Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten"

Transkript

1 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Huvudrapport

2 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Uppdraget 7 3 Arbetets bedrivande 8 4 Inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Mål för samhällets krisberedskap Samhällsviktiga aktörer och deras ansvar Sektorsövergripande verksamhet och stöd Utbildnings- och övningsplan Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Planens innehåll Inventering av utbildningar inom krisberedskapsområdet Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Resultat och slutsatser av inventeringen Behovet av nya utbildningar och utveckling av befintliga utbildningar Andra aktörers deltagande Uppdraget Tolkning av uppdraget Behovet av samverkan Kommuner och landsting Trossamfund och frivilligorganisationer Det privata näringslivet Behovet av tvärsektoriella samverkansövningar En uppföljningsmodell Uppdraget Ett sammanhängande system Syftet med uppföljningen Befintliga system för uppföljning av samhällets krisberedskap Förslag Behovet av utveckling Bedömning av kostnader och finansiering Ambitionshöjning Sammanlagda nya kostnader:

4

5 1 Sammanfattning Regeringen beslutade den 7 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att utarbeta en inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet. Denna huvudrapport utgör huvuddokument för detta regeringsuppdrag. Uppdraget innefattar ett antal deluppdrag. Samtliga deluppdrag är behandlade i denna huvudrapport. Tre av dessa är emellertid endast översiktligt redovisade här, då dessa uppdrag redovisas mera utförligt i separata rapporter. Se bilagor! Dessa är: - Inriktningsdokument - Utbildnings- och övningsplan - Inventering av utbildningar inom krishanteringsområdet Uppdragen att beskriva andra aktörers deltagande, utöver de som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, utarbetande av en uppföljningsmodell samt bedömning av kostnader och finansiering återfinns emellertid endast i denna huvudrapport. KBM har härutöver redovisat myndighetens syn på behovet av utveckling inom utbildnings- och övningsområdet för svensk krisberedskap. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp inom KBM. Till sin hjälp har gruppen haft en referensgrupp med representanter för berörda aktörer. KBM har genomfört två seminarier för att få inspiration, synpunkter och avdömning. Rapporterna har också remissbehandlats. I inriktningsdokumentet redovisar KBM övergripande mål för den svenska krisberedskapen och de förmågor som kan härledas ur dessa mål. Här behandlas också samhällsviktiga aktörer och deras ansvar för utbildning och övning inom detta område. I dokumentet finns också KBM:s syn på sektorsövergripande verksamhet samt myndighetens syn på det statliga stödet. Utbildnings- och övningsplanen innehåller en planeringsmodell för utbildning och övning. Här finns också en beskrivning av hur målgrupps- och behovsanalys kan genomföras. KBM lyfter fram behovet av sektorsövergripande kunskap och kunskap om det nationella säkerhetskonceptet. Övningsverksamheten behandlas relativt ingående. I planen berörs också frågor kring utvärdering, återkoppling och metodutveckling. I uppdraget har också ingått att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet. Denna inventering återfinns i ett separat dokument. En övergripande slutsats är att utbudet av utbildningar som syftar till generell krishanteringsförmåga är relativt litet. KBM ser ett behov av nya utbildningar och att utveckla befintliga. KBM avser att i dialog med berörda aktörer gå vidare och analysera framtida utbildningsbehov med inventeringen som grund. 5

6 KBM har också haft uppdraget att beskriva hur andra aktörer ska kunna beredas möjlighet att delta i planerade övningar och utbildningar. KBM redovisar hur samarbetsmönster kan utvecklas med kommuner och landsting, det privata näringslivet samt trossamfund och frivilligorganisationer för att höja kvaliteten i utbildnings- och övningsverksamheten. Här framhålls också vikten av tvärsektoriella övningar. Vidare har regeringen uppdragit åt KBM att utarbeta en uppföljningsmodell för att kunna följa upp genomförda aktiviteter. KBM presenterar en sådan och anser att de system som finns idag är tillräckliga för att också inrymma uppföljning av utbildnings- och övningsinsatser. I slutet av huvuddokumentet redovisar KBM sin syn på behovet av utveckling inom utbildnings- och övningsområdet. Detta sker under nio rubriker : 1. Den sektorsövergripande dimensionen i krishanteringssystemet bör få ett större utrymme i utbildning och övning 2. Utvärdering och uppföljning måste få stort genomslag i övningsverksamheten 3. Utbildning och övning bör i större utsträckning baseras på erfarenheter och forskningsresultat 4. Utländska jämförelser och internationellt samarbete kan bidra till att höja kvaliteten i svensk utbildnings- och övningsverksamhet 5. Svensk krisberedskap behöver professionaliseras 6. Offentliga organ måste i större utsträckning involvera privata aktörer i utbildnings- och övningsverksamheten 7. Regeringskansliet behöver utbilda sin personal i krishantering och öva samverkan kontinuerligt 8. Länsstyrelserna ska förstärka sitt stöd till kommuner och andra aktörer inom utbildnings- och övningsområdet 9. Kommunerna ska samordna utbildning och övning mellan olika aktörer inom kommunen Avslutningsvis redovisar KBM en bedömning av kostnader och föreslår finansiering. KBM beräknar de tillkommande kostnaderna till kronor för investeringar samt kronor i årliga kostnader. 6

