Implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL

Transkript

1 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Foto: Nicklas Blom/Bildarkivet.se Implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL Nulägesrapport och förslag på fortsättning Folkhälsocentrum Vad har hänt sedan workshopen den 15 februari 2012? Här kommer en uppdatering av händelser baserat på önskemål som kom upp på workshopen. Pågående och kommande aktiviteter i Folkhälsocentrums regi samt ett förslag till fortsatt gemensamt arbete i en plan kring det fortsatta arbetet av implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

2 Innehåll Implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL - Nulägesrapport och förslag på fortsättning... 3 Sammanfattning workshop 15 feb Önskemål från deltagarna/pv... 3 Folkhälsocentrums arbete som ansluter till riktlinjerna... 6 Styrkor och svagheter (FHC)... 8 Nationellt stöd... 8 Existerande nätverk... 8 Kommande nätverk... 9 Den saknade länken... 9 MLA och Medicinsk samordnare... 9 Folkhälsocentrums förslag för implementering av riktlinjerna på respektive Hälsocentral Att förstå de nationella riktlinjerna Lokal GAP analys Workshop inplanerad våren Folkhälsocentrum, en implementeringsresurs

3 Implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i JLL - Nulägesrapport och förslag på fortsättning Sammanfattning workshop 15 feb 2012 Den 15 februari höll Folkhälsocentrum (FHC) i en workshop på Gamla teatern i Östersund. Dagen var välbesökt med cirka 40 deltagare från hela primärvården i Jämtlands län, både landstingsdriven och privat. Alla åtta primärvårdsområden var representerade, med bland annat chefer, distriktssköterskor och läkare. Dagen innehöll information om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, samt kort information om vilka aktiviteter som redan pågår med organiserad samordnare inom områdena tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner kring frågorna: Vad kan vi/gör vi redan (i enlighet med riktlinjerna? Vad kan vi utveckla med befintliga resurser? Vad kräver nya resurser? Med vem/vilka kan vi samverka? Hur kan Folkhälsocentrum stötta? Vårt nästa steg, var börjar vi? Dagens riktlinjepresentation filmades och erbjöds till hälsocentralerna. Önskemål från deltagarna/pv I slutet av dagen framkom en hel del önskemål från Primärvården till Folkhälsocentrum som skulle kunna underlätta deras hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete samt implementeringen av SoS riktlinjer. Nedan följer önskemålen samt svar från Folkhälsocentrum: Önskemål Kom ut och presentera er på HC. Det är alltför många som inte vet vad Folkhälsocentrum är och vad ni kan erbjuda för hjälp. Minska glappet mellan FHC och PV! Folkhälsocentrums arbete Vi har inte gjort någon specifik presentationsresa till hälsocentralerna, delvis baserat på våra resurser, men också på vad vi tror att man har möjlighet att ta emot. Vi fortsätter dock med våra uppdrag, där hälsocentralerna är en stor målgrupp. Bland annat genom de pågående nätverken inom tobak och FaR. Dialog sker även regelbundet på ledningsnivå. Fortsatt arbete med informationsbrevet (sex nummer per år) som skickas till alla hc fortsätter. Med information om vad som händer inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Nyheter, aktiviteter, på gång, inspiration med mera. En informativ broschyr om Folkhälsocentrum är på G. Med beskrivning av FHCs uppdrag, områdesbeskrivning, förklaring vad respektive kan bidra med samt kontaktuppgifter. Klar augusti och kommer att skickas ut till alla HC. 3

4 Regelbunden kontakt utifrån bland annat riktlinjerna, tolka riktlinjerna åt HC. Samordna arbetet, utvärderar kvalitetsnivån regelbundet. Följa upp arbetet med utvecklingsuppdrag. Stöd från FHC önskas beträffande: 1. Faktaunderlag 2. Mätning av effekter 3. Inspiration, ta hem nytt vetande kring hälsa 4. Framtagning av bra infomaterial Svårt med konkreta åtgärder för att hjälpa patienter som vill ändra sin livsstil. Struktur saknas, färdig programvara för behandling, uppföljning och metoder. Bistå med info, råd och stöd samt utbildning. Ett tydligt uppdrag till varje HC som beskriver lägsta gemensamma nivå när det gäller insatserna. Att som chef få veta att detta ska vi göra och det ger resultat. Basskeppet som tolkar riktlinjerna och berättar vad vi skall välja och vad vi skall ta bort. Hjälp att sammanfatta till politiken vad som behövs. Controllerfunktion som sköter kvalitetssäkring och håller i fortbildning av personal så att alla HC arbetar på samma sätt! Resurserna till detta arbete ska räknas ut utifrån nyckeltal (t.ex. x antal timmar tobaksavvänjare till x antal patienter. Dokumentet i din hand är ett resultat av att göra verklighet av riktlinjerna. En plattform för hur vi tillsammans kan komma vidare. Både under ansökningsprocessen som i genomförandeprocessen bistår FHC och ev övriga med stöd och support. 1 och 2: Se punkt ovan. 3: Ett av FHCs uppdrag innebär att uppdatera sjukvården och samarbetspartners med aktuell information. Detta sprids på lite olika sätt och kommunikationsvägarna för det arbetet står i ständig aktualisering. Saknar ni något? Hör av er till FHC. 4: Produktion av infomaterial pågår kontinuerligt. Utifrån behov och efterfrågan. Senast ett infoblad om Metabola syndromet och på gång är ett patientblad om högt blodtryck. Ett annat exempel på att sprida befintligt infomaterial är Rörelse av vikt, där en bok och skiva delas ut till alla förstfödda 4-åringar via BVC. Saknar HC något patientmaterial är ni välkomna att kontakta Folkhälsocentrum. FHC verkar för att en verksamhet skall kunna startas för att arbeta med just metodutveckling kring levnadsvanor och beteendeförändring. Folkhälsocentrum mottar tacksamt era frågor och hjälper till i allra möjligaste mån. I Sveg har grundkurs i MI hållits. Uppbackning av tobaksavvänjarnätverk och FaR förskrivarnätverk pågår ständigt. Ev på gång inom kostområdet. Det är tacksamt att få förtroendet att svara på denna fråga. Däremot anser sig Folkhälsocentrum inte kunna göra detta själv. Vi hjälper gärna till i organisationen av det arbetet. Se under rubrik Folkhälsocentrums förslag att impl sid 9. Se ovan. Hur arbetet ska göras och i vilken omfattning måste alltid utgå från lokala förutsättningar. I dialog med landstingsledning och politiker försöker Folkhälsocentrum i alla sammanhang vara tydlig kring primärvårdens behov och möjligheter. Det är lätt att gå i en fälla att på en gång starta en utbildning om riktlinjerna och levnadsvanor och sedan försöka komma ut på varje enhet. Vi vill dock försöka göra arbetet mer grundligt än så. Se under rubrik Folkhälsocentrums förslag att impl sid 9. 4

5 FHC bör göra i ordning en pärm med det material som skall användas så att det inte ser olika ut på varje HC. Bättre hemsida efterlyses. Som personalen kan ha som info och stöd och där de kan hämta material på ett lätt sätt. Sökbara projekt mm. Vi vill samverka men vet inte hur och på vilket sätt. Hjälp kommunen att inte dra ner på skidspår. Att mäta effekten av det vi gör När man tydligt ser och efterfrågar kompetenshöjning inom detta område är vi givetvis en resurs att nyttja för kompetenshöjning. Se nedan Arbetet med att utveckla FHCs helsida pågår, klar sept okt -12. Från och med i höst kommer endast en sida att gälla Folkhälsocentrums sida på Insidan ersätts med denna sida. Målet är att landstingets folkhälsosida skall bli tydligare och enklare samt spegla verksamheten bättre. Både för jll anställda samt för allmänhet. Sidan skall även bli lätt att använda som ett arbetsstöd i det hälsofrämjande arbetet. Exempel på det är materialsidan som kommer att, på ett tydligt och överskådligt sätt (med bild på materialet), ge möjlighet att antingen beställa direkt på sidan eller ladda ner själv. Patientinformation om respektive levnadsvana och vad det kan leda till för hälsan hänvisas till 1177.se. Detta är inget Folkhälsocentrum arbetat direkt med. Uppföljning av effekter av utvecklingsuppdragen ingår i respektive uppdrag och presenteras på en workshop mars Därutöver kommer en Helikopterutvärdering genomföras av samtliga utvecklingsuppdrag. Utvärderingen syftar bland annat till att synliggöra organisatoriska förutsättningar, hinder och möjligheter för ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete. För att implementera en ny riktlinje behöver det byggas en struktur för själva arbetet. En GAP analys behöver göras. Det vill säga kartlägga nuläget för att identifiera gapet mellan det befintliga arbetet samt det förväntade. Därefter prioritera insatserna samt göra en tidslinje för arbetet. Identifiera förväntat resultat. Folkhälsocentrum har identifierat ett nuläge det vill säga synliggjort det arbeten som ansluter till riktlinjerna. Se nästa sida. 5

6 Folkhälsocentrums arbete som ansluter till riktlinjerna Tobak Ansvarig: Anna Nicolaisen Pågående arbete som ansluter till riktlinjerna: Tobaksfri Duo: Arbete för att stärka ungdomar att avstå från tobak, via kontraktsmetod, ett barn skriver kontrakt med en vuxen person. Startade våren Fortsatt stödarbete till tobaksavvänjarna: Pågår ständigt. Omtag Tobaksfritt landsting. Uppföljningsdag för tobaksavvänjare två tillfällen per år. Aktivitet på tobaksfria veckan v Aktivitet WHOs tobaksfria dag 31 maj. Tobaksseminarier ang ungdomar Utbildning för nya tobaksavvänjare och diplomering 2+1 under Möjlighet till utveckling i linje med riktlinjerna: Att tobaksfrågan får en högre prioritet i det enskilda patientmötet. Öka kunskaperna i tobaksfrågan. Önskemål: Ökad acceptans för tobaksavvänjarnas arbetstid ute i verksamheterna. Att utveckla tobaksavvänjning i specialistvården. Utbilda mer personal i tobaksfrågor och tobaksavvänjning. Att utveckla tobaksarbetet inom psykiatrin. Ökat samarbete med Tandvården. För tidslinje se bilaga. Fysisk aktivitet Ansvarig: Marie Eriksson Pågående arbete som ansluter till riktlinjerna: FaR pilotprojekt: Pilotprojekt påbörjat med en av fyra utvalda Hälsocentraler för att Öka patienternas möjligheter att lyckas göra verklighet av sitt FaR- dvs öka sin fysiska aktivitet för att uppnå förskriven rekommendation. Identifiera svagheter i FaR processen på de olika enheterna och finna lösningar som fungerar lokalt. Utvärdering av framgångsfaktorer. Inspirationsdag/kompetenshöjning för FaR förskrivare: För de FaR förskrivare som finns inom JLL. FaR förskrivningsutbildning: För nya FaR förskrivare inom JLL. Möjlighet till utveckling i linje med riktlinjerna Förbättrad uppföljning av FaR. Behöver formaliseras, kanske ett vårdprogram som kan svara på viktiga frågor som: Vad kvalificerar som uppföljning? Hur går det till? När i tid skall ett FaR följas upp? Ett hopp ställs till FAR2-registrering (i VAS) som kan hjälpa till 6

7 att kartlägga nuläget. Djupintervjua de FaR-samordnare som lyckas bra och har en väl integrerad verksamhet idag. Hur har de gjort? Kan det integreras i piloten ovan? Fler yrkeskategorier till FaR inspirationsträffar framför allt sjuksköterskor och läkare. För tidslinje se bilaga. Ohälsosamma matvanor Ansvarig: Elisabet Strömblad Pågående arbete som ansluter till riktlinjerna Arbete med att kartlägga nuläget på HC: I 2012 års HFS-enkät svarar sju hälsocentraler inom jll att de samtalar om kost i stor utsträckning. Patientenkäten som genomfördes 2011 visar att 20 procent av patienterna uppger att de samtalat om sina matvanor under sitt senaste besök. För att bedöma/avgöra en längsta nivå för att leva upp till riktlinjerna, behövs en kartläggning vad som görs idag och vilka utbildnings/utveckling behov som finns. Kartläggningen kan göras genom intervjuer med dem som enligt HFSenkäten samtalar om ohälsosamma matvanor men även i viss utsträckning med dem som uppger att de inte samtalar om kost trots att patienten har ohälsosamma matvanor. Kartläggningen syftar även till att sätta samman en referensgrupp som kan ta fram en plan för implementering av riktlinjerna ohälsosamma matvanor. Planen kommer innehålla utbildningar och handledning. Möjlighet till utveckling i linje med riktlinjerna Aktivt samarbetande kostnätverk både ute i primärvården och i kommunerna. För tidslinje se bilaga. Riskbruk av alkohol Ansvarig: Folkhälsocentrum För riskbruk av alkohol finns ingen samordnare på Folkhälsocentrum. Däremot har och görs det mycket arbete genom riskbruksprojektet. Hur det arbetet skall bli en del av implementeringen av riktlinjearbetet är ännu inte klart. För tidslinje se bilaga. Övriga aktivitetshändelser För mer information: Anna Swanson Danielsson anna.swanson@jll.se Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlands län: Främja barns hälsa, stimulera fysisk aktivitet och minska stillasittande. Dels genom fortbildning av BVC sjuksköterskor i hur man på bästa sätt kan stödja familjer i att göra hälsosamma val samt dela ut materialet 7

8 som består av en rörelseskiva med tillhörande bok- Rörelse av vikt- en hjärtesak för Jämtland. De familjer som gör sitt 4-årsbesök på BVC med sitt förstfödda barn under projekttiden kommer att få del av materialet. Projekt tom mars Kontakt Elisabeth Strömblad FHC. Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige V42: Statens folkhälsoinstitut har för tredje året i rad fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet. Länets kontakt och arrangör är Jämtlands läns landstings Folkhälsocentrum tillsammans med kommuner, organisationer och näringsliv. Länskontakt Marie Eriksson FHC. Grundkurs motiverande samtal: 2+1 dagar, 15 platser (av 30) till primärvården Våren 2013 (datum ej satt) Workshop uppföljning ang implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Planen är att representant från projektet Läkare samtalar om levnadsvanor, Svenska Läkaresällskapet kommer att delta. Målgrupp: Berörd JLL personal. Mer information i höst. 6 mars Workshop uppföljning av Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag. Innehåll: Erfarenheter och resultat från de de nio utvecklingsuppdragen presenteras och diskuteras med fokus på de effekter man uppnått. Därutöver ges möjligheter till reflektion och diskussion kring organisatoriska förutsättningar för ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete i primärvården. Som underlag för detta avsnitt presenteras den övergripande utvärdering som genomförs under hösten. Målgrupp: Personal från länets Hälsocentraler, politiker samt övriga intresserade från i första hand Jll. Styrkor och svagheter (FHC) Nationellt stöd Socialstyrelsen arbetar för närvarande med bland annat framtagande av material som stöd för implementeringsarbetet. HFS, Hälsofrämjande sjukvård, jobbar aktivt med implementeringsstöd. JLLs processledare, som jobbar på FHC, har regelbunden kontakt med andra processledare i landet för input och idéer hur andra jobbar/har jobbat. Stöd även genom HFS temagrupp Tobak till JLLs tobakssamordnare som jobbar på FHC, temagrupp Fysisk aktivitet till JLLs FaR samordnare på FHC samt genom temagrupp Matvanor till dietist FHC. En jll representant finns även med i HFS Indikatorgrupp som utvecklar indikatorer som bas för öppna jämförelser. Till hösten kommer även ett HFS arbete att börja för att se om det går att anordna en högskolekurs över landet med riktlinjearbetet som grund. Jll kommer ha med en representant även här. RCC, Regionalt cancercentrum, kunskapsnätverk i de fyra norrlandslänen. Existerande nätverk Via de existerande nätverken för Tobak och FaR i Jämtlands läns landsting så når FHC drivna medarbetare på varje hälsocentral eller åtminstone i varje primärvårdsområde. I samband med utbildningar kopplade till dessa nätverk tas också riktlinjerna och deras betydelse upp. 8

9 Kommande nätverk För arbetet med goda matvanor finns i dagsläget inget nätverk. Däremot upplever vi efterfrågan som stor och ett nätverk kan komma att skapas via samordnare för goda matvanor på FHC. Den saknade länken Läkare är tyvärr en yrkesgrupp som är underrepresenterade i de ovan nämnda nätverken. Samtidigt är distriktsläkare en nyckelperson i arbetslaget och teamet runt patienten i primärvården. Det är vår uppfattning att läkargruppen måste ges förutsättning att tillsammans med andra yrkesgrupper vara drivande i utvecklingen av arbetet med levnadsvanor i primärvården, för att det skall bli ett riktigt genomslag. MLA och Medicinsk samordnare Landstinget har nyligen tillsatt en Medicinsk samordnare på tre år. De två viktigaste uppgifterna för samordnaren är att dels förbättra samarbetet med sjukhusklinikerna, dels samla och arbeta ihop med MLU på hälsocentralerna i länet. Viktiga frågor att jobba med är patientsäkerhet och kvalitet, men också med prioriteringar och rekrytering. Olov Englund, distriktsläkare vid Lungviks HC har tackat ja till detta viktiga uppdrag. Det är vår förhoppning att kunna inleda samarbete med den medicinska samordnaren och MLU-gruppen, för att på så sätt verkligen nå ut till varje primärvårdsområde. Folkhälsocentrums förslag för implementering av riktlinjerna på respektive Hälsocentral Det ser väldigt olika ut på varje hälsocentral, olika förutsättningar, förväntningar och prioriteringar. Att implementera riktlinjerna på samma sätt för alla på en gång ser inte FHC som en möjlig och långsiktig hållbar modell. Hänsyn till lokala förutsättningar måste tas. Vi ser implementeringen i tre block. 1. Att förstå de nationella riktlinjerna. På Socialstyrelsens hemsida: finns varierad information om riktlinjerna och en del av dem är relativ enkel att förstå. Där finns även en begriplig kortversion (bifogas även med detta dok). På gång är även en patientversion som kommer från SoS till hösten. Som stöd för tolkning av riktlinjerna finns även FHCs inspelningsfilm av Elin Khokhars, (distriktsläkare FHC) beskrivning från februaris workshop. Kan beställas kostnadsfritt på: folkhalsocentrum@jll.se På HFS hemsida finns informationsfilmer ang levnadsvanorna och riktlinjerna: 2. Lokal GAP analys. Gapet mellan det befintliga arbetet samt det förväntade ser olika ut för respektive hälsocentral. För att implementeringen skall bli möjlig och hållbar behöver varje hälsocentral göra sig egen GAP analys för att kunna veta det lokala behovet. Folkhälsocentrum är villig att bistå i denna process tillsammans med hälsocentralsteam. 9

10 En egen lista över nuläget Varje Hälsocentral har sina unika förutsättningar. Det rör sig om speciella kompetenser som olika medarbetare besitter, om intresse och engagemang som finns, och inte minst hur man ser på människor med ohälsosamma levnadsvanor och deras inneboende förmåga att kunna förändra dem, själva och/eller med vårt stöd. Med riktlinjernas prioriteringslista som hjälp kan man dels dela in sin verksamhet utifrån hur olika levnadsvanor hanteras och också hitta olika patientgrupper och hur insatser till dem prioriteras (ex med högt blodtryck, inför operation, barn, föräldrar etc). Listan kan hjälpa till att föra en diskussion på arbetsplatsen kring hur de olika grupperna hanteras, om prioriteringar osv. Identifiera vad som redan görs idag som ansluter sig till riktlinjerna. Identifiera möjligheterna/hindren När man vet var man är kan man börja funder över vart man vill. Genom att fundera över frågorna: Hur kan arbetet med levnadsvanor och beteendeförändring på vår mottagning struktureras upp? Vilka är målgruppen? Några vi bör prioritera utifrån riktlinjerna? Vilka kompetenser som vi redan har kan vi nyttja? Vilken yrkeskategori/funktion gör vad? Vilka kompetenser saknar vi? Med vilka kan vi samverka? Hos vem behöver modellen förankras för att kunna ta form? I en tänkt värld med en fungerande primärvård som är dimensionerad efter uppdrag och behov, vad har vi möjlighet att göra då? Vad krävs för att nå dit? En tidslinje När vi vet var vi är, var vi vill och vad det kan tänkas kosta, kan man göra en tidslinje eller tidsplan över vägen dit. Prioritering Riktlinjerna prioriterar insatserna utifrån 1) tillståndets svårighetsgrad, 2) åtgärdens effekt och 3) kostnadseffektiviteten. I och med ny kunskap om levnadsvanornas betydelse för hälsan, och konsekvenserna för ekonomin kanske det är andra saker vi gör som bör ta mindre plats? Vi har alltså stor hjälp både av hälso- och sjukvårdslagen och riktlinjerna när det gäller att välja och prioritera var vi skall börja vårt arbete. Viss prioritering kan och bör vi göra på våra arbetsplatser. Andra prioriteringar behöver chefer och politiker arbeta med. Resultat Resultaten av ovanstående stegen kommer att belysa nuläget efter respektive hälsocentrals lokala förutsättningar samt en plan för hur och vad som skall implementeras. Vad saknas? Med detta som underlag kan även jämtlands läns landsting också föra ett konstruktivt resonemang vad vi kan och bör uppnå. Resurser och uppdrag bör uppnå en rimlig balans. 3. Två workshop inplanerade våren Våren 2013 (datum ej satt) Workshop uppföljning ang implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Planen är att representant från projektet Läkare samtalar om levnadsvanor, Svenska Läkaresällskapet kommer att delta. Mer information i höst. 10

11 6 mars Workshop uppföljning av Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag. Innehåll: Erfarenheter och resultat från de de nio utvecklingsuppdragen presenteras och diskuteras med fokus på de effekter man uppnått. Därutöver ges möjligheter till reflektion och diskussion kring organisatoriska förutsättningar för ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete i primärvården. Som underlag för detta avsnitt presenteras den övergripande utvärdering som genomförs under hösten. Målgrupp: Personal från länets Hälsocentraler, politiker samt övriga intresserade från i första hand Jll. Särskild inbjudan kommer till hösten. Folkhälsocentrum, en implementeringsresurs I första fasen implementeras riktlinjerna aktivt i primärvården. Arbetet skall även komma igång inom specialistvården under Folkhälsocentrum kommer, parallellt med primärvårdens arbete, att fortsätta driva nätverk, fortbilda och utbilda, ta fram informationsmaterial till patienter och driva projekt där uppföljning och analys av resultat är självklara delar. För själva implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården, är vi beroende av varje medarbetare, varje Hälsocentrals- och varje primärvårdsområdes åsikt kring denna struktur och planering. FHCs förslag är alltså att vara: I första skedet processstöd för respektive hälsocentrals identifieringsarbete (GAP-analys) efter deras lokala förutsättningar. I andra skedet resurs att fylla i behovsgapen med mera. Vi är medvetna om att planeringsarbete tar tid och vi vill, efter bästa förmåga, försöka fylla så mycket som möjligt av hälsocentralernas behov i implementeringsarbetet. Välkommen att ta kontakt. Folkhälsocentrum Anna Swanson Danielsson, processledare HFS, Hälsofrämjande sjukvård Tel: , anna.swanson@jll.se Ronny Weylandt, Chef, Tel: , , ronny.weylandt@jll.se Tobak: Anna Nicolaisen, anna.nicolaisen@jll.se Fysisk aktivitet/far: Marie Eriksson, marie.15.eriksson@jll.se Goda matvanor: Elisabeth Strömblad, elisabeth.stromblad@jll.se 11