Regional vattenförsörjningsplan. Östergötlands län. Bilaga

Transkript

1 Regional vattenförsörjningsplan Östergötlands län Bilaga 1

2 Titel Regional Vattenförsörjningsplan för Östergötland Utgiven av Länsstyrelsen Östergötland Copyright Länsstyrelsen Östergötland Projektledare Anna Bratt (Länsstyrelsen Östergötland) Författare Innehållet har utarbetats av en tvärsektoriell arbetsgrupp bestånde av handläggare på Kultur- och samhällsbyggnadsenheten, Naturvårdsenheten och Miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen Östergötland. Rapporten har sammanställts av Anna Bratt och Igor Keljalic, och kartorna av Jimmy Söderström (Länsstyrelsen Östergötland) Foto: Elin Julin ISBN Rapportnr 2013:19 Nyckelord Vatten, vattenförsörjning, vattenförsörjningsplan, klimat, energi Webbplats lansstyrelsen.se/ostergotland/klimatanpassning

3 Innehållsförteckning Karta: Regionalt viktiga vattenresurser 5 Karta: Ytvattenförekomster 6 Karta: Uttagsmöjligheter i urberg 6 Karta: Befolkningstäthet i Östergötlands län 7 Karta: Förorenade områden 7 Översikt Boxholms kommun 8 Översikt Finspångs kommun 10 Översikt Kinda kommun 12 Översikt Linköpings kommun 15 Översikt Mjölby kommun 18 Översikt Motalas kommun 20 Översikt Norrköpings kommun 23 Översikt Söderköpings kommun 26 Översikt Vadstena kommun 28 Översikt Valdemarsviks kommun 30 Översikt Ydre kommun 32 Översikt Åtvidabergs kommun 34 Översikt Ödeshögs kommun 36

4 4

5 5

6 Östergötlands län - Uttagsmöjligheter i urberg 6

7 7

8 Översikt Boxholms kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Boxholms kommun har sedan 2002 minskat med 77 personer till år Precis som i resten av de mindre kommunerna i Östergötland har befolkningsutvecklingen varit negativt under en längre period. beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,39 miljoner m 3 /år. Boxholms tätort försörjs med drickvatten från Tranås vattenverk. Cirka 85% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 15% har enskild vattenförsörjning eller vatten via samfälligheter. Exploateringsplaner Boxholms kommun har en övergripande målsättning om att befolkningen ska växa till invånare år En stor andel bostäder är framförallt fritidshus som är lokaliserade kring Sommen. Inom fritidshusområden vill kommunen se över VA-standarden innan ytterligare exploatering genomförs. Huvudvattentäkt Boxholms kommun har ingen egen huvudvattentäkt. Drickvattnet kommer från Tranås vattenverk, vilket i sin tur Tranås. Risker och hot mot huvudvattentäkten Påverkar ej risker och hot då kommunen ej har egen vattentäkt. Beredskap Boxholms kommun skall tillsammans med grannkommunen Tranås se på möjligheterna för ett gemensamt Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Malexander/ SE Vattenverk/ Vattentäkt Typ av förekomst Grundvatten/sand och grusförekomst Vattenskyddsområde Malexander Grundvatten/sand och grus Ja (år 2001) under omprövning Ja Sommen Tranås/ Scoutvik Ytvatten Ja 8

9 Karta Boxholms kommun 9

10 Översikt Finspångs kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Finspångs kommun har sedan 2002 minskat med 412 personer till år Befolkningsutvecklingen har dock vänt svagt uppåt sen En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 1,56 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning Finspångs vattenverk försörjer cirka personer med drickvatten och har en produktion på cirka 2.5 miljoner m 3 /år, eller 6000 m 3 /dygn och har en kapacitet på m 3 /dygn. Cirka 95% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 5% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner I dagsläget är bristen på lediga lägenheter och tomter den största anledningen till att befolkningsökningen går långsamt. Kommunens största tillväxt kommer att ske i kommunens sydöstra del mot Norrköping samt i kommunens nordöstra del. Huvudvattentäkt Finspångs huvudvattentäkt är sjön Bleken som i sin tur får sitt vatten från Näfssjön. Vattnet pumpas cirka 2000 meter till norra Blekgrenen i sjön Bleken. Avrinningsområdet för Näfssjön utgörs till övervägande del av skogs- Risker och hot mot huvudvattentäkten inte är primär recipient, då dessa ligger nedströms. Öster om Näfssjön (cirka 1 kilometer) ligger länsväg Vid ett allvarligt tillbud i Näfssjön kan överföringen av vatten till Bleken stoppas. Båda sjöarna Bleken och Näfssjön är grunda och får periodvis högre temperaturer vilket kan påverka råvattenkvaliteten negativt. Beredskap Råvattentillgången är väl tryggad genom lösningen med överpumpning från Näfssjön, om vattenförbrukningen fortsätter ligga på nuvarande uttag räcker både Bleken och Näfssjön var för sig för att täcka råvattenbehovet för Finspångs kommun. Vattenanläggningen har ett yttre skydd i form av stängsel och larm. Även kamerabevakning diskuteras. Inga sabotage eller försök till sabotage har förekommit. vattenverket för att ytterligare försäkra om fortsatt god kvalitet. Näfssjön och Bleken har ett Vattenskyddsområde sedan Reservvattentäkt saknas, dock kan vid akut tillbud läggas överföringsledning direkt från Näfssjön till Vattenverk. 10

