Lätt att hitta lätt att låna
|
|
- Mattias Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lätt att hitta lätt att låna Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete en utredning av bibliotekens fjärrlån Annette Johansson AnnJo Konsulteri Nils G Storhagen New Logistics Institute AB KB:s dnr Januari 2010
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte och mål Avgränsningar Definitioner Arbetets genomförande Tidigare utredningar Bibliotekens fjärrlån: en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk och forskningsbiblioteken Från inspektion till inspiration: En översyn av den regionala biblioteksverksamheten KB ett nav i kunskapssamhället Rätt bok eller rätt bibliotek? Användarna Enkätundersökning Användarna Fjärrlånebehov Bibliotekens fjärrlånepolicys Biblioteken om användarnas fjärrlånebehov Policy fjärrlån IN Policy fjärrlån UT Ramverk Huvudmän Kungl. biblioteket Statens kulturråd Tid för kultur (Prop. 2009/10:3) Det administrativa ansvaret Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) Utvärdering av bibliotekslagen Högskolelagen (SFS 1992:1434) Högskoleförordningen (SFS 1993:100) Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Kommunallagen (SFS 1991:900) Skollagen (SFS 1985:1100) Grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) Avgifter Det praktiska ansvaret Forskningsbibliotek Informations och lånecentraler Talboks och punktskriftsbiblioteket (TPB) Sjukhusbibliotek Läns och regionbibliotek Kommunbibliotek Regional mediesamverkan Kartläggning Nuvarande rekommendationer och riktlinjer (80)
3 4.2 Volymer och innehåll Fjärrlånevolymer Jämförelse av volymer mellan olika bibliotek Folkbiblioteken Forskningsbiblioteken Läns och regionbiblioteken Informations och lånecentralerna Internationella bibliotekets lånecentral Sveriges depåbibliotek Ämnesområden Kartläggning av fjärrlåneprocessrn Normalt ingående steg Fjärrlån kontra förvärv Lånetider Avgifter Remisskedjor Teknisk infrastruktur LIBRIS systemen Bibliotek SAGA Användarna och den tekniska infrastrukturen Transporter och logistik Fasta lokala eller regionala rutter Posten eller andra avtalade transportörer Svensk bibliotek transport (SBT) Kostnader Kostnaden för arbetstid för ett fjärrlån Transportkostnader/logistik Kostnader för lokala och regionala rutter Kostnader för Posten eller andra avtalade leverantörer Kostnader för Svensk bibliotek transport Totala kostnaden för den externa logistiken Kostnad för olika servicenivåer Totala kostnaden för ett fjärrlån Finansiering Kungl. Bibliotekets finansiering Kulturrådets finansiering Totala statliga finansieringen av fjärrlånerelaterad verksamhet Finansiering av informations och lånecentraler samt Sveriges depåbibliotek Finansiering av läns och regionbiblioteken Kostnader för teknisk infrastruktur Analys Definition fjärrlån Användarperspektivet Policys Ramverk och utförande Volymer och flöden Transporter Teknisk infrastruktur Finansiering och kostnader Internationell utblick Förslag Vision (80)
4 8.1.1 Mål och riktlinjer Insatser på nationell nivå Insatser på regional nivå Insatser på lokal nivå Kostnader och finansiering Konsekvenser av en ny modell för det nationella mediesamarbetet Konsekvenser för den enskilda användaren Konsekvenser för det enskilda biblioteket Kompletterande utredningar Användarna Nationellt bibliotekskort De regionala aktörerna Läns och regionbiblioteken Informations och lånecentralerna Nationell medieförsörjning Teknisk infrastruktur och transporter...64 Källförteckning Internetkällor...66 Skriftliga källor och hyperlänkar...66 Personlig kommunikation...67 Bilagor Bilaga 1: Statligfinansiering av informations och lånecentraler samt Sveriges depåbibliotek...69 Bilaga 2: Enkät användare...70 Bilaga 3: Enkät fjärrlåneansvariga (80)
5 Sammanfattning Utredningen avser det nationella mediesamarbetet (fjärrlåneverksamheten) mellan de svenska samhällsfinansierade och allmänt tillgängliga biblioteken. Under 2000 talet har bibliotekens medieresurser synliggjorts för användarna via sökfunktioner på webben. Däremot är det få bibliotek som fullt ut tillgängliggjort sitt material för egna eller för andra biblioteks användare. Interna rutiner, arbetssätt och regelverk har heller inte fullt ut anpassats till utvecklingen av webbaserade bibliotekstjänster. Det nationella mediesamarbetet har totalt sett minskat i volym under perioden Såväl böcker som kopior minskar i antal. Samtidigt har vissa bibliotekstyper ökat sin medverkan under motsvarande period. Det är främst folkbibliotekens insatser som ökat. Inomregionala samarbeten har bidragit till att dessa bibliotek i högre utsträckning lånar material av varandra. Andra stora aktörer är forskningsbiblioteken, främst då som utlånande bibliotek till andra forskningsbibliotek och till folkbibliotek. De regionala biblioteksverksamheternas insatser i mediesamarbetet är delvis otydligt och svårt att mäta. Rollfördelningen mellan informations och lånecentraler, läns och regionbibliotek och folkbibliotek är vag. I allt högre utsträckning utförs det regionala medieuppdraget operativt av ett större kommunbibliotek. Lokala och regionala resultat och resurser integreras vilket gagnar bibliotekens användare, men försvårar möjligheten att mäta och följa upp olika huvudmäns insatser i samarbetet. Vidare utredning föreslås av de regionala biblioteksaktörernas roll och funktion i det nationella mediesamarbetet. Det finns förslag till enhetliga principer för mediesamarbetet i form av nationella rekommendationer. Dessa tillämpas dock utifrån bibliotekens lokala uppdrag och följden blir en ojämlik servicenivå där olika användares informationsbehov hanteras olika, beroende på vilket bibliotek som anlitas. Förutom skiftande policys har varje bibliotek ett eget regelverk för lån till andra bibliotek, vilket medför merarbete även för de enskilda biblioteken. Ett lån mellan två bibliotek tar i genomsnitt totalt 68 minuter att handlägga från en förfrågan tills dess att materialet återlämnats till det utlånande biblioteket igen. För folk och forskningsbiblioteken är kostnaden för ett lån minst 294 kr, varav 226 kr är arbetskostnad och 68 kr transportkostnad genomfördes totalt ca 1 miljon enskilda fjärrlån. Kostnaden för dessa lån uppgick till 274 mkr. Andelen fjärrutlån i förhållande till bibliotekens totala andel utlån är marginellt. Under 2008 motsvarande fjärrutlånen ca 0,6 % av folkbibliotekens totala andel bokutlån och 1,1 % av forskningsbibliotekens totala andel utlån av tryckt material samt nedladdningar av elektroniska dokument. Staten bidrar med ekonomiskt stöd till bibliotekens mediesamarbete. År 2009 uppgick Kungl. bibliotekets fjärrlånekompensation till forskningsbiblioteken till ca 10,1 miljoner kronor. Kulturrådets stöd till informations och lånecentralerna i Malmö, Stockholm, Umeå samt till Sveriges depåbibliotek och Internationella bibliotekets lånecentral uppgick 2009 till totalt ca 14,4 mkr. Kulturrådets anslag till läns och regionbiblioteken uppgick totalt uppgick till 27,7 mkr. Det har inte varit möjligt att särskilja finansieringen av mediesamarbetet, eftersom Kulturrådets anslag även avser andra uppdrag. Det nationella mediesamarbetet kännetecknas delvis av avsaknaden av en formellt ansvarig aktör. KB:s utvidgade uppdrag som ansvarig myndighet för samordning av nationella biblioteksfrågor 5(80)
6 skapar dock förutsättningar för en mer tydlig styrning av innehållet i samarbetet. KB ansvarar dessutom för LIBRIS systemen, som utgör navet i samarbetets tekniska infrastruktur. Utredningen föreslår ett intensifierat mediesamarbete mellan de samhällsfinansierade biblioteken, där användarperspektivet prioriteras framför bibliotekens lokala uppdrag. Eftersom lån mellan bibliotek utgör en mycket begränsad del av bibliotekens andel totala utlån, bör detta inte medföra alltför stor belastning på det enskilda biblioteket. Effekterna av en eventuell ökad efterfrågan kan motverkas genom att bibliotekens interna rutiner rationaliseras samtidigt som logistiken rationaliseras och den tekniska infrastrukturen kompletteras med fler användarstyrda och automatiserade funktioner. Användarnas behov av information kan även bemötas med stöd av regionala samarbeten kring förvärv mellan olika bibliotek. Tillsammans med regional koordinering av transporter utifrån logistiska strukturer kan användaren enklare få tillgång till det material de behöver. Det statliga stödet till det nationella mediesamarbetet bör omprioriteras för att i högre grad ge effekt direkt för slutanvändaren. Nuvarande fjärrlånekompensation bör avsättas för utveckling av användaranpassad teknisk infrastruktur medan stödet till den regionala medieförsörjningen bör användas för biblioteksgemensamma regionala förvärv utifrån kartläggningar av material som lånas mer frekvent mellan olika bibliotek. 6(80)
7 1 Inledning Människors olika kunskapsnivåer och olika lärandeprocesser ökar kraven på anpassningsbara bibliotek som underlättar den enskildes tillgång till det information. Biblioteken kompletterar varandra i det medieförmedlande arbetet, dels i kraft av de olika uppdrag olika bibliotek har, dels genom samverkan i ett nationellt medieflöde i form av fjärrlåneverksamheten. Den del av bibliotekens kompletterande medieförsörjning som utgörs av fjärrlån har de senaste 10 åren påverkats av förändringar i omvärlden. Idag är flertalet bibliotekskataloger tillgängliga för allmänheten via webben och biblioteken utvecklar löpande användaranpassade webbaserade tjänster. Samtidigt har regelverk, riktlinjer och till viss del bibliotekens interna arbete inte påverkats i samma grad. Detta får konsekvenser för den enskilda användaren. Å ena sidan är bibliotekens medieresurser fullt synliga via webben. Å andra sidan försvårar lokala tolkningar av regelverk och riktlinjer den enskildes tillgång till informationen. Hösten 2008 genomförde Kungl. biblioteket och Statens Kulturråd en förstudie: Rätt bok eller rätt bibliotek? En förstudie av den nationella fjärrlåneverksamheten. Syftet var att problematisera nuvarande fjärrlåneverksamhet utifrån ett slutanvändarperspektiv. Förstudien resulterade i en rad frågeställningar, av vilka ett urval utgör grunden för 2009 års utredning av de svenska bibliotekens fjärrlåneverksamhet. 1.1 Syfte och mål Utredningens uppdrag är att ge förslag till ny modell för den nationella fjärrlånehanteringen utifrån ett användarperspektiv där tillgången till ny teknik och nya medier särskilt bör uppmärksammas. I uppdraget ingår att utreda vilka konsekvenser en fjärrlåneverksamhet direktstyrd av enskilda medborgare kan få för det enskilda biblioteket. Utredningen ska kartlägga kostnader för den nationella fjärrlåneverksamheten samt ange vad kostnaderna omfattar. Såväl synliga kostnader som transporter, porton och papperskopior, som kostnader för bibliotekens interna manuella fjärrlånearbete, skall redogöras. Målet är att redovisa vad fjärrlåneverksamheten kostar biblioteken totalt i tid och pengar. I utredningsarbetet ingår även en beräkning av fjärrlåneverksamheten sett i volymer. I redovisningen skall det framgå vad som lånas samt vilket material och innehåll som har särskilt hög efterfrågan. Utredningen ska vidare ge förslag till en vision för det nationella fjärrlånesamarbetet mål och riktlinjer för det nationella fjärrlånesamarbetet insatser på lokal nivå som främjar den enskilde slutanvändarens behov av information och medier insatser på gemensam nationell nivå som främjar många slutanvändares behov av information och medier fördelning av ansvar och roller mellan olika bibliotek 7(80)
8 1.2 Avgränsningar Utredningen omfattar fjärrlån utifrån perspektivet offentligt finansierade bibliotek så som folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbibliotek, gymnasiebibliotek, sjukhusbibliotek, läns och regionbibliotek, informations och lånecentraler, vissa specialbibliotek samt Talboks och punktskriftsbiblioteket. Utredningen omfattar enbart de nationella fjärrlånen, även om utlandslånen berörs i vissa sammanhang. Kartläggningen omfattar i huvudsak underlag för perioden I några fall har även uppgifter från 2009 använts. Underlagen för gymnasie, skol och sjukhusbiblioteken har varit mycket begränsade, vilket försvårat möjligheterna till slutsatser om deras fjärrlåneverksamhet. I uppdraget har inte ingått att göra internationella utblickar, utan i det avseendet hänvisar utredningen till de nedslag som gjordes i samband med 2008 års förstudie. 1.3 Definitioner Nuvarande definition av ett fjärrlån beskrivs som ett lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman. Som fjärrlån räknas det också när ett bibliotek lånar ut sitt material till andra mottagare än bibliotek, exempelvis företag, institutioner och privatpersoner. 1 Utredningen utgår från denna definition och prövar den aktivt mot uppdraget att se till användarperspektivet och till hur ny teknik och nya medier påverkar fjärrlånesamarbetet. I utredningen används begreppet fjärrlån, fjärrlåneverksamhet o.s.v. för att beskriva flöden och verksamhet i allmänhet. Då det finns anledning att skilja på olika fjärrlåneflöden används begreppen fjärrlån IN eller fjärrlån UT. Användarperspektivet avser i denna utredning den enskilda människans perspektiv på sitt eget behov av informationsförsörjning via de offentligt finansierade och offentligt tillgängliga biblioteken inom i första hand Sverige. En användare kan också befinna sig utanför landets gränser, men tillhöra en verksamhet (arbetsplats, läroverk) med säte i Sverige. Begreppet forskningsbibliotek avser bibliotek som är allmänt tillgängliga, som till någon del har statlig finansiering, och som har en primär uppgift att betjäna högre utbildning och/eller forskning. Dessa kriterier kan omfatta universitets och högskolebibliotek samt icke akademiska forskningsbibliotek. Med kommunbibliotek avses bibliotek som drivs i kommunal regi eller på uppdrag av en kommun såsom folkbibliotek, skolbibliotek och gymnasiebibliotek. Läns och regionbibliotek avser verksamheter som drivs och finansieras av landsting, regioner, regionförbund eller kommuner med visst statligt ekonomiskt stöd från Kulturrådet. Sjukhusbibliotek avser medicinska och/eller allmänna bibliotek inom landstingens regi. Vissa sjukhusbibliotek ryms även inom definitionen forskningsbibliotek. I utredningen benämns Kungl. biblioteket som KB och Statens Kulturråd som Kulturrådet. Ibland omnämns Sveriges depåbibliotek som enbart depåbiblioteket och Internationella biblioteket som IB (80)
9 1.4 Arbetets genomförande Utredningen har genomförts i samarbete mellan KB och Kulturrådet under perioden september 2009 januari Styrgruppen har utgjorts av Gunilla Herdenberg, KB, Mats Hansson, Kulturrådet, Christina Persson, Göteborgs stadsbibliotek, Margaretha Eriksson, Regionbibliotek Skåne, Lars Björnshauge, Lunds universitets bibliotek, Roland Esaiasson, Talboks och punktskriftsbiblioteket, Krister Hansson, Informations och lånecentralen, Stockholm och Karin Carlsson George, Kungl. biblioteket. För utredningsarbetet har två externa konsulter engagerats: Annette Johansson (AnnJo Konsulteri) och Nils G Storhagen (New Logistics Institute AB). Utredarna har besökt olika bibliotek i landet. Avsikten har varit att få en övergripande bild av den nationella fjärrlåneverksamheten, men också insyn i bibliotekens dagliga, praktiska fjärrlånearbete. Representanter från följande bibliotek och biblioteksorganisationer har bistått utredarna med material och synpunkter: Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samverkan (LIBRIS), Eslövs stadsbibliotek, Göteborgs stadsbibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek, Regionbibliotek Västra Götaland, Lunds stadsbibliotek, Lunds universitets bibliotek, Malmö stadsbibliotek, Informations och lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå, Internationella bibliotekets lånecentral, Talboks och punktskriftsbiblioteket, Umeå universitetsbibliotek, Umeå stadsbibliotek, Sveriges depåbibliotek i Umeå, nätverket Bibliotek Värmland, Stockholms universitetsbibliotek, Södertörns högskola, Stockholms stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm samt Vitterhetsakademiens bibliotek. Inom ramen för utredningen har även två enkätundersökningar genomförts. Den ena riktades till fjärrlåneansvariga på olika bibliotek och den andra till enskilda användare. Dessutom har ett betydande statistiskt underlag ställts samman, som grund för analys och resultat. Utredarna har också löpande haft kontakt med utredaren av bibliotekslagen. 1.5 Tidigare utredningar Den nationella fjärrlåneverksamheten utreddes senast Under det senaste decenniet har frågan berörts även i Kulturrådets översyn av den regionala biblioteksverksamheten (2001) och i utredningen av KB:s roll och uppdrag (2003). Introduktionen till nuvarande utredning är den förstudie av fjärrlåneverksamheten som KB och Kulturrådet genomförde hösten Fjärrlånesamarbetet berörs även i utredningen om självständiga lärosäten (2008) och i utredningen av den statliga kulturpolitiken (2009). Dessa två utredningar kommenteras i kapitel Bibliotekens fjärrlån: en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk och forskningsbiblioteken 1998 genomfördes en utredning av de nationella fjärrlånen med uppdraget att kartlägga tillståndet och tendenserna för verksamheten samt ge förslag till förändringar i arbetssätt och regelverk. Däremot ingick inte i uppdraget att undersöka finansiering, leveranstider eller fjärrlån utifrån ett internationellt perspektiv. Utredarna konstaterade att fjärrlånen ökade till följd av fler studenter, bibliotekens generellt försämrade ekonomi, prishöjningar på medier samt att bibliotekens medieanslag behövde täcka fler olika medietyper. Ytterligare påverkansfaktorer var det livslånga lärandet, den problembaserade inlärningen, digitaliserade publicerings och distributionsformer, kommersiella informationsaktörers service till bibliotek och till slutanvändare samt nya regionala samarbetskonstellationer. Vidare konstaterades att teknikutvecklingen bidrog till att fler slutanvändare självständigt kunde finna den information de behövde. 9(80)
10 Utredningen presenterade följande förslag: Utvärdera länsbibliotekens regionala medieansvar och förmåga att effektuera fjärrlåneansökningar. För över lånecentralernas fjärrlåneförmedling av böcker till länsbiblioteken. Koncentrera lånecentralernas verksamhet till ett bibliotek, förslagsvis till ett större kommunbibliotek inom regionen. Utveckla spetsfunktioner på lånecentralerna för utlandslån, förmedling av artiklar, IT och avancerade sökningar. Undersök kvalitetsaspekter för effektuering av forskningsbibliotekens fjärrlån samt skapa en jämnare servicenivå. Förändra träfflistorna i LIBRIS, för en slumpmässig presentation av forskningsbiblioteken. Arbeta fram en ny policy i form av ett konsensusdokument för grundläggande principer för fjärrlånet, där policyn utgår från låntagarperspektivet. Utredningen genomfördes i en tid då teknikutvecklingen ännu inte slagit igenom på folkbiblioteken och en tredjedel av fjärrlånebeställningarna skickades per post. Samtidigt gjorde allt fler folkbibliotek avsteg från den traditionella fjärrlånekedjan och riktade beställningar direkt till det utlånande biblioteket. Detta uppfattades som en brist på kompetens och utredningen diskuterades t.o.m. behovet av ett särskilt körkort för fjärrlånearbete. Idag kan de förändrade rutinerna istället tolkas som inledningen till det perspektivskifte som fortfarande pågår till följd av ny informationsteknik och till användarnas förändrade informationsbehov och beteenden Från inspektion till inspiration: En översyn av den regionala biblioteksverksamheten År 2001 genomförde Kulturrådet en utvärdering och uppföljning av hur de statliga medlen till den regionala biblioteksverksamheten användes i förhållande till regeringens och riksdagens beslut. Utredaren presenterade en ny modell för kompletterande medieförsörjning och föreslog bl.a. att en lånecentral under en försöksperiod skulle ta över ansvaret från länsbiblioteket. Rapporten konstaterade att de inomregionala fjärrlånen ökat under 1990 talet till följd av ökad mediesamverkan mellan kommunbiblioteken och att allt fler folkbibliotek direkt tog kontakt med det bibliotek där det efterfrågade materialet fanns istället för att tillämpa fjärrlånekedjan. Den ökade direktkontakten mellan bibliotek tolkas som en direkt följd av fler webbaserade bibliotekskataloger. Rapporten pekade också på det ökade behovet av kurslitteratur för studenter vid högskolor och universitet KB ett nav i kunskapssamhället Fjärrlåneverksamheten diskuteras kort i 2003 års utredning av KB:s roll och uppdrag. Verksamheten beskrivs som en grundbult i biblioteksarbetet och en viktig förutsättning för såväl forskning som distansstudier. Frågor som bedöms viktiga inför framtiden är lån direkt till slutanvändare, utvecklandet av en gemensam teknisk plattform för biblioteken, förbättrad samverkan och integration av folkbiblioteken i det nationella fjärrlånearbetet samt bättre kompensation för nettolån. De problemområden som nämns är den protektionistiska hållning vissa bibliotek intar i samarbetet samt upphovsrättsliga frågor som försvårar distributionen av elektroniska dokument Rätt bok eller rätt bibliotek? Hösten 2008 genomförde KB och Kulturrådet en förstudie av den nationella fjärrlåneverksamheten med uppdrag att problematisera den utifrån ett slutanvändarperspektiv. 10(80)
11 Studien visade att många av frågeställningarna i 1998 års utredning fortfarande var aktuella. Andra hade dock åtgärdats av olika anledningar, t.ex. hade den elektroniska dokumentleveransen mellan bibliotek ökat och den hierarkiska fjärrlånekedjan avvecklats till förmån för fria lånevägar. Sedan mitten av 2000 talet fungerar också LIBRIS Fjärrlån som ett viktigt administrativt verktyg i fjärrlånearbetet för flertalet biblioteken. Några av de frågeställningar förstudien ringade in som intressanta var Avsaknaden av en nationell samkatalog Avsaknaden av ett gemensamt synsätt vad gäller användarnas rätt till material, inkl. avsaknad av gemensam policy och tillämpning av policy för fjärrlånesamarbetet Rigida avtal för elektronisk dokumentleverans, vilket påverkar servicen till slutanvändaren negativt. Behov att se över bibliotekens medietransporter utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter. Förändringarna inom utförandestrukturen som särskilt påverkar länsbibliotekens och informations och lånecentralernas roller i fjärrlånesamarbetet. Avsaknaden av biblioteksgemensamma strategier för studenternas behov av informationsförsörjning. Behov av att utveckla och införa fler efterfrågestyrda tjänster för slutanvändaren. 11(80)
12 2 Användarna Utredningen ska ge förslag till en modell för den nationella fjärrlånehanteringen utifrån ett användarperspektiv, där tillgången till ny teknik och nya medier särskilt ska uppmärksammas. Med användarperspektivet som utgångspunkt är det möjligt att belysa fjärrlånesamarbetet utifrån en delvis ny synvinkel, då tidigare utredningar främst fokuserat på bibliotekens behov. Därmed inte sagt att de enskilda biblioteken inte ser till användarnas behov. Lätt tillgänglig information på webben, vidareutvecklade utbildningssystem med fler möjligheter till distans och nätstudier samt nya pedagogiska inriktningar påverkar bibliotekens informationsförmedlande verksamhet. Den förändring som främst inverkat på bibliotekens innehåll och tjänster under 2000 talet är dock den enskilda människans förändrade medie och informationsbeteenden till följd av teknikutvecklingen. Förutom möjligheten att kommunicera och utbyta åsikter och information via webben har utvecklingen av mobiltelefoner, mobilt bredband och trådlösa nätverk inspirerat många människor till en individuellt utformad och flexibelt anpassad informationsförsörjning. Däremot har användandet av e böcker utvecklats långsammare än väntat. Dels har det varit svårt att få fram avtal för ersättning till författare, dels har det tagit tid att utveckla attraktiva och prisvärda läsplattor. Inom ett par år kan dock e boksläsningen vara mer utvecklad, inte minst inom den generationen som är född på 1980 talet och framåt (Digitala generationen, Generation X, Y, Z, Internetgenerationen m.fl. benämningar). Det är en generation användare som är uppvuxna med datorer, mobiltelefoner och sociala medier, 2 vilket bidrar till ett delvis förändrat förhållningssätt till informationsförsörjning och kommunikation. Redan idag finner allt fler biblioteksanvändare själva den information de behöver och förväntar sig att biblioteket ska leverera det funna materialet. Det är heller inte ovanligt att en person vänder sig till olika typer av bibliotek, ett beteende som mer styrs av var materialet finns än varför personen behöver materialet (studier, fritidsintressen, m.m.). Samtidigt finns det många biblioteksanvändare som har stort behov av handledning. Att erbjuda fler personer enskilt anpassade insatser som stöd för en självständig informationssökning är en viktig strategisk och pedagogisk uppgift för biblioteken. 2.1 Enkätundersökning Utredningen ska ge förslag till en fjärrlånemodell utifrån användarperspektivet och utreda de konsekvenser en direktstyrd verksamhet kan få för enskilda bibliotek. För att få en uppfattning om vilka behov biblioteksanvändare i allmänhet har utifrån ett fjärrlåneperspektiv har en webbenkät funnits tillgänglig på ett par olika webbsidor: LIBRIS Webbsök, Bibliotek.se, Bibliotek Värmland och Östgötabiblioteken. Utredarna är medvetna om att en stor andel biblioteksanvändare faller bort då enbart webbenkät används, men det har inte funnits utrymme för andra undersökningsmetoder inom tidsramen för utredningen. Som ett komplement till enkäten har utredarna vid sina besök på olika bibliotek även frågat hur man lokalt uppfattar användarnas behov av fjärrlån. 2 Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, bloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer [ ] 12(80)
13 2.1.1 Användarna Undersökningen resulterade i 182 svar, varav 169 registrerades via länken från LIBRIS Webbsök. Ca 20 % av de svarande var mellan år, 26 % mellan år, ca 24 % mellan år och ca 29 % var 51 år eller äldre. Figur 2.1, Åldersfördelning respondenter Av respondenterna var 66,3 % kvinnor och 33,7 % män. Drygt 80 % svarade att de bodde i en tätort, men bostadsorter inom Sveriges samtliga 21 län finns angivna i svaren. Ca 62 % svarade att de främst använder folkbibliotek och ca 42 % att de använder högskole eller universitetsbibliotek. Figur 2.2, Typ av bibliotek respondenterna främst använder 13(80)
14 En tredjedel (33,1 %) uppgav att de vanligtvis sökte information med anledning av sina studier, främst då högskole eller universitetsstudier (28,1 %). En mindre andel studerade på distans (15 %). Främst används dock bibliotek för sin yrkesutövning (47,5 %) eller för sina fritidsintressen (54,4 %). Det var möjligt att ange fler svarsalternativ. Figur 2.3, Sammanhang då respondenterna använder bibliotek 38,5 % använde ett fysiskt bibliotek en gång per vecka för att låna eller reservera böcker och artiklar, medan 29,7 % använde bibliotekens webbtjänster för samma ändamål. Det är rimligt med en högre andel fysiska besök. Inte minst eftersom material som beställts via webben i regel måste hämtas på ett fysiskt bibliotek. Figur 2.4, Användningsfrekvens fysiska bibliotek 14(80)
15 Däremot var det något fler som angav att de dagligen använde bibliotekens webbtjänster, 10,1 % jmf med 8,1 % för fysisk användning. Samma mönster fanns för användningsfrekvensen en gång i månaden där förhållandet var 29,1 % jmf med 26,4 % för fysisk användning. Ungefär 6 % svarade att de aldrig beställt material via ett fysiskt bibliotek och 8 % att de aldrig gjort det via bibliotekens webbtjänster. Figur 2.5, Användningsfrekvens webbtjänster Fjärrlånebehov Respondenterna fick uppskatta antalet lånade böcker/artiklar per månad. Svaren varierade mellan 0 50 böcker/artiklar där majoriteten angav 2 5 böcker/artiklar per månad (44 %) följt av böcker/artiklar per månad (35 %). Följdfrågan var hur stor andel av materialet som behövde beställas från annat bibliotek. Här svarade 30 % att ca 1 bok/artikel per månad behövde beställas från annat bibliotek medan 27 % svarade att inget material behövde beställas från annat bibliotek. Knappt 20 % av respondenterna hade aldrig beställt material från andra bibliotek. I enkäten angavs ingen definition av annat bibliotek, vilket betyder att det både kan ha tolkats som ett bibliotek inom en och samma biblioteksorganisation och/eller som ett bibliotek inom en helt annan organisation. En intressant fråga utifrån slutanvändarperspektivet var hur lång väntetiden var för material från andra bibliotek. Här svarade 30 % att de brukade få vänta ca 1 vecka och 21 % att det brukade ta ca 3 5 dagar. Lika många, d.v.s. 21 %, upplevde väntetider på två veckor. Drygt 7 % hade erfarenhet av väntetider längre än två veckor. Detta kan jämföras med svaren i enkäten till bibliotekens fjärrlåneansvariga där ca 47 % av respondenterna uppgav en väntetid på ca 1 vecka och ca 43 % att det kunde ta ca 3 5 dagar. På följdfrågan vad som ansågs vara en rimlig väntetid ansåg 37 % det rimligt att vänta 1 vecka medan 35 % ville få tillgång till materialet inom 3 5 dagar. En mindre andel, 7 %, ville få materialet inom 1 2 dagar medan 10 % kunde vänta upp till två veckor. Vad som uppfattas som en rimlig väntetid beror delvis på i vilket sammanhang materialet ska användas. För ett fritidsintresse är tidsfaktorn troligtvis mindre kritisk jämfört med material som behövs för studier eller för arbetet. 15(80)
elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek
Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek en skolbibliotekspolitisk översikt Barbro Thomas på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013 World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545
Läs merDen svenska biblioteksgeografin
Den svenska biblioteksgeografin Catarina Eriksson catarina.eriksson@hb.se Angela Zetterlund angela.zetterlund@vxu.se Högskolan i Borås, Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap Abstract This
Läs merVi arbetar i medborgarnas tjänst
Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument Åsa Söderlind Gullvor Elf Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av mediestrategiskt
Läs merPublicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013
Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013 World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@biblioteksforeningen.org
Läs merEtt lyft för den som vill
2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet
Läs merOlika elever samma undervisning
Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker
Läs merAlla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering
Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter
Läs merRedovisning av utredningsuppdrag avseende öppna data samt vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen
1 (20) Datum Dnr RA 04-2015/4818 2015-06-24 Ert Dnr Fi2015/2025 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av utredningsuppdrag avseende öppna data samt vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga
Läs merUtbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö
Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm
Läs merVad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?
Rapport 360 2011 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret) Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm
Läs merBiblioteken och de nationella minoriteterna
Biblioteken och de nationella minoriteterna hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar. Sara Ahlryd, Lotta Vigur, Joacim Hansson Avdelningen för biblioteks-
Läs merVad vill patienten veta för att välja?
Rapport 2013:4 Vad vill patienten veta för att välja? Vårdanalys utvärdering av vårdvalsinformation Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se
Läs merDet moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss
Det moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss ett uppdrag för Sveriges kommuner och landsting Skolbiblioteket finns där kompetens och resurser blir synliga och samverkar med elever och pedagoger. Skolbiblioteket
Läs mer2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige
2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33
Läs merDet obegränsade rummet DET MODERNA SKOLBIBLIOTEKET EN FRAMTIDSSKISS
Det obegränsade rummet DET MODERNA SKOLBIBLIOTEKET EN FRAMTIDSSKISS Förord I den svenska skolan sker just nu stora förändringar, med ny skollag, nya läroplaner och ett nytt betygssystem. Samtidigt förändras
Läs merriksrevisionen granskar: staten och vården Primärvårdens styrning efter behov eller efterfrågan? rir 2014:22
riksrevisionen granskar: staten och vården Primärvårdens styrning efter behov eller efterfrågan? rir 2014:22 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs
Läs merriksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid?
riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid? rir 2014:11 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska
Läs merStyrningen och arbetet inom miljömålssystemet
2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merdnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör
dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Avgränsning 2 Definitioner 2 Intressenturval 2 Skolbiblioteksfrågan i lagrummet 5 Vad som har sagts 5 Skolbibliotek i
Läs merFri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad
Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar
Läs merriksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? rir 2014:18 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att
Läs merTID FÖR MÅNGFALD Utgångspunkter och resultat Enkätundersökningen Kartläggning av årsredovisningar Intervjuundersökningen
TID FÖR MÅNGFALD Utgångspunkter och resultat Enkätundersökningen Kartläggning av årsredovisningar Intervjuundersökningen En studie av de statligt finansierade kulturinstutitionernas arbete med etnisk och
Läs mer2 MTM:s rapporter. Tid för teckenspråk. Utredning om teckenspråkig läsning. Helena söderlund
2 MTM:s rapporter Tid för teckenspråk Utredning om teckenspråkig läsning Helena söderlund Tid för teckenspråk Utredning om teckenspråkig läsning helena söderlund Upplysningar om innehållet: Myndigheten
Läs merEn digital agenda i människans tjänst
En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen Stockholm 2014 SOU 2014:13 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merLärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid
Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid Linda Eriksson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete (SGSAEP), 33:2012 Examensarbete,
Läs merOM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel
OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra
Läs merSamverka för barns bästa
Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merriksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? rir 2014:25 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift
Läs merRehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9
I begynnelsen var organisationen Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 ISBN 91-38-22569-7 Tryck: Elanders, Vällingby
Läs mer2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken
2013:4 Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken MISSIV DATUM DIARIENR 2013-03-20 2012/132-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-05-31 S2012/4059/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet
Läs mer