7 2 Uppdraget Regeringen beslutade den 7 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att utarbeta en inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet (Fö 2006/2105/CIV). Utredningsdirektiv återfinns i bilaga 1. KBM skulle redovisa uppdragen senast den 15 maj 2007 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den 26 januari 2007 hemställde KBM om att få utredningsuppdraget förlängt till den 1 oktober Regeringen beslutade den 8 mars 2007 om ändring av redovisningstidpunkt i enlighet med KBM:s hemställan. Uppdraget har omfattat ett flertal deluppdrag. De två mest omfattande, förutom inriktningen, har varit att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet samt utforma en utbildnings- och övningsplan för de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I uppdraget har också ingått att beskriva hur övriga berörda myndigheter och andra relevanta aktörer lämpligen kan beredas möjlighet att delta i planerade utbildningar och övningar. Vidare har KBM fått i uppdrag att utarbeta en uppföljningsmodell och göra en bedömning av kostnader och finansiering avseende genomförande av utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. KBM har tolkat uppdraget som en vilja från statsmakternas sida att stärka krishanteringsförmågan i samhället genom att höja ambitionen på utbildnings- och övningsområdet. Vidare har KBM tolkat uppgiften att utarbeta såväl en inriktning som en plan att dessa i första hand ska vara inriktade mot den sektorsövergripande dimensionen av krisberedskapsområdet. I inriktningen som finns i bilaga 2 till denna huvudrapport redovisar KBM ansvarsfördelning m.m. inom utbildnings- och övningsområdet. Inriktningen ska kunna användas som ett stöd av samhällets olika aktörer inom krisberedskapsområdet. Här redovisar KBM också de ambitionsnivåer som krävs för att krisberedskapen ska utvecklas. Utbildnings- och övningsplanen (bilaga 3) är i första hand en vägledning för hur planeringsarbetet kring utbildning och övning inom området bör bedrivas. I bilaga 4 redovisas den inventering och beskrivning av befintligt utbud av utbildningar som regeringen begärt. 7

8 3 Arbetets bedrivande Arbetet inleddes i oktober 2006 och har genomförts av en arbetsgrupp inom KBM. Till sin hjälp har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av representanter för Statens räddningsverk, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Denna referensgrupp har sammanträtt tre gånger. Vidare har KBM kallat till två utvecklingsseminarier dit såväl statliga som kommunala och landstingskommunala företrädare bjudits in. Vid dessa seminarier har representanter för berörda myndigheter och organisationer beretts tillfälle att framföra synpunkter på framtaget material och på arbetets bedrivande. Arbetsgruppen har träffat representanter för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet och Statsrådsberedningen), näringslivet, frivilligorganisationerna (FOS) och Folke Bernadotteakademin. Arbetsgruppen har också presenterat utredningsarbetet och inhämtat synpunkter från Sveriges Kommuner och Landsting genom KBM:s och Sveriges Kommuner och Landstings referensgrupp. Arbetsgruppen har vidare, i enlighet med direktiven, träffat generaldirektören Christina Salomonson som har regeringens uppdrag att utreda inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet. Arbetsgruppen har följt det utredningsarbete som bedrivits inom Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap (dir.2006:80) och tagit del av betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Eftersom det är oklart vilka uppgifter och vilket ansvar den nya myndigheten kommer att ha, har KBM:s förslag utformats med utgångspunkt i nuvarande myndighetsstruktur och ansvarsfördelning. Vidare har arbetsgruppen gjort vissa internationella jämförelser. Dessa har skett med Norge, Nederländerna och USA Det amerikanska utbildningssystemet har studerats på plats i USA genom en studieresa som genomfördes i augusti i år. Iakttagelser och erfarenheter från detta internationella samarbete är inarbetade i rapporttext på relevanta ställen. Berörda myndigheter har inbjudits att lämna synpunkter på KBM:s rapporter. Totalt har 49 remissinstanser lämnat synpunkter. Av dessa är 8 kommuner, 2 landsting, 16 länsstyrelser och 22 centrala myndigheter. Härtill kommer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De flesta remissinstanserna bejakar KBM:s förslag och ställer sig bakom den ambitionshöjning som KBM redovisar. KBM har i rapporterna inarbetat ett antal synpunkter, tillägg och alternativa skrivningar som kommit fram vid remissförfarandet. KBM har dock inte haft möjlighet att inarbeta den nya nomenklatur som regeringen använder i 2008 års budgetproposition. 8

9 4 Inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten (Se även bilaga 2) 4.1 Uppdraget Regeringen har uppdragit åt KBM att utarbeta en inriktning för utbildningsoch övningsverksamheten. Inriktningen ska kunna användas som ett stöd av samhällets olika aktörer inom krisberedskapsområdet. 4.2 Tolkning och tillvägagångssätt Denna inriktning ska kunna användas av alla aktörer inom krisberedskapsområdet. Såtillvida skiljer den sig från den utbildnings- och övningsplan som behandlas i nästa kapitel och bilaga 3. Denna plan riktar sig formellt sett enbart till de statliga myndigheter som omfattas av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Eftersom inriktningen ska riktas mot alla har innehållet fått en allmän prägel och förslag m.m. som presenteras har fått en vägledande och rådgivande karaktär. KBM har utifrån statsmakternas mål redovisat sin syn på vad som behövs för att skapa större enhetlighet och tydlighet i krishanteringssystemet. KBM har koncentrerat framställningen till roller och ansvarsfördelning. Frågor som mera explicit rör innehåll i utbildning och övning samt metoder finns redovisade i den tidigare nämnda planen. Dessa två dokument inriktning och plan kan med fördel läsas parallellt. 4.3 Mål för samhällets krisberedskap Att stärka samhällets krisberedskap är en angelägenhet för flera aktörer; individer, företag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter, regering och riksdag. Alla samhällsviktiga aktörer har ett ansvar för samhällets krisberedskap. Regeringen har fastställt mål för Sveriges säkerhet. Med utgångspunkt i dessa mål har KBM satt upp övergripande mål för den svenska krisberedskapen. (Se Inriktningsdokumentet, bilaga 2). Ur dessa övergripande mål kan tre generella förmågor härledas. Dessa är: Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, krishanteringsförmåga och operativ förmåga. KBM:s inriktning för utbildning och övning tar i första hand sikte på krishanteringsförmågan. 9

10 4.4 Samhällsviktiga aktörer och deras ansvar Vi redovisar i inriktningen de viktigaste aktörerna inom den statliga sektorn samt redogör för det regelverk som reglerar deras ansvar inom detta område. KBM beskriver också andra viktiga aktörer såsom kommuner, landsting, det privata näringslivet samt trossamfund och frivilligorganisationer. Det är även viktigt att Försvarsmakten deltar i sektorsövergripande utbildningar och övningar Alla aktörer ska ha en planmässig och ändamålsenlig utbildnings- och övningsverksamhet. KBM framhåller betydelsen av att alla viktiga aktörer bereds möjlighet att delta i utbildnings- och övningsverksamhet som statliga myndigheter arrangerar inom området. Vidare går vi igenom det ansvar som varje aktör har för att utbilda och öva sin personal. KBM förordar en beställar-utförarmodell på utbildningssidan men anser att en sådan kan genomföras fullt ut först då det finns en marknad, viket idag inte är fallet. Fram till dess måste staten, enligt KBM, ta på sig ansvaret för att tillhandahålla de utbildningar som är nödvändiga för att krishanteringssystemet ska utvecklas. Hit hör i första hand utbildningar av sektorsövergripande karaktär. Det är i flera länder vanligt med beställar-utförarmodellen i olika former. Till exempel i Norge beställer Krisberedskapsmyndighetens motsvarighet, Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB), sina utbildningar från Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet of beredskap (NSUB) samt utvecklar högskoleutbildningar i samarbete med flera universitet. På övningsområdet framhåller vi vikten av att aktörerna också övar samverkan över sektorsgränser och geografiska gränser. KBM avser att i framtiden till regeringen redovisa hur andra aktörer beretts möjlighet att delta i statliga myndigheters utbildnings- och övningsverksamhet. 4.5 Sektorsövergripande verksamhet och stöd Vi redovisar på vilket sätt den sektorsövergripande dimensionen på området måste stärkas och framhåller i detta sammanhang vikten av samverkansövningar. En förutsättning för att myndigheter och organisationer ska kunna samverka vid kriser är emellertid att kunskapen om krishantering och krishanteringssystemet nått en viss nivå, vilket sker genom utbildning. KBM ska verka för att antalet samverkansövningar ökar, ge aktörerna stöd och följa utvecklingen. KBM avser att ta fram en plan för nationella övergripande samverkansövningar (SAMÖ). Vi redovisar också olika typer av stöd som behöver utvecklas för att utbildnings- och övningsverksamheten ska kunna utgöra en drivkraft i syfte att utveckla svensk krisberedskap. Hit hör ett ökat stöd från staten 10

11 gentemot de aktörer som inte har möjlighet eller resurser att öka sina ambitioner inom området. KBM avser att inrätta ett utbildnings- och övningsråd med representation från alla delar av krishanteringssystemet som ska stödja KBM i utvecklingen av utbildnings- och övningsverksamheten och bistå myndigheten i dess beställarroll. Även Försvarsmakten bör vara representerad i rådet. I Norge finns redan ett liknande råd, Faglig råd, vars uppgift är att vara ett rådgivande organ till stöd för högsta ledningen i Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) i den mer långsiktiga ämnesområdesmässiga utvecklingen mm. KBM ska ta fram ett databaserat system för övningsplanering. Syftet med ett sådant system är att ge alla samhällsviktiga aktörer möjlighet att bättre kunna samordna sin övningsverksamhet. Systemet ska bygga på tillgänglighet, tillförlitlighet och tillgodose KBM:s krav på sekretess. Länsstyrelsernas resurser på utbildnings- och övningssidan bör förstärkas. Målsättningen ska vara att varje länsstyrelse har minst en person anställd på heltid för utbildnings- och övningsfrågor inom krisberedskapsområdet. 11

12 5 Utbildnings- och övningsplan (Se även bilaga 3) 5.1 Uppdraget I uppdraget har ingått att Krisberedskapsmyndigheten ska utforma en utbildnings- och övningsplan för de myndigheter som anges i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Planen ska baseras på berörda myndigheters behov och särskilt ange hur kompetensen hos nyckelpersoner vid dessa myndigheter kan utvecklas. 5.2 Tolkning och tillvägagångssätt Varje myndighet som nämns i förordningen (2006:942) har ett ansvar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. Myndigheterna ska själva i detta syfte genomföra en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet. Mot denna bakgrund har KBM gjort bedömningen att en traditionell gemensam utbildnings- och övningsplan inte tjänar något syfte. Däremot har KBM identifierat ett behov av riktlinjer och stöd för myndigheternas utbildnings- och övningsplanering. Den utformade planen har därför mera karaktär av planeringsmodell än traditionell plan. Vi har inbjudit berörda aktörer till två utvecklingsseminarier och arbetat tillsammans med en referensgrupp, som berörts ovan. Vid dessa seminarier och referensgruppsmöten har behovet av en plan och dess syfte diskuterats. KBM har fått gehör för den valda inriktningen. 5.3 Planens innehåll Den föreliggande planen innehåller en planeringsmodell och exempel på hur en målgrupps- och behovsanalys kan göras. Planen innehåller också anvisningar för hur man bör kunna se på utbildnings- och övningsverksamheten. Vidare finns ett avsnitt som betonar vikten av utvärdering, återkoppling och metodutveckling. Vi har valt att göra planen instrumentell till sin karaktär. Det innebär att KBM:s förslag om hur utbildnings- och övningsverksamheten bör utvecklas inte återfinns i planen utan redovisas i Inriktningsdokumentet. 12

13 6 Inventering av utbildningar inom krisberedskapsområdet (Se även bilaga 4) 6.1 Uppdraget Ett deluppdrag har varit att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet. Krisberedskapsmyndigheten ska även beskriva behovet av nya utbildningar och hur befintliga utbildningar kan utvecklas. 6.2 Tolkning och tillvägagångssätt Att kartlägga och beskriva alla utbildningar som på något sätt har relevans eller koppling till krishantering är inte möjligt. KBM har därför valt att tolka uppdraget som en ambition att få överblick över de utbildningar som syftar till en generell krishanteringsförmåga. Inventeringen har gjorts med tre olika metoder. Universitet m.m. har undersökts med hjälp av Skolverkets databas. Myndigheternas utbildningar har undersökts via respektive hemsidor. Dessutom har olika aktörer tillfrågats om vilka utbildningar man bedriver eller själva använder sig av. 6.3 Resultat och slutsatser av inventeringen Utbudet av utbildningar som syftar till en generell krishanteringsförmåga är relativt litet. Det är i första hand utbildningar anordnade (eller beställda) av KBM och till viss del Räddningsverket som uppfyller de relevanskriterier KBM ställt upp vid inventeringen (se bilaga 4, kap.4). Vissa universitetsutbildningar innehåller inslag som är av generell krishanteringskaraktär. Flera av dessa och andra utbildningar är sektorsspecifika och inriktade på kunskap och förmåga inom den aktuella samhällssektorn. KBM:s sammanfattande slutsatser är: Utbildningar som syftar till generell krishanteringsförmåga för dem som behöver en övergripande förmåga finns i begränsad utsträckning. Olika sektors/verksamhetsinriktade utbildningar med viktiga inslag av krisberedskapsperspektiv finns såväl inom myndigheters utbud som på högskolor/universitet Bilden av såväl utbud som efterfrågan på privata utbildningar är otydlig 13

14 6.4 Behovet av nya utbildningar och utveckling av befintliga utbildningar KBM utvecklar för närvarande ett utbildningssystem som ska kunna möta behovet av generell krishanteringsförmåga. Systemet bygger på utbildningsmoduler av varierande längd och innehåll. Liknande modulsystem används i flera andra länder t ex i Nederländerna. Varje modul ska vara anpassad till olika målgruppers utbildningsbehov och utbildningsstatus. Statens räddningsverk bedriver ett likartat arbete inom räddningstjänstområdet som syftar till att bredda innehållet i befintliga utbildningar och vidga målgruppen. Ett exempel på detta arbete är utvecklingen av den regionala samverkanskursen (RSK). Nedan illustreras KBM:s utbildningssystem för generell krishanteringsförmåga. Förutom kurser med inriktning mot en generell krishanteringsförmåga arrangeras ett antal kurser riktade mot speciella målgrupper, t.ex. kommunala beredskapssamordnare, övningsledare, ansvariga för risk- och sårbarhetsanalys m.m. Behovet av utveckling och förnyelse har olika dimensioner. En dimension rör behovet att anpassa utbildning och utbildningssystem till den nya generation som är på väg in i branschen. Ungdomar, ofta med akademisk utbildning i bagaget, söker sig till krishanteringsområdet. Dessa måste mötas med modern pedagogik och nya pedagogiska verktyg. Det handlar också om att redan yrkesverksamma krishanteringsansvariga behöver hålla sig uppdaterade. Därför bör framtidens kurser också erbjudas på distans med e-learning m.m. som tillgängliga alternativ. USA, med dess stora geografiska avstånd och olika tidszoner, är ett gott exempel på nyttjande av denna form av utbildning. Distansutbildning över Internet vänder sig i USA till allt från den allmänhet som vill öka sin kunskap om 14

15 Homeland Security och Emergency Management till de praktiker som går en mastersutbildning där de läser den mesta tiden av utbildningen på distans. KBM avser att i dialog med berörda aktörer gå vidare i det ovan nämnda utvecklingsarbetet och tillsammans med dessa analysera hur målgruppernas utbildningsbehov bäst kan mötas. Vid denna analys kan den utförda inventeringen vara till stor hjälp. En sådan analys kan med fördel ske inom ramen för det utbildnings- och övningsråd som föreslagits. Se Inriktningsdokumentet, kapitel 7. Vid en sådan analys bör också frågorna om hur befintliga utbildningar kan utvecklas vara ett väsentligt inslag. Analysen bör också omfatta jämförelser med utländska lösningar och möjligheter att utnyttja det internationella kursutbudet. Också andra frågor bör bli föremål för diskussion och förslag då en analys görs. Hit hör frågor om utbildningarnas längd, kvalitet och tillgänglighet. Hit hör också frågan om möjligheten att certifiera vissa utbildningsanordnare i syfte att skapa enhetlighet och försöka garantera viss kvalitetsnivå. I USA samarbetar universitet med Center for Homeland defence and Security i Monterey, Kalifornien. Samarbetet innebär att centret certifierar universiteten om de följer centrets kursplan och låter dem utbilda universitetens lärare. I ett utvecklat beställar-utförarsystem kommer behovet av att certifiera även andra utbildningsanordnare aktualiseras. Hit hör också frågor om akademisering och kopplingen till forskning inom krisberedskapsområdet. I detta sammanhang bör utformningen av en yrkesutbildning på akademisk nivå bli föremål för fortsatt analys, diskussion och prövning. Det av KBM initierade magisterprogrammet i samhällsvetenskap med inriktning mot krisberedskap är ett led i denna ambition. Ovan nämnda Center for Homeland Defense and Security vänder sig i sin Mastersutbildning i Homeland Security till dem som redan är verksamma i systemet och som anses har potential att gå vidare till mer ansvarsfulla uppgifter. Ett behov av att kunna få en samlad översikt över de olika utbildningar som idag erbjuds har identifierats under utredningen. Med den uttalade strävan att främja en utveckling med flera olika utbildningsproducenter kommer ett sådant behov att öka. KBM avser att utveckla ett webbaserat verktyg tillgängligt för alla i syfte att skapa överblick över de utbildningar som finns. Ett sådant verktyg skulle kunna kopplas samman med motsvarande verktyg inom övningsområdet. Det bör även finnas möjlighet att nå andra myndigheters motsvarande informationssystem. 15

16 7 Andra aktörers deltagande KBM anser att: - Förmågan att samverka med andra aktörer är en förutsättning för en fungerande krishantering. - Kommuner och landsting ska inte enbart ha en egen krishanteringsförmåga utan måste också öva samverkan med andra, såväl offentliga som andra aktörer. - För att krishanteringssystemet ska fungera måste näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer erbjudas möjlighet att delta i utbildning och övning. - Det finns ett stort behov av tvärsektoriella samverkansövningar. De statliga organen och kommunerna har en viktig roll för att dessa övningar ska komma till stånd och utvecklas. 7.1 Uppdraget Uppdraget innehåller också en uppgift att beskriva hur övriga berörda myndigheter och andra relevanta aktörer, såsom exempelvis privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet, lämpligen kan beredas möjlighet att delta i planerade övningar och utbildningar och om det finns ett eventuellt utökat behov av genomförandet av tvärsektoriella samverkansövningar. 7.2 Tolkning av uppdraget Vi har uppfattat uppdraget som en uppgift att analysera förutsättningarna för att i högre grad än idag involvera andra samhällsviktiga aktörer som normalt inte deltar i utbildningar och övningar arrangerade av statliga organ. Hit hör kommuner, landsting, privat näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer. KBM gör bedömningen att särskilt näringslivet bör involveras varför privat-offentlig samverkan erhållit extra uppmärksamhet. 7.3 Behovet av samverkan I tidigare kapitel har skäl för ökad samverkan redovisats. Brister i krishanteringsförmåga har ofta kunnat härledas ur ofullkomligheter i samverkansmönster eller oförmåga att agera över geografiska eller administrativa gränser. Insikten att krishantering är ett teamwork måste få större genomslag i krisberedskapen. Ingen samhällsviktig aktör får tillåtas att utgöra en svag länk i krishanteringskedjan. Behovet av samverkan är särskilt uttalat mellan den offentliga och den privata sektorn, då såväl kultur som villkor kan uppvisa stora skillnader. 16

17 7.4 Kommuner och landsting Kommuner och landsting är självständiga aktörer i krishanteringssystemet och bestämmer själva över metoder och former för sitt krisberedskapsarbete. Viss verksamhet är emellertid reglerad enligt lag. Såtillvida innehåller Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap krav på utbildning och övning för förtroendevalda och tjänstemän. Kommunernas krishanteringsförmåga är viktiga beståndsdelar i det nationella krishanteringssystemet. Denna förmåga handlar inte enbart om den egna förmågan utan i hög grad om förmågan att kunna samverka såväl vertikalt dvs. med länsstyrelserna och centrala myndigheter som horisontellt med andra kommuner. I denna förmåga ligger också att kunna samverka med icke-offentliga organ, särskilt det lokala näringslivet. Kommuner och landsting har en lagstadgad skyldighet att ge förtroendevalda och anställd personal den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse i fredstid. Det är av stor vikt att den utbildnings- och övningsverksamhet som initieras också kan omfatta andra aktörer med vilka man ska samverka i en krissituation. 7.5 Trossamfund och frivilligorganisationer Trossamfunden har lång erfarenhet av att ta hand om människor i kris. Därför kan trossamfundens medverkan vara ovärderlig i vissa typer av krissituationer. De kan erbjuda drabbade människor såväl andlig som medmänsklig och materiell hjälp oberoende av trosbekännelse och livsåskådning. Trossamfund som representerar invandrargrupper har ofta en viktig kulturell kunskap som är värdefull i krissammanhang. KBM anser att trossamfunden och de kommunala aktörerna bör utbilda och öva tillsammans för att uppnå bäst möjliga krishanteringsförmåga. Frivilligorganisationerna förfogar över personella resurser som kan utgöra nödvändig förstärkning i en allvarlig krissituation i samhället. Därför är det viktigt att ansvariga organ vid behov kan tillvarata sådan kompetens. KBM anser att det är av största vikt att den organisation som knyter till sig frivilliga upprätthåller kompetensen hos dessa genom att erbjuda utbildnings- och övningstillfällen i detta syfte. 7.6 Det privata näringslivet Viljan att delta Det råder till stor del samstämmighet mellan offentlig och privat sektor om behovet av samverkan inför och under kriser. Denna behovsbild förstärktes under de åtta seminarier som KBM arrangerade 2006 i syfte att skapa insikt och delaktighet bland företagare för krisberedskapsfrågor. Många inbjudna företag uttryckte en stark önskan att få delta i såväl utbildnings- som 17

18 övningsverksamhet, särskilt det senare. Dock framfördes också krav på att dessa anpassas till de villkor som gäller för näringslivet. En början till en sådan anpassning kan vara att tillämpa en gemensam och begriplig terminologi. Villkor för deltagande En ofta återkommande åsikt är att utbildningar eller övningar även måste vara till nytta för företaget. Det måste finnas tydliga mål och spelregler för deltagande. Det är också väsentligt att det skapas ett klimat av öppenhet och förtroende. Särskilt har poängterats att det måste skapas en förståelse för företagens arbetssätt och villkor. Samverkan ska bygga på frivillighet, men kan också formaliseras i avtal. Hur kan samverkan utvecklas? Samverkan uppstår inte spontant. Från näringslivshåll framförs därför ofta önskemål om att ansvariga myndigheter måste ta initiativ och bjuda in till utbildningar och övningar. Sådan inbjudan och samverkan bör, i mån det är möjligt, ske genom redan etablerade strukturer och kanaler. Såtillvida kan branschorganisationer spela en viktig roll liksom också Svenskt Näringsliv med Näringslivets Säkerhetsdelegation och deras regionala och lokala avdelningar. De offentliga aktörerna bör ta på sig en initierande roll. På regional nivå kan länsstyrelserna och de regionala råden för krisberedskap spela en viktig kontaktskapande roll. Samma resonemang bör kunna föras för kommunerna som med hjälp av etablerade samverkansorgan, t.ex. krishanteringsråden, bör kunna utgöra nav i lokal samverkan. Näringslivsföreträdare bör bjudas in redan i förberedelsearbetet inför utbildningar och övningar om man vill att de ska delta. Det är även till fördel om dessa är med och påverkar planeringen i syfte att åstadkomma ömsesidig nytta. Många har vittnat om att framgångsrika samarbetsprojekt ofta börjat i liten skala. KBM avser att fortsatt utveckla utbildningar i syfte att öka förmågan till privat-offentlig samverkan. 7.7 Behovet av tvärsektoriella samverkansövningar Idag genomförs ett antal samverkansövningar inom och mellan olika sektorer där även olika nivåer i samhället är involverade. Det finns emellertid ett stort behov av att utveckla dessa övningar där flertalet sektorer och flera nivåer i samhället på ett eller annat sätt är involverade. Förutsättningarna för detta är mycket skiftande i de olika delarna av krishanteringssystemet. En förutsättning för att myndigheter och organisationer ska kunna samverka vid kriser och under övningar är att kunskapen om krishantering och krishanteringssystemet har nått en viss nivå hos alla aktörer. Det innebär att aktörerna måste ta sitt ansvar enligt ansvarsprincipen samtidigt som 18

19 KBM och länsstyrelserna också måste fungera som motor och inspiratör för den sektorsövergripande verksamheten. KBM ska verka för att antalet samverkansövningar ökar, ge aktörerna stöd och följa utvecklingen. Länsstyrelsen ska ha motsvarande uppgift på den regionala nivån. De regionala råden för krisberedskap och höjd beredskap har en viktig roll i detta sammanhang. På det lokala planet har kommunerna det geografiska områdesansvaret med uppgift att bl.a. verka för att aktörerna i kommunen samverkar och samordnar sina förberedelser för krishantering. Krishanteringsråden eller motsvarande fora har en viktig roll också när det gäller att få till stånd samverkansövningar. Utöver dessa samverkansövningar finns ett behov av nationellt övergripande övningar, SAMÖ, i vilka flera sektorer och nivåer övar samtidigt för att stärka samhällets generella krishanteringsförmåga genom att fokusera på en viss samhällsviktig funktion eller ett visst problemområde. KBM avser att upprätta, efter hörande av det föreslagna utbildnings- och övningsrådet, en långsiktig övningsplan för övergripande samverkansövningar av detta slag. KBM är också sammanhållande för planering och genomförande av SAMÖ. Berörda myndigheter bör i sina regleringsbrev eller på annat sätt ges i uppdrag att delta i planeringen och genomförandet av aktuell samverkansövning (SAMÖ). 19

20 8 En uppföljningsmodell KBM anser att: - De uppföljningssystem som finns idag är tillräckliga för att också inrymma uppföljning av utbildning och övningsinsatser. 8.1 Uppdraget Ett deluppdrag i utredningsarbetet har varit att utarbeta en uppföljningsmodell som ska kunna användas för att myndigheten kontinuerligt ska kunna följa upp genomförda aktiviteter i förhållande till angivna mål och inriktningar. KBM har tolkat uppdraget som en uppgift att knyta ihop uppföljningsarbetet inom utbildnings- och övningsområdet med redan befintlig uppföljningsverksamhet inom andra områden som har betydelse för hur krishanteringsförmågan utvecklas. KBM beskriver nedan hur ett sådant sammanhängande system bör vara utformat. 8.2 Ett sammanhängande system Utbildning och övning måste sättas in i ett sammanhängande system för det fortlöpande arbetet med att förbättra samhällets krisberedskap. Ett sådant system bör omfatta gemensam planering/inriktning, ett samordnat genomförande, systematisk uppföljning och välgrundade beslut om ytterligare insatser. I detta avsnitt beskrivs hur uppföljningen av genomförda utbildnings- och övningsinsatser kan gå till på nationell nivå. Fokus ligger på uppföljning av de myndigheter som har särskilda uppgifter i krishanteringssystemet och som får särskild ersättning av staten för detta, dvs. alla kommuner och landsting, samt de myndigheter som ges särskilt ansvar i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 8.3 Syftet med uppföljningen De utbildnings- och övningsinsatser som en organisation genomför ska alltid utvärderas och följas upp inom den egna organisationen. Huvudsyftet med detta är att skapa kunskap inom den egna organisationen om vilken förmåga som finns att hantera olika kriser. Denna kunskap kan sedan omsättas i åtgärder för att förbättra förmågan. Hur denna uppföljning genomförs är upp till varje enskild organisation. Ibland kan det dock finnas skäl att återkoppla resultatet av utbildnings- och övningsinsatser till aktörer utanför den egna organisationen. Detta gäller särskilt om utbildningen/övningen genomförts med extern finansiering eller som en följd av inriktningsbeslut som fattats utanför den egna organisationen. Sambandet mellan myndighetens egen uppföljning och nationell uppföljning finns beskriven och illustrerad i bilagd Utbildnings- och övningsplan, kapitel 3. 20

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer