Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11."

Transkript

1 Titelsida 1/13

2 Innehållsförteckning Titelsida...1 Inledning...3 Vår användargrupp...3 Tillvägagångssätt för arbetet...3 Intervjumallen...3 Forskningsöversikt...4 Intervjuerna...4 Presentation av respondenterna...4 Vilka behov, vanor och sätt att använda information kan identifieras hos användargruppen?...5 Behov, vanor och sätt att använda i rollen som pedagog...6 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som kollega...7 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som elevvårdare...7 Vilka informationssystem använder gruppen och vilka informationssystem skulle gruppen kunna ha nytta av?...8 Vilka villkor för tillgänglighet gäller för informationssystem i relation till er användargrupp? Hinder?...9 Vilka arbetsmetoder kan man som bibliotekarie använda sig av för att öka tillgängligheten?...10 Avslutande diskussion...11 Kort jämförelse med tidigare forskning om användargruppen...12 Källförteckning...13 Opublicerade källor...13 Publicerade källor och litteratur /13

3 Inledning Vår användargrupp Vi har valt att göra en användarstudie kring grundskolelärares yrkesrelaterade informationsanvändning. Studien är kvalitativ och baseras på tolkningar av intervjuer med fem grundskolelärare. Samtliga respondenter arbetar i den kommunala grundskolan med elever i de lägre årskurserna. De har varierande utbildningsbakgrund - lågstadielärar-, grundskolelärar- eller specialpedagogutbildning - och olika lång erfarenhet av läraryrket. Några av respondenterna har dessutom parallellt läst eller håller på att läsa andra kurser inom yrket, till exempel grupphandledarutbildning. Deras arbetsmiljö skiljer sig åt avseende skolornas storlek och upptagningsområde. Det bör nämnas att en av respondenterna arbetar som specialpedagog, vilket gör att hon i större utsträckning än en vanlig klasslärare arbetar mycket gentemot kollegor och med elever via sina kollegor. Vi har resonerat som så att hennes deltagande möjliggörs av att användarstudien fokuserar på respondenternas egna yrkesrelaterade informationshantering och inte deras informationshantering sett ur undervisningssynpunkt. Grundskolelärare är intressanta att studera då det är en användargrupp som är vanligt förekommande på både folk- och skolbibliotek. I dagens samhälle är också informationshantering (informationssökning och källkritik) en viktig kompetens, så viktig att den kallats "den fjärde basfärdigheten" (Enochsson 2007, s. 11). Samtidigt är detta en färdighet som lärare har svårt att förmedla vidare till sina elever. Några av skälen till detta kan vara att den digitala utvecklingen har lett till att villkoren för informationshantering och kommunikation ser helt annorlunda ut idag än tidigare, men att de äldre generationerna har svårt att förhålla sig till dessa och fortfarande har kvar ett förhållningssätt till information och kommunikation som är anpassat till tiden innan den digitala explosionen. Det är inte bara lärarnas egen okunskap och osäkerhet, utan också deras övertro på att eleverna behärskar allt som har med datorer att göra, som försvårar förmedlingen av informationskompetens till eleverna. (ibid., s. 13f, 29) Lärare som yrkesgrupp och deras informationsanvändning är också tidigare studerad, vilket vi återkommer till i forskningsöversikten nedan. Tillvägagångssätt för arbetet Case skriver att man kan se begreppet information som en primitiv term, så grundläggande att den inte behöver bli fullständigt beskriven (Case 2007, s. 62). Vi har valt att utgå från detta sätt att se på begreppet och har därmed inte levererat någon färdig definition av begreppet information till de personer som vi har intervjuat. På så sätt upplever vi att intervjuerna mer har skett på respondenternas villkor. Intervjumallen Under intervjuerna utgick vi från följande frågor: Vilken form av information använder du mest i ditt yrke? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna planera och utföra ditt arbete med tanke på klassrumsundervisningen? 3/13

4 Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna utföra ditt arbete i kontakten med föräldrar? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du i din roll som kollega och arbetskamrat? Hur får du tag i den informationen? Beskriv någon/några situationer när du känt behov av information (t ex inför undervisning, vid fråga från föräldrar eller elever, vid någon specifik elevsituation, konflikt eller liknande?) Vilka informationsresurser finns på din skola? Har du tillgång till ett skolbibliotek? Vilka andra informationskällor känner du till som du skulle kunna använda? Vilka svårigheter upplever du när du söker information? Fungerar biblioteket som en resurs vid ditt informationssökande? Finns det något som skulle kunna ändras/förbättras när det gäller din informationsförsörjning? Upplever du ett behov av en möjlighet till vidareutbildning i informationssökning? Forskningsöversikt I magisteruppsatsen Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning. En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv av Petra Nilsson (2003), har författaren undersökt den aktuella yrkesgruppen utifrån olika roller, till exempel som pedagog, kollega och student, och funnit att informationsbehovet varierar beroende på vilken av rollerna man beaktar. I rollen som pedagog är arbetsuppgifterna undervisning och planering av undervisning, som kollega utför lärarna många olika arbetsuppgifter, deltar på möten med mera och i studentrollen är kompetensutveckling den viktigaste uppgiften. En av modellerna för informationssökning som beskrivs i Case (2007, s ) är Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning. Den visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. Denna modell skulle man kunna applicera på vår användargrupp. Burman och Ekman Isaksson hänvisar i sin kandidatuppsats till Robertsson Hörbergs avhandling, Lärares kunskapsuttnyttjande i praktiken, som lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Intervjuerna Presentation av respondenterna Margareta är 60 år, kvinna och arbetar sedan drygt 30 år på en kommunal skola i Mellansverige. 4/13

5 Skolan ligger i ett område som brukar beskrivas som ett "problemområde", där de socioekonomiska förhållandena är sämre. Större delen av eleverna på skolan har annan bakgrund än den svenska. Margareta gick lärarutbildningen i början av 70-talet. Hon är utbildad speciallärare och specialpedagog och har också grupphandledarutbildning och processledarutbildning. Hon har fortbildning inom matematik, svenska och svenska som andraspråk. Margareta arbetar som specialpedagog med barn i förskoleklasser upp till årskurs 6. Linda är en 39-årig 1-7 sv/so-lärare som jobbar med de yngre barnen på en liten F-6 skola med totalt 74 elever. Skolan är drygt 100 år gammal och ligger relativt centralt men har karaktär av byskola. Klasserna är åldersblandade och personalen består av förskollärare, fritidspedagoger och lärare, totalt 10 st. Linda har jobbat på skolan i drygt 10 år och har daglig kontakt med elever och kollegor och personalen känner alla elever vid namn och känner i många fall även till elevernas föräldrar och bakgrund. Rektorn är inte stationerad på skolan och kontakt med honom sker via e- post och regelbundna möten. Maj är i femtioårsåldern och har en grundskollärarutbildning och en Montessori-lärarutbildning. All Montessoriundervisning i kommunen är centrerad till den skola som Maj jobbar på. Sedan talet har Montessoriverksamheten expanderat från en dagisgrupp till ca 200 elever på alla nivåer mellan dagis till högstadium. Maj återkomma ofta till att hon och hennes kollegor känner sig som pionjärer och att de verkligen brinner för sin sak. Maj anser också att det krävs en god allmänbildning och en väl utvecklad nyfikenhet för att man skall fungera som en bra Montessorilärare. Linus är 33 år och utexaminerades som grundskollärare Sedan dess har han haft flera olika vikariat. Han arbetar på en kommunal skola i ett medelklassområde i en av Sveriges största städer. Anna är en 45-årig lågstadielärare som för närvarande arbetar på 65% i en tredjeklass, och som brukar arbeta med elever i ettan till och med trean. Hon undervisar i alla ämnen utom engelska, slöjd och idrott. Anna arbetar på en kommunal F-6 skola där även två fritidshemsavdelningar är integrerade. Hon har, med några avbrott, arbetat på skolan i tjugo år sedan hon tog sin lärarexamen Utöver lärarutbildningen har hon även läst enstaka kurser i till exempel handledarskap och socioemotionella störningar, och håller för tillfället på med en speciallärarutbildning vid sidan av sitt arbete. Vilka behov, vanor och sätt att använda information kan identifieras hos användargruppen? När man ser till respondenternas informationsanvändning kan man dela upp den i tre delar: information som behövs för undervisningen, information som behövs som kollega och information som rör barnen men som inte är direkt kopplad till undervisningen (till exempel information om hemsituation eller sjukdom). Att just dessa tre delar är tydliga kan bero på hur frågorna utformats. Det är dock praktiskt att utgå från dessa för att jämföra intervjusvaren med varandra. Dessa tre grupper kan också jämföras med hur Nilsson undersökt användargruppen, då hon sett på yrkesgruppen utifrån olika roller. Om vi jämför grupperna med de roller Nilsson tar upp i sin uppsats kan vi konstatera att det handlar om rollen som pedagog, som kollega och som elevvårdare. (2003, s. 70) 5/13

6 Behov, vanor och sätt att använda i rollen som pedagog Margareta, som arbetar som specialpedagog, nämner att hon ofta använder sig av skönlitteratur för barn som på olika sätt tar upp känsliga och svåra ämnen som död, krig, mobbing, separationer, rädslor och liknande när hon arbetar med eleverna. Utöver det upplever hon sällan att hon behöver söka någon särskild information inför undervisningen. Hon håller sig dock uppdaterad inom forskning och nya rön som rör hennes yrke, främst genom böcker och tidskrifter, men även genom att besöka universitets hemsidor, webbplatser som Skolporten (http://www.skolporten.com/) och Svenska föreningen för psykisk hälsa (http://www.sfph.se/) och genom att prenumerera på olika nyhetsbrev. Även Linus uttrycker att han är relativt säker på sina faktakunskaper, men att han gärna eftersöker nya pedagogiska metoder. Till skillnad från Margareta och Linus upplever Linda och Anna att de behöver söka information inför undervisningen. Linda och Anna använder båda främst av böcker, både läroböcker och andra böcker, samt internet för att göra detta. Båda använder sig också av biblioteket, i Lindas fall bokbussen med dess barnbibliotekarie och i Annas fall skolbiblioteket och folkbiblioteket. Anna uppger också att hon då och då använder sig av kontakter utifrån för att variera de traditionella lektionerna med exempelvis studiebesök. För att ordna dessa kontaktar hon till exempel räddningstjänst eller museum. Maj skiljer sig lite från de övriga då hon som Montessori-lärare har en annorlunda syn på undervisningen. Hon anser att Montessori-lärarens främsta mål inte är att förmedla information utan att istället skapa en miljö där eleverna fungerar självinstruerande. I och med att den enskilde elevens behov styr den information som han eller hon behöver så är den information som läraren behöver relativ till detta. Detta innebär till exempel att de inte använder klassuppsättningar av läroböcker som alla ska läsa, utan istället måste läraren skaffa fram sådant undervisningsmaterial som fångar elevernas intresse. För att läraren skall kunna göra det så krävs dels en kunskap om de grundläggande verktyg som all Monterssori-undervisning bygger på men läraren måste också göra observationer av varje enskild elev för att kunna kartlägga elevens informationsbehov. Genom att samla in information utifrån så kan läraren ladda de grundläggande verktygen så att de ständigt är aktuella. Några av lärarna uppger att de upplever svårigheter när de använder internet för sin informationssökning. Linda upplever att hon inte är så bra på att söka information på internet som hon borde, och att hon tycker att eleverna är duktigare än hon själv. Enligt Enochsson (2007, s. 29) är inte detta ovanligt och hon menar att lärare felaktigt drar slutsatsen att elever är duktiga på att leta information eftersom de så självsäkert hanterar datorer och vissa program. Anna säger att hon främst använder sidor som hon redan känner till, till exempel Lektion.se (http://www.lektion.se/) och SVT Play (http://svtplay.se/). Däremot tycker hon att det är svårt att söka via sökmotor, en av svårigheterna hon upplever är att välja sökord. En svårighet vid informationssökning som både Linus och Anna nämner är att de tycker att det är svårt att sålla ut vad barnen har nytta av, så att det blir rätt nivå. Jag kan stå och prata i en evighet om hur Antarktis är uppbyggt geologiskt, de behöver höra att det är kallt och att det är där pingvinerna bor. Men inga isbjörnar", säger Linus. 6/13

7 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som kollega I rollen som kollega hanterar lärarna mycket kommunikativ information, genom möten, direkta samtal såväl som via telefonsamtal och mejl. Både Linda och Anna påpekar att det kommer mycket information via mejlen och att de förväntas läsa den ofta. Anna läser sin varje dag. På vissa av skolorna finns även en whiteboard i lärarrummet för kontakt personalen emellan. Mycket av informationen som lärarna utbyter med sina kollegor rör eleverna eller aktuella projekt, men Margareta nämner att de också utbyter tips om till exempelvis föreläsningar eller litteratur. Linus ger exempel på att han behöver information från sina kollegor om de klasser han ska undervisa för att få veta klassens dynamik, om de är bråkiga eller liknande. Margareta håller i möten och studiecirklar för sina kollegor, och använder sig då ofta av utdrag ur böcker, artiklar i tidskrifter och forskningsrapporter som underlag. Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som elevvårdare När det uppstår konflikter mellan elever eller när elever inte når målen, är exempel som Linda ger på situationer då hon behöver mer information om eleverna. I sådana situationer är både föräldrar och kollegor viktiga informationskällor. Även Anna påpekar att det är bra att kunna vända sig till föräldrar och kollegor när ens egen kunskap om eleven inte räcker till för att hjälpa den på bästa sätt. Problem kring eleverna löses oftast genom kontakt med föräldrarna, antingen enbart via telefon eller mejl, men ibland vid ett möte kring problemet med stödteam eller rektor. Anna säger att detta oftast räcker, men att det ibland måste till vidare åtgärder, till exempel kontakt med BUP. Linda berättar att det blivit vanligare att stödteamet handleder klassläraren som i sin tur ska hjälpa eleven och att detta många gånger är mycket svårt. Anna hanterar också en hel del skriftlig information som har med eleverna att göra, då de dokumenterar till exempel skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och närvaro för eleverna. Detta upplever hon är bra att ha till hands när hon får nya elever eller när det kommer en ny lärare som ska ha de gamla eleverna. Margareta uppger att hon hanterar pedagogiska kartläggningar, elevvårdsprotokoll, åtgärdsprogram och liknande för eleverna. Även om de andra lärarna inte nämnt någonting om detta i intervjuerna är det rimligt att anta att även de hanterar skriftliga omdömen och liknande. Anna har också ansvar för de elever i klassen som har olika sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel diabetes och ADHD. På grund av detta har hon fått utbildning av barnsjuksköterska och BUP, samt informationsblad om dessa områden. Detta medför även tätare kontakt med föräldrarna. Eftersom Margareta är specialpedagog har hon ofta kontakt med föräldrar när det gäller elevernas sociala kompetens- och/eller kunskapsutveckling samt om någon elev har hamnat i en mer akut problematisk situation och exempelvis förlorat någon anhörig eller liknande. Kontakten sker vanligast genom möten och telefonsamtal av formell och informell karaktär. Margareta sköter också kontakten med BUP och socialförvaltningen. 7/13

8 Vilka informationssystem använder gruppen och vilka informationssystem skulle gruppen kunna ha nytta av? Samtliga respondenter använder sig av internet i sin informationssökning, och de flesta har tillgång till internetansluten dator via arbetsplatsen. Linda upplever dock att skolan har för få datorer till lärarna. Några av lärarna uppger att de främst använder sig av sidor som de redan känner till, och att det är svårt att söka information på internet. Margareta, Linda och Anna har tillgång till skolbibliotek. De är sällan bemannade. Margaretas skolbibliotek är bemannat 6-7 tillfällen per vecka, dock inte av en bibliotekarie. Annas skolbibliotek är bemannat 2 tillfällen per vecka av två olika bibliotekarier och Lindas skolbibliotek är inte bemannat alls. För samtliga gäller att de har tillgång till biblioteket även när det inte är bemannat. Linda upplever också att skolbiblioteket har en liten budget, men att det i förhållande till skolans storlek ändå är bra. Av de tre lärarna som har tillgång till skolbibliotek är det bara Linda och Anna som använder det. Majs skola har en boksamling tillräcklig för ett skolbibliotek, men den är otillgänglig då den för tillfället är nedpackad och lagras på en annan skola. I de lokaler som Majs skola ligger i finns det heller ingen plats att packa upp den. Linda, Maj, Linus och Anna använder sig dessutom av folkbiblioteket. De har alla möjlighet att göra besök på stadsbiblioteket, och till Lindas skola kommer dessutom bokbussen regelbundet. Bokbussen har en barnbibliotekarie som kan hjälpa henne att välja ut böcker till eleverna. Både Linus och Anna säger att de då och då tar med sig sina elever till biblioteket och tycker att det fungerar bra. Maj tycker dock att det är krångligt, dels eftersom biblioteket är svårt att ta sig till och dels för att man måste boka tid med en barnbibliotekarie för att få komma med skolklasser. Istället besöker Maj och en kollega biblioteket ungefär var fjortonde dag och då lånar de med sig cirka 200 titlar. Linda, Maj och Anna uppger att de använder sig av mediacentral som skolan är ansluten till. Dessa används bland annat för att beställa filmer till undervisningen. Några av lärarna uppger att de läser eller skulle vilja läsa tidskrifter. Annas skola prenumererar på ett antal tidskrifter som förvaras i lärarrummet. Lindas skola har gjort det, men har slutat helt, vilket hon tycker är synd. Margareta, som läser flera tidskrifter, gör det främst via Internet. Maj prenumererar själv på ett antal tidskrifter med en tyngdpunkt på historiska och naturvetenskapliga ämnen. Kollegorna på skolan är för några av lärarna en viktig informationskälla. Kontakten med dem upprätthålls dels via vanliga samtal, men även via mejl och arbetsplatsträffar. Linus och Anna berättar också att deras skolor har en whiteboard för kommunikation personalen emellan. Maj upplever dock att kollegorna är intressanta att prata med och diskutera Montessori-pedagogiken, men anser inte att kontakten med kollegorna påverkar hennes informationsinsamlande. Maj och Anna uppger att de använder sig av utomstående för att täcka in vissa informationsbehov. Maj säger att hon konsulterar experter när hon inte hittar den information hon söker, dessa experter består oftast av människor som ingår i någon av hennes sociala kretsar. Anna har varit i kontakt med sjuksköterskor och BUP. Maj säger också att hon har nytta av att hon är aktivt medlem i olika Montessori-föreningar som Svenska Montessoriförbundet och Association Montessori Internationale. 8/13

9 Linus och Anna använder sig även av till exempel museum till sina lektioner, då de kan ta med sig eleverna på studiebesök dit. Anna har även tagit med sina elever på studiebesök till ICA och planerar ett besök på medborgarkontoret, och har även haft besök på skolan av räddningstjänsten. Samtliga lärare använder sig också mycket av böcker för att täcka in sina informationsbehov, och alla utom Maj har tillgång till och använder sig av läromedel. Ingen av lärarna uppger dock att de använder sig av databaser, och det verkar generellt som att de vid internetanvändning främst besöker sidor som de redan känner till. Relevanta databaser är ett informationssystem som de skulle kunna ha nytta av, och de skulle också kunna få ut mer av internet om de visste hur de skulle söka eller kunde få sökhjälp av till exempel en bibliotekarie. Vilka villkor för tillgänglighet gäller för informationssystem i relation till er användargrupp? Hinder? Ett hinder som finns är okunskap om vilka informationssystem som skulle kunna vara användbara, eller hur man använder de som man känner till. Exempel på båda fall ger Margareta. Hon känner inte till att det finns databaser där hon skulle kunna söka efter intressant litteratur, och när hon använder sig av biblioteket brukar hon gå direkt till hyllan och leta istället för att söka i katalogen. I det första fallet skulle kunskap om vilka databaser som kan intressera henne hjälpa, i det andra fallet skulle kunskap kring hur katalogen fungerar hjälpa. Anna tycker att det är svårt att söka på internet, och vet inte vilka sökord hon ska välja. Även här skulle kunskap om hur man använder systemet hjälpa. Margareta beskriver en av svårigheterna med informationssökning och ger samtidigt uttryck för behovet av att få stöd i sin informationssökning: Jag har aldrig sett det som att det är jag som saknar kunskap i hur man ska söka information. Jag har mer tänkt på det som att det är inte möjligt att göra det på något annat, enklare sätt. Det skulle vara bra om man kunde få undervisning i att söka information. En annan faktor som styr vår användargrupps tillgänglighet till olika informationssystem är ekonomi. Linda ger som exempel att skolbiblioteket är bra, men att liten budget leder till få inköp, som i sin tur gör att beståndet såväl åldras som slits ut. Hon nämner också att användandet av internet ökar, men inte antalet datorer på skolan. Linda känner sig inte nöjd med sin datoranvändarkompetens, och de få personaldatorerna kan vara en av anledningarna till detta. Även om de intervjuade inte verkar göra någon större skillnad mellan tryckta och icke tryckta medier vid informationsinsamlandet tycks de ändå inte i någon större utsträckning utnyttja sig av datorer som pedagogiskt redskap i klassrummet. Även detta är ett faktum som kan påverkas av att datorer inte finns tillgängliga i någon större grad i klassrummen på grund av att det inte finns ekonomiska resurser att köpa in dem. Fysisk närhet är en annan faktor som styr tillgängligheten. För våra intervjupersoner gäller det främst närheten till bibliotek. Att biblioteket är svårt att ta sig till är ett av skälen till att Maj inte tar med sina elever dit. Anna upplever att hon har ont om tid till att söka information, och därför besöker hon inte alltid folkbiblioteket när hon egentligen skulle vilja, eftersom det är en bit bort och 9/13

10 tar för lång tid. Slutligen är tid en faktor som flera av respondenterna nämner. Att söka information får inte ta för mycket tid, då de inte har möjlighet att lägga så mycket tid på informationssökning. Tidsbristen innebär också att de inte alltid utnyttjar alla de informationssystem som de har tillgång till. Även i Nilssons användarstudie lyfts tidsbrist fram som en begränsning i informationsförsörjningen. (Nilsson 2003, s. 76) Samtidigt tyder fler respondenters utsagor på att fritid och arbetstid flyter ihop när det gäller deras informationsanvändning. Exempelvis uppger Margareta att hon ofta kvällstid ägnar tid åt att söka information som har med jobbet att göra och hon läser dagligen de största dagstidningarna och då inte bara för eget privat intresse, utan även med sitt arbete i åtanke. Hon uppger även att mycket av den litteratur hon tillägnar sig på sin fritid rör barn och barns lärande och utveckling ur olika perspektiv. Hon menar att hon läser den typen av litteratur för att hon själv vill göra det, men understryker samtidigt att hennes arbete kräver det. Ett annat exempel är Maj som själv prenumererar på historiska och naturvetenskapliga tidskrifter. Detta för att för att hon behöver hålla sig à jour inom dessa ämnesområden för jobbets skull, men också för att hon själv finner dessa intressanta.. Detta kan tolkas som att åtminstone en del lärare inte bara ägnar sig åt yrkesrelaterad informationssökning bara för att deras arbete kräver det, utan för att deras personliga intressen sammanfaller med de ämnesområden som är yrkesrelaterade. Den yrkesrelaterade informationsanvändningen blir inte bara ett redskap för den direkta yrkesutövningens skull, utan sammanfaller också med ett mer vilje-, lust- eller behovsstyrd informationsanvändning. (jmfr. Burman & Ekman Isaksson 2010, s. 30f) Vilka arbetsmetoder kan man som bibliotekarie använda sig av för att öka tillgängligheten? Limberg påpekar att lärare oftast har en otydlig bild av informationssökning (Limberg, Hultgren & Jarneving 2002 s. 169) och i våra intervjuer har vi sett exempel på detta. Till exempel Margareta ser tydliga brister vad gäller lärares informationskompetens. Vi vet alldeles för lite om sånt där. Vi har inte fått någon hjälp med sånt. Det finns ju ett behov. Även några av de andra intervjuade upplever att de inte kan söka information så bra som de önskar, men att deras kunskaper ändå räcker till på det hela taget. Utifrån detta kan användarundervisning vara någonting som en bibliotekarie skulle kunna använda sig av. Kunskap om vilka informationsresurser som finns och hur man använder dem skulle hjälpa vår användargrupp. Ett annat alternativ är att bibliotekarien gör sökningar åt lärarna. Då flera av våra respondenter uttryckt att de inte riktigt vet hur de ska hitta nya sidor på internet som intresserar dem skulle en bibliotekarie kunna bygga upp en länksamling som samlar bra länkar under olika kategorier. Denna länksamling behöver naturligtvis underhållas också, för att nya sidor ska komma till och döda länkar sållas bort. Bibliotekarien skulle också kunna bevaka aktuell forskning och sammanställa referenser och sammanfattningar till det som intresserar lärarna i till exempel ett nyhetsbrev. På så vis sparar bibliotekarien mycket tid för lärarna, och istället för att alla ska göra samma sak räcker det med att en person gör det. De av respondenterna som har tillgång till skolbibliotek belyser också vikten av att ha ett bemannat skolbibliotek. Bibliotekarien kan hjälpa skolan med gallring och inköp till skolbiblioteket samt med utbildning i användande av relevanta databaser. Det är också viktigt med en aktiv och regelbunden kontakt med personalen. Bibliotekarien har också möjlighet att arbeta för att förse lärarna med ett 10/13

11 bra tidskriftsbestånd på skolan. Ytterligare något som kan ses som problematiskt är att vissa av skolbibliotekarierna saknar bibliotekariekompetens och därmed saknar kunskap om hur de kan gå tillväga för att stötta lärarna i deras informationsanvändning. När det gäller Majs skola blir bibliotekariens roll lite speciell, då bibliotekarien och Montessoriläraren har en liknade roll av informationsförmedlingsexpert som skall handleda utan att styra. Behovet att låta barnen uppsöka en informationsförmedlande miljö utanför klassrummet torde inte vara speciellt stort och i värsta fall skulle en skolbibliotekarie kunna betraktas som en konkurrent som saknar nödvändiga kunskaper om Montessori-pedagogik. Ändå finns det även i detta fall arbetsuppgifter för en bibliotekarie. Till exempel skulle bibliotekarien kunna bygga upp ett bra samarbete mellan skolan och folkbiblioteket, genom att förse skolan med nya titlar och även samordna transporten dit. Bibliotekarien skulle också kunna hjälpa till med förslag på titlar som kan intressera. Då Maj (och sannolikt även hennes kollegor) lägger ut av sina privata pengar till exempel till sina tidskriftsprenumerationer och för ett litet klassrumsbibliotek, skulle bibliotekarien även kunna hjälpa till med att sätta samman en förteckning över stipendieformer och andra tänkbara bidragsgivare så att lärarna inte behöver lägga ut sina egna pengar. Avslutande diskussion De flesta av de intervjuade har, när de konfronteras med ett så svårtolkat begrepp som information, en klar uppfattning av vad det innebär. Information tolkas som den fakta som krävs för att de intervjuade skall ha något aktuellt att förmedla till sina elever. De lärare vi intervjuat menar också att kontakten med kolleger många gånger innebär ett utbyte av kunskap (information) rörande elever, arbetssätt och olika källor till kunskap. Information tolkas också som den kunskap och det faktaunderlag lärarna själva är beroende av för att själva fördjupa sina ämneskunskaper och för att få ökad förståelse för den pedagogiska aspekten av deras arbete. Det verkar alltså som att vårt beslut att se på begreppet som en primitiv term fungerade bra. Vid en Quick and Dirty-sökning på termen fjärde basfärdigheten går det att konstatera att det finns en livlig diskussion som förs av både lärare och bibliotekarier. Ändå verkar inte ett sådant förhållningssätt inta någon central roll för de personer som vi har intervjuat. Bristen på datorer som pedagogiska arbetsredskap kan vara en förklaring till att teorierna om den fjärde basfärdigheten kan upplevas som oväsentliga. I och med att den fjärde basfärdigheten i debatten ofta jämställs med digital kompetens så upplever kanske grundskollärare det som något som kan vänta till mellanstadiet och högstadiet. Men även en vidare tolkning av den fjärde basfärdigheten där begreppet jämställs med källkritik kan innebära svårigheter för våra intervjuobjekt. En stor del av dem tycks arbeta ensamma i undervisningssituationen och använder ett toppen till botten - perspektiv där information förmedlas direkt från läraren till eleverna. Att i det läget uppmuntra eleverna till en källkritisk hållning är att uppmuntra eleverna att kritisera källan som informationen kommer ifrån, det vill säga läraren själv. Även om en majoritet av intervjuobjekten utnyttjar sig av någon form av biblioteksrelaterade tjänster så har de flesta av dem inte tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat av personal med adekvat utbildning som kan fungera som ett stöd och bollplank. Frågan är dock ifall någon av våra intervjuobjekt skulle utnyttja en sådan resurs även om den fanns, i och med att behovet av en stor boksamling verkar vara större än behovet av en bibliotekarie. Ett faktum som kan grunda sig i att våra intervjuobjekt är verksamma inom årskurs 1-3 och att många lärare betraktar så unga elever 11/13

12 som alltför omogna att utnyttja ett bibliotek för självständiga sökningar. Enochsson, som är kritisk till inställningen att barn inte själva kan söka information, hänvisar till Vygotskijs begrepp Zone och Proximal Development (ZPD), som syftar på den fas när en lärande person ännu inte behärskar en företeelse helt på egen hand, men är som mest mottaglig för lärande och utveckling inom området bara hon får handledning och stöd. Med utgångspunkt i Vygotskijs resonemang betonar hon vikten av att tillsammans med yngre barn söka information och diskutera kring i information och informationssystem. Detta för att ge dem förutsättningarna för att lära sig om hur informationssystem fungerar och få förståelse av vikten av att inta ett kritiskt och granskande förhållningssätt till information (jmfr. Enochsson, 2007, s.20ff). I den nya skollagen som antas under 2011 står det dock att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek (SFS 2010:800, 2. kap. 36 ). Det är en ganska oklar formulering och frågan är vad det egentligen kommer att innebära i praktiken när det gäller skolbibliotekets fysiska varande, dess bemanning och skolbibliotekariers kompetens. Men om målsättningen finns att ta in det formella lärandet i skolbiblioteket skulle skolbiblioteken kunna fungera som en resurs i undervisningen och lärandet och som ett faktiskt redskap i elevernas informationskompetensutveckling. Sett ur den aspekten är tydliga kriterier och definitioner för vad ett skolbibliotek är och vilka uppdrag skolbiblioteket har i det pedagogisk sammanhanget av av stor betydelse för dess verksamhet och dess utformning. Kort jämförelse med tidigare forskning om användargruppen Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. (Case 2007, s ) Om vi ser till våra respondenter har flera poängterat vikten av att källor ska vara lättillgängliga och flera har även sagt att de använder sig av källor de redan känner till, istället för att söka nya. Ur dessa perspektiv verkar gruppen alltså passa väl in i modellen. Robertsson Hörbergs avhandling lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Även detta stämmer väl in på användarna i vår studie. Vi kan se flera likheter mellan Nilssons användarstudie och vår egen. Till exempel är den uppdelning i roller som hon gjort (2003, s. 70) tillämpbar även på våra respondenter, även om vi inte har sett alla roller som Nilsson nämner. Några av de slutsatser hon drar är också tillämpbara även på vår studie, till exempel att respondenterna använder sig av många olika typer av informationskällor, att en viktig faktor vid informationssökning är att det måste gå snabbt att få tag i information och att skolbibliotek med utbildade bibliotekarier skulle kunna vara ett sätt att möta lärarnas behov av information när det gäller undervisningsmaterial, pedagogisk litteratur och kompetensutveckling. (ibid, s. 89) 12/13

13 Källförteckning Opublicerade källor Intervjuer med fem grundskollärare december 2010 Publicerade källor och litteratur Burman, Emma & Ekman Isaksson, Anna (2010). Lärare och informationssökning : En undersökning av lärares utsagor kring sin informationssökningskontext. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Kandidatuppsats 2010:52. Case, Donald O. (2007). Looking for information: A survey of recearch on information seeking, needs, and behavior. San Diego: Academic Press. Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket. Nilsson, Petra (2003). Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning: En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Magisteruppsats 2003:98. Skollag (SFS 2010:800) ( ) nid=3911&bet=2010:800#k25 [ ] 13/13

Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11.

Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11. Titelsida 1/14 Innehållsförteckning 2/14 Inledning Vår användargrupp Vi har valt att göra en användarstudie kring grundskolelärares yrkesrelaterade informationsanvändning. Studien är kvalitativ och baseras

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Röda Tråden Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Definition... 1 3. Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

Handlingsplan för skolbibliotek

Handlingsplan för skolbibliotek Handlingsplan för skolbibliotek - gymnasiet Annevie Robertsson 2014-08-15 Bakgrund En handlingsplan är ett dokument som förklarar bibliotekens funktioner och framtida visioner. Det behövs för att skapa

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-813

Läs mer

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek Inledning Harvestadsskolan är del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Denna satsning presenteras på följande vis på kommunens

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas 1. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasieskolan: Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Annan utbildning, skriv

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016

Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016 Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads som vägledning Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016 Att börja bygga upp ett skolbibliotek hur gör man? Start hösten 2015 Utmaningar

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande Idag: två spår Folkbibliotek och vuxnas lärande - några ord om utvecklingen under tio år Ett empiriskt exempel - vuxenstuderande och informationskompetens

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans skolbiblioteksplan Dokumentet är en handlingsplan för hur målen för skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan Ydre kommun 2015 2018 Skolbiblioteksplan med handlingsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan, Ydre kommunbibliotek 2015 2018 Bakgrund:

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Martina Ringefelt KSS201 Iréne Johansson Innehållsförteckning: Inledning sid.3 Presentation av skolan...sid.4 Skolans

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-02-22 Montessoriskolan i Linköping AB trilobiten@trilobiten.se Rektorn vid Montessoriskolan Trilobiten karin.jansson-bredin@trilobiten.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012

Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012 Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012 18 juni 2012 Kl. 10-11.15 Vad kan väl en skolbibliotekarie? Kl. 11.20 12.00 Madeleine Hjort, NSG Lunch 18 juni 2012 Kl. 13. 10

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer