Minnesanteckningar från möte med den strategiska samverkansgruppen för etableringsarbetet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Gunvor Landqvist Minnesanteckningar från möte med den strategiska samverkansgruppen för etableringsarbetet i Skåne Deltagare: Margareta Pålsson Ingvar Stevensson Pia Gustafsson Jesper Theander Stewe Nilsson Gunne Arnesson Lövgren Hidajeta Jusupovic Stefan Hjelm Åsa Stenbäck Holmér Gunvor Landqvist Förhinder att närvara: Monica Holmqvist Roger Larsson Stefan Bengtsson Landshövding (ordförande) Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Malmö stad Migrationsverket Region Skåne, Regional utveckling Regions Skåne, Hälso- och sjukvård Social Ekonomi Skåne Länsstyrelsen Länsstyrelsen (sekreterare) Kommunförbundet Skåne Sjöbo kommun Malmö högskola/lärocenter Syd Inledning Landshövding Margareta Pålsson hälsar välkommen till dagens möte och understryker att alla aktörers insatser är viktiga i det gemensamma uppdraget att underlätta för nyanländas etablering i det svenska samhället. Utmaningarna framöver är stora och samverkan är nödvändig. MANT strategiska gruppen den 1 oktober 2012.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 MINNESANTECKNINGAR 2(7) Presentation Mot bakgrund av det är Margareta Pålssons första möte med strategiska samvekansguppen presenterar var och en sig och sitt uppdrag. Minnesanteckningar föregående möte Genomgång av minnesanteckningar från strategiska samverkansgruppens föregående möte 19 mars, som sänts ut med inbjudan till dagens möte. Anteckningarna godkänns. Beslut: Strategiska samverkangruppen beslutar att framöver lägga ut anteckningarna på Länsstyrelsens hemsida. Rapport från beredningsgruppens möten Beredningsgruppen har haft två möten sedan strategiska samverkansgruppens senaste möte. Gunvor Landqvist ger en kort information om vad som avhandlats på mötena. Vid mötet den 20 april var temat ensamkommande barn och ungdomar. En kartläggning gjordes av pågående insatser, behov och förslag till vad som kan utvecklas. Den 8 maj var temat sysselsättning, arbetsmarknad och näringsliv. Planerade Kompetenssamverkan Skåne ses som en möjlig väg att arbeta vidare med dessa frågor. Beskrivning av nuläge asylsökande vuxna, familjer Stewe Nilsson informerar om Migrationsverkets prognos för asylsökande. Antalet bedöms öka kraftigt under 2012 bland annat beroende på krisen i Syrien och domen från Migrationsöversdomstolen som underlättar för anhöriga i Somalia att ansöka om asyl. Prognosen skrevs upp i somras från till och kommer i prognosen 26 oktober sannolikt att skrivas upp med ytterligare ca Skåne och Sydsverige kommer på grund av sitt geografiska läge att ta emot en stor andel. Migrationsverket är inne i ett intensivt skede med att leta efter ett större ankomstboende för de första dygnen (behov av 500 platser), likaså att leta efter anläggningsboenden (ABO). Just nu direktupphandlar och tecknar Migrationsverket hyreskontrakt för anläggningar och hyreslägenheter för tillfälliga anläggningsboenden (ABT) för att kunna erbjuda nyanlända någonstans att bo. Idag finns dessutom nyanlända i Migrationsverkets anläggningsboenden, personer som beviljats uppehållstillstånd och som väntar på en plats i någon kommun. Bostadsbristen i länet försvårar arbetet mycket. För att

3 MINNESANTECKNINGAR 3(7) kunna ge asylsökande tak över huvudet konkurrerar Migrationsverket om samma lägenheter som behövs för ensamkommande barn och till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. Det blir inget flöde från kollektiva boenden ut i egna bostäder och så ser det ut i stora delar av södra Sverige. Även polisen har stora balanser när det gäller avvisningar men asylsökande som fått avslag återvänder också på egen hand. Strategiska gruppen konstaterar att etableringen av tillfälliga anläggningsboenden med kort varsel ställer stora krav på kommunernas service exempelvis skolgång för barn och unga och på primärvården när det gäller exempelvis hälsosamtal. Vikten av att Migrationsverket i så tidigt skede som möjligt informerar lokala och regionala aktörer om uppstart av nya anläggningar betonas. Det gäller kommun, Region Skåne och Länsstyrelsen. Migrationsverket behöver i nuläget också rekrytera mycket personal, både för handläggning av ansökningar och till nya boenden. Handläggningstiden till första beslut är numera kort. En stor andel får avslag på sin ansökan. Syrierna bedöms i högre grad beviljas tillstånd, ett tillfälligt treårigt uppehållstillstånd. Migrationsverkets nye GD har initierat en omorganisation av myndigheten som kan innebära förändringar bland annat på lednings-/chefsnivå. Åsa Stenbäck Holmér informerar om nuvarande länstal som beräknats till Det är det antal nyanlända som Skåne förväntas ta emot för att ta sin andel i förhållande till landet i övrigt. En redovisning lämnas över vilka kommuner som saknar överenskommelse om flyktingmottagande. Om länstalet bryts ner på kommunnivå är det endast de två största kommunerna som tar emot sin andel, om ser till alla mottagna, inberäknat både ABO och EBO. Beskrivning av nuläge - ensamkommande barn Även när det gäller ensamkommande barn som söker asyl skrivs prognoser upp kontinuerligt, för 2012 förväntas minst barn komma till Sverige och för 2013 ca barn. I Europa är det Sverige som tar emot flest ensamkommande barn följt av Storbritannien som tar emot ungefär hälften så många som Sverige. Flest kommer från Afghanistan, Marocko och Somalia. Ungefär hälften av de barn som kommer till Sverige kommer över bron och till Malmö. Barnet

4 MINNESANTECKNINGAR 4(7) folkbokförs i den kommun där det vistas när permanent uppehållstilstånd beviljas. Handläggningstiderna är numera ganska korta och drygt 50 % beviljas tillstånd. Det betyder att många blir kvar i Malmö då det finns få platser i resten av länet och i landet som de unga kan placeras i direkt efter ankomst. Åldern bland barnen har sjunkit och medianåldern är 16 år och medelåldern 15 år. Andelen flickor har ökat något. Åsa Stenbäck Holmér redogör för vilka kommuner som har eller som inom kort kommer att teckna överenskommelse. Kommunerna tar generellt emot få barn. Skåne behöver dubbelt så många platser (drygt 400 platser) jämfört med vad som finns i dag för att leva upp till sitt länstal. Kommunerna är försiktiga när det gäller antalet platser då de ser att det är ett långvarigt åtagande, särskilt som fler barn nu är yngre. För några barn kan det bli t aktuellt att anhöriga vill förenas med barnet. Även för ensamkommande barn är bristen på bostäder ett hinder. Att skolgången fungerar för de unga är en nyckelfråga. De ges därigenom möjlighet att på sikt etablera sig på arbetsmarknaden och svara mot den brist på arbetskraft som vissa branscher avviserar. Etableringsreformen, nuläge och framtida insatser Arbetsförmedlingen redovisar att i september fanns i landet nyanlända kvar inom systement för etableringsreformen varav i Skåne. Av dessa senare var 92 i anställning inom sin plan, 631 fanns i program och 525 var öppet arbetslösa. Resterande redovisas som övrigt exempelvis föräldralediga. Merparten, nästan 1000, är inskrivna inom arbetsmarknadsområde Malmö respektive Kristianstad. En utmaning är att många av de nyanlända idag har kort utbildning (kortare än 9- årig grundskola) på grund av att de levt i länder med mångårigt krig. Andel som gått vidare till studier/arbete är 6 % i Sverige, i södra Sverige (Skåne och Blekinge) 15 %. En välbesökt mässa har nyligen genomförts i Malmö i syfte att sprida information om arbetsmarknad och utbildning, en kunskap nyanlända behöver för att kunna göra adekvata val. Exempelvis behöver gruvnäringen arbetskraft.

5 MINNESANTECKNINGAR 5(7) I budgetpropositionen finns flera förslag som syftar till att underlätta nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar exempelvis om praktiskt basår, instegsjobb, aktiviteter inom utvecklingsgarantin. Ett observandum är att dessa insatser ger lägre ersättning än vad som gäller för etableringsreformen. Det kan betyda behov av försörjningsstöd för vissa hushåll. Försäkringskassan Ingvar Stevensson bedömer att Försäkringskassans utbetalningar inom etableringsreformen fungerar smidigt. Försäkringskassan har också som uppgift att informera nyanlända om socialförsäkringssystemet. Hälsosamtal En god hälsa är en viktig förutsättning för att lyckas med studier och fungera i arbetslivet. Asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd erbjuds hälsosamtal. Hidajeta Jusupovic informerar om olika initiativ och åtgärder som görs för att öka andelen som tackar ja till hälsosamtal. Idéburen sektor Stefan Hjelm informerar kort om de samtal som förs inom Nätverks Social Ekonomi Skåne och med offentlig sektor i syfte att utveckla idéburen sektor som en resurs för nyanländas etablering, exempelvis genom att erbjuda arbetsträning inom föreningslivet. Aktuellt inom Partnerskap Skåne Gunvor Landqvist ger en kort nulägesbild av pågående arbete inom utvecklingsplattform Partnerskap Skåne. Projekt Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK) Projektet fortsätter och från hösten har ytterligare en somalisktalande samhällsoch hälsokommunikatör anställt på deltid. Diskussion pågår mellan samverkansparterna om projektets finansiering framöver. Projekt Nätverk Aktiviteterna Delaktighet (NAD) Det ettåriga projektet startade i maj och syftet är dels att implementera metoden Integration i förening i några kommuner och dels att finna former för hur idéburen sektor kan erbjuda kompletterande insatser inom framförallt etableringsreformen.

6 MINNESANTECKNINGAR 6(7) Projekt Ökad inkludering genom språk (ÖIGS) Flera olika initiativ pågår genom samverkan mellan olika aktörer. Ett exempel är den samverkan som utvecklats i Kristianstad i form av en utbildning inom gröna näringen för nyanlända samt pilotverksamhet med språkpraktik hos några föreningar. Projekt Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv Projektets fokus i nuläget är att utveckla metod och material som dels samhällsoch hälsokommunikatörer och dels SFI-lärare kan använda när information ges till nyanlända. Även tolkutbildningar rörande sexuell hälsa och Hiv/STI genomförs inom ramen för projektet. Projekt Somalie Business and Information Center (SBIC) Centret i Malmö invigdes 4 september och en tid dessförinnan startade ett center i Kristianstad. Forskningsplattform Migration och hälsa (MILSA) En ansökan om medel till forskningsprojekt kring nyanlända och hälsa samt till spridning av nyvunnen kunskap har i augusti lämnats in till Europeiska flyktingfonden. Beslut väntas i december. Information om besök av lärandenätverket SaviAV Länsstyrelsen i Skåne i samarbete med Malmö stad var den september värd för det europeiska lärandenätverket SaviAV (Social and Vocational Integration of Asylum Seekers and Victims of Trafficking). Nätverket leds av The Federal Ministry of Labour and Social Affairs i Bonn, Tyskland, och består av ett 15-tal stater och organisationer. Syftet med nätverket är bl. a att undersöka och påverka system och policys för asylsökande och traffickingoffer, nationellt och på EU-nivå. Genom studiebesök i medlemsstaterna skaffar sig nätverkets sekretariat en bild av medlemsstaternas system, policys och förutsättningar och efter genomfört besök framför nätverket rekommendationer och förslag till politiker och beslutsfattare.

7 MINNESANTECKNINGAR 7(7) Nästa möte Tid för nästa möte bestäms till tisdagen den 29 januari 2013 kl på residenset. Till mötet ska följande frågor förberedas - Utreda vilka möjligheter som finns att driva frågan om förenklad upphandling med stöd av dom från Hamburg. - Vad uppdragen i 2013 års regleringsbrev för respektive myndighet innebär - Kommunala representanter för nordvästra och nordöstra Skåne utses - Kommunikationsstrategi för att informera brett om invandring, flyktingpolitik och betydelsen av ett inkluderande mottagande av nyanlända - Kommunikationsstrategi för att ge en mer rättvis bild av Skåne nationellt. För anteckningarna svarar Gunvor Landqvist