Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11."

Transkript

1 Titelsida 1/13

2 Innehållsförteckning Titelsida...1 Inledning...3 Vår användargrupp...3 Tillvägagångssätt för arbetet...3 Intervjumallen...3 Forskningsöversikt...4 Intervjuerna...4 Presentation av respondenterna...4 Vilka behov, vanor och sätt att använda information kan identifieras hos användargruppen?...5 Behov, vanor och sätt att använda i rollen som pedagog...6 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som kollega...7 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som elevvårdare...7 Vilka informationssystem använder gruppen och vilka informationssystem skulle gruppen kunna ha nytta av?...8 Vilka villkor för tillgänglighet gäller för informationssystem i relation till er användargrupp? Hinder?...9 Vilka arbetsmetoder kan man som bibliotekarie använda sig av för att öka tillgängligheten?...10 Avslutande diskussion...11 Kort jämförelse med tidigare forskning om användargruppen...12 Källförteckning...13 Opublicerade källor...13 Publicerade källor och litteratur /13

3 Inledning Vår användargrupp Vi har valt att göra en användarstudie kring grundskolelärares yrkesrelaterade informationsanvändning. Studien är kvalitativ och baseras på tolkningar av intervjuer med fem grundskolelärare. Samtliga respondenter arbetar i den kommunala grundskolan med elever i de lägre årskurserna. De har varierande utbildningsbakgrund - lågstadielärar-, grundskolelärar- eller specialpedagogutbildning - och olika lång erfarenhet av läraryrket. Några av respondenterna har dessutom parallellt läst eller håller på att läsa andra kurser inom yrket, till exempel grupphandledarutbildning. Deras arbetsmiljö skiljer sig åt avseende skolornas storlek och upptagningsområde. Det bör nämnas att en av respondenterna arbetar som specialpedagog, vilket gör att hon i större utsträckning än en vanlig klasslärare arbetar mycket gentemot kollegor och med elever via sina kollegor. Vi har resonerat som så att hennes deltagande möjliggörs av att användarstudien fokuserar på respondenternas egna yrkesrelaterade informationshantering och inte deras informationshantering sett ur undervisningssynpunkt. Grundskolelärare är intressanta att studera då det är en användargrupp som är vanligt förekommande på både folk- och skolbibliotek. I dagens samhälle är också informationshantering (informationssökning och källkritik) en viktig kompetens, så viktig att den kallats "den fjärde basfärdigheten" (Enochsson 2007, s. 11). Samtidigt är detta en färdighet som lärare har svårt att förmedla vidare till sina elever. Några av skälen till detta kan vara att den digitala utvecklingen har lett till att villkoren för informationshantering och kommunikation ser helt annorlunda ut idag än tidigare, men att de äldre generationerna har svårt att förhålla sig till dessa och fortfarande har kvar ett förhållningssätt till information och kommunikation som är anpassat till tiden innan den digitala explosionen. Det är inte bara lärarnas egen okunskap och osäkerhet, utan också deras övertro på att eleverna behärskar allt som har med datorer att göra, som försvårar förmedlingen av informationskompetens till eleverna. (ibid., s. 13f, 29) Lärare som yrkesgrupp och deras informationsanvändning är också tidigare studerad, vilket vi återkommer till i forskningsöversikten nedan. Tillvägagångssätt för arbetet Case skriver att man kan se begreppet information som en primitiv term, så grundläggande att den inte behöver bli fullständigt beskriven (Case 2007, s. 62). Vi har valt att utgå från detta sätt att se på begreppet och har därmed inte levererat någon färdig definition av begreppet information till de personer som vi har intervjuat. På så sätt upplever vi att intervjuerna mer har skett på respondenternas villkor. Intervjumallen Under intervjuerna utgick vi från följande frågor: Vilken form av information använder du mest i ditt yrke? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna planera och utföra ditt arbete med tanke på klassrumsundervisningen? 3/13

4 Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna utföra ditt arbete i kontakten med föräldrar? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du i din roll som kollega och arbetskamrat? Hur får du tag i den informationen? Beskriv någon/några situationer när du känt behov av information (t ex inför undervisning, vid fråga från föräldrar eller elever, vid någon specifik elevsituation, konflikt eller liknande?) Vilka informationsresurser finns på din skola? Har du tillgång till ett skolbibliotek? Vilka andra informationskällor känner du till som du skulle kunna använda? Vilka svårigheter upplever du när du söker information? Fungerar biblioteket som en resurs vid ditt informationssökande? Finns det något som skulle kunna ändras/förbättras när det gäller din informationsförsörjning? Upplever du ett behov av en möjlighet till vidareutbildning i informationssökning? Forskningsöversikt I magisteruppsatsen Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning. En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv av Petra Nilsson (2003), har författaren undersökt den aktuella yrkesgruppen utifrån olika roller, till exempel som pedagog, kollega och student, och funnit att informationsbehovet varierar beroende på vilken av rollerna man beaktar. I rollen som pedagog är arbetsuppgifterna undervisning och planering av undervisning, som kollega utför lärarna många olika arbetsuppgifter, deltar på möten med mera och i studentrollen är kompetensutveckling den viktigaste uppgiften. En av modellerna för informationssökning som beskrivs i Case (2007, s ) är Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning. Den visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. Denna modell skulle man kunna applicera på vår användargrupp. Burman och Ekman Isaksson hänvisar i sin kandidatuppsats till Robertsson Hörbergs avhandling, Lärares kunskapsuttnyttjande i praktiken, som lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Intervjuerna Presentation av respondenterna Margareta är 60 år, kvinna och arbetar sedan drygt 30 år på en kommunal skola i Mellansverige. 4/13

5 Skolan ligger i ett område som brukar beskrivas som ett "problemområde", där de socioekonomiska förhållandena är sämre. Större delen av eleverna på skolan har annan bakgrund än den svenska. Margareta gick lärarutbildningen i början av 70-talet. Hon är utbildad speciallärare och specialpedagog och har också grupphandledarutbildning och processledarutbildning. Hon har fortbildning inom matematik, svenska och svenska som andraspråk. Margareta arbetar som specialpedagog med barn i förskoleklasser upp till årskurs 6. Linda är en 39-årig 1-7 sv/so-lärare som jobbar med de yngre barnen på en liten F-6 skola med totalt 74 elever. Skolan är drygt 100 år gammal och ligger relativt centralt men har karaktär av byskola. Klasserna är åldersblandade och personalen består av förskollärare, fritidspedagoger och lärare, totalt 10 st. Linda har jobbat på skolan i drygt 10 år och har daglig kontakt med elever och kollegor och personalen känner alla elever vid namn och känner i många fall även till elevernas föräldrar och bakgrund. Rektorn är inte stationerad på skolan och kontakt med honom sker via e- post och regelbundna möten. Maj är i femtioårsåldern och har en grundskollärarutbildning och en Montessori-lärarutbildning. All Montessoriundervisning i kommunen är centrerad till den skola som Maj jobbar på. Sedan talet har Montessoriverksamheten expanderat från en dagisgrupp till ca 200 elever på alla nivåer mellan dagis till högstadium. Maj återkomma ofta till att hon och hennes kollegor känner sig som pionjärer och att de verkligen brinner för sin sak. Maj anser också att det krävs en god allmänbildning och en väl utvecklad nyfikenhet för att man skall fungera som en bra Montessorilärare. Linus är 33 år och utexaminerades som grundskollärare Sedan dess har han haft flera olika vikariat. Han arbetar på en kommunal skola i ett medelklassområde i en av Sveriges största städer. Anna är en 45-årig lågstadielärare som för närvarande arbetar på 65% i en tredjeklass, och som brukar arbeta med elever i ettan till och med trean. Hon undervisar i alla ämnen utom engelska, slöjd och idrott. Anna arbetar på en kommunal F-6 skola där även två fritidshemsavdelningar är integrerade. Hon har, med några avbrott, arbetat på skolan i tjugo år sedan hon tog sin lärarexamen Utöver lärarutbildningen har hon även läst enstaka kurser i till exempel handledarskap och socioemotionella störningar, och håller för tillfället på med en speciallärarutbildning vid sidan av sitt arbete. Vilka behov, vanor och sätt att använda information kan identifieras hos användargruppen? När man ser till respondenternas informationsanvändning kan man dela upp den i tre delar: information som behövs för undervisningen, information som behövs som kollega och information som rör barnen men som inte är direkt kopplad till undervisningen (till exempel information om hemsituation eller sjukdom). Att just dessa tre delar är tydliga kan bero på hur frågorna utformats. Det är dock praktiskt att utgå från dessa för att jämföra intervjusvaren med varandra. Dessa tre grupper kan också jämföras med hur Nilsson undersökt användargruppen, då hon sett på yrkesgruppen utifrån olika roller. Om vi jämför grupperna med de roller Nilsson tar upp i sin uppsats kan vi konstatera att det handlar om rollen som pedagog, som kollega och som elevvårdare. (2003, s. 70) 5/13

6 Behov, vanor och sätt att använda i rollen som pedagog Margareta, som arbetar som specialpedagog, nämner att hon ofta använder sig av skönlitteratur för barn som på olika sätt tar upp känsliga och svåra ämnen som död, krig, mobbing, separationer, rädslor och liknande när hon arbetar med eleverna. Utöver det upplever hon sällan att hon behöver söka någon särskild information inför undervisningen. Hon håller sig dock uppdaterad inom forskning och nya rön som rör hennes yrke, främst genom böcker och tidskrifter, men även genom att besöka universitets hemsidor, webbplatser som Skolporten (http://www.skolporten.com/) och Svenska föreningen för psykisk hälsa (http://www.sfph.se/) och genom att prenumerera på olika nyhetsbrev. Även Linus uttrycker att han är relativt säker på sina faktakunskaper, men att han gärna eftersöker nya pedagogiska metoder. Till skillnad från Margareta och Linus upplever Linda och Anna att de behöver söka information inför undervisningen. Linda och Anna använder båda främst av böcker, både läroböcker och andra böcker, samt internet för att göra detta. Båda använder sig också av biblioteket, i Lindas fall bokbussen med dess barnbibliotekarie och i Annas fall skolbiblioteket och folkbiblioteket. Anna uppger också att hon då och då använder sig av kontakter utifrån för att variera de traditionella lektionerna med exempelvis studiebesök. För att ordna dessa kontaktar hon till exempel räddningstjänst eller museum. Maj skiljer sig lite från de övriga då hon som Montessori-lärare har en annorlunda syn på undervisningen. Hon anser att Montessori-lärarens främsta mål inte är att förmedla information utan att istället skapa en miljö där eleverna fungerar självinstruerande. I och med att den enskilde elevens behov styr den information som han eller hon behöver så är den information som läraren behöver relativ till detta. Detta innebär till exempel att de inte använder klassuppsättningar av läroböcker som alla ska läsa, utan istället måste läraren skaffa fram sådant undervisningsmaterial som fångar elevernas intresse. För att läraren skall kunna göra det så krävs dels en kunskap om de grundläggande verktyg som all Monterssori-undervisning bygger på men läraren måste också göra observationer av varje enskild elev för att kunna kartlägga elevens informationsbehov. Genom att samla in information utifrån så kan läraren ladda de grundläggande verktygen så att de ständigt är aktuella. Några av lärarna uppger att de upplever svårigheter när de använder internet för sin informationssökning. Linda upplever att hon inte är så bra på att söka information på internet som hon borde, och att hon tycker att eleverna är duktigare än hon själv. Enligt Enochsson (2007, s. 29) är inte detta ovanligt och hon menar att lärare felaktigt drar slutsatsen att elever är duktiga på att leta information eftersom de så självsäkert hanterar datorer och vissa program. Anna säger att hon främst använder sidor som hon redan känner till, till exempel Lektion.se (http://www.lektion.se/) och SVT Play (http://svtplay.se/). Däremot tycker hon att det är svårt att söka via sökmotor, en av svårigheterna hon upplever är att välja sökord. En svårighet vid informationssökning som både Linus och Anna nämner är att de tycker att det är svårt att sålla ut vad barnen har nytta av, så att det blir rätt nivå. Jag kan stå och prata i en evighet om hur Antarktis är uppbyggt geologiskt, de behöver höra att det är kallt och att det är där pingvinerna bor. Men inga isbjörnar", säger Linus. 6/13

7 Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som kollega I rollen som kollega hanterar lärarna mycket kommunikativ information, genom möten, direkta samtal såväl som via telefonsamtal och mejl. Både Linda och Anna påpekar att det kommer mycket information via mejlen och att de förväntas läsa den ofta. Anna läser sin varje dag. På vissa av skolorna finns även en whiteboard i lärarrummet för kontakt personalen emellan. Mycket av informationen som lärarna utbyter med sina kollegor rör eleverna eller aktuella projekt, men Margareta nämner att de också utbyter tips om till exempelvis föreläsningar eller litteratur. Linus ger exempel på att han behöver information från sina kollegor om de klasser han ska undervisa för att få veta klassens dynamik, om de är bråkiga eller liknande. Margareta håller i möten och studiecirklar för sina kollegor, och använder sig då ofta av utdrag ur böcker, artiklar i tidskrifter och forskningsrapporter som underlag. Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som elevvårdare När det uppstår konflikter mellan elever eller när elever inte når målen, är exempel som Linda ger på situationer då hon behöver mer information om eleverna. I sådana situationer är både föräldrar och kollegor viktiga informationskällor. Även Anna påpekar att det är bra att kunna vända sig till föräldrar och kollegor när ens egen kunskap om eleven inte räcker till för att hjälpa den på bästa sätt. Problem kring eleverna löses oftast genom kontakt med föräldrarna, antingen enbart via telefon eller mejl, men ibland vid ett möte kring problemet med stödteam eller rektor. Anna säger att detta oftast räcker, men att det ibland måste till vidare åtgärder, till exempel kontakt med BUP. Linda berättar att det blivit vanligare att stödteamet handleder klassläraren som i sin tur ska hjälpa eleven och att detta många gånger är mycket svårt. Anna hanterar också en hel del skriftlig information som har med eleverna att göra, då de dokumenterar till exempel skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och närvaro för eleverna. Detta upplever hon är bra att ha till hands när hon får nya elever eller när det kommer en ny lärare som ska ha de gamla eleverna. Margareta uppger att hon hanterar pedagogiska kartläggningar, elevvårdsprotokoll, åtgärdsprogram och liknande för eleverna. Även om de andra lärarna inte nämnt någonting om detta i intervjuerna är det rimligt att anta att även de hanterar skriftliga omdömen och liknande. Anna har också ansvar för de elever i klassen som har olika sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel diabetes och ADHD. På grund av detta har hon fått utbildning av barnsjuksköterska och BUP, samt informationsblad om dessa områden. Detta medför även tätare kontakt med föräldrarna. Eftersom Margareta är specialpedagog har hon ofta kontakt med föräldrar när det gäller elevernas sociala kompetens- och/eller kunskapsutveckling samt om någon elev har hamnat i en mer akut problematisk situation och exempelvis förlorat någon anhörig eller liknande. Kontakten sker vanligast genom möten och telefonsamtal av formell och informell karaktär. Margareta sköter också kontakten med BUP och socialförvaltningen. 7/13

8 Vilka informationssystem använder gruppen och vilka informationssystem skulle gruppen kunna ha nytta av? Samtliga respondenter använder sig av internet i sin informationssökning, och de flesta har tillgång till internetansluten dator via arbetsplatsen. Linda upplever dock att skolan har för få datorer till lärarna. Några av lärarna uppger att de främst använder sig av sidor som de redan känner till, och att det är svårt att söka information på internet. Margareta, Linda och Anna har tillgång till skolbibliotek. De är sällan bemannade. Margaretas skolbibliotek är bemannat 6-7 tillfällen per vecka, dock inte av en bibliotekarie. Annas skolbibliotek är bemannat 2 tillfällen per vecka av två olika bibliotekarier och Lindas skolbibliotek är inte bemannat alls. För samtliga gäller att de har tillgång till biblioteket även när det inte är bemannat. Linda upplever också att skolbiblioteket har en liten budget, men att det i förhållande till skolans storlek ändå är bra. Av de tre lärarna som har tillgång till skolbibliotek är det bara Linda och Anna som använder det. Majs skola har en boksamling tillräcklig för ett skolbibliotek, men den är otillgänglig då den för tillfället är nedpackad och lagras på en annan skola. I de lokaler som Majs skola ligger i finns det heller ingen plats att packa upp den. Linda, Maj, Linus och Anna använder sig dessutom av folkbiblioteket. De har alla möjlighet att göra besök på stadsbiblioteket, och till Lindas skola kommer dessutom bokbussen regelbundet. Bokbussen har en barnbibliotekarie som kan hjälpa henne att välja ut böcker till eleverna. Både Linus och Anna säger att de då och då tar med sig sina elever till biblioteket och tycker att det fungerar bra. Maj tycker dock att det är krångligt, dels eftersom biblioteket är svårt att ta sig till och dels för att man måste boka tid med en barnbibliotekarie för att få komma med skolklasser. Istället besöker Maj och en kollega biblioteket ungefär var fjortonde dag och då lånar de med sig cirka 200 titlar. Linda, Maj och Anna uppger att de använder sig av mediacentral som skolan är ansluten till. Dessa används bland annat för att beställa filmer till undervisningen. Några av lärarna uppger att de läser eller skulle vilja läsa tidskrifter. Annas skola prenumererar på ett antal tidskrifter som förvaras i lärarrummet. Lindas skola har gjort det, men har slutat helt, vilket hon tycker är synd. Margareta, som läser flera tidskrifter, gör det främst via Internet. Maj prenumererar själv på ett antal tidskrifter med en tyngdpunkt på historiska och naturvetenskapliga ämnen. Kollegorna på skolan är för några av lärarna en viktig informationskälla. Kontakten med dem upprätthålls dels via vanliga samtal, men även via mejl och arbetsplatsträffar. Linus och Anna berättar också att deras skolor har en whiteboard för kommunikation personalen emellan. Maj upplever dock att kollegorna är intressanta att prata med och diskutera Montessori-pedagogiken, men anser inte att kontakten med kollegorna påverkar hennes informationsinsamlande. Maj och Anna uppger att de använder sig av utomstående för att täcka in vissa informationsbehov. Maj säger att hon konsulterar experter när hon inte hittar den information hon söker, dessa experter består oftast av människor som ingår i någon av hennes sociala kretsar. Anna har varit i kontakt med sjuksköterskor och BUP. Maj säger också att hon har nytta av att hon är aktivt medlem i olika Montessori-föreningar som Svenska Montessoriförbundet och Association Montessori Internationale. 8/13

9 Linus och Anna använder sig även av till exempel museum till sina lektioner, då de kan ta med sig eleverna på studiebesök dit. Anna har även tagit med sina elever på studiebesök till ICA och planerar ett besök på medborgarkontoret, och har även haft besök på skolan av räddningstjänsten. Samtliga lärare använder sig också mycket av böcker för att täcka in sina informationsbehov, och alla utom Maj har tillgång till och använder sig av läromedel. Ingen av lärarna uppger dock att de använder sig av databaser, och det verkar generellt som att de vid internetanvändning främst besöker sidor som de redan känner till. Relevanta databaser är ett informationssystem som de skulle kunna ha nytta av, och de skulle också kunna få ut mer av internet om de visste hur de skulle söka eller kunde få sökhjälp av till exempel en bibliotekarie. Vilka villkor för tillgänglighet gäller för informationssystem i relation till er användargrupp? Hinder? Ett hinder som finns är okunskap om vilka informationssystem som skulle kunna vara användbara, eller hur man använder de som man känner till. Exempel på båda fall ger Margareta. Hon känner inte till att det finns databaser där hon skulle kunna söka efter intressant litteratur, och när hon använder sig av biblioteket brukar hon gå direkt till hyllan och leta istället för att söka i katalogen. I det första fallet skulle kunskap om vilka databaser som kan intressera henne hjälpa, i det andra fallet skulle kunskap kring hur katalogen fungerar hjälpa. Anna tycker att det är svårt att söka på internet, och vet inte vilka sökord hon ska välja. Även här skulle kunskap om hur man använder systemet hjälpa. Margareta beskriver en av svårigheterna med informationssökning och ger samtidigt uttryck för behovet av att få stöd i sin informationssökning: Jag har aldrig sett det som att det är jag som saknar kunskap i hur man ska söka information. Jag har mer tänkt på det som att det är inte möjligt att göra det på något annat, enklare sätt. Det skulle vara bra om man kunde få undervisning i att söka information. En annan faktor som styr vår användargrupps tillgänglighet till olika informationssystem är ekonomi. Linda ger som exempel att skolbiblioteket är bra, men att liten budget leder till få inköp, som i sin tur gör att beståndet såväl åldras som slits ut. Hon nämner också att användandet av internet ökar, men inte antalet datorer på skolan. Linda känner sig inte nöjd med sin datoranvändarkompetens, och de få personaldatorerna kan vara en av anledningarna till detta. Även om de intervjuade inte verkar göra någon större skillnad mellan tryckta och icke tryckta medier vid informationsinsamlandet tycks de ändå inte i någon större utsträckning utnyttja sig av datorer som pedagogiskt redskap i klassrummet. Även detta är ett faktum som kan påverkas av att datorer inte finns tillgängliga i någon större grad i klassrummen på grund av att det inte finns ekonomiska resurser att köpa in dem. Fysisk närhet är en annan faktor som styr tillgängligheten. För våra intervjupersoner gäller det främst närheten till bibliotek. Att biblioteket är svårt att ta sig till är ett av skälen till att Maj inte tar med sina elever dit. Anna upplever att hon har ont om tid till att söka information, och därför besöker hon inte alltid folkbiblioteket när hon egentligen skulle vilja, eftersom det är en bit bort och 9/13

10 tar för lång tid. Slutligen är tid en faktor som flera av respondenterna nämner. Att söka information får inte ta för mycket tid, då de inte har möjlighet att lägga så mycket tid på informationssökning. Tidsbristen innebär också att de inte alltid utnyttjar alla de informationssystem som de har tillgång till. Även i Nilssons användarstudie lyfts tidsbrist fram som en begränsning i informationsförsörjningen. (Nilsson 2003, s. 76) Samtidigt tyder fler respondenters utsagor på att fritid och arbetstid flyter ihop när det gäller deras informationsanvändning. Exempelvis uppger Margareta att hon ofta kvällstid ägnar tid åt att söka information som har med jobbet att göra och hon läser dagligen de största dagstidningarna och då inte bara för eget privat intresse, utan även med sitt arbete i åtanke. Hon uppger även att mycket av den litteratur hon tillägnar sig på sin fritid rör barn och barns lärande och utveckling ur olika perspektiv. Hon menar att hon läser den typen av litteratur för att hon själv vill göra det, men understryker samtidigt att hennes arbete kräver det. Ett annat exempel är Maj som själv prenumererar på historiska och naturvetenskapliga tidskrifter. Detta för att för att hon behöver hålla sig à jour inom dessa ämnesområden för jobbets skull, men också för att hon själv finner dessa intressanta.. Detta kan tolkas som att åtminstone en del lärare inte bara ägnar sig åt yrkesrelaterad informationssökning bara för att deras arbete kräver det, utan för att deras personliga intressen sammanfaller med de ämnesområden som är yrkesrelaterade. Den yrkesrelaterade informationsanvändningen blir inte bara ett redskap för den direkta yrkesutövningens skull, utan sammanfaller också med ett mer vilje-, lust- eller behovsstyrd informationsanvändning. (jmfr. Burman & Ekman Isaksson 2010, s. 30f) Vilka arbetsmetoder kan man som bibliotekarie använda sig av för att öka tillgängligheten? Limberg påpekar att lärare oftast har en otydlig bild av informationssökning (Limberg, Hultgren & Jarneving 2002 s. 169) och i våra intervjuer har vi sett exempel på detta. Till exempel Margareta ser tydliga brister vad gäller lärares informationskompetens. Vi vet alldeles för lite om sånt där. Vi har inte fått någon hjälp med sånt. Det finns ju ett behov. Även några av de andra intervjuade upplever att de inte kan söka information så bra som de önskar, men att deras kunskaper ändå räcker till på det hela taget. Utifrån detta kan användarundervisning vara någonting som en bibliotekarie skulle kunna använda sig av. Kunskap om vilka informationsresurser som finns och hur man använder dem skulle hjälpa vår användargrupp. Ett annat alternativ är att bibliotekarien gör sökningar åt lärarna. Då flera av våra respondenter uttryckt att de inte riktigt vet hur de ska hitta nya sidor på internet som intresserar dem skulle en bibliotekarie kunna bygga upp en länksamling som samlar bra länkar under olika kategorier. Denna länksamling behöver naturligtvis underhållas också, för att nya sidor ska komma till och döda länkar sållas bort. Bibliotekarien skulle också kunna bevaka aktuell forskning och sammanställa referenser och sammanfattningar till det som intresserar lärarna i till exempel ett nyhetsbrev. På så vis sparar bibliotekarien mycket tid för lärarna, och istället för att alla ska göra samma sak räcker det med att en person gör det. De av respondenterna som har tillgång till skolbibliotek belyser också vikten av att ha ett bemannat skolbibliotek. Bibliotekarien kan hjälpa skolan med gallring och inköp till skolbiblioteket samt med utbildning i användande av relevanta databaser. Det är också viktigt med en aktiv och regelbunden kontakt med personalen. Bibliotekarien har också möjlighet att arbeta för att förse lärarna med ett 10/13

11 bra tidskriftsbestånd på skolan. Ytterligare något som kan ses som problematiskt är att vissa av skolbibliotekarierna saknar bibliotekariekompetens och därmed saknar kunskap om hur de kan gå tillväga för att stötta lärarna i deras informationsanvändning. När det gäller Majs skola blir bibliotekariens roll lite speciell, då bibliotekarien och Montessoriläraren har en liknade roll av informationsförmedlingsexpert som skall handleda utan att styra. Behovet att låta barnen uppsöka en informationsförmedlande miljö utanför klassrummet torde inte vara speciellt stort och i värsta fall skulle en skolbibliotekarie kunna betraktas som en konkurrent som saknar nödvändiga kunskaper om Montessori-pedagogik. Ändå finns det även i detta fall arbetsuppgifter för en bibliotekarie. Till exempel skulle bibliotekarien kunna bygga upp ett bra samarbete mellan skolan och folkbiblioteket, genom att förse skolan med nya titlar och även samordna transporten dit. Bibliotekarien skulle också kunna hjälpa till med förslag på titlar som kan intressera. Då Maj (och sannolikt även hennes kollegor) lägger ut av sina privata pengar till exempel till sina tidskriftsprenumerationer och för ett litet klassrumsbibliotek, skulle bibliotekarien även kunna hjälpa till med att sätta samman en förteckning över stipendieformer och andra tänkbara bidragsgivare så att lärarna inte behöver lägga ut sina egna pengar. Avslutande diskussion De flesta av de intervjuade har, när de konfronteras med ett så svårtolkat begrepp som information, en klar uppfattning av vad det innebär. Information tolkas som den fakta som krävs för att de intervjuade skall ha något aktuellt att förmedla till sina elever. De lärare vi intervjuat menar också att kontakten med kolleger många gånger innebär ett utbyte av kunskap (information) rörande elever, arbetssätt och olika källor till kunskap. Information tolkas också som den kunskap och det faktaunderlag lärarna själva är beroende av för att själva fördjupa sina ämneskunskaper och för att få ökad förståelse för den pedagogiska aspekten av deras arbete. Det verkar alltså som att vårt beslut att se på begreppet som en primitiv term fungerade bra. Vid en Quick and Dirty-sökning på termen fjärde basfärdigheten går det att konstatera att det finns en livlig diskussion som förs av både lärare och bibliotekarier. Ändå verkar inte ett sådant förhållningssätt inta någon central roll för de personer som vi har intervjuat. Bristen på datorer som pedagogiska arbetsredskap kan vara en förklaring till att teorierna om den fjärde basfärdigheten kan upplevas som oväsentliga. I och med att den fjärde basfärdigheten i debatten ofta jämställs med digital kompetens så upplever kanske grundskollärare det som något som kan vänta till mellanstadiet och högstadiet. Men även en vidare tolkning av den fjärde basfärdigheten där begreppet jämställs med källkritik kan innebära svårigheter för våra intervjuobjekt. En stor del av dem tycks arbeta ensamma i undervisningssituationen och använder ett toppen till botten - perspektiv där information förmedlas direkt från läraren till eleverna. Att i det läget uppmuntra eleverna till en källkritisk hållning är att uppmuntra eleverna att kritisera källan som informationen kommer ifrån, det vill säga läraren själv. Även om en majoritet av intervjuobjekten utnyttjar sig av någon form av biblioteksrelaterade tjänster så har de flesta av dem inte tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat av personal med adekvat utbildning som kan fungera som ett stöd och bollplank. Frågan är dock ifall någon av våra intervjuobjekt skulle utnyttja en sådan resurs även om den fanns, i och med att behovet av en stor boksamling verkar vara större än behovet av en bibliotekarie. Ett faktum som kan grunda sig i att våra intervjuobjekt är verksamma inom årskurs 1-3 och att många lärare betraktar så unga elever 11/13

12 som alltför omogna att utnyttja ett bibliotek för självständiga sökningar. Enochsson, som är kritisk till inställningen att barn inte själva kan söka information, hänvisar till Vygotskijs begrepp Zone och Proximal Development (ZPD), som syftar på den fas när en lärande person ännu inte behärskar en företeelse helt på egen hand, men är som mest mottaglig för lärande och utveckling inom området bara hon får handledning och stöd. Med utgångspunkt i Vygotskijs resonemang betonar hon vikten av att tillsammans med yngre barn söka information och diskutera kring i information och informationssystem. Detta för att ge dem förutsättningarna för att lära sig om hur informationssystem fungerar och få förståelse av vikten av att inta ett kritiskt och granskande förhållningssätt till information (jmfr. Enochsson, 2007, s.20ff). I den nya skollagen som antas under 2011 står det dock att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek (SFS 2010:800, 2. kap. 36 ). Det är en ganska oklar formulering och frågan är vad det egentligen kommer att innebära i praktiken när det gäller skolbibliotekets fysiska varande, dess bemanning och skolbibliotekariers kompetens. Men om målsättningen finns att ta in det formella lärandet i skolbiblioteket skulle skolbiblioteken kunna fungera som en resurs i undervisningen och lärandet och som ett faktiskt redskap i elevernas informationskompetensutveckling. Sett ur den aspekten är tydliga kriterier och definitioner för vad ett skolbibliotek är och vilka uppdrag skolbiblioteket har i det pedagogisk sammanhanget av av stor betydelse för dess verksamhet och dess utformning. Kort jämförelse med tidigare forskning om användargruppen Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. (Case 2007, s ) Om vi ser till våra respondenter har flera poängterat vikten av att källor ska vara lättillgängliga och flera har även sagt att de använder sig av källor de redan känner till, istället för att söka nya. Ur dessa perspektiv verkar gruppen alltså passa väl in i modellen. Robertsson Hörbergs avhandling lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Även detta stämmer väl in på användarna i vår studie. Vi kan se flera likheter mellan Nilssons användarstudie och vår egen. Till exempel är den uppdelning i roller som hon gjort (2003, s. 70) tillämpbar även på våra respondenter, även om vi inte har sett alla roller som Nilsson nämner. Några av de slutsatser hon drar är också tillämpbara även på vår studie, till exempel att respondenterna använder sig av många olika typer av informationskällor, att en viktig faktor vid informationssökning är att det måste gå snabbt att få tag i information och att skolbibliotek med utbildade bibliotekarier skulle kunna vara ett sätt att möta lärarnas behov av information när det gäller undervisningsmaterial, pedagogisk litteratur och kompetensutveckling. (ibid, s. 89) 12/13

13 Källförteckning Opublicerade källor Intervjuer med fem grundskollärare december 2010 Publicerade källor och litteratur Burman, Emma & Ekman Isaksson, Anna (2010). Lärare och informationssökning : En undersökning av lärares utsagor kring sin informationssökningskontext. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Kandidatuppsats 2010:52. Case, Donald O. (2007). Looking for information: A survey of recearch on information seeking, needs, and behavior. San Diego: Academic Press. Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket. Nilsson, Petra (2003). Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning: En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Magisteruppsats 2003:98. Skollag (SFS 2010:800) ( ) nid=3911&bet=2010:800#k25 [ ] 13/13

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek Föreläsning 150831 Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek 3 SEPTEMBER 2015 2 Vad är informationskompetens? inse när man behöver information identifiera möjliga informationskällor

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Lärares syn på Vetenskap

Lärares syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2004:4 s syn på Vetenskap intervjuundersökning 2004 VA-rapport 2004:4 s syn på Vetenskap - intervjuundersökning 2004 med stöd av ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-13-7

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Bakgrund. Syftet med enkätundersökningen

Bakgrund. Syftet med enkätundersökningen Sammanfattning Hösten 2009 genomförde Ekerö Skolbibliotekscentral en enkätundersökning bland lärarna i Ekerös kommunala skolor. Syftet var att undersöka lärares användning av skolbiblioteket respektive

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall kunna genomföras

Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall kunna genomföras Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 s 248 252 issn 1401-6788 Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer