Utformning av tilläggsupplysningar vägledning och exempel

Transkript

1 Utformning av tilläggsupplysningar 2013 vägledning och exempel

2 2

3 Förord Resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen ska visa kommunens samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder i sammandrag och i jämförelse med föregående år. Att presentationen görs i sammandrag innebär att olika poster slås samman i syfte att göra resultat- och balansräkningarna överskådliga och lättlästa. Samtidigt som kraven på överskådlighet förutsätter sammanslagningar kräver god redovisningssed att viktiga poster specificeras och preciseras. Detta är av särskild vikt då den normering och reglering som styr den kommunala redovisningen är principbaserad. Noter och tilläggsupplysningar behövs följaktligen för att årsredovisningen som helhet ska ge en rättvisande bild av resultat och ställning. Genomförda praxisundersökningar har visat på bristande följsamhet och stor variation i utformning av de notupplysningar som är obligatoriska enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. I syfte att öka följsamheten och förbättra jämförbarheten har Rådet för kommunal redovisning låtit utarbeta denna vägledning med exempel på hur notupplysningarna kan utformas. Vägledningen i sig är inte normerande, utan den normerande texten finns i respektive rekommendation. I förhållande till föregående skrift har denna skrift kompletterats med exempel på tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna som inte behandlats i våra rekommendationer. Föreliggandeskrift har tagits fram av Ola Eriksson, Kommunalekonomernas förening, i samarbete och dialog med Rådet för kommunal redovisnings expertgrupp. Den ersätter tidigare idéskrift från 2010:Utformning av tilläggsupplysningar vägledning och exempel. Stockholm den 15 oktober 2013 Nicholas Prigorowsky Ordförande i Rådet för kommunal redovisning 3

4 Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna VÄGLEDNING och exempel Innehållsförteckning Inledning 5 LÄSANVISNINGAR 6 ALLMÄNT OM TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 6 Exempelsamling 7 1. UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER 8 2. RESULTATRÄKNING MED NOTER BALANSRÄKNING MED NOTER KASSAFLÖDESRAPPORT Rekommendation Särskild avtalspension och visstidspension 6. Rekommendation Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål 4 7. Rekommendation Redovisning av skatteintäkter 8. Rekommendation Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar 9. Rekommendation Sammanställd redovisning 10. Rekommendation Avsättningar och ansvarsförbindelser 11. Rekommendation Materiella anläggningstillgångar 12. Rekommendation Redovisning av immateriella tillgångar 13. Rekommendation Redovisning av hyres-/leasingavtal 14. Rekommendation 14,1 71 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel 15. Rekommendation Redovisning av lånekostnader 16. Rekommendation Redovisning av kassaflöden 17. Rekommendation Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser 18. Rekommendation Redovisning av intäkter 19. REKOMMENDATION Nedskrivningar 20. REKOMMENDATION Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder 21. REKOMMENDATION Redovisning av derivat och säkringsredovisning

5 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som arbetar med utformningen av årsredovisningen. Skriften ska ses som ett stöd för utformning av notupplysningar och upplysningar om redovisningsprinciper som är obligatoriska enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Skriften innehåller också exemplifieringar av noter och tilläggsupplysningar som inte baseras på krav i Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer, men som bör finnas med i årsredovisningen enligt god redovisningssed. De beloppsgränser, procentsatser mm som anges i exempelsamlingen ska inte på något sätt ses som rekommendationer. De finns endast där för att göra exemplet tydligare. Exemplet som redovisas är inget verkligt bokslut, beloppen är endast ditlagda som illustrationer, vilket innebär att de belopp som redovisas, inte alltid hänger ihop mellan de olika rapporterna. Exempelsamlingen bygger på att Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer efterlevs. Om avvikelse sker från Rådets rekommendationer ska upplysning om detta samt skälen för avvikelsen anges i årsredovisningen enligt 1 kap. 3 lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Det är också önskvärt att vid eventuell avvikelse att avvikelsens påverkan på resultat och ställning anges. Obligatoriska upplysningar som skall redovisas i förvaltningsberättelsen behandlas inte i denna skrift. Krav på sådana upplysningar finns förutom i lag om kommunal redovisning i rekommendationerna: 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser 8.2 Sammanställd redovisning. 5

6 Läsanvisningar Skriften inleds i avsnitt 1-3 med exempel på resultaträkning, balansräkning och kassaflödesrapport med tillhörande noter. Exemplifieringen avser både obligatoriska uppgifter enligt Rådets rekommendationer och sådana uppgifter som ska redovisas enligt god redovisningssed. I avsnitt 4 lämnas exempel på upplysningar om redovisningsprinciper. Efterföljande avsnitt 5-20 behandlar de upplysningskrav som finns i Rådets rekommendationer, med utdrag ur rekommendationstexten, exempel och kommentarer. Allmänt om tilläggsupplysningar Vid avgörande av vilka upplysningar, förutom de obligatoriska, som ska lämnas är det eventuella läsares behov av uppgifter för att förstå och analysera redovisningen som ska vara vägledande. Val av detaljeringsgrad i form av specifikation och avrundning måste bedömas utifrån den enskilda organisationens förutsättningar. Detsamma gäller behovet av verbala kommentarer. En viktig utgångspunkt är också att upplysningarna lämnas på ett sådant sätt att de antingen finns i direkt anslutning till den redovisade posten eller att det finns en tydlig hänvisning till var kompletterande uppgifter finns. Vissa upplysningar ska enligt lagstiftning och rekommendationer lämnas i förvaltningsberättelsen. Det finns naturligtvis inget som hindrar att man förutom att lämna dem i förvaltningsberättelsen också lämnar dem bland noterna eller redovisningsprinciperna. 6

7 1 Upplysningar om redovisningsprinciper 7

8 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER Upplysningar om redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: (Om principerna hade varit oförändrade jämfört med föregående år, så skulle det ha angetts här). Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2013 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Ackumulerat överskott i VA-verksamheten har omklassificerats från eget kapital till långfristig skuld. Omklassificeringen av statsbidrag innebär att anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar samt ackumulerade avskrivningar ökat och att en motsvarande skuld redovisas bland långfristiga skulder. Årets avskrivningar och verksamhetens intäkter har på grund av principändringen ökat med 0,5 mnkr resultatet har dock ej påverkats. För VA-verksamheten innebär förändringen att totalt 46 mnkr omklassificerats till långfristig skuld. Principförändringen innebär en påverkan på årets resultat med 1,5 mnkr. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen. 8

9 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. s medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sid x. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med X tkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas fr.o.m upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Jämförelsetalen för tidigare år har omräknats enligt den nya principen. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 9

10 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. För tillgångar med identifierbara komponenter som har olika nyttjandeperiod där varje komponents anskaffningsvärde uppgår till minst kr tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (t.ex. leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. För tillgångar med ett anskaffningsvärde överstigande kr och en nyttjandeperiod understigande 15 år görs en mer individuell bedömning av nyttjandeperioden, vilken därmed kan avvika från kommunens normala avskrivningstider. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger kr. För tillgångar med en nyttjandeperiod överstigande 15 år görs dock alltid en omprövning vid större reparations- eller ombyggnadsåtgärder eller när halva respektive två tredjedelar av ursprungligt bedömd nyttjandetid förflutit. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandetiden vara längre ändras den normalt bara om det oavskrivna beloppet för tillgången överstiger kr. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Andra metoder används i speciella fall när dessa bättre återspeglar tillgångens förbrukning och tillgången har ett värde som överstiger kr. Ett sådant exempel är anläggning för deponi där en produktionsberoende avskrivningsmetod tillämpas, vilket innebär att avskrivning görs i den takt som deponin tas i anspråk. 10

11 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr och gäller som gemensam gräns för materiella- och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Finansiella tillgångar s pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av fullmäktige antaget reglemente KF 208/2010. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och försälningsvärdet. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas fr.o.m upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade anskaffningsvärdet. Jämförelsetalen för tidigare år har omräknats enligt den nya principen. I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 1 mnkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Under 2013 har kommunens genomsnittliga ränta på utestående lån använts 4,2 % (3,87 %). Under året har totalt räntor på kr ( kr) aktiverats. I anskaffningsvärdet för deponianläggningar ingår avsättning för återställande. Se avsnittet avsättningar. 11

12 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGSPRINCIPER Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en projektering som gjordes Kalkylen har därefter uppdaterats årligen. Åtagandet är nuvärdesberäknat med en ränta på 4 %. En ny projektering av det slutliga återställandet pågår för närvarande och kan komma att leda till ökade kostnader, samtidigt som användningstiden för deponin kan komma att utökas med 5-10 år. Åtgärder för omstrukturering i bostadsbolaget avser kostnader för avveckling av personal och är beräknad utifrån avtalsenliga avgångsvederlag i 2013 års löneläge. Ett nytt löneavtal under 2014 kan komma att öka beloppet om avveckling inte skett innan dess. s avsättning för utträde ur räddningstjänstförbundet är beloppsmässigt reglerad i avtal. Förhandlingar pågår dock om tidpunkten. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Förpliktelser för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 12

13 2 Resultaträkning med noter 13

14 RESULTATRÄKNING MED NOTER Resultaträkning Resultaträkning * Miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat * Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 27 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Realisationsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter I verksamhetens intäkter 2013 för kommunen ingår jämföreslestörande poster på 40 miljoner kronor, se not 9. 14

15 RESULTATRÄKNING MED NOTER Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle energi och vatten Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror* Övriga tjänster Lämnade bidrag Realisationsförluster och utrangeringar Bolagsskatt Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader * Upplysning om leasing lämnas i not 25 I verksamhetens kostnader 2013 för kommunen ingår jämföreslestörande poster på 28 miljoner kronor, se not 9. Kommentar: Specifikation av kommunkoncernens resultat och balansposter ska vara av samma typ som kommunens och ställas upp intill dessa enligt rekommendation 8:2, se vidare avsnitt 8. Jämförelsestörande poster kan redovisas direkt i noten eller som i detta exempel i en egen not där både jämförelsestörande intäkter och kostnader redovisas tillsammans. Jämförelsestörande poster behandlas i avsnitt 5. Uppgifter om operationell och finasiell leasing kan antingen lämnas i anslutning till denna not eller som i detta exempel i noten för övriga ansvarsförbindelser. Kraven på upplysningar om leasing och hyra behandlas i avsnitt

16 RESULTATRÄKNING MED NOTER Not 3 Avskrivningar Avskrivningar immateriella tillgångar Avskrivning byggnader och anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa avskrivningar För uppgift om avskrivningstider se avsnittet redovisningsprinciper Nedskrivning av fastigheten Rådhuset har skett med 1 miljon kronor. Fastigheten är idag oanvänd och fullmäktige har beslutat att fastigheten ska försäljas. Nettoförsäljningsvärdet har efter en värdering av Mäklarbyrån AB bedömts understiga bokfört värde med en miljon kronor. Kommentar: Upplysningskrav om nedskrivningar behandlas i avsnitt 19. Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Kommentar: Upplysningskrav om skatteintäkter behandlas i avsnitt 6. Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Summa generella statsbidrag och utjämning

17 RESULTATRÄKNING MED NOTER Not 6 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Extraordinära poster Översvämningsskador bostadsområdet Sumpmarken Realisationsvinst vid försäljning av Energiverket AB till Stadshus AB Summa extraordinära poster Not 9 Jämförelsestörande poster Brandbackens skola Försäkringsersättning Utrangering Övriga kostnader -4-4 Summa jämförelsestörande poster Brandbackens skola brann ner i maj Skolan kommer inte att byggas upp igen. För skadan har en försäkringsersättnng på 40 miljoner kronor betalats ut. Skolan med inventarier hade ett bokfört värde på 24 miljoner kronor. Övriga kostnader avser rivning och sanering samt kostnader för tillfälliga ersättningslokaler. Kommentar: Upplysningskrav om jämförelsestörande poster behandlas i avsnitt 6. 17

18 18 RESULTATRÄKNING MED NOTER

19 3 Balansräkning med noter 19

20 BALANSRÄKNING MED NOTER Balansräkning Balansräkning * Miljoner kronor Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd m.m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 18 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

21 BALANSRÄKNING MED NOTER * Miljoner kronor Not PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Leasing 26 * Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 27 * Not 10 Immateriella tillgångar Internt upparbetade IT system för energidebitering Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokförtvärde Avskrivningstid 5år 5år Förvärvade IT-licenser Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokförtvärde Avskrivningstid 3-7 år 3-7 år 3-7 år 3-7 år Imateriella tillgångar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut

22 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 11 Materiella anläggningstillgångar Totalt Därav finansiell leasing Totalt Därav finansiell leasing Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider år år 20 år 20 år år år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar utom för anläggningar för deponi, se avsnittet redovisningsprinciper Totalt Därav finansiell leasing Totalt Därav finansiell leasing Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider år år år år 5 år 5 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier Totalt Därav finansiell leasing Totalt Därav finansiell leasing Övriga materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider år år 20 år 20 år år år Pågående investeringar avskrivs ej. 22

23 BALANSRÄKNING MED NOTER Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Övriga materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Överföring från eller till annat slag av tillgång Redovisat värde vid årets slut Kommentar: Upplysningskrav om materiella anläggningstillgångar behandlas i avsnitt

24 BALANSRÄKNING MED NOTER Not12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Stadshus AB Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening Redovisat värde vid årets slut Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag nya järnvägen Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att medfinansiera ny järnvägssträckning genom kommunen med 25 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 5 år. Not 14 Förråd m.m Tomtmark för försäljning Flislager 12 5 Redovisat värde vid årets slut Not 15 Fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Redovisat värde vid årets slut

25 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 16 Kortfristiga placeringar Räntefonden AA Aktiefonden BB Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärden Räntefonden AA Aktiefonden BB Marknadsvärde vid årets slut Orealiserad kursvinst Not 17 Kassa bank Bank har en checkkredit på 20 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. Not 18 Eget kapital Fullmäktige har under 2013 beslutat att avsätta 20 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 25

26 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper se sid xx Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav Nyintjänad pension Ränte och basbeloppsuppräkning Ändring av försäkringstekniska grunder Pension till efterlevande Övrig post 1 1 Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 75% 75% 75% 75% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper se sid xx Kommentar: Upplysningskrav om pensioner behandlas i avsnitt 5 och

27 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 20 Övriga avsättningar Avsatt för återställande av deponi *) Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts Förändring av nuvärdet Utgående avsättning Avsatt för omstruktureringsårgärder **) Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning Summa övriga avsättningar *) Avsättningen avser återställande av deponin x-tippen. Återställandet påbörjas 2010 och beräknas pågå tom **) Avser dels avsättning för omstrukturering av bostadsbolaget som slutförts under 2013 och dels en ny avsättning 2013 för avveckling av kommunens medlemskap i Räddningstjänstförbundet som beräknas att slutföras under 2014 eller Utträdesavgiften är fastställd i avtal med övriga medlemmar i förbundet. Upplysningskrav om avsättningar behandlas i avsnitt

28 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 21 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag återstående antal år (vägt snitt) Gatukostnadsersättningar återstående antal år (vägt snitt) Anslutningsavgifter återstående antal år (vägt snitt) Summa förutbetalda intäkter Summa långfristiga skulder Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. I lån till banker och kreditinstitut ingår skuld för finansiella leasingavtal med 70 Mnkr Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta 3,80% 3,50% 3,80% 3,50% Genomsnittlig räntebindningstid 150 dagar 30 dagar 150 dagar 30 dagar Lån som förfaller inom 1 år år år har avtal med banken om refinansiering av lån med kortare återstående löptid än 1 år. Kommentar: Upplysningskrav om finansiella skulder behandlas i avsnitt 20. Upplysningskrav om periodiserade intäkter behandlas i avsnitt 18. Not 22 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

29 BALANSRÄKNING MED NOTER Not 23 Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar Not 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper se sid xx Kommentar: Upplysningskrav om pensioner behandlas i avsnitt 17. Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Folketshusföreningen Folketshusföreningen har förbrukat sitt eget kapital. En avveckling av verksamheten pågår. I skrivande stund går det inte avgöra om tillgångarna täcker skulderna. Som mest kan kommunen tvingas infria borgen med 25 mnkr men sannolikt är att huvudelen av skulderna kan finansieras med befintliga tillgångar. har i december 2010, kf 207, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtid förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommentar: Upplysningskrav om ansvarsförbindelser behandlas i avsnitt