11 Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Vattenverk/Vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Näfssjön Finspångs VT Blekens VV Ytvatten Ja (2007) Bleken Finspångs VT Blekens VV Ytvatten Ja (2007) Ytvatten Igelfors Finspång, Byle Finspång, Grytgöl (GB) Igelfors VT Byle VT Grytgöl VT Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst. Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst. Grundvatten med tillgänglig konstgjord grundvattenbildning (som ej används)/ Sand- och grusförekomst. Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst. Nej. VSO har varit på gång, förslag Ja (2002) Ja (2002) Ja (2002) Ja (2002) Karta Finspångs kommun 11

12 Översikt Kinda kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Kinda kommun har sedan 2002 minskat med 278 personer till år Kinda kommun har en negativ befolkningsutveckling samt en högre genomsnittsålder än både läns- och riskgenomsnittet. Kinda kommun anser dock att de norra delarna av kommunen skulle kunna ha en gynnsam befolkningsutveckling, främst Rimforsa. En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,73 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggningar är Björkeryd- och Karlbergs Vattenverk som båda försörjer vardera 4000 personer i främst Kisa samhälle, kommunens centralort. Dessa producerar vardera och m 3 /år, vilket är 25% -respektive 75% av Kisas drickvattenbehov. Cirka 75% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 25% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner Kommunen arbetar på en Fördjupad Översiktsplan med fokus på industriutveckling i södra delarna av Kisa. Det pågår en förtätning av Rimforsa, men även exploatering utanför orten. Vid översiktsplanering som rör dricksvattenuttag av Ydreforsformationen bör det beaktas att denna vattenresurs är utpekad som regionalt viktig för Kalmar län. Huvudvattentäkt Kinda kommuns huvudvattentäkt är två grundvattentäkter, Kisa-Bjärkeryd och Kisa-Karlberg som båda försörjer Kisa tätort med drickvatten. Kisa-Bjärkeryds och Kisa-Karlberg vattentäkt har mycket god kapacitet och beräknas ha maxkapacitet på mellan 0,73 och 3,65 miljoner m 3 /år vilket kan jämföras med det faktiska uttaget på cirka 0,4 miljoner m 3 /år. Risker och hot mot huvudvattentäkten Båda grundvattentäkterna, Kisa-Bjärkeryd och Kisa-Karlberg är klassade som vattenskyddsområden. Vattentäkten Bjärkeryd ligger nedströms riksväg 34, ett inaktivt sågverksområde, skjutbana samt en återvinningsanläggning och Kinda kommun anser att det innebär en förhöjd risk för att föroreningar skall drabba vattentäkten. Även en aktiv järnväg går genom vattenskyddsområdet, med de risker det medför i form av farliga transporter. Viss påverkan från Jord- och skogsbruk, industriverksamhet och vägtransporter förekommer även på vattentäkten. Grundvattennivåer övervakas av Kinda kommun. Beredskap Kommunen har en beredskapsplan, dock förligger osäkerhet om dess aktualitet. En enklare beredskapsplan har tagits fram i ett tidigare MÖTA projekt. En riskinvetering av vattentäkter planeras att genomföras. Kinda kommun anser att det är viktigt att hitta en lämplig reservvattentäkt. En möjlig sådan är sjön Glimmingen, några konkreta förslag är inte framtagna ännu. 12

13 Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Kisa-Bjärkeryd Kisa Karlberg Kisa-Mjällerum Vattenverk/ Vattentäkt Kisa-Bjärkeryd VT Kisa Karlberg VT Kisa-Mjällerum VT Mjällerum vattenverk Typ av förekomst Råvattentäkt för grundvatten/ Sand- och grusförekomst. Råvattentäkt för grundvatten/ Sand- och grusförekomst. Råvattentäkt i reserv för grundvatten/ Sandoch grusförekomst. råvattentäkterna. Vattenskyddsområde Ja (1976) Ja (1976) Reservvattentäkt samt huvudvattentäkt Åsunden Rimforsa VT Ytvattentäkt Ja sedan 2013 Åsunden Grundvatten med tillgänglig konstgjord grundvattenbildning (som ej används)/ Sand- och grusförekomst. Ja (1985) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst. Ja (1984) Björkern Björkfors VT Ytvattentäkt Ja sedan 2013 Ydreforsformationen Ydrefors VT Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst. Nej 13

14 Karta Kinda kommun 14

15 Översikt Linköpings kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Linköpings kommuns befolkningsutvecklig är positiv. Befolkningen i Linköpings kommun har sedan 2002 ökat med personer till år Om utvecklingen fortsätter så visar kommunens prognoser på ytterligare ökning på drygt personer till år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 11,14 miljoner m 3 /år. Kommunens två största vattenförsörjningsanläggningar Berggården-Ljungsjön (Motala Ström) samt Råberga-Stångån försörjer tillsammans cirka personer vilket motsvarar drygt 80 % av kommunens befolkning. största vattenverk, Berggården och Råberga är kapacitetsmässigt ungefär lika stora och har två av varandra oberoende vattentäkter, Motala Ström och Stångån. Tillsammans producerar dessa två vattenverk cirka 13 miljoner m 3 dricksvatten per år. Råberga/Stångån vattenförsörjningsanläggning står normalt sett för dricksvattenförsörjningen av ca personer medan Berggården/Ljungsjön (Motala Ström) försörjer cirka personer. Anläggningen levererar med vatten från vattenverken. Exploateringsplaner Vad gäller Linköping väntas utbyggnad framförallt i Linköping stad. Staden förväntas växa med cirka invånare på längre sikt (idag cirka personer). Den fysiska planeringen i kommunen arbetar med utgångspunkten förtätnings- och omvandlingsområden samt nya utbyggnadsområden. Exempelvis kommer Stångebro successivt omvandlas vilket innebär att innerstaden kommer att växa över Stångån. Även Östra Tornby är ett omvandlings- är på gång att byggas i Djurgården. Det blir en stadsdel med uppemot invånare. Ullstämma utvecklas med både husbebyggelse, nya gator och handelsområde. I Linköpings östra delar planeras nya verksamhetsområden (Östra Malmskogen II och Distorp). Även Köpetorp kommer att utvecklas. Utanför staden möjliggörs störst utbyggnad i orter som i den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping benämns som orter i attraktiva lägen eller prioriterade utvecklingssorter. Exempelvis redovisas i översiktsplanerna för Sättuna och Ekängen möjlighet för cirka 400 respektive cirka 2000 nya bostäder (mest småhus). Linghem Linghem och Vikingstad har antagna översiktsplaner som redovisar möjligheter för cirka 1200 respektive 600 nya lägenheter och arbete pågår även med en översiktsplan för Ljungsbro-Berg. Även mindre orter i kommunen kommer att utvecklas successivt. Kommunen anpassar vattenförsörjningen för befolkningsökningen. Huvudvattentäkt Både Motala Ström (Ljungsjön) samt Stångån (Ärlången-Linköping) är utpekade som två av länets viktigaste vattenresurser, se kap 3.4 Regionalt viktiga vattenresurser. Berggårdens vattenverk ligger i Linköpings stad. Från vattenverket går en 14 kilometer lång råvattenledning till en råvattenpumpstation vid Ljungsjön som ligger nordväst om Ljungsbro. Berggården tar sitt råvatten från Ljungsjön/Motala Ström och producerar i dagsläget m 3 /dygn. Idag försörjer anläggningen (med vattentäkten) cirka personer med dricksvatten vilket motsvarar drygt 60 % av kommunens invånare. Anlägg- 15

16 Råberga vattenverk. Motala ström/ Ljungsjön startar sitt lopp i Vättern vid Motala och rinner därefter genom ett av Sydsveriges största och av betydande värde för vattenmiljön i länet. Uttaget av råvatten sker vid Ljungsjön vilket är tidigt i vattensystemet (dvs. nära Vättern). Detta innebär bland annat att råvattnet är relativt opåverkad av föroreningar och är av god kvalitet. Risker och hot mot huvudvattentäkten en risk för föroreningar i form av spill av bränsle med mera. Inom tillrinningsområdet går riksväg 34 söder om Norrbysjön och korsar Motala ström nedströms Näs kraftverk. Väg 34 utgör primär led för farligt gods. Jordbruk i sjöarnas och strömmens närområden riskerar att orsaka läckage av närings- och bekämpningsmedel. Sammantaget föreligger inga försämringar i råvattenkvalitet, dock kan intensiva regn till följd av klimatförändringar påverka vattenkvaliteten i en framtidsperspektiv. Beredskap Två stycken redundanta verk (Berggården/Ljung/Motala Ström och Råberga/Stångån) som kommer fungera som varandras reservvattentäkter. bland annat vattenförsörjningen. objektstatus vilket skulle bidra till ökat skydd och beredskap mot yttre hot. Kommunens vattentäkter Namn/Vattenförekomst Vattenverk/ Vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Motala Ström /Ljungsjön Berggården/Ljung Ytvatten Ja (2005) Stångån (Ärlången-Linköping) Råberga Ytvatten Nej (Utreds) Ulrika Slaka Ulrika Slaka (Potentiell täkt) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Ja (1983) Reservvattentäkt åt Linköpings kommun. framtaget. 16

17 Karta Linköpings kommun 17

18 Översikt Mjölby kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Mjölby kommuns befolkningsutvecklig är positiv. Befolkningen i Mjölby kommun har sedan 2002 ökat med 1005 personer till år Mjölby kommun har mellan haft den största procentuella befolkningsökningen i länet. Befolkningsutvecklingen har varit positiv sedan Enligt kommunens vision 2025 så kommer invånarantalet vara cirka personer år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 1,97 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggningar är Högby Vattenverk som försörjer cirka personer i främst Mjölby samhälle, kommunens centralort. Högby vattenverk producerar cirka 2,2 miljoner m 3 /år. Cirka 80% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning och cirka 20% har enskild vattenförsörjning eller vatten via samfälligheter. Exploateringsplaner Kommunen räknar med att Mantorp ska expandera åt Viby hållet, men även mot Veta och östra Tollstad. Även viss expansion kan förekomma (förtätning) i Mjölby centralt, Albacken samt en förtätning i Skänninge. Huvudvattentäkt Mjölby kommuns huvudvattentäkt är Mjölby-terrassen etapp 1 och 2 som försörjer Mjölby tätort med dricksvatten. Både Mjölby-terrassen etapp 1 och 2 är konstgjorda infiltrationsanläggningar som försörjs med vatten från Svartån och har god vattenkvalitet och -kapacitet. Risker och hot mot huvudvattentäkten Mjölby-terrassen etapp 1 är ett vattenskyddsområde, och etapp 2 planeras att bli vattenskyddsområde. Genom etapp 1 går en fyrfilig motorväg och dubbelspårig järnväg finns i anslutning till anläggningen. Även en nybyggd riksväg går igenom området där trafikverket har vidtagit åtgärder för att skydda vattentäkten. Även etapp 2 har tung järnvägstrafik och vägtrafik där farliga transporter förekommer. Etapp 2 var från början tänkt att vara reservvatten till Högby vattenverk, dock kommer etapp 2 att vara en aktiv vattentäkt, således finns i dagsläget inte reservvatten och heller inte något planerat. De två grundvattentäkterna är inte hydrologiskt förbundna vilket är födelaktigt ur försörjningshänseende. Beredskap Mjölby kommun genomför regelbundna analyser på råvattnet Vid oförutsedda händelse finns beredskapsplaner med nödvattenförsörjning att tillgå. Även en översiktlig riskanalys finns upprättad. Vattenförvaltningsplan är på gång. I nuläget finns ingen reservvattentäkt i Mjölby kommun (endast nödvatten) men kommunen har bedömt att vid akuta händelser (akut vattenbehov) går det att genomföra en borrning som dock kan ta några veckor. En risk- och sårbarhetsanalys för både vatten och avlopp finns framtaget i kommunen. 18

19 Kommunens vattentäkter Namn/Vattenförekomst Vattenverk/ vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Mjölby terrassen etapp 1 Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning Ja Mjölby terrassen etapp 2 Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning Nej (delvis ändringar pågår ) Normlösa Normlösa Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Nej Fornåsa Skeppsås Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Ja (2008) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Nej Önnebo Önnebo Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Nej Karta Mjölby kommun 19

20 Översikt Motala kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Motala kommun har sedan 2002 minskat med 211 personer till år Om utvecklingen fortsätter så visar kommunens prognoser en ökning på drygt 340 personer till år Rent statistiskt så har befolkningen legat på drygt personer sedan 70-talet. Trots att befolkningsutvecklingen överlag varit något negativ de senaste åren ( ) har kommunen lagt ambitionsnivå på ökning av 100 invånare årligen till år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 3,14 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning Råssnäs (Vättern) försörjer cirka personer vilket motsvarar drygt 77% av kommunens befolkning. Utöver Vättern har kommunen ytterligare fyra kommunala vattentäkter: Sjön Boren samt grundvattentäkterna Karlsby, Tjällmo, och Godegård. Kommuninvånarnas dricksvattenförsörjning sker till absolut största delen med vatten från ytvatten, Vättern och Boren. Tillsammans med grundvattentäkterna så försörjer kommunala vattentäkter cirka 90% av kommuninvånarna. Motala och Vadstena kommuner har gemensam nämnd som är huvudman för vatten- och avfallshantering. Exploateringsplaner fokus. Kommunens expansionsplaner omfattar både verksamheter och bostäder. Som det ser ut idag råder jämvikt villatomter) Även 50 hektar gammal industrimark ska på sikt omvandlas till attraktivt bostadsområde (detta ska dock ske på längre sikt år). I nuläget är målet att växa cirka 30 villatomter per år inom kommunen. Stor del av allt i attraktiva områden utmed Vättern. Vad gäller Borensberg planeras en utbyggnad av ett kluster på villor i västra delen av samhället. Som det ser ut nu så ligger majoriteten av den planerande bebyggelsen inom ett område med kommunalt vatten och avlopp. Huvudvattentäkt Vättern och Boren är utpekade som två av länets viktigaste vattenresurser, se kap 3.4 Regional viktiga vattenresurser. Vättern är även kommunens huvudvattentäkt som via vattenförsörjningsanläggning Råssnäs försörjer 77% av kommunens invånare. Vätterns goda förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av cirka att på lång sikt även förse Örebroregionen med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Risker och hot mot huvudvattentäkten Dagvatten från industrier, tätbebyggelse och vägar kan påverka Vättern. Transporter på väg är ett stort hot med Riskväg 50 vilken går längs Vättern genom Motala kommun och som Problem med hög vattentemperatur på grund av långgrundhet. påverkan på råvattnet. Inloppet till Göta kanal vid Motala gör att det förekommer många fritidsbåtar som kan påverka vattenkvaliteten till exempel genom latrintömning. Detta är aktuellt under sommarhalvåret och gäller även sjön Boren. 20

21 Beredskap Föreslagna områden för reservvattentäkter har tagits fram av kommunen. kunna försörja sjukhuset med hjälp av mobila vattentankar. I dagsläget saknas det en beredskapsplan som fokuserar på vattenförsörjning. Sårbarhetsanalys har genomförts inom kommunen och vattenförsörjning skulle kunna vara en del av analysen. Samtliga vattentäkter har fungerande larm och låssystem. Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenverk/ Vattenförekomst Vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Vättern Råssnäs Ytvatten Ja sedan 2014 Boren Borensberg Ytvatten Nej/(Vattenskyddsområde på gång) Karlsby Karlsby Tjällmo Tjällmo (Br 5) Godegård Godegård Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand, grus eller morän under lera (jord) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand, grus eller morän under lera (jord) Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ (jord) Nej/(Vattenskyddsområde på gång) Ja sedan 1988 (Arbete med vattenskyddsområde påbörjat) Nej (Vattenskyddsområde på gång) 21

22 Karta Motala kommun 22

23 Översikt Norrköpings kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Norrköpings kommun har sedan 2002 ökat med nästan personer till år Om utvecklingen fortsätter så visar kommunens prognoser på ytterligare ökning på personer till år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 9,91 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning Borgs producerar under ett normalt dygn cirka m 3 vilket motsvarar en produktion på 12,41 miljoner m 3 /år. Vattenförsörjningsanläggningen har en dimensionerad produktionskapacitet på m 3 /dygn. Cirka 90% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 10% har enskildvattenförsörjning. Flertalet omvandlingsområden har eller planerar att ansluta sig till det kommunala Va-nätet. Exploateringsplaner nyttjas optimalt och kostnadseffektivt. Turismen bedöms inte ha någon inverkan på uttagsmängden dricksvatten. Norrköpings kommun räknar med att befolkningsökning framför allt kommer att ske inom tätorten, men även mindre satelitorter längs kollektivstråken: Exempelvis så planeras utbyggnad av 5000 lägenheter i Norrköpings stad samt 1300 lägenheter i närliggande tätorter som Åby m. Fl. Nybyggnation planeras i attraktiva vattennära lägen, dock ej i närheten av vattentäkter, bland annat Bråvalla strand nära Glan, Östra Ryssnäs (400 lägenheter norr om Svärtinge) samt Marby/Djurön. Åby är en utvecklingsort, en FÖP ska tas fram där fokus är utbyggnad samt förtätning. Liknande förhållande gäller även i Krokek. Även Arkösund/Kälebo kommer komma igång med försäljning av småhustomter. Kommunen anse sig ha bra planberedskap på nuvarande befolkningsutveckling med god marginal (utöver Huvudvattentäkt Glan är utpekad som en av länets viktigaste vattenresurser, se kap 3.4 Regionalt viktiga vattenresurser. Glan är den sista sjön i Motala ströms avrinningsområde. Detta betyder att alla verksamheter inom avrinningsområdet i större eller mindre omfattning belastar Glan. Till Glan rinner förutom Motala ström även Finspångsån och Ysundaån. Vidare är sjön recipient för Skärblacka bruk (sulfatmassafabrik) samt råvattentäkt för Norrköpings tätort. Närmiljön präglas av ett omväxlande landskap av jordbruks- och skogsmark. Bottnen är omväxlande, med - giska status bedöms dock som otillfredsställande baserat på förhöjda närsaltsnivåer (övergödning). (Länsstyrelsen Östergötland, Plan för restaurering av värdefulla sötvattenmiljöer i Östergötland). Vattenförsörjningsanläggningen Borgs som tar sitt vatten från Glan försörjer personer inom Norrköpings kommun med dricksvatten. Cirka personer försörjs idag med dricksvatten från anläggningen vilket motsvarar en produktion på cirka m 3 /dygn. Anläggningen står för den övervägande delen av Norrköpings kommuns vattenförsörjning och levererar dricksvatten till följande orter: Norrköpings tätort, Svärtinge, Tallebo, Öbonäs, Åselstad-Ensjön, Ljunga, Tåby, Kuddby, 23

24 Risker och hot mot huvudvattentäkten Olyckor på/vid vägar och järnvägar som passerar nära Glan/Motala Ström utgör de största riskerna. Damm med oljeavskiljare, täta diken och nya vägräcken är anlagda på utsatta platser för att minksa risken. Flera skyddsåtgärder har vidtagits för stambanan genom Glands vattenslyddsområde för att mildra konsekvenserna vid eventuell urspårning. Större utsläpp av bekämpningsmedel skulle potentiellt ha den största effekten, dock anses sannolikheten för sådan händelse vara liten. Beredskap Kommunen har tagit fram beredskapsplan med nödvattenförsörjning och gjort en risk- och sårbarhets analys för både vatten och avlopp. Installation av UV-stegsbehandling planeras först i Åbys vattenverk och även i Borgs vattenverk. Kommunen har fem reservvattentäkter (varav Vånga är både ordinarie och reservvattentäkt) som anmäldes till VT. Skärblacka uppströms Billerud är reservvattentäkt (nödvatten) för Norrköpings stad med kapacitet att försörja är reservvattentäkt för Norrköping (Borgs vattenverk). Reservvatten pumpas via överföringsledningen för dricksvatten till Skärblacka och Vånga. Tillgång är dock begränsad och försörjningskapaciteten ska utredas. Arbetet med framtagning av VSO för Motala ström/skärblacka har påbörjats. Motala ström/skärblacka är även reservvattentäkt för Skärblacka och Vånga då Skärblacka fd vattenverk kan startas upp och vid behov leverera dricksvatten. Reservvattenförsörjningen för övriga vattentäkter ska utredas. Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Vattenverk/ Vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Glan Borgs VV Ytvatten/Sjö Ja Nedre Glottern Åby vattenverk Ytvatten/Sjö Ja Motalaström/Skärblacka Skärblacka VT Ytvatten/Vattendrag Gruvstugan Kvarsebo Gruvstugan (fd Kolmårdens Djurp) Kvarsebo Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning sand och grus /Jord Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning sand och grus /Jord Nej. Reservvattentäkt (nödvatten) för Borg (Glan). Ja Ja Simonstorp Simonstorp Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/uttag i berg Ja Stubbetorp betorp/strömfors vattenverk Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning sand och grus /Jord Ja Grundvatten i jord. Norrköping har tagit över drift sedan 1 januari Nej 24

25 Karta Norrköpings kommun 25

26 Översikt Söderköpings kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Söderköpings kommun har sedan 2002 ökat med 72 personer till år Kommunens prognoser pekar på fortsatt positiv befolkningsutveckling. Om utvecklingen fortsätter visar prognoserna på ytterligare ökning på 900 personer på lång sikt. Åretruntbefolkningen i Söderköpings skärgård är på avtagande även om kommunen som helhet växer. En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 1,05 miljoner m 3 /år. Kommunens sex allmänna vattenförsörjningsanläggningar producerar under ett normalt dygn cirka m 3 vilket motsvarar en produktion på cirka m 3 /år. Cirka 90 % av det allmänna Cirka 70% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 30% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner Kommunens befolkningsutveckling kan fortsatt öka. Utvecklingen är beroende av vad som händer i Linköping och framförallt i Norrköping beträffande bl a arbetsmarknad. I nuläget bor ungefär hälften av befolkningen i tätorten och resterande på landsbygden. - Kommunen har ett exploateringsavtal i Frisksjön för att använda 100 m 3 /dygn vilket är cirka 25 % av tillrinningen. Kommunen vill ta över Frisksjön och på så sätt trygga vattenförsörjningen, tanken är att använda Frisksjön som ytvattenvattentäkt. Huvudvattentäkt cirka meter öster om täkten. En revidering av vattenskyddsområdet pågår. Vattnet är mineralrikt och vattnets kvantitet är bra. Vattentäkten är lokaliserad uppströms staden och ligger väl skyddat uppe på en höjd. Risker och hot mot huvudvattentäkten Kommunens miljökontor vill ha mer kontroll på kommunens användande av bekämpningsmedel för att minska läckage till ytvatten (via dagvatten) och grundvatten, på grund av kommunens självpåtagna policy om att minska miljöpåverkan genom att använda miljöbästa metod. De få prover som har tagits har ej påvisat någon påverkan på sker långsamt, därför kan provtagningar i vissa fall vara missvisande. - dock har kommunen inte någon etablerad kontakt i området med enskilda brunnägare. Vattenreningsverket har Europaväg 22 ligger i närheten av täkten och farliga transporter kan förekomma. Dock ligger stor del av Söderköpings stad på lertäcke vilket fungerar som skyddsbarriär mot eventuella föroreningar. Cirka 50% av täktens vatten 26

27 täkten (Luvata Söderköping AB, tillverkningsindustri), dock har företaget egen vattentäkt och rening. I nuläget Beredskap kommunerna (Norrköping, Valdemarsvik). detta är fortfarande på idéstadiet. Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Vattenverk/ Vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Ja (sedan 1973) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Ja (sedan 1972, arbete med uppdatering påbörjad) Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Nej Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Ja (sedan 1975, arbete med uppdatering påbörjad) Långerum Mogata/ Långerum Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/bergförekomst Ja (sedan 2004) Bottna Bottna Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/bergförekomst Nej S:t Anna S:t Anna Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/bergförekomst Nej Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Ja (sedan 1973) Karta Söderköpings kommun 27

28 Översikt Vadstena kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Trots en minskad befolkning sett över senaste decenniet så har befolkningen ökat något år 2012 och En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,55 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning Vadstena vattenverk försörjer cirka 5500 personer med drickvatten och har en produktion på 0,75 miljoner m 3 /år. Orsaken till att uttaget av striell aktivitet som använder stora mängder vatten. Det andra vattenverket i Vadstena kommun som tar vatten ur Vättern är lokaliserat i Borghamn och försörjer Borghamn, Rogslösa coh skedet med dricksvatten. Cirka 80% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 20% har enskild vattenförsörjning. Vadstena och Motala kommuner har gemensam nämnd som är huvudman för vattenoch avfallshantering. Exploateringsplaner I dagsläget bor cirka 5500 av kommunens dryga 7300 invånare inom Vadstena tätort. Kommunens befolkningsutveckling är negativ sett till senaste decenniet trots ökning av invånarantalet senaste två åren. och det föreligger inget tryck på exploatering inom kommunen. Markarealen inom kommunen är till stor del värdefull jordbruksmark och stora delar är dessutom skyddade på olika sätt genom riksintresse, strandskydd och Natura 2000 vilket sammantaget försvårar byggprocesser på landsbyggden. Kommunen eftersträvar därför en förtätning av redan exploaterade landsbygdsområden och av tätorterna Vadstena, Borghamn och Rogslösa. Huvudvattentäkt Vättern är utpekad som en av länets viktigaste vattenresurser, se kap 3.4 Regionalt viktiga vattenresurser. Vättern är kommunens huvudvattentäkt som via vattenförsörjningsanläggning Vadstena vattenverk försörjer kommunens invånare. Vättern har vidare en mycket stor försörjningskapacitet. Vätterns goda förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av cirka personer via 14 allmänna vattenuttag. Mycket tyder på att Örebroregionen med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Risker och hot mot huvudvattentäkten Den grunda intagspunkten kan vara ett problem då råvattnet är varmare och känsligare vad gäller bland annat bakterier. Detta medför en lägre kvalitet på vattnet. VA-näten mellan Motala och Vadstena är i hopkopplade och ansvaret för VA ligger numera på den gemensamma vatten- och avfallsnämnden (Vadstena-Motala vatten- och avfallsnämnd). från vägnätet kan påverka Vättern. Mjölnaån anses vara en betydande potentiell föroreningskälla. I nuläget är det oklart om förekomster av växtskyddsmedel, bekämpningsmedel samt andra kemikalier förknippade med lantbruk transporteras in i Vättern, men sannolikheten är stor med tanke på den omkringliggande marken som ån passerar på väg mot utloppet i Vättern. Vissa turbilitetsproblem (förhöjd grumlighet) har förekommit periodvis. Övriga risker och hot är: 28

29 Gammal soptipp (utfyllnadsplats) vid Vätterns strandkant Pågående industriverksamhet vid Vätterns strandkant Eventuella risker med borrning efter gas i Vättern Eventuella risker med eventuell gruvdrift i Norra Kärr Beredskap vvattentäkter saknas inom kommunen. Kommunen har dock nära samarbete med Motala gällande nödplaner och beredskap som diskuteras och planeras gemensamt. vatten att tillgå för kortare tid. Samtliga vattenverk har fungerande larm och låssystem Kommunens vattentäkter Namn/Vattenförekomst Vattenverk Typ av förekomst Vattenskyddsområde Vättern Vadstena VV Ytvatten/sjö Ja sedan 2014 Vättern Borghamn VV Ytvatten/sjö Ja sedan 2014 Karta Vadstena kommun 29

30 Översikt Valdemarsviks kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Valdemarsviks kommun har sedan 2002 minskat med 642 personer till år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,70 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggningar är Fallingeberg och Frörum som försörjer Valdemarsviks tätort, Gusum och Ringarum. Dessa försörjer cirka 4600 personer med drickvatten. Cirka 75% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 25% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner översiktsplan. Huvudvattentäkt Sjön Yxningen är en viktig vattenresurs för regionen då den även används som vattenresurs av grannkommunen Åtvidaberg. Valdemarsvik och Åtvidabergs kommun planerar att skapa ett gemensamt VSO för Yxningen. Sjöns ekologiska status betraktas som hög. Risker och hot mot huvudvattentäkten Risker för grundvattenkemin kan vara lämnade utfyllnadsmassor inom vattenförekomsten Yxningen, tidigare grusuttag till järnvägen (inkl stickspår), eventuellt jordbruk. En väg passerar rakt igenom VSO. UV-rening saknas vid Fallingsberg. Bakteriellt genomslag har visats i några saknar reservvattentäkt. Beredskap dock är inget vattenskyddsområde upprättat i nuläget. narna i händelse av större driftavbrott. 30

31 Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Fallingeberg Frörum Skeppsgården Vattenverk/ Vattentäkt Valdemarsvik (Fallingsberg) Gusum (Frörum) Skeppsgården Djupsjön Gryt (Koppartorp) Ytvatten Väster Tryserum Väster Tryserum Typ av förekomst Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning Vattenskyddsområde Ja (Sedan 1990) revidering pågår Ja (Sedan 1976) Revidering under 2013 Nej Nej. Kommunen har kommit långt med VSO Nej Karta Valdemarsviks kommun 31

32 Översikt Ydre kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Ydre kommun har sedan 2002 minskat med 370 personer till 3641 personer år Ydre kommuns befolkningsutveckling har varit negativ sedan 1950-talet. En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,27 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggningar är Österbymofältet som försörjer Österbymo tätort. Vattenförsörjningsanläggningen förser cirka 850 personer med drickvatten. Uttaget av dricksvatten ligger på m 3 dimensionering om befolkningsutvecklingen skulle vända förutom vid två vattentäkter där tillgången är något Cirka 50% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 50% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner Huvudvattentäkt Bulsjöån är huvudvattentäkt till Österbymo samhälle. Bulsjöån förses med vatten från Östra Lägern som är en större klarvattensjö med god ekologisk status och som god vattenkvalitet. Flera rödlistade och skyddsvärda arter fri från rensningar och annan fysisk påverkan. Risker och hot mot huvudvattentäkten Inom Österbymofältet fanns Österbymo automatsvarvning (stängde ca 2007) samt en såg. Även en väg passerar i närheten, men inga farliga transporter förekommer. Delvis på grund av den tidigare verksamma sågen har Länsstyrelsen Östergötland lagt förekomsten på at risk Beredskap Sommen, Kammarp och Svinhult. 32

33 Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Österbymofältet Asby Norra Vi Forsnäs Rydsnäs Vattenverk/ Vattentäkt Österbymo Asby Norra Vi Forsnäs Rydsnäs Typ av förekomst Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst/grundvatten jord. Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ berg förekomst Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst/grundvatten jord. Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Bergförekomst Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning/ Sand- och grusförekomst/grundvatten jord. Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning borrad + brunn i jord Vattenskyddsområde Ja (först 1965 sedan 1998) Ja (sedan 1983) Nej (planerad) Nej (planerad) Ja (Sedan 1987) Ja (Sedan 1987) Sommen Rönnäs Ytvatten Nej, men skyddas enligt miljöhäl- tillgänglig Kammarp Kammarp Grundvattentäkt i berg Nej (planerad) Svinhult Svinhult Grundvattentäkt i jord Nej (planerad) Karta Ydre kommun 33

34 Översikt Åtvidabergs kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Åtvidabergs kommuns befolkningsutvecklig är negativ. Befolkningen i Åtvidabergs kommun har sedan 2002 minskat med 427 personer till år Mätningar visar att ingen minskning har skett vad gäller invånare de senaste 2 åren. Kommunen tror till och med på en viss expansion inom Åtvidabergs samhälle, Grebo, Yxnerum och Björnsäter. En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,86 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggningar är Åtvidabergs vattenverk som förser cirka personer med drickvatten till orterna Åtvidaberg, Berg, Grebo, Björsäter, Forsaström, Bersbo och Missmyra. Cirka 85% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 15% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner att påverka vattentäkterna nämnvärt. Huvudvattentäkt nya brunnar har tagits i bruk och har förbättrat råvattnet till vattenverket. Bland annat genom förbättrad vattenfärg, lägre kalciumhalt och lägre halt av organiska ämnen. Risker och hot mot huvudvattentäkten markintressen och andra intressen inom vattenskyddsområdena. Beredskap Risk- och sårbarhetsanalyser har upprättats och uppdateras löpande. 34

35 Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenverk/ Typ av förekomst Vattenskyddsområde Vattenförekomst Vattentäkt Öjsjön Falerum (Öjsjön) Ytvatten Nej (utreds) Ören Åtvidaberg (Ören) Grundvatten med inducering av ytvatten (Ören)/ Sand- och grusförekomst. Ja 2013 Yxningen Yxnerum (Yxningen) Ytvatten Nej Karta Åtvidabergs kommun 35

36 Översikt Ödeshögs kommun Dricksvattenbehov och befolkningsutveckling Befolkningen i Ödeshögs kommun har sedan 2002 minskat med 365 personer till 5221 år En beräkning (invånarantal multiplicerat med 75 m 3 /år) av vattenbehovet baserat på dagens invånarantal motsvarar ett behov på 0,39 miljoner m 3 /år. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning Ornäs försörjer cirka 4000 cirka 1400 m 3 vilket motsvarar en produktion på 0,51 miljoner m 3 /år. Orsaken till att uttaget av dricksvatten är så använder stora mängder vatten. Cirka 80% av hushållen i kommunen försörjs från allmän vattenförsörjningsanläggning medan cirka 20% har enskild vattenförsörjning. Exploateringsplaner I dagsläget bor majoriteten av kommunens dryga 5200 invånare i centralorten Ödeshög. Kommunens befolkningsutveckling är negativ och det är för att vända den trenden som en utveckling av bebyggelseområden i attrak- Viss byggnation i Ödeshögs tätort planeras. Även viss nyexploatering utmed Vättern planeras (detaljplan på gång). Kommunen har köpt 6,5 hektar och cirka 30 villor har planerats. Visjöns fritidsby saknar VA (endast tillgång till sommarvatten). Viss nybyggnation kring Visjön kan bli aktuell. Huvudvattentäkt Vättern är utpekad som en av länets viktigaste vattenresurser, se kap 3.4 Regional viktiga vattenresurser. Vättern är kommunens huvudvattentäkt som via vattenförsörjningsanläggning Ornäs försörjer kommunens invånare. Vättern har vidare en mycket stor försörjningskapacitet. Vätterns goda förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av cirka personer via 14 allmänna vattenuttag. Mycket tyder på att sjön även kommer att Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Risker och hot mot huvudvattentäkten I dagsläget är transporter det största hotet för Vätterns vattenkvalitet. E4 är anlagd längs med Vätterns strand. ningar över Vättern uppfattas av kommunen som hot mot Vättern. Utöver detta förekommer även kommersiell mynnar ut i Vättern har viss påverkan på vattenkvaliteten, i vilken utsträckning är dock okänt i dagsläget. - rallt i Ödeshög tätort. Beredskap samt nya låssystem installerats. 36

37 användandet av dammar. Kommunen anser dock att i nuläget saknas tid och resurser för att driva på arbetet med vattenråd. Kommunen har lokaliserat ägarna till alla dammarna. En del av dessa är inte lagliga, medan andra har gamla vattendomar som bör ses över. Kommunen anser att dammarna i vattendragen är något länsstyrelsen bör jobba aktivt med. Länsstyrelsen har i sin tur koll på och ansvar för dammarna och andra vattenverksamheter som de har beviljat. I dagsläget saknar kommunen en reservvattentäkt. Kommunen anser sig ha bra beredskap vad gäller övervakning av vattennivåerna. vattendomar. Kommunens vattentäkter Namn/ Vattenförekomst Vattenverk/vattentäkt Typ av förekomst Vattenskyddsområde Vättern Orrnäs(Vättern) Ytvatten Ja sedan 2014 Trehörna Trehörna Grundvatten/ bergsförekomst Ja sedan 1980 Boet Boet Grundvatten/Sedimentär berg Nej Karta Ödeshögs kommun 37

38