Framtidens betalmedel

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Februari 2008 Framtidens betalmedel Dag Klackenberg och Jan Lidén: Betalning med kort utvecklas snabbt Sid 5 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI FEBRUARI 2008 Korten tar över Kortanvändningen fortsätter att växa samtidigt som en helt ny säkrare standard med chipförsedda kort införs. Runt hörnet finns helt nya betalmedel som kontaktlösa betalningar. Läs mer på sid 10 och 12 RÅNEN MOT HANDELN ÖKAR SE SID 14 SEPA öppnar Europa Det nya betalsystemet SEPA gör att betalningar kan fritt gå över gränserna i Europa. Det innebär att 750 banker i 31 länder har ett gemensamt betalsystem. Läs mer på sid 6 Dyra kontanter First Card Säkrare kort FOTO: CHRISTOFFER EDLING Kontanter är det dyraste betalmedlet i samhället. Men så mycket som hälften av dem cirkulerar inte i handeln. Resten beräknas finnas inom den svarta sektorn. Läs mer på sid 8 First Card ges ut av Nordea Bank AB (publ)

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Inledning Samverkan för bättre betalsystem SparbanksAkademin INFO: Tematidningen Framtiden Betalmedel är en titel från Mediaplanet. Tidningen fokuserar på att belysa vikten av framtida betalsystem samt säkerhet kring olika betallösningar. Syftet är att öka medvetenheten hos företag inom svensk handel samt banker inom detta område. Ett tryggt, säkert och effektivt betalningssystem är en nödvändighet i samhället. Lika viktigt som vägar, räls och telenät. De är samhällets blodomlopp. Utan dessa skulle samhället förtvina och slutligen stanna. Det är i princip våra banker som svarar för samhällets betalsystem. De garanterar betalningar och bygger systemen där våra betalningar rör sig. Vi är alla i förlängningen, på olika sätt, med och betalar för blodomloppet. Dock skiljer sig samhällets betalsystem på en punkt från andra infrastrukturer det är i mycket större utsträckning utsatt för sabotage: Christer Svedebäck, för stöld, rån och våld. SparbanksAkademin Idag står betalsystemet också inför en stor förändring vi ska ta steget ut i Europa och samverka med 31 olika länder. Koppla samman 750 banker. Betalningar ska få röra sig fritt över gränser i ett gemensamt system. Samtidigt ska vi ha system här på hemmaplan som fungerar i vardagen. Det är en stor utmaning för alla inblandade aktörer. Kontanter, ett betalsätt som fungerat i århundraden, är idag ett av de stora hoten mot betalsystemet. Där kontanter förekommer finns hoten mot värden, människor och samhället. Framtiden kommer att erbjuda nya möjligheter: säkrare, tryggare och effektivare. Men hur vi ska bygga denna framtid tillsammans här i Sverige och i hela Europa är ett komplext pussel, där många aktörer ska finna sina lösningar. För att skapa ett framtida system som kan ge oss en tillfredställande trygghet, säkerhet och effektivitet måste vi alla samverka. Andreas Hedlund, Handelns Utvecklingsråd De här frågorna måste också diskuteras i ett bredare perspektiv än någonsin tidigare. Därför vill SparbanksAkademin och Handelns Utvecklingsråd tillsammans öka kunskapen om utvecklingen och om möjligt stimulera till att fler engagerar sig i frågan om hur framtidens betalningar ska fungera till nytta för så många som möjligt. Hoppas att läsningen blir intressant. SparbanksAkademin är en ideell förening som verkar för att värna om sparbankssfärens gemensamma värderingar och historia. Det innebär bland annat att främja sparsamhet och att verka för det lokala samhällets utveckling och en långsiktigt hållbar ekonomi. SparbanksAkademin verkar också, genom samverkan med vetenskapen, för att synliggöra forskning inom dessa och närliggande områden och erbjuda sina medlemmar möjligheter till kunskapsoch idéutveckling kring en långsiktigt hållbar ekonomi. Bland de medlemsaktiviteter som genomförs kan nämnas seminarier, bokutgivning och erfarenhetsutbyten mellan medlemmar. Medlemmar i SparbanksAkademin är sparbanker och sparbanksaktiebolag, sparbanksstiftelser och Swedbank. För mer information: Handelns Utvecklingsråd Handelns Utvecklingsråd är en kollektivavtalsstiftelse, där arbetsgivarorganisationerna Svensk Handel och Arbetsgivarföreningen KFO, samt arbetstagarorganisationerna Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund samt Unionen, tillsammans slutit en överenskommelse som innebär att delar av branschens löneutrymme avsätts till handelsforskning. Handelns Utvecklingsråd kommer att finansiera svensk handelsforskning till ett värde av ca miljoner kronor årligen, något som gör att Handelns Utvecklingsråd blir landets största finansiärer av handelsforskning. För mer information: Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö FRAMTIDENS BETALMEDEL - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Olof Norlander, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Anna von der Groeben, Mediaplanet Layout: Henrica Dieden, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, V-TAb Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, Ö-vik. För information, kontakta: Willem De Geer, Mediaplanet, Distribueras med Dagens Industri För synpunkter: synpunkter@mediaplanet.se I takt med omvärlden Handelsbanken förändras. Att vi finns där våra kunder finns, är nu mer sant än någonsin. På senaste tiden har vi tagit stora kliv framåt och ambitionen tar oss vidare. Vi följer helt enkelt dig och ditt företag dit ni för oss och erbjuder därför banktjänster på drygt 650 platser runtom i världen. När Europa nu är på väg mot en gemensam betalningsmarknad ställs dessutom högre krav på förbättrade tjänster. Därför utvecklar vi på Handelsbanken betalningstjänster i euro för våra enheter runtom i Europa. För dig som kund innebär detta enklare, snabbare och billigare betalningstjänster. Med fokus på nöjda kunder, snabba beslutsvägar och personligt kundansvar, arbetar vi nära dig och ditt företag för att ta fram lösningar som passar just er. Oavsett var ni finns.

3 Säkra ditt kort. Byt till ett med CHIP+PIN. Framtidens betalkort har chip! Företagens favoritkort Bra säkerhet förebygger brott. En sådan säkerhet har First Cards nya betalkort med CHIP den hittills mest svårkopierade informationsbärare ditt kort kan ha. Tillsammans med din unika PIN-kod får du ett säkrare kort som dessutom är snabbt och enkelt att handla med, och fungerar på cirka 24 miljoner inköpsställen världen över. Besök vår hemsida www. rstcard.se eller ring kundservice First Card ges ut av Nordea Bank AB (publ) FIRST CARD Säkrare kort

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Betalsystem Vice riksbankschef Lars Nyberg: - Vi är långt ifrån det kontantlösa samhället Frågan är om någon bank vågar ta steget att ta betalt för de kostnader man har för kontanthanteringen? Då kan vi ha ett betalsystem med rimligare fördelning av kostnaderna för olika betalsätt. Det sa vice riksbankschef Lars Nyberg vid ett seminarium om Framtidens betalmedel. FOTO: CHRISTOFFER EDLING Riksbanken har riksdagens uppdrag att värna om ett säkert och effektivt betalningsväsen. En utredning gjord inom Riksbanken har visat att det råder stora obalanser mellan kostnaderna och intäkterna från olika betalmedel. Idag subventioneras bankernas kostnader för kontanthanteringen i stort sett av intäkterna från kortanvändningen, säger Lars Nyberg. Lars Nyberg pekar på de stora revolutioner som skett inom betalsektorn de senaste årtiondena. Den första och riktigt stora revolutionen var att lönekuvertet ersattes av bankkontoinbetalningar. Det är utifrån bankkontona som hela vår nuvarande betalstruktur är byggd. Utan dem inga Internetbetalningar och inga kortbetalningar. E-pengar växer Kontantanvändningen har stadigt minskat och ersatts av kortbetalningar. Men jag tror att vi är lika långt från ett kontantlöst samhälle som vi är långt ifrån det papperslösa samhället, säger Lars Nyberg. Men kontanter blir allt dyrare att hantera så vi lär få se en fortsatt minskning av kontantanvändningen, säger Lars Nyberg. Lars Nyberg tror att nästa generation kommer att använda kort i mycket större utsträckning än vi gör idag även för de mindre transaktionerna. Det finns banker idag som med föräldrars tillstånd ger ut enkla bankkort till barn som är tretton år och äldre. Det kommer naturligen att påverka den unga generationen till användning av kortbetalningar. Dessutom tror jag att mobiltelefonen kommer att få större betydelse vid betalningarna. Jag tror också att chipkorten kommer att laddas med flera funktioner kanske id-kort, körkort och kanske pass. Och användningen av e- pengar kommer att växa. Tekniken verkar inte ha några gränser här, säger Lars Nyberg Chipet på de nya korten kommer att laddas med många nya applikationer, spådde Lars Nyberg. Tre frågor om framtidens betalningar Kent Eriksson, professor i retail banking vid Centrum för bank och finans vid KTH: FOTO: CHRISTOFFER EDLING Kent Eriksson, professor i retail banking. 1. Vilka är det viktigaste problemen inom betalsektorn idag? De viktigaste problemen är bedrägerier, brist på standardisering av branschen och kundernas förståelse av finansiella tjänster. Bristen på standardisering i branschen innebär att betalningar exempelvis inom EU blir onödigt dyra. Här kommer SEPA att lösa många problem. Kundernas förståelse av finansiella tjänster har att göra med att kunder ofta inte sätter sig in i konsekvenserna av sina betalningsval. Exempelvis använder de inte nödvändigtvis de billigaste betalningstjänsterna, utan istället de som marknadsförs på mest kundanpassat sätt. Detta blir väldigt viktigt när fler aktörer, som exempelvis telekomföretag, ger sig in på betalningsmarknaden. 2. Vilken effekt kommer SEPA, det nya europeiska betalsystemet, att ha på betalningsstrukturen? I och med att SEPA genomförs så standardiseras marknaden för betalningar i Europa och det skapas helt nya förutsättningar att uppnå skalfördelar i betalningsförmedling. Detta kommer troligtvis att innebära två typer av förändringar: Att nya aktörer, själva och tillsammans med andra utnyttjar den nya standardiserade marknaden för nya tjänster. Här är telekom, handel och banker möjliga aktörer. Det företag som bankerna outsourcar delar av sin betalningsförmedling till blir också nya aktörer. Att nya tjänster och andrahandsmarknader för finansiella betalningar uppstår. Troligen kommer risken i en betalning att blixtsnabbt kunna balanseras på andra marknader än de som bankerna agerar på idag. Kanske kan nya aktörer skapa egna marknader. 3. Hur kommer framtidens betalmedel att se ut? En huvudfråga är var gränssnittet för finansiella tjänster går gentemot kunderna. Nu har bank och finansföretagen gränssnitt mot kunderna via flera olika distributionskanaler. I framtiden kan det vara så att exempelvis telekomoperatörer, eller aktörer av typen Skype erbjuder betalningstjänster. Det kan i så fall också leda till att de blir kundens gränssnitt när det gäller finansiella betalningar. Frågan är alltså vem som har kundens öra när det gäller finansiella betalningar i framtiden. Är det banken, handeln, eller andra aktörer. Vi uppfann inte kontantflödet, men vi gör det effektivt Vill du teckna avtal, gå in på: Loomis Sverige AB är marknadsledande inom värdelogistik i Sverige med bland annat värdetransporter och uppräkningstjänster. Vi finns på 18 orter med 1650 medarbetare och omsätter ca 900 MSEK. Loomis Sverige AB ingår i Loomis AB som är ett av världens ledande bolag inom värdelogistik. Loomis AB är ett internationellt nätverk med huvudkontor i Stockholm och 440 platskontor i Europa och USA, med en omsättning på 11 miljarder SEK och medarbetare.

5 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 5 Betalsystem Snabb utveckling omformar betalsystemet Hur ska vi betala för betalningarna? Den frågan har åter aktualiserats genom att betalsektorn står inför ett nytt utvecklingssprång. När Dag Klackenberg, VD i Svensk Handel, och Swedbanks koncernchef Jan Lidén möts för att diskutera betalsystemet, är fokus i stor utsträckning på vilka effekter det nya europeiska betalsystemet SEPA kan få för vår betalstruktur. Dag Klackenberg och Jan Lidén såg en bred samverkan som en väg skapa effektiva betalsystem. Handeln och bankerna är eniga om målet: att i så stor utsträckning som möjligt ersätta kontanterna med kortbetalningar. Kortbetalningarna är effektiva och ökar säkerheten inom handeln. För närvarande sker också ett utbyte av alla kort till den andra generationens chipförsedda kort, de så kallade EMVkorten. Med utvecklingen till säkrare kort och inför det kommande SEPA-systemet känner vi inom handeln att det nu är dags att välja väg vi måste bestämma oss kring hur framtidens betalsystem ska fungera. Vi inom handeln tycker att det idag kostar för mycket att betala med kort, säger Dag Klackenberg, som också är ordförande i Handelns Utvecklingsråd. Vi betalar gärna för de tjänster vi utnyttjar men den nuvarande modellen snedvrider avgiftsstrukturen. Den är inte bra för oss och kanske inte för bankerna heller. Fyra parter Idag regleras avgifterna inom kortbetalningarna av en fyrpartsmodell: FOTO: CHRISTOFFER EDLING De kostnadsfria kontantuttagen känns som en bubbla. Det behövs bara att någon vågar sticka hål på den. kunden, handlaren, kortutgivande bank och inlösande bank. Kunden betalar årsavgift till kortutgivande bank, handeln betalar fast avgift eller procent på köpet till inlösande bank, inlösande bank betalar en avgift interchangeavgift till kortutgivande bank. Jag tycker det är viktigt att inte blanda ihop affärsmodellen med avgiften. Fyrpartsmodellen tycker vi fungerar utmärkt och den upprätthåller en hälsosam konkurrens mellan aktörerna, säger Swedbanks koncernchef Jan Lidén. Det kommer att ske stora förändringar på kortmarknaden framöver, menar Jan Lidén. Konkurrenssituationen kommer att förändras mer än vi tror. Det blir färre kortaktörer och färre inlösare. I grunden handlar det om att hitta bra erbjudande för kunder. Attraktiva erbjudande för handeln från kortutgivare. Att hitta den robusta affärsmodellen, säger Jan Lidén. Det kommer att vara den som erbjuder den lägsta inlösenkostnaden som överlever. Samverkan krävs Dag Klackenberg tror också att nya aktörer kommer att komma in på marknaden. Vi ställer oss frågan om ska vi fortsätta som förut med bankerna eller om det kan finnas andra parter som kan fylla handelns behov, säger Dag Klackenberg, men öppnar samtidigt dörren för bankerna: Den i bankvärlden som visar en vilja till förändring efter att SEPA blivit verklighet har stora möjligheter att ta en stor marknadsandel. Handeln vill också ha bort reglerna om att acceptera alla kort. Det tror jag vore olyckligt, säger Jan Lidén. Kunderna måste veta att kortet de har i plånboken gäller i butiken. Det handlar om att skapa trovärdighet för kortbetalningssystemet. Och trovärdigheten är vi alla beroende av. Ett grundläggande problem inom betalsektorn är det faktum att kontanter är gratis för kunderna. Detta trots att den verkliga kostnaden för kontanthantering är högre än för korthantering. I realiteten subventionerar avgifterna på kortbetalningar kontanthanteringen. Varje betalmedel ska bära sina egna kostnader, säger Dag Klackenberg. De kostnadsfria kontantuttagen känns som en bubbla. Det behövs bara att någon vågar sticka hål på den. Börja ta betalt för kontantuttagen och samtidigt lansera ett elektroniskt betalmedel för småköp Vi har inte lyckas synliggöra prisbilden på betalmedeln ordentligt, säger Jan Lidén. Men vi lever på våra kunder och har hittills tyckt att risken är för stor att avgiftsbelägga kontantuttag. Vi måste ägna tid och energi på att gemensamt gå igenom hela betalkedjan tillsammans för att få ett välfungerande system. Det faller på både handeln och bankerna att hitta åtgärderna. Är vi överens om att systemet behöver förändras så kan vi gemensamt hitta nya vägar, säger Dag Klackenberg. Samverkan mellan parterna är avgörande för att få systemet att fungera väl, säger Jan Lidén. Vill du öka försäljningen på nätet? Driver du en e-handel? Då har du ett enkelt sätt att trigga försäljningen: erbjud dina kunder riktigt enkla sätt att betala på. Är det lätt att köpa är det ju också lätt att sälja, inte sant? Inte nog med det. Med Paynova kapar du dessutom kostnader och frigör kraft. Mer sälj, mindre administration. Idag hjälper vi 1400 e-handlare världen över att öka försäljningen. Framgångsreceptet bottnar i favoritordet: enkelhet. För köpare såväl som säljare. Läs mer på paynova.se eller kontakta din säljare: sale@paynova.com eller Helping people trade.

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS SEPA SEPA kommer på sikt betyda stora förändringar i betalsystemen, säger Leif Trogen på Bankföreningen. Den 28 januari 2008 tog Europa första steget in i ett helt nytt betalsystem. Då lanserade de europeiska bankerna möjligheten att göra kontoöverföringar fritt över hela Europa, lika lätt som man idag gör på nationell nivå. Det nya systemet kallas SEPA och ska de närmaste åren byggas ut med övriga betalningsfunktioner för att senast år 2010 vara ett komplett betalningssystem för Europa. Europeiskt betalsystem ger ny betalstruktur SEPA (Singel Euro Payment Area) har utvecklats som ett självregleringsinitiativ från de europeiska bankerna. Standarden är satt, tekniken är utvecklad och de närmaste åren ska hela systemet stegvis sjösättas. Kunder över hela Europa kommer initialt att erbjudas betalningsmöjligheter både i de gamla nationella systemen och i det nya SEPA-systemet. Så snart som möjligt hoppas EUkommissonen att SEPA tar över de nationella systemens roll. Trots att Sverige inte anslutit sig till euron kommer svenska banker att vara integrerade i det europeiska systemet. Också länder som inte är med i EU (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) blir del av det nya europeiska betalningsnätet. Det innebär att banker i 31 nationer de närmaste åren ska samordna sina system till ett enda. Trots att Sverige inte ingår i den gemensamma valutamarknaden ligger svenska banker ändå långt framme när det gäller övergången till SEPA. Eftersom Sverige inte är ett euro-land måste vi tills vidare parallellt ha kvar det nationella systemet med Bankgiro. Efterhand kommer det att innebära ökad konkurrens och förbättringar i form av snabbare och effektivare betalningar. Snabbare och effektivare Undersökningar som genomförts av Europeiska Centralbanken och EU-kommissionen visar att de möjliga vinsterna med SEPA under den närmaste sexårsperioden uppgår till 123 miljarder euro. Dessutom räknar man med ytterligare 238 miljarder euro när SEPA kan användas för e-fakturering. Men vinsterna med det nya systemet bygger på hur snabbt de europiska bankerna kan gå ifrån sina nuvarande nationella system. Den harmonisering av det europeiska betalsystemen som SEPA innebär införs successivt. Det kommer kanske inte att märkas så mycket initialt, säger Leif Trogen, chef på avdelningen för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen. Men efterhand kommer det att innebära ökad konkurrens och förbättringar i form av snabbare och effektivare betalningar. Såväl företag som privatpersoner och myndigheter kommer att få lättare att betala över nationsgränserna i Europa. Syftet med SEPA är att skapa ett enkelt, snabbt och säkert system för Europas betalningar och har vuxit fram som en naturlig följd av eurons införande. SEPA innebär också stora förändringar för betalkorten. Med ett SEPA-kort kan kunderna betala i butiker och göra kontantuttag i automater med samma kort i samtliga EU-länder. Många hundra miljoner kort i Europa ska bytas ut i samband med övergången till SEPA. Utbytet påbörjas I Sverige kommer de gamla uttagskorten att ersättas, medan de vanligaste korten (som Visa och Mastercard) redan kan användas utomlands. Gränslös handel För konsumenterna innebär SEPA en förenkling vid betalningar i euro. Det öppnar också i förlängningen för en förenklad handel över gränserna det blir enkelt att betala för tjänster från vilka europeiska företag som helst. Och användandet av betalkort effektiviseras när samma kort kan användas för alla eurobetalningar. Det nya systemet öppnar också för tilläggstjänster på europeisk basis betalningar via mobilen, elektroniska fakturor, elektroniska biljetter för flyg eller en fotbollsmatch utomlands etc. Naturligtvis underlättar det också för den som tar emot betalningar från euroområdet. För handeln innebär det en ökad konkurrens och troligen lägre kostnader när det gäller kortbetalningstjänster. Handlaren kan välja vilken bank som helst i Europa för inlösen av sina kortbetalningar. De terminaler som handeln använder vid kortbetalningar kommer också att standardiseras vilket innebär pressade kostnader och att handlaren kan ta flera typer av kort med en enda terminal. Gör det du är bäst på. Det gör vi. Vi är drivna, nyfikna och nytänkande. Dessa egenskaper har fört oss till vår nuvarande position som ett av Europas ledande företag inom betalningar. I trettiofem år har vi fokuserat på vår egen kärnverksamhet. Att hjälpa andra företag att fokusera på sin. Bland mycket annat erbjuder vi betalningslösningar för internet och mobil handel, avisering, fakturering, reskontrahantering och inkasso. Något som vi tror att du med all sannolikhet gärna vill slippa. Det finns ju så mycket annat som du behöver koncentrera dig på. Vi slutar aldrig att fokusera på vår kärnverksamhet. Låt oss hjälpa dig att fokusera på din. VISBY, STOCKHOLM, KÖPENHAMN, OSLO, HELSINGFORS

7 Det har aldrig varit enklare att handla på nätet E-handel ska vara enkelt, både för handlare och konsument. Hos våra 1700 anslutna e-butiker handlar kunderna tryggt och betalar i efterhand. Ge dina kunder större köpkraft och öka din försäljning, vi tar risken! Kreditor tillhandahåller marknadsledande faktura- och delbetalningstjänster anpassade för e-handel. Anslut er nu och nå över en halv miljon svenskar som redan betalt med Fakturera mig och Dela upp betalningen. Ring oss på eller besök för mer information. Fler än 1700 företag har valt att samarbeta med oss Lättare sälja med kassasystem i handen Tänk om du kunde ha hela kassasystemet i din hand? Tänk om du ute på fältet kunde ta betalt, skriva ut kvitton eller biljetter och skicka allt konterat och klart till företagets ekonomisystem? Föreställ dig att du vid dagens slut kan se vad du sålt för trots att säljställena är utspridda. Du behöver inte drömma. Produkten finns. Foto: GoldPen Sedan några år marknadsför GoldPen Computing AB det mobila kassasystemet Cashier. Systemet är baserat på Windowsplattformen och använder avancerad mjukvara, en handdator och en liten bärbar skrivare. En användare, som är ute på fältet, har därmed i sin hand ett mobilt kassasystem som kan lika mycket som ett stationärt. Cashier borde passa alla företag som vill hantera försäljning direkt ute på fältet. Endast fantasin sätter gränser. Besök på konserter, evenemang och nöjesparker är några exempel. Företag som erbjuder persontransporter, speditionsföretag, servicetekniker och hantverkare är andra exempel, säger Michael Salovaara, vd och marknadsansvarig på GoldPen Computing AB. Digitalt från säljtillfälle till ekonomisystem Vårt mobila kassasystem passar för företag som har behov Foto: GoldPen av att på plats hos kund kunna skriva ut biljetter eller kvitton, få kassaavslut vid dagens slut, göra daglig uppföljning av försäljning och direkt kontera sålda artiklar enligt sin kontoplan, fortsätter Michael Salovaara. Alla kassatransaktioner finns i digital form för att skickas vidare till en central databas och företagets ekonomisystem. Det går att ha kontroll på lagersaldon och säljställen genom att systemet kopplas mot affärs- och bokningssystem. Kvitton och biljetter skrivs ut med den lilla bärbara skrivaren, som även används för kortläsning. Utskrivna kvitton klarar alla myndighetskrav och i lösningen för kortbetalningar är mjukvaran anpassad och godkänd för bankernas PCI-krav för säkra transaktioner. Används av Strömma Turist & Sjöfart och Bagport Företaget har redan två framgångsrika installationer. Åker du båt i skärgården kan du se produkten i aktion. På Strömma Turist & Sjöfarts båtar använder personalen Cashier för all biljettförsäljning och skickar varje kväll säljstatistiken vidare över mobilnätet till huvudkontoret. På Arlanda använder Bagport det mobila kassasystemet för att ta betalt och direkt skriva ut kvitton on the fly till kunder. Det mobila kassasystemet kan även köras på stationär dator. Strömma Turist & Sjöfart använder till exempel Cashier även på sina fasta försäljningsställen. Enklare, snabbare och billigare Våra kunder är mycket nöjda. De får snabbare betalt, minskad administration och dagligen aktuella säljsiffror för varje artikel. Och de slipper hantera fakturor samt kontera och bokföra i efterhand. På Strömma Turist & Sjöfart följer de till exempel försäljningen varje dag. De kan se var det är hög och låg omsättning och utifrån informationen rikta in sin marknadsföring, avslutar Michael Salovaara. Michael Salovaara, VD, Magnus Wigren, säljansvarig,

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Pengar Är kontanterna i Sverige utrotningshotade? Ännu lever de i högsta grad, men på sikt kan de åtminstone bli sällsynta i den svenska handeln. Trots att den svenska penningmängden är större än någonsin knaprar kortbetalningarna alltmer in på kontantanvändningen. Om ett tiotal år kommer endast cirka 10 procent av köpen betalas kontant, tror branschen. Kontanterna - en utrotningshotad art Nu är väl risken att kontanter försvinner helt inte överhängande. Det är lag på att varje betalmedel i Sverige vid anfordran ska kunna växlas in i rena pengar. Det finns likaledes en plikt för handlare att ta emot kontanter ingen kan alltså neka en kund att göra en kontant betalning om de anvisas en betalplats. Det är staten som ansvarar för kontantutgivningen via Sveriges Riksbank. Tidigare tryckte Riksbanken sina egna sedlar i eget sedeltryckeri i Tumba utanför Stockholm. Därifrån spreds kontanterna till olika depåer i landet. Sedan några år tillbaka är antalet depåer neddragna till två i Tumba och i Mölndal. Skötseln av dessa depåer samt tryckning och prägling av nya kontanter drivs idag av det amerikanska företaget Crane AB. När bankerna numera behöver kontanter får de med bil hämta dessa vid de två huvuddepåerna - med leveransvillkor Fritt fabrik. Från lastkajen är ansvaret bankernas. Men också biltransporterna av pengarna är idag utlagda på specialiserade bolag. De två största värdetransportföretagen på den svenska marknaden är Loomis (Securitas) och G4S (Falck). Tvättar pengar Värdetransportföretagen svarar för driften av de hämtningscentraler eller uppräkningscentraler som tagit över den struktur som tidigare fanns i Riksbankens regi. Värdetransportföretagen är idag den infrastruktur som ser till att kontanterna sprids till rätt ställe i Sverige. På uppdrag av banker och handeln hämtar och lämnar de pengar efter ett hemligt schema. Bolagen servar också alla uttagsautomater i landet. De ansvarar också för tömning av de serviceboxar som finns. Farliga kontanter Kontanter har både bland banker och inom handeln ett dåligt rykte: de är ett potentiellt hot i och med rånrisken och de är dyrbara att hantera. Varje månad inträffar uppemot 100 butiksrån, två värdetransporter rånas och fem banker blir utsatta för rån. Kostnaderna för att transportera kontanterna fram och tillbaka handlar om miljardbelopp årligen. Vem är det då som gillar kontanter? Uppenbarligen använder fortfarande många människor kontanter. Under 2006 gjordes 315 miljoner uttag ur bankomater i Sverige. Det genomsnittliga uttagsbeloppet var 882 kronor. Det innebär att vi tog ut ofattbara 278 miljarder kronor under året. Ungefär 98 procent av kontanterna tas ut vid bankomater. Resten tas ut via handelns beloppsavrundning eller i bank. Värdetransportbolagen gillar naturligtvis kontanter. Men de största fansen till kontanterna är nog dock FOTO: MATS LUNDQVIST den svarta sektorn. Beräkningar som bland annat Riksbanken gjort pekar på att vi i samhället bara använder hälften av den penningmängd som finns på marknaden. Idag finns sedlar och mynt till ett värde av totalt 107 miljarder på marknaden. I princip ligger alla tusenlappar i diverse kassaskåp och cirkulerar mycket sällan i handeln, säger Dick Malmlund, säkerhetschef vid Svensk Handel. Kontanternas främsta fördel är att de, i motsats till andra betalmedel, inte är spårbara. Enligt beräkningar från OECD så skulle så mycket som 13 procent av den svenska bruttonationalprodukten kunna hänföras till den svarta sektorn. Ett skäl till att så pass mycket kontanter fortfarande används i STILL ON THE HUNT? STILL ON THE HUNT? LOOK NO FURTHER! Fast and reliable money transfer Money available in minutes * Service in more than 200 countries and territories 2008 WESTERN UNION HOLDINGS, INC. All rights reserved. Find Western Union at the following chains plus more than 300 independent locations. More information on or via phone * Funds generally available in minutes subject to terms and conditions of service, including Agent location hours and differences in time zones. See Send Form for Restrictions.

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Värdetransport I princip ligger alla tusenlappar i diverse kassaskåp och cirkulerar mycket sällan i handeln. handeln är sannolikt att kontantbetalningen för individen är gratis. Det kostar inget att hämta ut pengar ur bankomaterna. Så är det inte överallt i Europa. Där finns exempelvis begränsningar om att man endast får hämta pengarna i den egna bankens system. Att hämta hos konkurrenterna kostar pengar. Det finns ett antal mindre svenska banker som infört ett liknande system. Bakgrunden till detta är en överenskommelse som gjordes mellan bankerna och fackföreningar i Sverige i samband med att man på företagen övergick från kontant lön till lön på konto, säger Jan-Olof Brunila, ansvarig för kortaffären inom Swedbank. Det skulle inte kosta att få ut sin lön. Om svenska banker kan ha kvar detta system när det nya europeiska betalsystemet SEPA införs och alla bankomatkort ersätts med vanliga bankkort är inte klart. Det nya regelverket kräver lika villkor över hela Europa. Flyttar 2 miljarder varje dag Värdetransportföretagen arbetar på uppdrag av Riksbanken, bankerna och handeln. Deras jobb är att sköta distributionen av kontanter ut i samhället. För detta ändamål har bolagen ett antal depåer runt om i landet dit kontanterna samlas in, ångtvättas, strykes (jodå, varje sedel strykes för att fungera i uttagsautomaterna igen) förpackas för att gå ut i systemet igen. Värdetransportföretagen har också Riksbankens uppdrag att sortera ut slitna och söndriga sedlar för senare makulering. En svensk sedel har en livslängd på cirka nio månader därefter hjälper det inte FOTO: MATS LUNDQVIST Värdetransportföretagen svarar idag för hela distributionen av kontanter i samhället. Varje vardag i Sverige flyttas cirka 2 miljarder kronor i bepansrade transportfordon. Det är pengar som värdetransportföretagen hämtar och lämnar i handeln, flyttar till och från banker och kassaservice och laddar in i Sveriges bankomater. Jörgen Thunholm, VD för Loomis. FOTO: MATS LUNDQVIST att tvätta och stryka längre. Den allt övervägande delen av pengarna cirka 95 procent hamnar i bankautomaterna. Ett av de marknadsledande företagen, Loomis AB, ägt av Securitas, har cirka hälften av marknaden. Bolaget har 230 specialbyggda fordon som svarar för distributionen. Säkerhetstänkandet är naturligtvis omfattande. Pengarna transporteras i slutna system där sedlarna förstörs omedelbart om någon försöker öppna kassetterna. - Ur säkerhetssynpunkt var 2007 det bästa året på länge med väldigt få rån av värdetransporter, säger Jörgen Thunholm, VD för Loomis AB. En av anledningarna är att polisen under året blev mer aktiva kring värdetransporterna. Dessvärre ser det ut som att en del av brottsligheten istället flyttat över till bankkontor och till handeln. Dessvärre ser det ut som att en del av brottsligheten istället flyttat över till bankkontor och till handeln. Loomis VD ser ingen nedgång av antalet kontanter som är i omlopp detta trots att kortbetalningar procentuellt tar andelar från kontanterna. - Jag tror att ökningen av ekonomin i samhället totalt gör att korten växer, men tillväxten gör att kontanterna inte minskar, utan snarast omvänt. Säkerheten är centralt för värdetransportföretagen. Det sker hela tiden en utveckling när det gäller de säkerhetskassetter som pengarna förpackas i. Företagen är också angelägna om att löpande utbilda sin personal. - Rånen mot värdetransporterna blir enormt uppmärksammade beroende på att de ofta är ganska spektakulära. Men man ska hålla i minnet att det i fjol skedde 28 rån mot värdetransporter medan handeln hade 900 rån, säger Jörgen Thunholm. Framtidens betalmedel - Redan idag! Säkra kortbetalningar, Premium SMS, SMS-Gateway, Betaltelefoni, Getitcard Telefon: E-post: Sales@MyPay.se

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Framtiden Snabb utveckling av nya betalmedel Utvecklingen inom betalsektorn är mycket snabb. Den pågående sjösättningen av andra generationens kort, EMV, är bara början i förlängningen väntar nya handelsmönster och nya betalaktörer, kort som läses på avstånd, betalkort inbyggt i mobilen och ett nytt regelverk som gör hela Europa till en enda betalmarknad. I framtiden ser man kort som innehåller både chips och kontaktlösa kort som kan användas för betalning och i många andra sammanhang. Den tekniska utvecklingen och en befolkning som allt snabbare acceptera nya lösningar driver fram ett helt nytt handelsmönster. Efter en trevande start har vi fått en expanderande Internethandel som innebär behov av nya betallösningar. Idag finns ett antal olika metoder att betala online: direktbetalningar, certifikatbetalningar och olika former av slutna betalsystem där kunden i princip öppnar konto för Internetköp. I framtiden kommer betalningar via nätet att utvecklas ytterligare. Elektroniska ID-kort för att identifiera sig ligger inte alltför långt i framtiden kommer att utvecklas. Vi kommer också att få kortläsare som kan anslutas direkt till datorn där hemma, säger Christer Cragnell, CIO vid Swedbank. Mobiltelefonen kommer i större utsträckning att bli del av vår betalstruktur genom att betalkortet kan inkluderas i mobilen. Det kommer att innebära att telekomföretagen blir en växande aktör på betalmarknaden. Också de regelförändringar som kommer via SEPA ökar standardiseringen av betalsystemen i Europa, vilket skapar möjligheter för fler nya aktörer, säger Christer Cragnell. Samtidigt vet vi att det behövs storskalighet för att kunna driva en effektiv betalningshantering Det kan i sin tur driva på en strukturomvandling i branschen. Kort med chip och inbyggd radiosändare har börjat utvecklas och används på många håll redan idag: tillexempel vid kollektivtrafik, som transpondrar vid betalstationer, dörröppnare i säkerhetssystem etc. Tekniken kallas för RFID (Radio Freqency Indentification) och används även i alla moderna bilar, där kortet finns i nyckeln för att förhindra stöld. Med ett RFIDkort behöver man bara passera en avläsningspunkt inom ett givet avstånd för att utföra en transaktion. I framtiden kommer lösningar som innehåller både chips och kontaktlösa kort som kan användas för flera olika funktioner, säger Martin Weiderstrand, ansvarig för betalfrågor inom Svensk Handel. Dessa betallösningar kan ha både kortet och mobiltelefonen som bärare. Genom detta kan också småköp registreras på ett kostnadseffektivt sätt. På detta sätt kommer kontanthaneteringen att minska ytterligare. Andra mer futuristiska försök pågår. Bland annat håller oljebolaget Shell på med en försöksverksamhet i Chicago där kunderna kan betala med sitt fingeravtryck. Metoden kallas Pay by Touch. Christer Cragnell, CIO vid Swedbank Johanthan Conner, marknadsansvarig, MyPay AB Björn Wahlgren, VD Paynova AB Martin Weiderstrand, ansvarig för betalfrågor hos Svensk Handel Erik Zingmark, chef Global Transaction Services, SEB Hur säkra är dagens existerande betalsätt? Direktbetalning är mycket säkert. Kortbetalning med kortcertifikat motsvarar bankernas säkerhetskrav. Inknappade kortnummer avråder vi direkt från. Slutna betalnätverk har låg teknisk säkerhet och lämpar sig därför bara för hantering av mindre belopp. Hur kommer betalsätten att utvecklas i framtiden? I framtiden finns elektroniska ID kort för att identifiera sig och kortläsare anslutna till datorn. Mobiltelefonen kan användas för både nätshopping och kortbetalning. SEPAs standardisering av betalningssystemen skapar skalfördelar som leder till färre aktörer med större betalvolymer. Hur säkra är dagens existerande betalsätt? Att handla på Internet behöver inte vara mera osäkert än att handla i en fysisk butik. Som kund måste man själv göra en bedömning om man anser att en e-handlare är trovärdig och säker. En grundläggande regel är att aldrig lämna ut känslig information, kortuppgifter och liknande på en okänd hemsida eller via e-post. Hur kommer betalsätten att utvecklas i framtiden? Det kommer att finnas fler betalningskanaler. Mobiltelefonen är ett av de kommande hjälpmedlen. Användarvänligheten behöver utvecklas i den mobila miljön. Andra elektroniska hjälpmedel, t ex genom kontantkort som inte är knutna till en viss person kommer också. Hur säkra är dagens existerande betalsätt? Vår syn på säkerhet är att ingen i realiteten är beredd att betala för100 procents säkerhet, det gäller att kunna hantera en rimlig risknivå. Relationen mellan risk och kostnad är den viktiga parametern för en handlare som vill ha en lättadministrerad och kostnadseffektiv lösning. Hur kommer betalsätten att utvecklas i framtiden? Det kommer säkert att finnas lösningar med kortläsare i hemdatorerna inom inte alltför många år och det kommer också att ske en utveckling av betalningar via mobilen. Hur säkra är dagens existerande betalsätt? En kortbetalning är alltid säkrare än kontanter, speciellt för mottagaren av betalningen. Dock finns det alltid möjligheter att förbättra även det bästa systemet. Hur kommer betalsätten att utvecklas i framtiden? Vilken plattform som kommer att användas, kort, mobiltelefon eller annan lösning, är inte så intressant för handeln så länge betalsättet är kostnadseffektivt, främjar systemets fortsatta utveckling och är säkert. Handeln är inte heller låst till vem som står bakom systemet, banken, telekombolag, kollektivtrafik eller annan aktör. Hur säkra är dagens existerande betalsätt? Om definitionen av säkerhet är: hur pass trygg kan en konsument vara i att alltid och överallt kunna betala för sig så kan vi konstatera att kortbetalningar i globala system som MasterCard och Visa är mycket säkrare än t.ex. kontanter. Hur kommer betalsätten att utvecklas i framtiden? Vi kommer att få den s.k. 3D Secure infrastukturen globalt så att identifiering av betalaren i e-handelstransaktioner kan ske. Likaså kommer kontaktlösa betalningar att växa. Förpackningsformen för betalningsobjektet kommer naturligtvis vara kontokort men teknologin kommer även att återfinnas i mobiltelefoner och kanske även i klockor.

11 Centrum för bank och finans vid KTH (Cefin) är ett av Europas ledande centra för forskning, utbildning och tillämpning inom finansområdet. För dig som är rädd om nattsömnen kan det vara bra att känna till vår forskning som täcker alltifrån lokalsamhällets utveckling, internationella affärer, sparbeteende, finansiell folkbildning, demografifrågor, relationsutveckling i kundmöten samt den tekniska utvecklingens betydelse för sektorn. Ring oss gärna på eller gå in på så berättar vi mer. Hälsningar Centrum för bank och finans Din partner i Norden för prisvärda och säkra korttransaktioner. CEKAB en del av EDB-koncernen

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Kortbetalning Andra generationens kort ger nya möjligheter Kortanvändningen ökar snabbt i Sverige. På bara några få år har kort blivit det vanligaste betalmedelet i handeln. Cirka 60 procent av alla köp betalas med kort. Nu har också andra generationens kort, EMV-kortet, lanserats. Det ger en helt ny nivå på säkerheten i kortbetalningarna och öppnar också spännande möjligheter för nya användningsområden framöver, säger Jan-Olof Brunila, kortansvarig inom Swedbank. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är kontanter det dyraste betalmedlet. I en undersökning gjord av Riksbanken har man räknat ut den totala kostnaden (alla kostnader inkluderade) för olika former av betalningar. En kontantbetalning kostar 4.70 kr, en kreditkortsbetalning kostar 4.50 kr och en bankkortsbetalning kostar 3.10 kr. För handeln kostar ett bankkortsköp i allmänhet cirka en krona, säger Jan-Olof Brunila. Den generella brytpunkten då vi föredrar kontanter hellre än kort ligger vid köp på under 72 kronor när det gäller betalkort och vid 159 kronor då det gäller kreditkort. Men brytpunkten varierar med ålder. Yngre kunder kring 20 år - tendera att välja kortbetalning oavsett hur litet beloppet är medan brytpunkten mellan valet av kontanter och kort ökar med åldern Undersökningen visar också att kunder med universitetsexamen är mer benägna att betala med kort oavsett belopp. Med den ökade kortanvändningen har man också de senaste åren för första gången sett en minskning av uttagen i bankomaterna i fjol minskade uttagen med 3 procent. Omdiskuterad prissättning I Sverige använder man sig idag av den så kallade fyrboxmodellen vid prissättning av kort. Den innebär att kunden betalar en fast årsavgift för sitt kort. Handlaren betalar en fast eller procentuell avgift på köpet. En del av avgiften förs vidare i systemet mellan kundens bank och handlarens i en så kallad interchangeavgift. Prismodellen är omdiskuterad. Både handeln och bankerna är positiva till kortbetalningen, bland annat eftersom färre kontanter ger ökad säkerhet. Men just avgiftsfrågan har länge stötts och blötts av aktörerna. Det nya kortstandarden EMV (efter Europay, MasterCard och Visa som står bakom det nya systemet) kommer att delvis förändra villkoren för kortbetalningarna. Skillnaden mellan EMV och det gamla systemet är ett chip på kortets Jan-Oof Brunila framsida som på sikt ska ersätta magnetremsan på baksidan. I ett chip kan man lagra tusentals gånger mer information jämfört med de 80 tecken som magnetremsan kan lagra. Det säger sig självt att ett sådant kort blir mycket svårare att förfalska eller manipulera, säger Jan- Olof Brunila. Huvuddelen av de nya korten över 80 procent - är redan ute på den svenska marknaden. Swedbank och Nordea har i princip bytt alla sina kort medan övriga banker är i full gång. De nya korten kräver också nya kortläsare i butikerna. Martin Weiderstrand Idag har cirka en tredjedel av landets cirka kortläsare bytts ut och tusentals nya terminaler rullas nu i varje vecka. De nya korten har förutom chipet kvar magnetremsan på baksidan, så korten går att använda både i gamla och nya kortläsare, säger Jan-Olof Brunila. Utbytet till det nya systemet har naturligtvis också fått draghjälp av ASR Oslagbar röd-blå kombination CashGuard Premium ökar produktiviteten och servicen i dina kassor. Vår modell CashGuard Blue ökar säkerheten för dina nattöppna kassor genom skalskydd och infärgning. easyfairs BUTIKSLEVERANTÖR easyfairs.com PSI Antonson AB Box Mölndal Tel info@antonson.se

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Infrastruktur det faktum att det gemensamma europeiska betalsystemet SEPA är på väg att införas. Och i SEPA-systemet kommer inget annat än kort försedda med chips att kunna användas. Nyligen gick EU-kommissionen ut och förbjöd MasterCard i Europa Om tio år tror jag att 90 procent av betalningarna kommer att vara kortbetalningar och bara tio procent kontant. att beräknade sin interchangeavgift vid gränsöverskridnade betalningar på det sätt man gör idag. Visa har ett liknande system, men har sedan flera år ett godkännande för detta system. I samband med införandet av det europeiska gemensamma betalsystemet SEPA kommer nya regler att gälla för kortbetalningarna. Hur interchangeavgifterna i Europa då kommer att beräknas är ännu inte klart, säger Jan-Olof Brunila. Först någon gång i sommar kommer vi att få se indikationer på detta. De svenska reglerna är senast år 2006 godkända av de svenska myndigheterna. Förändrad konkurrens Säkert är dock att de nya korten och införande av SEPA kommer att förändra konkurrensförutsättningarna i branschen. Inom handeln anser vi att mycket av de gamla strukturerna inom kortbetalningar måste ändras, säger Martin Weiderstrand, ansvarig för betalfrågor inom Svensk Handel. Ökad säkerhet ger lägre kostnader som vi hoppas kommer handeln till del. Vi hoppas också att det nya systemet ger ökad konkurrens mellan bankerna som kan leda till en bättre och enklare avgiftsstruktur. I dagens läge är avgifterna för handeln för höga. Bankerna menar att det är viktigt att ha ett avgiftssystem som stimulerar kortanvändningen något både handeln och bankerna eftersträvar. Vi vet att konsumenterna är känsliga för stora prishöjningar. Och 80 procent av alla betalningar som sker idag är med bankkort, vilket är det kort som har lägst pris, säger Jan-Olof Brunila. Branschbedömare räknar med att kortbetalningar kommer att fortsätta att öka på bekostnad av kontantbetalningar. Om tio år tror jag att 90 procent av betalningarna kommer att vara elektroniska och bara tio procent kontantbetalningar. Längre än så kanske vi inte kommer om vi inte får någon enkel teknisk lösning för små kontantbetalningar, säger Jan- Olof Brunila. Riksgäldskontoret Det är idag huvudsakligen banker och clearingorganisationer som är betalningsförmedlare i det nätverk som får samhällsekonomin att fungera. Om en betalning ska gå inom en och samma bank från konto till konto sköts den i bankens interna system. De flesta betalningar skickas dock från en bank till en annan. I det svenska betalningsystemet är Riksbankens RIX-system knutpunkten. När bankerna ska betala varandra görs detta via RIX. I RIX Sveriges riksbank RIX Nordea Swedbank Handelsbanken SEB Andra banker Elektroniskt vägnät sköter betalningarna När du gör din betalning, hemma vid datorn eller med kort i en butik, skickar du iväg dina pengar i ett komplext elektroniskt vägnät, som är en nödvändig grundbult i samhället. Utan detta nät skulle inte mycket fungera idag. deltar, förutom de stora bankerna, också ett antal clearingorganisationer, som exempelvis Värdepapperscentralen som sköter aktie- och räntemarknadens betalningar och Bankgirocentralen som sköter de flesta massbetalningar. Betalningar mellan aktörerna i systemet banker och clearingsinstitut, kallas stora betalningar. Massbetalningar utförs av företag och enskilda individer. Antalet massbetalning under ett år är närmare 2 miljarder medan antalet VPC Stockholmsbörsen BGC CLS KÄLLA: SVERIGES RIKSBANK stora betalningar är drygt 1 miljon. Den värdemässiga storleken på betalningar är därefter: medelbetalningen inom massbetalningar är på cirka kronor medan medelbetalningen för stora betalningar är närmare 100 miljoner kronor. Största betalmedlet i antal betalningar är kortbetalningarna. I värde är dock den elektroniska gireringen betalningen via Internetbanken den helt dominerande.

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Brottslighet Tre rån om dagen inom handeln Där det finns kontanter finns alltid hotet om rån och våld. Trots ett aktivt säkerhetsarbete utsattes handeln under de tre sista månaderna i fjol för 90 till 100 rån per månad. - Nästan ingen blir helt återställd efter att ha blivit utsatt för rån, säger Dick Malmlund. Statistiken från slutet av 2007 innebär en stark uppgång i antalet rån inom handel. Efter fler år av en positiv utveckling med färre rån fick vi plötsligt en fördubbling av siffrorna, säger Dick Malmlund. Orsaken är inte helt klar men vi såg en bra uppställning från polisen när det gäller värdetransporter under den här perioden så kanske förde det över rånarnas intresse mot butikerna och bankerna, där vi också sett en ökning av rånen. Enligt Dick Malmlund, säkerhetschef för Svensk Handel, är rånarna generellt inte några engångsförbrytare. De här personerna är masskonsumenter i brott, säger Dick Malmlund. De kan göra fem till tio rån i veckan. Dick Malmlund menar också att förövarna har blivit allt yngre idag finns det 15 åringar som redan blivit förhärdade brottslingar. Vi har en straffmyndighetsålder på 15 år i Sverige kanske är det dags att se över vad man göra på detta område. När vi idag kan ställa folk till svars har de ofta flera års brottslig verksamhet bakom sig och då är det ju för sent. Handeln vill erbjuda kunderna stor tillgänglighet och trevliga butiksmiljöer. Det innebär tyvärr också att det är öppen dörr för brottslingarna. Och det drabbar personalen. Vid rån är det nästan ingen som blir helt återställd även om personskador är ovanliga blir de psykiska efterverkningarna stora, säger Dick Malmlund. Hälften av dem som varit utsatta för rån slutar sitt jobb inom två år. Jannika Fahlander. - Vi måste arbeta för att skydda de anställda i butikerna till exempel genom att göra kassasystemen slutna och att inte ha ensamarbete i butik, säger Jannika Fahlander FOTO: CHRISTOFFER EDLING vid Handelsanställdas förbund. Sedan måste vi också ha professionellt stöd för dem som blivit utsatt för rån, för även om vi via säkerhet kan minska de stora rånen är det svårt att komma åt dem som genomför rån för att komma över några hundralappar i växelkassan. Sådana brott kan vara lika skadliga för dem som utsätts. Dick Malmlund vill att den lokala penningcirkulationen ska öka. Det kan ske genom att handeln får en starkare roll som penningdistributör. Ta bort alla uttagsautomater och låt handeln istället få betala ut sitt dagliga penningöverskott till kunderna. Med mindre kontanter i kassan blir handeln inte ett lika intressant byte för rånarna. Öppenheten och tillgängligheten exponerar också butikerna för stöld och snatterier. Stölderna har också ökat. I fjol polisanmäldes stölder och snatterier. Vi uppskattar att det verkliga antalet är cirka 2 miljoner enskilda tillgrepp till ett värde av 9 miljarder kronor, säger Dick Malmlund. Krönika Ingen valuta varar för evigt FOTO: MYNTKABINETTET Under snart trettio år har jag fått höra från kollegor och myntintresserade att vi går mot ett kontantlöst samhälle. Snart är det bara i museernas montrar som man kan se mynt och sedlar. Det kan naturligtvis kännas bra för en museichef att vi även fortsättningsvis kommer att ha intressanta föremål utställda i museet. Men hur blir det i verkligheten? Visserligen har kortanvändning och elektroniska överföringar av pengar ökat enormt mycket under de senaste decennierna, men kontanterna finns fortfarande kvar i våra plånböcker och i handeln. Faktum är att vi än i dag använder en uppfinning som kom för ungefär år sedan, nämligen mynten. I princip är det fortfarande samma tanke om deras utseende som gäller: de är små, gjorda av metall, runda, visar valörbeteckning, regent eller nationell symbol, årtal är utsatt etc. När det gäller pengar så tycks vi ha svårt att komma fram till snabba förändringar. Fortfarande ser vi en ökning när det gäller tillverkningen av kontanter i Sverige, om än bara med 3-4 procent per år. På andra platser i världen ökar mängden mynt och sedlar med upp till 15 procent årligen. Checken trodde många skulle vara försvunnen vid det här laget, men detta gäller inte överallt. I USA och Frankrike är checkar fortfarande mycket vanliga vid betalningar medan vi i Sverige nästan upphört helt med att använda sådana. Vissa länder har haft storslagna planer på att helt lämna de traditionella mynten och sedlarna. Jag tänker då på Island Kaurisnäckor har används som primitivt betalningsmedel under flera tusen år. Detta är Världens första moderna banksedel utgiven av Stockholms Banco och Singapore som båda är öar och som samtidigt har en begränsad befolkning. Island med sina snart innevånare satte ett mål att man på ett fåtal år helt skulle ersätta kontanter med kortbetalning. Resultatet blev en minskning av kontantbetalningarna med 10 procent, men längre än så gick det inte att nå. På sätt och vis var det typiskt att Singapore ville få bort kontanterna. Som i så många andra frågor såg de nog uppgiften som en renhållningsfråga. Ett rationellt och effektivt samhälle kan inte ha kvar något som man inte helt kan kontrollera. Även Singapore misslyckades. Den stora kinesiska befolkningen kunde inte acceptera det faktum att inte längre skulle kunna se och hålla i pengarna! Mynt slaget för Kung Krösus f. Kr. med valören ½ stater. Samtliga länder i världen har egna pengar. Till och med länderna i Europa som använder euro har nationella sidor på mynten. Sedan finns det vissa länder i tredje världen som visserligen har egna sedlar men som nästan uteslutande använder pengar från andra länder. Då är det dollar eller euro som gäller. Själv minns jag Argentina år 2000 då pesosedlarna var satta på undantag och endast dollar accepterades av hyggligt folk. Men trots detta faktum så fortsätter man att tillverka egna pengar. Det skulle vara en katastrof för självkänslan om just dessa länder inte hade kvar sin egen nationella valuta. I USA säger man ofta att Cash is King. För många är det naturligtvis fördelaktigt att ha pengar som kan överföras direkt man och man emellan och utan några avgifter eller mellanhänder. Amerikanarna är också vana med att dollarns användning nästan saknar gränser. Den amerikanska $100- sedeln exporteras direkt från tryckerierna till andra länder. Endast 10 procent stannar kvar i USA. Men just nu är det något som händer med dollarn. Sedan 2002 har dollarkursen rasat med cirka 40 procent. Världens utvecklingsländer har minskat andelen dollar i sina valutareserver från drygt 70 till 60 procent och i stället ökat euroreserverna. Totalt i världen finns nu fler eurosedlar än dollar i omlopp och fler människor har euron som sin nationella valuta än de som har dollar. På samma sätt, rent historiskt, har vi sett hur andra valutor minskat i betydelse och sedan försvunnit för gott. Hur kommer pengarna att se ut i framtiden? Det finns tyvärr inga kristallkulor som ger oss svar om hur världen ter sig om så där 50 eller 100 år framåt. En sak har emellertid historien lärt oss, nämligen att ingen valuta varar för evigt. Så var det med romarnas denarer, venetianarnas dukater, spanjorernas peso och tyskarnas mark. Ian Wiséhn, chef Kungliga Myntkabinettet.

15

16 Låt pengarna jobba. Så kan du göra detsamma. Minska kapitalbindningen, räntemaximera och effektivisera transaktioner. Cash management kan verka komplicerat, men i slutänden handlar det ändå bara om en enda sak: Att pengarna ska få bästa möjliga förutsättningar att jobba på egen hand, så att ni kan fokusera på kärnverksamheten. Vi kan hjälpa er till en cash management-lösning som gör företagets likviditetsflöden inte bara lönsammare, utan också enklare att hantera. I Sverige eller någon annanstans i världen. Kontakta oss, så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa ditt företag att utnyttja företagets resurser på bästa sätt. För ytterligare information: gå in på swedbank.se/foretag eller din sparbanks hemsida.