Projektplan SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne"

Transkript

1 Projektplan SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Bakgrund Vid möte mellan LIF-företagen i Skåne och Läkemedelsrådets utskott för industrisamverkan (LUIS), i december 2009, startade en diskussion om ett potentiellt samverkansprojekt kring läkemedel och patientnytta. Tanken med ett samverkansprojekt är att hitta en generisk modell hur man kan arbeta med att följa patientnytta, men också att hitta en bra modell för samverkan mellan läkemedelsindustrin och Region Skåne. Diabetes valdes som pilotområde på grund av att det fanns nyligen uppdaterade medicinska riktlinjer. Båda parter deltar i projektets upplägg, genomförande, analys och utvärdering. Syfte Projektets syfte är att förbättra omhändertagandet av patienter med nydiagnostiserad typ 2-diabetes genom att: 1. Studera hur omhändertagandet och behandlingen (antal läkarbesök, besök till diabetessjuksköterska, tillgängliga laboratorieparametrar, undersökningar samt läkemedelsbehandling enligt frågeformuläret) av nydiagnostiserade patienter med typ 2-diabetes ser ut och fungerar 2. Identifiera förbättringsområden på verksamhetsnivå 3. Pröva om Region Skåne och LIF gemensamt kan hitta en modell för samverkan som kan användas vid andra terapiområden eller frågeställningar Deltagande vårdenheter får analysera sina egna data och ta fram en handlingsplan på de områden man vill förbättra.

2 Mål Projektet inkluderar max 300 patienter från slumpvist utvalda offentliga vårdcentraler från Närsjukvårdsområde Lund och Malmö. 1. Kartläggning: Att undersöka HbA1c, LDL och blodtryck vid diagnos och därefter följa måluppfyllelse av dessa var 6:e månad hos patienter som fick diagnos typ 2- diabetes under 2008 respektive 2009 och som följs upp till och med 31 december 2010 respektive 31 december Att beskriva hur omhändertagandet ser ut för en patient med nydiagnostiserad typ 2-diabetes på deltagande enheter. 2. Analys och förbättringsarbete Att identifiera förbättringsområden på varje deltagande vårdcentral och att där genomföra en diskussion och återkoppling kring resultatet 3. Utvärdering Att utvärdera hur samarbetsformen mellan LIF och Region Skåne har fungerat. Att genom en enkät utvärdera hur deltagande enheter har upplevt innehållet och värdet av uppföljningsmötet och huruvida detta har bidragit till en förbättrad process vid omhändertagandet av patienter med typ 2-diabetes. Upplägg av projektet Studiedesign: Pilotprojekt Studiepopulation: Cirka 300 patienter som fick sin diagnos typ-2 diabetes mellan identifieras på slumpvist utvalda offentliga vårdcentraler i sjukvårdsområde Malmö och Lund. Identifiering av patienter sker genom PASIS. Vården av patienten följs därefter till och med 31 december 2010 respektive 31 december Inklusionskriterier Patienter <75 år som fick diagnosen typ 2-diabetes under 2008 respektive 2009 med tillgängliga uppföljningsdata 1 år sedan diagnos Diagnos definieras genom att patienten identifieras via diabetesdiagnos i journalen och samtidigt handläggs som en diabetespatient.

3 Metod 1. Kartläggning: Patienterna med nydiagnostiserad typ 2-diabetes under 2008 och 2009 identifieras via PASIS. För att få tillgång till data från PASIS inhämtas godkännande från förvaltningschefen. Patienter med diagnos 2008 och 2009 identifieras och därefter exkluderas de patienter som har haft diagnos typ 2-diabetes sedan tidigare. Tidpunkten för diagnos definieras enligt det av nedanstående som inträffar först: datum för besök då läkare ställer diagnos datum för första besök hos diabetessjuksköterska för diabetes Labsvar hämtas från befintligt journalsystem alternativt från central portal. Ett kontrakt kommer att upprättas mellan projektdiabetessköterska och verksamhetschef på deltagande vårdcentral för att få tillgång till patientjournaler. Information om att vårdcentralen deltar i projektet kommer att anslås på vårdenhet. Projektdiabetessköterska får efter överenskommelse tillgång till aktuella journaldatabaser och går därefter igenom identifierade patientens journaler. Inhämtad data läggs in i en databas som tagits fram för att belysa demografi, struktur-, process- och resultatmått (se nedan). Vid oklarheter kring inklusionskriterier eller annan journaldata kontaktas medicinskt ansvarig person i projektgruppen för att avgöra hur data ska hanteras. Mätvariabler: Demografi Kön; man, kvinna Ålder; numeriskt värde Strukturmått: Uppskattad diabetessjukskötersketid relaterat till samtliga listade patienter respektive antal listade patienter med typ 2-diabetes. Antal läkarkontakter på vårdcentralen under perioden där diabetes är anledningen till kontakten; totalt antal besök, antal olika läkarkontakter. Processmått: Diagnos av typ 2-diabetes; datum Tid till första kontrollbesök till diabetessjuksköterska eller läkare; datum Besök hos diabetessjuksköterska för diabetes; datum Ögonbottenundersökning; genomförd, ej genomförd, remiss skickad, ej noterat i journal (undersökningar genomförda/beställda inom tre månader före diagnos inkluderas) Årlig fotundersökning; genomförd, ej genomförd, ej noterat i journalen Typ av läkemedelsbehandling och dosering samt tidpunkt för initiering/avslut. Avser läkemedel vid diagnos samt alla förändringar i läkemedelsanvändningen

4 under studietiden (A10- diabetesläkemedel, C10 - serumlipidsänkande läkemedel, C02- antihypertensiva läkemedel, C03- diuretika, C07 - betablockerare, C08- kalciumantagonister, C09 - RAAS blockad) Förskrivning av blodsockerstickor; antal och datum Samtidig diagnossatt hjärt-kärlsjukdom fångad i PASIS (angina, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, claudicatio): före diagnos, efter diagnos, årtal Övriga diagnossatta kroniska sjukdomar fångade i PASIS; fritext Registrerad rökare i journal vid diagnos 2008 eller 2009; ja, nej, ej noterat i journalen Mikroalbuminuri; U-alb/krea index; mg/mmol, första fångade värdet årligen. Vikt; kg datum, ej noterat i journal Längd; cm, ej noterat i journalen Kreatinin; första fångade värdet årligen, µmol/l C-peptid; nmol/l, första fångade värdet, ej noterat i journal P-glukos (taget vid samma tillfälle som för C-peptid); mmol/l, ja, nej GAD-antikroppar; ke/l, första fångade värdet, ej noterat i journal Följande processmått analyseras: BMI Andel inkluderade patienter behandlade med metformin Andel patienter med HbA1c, LDL respektive blodtryck angivet i journalen vid diagnos, data inom tre månader före diagnos inkluderas Resultatmått: HbA1c; %, datum, ej noterat i journal LDL; mmol/l, datum, ej noterat i journal Systoliskt/diastoliskt blodtryck mmhg, datum, ej noterat i journal Om rökare vid diagnos: rökfri efter diabetesdiagnos; ja, nej, ej noterat i journalen Följande resultatmått analyseras: Viktförändring från diagnos till slut på studien; kg 2. Analys och förbättringsarbete: Efter analys av resultatet kommer varje enhet att få möjlighet att diskutera sina resultat under handledning av läkare och projektdiabetessköterskan i syfte att identifiera förbättringsområden. 3. Utvärdering Projektet dokumenteras genom en kort beskrivning av tidslinjen samt innehållet vid de olika mötena. Därefter utvärderas samarbetsformen genom en enkät till projektgrupp och styrgrupp samt ett dialogmöte där 6-8 personer från projekt- och styrgrupp med jämn fördelning mellan LIF och regionen deltar. Tidsplan 1. Slumpvist urval av vårdcentraler, datainsamling och analys sker under hösten Diskussionsmöten sker efter datainsamling och analys.

