Resurser. Jordens historia på ett år. Hållbarhet och miljöledning. Flöden sol, vind, vatten Bestånd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Resurser. Jordens historia på ett år. Hållbarhet och miljöledning. Flöden sol, vind, vatten Bestånd"

Fredrik Hansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hållbarhet och miljöledning Varför Ekologi Hållbar utveckling Lagstiftning Miljöledning Målsättning Kretslopp Hur Byggmaterial Farliga Miljöstörande Hjälpmedel Jordens historia på ett år Nyår här börjar det Påsk första livet Midsommar ozonlagret bildas Kräftpremiär liv på land Julafton dinosaurier Nyårsafton 23:59:57 Gustav Vasa Resurser Flöden sol, vind, vatten Bestånd Lager : olja, mineral, metaller Fonder : skog, åker, grundvatten, vilt Förnyelsebara resurser = räntan på fonderna och flödena 1

2 Människor Varför detta? 6 miljarder idag miljarder om 50 år 20% använder 80% av resurserna 80% av dessa lever i städer = 64% av resurserna i rika städer Ca 40% av tillgängliga resurser till byggande, drift och underhåll Växthuseffekt Ozonhål Försurning Giftiga metaller Organiska gifter Övergödning Luft och buller Markozon Främmande organismer Hot mot biologisk mångfald Överuttag av lagerresurser Exploatering av mark Avfall Sustainable Development Definition enligt Brundtlandkommissionen:.. en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. IPAT-Formeln och Faktor 10 I = P x A x T (Impact = Population x Affluence x Technology) (emission) (antal personer) (konsumtion) (resurseffektivitet) (Our Common Future, 1987) Faktor 10 2

3 Ekologiskt Fotavtryck (från Our Ecological Footprint, Reducing Human Impact on the Earth) Hållbar utveckling (Agenda 21 från Riomötet -92) Hänsyn tas till Ekologisk utveckling Ekonomisk utveckling Social och kulturell utveckling Nils Larsson, SB07 Malmö 3

Triple bottom-line of sustainability Ecological development Social/cultural development Economic development 9 principles of sustainability (ISO 15392 Sustainability in building construction) 1.

Global thinking and local action Acting locally consider global consequences, applying global strategies consider local implications 4. Holistic approach Includes all aspects of sustainability 5.

4 Triple bottom-line of sustainability Ecological development Social/cultural development Economic development 9 principles of sustainability (ISO Sustainability in building construction) 1. Continual improvement Improvment of all sustainability aspects over time 2. Equity Consideration of intergenerational, interregional and intrasocetal ethics 3. Global thinking and local action Acting locally consider global consequences, applying global strategies consider local implications 4. Holistic approach Includes all aspects of sustainability 5. Involvment of interested parties Involvement of stakeholders in relation of importance, resposibility and timing 9 principles of sustainability (ISO Sustainability in building construction) 6. Long-term consideration Short-, medium- and long-term implications including performance over time and life-cycle thinking 7. Precaution and risk management Precautionary principle adaption through risk management 8. Responsibility Comprises moral responsibility for actions carried out 9. Trancparency Information in an open comprehensive and understandable way with traceable underlying data and verifiable credibility 4

5 Lagstiftning för fastighetsföretag Plan- och bygglagen, PBL Miljöbalken Hyreslagen Jordabalken Ekonomisk redovisning Skattebestämmelser Avtalslagstiftning Mfl Miljöbalken Främja hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö Naturen har ett skyddsvärde och människan ett förvaltaransvar Allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Produktvalsprincipen Skadeansvaret Miljöbalken och PBL Lagarna gäller parallellt PBL huvudinstrument Miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning Hänsynsreglerna Produktvalprincipen kan få betydelse Ansvar miljöskada Tillsyn - egenkontroll 5

6 Environmental Management System (EMS) EMS - Begrepp BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS EMAS (Eco Management and Audit Scheme) European Union 1993, uppdated 2001 ISO xx International standards From 1996 to??? Miljöpolicy Miljöaspekt Miljöpåverkan Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Miljöprestanda Förebygga förorening Ständig förbättring uttalande, intentioner påverkande verksamhet förändring i miljön generell målsättning detaljerat, mätbart mätbara resultat av EMS waste management bättre och bättre Miljöledningssystem Miljöledningssystem, princip Höjdhopp (miljöpolicy) att sätta (miljömåls)ribban på lagom höjd över marken (lagkrav) för att via ständig förbättring (successivt höja ribban) i syfte att uppnå världsrekord (hållbar utveckling)

16 Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8.

God bebyggd miljö Boverket ansvarar 16. Ett rikt växt och djurliv (2005) http://www.kretsloppsradet.

7 16 Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Boverket ansvarar 16. Ett rikt växt och djurliv (2005) Miljöprogrammets övergripande målsättning Energianvändningen för driften av våra hus Materialanvändningen inklusive avfallshanteringen, under produktion och förvaltning Användningen av farliga ämnen under produktion och drift. De kan ha en storpåverkan på ekosystem och människors hälsa. Byggnaders innemiljö ger god komfort och orsakar inte hälsoproblem. EUs avfallspolicy EUs avfallspolicy bygger på de s k omhändertagandestegen. Kretslopp i fyra nivåer. Prioritering sker enligt följande: 1. Minimera användandet 2. Återanvändning av byggdelar eller komponenter 3. Återvinning av materialfraktioner och i form av fyllnadsmassor 4. Återvinning i form av energi (förbränning) 5. Deponi 7

8 Källsortering i olika fraktioner Byggmaterial Enligt Byggvaruregistret används i Sverige olika byggmaterial förändras varje år 100 tillkommer tillhandahålls ifrån ca olika företag Farligt avfall enligt Avfallsförordning (2001:1063) Explosivt Oxiderande Brandfarliga Irriterande Hälsoskadliga Giftigt Smittförande Ekotoxiskt CMR-ämnen: Cancerogena Mutagena Reproduktionstörande Färger består av Bindemedel ca 32% håller ihop och fäster Lösningsmedel ca 36% gör färgen tunnare, avdunstar helt när färgen torkar Pigment ca 30% Ger kulör, täcker underlaget och förstärker färgen Torkmedel Konserveringsmedel ca 2 % Biocider 8

9 Färg, lack mm Pigment Tungmetaller mm Organiska lösningsmedel Emulgeringsmedel Nonylfenoletoxylat Biocider Karbendazin, Kathon mm Konserveringsmedel Isotiazolinon Oljeavfall och markföroreningar Oljehaltiga kablar Elmotorer Kontaminerat mtrl, ex betong, jord, massor från spill i industriverksamhet, bensinmack, garage mm Bitumenavfall (PEH) Olje- eller fettavskjiljare Cisterner Miljöstörande avfall Bly fosterskador, blodbrist, lever, njure nervsystem Avloppsrör av gjutjärn, skarvar Nivågivare Stabilator i PVC Pigment i färg Plåt Batterier Kablar Rostskydd 9

10 Koppar vattenlevande org, ackumulerande Tak Fasader Plåt Vattenledningsrör Elkablar Zink ackumulerande, giftig för vattenorg Diskbänkar Zinkgalvad plåt Flamskyddsmedel akut förgiftn, hudcancer Impregnerat virke: cancer, allergi, mm Textilier Styrencellplast Elektronisk utrustning Koppar Krom Arsenik Organiska tennföreningar Pentaklorfenol Kreosot Trall Stolpar Bryggor Utelek Syllar Utv panel Torpargrund 10

PVC: ackumulerande, fosterskador, cancer mm Klor Dioxiner Org tennföreningar Ftalater (mjukgörare) Stabilisatorer Flamskyddsmedel Pigment Vinylmattor Plattor

Miljödata (SundaHus i Linköping AB) MilaB (Byggherreföreningen mfl.

11 PVC: ackumulerande, fosterskador, cancer mm Klor Dioxiner Org tennföreningar Ftalater (mjukgörare) Stabilisatorer Flamskyddsmedel Pigment Vinylmattor Plattor Plastprofiler Rör Elrör Kabelisolering Ytbeklädnad för isolering Verktyg: byggmaterial BASTA-systemet (Sveriges Byggindustrier, Skanska, NCC, Peab mfl) SundaHus Miljödata (SundaHus i Linköping AB) MilaB (Byggherreföreningen mfl. ) PRIO, Prioriteringsguiden (Kemikalieinspektionen) Materialguiden (Riksantikvarieämbetet) Byggmiljöguiden (Folksam) Byggigen (databas återanvändning) Miljömanualen (Stiftelsen miljömanualen) Investeringsguiden (Stockholms Stad) Interna verktyg (NCC, JM mfl.) 11

Relevanta dokument

Resurser. Människor. Varför detta? Miljöledning för hållbarhet. Flöden sol, vind, vatten Bestånd

Resurser. Människor. Varför detta? Miljöledning för hållbarhet. Flöden sol, vind, vatten Bestånd Miljöledning för hållbarhet Resurser Flöden sol, vind, vatten Bestånd Lager : olja, mineral, metaller Fonder : skog, åker, grundvatten, vilt Förnyelsebara resurser = räntan på fonderna och flödena Människor