det var alla överens om när Socialstyrelsen anordnade ett seminarium på temat äldre och läkemedel. 12 Det var mer delade meningar kring synen på den enskilde läkarens ansvar och möjligheterna till samverkan mellan kommuner och landsting. Diskussionen utgick från det förslag till föreskrifter som Socialstyrelsen skickat ut på remiss. Föreskrifterna innehåller bland annat en skyldighet för sjukvården att erbjuda läkemedelsavstämningar för personer över 75 år som har minst fem läkemedel förskrivna. Att tvingande föreskrifter på området är nödvändigt rådde det enighet om. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm var självkritisk: Vi borde ha tagit fram de här föreskrifterna för fem år sedan. Vi har påtalat problemen för sjukvården och trott att det varit tillräckligt. Så jag är glad över att vi i höst kan besluta om föreskrifterna, sade Lars-Erik Holm. Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, tidigare ordförande för Läkarförbundet, var oväntat skarp kring den enskilde läkaren roll och ansvar när det gäller äldres läkmedelsanvändning. Läkarna gör inte sitt jobb. De måste ta ansvar för helheten kring äldres läkemedel. De måste också våga mer, exempelvis när det gäller att sätta ut ett läkemedel som en annan läkare förskrivit, sade Eva Nilsson Bågenholm. Att tidsbrist hos läkare är en viktig omständighet till brister, nämndes vid seminariet. Socialstyrelsen har i arbetet med föreskrifterna gjort en enkätundersökning med 625 vårdcentraler och läkare. Där angav 62 procent att tidsbrist är den vanligaste orsaken till att äldre inte erbjuds läkemedelsgenomgångar. Ensa eller begränsa vem har koll på alla piller de äldre får i sig? Arrangör: Socialstyrelsen
13 13
14 Sineva Ribeiro
15 Vårdförbundet om framtidens äldrevård: Förebygg! Det går att förbättra dagens äldrevård, och det går att möta de utmaningar en åldrande befolkning kräver. Genom samverkan mellan alla olika yrkesgrupper och genom en satsning på förebyggande hälsovård kan äldres hälsa förbättras. Det var budskapet vid Vårdförbundets seminarium om äldrevård. Det är hög tid att satsa på mogna medborgares hälsa. Ibland sägs det att vi inte kommer att klara av äldrevården i framtiden. Men genom att jobba smartare och sätta in rätt insatser på rätt plats och i rätt tid kan vi klara det, sade Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, vid seminariet. Hon presenterade ett förslag från Vårdförbundet kring en äldrehälsovård som kommunerna ska ansvara för. Sineva Ribeiro jämförde med de nuvarande systemen för mödrahälsovård, barnahälsovård, skolhälsovård och företagshälsovård. Stommen i dessa system bygger på barnmorskor, distriktssköterskor och skolsköterskor samt på kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa. Men när man fyller 65 så hamnar man utanför alla system. Då släpper vi det förebyggande hälsoarbetet, och så hamnar man i akutsjukvården, sade Sineva Ribeiro. Vid seminariet lyftes hälsosamtal fram som en viktig och naturlig ingrediens i ett nationellt hälsoprogram för äldre. Svenska studier visar att hälsosamtal för äldre minskar dödlighet, och ökar livskvaliteten och funktionsförmågan, samtidigt som kostnader för hemsjukvård och slutenvård minskar. Distriktssköterskor skulle kunna ges ansvar för att leda team av många olika kompetenser för en sammanhållen äldrehälsovård. Sineva Ribeiro menade att distriktssköterskor har en unik kompetens som inte utnyttjas på rätt sätt i dag. De skulle kunna jobba betydligt mer hälsofrämjande. Det går att göra mycket. Ett trycksår kostar i dag omkring kronor för sjukvården. Det finns i dag omkring äldre med trycksår runt om i landet. Vi borde skämmas inför detta. Det skulle inte behöva finnas ett enda, menade Sineva Ribeiro. > 15
16 > Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, såg förslag kring en äldrehälsovård som en god idé. Samtidigt påminde hon om att det är primärvården som har ansvar för allas vård. Det går att göra mer förebyggande insatser. Vi måste bygga i båda ändar, satsa hälsofrämjande men samtidigt se till att vi har en bra sjukvårdsorganisation. Och det gäller att kommuner och landsting gör det här tillsammans, sade Eva Nilsson Bågenholm. Panelsamtalet vid seminariet kretsade kring de stimulanspengar som staten kommer att börja betala ut nästa år enligt modell från andra satsningar som exempelvis kömiljarden, alltså att landsting och kommuner som kan visa på konkreta förbättringar inom äldrevården kommer att kunna få ekonomiskt stöd. Det finns sammanlagt 3,7 miljarder kronor i smörjmedel i statens satsning. Nu gäller det att kommuner och landsting tar chansen, sade Eva Nilsson Bågenholm. Riksdagsledamöterna Margareta Kjellin (M) och Christer Engelhardt (S), var i stort sett överens om problembilden och om att samarbete över gränserna måste till. Det finns många hinder att riva för att få en bättre äldrevård. Det finns hierarkier och revir som måste bort. Det är också ett stort politiskt ansvar att visa att dagens äldrevård inte är acceptabel och att vidta åtgärder. Det är ju därför vi tillsatt en äldresamordnare, sade Margareta Kjellin. Samtalet handlade också om hur äldrevårdens status ska kunna höjas för att kunna locka både personal och forskningsanslag. I dag är geriatrik 16 också ett undanskymt ämne på läkarutbildningarna. Här var paneldeltagarna överens om att det behövs ett samlat grepp kring forskningsfinansiering, och kring att lärosätena måste ge geriatrik högre prioritet. Andra yrkesgrupper än läkare FAKTA Så får vi världens bästa äldrehälsovård Sineva Ribeiro måste också ha lättare att söka forskningsanslag. Våra grupper har svårt att söka forskningsanslag till den patientnära forskningen. Du behöver oftast ha med dig en läkare för att öppna upp, sade Sineva Ribeiro. Arrangör: Vårdförbundet Medverkande: Lena Lundh, doktorand/forskare, Centrum för allmänmedicin CeFAM. Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet. Eva Nilsson Bågenholm, särskild äldresamordnare, Socialdepartementet. Margareta Kjellin, riksdagsledamot (M), Socialutskottet. Christer Engelhardt, riksdags ledamot (S), Socialutskottet. Moderator, Mattias Lundberg. Kontaktperson: Cecilia Sandahl, pressansvarig, Vårdförbundet, , cecilia.sandahl@vardforbundet.se Webb:
17 Kända brister inom äldrevården En probleminventering gjord av regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, visar på betydande brister i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Det gäller exempelvis samordning mellan olika vårdgivare, kvalitet, effektivitet, organisation, kompetens och status. Mycket hårda ord och omdömen som visar att man menar allvar från högsta ort, menade moderatorn vid seminariet, Per Gunnar Holmgren, fd chefredaktör på Dagens Medicin. Det är ett strukturellt problem vi har när det gäller de mest sjuka äldre. Ett problem som systemet självt inte kan klara att reda ut. Men det går att förändra och förbättra. Vi vill få igång ett utvecklingsarbete ute i hela landet ska vi ha lösningar på plats, sade Maria Larsson, barn- och äldreminister. Från regeringens sida satsas 3,7 miljarder kronor fram till Regeringen är särskilt bekymrad över att primärvården inte har ett tydligare ansvar för de mest sjuka äldre och att det är så stora brister i samordningen mellan olika huvudmän. Enligt en intervjuundersökning socialdepartementet låtit göra är kommuner och landsting väl medvetna om problemen inom äldrevården och omsorgen. Huvudmännen är till exempel kritiska till samverkan och brister i informationssystemen. Men när kommuner och landsting bedömer sin egen verksamhet tycker man att den Vården i Almedalen 2011 Eva Nilsson Bågenholm fungerar bra. Kanske skulle lite mer självkritik vara på sin plats. Vi ser ju när vi får in tillsynsrapporterna att det inte är problemfritt i de enskilda verksamheterna, sade Karin Johansson, statssekreterare på Socialdepartementet. Framtidens Äldrevård Arrangör: Socialdepartementet Mer samarbete kring äldrevården behövs Kommuner och landsting måste samarbeta mer kring äldrevården. Det stod i centrum på SKL:s seminarium om hur äldrevården kan bli bättre. Detta samarbete kan komma att se lite olika ut över landet. Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, var tydlig med att hon inte kommer att föreslå en nationell modell kring samarbete om äldrevården mellan olika huvudmän. Jag kommer inte att ta fram en enhetlig modell för samarbete. Hur det ska göras är en fråga för kommunerna och landstingen, sade Eva Nilsson Bågenholm. Vid seminariet var enigheten stor kring den övergripande problembilden: de äldre multisjuka får inte tillräckligt bra vård. Sjukvården är med sina specialiteter i stuprör inte anpassad för att ge vård åt äldre med flera olika diagnoser. Det fallerar också i kontakter och överföring mellan sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Det rådde också enighet om att problemen varit kända i många år. Samtidigt finns det ett flertal exempel runt om i landet där kommuner och landsting samverkar kring äldrevården med mycket goda medicinska och ekonomiska resultat som följd. Filippa Reinfeldt (M), sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, lyfte fram den egna satsningen på hälsocoacher som också gett goda resultat. Frågan är då varför de goda exemplen inte får spridning. Revir och prestige var en förklaring. Filippa Reinfeldt (M) Jag tror att många vill uppfinna hjulet själv och har svårt att ta till sig det andra har gjort. Min vision är att vi verkligen ska kunna få till ett bättre samarbete, sade Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Mer samarbete kring äldrevården Arrangör: SKL 17
18
19 Tema: Jämlik vård Debatten om den ojämlika vården runt om i landet rullade vidare. Socialstyrelsen tog en central position i debatten och aviserade hårdare tag mot de vårdgivare som inte lever upp till lagens krav. Myndigheten kommer också sätta större press på aktörer att rapportera in till de olika register som gör det möjligt att visa upp resultat som vårdgivare får i olika enkäter och mätningar I debatten efterlystes nya handfasta idéer som biter på ojämlikheterna. En ökad tillgång till information ger inte med automatik en jämlikare vård. Det finns en stor risk för att det i första hand gynnar de välbeställda och inte kommer de resurssvaga till del. Regionala skillnader i hjärtsjukvården diskuterades vid ett seminarium som Hårdare tag mot ojämlikheter i vården. arrangerades av Astrazeneca och Hjärt- Lungfonden. Medan akutvården av patienter med hjärtinfarkt ser ungefär lika ut i hela landet brister det i vården av patienter för att förhindra att hjärtinfrakt uppstår på nytt. På ett av Sweden Medtechs seminarier diskuterades risker för ojämlikhet i vården till följd av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslut om att skära ned stödet till förbrukningsartiklar. TLV stod också i ena ringhörnan på Dagens Medicins seminarium kring priserna på så kallade särläkemedel. Myndigheten kritiserade läkemedelsföretagen för att ta ut orimligt höga priser för denna typ av läkmedel. Ett påstående som Läkemedelsindustriföreningen ansåg vara ett direkt felaktig. 19
20 Jan Nilsson
21 Stora regionala skillnader i Vården av personer med hjärtoch kärlsjukdomar har gjort enorma framsteg de senaste 40 åren och dödligheten har halverats de senaste 15 åren. I det akuta omhändertagandet är vården jämlik över landet. Men det finns fortfarande stora regionala skillnader i vården för att förebygga nytt insjuknande av patienter som haft hjärtinfarkt och i läkemedelsanvändningen. Det framkom vid ett seminarium arrangerat av Astra- Zeneca och Hjärt-Lungfonden. Claes Held, docent i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har nyligen presenterat en artikel i den vetenskapliga tidskriften JAMA där han redovisar registerdata över vården av hjärtpatienter de senaste 15 åren. Han beskrev en utveckling med ökad kvalitet och rättvisa i hjärtsjukvården, en halverad dödlighet i hjärtinfarkt och i genomsnitt två och ett halvt års ökad överlevnad. Men det finns fortsatt stora skillnader i sekundärpreventiva åtgärder, hur vi behandlar patienter som redan insjuknat för att förhindra att de blir sjuka igen. Det är till exempel bara vart tionde sjukhus som erbjuder rökavvänjningsprogram trots att rökstopp är en väldigt viktig faktor för att hålla sig frisk, säger Claes Held. Britt Frendin som är ordförande för Hjärt- och lungsjukas förening på Gotland tyckte också att vården av hjärtpatienter som ska skickas hem från sjukhuset måste bli bättre. På grund av att vården vill spara pengar får man ofta ta hand om sig själv. Det känns som om att de struntar i patienten när man kommer hem från sjukhuset. Landstinget i Västernorrland framhölls som ett gott exempel på bra arbete med förebyggande arbete mot både nyinsjuknande och för att tidigare hjärtpatienter inte ska insjukna på nytt. Men det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet från Västernorrland, Elisabet Strömqvist, var ändå inte helt nöjd. Vi måste göra ännu mer för att förebygga, sade Elisabet Strömqvist. Att hjärtsjukvården sedan 15 år tillbaka har ett nationellt register har gett positiva resultat och många av deltagarna på seminariet trodde att det skulle leda till minskade regionala skillnader framöver. Jag lovar att det händer saker på sjukhusen efter varje års- > 21
22 Stora regionala skillnader i hjärtsjukvården 22 Gabriella Ahlström > rapport, sade Claes Held. Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet, höll med om att den öppna redovisningen av resultat och skillnader mellan sjukhusen gav positiv effekt. Det finns ingen klinikchef som vill bli utpekad som sämst i landet i den lokala tidningen, påpekade han. Men Jan Nilsson varnade samtidigt för att den övergripande positiva utvecklingen kan vara på väg att stanna av. Den kliniska forskningen har tappat mark samtidigt som vi står inför nya utmaningar med bland annat alla de som överlever hjärtinfarkt idag och som i nästa steg riskerar att drabbas av stroke. Strokeforskningen har inte alls gjort lika stora framsteg, sade Jan Nilsson, och efterlyste mer pengar till hjärt-kärlforskningen och ökat stöd från regeringen. Kristdemokraten Anders Andersson från riksdagens socialutskott tog inte regeringen i försvar men påpekade att målet för svensk offentligt finansierad forskning är att omfatta fyra procent av bnp år Idag är det omkring en procent. Han lade också ansvar på landstingen och regionerna. Universitetssjukhusen måste ha en ram för forskningsarbete, annars biter vi oss själva i svansen, sade Anders Andersson. Även i läkemedelsanvändningen finns det regionala skillnader. Bengt Anell från IMS Health berättade att Sverige ligger i botten av de västeuropeiska länderna i försäljningen av innovativa läkemedel. Också inom Sverige finns det stora regionala skillnader. Stockholm ligger i topp och har 49 procent mer försäljning av innovativa läkemedel än bottenregionen väst. Jag tycker att det är relevant att fråga om vi är öppna för innovationer i Sverige, sade Bengt Anell. FAKTA Kan svensk hjärtsjukvård bli bäst i värden eller är vi nöjda nu? Arrangör: AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden Medverkande: Claes Held, kardiolog överläkare och universitetslektor, Uppsala Clinical Research Center. Bengt Anell, projektansvarig, IMS health. Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, Lunds universitet. Moderator, Gabriella Ahlström. Kontaktperson 1: Suzanne Håkansson, Director Government Affairs, AstraZeneca, , suzanne.hakansson@astrazeneca.com Kontaktperson 2: Ulrica Klettner, informationschef, Hjärt-Lungfonden, , ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se höjdare: 1. Viktigaste vårdfrågan i Almedalen? 2. Din viktigaste vårdfråga just nu? 3. Vad betyder Almedalen för vården? Gunnar Németh, vice styrelseordförande Capio 1. Det viktigaste är att vi säkrar sätt att ytterligare höja kvaliteten i vården. Transparens och jämförelser är en bra väg dit. 2. Att skapa förståelse för att det behövs både privata och offentliga utförare i vården och att det är fortsatt tillåtet för vårdbolag att göra vinst. 3. Här möts alla! Budskapet man för fram i Almedalen når alla som har inflytande i vården under trivsamma former. Finn Bengtsson, M, riksdagsledamot socialförsäkringsutskottet 1. Hur vi ska lösa den långsiktiga solidariska finansieringen av vården. Ska landstingen ha egen beskattningsrätt eller ska de istället få pengar från staten? Vi behöver se över fördelningen av befogenheter och ansvar mellan stat och landsting. 2. Jag har skrivit flera motioner till både partistämma och riksdagen om den långsiktiga sjukvårdsutveckling som jag tänker arbeta med. Politikerna kan inte ducka för frågan om betalningsviljan från allmänheten. 3. Här är diskussionen lite friare. I Stockholm kan det bli så polariserat, här finns det utrymme för lite mer reflekterande och djuplodande samtal.
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merFullt hus när medtech kom till Almedalen
Fullt hus när medtech kom till Almedalen För första gången arrangerade Swedish Medtech tillsammans med MedTech Magazine två seminarier under politikerveckan i Almedalen i juli. Bland tusentals seminarier
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merAlmedalsindex Topplistor och kommentarer kring seminarierna om vård och omsorg.
Almedalsindex 2013 Topplistor och kommentarer kring seminarierna om vård och omsorg. Topplista: Aktiva förtroendevalda inom hälso- och sjukvårdsområdet (förra årets placering inom parentes) 1. Mats Eriksson,
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merFör malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi
Läs merNÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER?
NÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER? Seminarium i Almedalen 4 juli 2016 Arrangörer: Roche, Bröstcancerföreningarnas Riksförbund (BRO) och Dagens Medicin Agenda SE/PERJ/0816/0002 Ett register
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs merMotion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs mer65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?
65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för
Läs merEn god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Läs merV201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
Läs merSå arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business
Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Sammanfattning Vad är viktigt för ett stort (forskande läkemedels)företag? Långsiktighet Lönsamhet Vad innebär det?
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSätta dagordningen och fokus
Sätta dagordningen och fokus VÅRDLYFT FÖR DALARNA BRA VÅRD FÖRE FLER SKATTESÄNKNINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (5) En vård av hög kvalitet Vården
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merKRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012
KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan
Läs merjust kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Läs merVård i världsklass för alla
Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merVälkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning
Läs merMaj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society
KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merUtan äldre stannar Sverige
Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland
Läs merBättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Läs merForska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!
Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det
Läs merÄnnu bättre vård och hälsa i Norrköping
Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Förslag från Moderaterna september 2018 Utveckling kräver idéer och ledarskap! I början av 2000-talet var striderna stora om Vrinnevisjukhuset framtid. Förslag om
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merSverige som ledande forskningsnation inom Life Science?
Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merHur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis? Referat från Almedalsseminarium 3 juli 2018
Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis? Referat från Almedalsseminarium 3 juli 2018 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets forskningsgenombrott
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merVårdindikatorn primärvård
Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig
Läs merForska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 2018
Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 218 Om undersökningen Ämne: Medicinsk forskning Målgrupp: Riksdagskandidater på valbar plats Metod: Elektronisk enkät till 352 politiker uppsatta
Läs merDen östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs mer20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN
20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merÖverenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.
Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merMER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.
VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras
Läs mer2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm
2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merGenom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.
Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merPersoncentrerat Samarbete en projektrapport
Personcentrerat Samarbete en projektrapport Slutrapport Projektnamn: Personcentrerat samarbete och främjande samarbete mellan vårdgivare och vårdnivåer. Vården behöver ställa om. Projektledare: Projekttid:
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merCapio i Almedalen 2015
Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merÄr framtidens sjukvård virtuell? Lund Göran Stiernstedt
Är framtidens sjukvård virtuell? ehealth@lu Lund 190117 Göran Stiernstedt Framtiden? Nya hus Nya lösningar Pg utredning Styrning för en mer jämlik vård fd. Ordning och reda i vården Direktiv dec 2017 Tilläggsdirektiv
Läs merEffektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merUtgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3219 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merHälsopartiet 2014 översikt av svaren
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merSlutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merPM Vårdköerna i Sverige
PM Vårdköerna i Sverige Sammanfattning: Vårdköerna har ökat dramatiskt sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 214. Att rekrytera och behålla kvalificerad personal, att driva digitalisering med
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merTilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merLäkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare
Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige
Läs merBudget bygg ihop Stockholmsregionen
Stockholm 2016-05-23 Socialdemokraterna Stockholms län landsting Budget 2017 - bygg ihop Stockholmsregionen Ekonomi Stockholms läns landsting har de bästa ekonomiska förutsättningarna (högst skatt, bäst
Läs mer