5 3. Enkäter och dialogmöten genomförs efter projektet har avslutats. Slutrapport ska lämnas senast andra kvartalet Juridiska aspekter Centralt personuppgiftsansvarig är Regionstyrelsen, Region Skåne Personuppgiftsombud är Eva Plym Forshell All tillgång och behandling av patientdata sker enligt Patientdatalagens föreskrifter. För att få tillgång till data från PASIS inhämtas godkännande från förvaltningschefen. Ett uppdragskontrakt inklusive delegering och sekretessavtal kommer att upprättas mellan projektdiabetessköterska och verksamhetschef på deltagande enhet. Därefter får diabetessjuksköterskan tillgång till aktuell journaldatabas för att gå igenom identifierade patienters journal. Erforderlig patientinformation anslås på vårdcentralen och patienten har möjlighet att avböja deltagande. Datahantering 1. Aktuella vårdcentraler inom Malmö-Lund-området identifieras och bland de patienter som listats på respektive vårdcentral selekteras alla som under 2008 samt 2009 fått diagnosen diabetes typ-2. Ett slumpmässigt urval av vårdcentraler görs med hjälp av slumptal så att minst 300 patienter inkluderas i studien. Patienternas personnummer registreras i en datafil. 2. Verksamhetscheferna vid de utvalda vårdcentralerna kontaktas, och avtal för genomförandet av studien upprättas. De registrerade personnumren på inkluderade patienter matchas dels med journaldata. Den samlade informationen registreras i en SQL-server som administreras av Registercentrum Syd men är rumsligt belägen i en för ändamålet avsedd serverhall hos Cygate AB i Malmö. Detta företag har personuppgifts-biträdesavtal med Region Skåne. All kommunikation med servern sker via en SSL-krypterad internetförbindelse som är behörighetsreglerad och kräver inloggning med RSID-kort. 3. All personal som tar del av personuppgifter på Registercentrum Syd ansvarar för att uppgifterna behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. 4. Personnummer och namn registreras i ett separat registerformulär i databasen. Födelseår och kön genereras från personnumret. Till personnumret kopplas ett löpnummer. Alla övriga data kopplas enbart till löpnummer, födelseår och kön.

6 5. All extraktion av data för databearbetning inklusive statistisk analys utförs på datamängder som är avidentifierade med avseende på personnummer och namn. Alla avidentifierade data som tillfälligt finns på persondatorer för statistiskt arbete lagras på krypterade hårddiskar som dekrypteras av respektive statistiker vid uppstart och automatiskt rekrypteras då datorn stängs ned. 6. All export av data kan antingen ske i elektronisk form, krypterade eller via SSL, eller i rekommenderat brev. Kvalitetskontroll Kvalitetskontroller kommer att utföras vid minst ett slumpvist utvalt centra när alla data är registrerade. Projektgruppen utför en slumpvis kontroll av fångade data på identifierat centra. Kvalitetskontroll sker genom kontrolläsning mot journaler, var 20:e patient efterkontrolleras avseende korrekt registrering av projektsjuksköterska. Statistisk analys Beskrivande statistik. Kontinuerliga variabler kommer att beskrivas via medel- och medianvärden och standardavvikelse. Variabler kommer att beskrivas via proportioner (%) och antal. Acceptabel måluppfyllelse: HbA1c < 6,0%, LDL <2,5 mmol/l, systoliskt/diastoliskt blodtryck <130/80 mmhg Biverkningsrapportering För biverkningsrapportering hänvisas till sjukvard/rapportera-biverkningar. Om någon allvarlig biverkning av läkemedel upptäcks under studiens gång skall denna rapporteras. Formulär samt instruktioner för biverkningsrapportering finns på eller i FASS. En avidentifierad kopia av rapporten skall också skickas till berört läkemedelsföretag. Uppge på kopian att rapporten gäller denna studie. Resultat och rätt till nyttjande Databasen ägs av Region Skåne. Resultatet kan användas av LIF och deltagande företag i deras verksamhet. LIF kan även begära ut fler analyser från projektet genom en förfrågan till Styrgruppen. Region Skåne har även arkivansvar för projektet.

7 Resultatet för projektet kommer att föredras till Läkemedelsrådet samt kommer att delges primärvårdens förvaltningsledning och presenteras på ett LIF-LUIS möte. Andra kommunikationskanaler såsom Läkemedelsbulletinen samt REK-mässan ska diskuteras. Finansiering Region Skåne och deltagande LIF-företag finansierar vardera 50% av kostnaderna för projektet. LIF representeras av 8 företag inom diabetesområdet: AstraZeneca, BMS, Boehringer-Ingelheim, Lilly, MSD,. Projektbudget bifogas i bilaga till projektplanen. Projektorganisation Projektgrupp Lena Persson, Läkemedelsenheten, Region Skåne, Projektledare, Terapigrupp Endokrinologi Tomas Kanter, VC Anderslöv, Terapigrupp Endokrinologi Anette Pantev, MSD Marlene Almqvist, Pfizer Mikael Pennanen, AstraZeneca Hugo Mansfeld/Rolf Danielsson, NovoNordisk Kerstin Jönsson, projektsjuksköterska, Region Skåne Styrgrupp Ulf Hallgårde, Leg Läkare, f d ordförande i Läkemedelsrådet, Region Skåne Gun Olsson, VO Medicin Trelleborg, Terapigrupp Endokrinologi Henrik Thoursie, Sanofi-Aventis Anders Toll, Lilly Anna Bäckgren, LIF/Ann Maliniak, LIF/Catharina Bergold, LIF

8 Om diabetes Diabetes förekomst Förekomsten av diabetes i Sverige är drygt 4 procent, vilket motsvarar cirka personer (Agardh, 2010). Typ 1- och typ 2-diabetes är de vanligaste formerna av diabetes, varav procent har typ 2-diabetes (SBU, 2009). Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är för mycket socker, glukos, i blodet och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen (Socialstyrelsen, 2010). För hög glukosnivå i blodet beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin (typ 1 diabetes) eller en kombination av bristande insulinfrisättning och att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, man får så kallad insulinresistens (typ 2 diabetes). Faktorer som påverkar risken för typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är i hög grad ärftlig (Agardh, 2010). Övervikt och fetma ökar kraftigt risken för diabetes (Agardh, 2010). I Sverige är 80 procent av personerna med typ 2- diabetes överviktiga eller feta (SBU, 2009). Övervikt är svårbehandlad, och är en av de stora utmaningarna i diabetesvården enligt Socialstyrelsen (2010). Inaktivitet, rökning och stress ökar också diabetesrisken (Agardh, 2010). Typ 2-diabetes är möjligt att förebygga med hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet och överlag en hälsosam livsstil (Socialstyrelsen, 2010). Diabetesbehandling i primärvården Ett första steg i behandlingen av typ 2-diabetes är livsstilsåtgärder (kost, fysisk aktivitet och rökning) för att sänka blodsockervärdet. Läkemedel kan sättas in initialt eller senare beroende på förloppet i det enskilda fallet. Läkemedelsbehandling måste ofta sättas in tidigt för att få en normalisering av blodsockerläget, detta är mycket viktigt i tidiga skeden av sjukdomen. En person med typ 1-diabetes måste alltid behandlas med insulin eftersom den egna insulinproduktionen är otillräcklig. Blodsockernivåerna vid diabetes utvärderas oftast med mätmetoden HbA1c som ger ett mått på hur blodsockret har varit under de senaste 6 8 veckorna. Det genomsnittliga målet är enligt de nationella diabetesriktlinjerna ett HbA1c under 6,0 procent (52 mmol/mol, IFCC). I Sverige når 50 procent av patienterna med typ 2-diabetes målet för blodsockernivån (NDR). Vikten av ett bra blodsockervärde En svensk studie visar att de medicinska kostnaderna för diabetesbehandling endast utgör en marginell del av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna för patienter med diabetes (Ringborg, 2009). Det är kostnaderna för diabetesrelaterade komplikationer som är den absolut största utgiften för vården (Henriksson, 2000, Gerdtham, 2009). Risken för både hjärt-kärlsjukdom och övriga komplikationer ökar med stigande blodglukosnivå och antal år man haft sjukdomen (Agardh, 2010, Läkemedelsverket 2010). Den dominerande orsaken till ohälsa och död vid typ 2-diabetes är hjärtkärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2010). Andra vanliga komplikationer vid både typ 1-

9 och typ 2-diabetes är synnedsättning, svår njurskada med behov av dialys eller transplantation och fotsår med risk för amputation. Socialstyrelsen skriver i de nationella diabetesriktlinjerna att en långsiktigt god kontroll av blodglukos, högt blodtryck och högt kolesterolvärde med hög kostnadseffektivitet minskar risken för diabeteskomplikationer. Referenser Agardh CD, Berne C (red). Diabetes. Stockholm: Liber, Gerdtham U et al. Estimating the Cost of Diabetes Mellitus-Related Events from Inpatient Admissions in Sweden Using Administrative Hospitalization Data. Pharmacoeconomics 2009; 2(1): Henriksson F et al. Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. J Intern Med 2000; 248(5): Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation, 2010 NDR. Årsrapport NDR, 2010 (www.ndr.nu) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården. Stockholm: Socialstyrelsen, 2010 SBU. Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes. Stockholm: SBU (SBU rapport 196)

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

PMO-guide primärvården

PMO-guide primärvården Nationella diabetesregistret (NDR) Automatisk överföring av data från PMO till NDR-registret sker runt den första helgen varje månad. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Förord Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar som växer lavinartat i världen. Här i Sverige beräknas 350 000 personer

Läs mer

Mina sidor. Typ 2-diabetes

Mina sidor. Typ 2-diabetes Mina sidor Typ 2-diabetes 2 Mina sidor Mina sidor På dessa sidor hittar du material som ger stöd när du planerar aktiviteter och matvanor. Här finns kalender för fysisk aktivitet, en matdagbok och en tabell

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Mail och enkät exempel SwePaD

Mail och enkät exempel SwePaD Mail och enkät exempel SwePaD Nedan följer några exempel på mail och tillhörande enkät i SwePaD. Mailexempel: Svensk studie om Paleolitisk kost vid typ 2 diabetes (SwePaD) Hej och välkommen till SwePaD!

Läs mer

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari! 2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Personuppgiftsbehandling i forsknings- och kvalitetsstudier inom hälso- och sjukvård

Personuppgiftsbehandling i forsknings- och kvalitetsstudier inom hälso- och sjukvård Personuppgiftsombudet Avdelning för informationssäkerhet Regionhuset, Lund Eva Plym Forshell Tel: 044-3093524 eva.plym-forshell@skane.se Datum 2005-03-21 2009-10-31 reviderad Personuppgiftsbehandling i

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Diabetesvård. Sammanfattning. Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade. Underlag, mått och indikatorer

Diabetesvård. Sammanfattning. Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade. Underlag, mått och indikatorer Diabetesvård Sammanfattning Diabetesvården i Sverige har i stor utsträckning ambitionen att arbeta i multiprofessionella team där patienten är delaktig i vårdplaneringen. Över 8 procent av landets vårdcentraler

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer