Projektplan SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne"

Transkript

1 Projektplan SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Bakgrund Vid möte mellan LIF-företagen i Skåne och Läkemedelsrådets utskott för industrisamverkan (LUIS), i december 2009, startade en diskussion om ett potentiellt samverkansprojekt kring läkemedel och patientnytta. Tanken med ett samverkansprojekt är att hitta en generisk modell hur man kan arbeta med att följa patientnytta, men också att hitta en bra modell för samverkan mellan läkemedelsindustrin och Region Skåne. Diabetes valdes som pilotområde på grund av att det fanns nyligen uppdaterade medicinska riktlinjer. Båda parter deltar i projektets upplägg, genomförande, analys och utvärdering. Syfte Projektets syfte är att förbättra omhändertagandet av patienter med nydiagnostiserad typ 2-diabetes genom att: 1. Studera hur omhändertagandet och behandlingen (antal läkarbesök, besök till diabetessjuksköterska, tillgängliga laboratorieparametrar, undersökningar samt läkemedelsbehandling enligt frågeformuläret) av nydiagnostiserade patienter med typ 2-diabetes ser ut och fungerar 2. Identifiera förbättringsområden på verksamhetsnivå 3. Pröva om Region Skåne och LIF gemensamt kan hitta en modell för samverkan som kan användas vid andra terapiområden eller frågeställningar Deltagande vårdenheter får analysera sina egna data och ta fram en handlingsplan på de områden man vill förbättra.

2 Mål Projektet inkluderar max 300 patienter från slumpvist utvalda offentliga vårdcentraler från Närsjukvårdsområde Lund och Malmö. 1. Kartläggning: Att undersöka HbA1c, LDL och blodtryck vid diagnos och därefter följa måluppfyllelse av dessa var 6:e månad hos patienter som fick diagnos typ 2- diabetes under 2008 respektive 2009 och som följs upp till och med 31 december 2010 respektive 31 december Att beskriva hur omhändertagandet ser ut för en patient med nydiagnostiserad typ 2-diabetes på deltagande enheter. 2. Analys och förbättringsarbete Att identifiera förbättringsområden på varje deltagande vårdcentral och att där genomföra en diskussion och återkoppling kring resultatet 3. Utvärdering Att utvärdera hur samarbetsformen mellan LIF och Region Skåne har fungerat. Att genom en enkät utvärdera hur deltagande enheter har upplevt innehållet och värdet av uppföljningsmötet och huruvida detta har bidragit till en förbättrad process vid omhändertagandet av patienter med typ 2-diabetes. Upplägg av projektet Studiedesign: Pilotprojekt Studiepopulation: Cirka 300 patienter som fick sin diagnos typ-2 diabetes mellan identifieras på slumpvist utvalda offentliga vårdcentraler i sjukvårdsområde Malmö och Lund. Identifiering av patienter sker genom PASIS. Vården av patienten följs därefter till och med 31 december 2010 respektive 31 december Inklusionskriterier Patienter <75 år som fick diagnosen typ 2-diabetes under 2008 respektive 2009 med tillgängliga uppföljningsdata 1 år sedan diagnos Diagnos definieras genom att patienten identifieras via diabetesdiagnos i journalen och samtidigt handläggs som en diabetespatient.

3 Metod 1. Kartläggning: Patienterna med nydiagnostiserad typ 2-diabetes under 2008 och 2009 identifieras via PASIS. För att få tillgång till data från PASIS inhämtas godkännande från förvaltningschefen. Patienter med diagnos 2008 och 2009 identifieras och därefter exkluderas de patienter som har haft diagnos typ 2-diabetes sedan tidigare. Tidpunkten för diagnos definieras enligt det av nedanstående som inträffar först: datum för besök då läkare ställer diagnos datum för första besök hos diabetessjuksköterska för diabetes Labsvar hämtas från befintligt journalsystem alternativt från central portal. Ett kontrakt kommer att upprättas mellan projektdiabetessköterska och verksamhetschef på deltagande vårdcentral för att få tillgång till patientjournaler. Information om att vårdcentralen deltar i projektet kommer att anslås på vårdenhet. Projektdiabetessköterska får efter överenskommelse tillgång till aktuella journaldatabaser och går därefter igenom identifierade patientens journaler. Inhämtad data läggs in i en databas som tagits fram för att belysa demografi, struktur-, process- och resultatmått (se nedan). Vid oklarheter kring inklusionskriterier eller annan journaldata kontaktas medicinskt ansvarig person i projektgruppen för att avgöra hur data ska hanteras. Mätvariabler: Demografi Kön; man, kvinna Ålder; numeriskt värde Strukturmått: Uppskattad diabetessjukskötersketid relaterat till samtliga listade patienter respektive antal listade patienter med typ 2-diabetes. Antal läkarkontakter på vårdcentralen under perioden där diabetes är anledningen till kontakten; totalt antal besök, antal olika läkarkontakter. Processmått: Diagnos av typ 2-diabetes; datum Tid till första kontrollbesök till diabetessjuksköterska eller läkare; datum Besök hos diabetessjuksköterska för diabetes; datum Ögonbottenundersökning; genomförd, ej genomförd, remiss skickad, ej noterat i journal (undersökningar genomförda/beställda inom tre månader före diagnos inkluderas) Årlig fotundersökning; genomförd, ej genomförd, ej noterat i journalen Typ av läkemedelsbehandling och dosering samt tidpunkt för initiering/avslut. Avser läkemedel vid diagnos samt alla förändringar i läkemedelsanvändningen

4 under studietiden (A10- diabetesläkemedel, C10 - serumlipidsänkande läkemedel, C02- antihypertensiva läkemedel, C03- diuretika, C07 - betablockerare, C08- kalciumantagonister, C09 - RAAS blockad) Förskrivning av blodsockerstickor; antal och datum Samtidig diagnossatt hjärt-kärlsjukdom fångad i PASIS (angina, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, claudicatio): före diagnos, efter diagnos, årtal Övriga diagnossatta kroniska sjukdomar fångade i PASIS; fritext Registrerad rökare i journal vid diagnos 2008 eller 2009; ja, nej, ej noterat i journalen Mikroalbuminuri; U-alb/krea index; mg/mmol, första fångade värdet årligen. Vikt; kg datum, ej noterat i journal Längd; cm, ej noterat i journalen Kreatinin; första fångade värdet årligen, µmol/l C-peptid; nmol/l, första fångade värdet, ej noterat i journal P-glukos (taget vid samma tillfälle som för C-peptid); mmol/l, ja, nej GAD-antikroppar; ke/l, första fångade värdet, ej noterat i journal Följande processmått analyseras: BMI Andel inkluderade patienter behandlade med metformin Andel patienter med HbA1c, LDL respektive blodtryck angivet i journalen vid diagnos, data inom tre månader före diagnos inkluderas Resultatmått: HbA1c; %, datum, ej noterat i journal LDL; mmol/l, datum, ej noterat i journal Systoliskt/diastoliskt blodtryck mmhg, datum, ej noterat i journal Om rökare vid diagnos: rökfri efter diabetesdiagnos; ja, nej, ej noterat i journalen Följande resultatmått analyseras: Viktförändring från diagnos till slut på studien; kg 2. Analys och förbättringsarbete: Efter analys av resultatet kommer varje enhet att få möjlighet att diskutera sina resultat under handledning av läkare och projektdiabetessköterskan i syfte att identifiera förbättringsområden. 3. Utvärdering Projektet dokumenteras genom en kort beskrivning av tidslinjen samt innehållet vid de olika mötena. Därefter utvärderas samarbetsformen genom en enkät till projektgrupp och styrgrupp samt ett dialogmöte där 6-8 personer från projekt- och styrgrupp med jämn fördelning mellan LIF och regionen deltar. Tidsplan 1. Slumpvist urval av vårdcentraler, datainsamling och analys sker under hösten Diskussionsmöten sker efter datainsamling och analys.

5 3. Enkäter och dialogmöten genomförs efter projektet har avslutats. Slutrapport ska lämnas senast andra kvartalet Juridiska aspekter Centralt personuppgiftsansvarig är Regionstyrelsen, Region Skåne Personuppgiftsombud är Eva Plym Forshell All tillgång och behandling av patientdata sker enligt Patientdatalagens föreskrifter. För att få tillgång till data från PASIS inhämtas godkännande från förvaltningschefen. Ett uppdragskontrakt inklusive delegering och sekretessavtal kommer att upprättas mellan projektdiabetessköterska och verksamhetschef på deltagande enhet. Därefter får diabetessjuksköterskan tillgång till aktuell journaldatabas för att gå igenom identifierade patienters journal. Erforderlig patientinformation anslås på vårdcentralen och patienten har möjlighet att avböja deltagande. Datahantering 1. Aktuella vårdcentraler inom Malmö-Lund-området identifieras och bland de patienter som listats på respektive vårdcentral selekteras alla som under 2008 samt 2009 fått diagnosen diabetes typ-2. Ett slumpmässigt urval av vårdcentraler görs med hjälp av slumptal så att minst 300 patienter inkluderas i studien. Patienternas personnummer registreras i en datafil. 2. Verksamhetscheferna vid de utvalda vårdcentralerna kontaktas, och avtal för genomförandet av studien upprättas. De registrerade personnumren på inkluderade patienter matchas dels med journaldata. Den samlade informationen registreras i en SQL-server som administreras av Registercentrum Syd men är rumsligt belägen i en för ändamålet avsedd serverhall hos Cygate AB i Malmö. Detta företag har personuppgifts-biträdesavtal med Region Skåne. All kommunikation med servern sker via en SSL-krypterad internetförbindelse som är behörighetsreglerad och kräver inloggning med RSID-kort. 3. All personal som tar del av personuppgifter på Registercentrum Syd ansvarar för att uppgifterna behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. 4. Personnummer och namn registreras i ett separat registerformulär i databasen. Födelseår och kön genereras från personnumret. Till personnumret kopplas ett löpnummer. Alla övriga data kopplas enbart till löpnummer, födelseår och kön.

6 5. All extraktion av data för databearbetning inklusive statistisk analys utförs på datamängder som är avidentifierade med avseende på personnummer och namn. Alla avidentifierade data som tillfälligt finns på persondatorer för statistiskt arbete lagras på krypterade hårddiskar som dekrypteras av respektive statistiker vid uppstart och automatiskt rekrypteras då datorn stängs ned. 6. All export av data kan antingen ske i elektronisk form, krypterade eller via SSL, eller i rekommenderat brev. Kvalitetskontroll Kvalitetskontroller kommer att utföras vid minst ett slumpvist utvalt centra när alla data är registrerade. Projektgruppen utför en slumpvis kontroll av fångade data på identifierat centra. Kvalitetskontroll sker genom kontrolläsning mot journaler, var 20:e patient efterkontrolleras avseende korrekt registrering av projektsjuksköterska. Statistisk analys Beskrivande statistik. Kontinuerliga variabler kommer att beskrivas via medel- och medianvärden och standardavvikelse. Variabler kommer att beskrivas via proportioner (%) och antal. Acceptabel måluppfyllelse: HbA1c < 6,0%, LDL <2,5 mmol/l, systoliskt/diastoliskt blodtryck <130/80 mmhg Biverkningsrapportering För biverkningsrapportering hänvisas till sjukvard/rapportera-biverkningar. Om någon allvarlig biverkning av läkemedel upptäcks under studiens gång skall denna rapporteras. Formulär samt instruktioner för biverkningsrapportering finns på eller i FASS. En avidentifierad kopia av rapporten skall också skickas till berört läkemedelsföretag. Uppge på kopian att rapporten gäller denna studie. Resultat och rätt till nyttjande Databasen ägs av Region Skåne. Resultatet kan användas av LIF och deltagande företag i deras verksamhet. LIF kan även begära ut fler analyser från projektet genom en förfrågan till Styrgruppen. Region Skåne har även arkivansvar för projektet.

7 Resultatet för projektet kommer att föredras till Läkemedelsrådet samt kommer att delges primärvårdens förvaltningsledning och presenteras på ett LIF-LUIS möte. Andra kommunikationskanaler såsom Läkemedelsbulletinen samt REK-mässan ska diskuteras. Finansiering Region Skåne och deltagande LIF-företag finansierar vardera 50% av kostnaderna för projektet. LIF representeras av 8 företag inom diabetesområdet: AstraZeneca, BMS, Boehringer-Ingelheim, Lilly, MSD,. Projektbudget bifogas i bilaga till projektplanen. Projektorganisation Projektgrupp Lena Persson, Läkemedelsenheten, Region Skåne, Projektledare, Terapigrupp Endokrinologi Tomas Kanter, VC Anderslöv, Terapigrupp Endokrinologi Anette Pantev, MSD Marlene Almqvist, Pfizer Mikael Pennanen, AstraZeneca Hugo Mansfeld/Rolf Danielsson, NovoNordisk Kerstin Jönsson, projektsjuksköterska, Region Skåne Styrgrupp Ulf Hallgårde, Leg Läkare, f d ordförande i Läkemedelsrådet, Region Skåne Gun Olsson, VO Medicin Trelleborg, Terapigrupp Endokrinologi Henrik Thoursie, Sanofi-Aventis Anders Toll, Lilly Anna Bäckgren, LIF/Ann Maliniak, LIF/Catharina Bergold, LIF

8 Om diabetes Diabetes förekomst Förekomsten av diabetes i Sverige är drygt 4 procent, vilket motsvarar cirka personer (Agardh, 2010). Typ 1- och typ 2-diabetes är de vanligaste formerna av diabetes, varav procent har typ 2-diabetes (SBU, 2009). Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är för mycket socker, glukos, i blodet och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen (Socialstyrelsen, 2010). För hög glukosnivå i blodet beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin (typ 1 diabetes) eller en kombination av bristande insulinfrisättning och att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, man får så kallad insulinresistens (typ 2 diabetes). Faktorer som påverkar risken för typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är i hög grad ärftlig (Agardh, 2010). Övervikt och fetma ökar kraftigt risken för diabetes (Agardh, 2010). I Sverige är 80 procent av personerna med typ 2- diabetes överviktiga eller feta (SBU, 2009). Övervikt är svårbehandlad, och är en av de stora utmaningarna i diabetesvården enligt Socialstyrelsen (2010). Inaktivitet, rökning och stress ökar också diabetesrisken (Agardh, 2010). Typ 2-diabetes är möjligt att förebygga med hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet och överlag en hälsosam livsstil (Socialstyrelsen, 2010). Diabetesbehandling i primärvården Ett första steg i behandlingen av typ 2-diabetes är livsstilsåtgärder (kost, fysisk aktivitet och rökning) för att sänka blodsockervärdet. Läkemedel kan sättas in initialt eller senare beroende på förloppet i det enskilda fallet. Läkemedelsbehandling måste ofta sättas in tidigt för att få en normalisering av blodsockerläget, detta är mycket viktigt i tidiga skeden av sjukdomen. En person med typ 1-diabetes måste alltid behandlas med insulin eftersom den egna insulinproduktionen är otillräcklig. Blodsockernivåerna vid diabetes utvärderas oftast med mätmetoden HbA1c som ger ett mått på hur blodsockret har varit under de senaste 6 8 veckorna. Det genomsnittliga målet är enligt de nationella diabetesriktlinjerna ett HbA1c under 6,0 procent (52 mmol/mol, IFCC). I Sverige når 50 procent av patienterna med typ 2-diabetes målet för blodsockernivån (NDR). Vikten av ett bra blodsockervärde En svensk studie visar att de medicinska kostnaderna för diabetesbehandling endast utgör en marginell del av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna för patienter med diabetes (Ringborg, 2009). Det är kostnaderna för diabetesrelaterade komplikationer som är den absolut största utgiften för vården (Henriksson, 2000, Gerdtham, 2009). Risken för både hjärt-kärlsjukdom och övriga komplikationer ökar med stigande blodglukosnivå och antal år man haft sjukdomen (Agardh, 2010, Läkemedelsverket 2010). Den dominerande orsaken till ohälsa och död vid typ 2-diabetes är hjärtkärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2010). Andra vanliga komplikationer vid både typ 1-

9 och typ 2-diabetes är synnedsättning, svår njurskada med behov av dialys eller transplantation och fotsår med risk för amputation. Socialstyrelsen skriver i de nationella diabetesriktlinjerna att en långsiktigt god kontroll av blodglukos, högt blodtryck och högt kolesterolvärde med hög kostnadseffektivitet minskar risken för diabeteskomplikationer. Referenser Agardh CD, Berne C (red). Diabetes. Stockholm: Liber, Gerdtham U et al. Estimating the Cost of Diabetes Mellitus-Related Events from Inpatient Admissions in Sweden Using Administrative Hospitalization Data. Pharmacoeconomics 2009; 2(1): Henriksson F et al. Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. J Intern Med 2000; 248(5): Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation, 2010 NDR. Årsrapport NDR, 2010 (www.ndr.nu) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården. Stockholm: Socialstyrelsen, 2010 SBU. Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes. Stockholm: SBU (SBU rapport 196)

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Förord Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar som växer lavinartat i världen. Här i Sverige beräknas 350 000 personer

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Mail och enkät exempel SwePaD

Mail och enkät exempel SwePaD Mail och enkät exempel SwePaD Nedan följer några exempel på mail och tillhörande enkät i SwePaD. Mailexempel: Svensk studie om Paleolitisk kost vid typ 2 diabetes (SwePaD) Hej och välkommen till SwePaD!

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

rio PI VÅRDEN N U M M E R 1 M A J 2 0 1 2

rio PI VÅRDEN N U M M E R 1 M A J 2 0 1 2 rio PI VÅRDEN N U M M E R 1 M A J 2 0 1 2 Patienterna vinnarna av ny forskning Mobilen ska hålla koll på blodsockret Typ 2-diabetes i framtiden HINNER VI STOPPA DIABETES- BOMBEN? LEDARE Antalet människor

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid: Identitetshantering

Läs mer

Diabetes i primärvården 2013

Diabetes i primärvården 2013 Diabetes i primärvården 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: 08-737 40 40 Datum: 2014-08-29 Diarienummer: HSN 1402-0274 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 8 Några

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Slutrapport av projekt DIABETES

Slutrapport av projekt DIABETES HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes Utbildningsverktyg Mina sidor typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 Bestnr: 5331 Foto: Matton

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Användarguide för Mendor Balance Professional

Användarguide för Mendor Balance Professional Användarguide för Mendor Balance Professional Kundsupport: support.balance@mendor.com Kundsupport tel. +358 45 145 1200 2014 Mendor Ltd. Alla rättigheter reserverade Vad är Mendor Balance? Mendor Balance

Läs mer

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE FÖRORD För tredje året i rad har Sanofi sammanställt en rapport om diabetes. Det gör vi eftersom det är viktigt för

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Pilot Ny nationell patientöversikt Pilot Ny nationell patientöversikt 0 Vårdpersonalens situation Många system. Svåröverskådligt. Textbaserat. Långa svarstider. Patientsäkert? Arbetsmiljövänligt? Effektivt? 1 Vad kan underlätta? Integrera

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Diabetesvård. Sammanfattning. Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade. Underlag, mått och indikatorer

Diabetesvård. Sammanfattning. Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade. Underlag, mått och indikatorer Diabetesvård Sammanfattning Diabetesvården i Sverige har i stor utsträckning ambitionen att arbeta i multiprofessionella team där patienten är delaktig i vårdplaneringen. Över 8 procent av landets vårdcentraler

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Landstinget i Kalmar län. Diabetesvården. Revisionsrapport. KPMG AB 8 april 2013 Antal sidor: 27

Landstinget i Kalmar län. Diabetesvården. Revisionsrapport. KPMG AB 8 april 2013 Antal sidor: 27 Revisionsrapport KPMG AB 8 april 2013 Antal sidor: 27 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund och uppdrag 3 3. Granskningens

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer