Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten"

Transkript

1 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Huvudrapport

2 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Uppdraget 7 3 Arbetets bedrivande 8 4 Inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Mål för samhällets krisberedskap Samhällsviktiga aktörer och deras ansvar Sektorsövergripande verksamhet och stöd Utbildnings- och övningsplan Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Planens innehåll Inventering av utbildningar inom krisberedskapsområdet Uppdraget Tolkning och tillvägagångssätt Resultat och slutsatser av inventeringen Behovet av nya utbildningar och utveckling av befintliga utbildningar Andra aktörers deltagande Uppdraget Tolkning av uppdraget Behovet av samverkan Kommuner och landsting Trossamfund och frivilligorganisationer Det privata näringslivet Behovet av tvärsektoriella samverkansövningar En uppföljningsmodell Uppdraget Ett sammanhängande system Syftet med uppföljningen Befintliga system för uppföljning av samhällets krisberedskap Förslag Behovet av utveckling Bedömning av kostnader och finansiering Ambitionshöjning Sammanlagda nya kostnader:

4

5 1 Sammanfattning Regeringen beslutade den 7 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att utarbeta en inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet. Denna huvudrapport utgör huvuddokument för detta regeringsuppdrag. Uppdraget innefattar ett antal deluppdrag. Samtliga deluppdrag är behandlade i denna huvudrapport. Tre av dessa är emellertid endast översiktligt redovisade här, då dessa uppdrag redovisas mera utförligt i separata rapporter. Se bilagor! Dessa är: - Inriktningsdokument - Utbildnings- och övningsplan - Inventering av utbildningar inom krishanteringsområdet Uppdragen att beskriva andra aktörers deltagande, utöver de som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, utarbetande av en uppföljningsmodell samt bedömning av kostnader och finansiering återfinns emellertid endast i denna huvudrapport. KBM har härutöver redovisat myndighetens syn på behovet av utveckling inom utbildnings- och övningsområdet för svensk krisberedskap. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp inom KBM. Till sin hjälp har gruppen haft en referensgrupp med representanter för berörda aktörer. KBM har genomfört två seminarier för att få inspiration, synpunkter och avdömning. Rapporterna har också remissbehandlats. I inriktningsdokumentet redovisar KBM övergripande mål för den svenska krisberedskapen och de förmågor som kan härledas ur dessa mål. Här behandlas också samhällsviktiga aktörer och deras ansvar för utbildning och övning inom detta område. I dokumentet finns också KBM:s syn på sektorsövergripande verksamhet samt myndighetens syn på det statliga stödet. Utbildnings- och övningsplanen innehåller en planeringsmodell för utbildning och övning. Här finns också en beskrivning av hur målgrupps- och behovsanalys kan genomföras. KBM lyfter fram behovet av sektorsövergripande kunskap och kunskap om det nationella säkerhetskonceptet. Övningsverksamheten behandlas relativt ingående. I planen berörs också frågor kring utvärdering, återkoppling och metodutveckling. I uppdraget har också ingått att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet. Denna inventering återfinns i ett separat dokument. En övergripande slutsats är att utbudet av utbildningar som syftar till generell krishanteringsförmåga är relativt litet. KBM ser ett behov av nya utbildningar och att utveckla befintliga. KBM avser att i dialog med berörda aktörer gå vidare och analysera framtida utbildningsbehov med inventeringen som grund. 5

6 KBM har också haft uppdraget att beskriva hur andra aktörer ska kunna beredas möjlighet att delta i planerade övningar och utbildningar. KBM redovisar hur samarbetsmönster kan utvecklas med kommuner och landsting, det privata näringslivet samt trossamfund och frivilligorganisationer för att höja kvaliteten i utbildnings- och övningsverksamheten. Här framhålls också vikten av tvärsektoriella övningar. Vidare har regeringen uppdragit åt KBM att utarbeta en uppföljningsmodell för att kunna följa upp genomförda aktiviteter. KBM presenterar en sådan och anser att de system som finns idag är tillräckliga för att också inrymma uppföljning av utbildnings- och övningsinsatser. I slutet av huvuddokumentet redovisar KBM sin syn på behovet av utveckling inom utbildnings- och övningsområdet. Detta sker under nio rubriker : 1. Den sektorsövergripande dimensionen i krishanteringssystemet bör få ett större utrymme i utbildning och övning 2. Utvärdering och uppföljning måste få stort genomslag i övningsverksamheten 3. Utbildning och övning bör i större utsträckning baseras på erfarenheter och forskningsresultat 4. Utländska jämförelser och internationellt samarbete kan bidra till att höja kvaliteten i svensk utbildnings- och övningsverksamhet 5. Svensk krisberedskap behöver professionaliseras 6. Offentliga organ måste i större utsträckning involvera privata aktörer i utbildnings- och övningsverksamheten 7. Regeringskansliet behöver utbilda sin personal i krishantering och öva samverkan kontinuerligt 8. Länsstyrelserna ska förstärka sitt stöd till kommuner och andra aktörer inom utbildnings- och övningsområdet 9. Kommunerna ska samordna utbildning och övning mellan olika aktörer inom kommunen Avslutningsvis redovisar KBM en bedömning av kostnader och föreslår finansiering. KBM beräknar de tillkommande kostnaderna till kronor för investeringar samt kronor i årliga kostnader. 6

7 2 Uppdraget Regeringen beslutade den 7 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att utarbeta en inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet (Fö 2006/2105/CIV). Utredningsdirektiv återfinns i bilaga 1. KBM skulle redovisa uppdragen senast den 15 maj 2007 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den 26 januari 2007 hemställde KBM om att få utredningsuppdraget förlängt till den 1 oktober Regeringen beslutade den 8 mars 2007 om ändring av redovisningstidpunkt i enlighet med KBM:s hemställan. Uppdraget har omfattat ett flertal deluppdrag. De två mest omfattande, förutom inriktningen, har varit att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet samt utforma en utbildnings- och övningsplan för de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I uppdraget har också ingått att beskriva hur övriga berörda myndigheter och andra relevanta aktörer lämpligen kan beredas möjlighet att delta i planerade utbildningar och övningar. Vidare har KBM fått i uppdrag att utarbeta en uppföljningsmodell och göra en bedömning av kostnader och finansiering avseende genomförande av utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. KBM har tolkat uppdraget som en vilja från statsmakternas sida att stärka krishanteringsförmågan i samhället genom att höja ambitionen på utbildnings- och övningsområdet. Vidare har KBM tolkat uppgiften att utarbeta såväl en inriktning som en plan att dessa i första hand ska vara inriktade mot den sektorsövergripande dimensionen av krisberedskapsområdet. I inriktningen som finns i bilaga 2 till denna huvudrapport redovisar KBM ansvarsfördelning m.m. inom utbildnings- och övningsområdet. Inriktningen ska kunna användas som ett stöd av samhällets olika aktörer inom krisberedskapsområdet. Här redovisar KBM också de ambitionsnivåer som krävs för att krisberedskapen ska utvecklas. Utbildnings- och övningsplanen (bilaga 3) är i första hand en vägledning för hur planeringsarbetet kring utbildning och övning inom området bör bedrivas. I bilaga 4 redovisas den inventering och beskrivning av befintligt utbud av utbildningar som regeringen begärt. 7

8 3 Arbetets bedrivande Arbetet inleddes i oktober 2006 och har genomförts av en arbetsgrupp inom KBM. Till sin hjälp har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av representanter för Statens räddningsverk, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Denna referensgrupp har sammanträtt tre gånger. Vidare har KBM kallat till två utvecklingsseminarier dit såväl statliga som kommunala och landstingskommunala företrädare bjudits in. Vid dessa seminarier har representanter för berörda myndigheter och organisationer beretts tillfälle att framföra synpunkter på framtaget material och på arbetets bedrivande. Arbetsgruppen har träffat representanter för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet och Statsrådsberedningen), näringslivet, frivilligorganisationerna (FOS) och Folke Bernadotteakademin. Arbetsgruppen har också presenterat utredningsarbetet och inhämtat synpunkter från Sveriges Kommuner och Landsting genom KBM:s och Sveriges Kommuner och Landstings referensgrupp. Arbetsgruppen har vidare, i enlighet med direktiven, träffat generaldirektören Christina Salomonson som har regeringens uppdrag att utreda inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet. Arbetsgruppen har följt det utredningsarbete som bedrivits inom Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap (dir.2006:80) och tagit del av betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Eftersom det är oklart vilka uppgifter och vilket ansvar den nya myndigheten kommer att ha, har KBM:s förslag utformats med utgångspunkt i nuvarande myndighetsstruktur och ansvarsfördelning. Vidare har arbetsgruppen gjort vissa internationella jämförelser. Dessa har skett med Norge, Nederländerna och USA Det amerikanska utbildningssystemet har studerats på plats i USA genom en studieresa som genomfördes i augusti i år. Iakttagelser och erfarenheter från detta internationella samarbete är inarbetade i rapporttext på relevanta ställen. Berörda myndigheter har inbjudits att lämna synpunkter på KBM:s rapporter. Totalt har 49 remissinstanser lämnat synpunkter. Av dessa är 8 kommuner, 2 landsting, 16 länsstyrelser och 22 centrala myndigheter. Härtill kommer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De flesta remissinstanserna bejakar KBM:s förslag och ställer sig bakom den ambitionshöjning som KBM redovisar. KBM har i rapporterna inarbetat ett antal synpunkter, tillägg och alternativa skrivningar som kommit fram vid remissförfarandet. KBM har dock inte haft möjlighet att inarbeta den nya nomenklatur som regeringen använder i 2008 års budgetproposition. 8

9 4 Inriktning för utbildnings- och övningsverksamheten (Se även bilaga 2) 4.1 Uppdraget Regeringen har uppdragit åt KBM att utarbeta en inriktning för utbildningsoch övningsverksamheten. Inriktningen ska kunna användas som ett stöd av samhällets olika aktörer inom krisberedskapsområdet. 4.2 Tolkning och tillvägagångssätt Denna inriktning ska kunna användas av alla aktörer inom krisberedskapsområdet. Såtillvida skiljer den sig från den utbildnings- och övningsplan som behandlas i nästa kapitel och bilaga 3. Denna plan riktar sig formellt sett enbart till de statliga myndigheter som omfattas av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Eftersom inriktningen ska riktas mot alla har innehållet fått en allmän prägel och förslag m.m. som presenteras har fått en vägledande och rådgivande karaktär. KBM har utifrån statsmakternas mål redovisat sin syn på vad som behövs för att skapa större enhetlighet och tydlighet i krishanteringssystemet. KBM har koncentrerat framställningen till roller och ansvarsfördelning. Frågor som mera explicit rör innehåll i utbildning och övning samt metoder finns redovisade i den tidigare nämnda planen. Dessa två dokument inriktning och plan kan med fördel läsas parallellt. 4.3 Mål för samhällets krisberedskap Att stärka samhällets krisberedskap är en angelägenhet för flera aktörer; individer, företag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter, regering och riksdag. Alla samhällsviktiga aktörer har ett ansvar för samhällets krisberedskap. Regeringen har fastställt mål för Sveriges säkerhet. Med utgångspunkt i dessa mål har KBM satt upp övergripande mål för den svenska krisberedskapen. (Se Inriktningsdokumentet, bilaga 2). Ur dessa övergripande mål kan tre generella förmågor härledas. Dessa är: Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, krishanteringsförmåga och operativ förmåga. KBM:s inriktning för utbildning och övning tar i första hand sikte på krishanteringsförmågan. 9

10 4.4 Samhällsviktiga aktörer och deras ansvar Vi redovisar i inriktningen de viktigaste aktörerna inom den statliga sektorn samt redogör för det regelverk som reglerar deras ansvar inom detta område. KBM beskriver också andra viktiga aktörer såsom kommuner, landsting, det privata näringslivet samt trossamfund och frivilligorganisationer. Det är även viktigt att Försvarsmakten deltar i sektorsövergripande utbildningar och övningar Alla aktörer ska ha en planmässig och ändamålsenlig utbildnings- och övningsverksamhet. KBM framhåller betydelsen av att alla viktiga aktörer bereds möjlighet att delta i utbildnings- och övningsverksamhet som statliga myndigheter arrangerar inom området. Vidare går vi igenom det ansvar som varje aktör har för att utbilda och öva sin personal. KBM förordar en beställar-utförarmodell på utbildningssidan men anser att en sådan kan genomföras fullt ut först då det finns en marknad, viket idag inte är fallet. Fram till dess måste staten, enligt KBM, ta på sig ansvaret för att tillhandahålla de utbildningar som är nödvändiga för att krishanteringssystemet ska utvecklas. Hit hör i första hand utbildningar av sektorsövergripande karaktär. Det är i flera länder vanligt med beställar-utförarmodellen i olika former. Till exempel i Norge beställer Krisberedskapsmyndighetens motsvarighet, Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB), sina utbildningar från Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet of beredskap (NSUB) samt utvecklar högskoleutbildningar i samarbete med flera universitet. På övningsområdet framhåller vi vikten av att aktörerna också övar samverkan över sektorsgränser och geografiska gränser. KBM avser att i framtiden till regeringen redovisa hur andra aktörer beretts möjlighet att delta i statliga myndigheters utbildnings- och övningsverksamhet. 4.5 Sektorsövergripande verksamhet och stöd Vi redovisar på vilket sätt den sektorsövergripande dimensionen på området måste stärkas och framhåller i detta sammanhang vikten av samverkansövningar. En förutsättning för att myndigheter och organisationer ska kunna samverka vid kriser är emellertid att kunskapen om krishantering och krishanteringssystemet nått en viss nivå, vilket sker genom utbildning. KBM ska verka för att antalet samverkansövningar ökar, ge aktörerna stöd och följa utvecklingen. KBM avser att ta fram en plan för nationella övergripande samverkansövningar (SAMÖ). Vi redovisar också olika typer av stöd som behöver utvecklas för att utbildnings- och övningsverksamheten ska kunna utgöra en drivkraft i syfte att utveckla svensk krisberedskap. Hit hör ett ökat stöd från staten 10

11 gentemot de aktörer som inte har möjlighet eller resurser att öka sina ambitioner inom området. KBM avser att inrätta ett utbildnings- och övningsråd med representation från alla delar av krishanteringssystemet som ska stödja KBM i utvecklingen av utbildnings- och övningsverksamheten och bistå myndigheten i dess beställarroll. Även Försvarsmakten bör vara representerad i rådet. I Norge finns redan ett liknande råd, Faglig råd, vars uppgift är att vara ett rådgivande organ till stöd för högsta ledningen i Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) i den mer långsiktiga ämnesområdesmässiga utvecklingen mm. KBM ska ta fram ett databaserat system för övningsplanering. Syftet med ett sådant system är att ge alla samhällsviktiga aktörer möjlighet att bättre kunna samordna sin övningsverksamhet. Systemet ska bygga på tillgänglighet, tillförlitlighet och tillgodose KBM:s krav på sekretess. Länsstyrelsernas resurser på utbildnings- och övningssidan bör förstärkas. Målsättningen ska vara att varje länsstyrelse har minst en person anställd på heltid för utbildnings- och övningsfrågor inom krisberedskapsområdet. 11

12 5 Utbildnings- och övningsplan (Se även bilaga 3) 5.1 Uppdraget I uppdraget har ingått att Krisberedskapsmyndigheten ska utforma en utbildnings- och övningsplan för de myndigheter som anges i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Planen ska baseras på berörda myndigheters behov och särskilt ange hur kompetensen hos nyckelpersoner vid dessa myndigheter kan utvecklas. 5.2 Tolkning och tillvägagångssätt Varje myndighet som nämns i förordningen (2006:942) har ett ansvar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. Myndigheterna ska själva i detta syfte genomföra en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet. Mot denna bakgrund har KBM gjort bedömningen att en traditionell gemensam utbildnings- och övningsplan inte tjänar något syfte. Däremot har KBM identifierat ett behov av riktlinjer och stöd för myndigheternas utbildnings- och övningsplanering. Den utformade planen har därför mera karaktär av planeringsmodell än traditionell plan. Vi har inbjudit berörda aktörer till två utvecklingsseminarier och arbetat tillsammans med en referensgrupp, som berörts ovan. Vid dessa seminarier och referensgruppsmöten har behovet av en plan och dess syfte diskuterats. KBM har fått gehör för den valda inriktningen. 5.3 Planens innehåll Den föreliggande planen innehåller en planeringsmodell och exempel på hur en målgrupps- och behovsanalys kan göras. Planen innehåller också anvisningar för hur man bör kunna se på utbildnings- och övningsverksamheten. Vidare finns ett avsnitt som betonar vikten av utvärdering, återkoppling och metodutveckling. Vi har valt att göra planen instrumentell till sin karaktär. Det innebär att KBM:s förslag om hur utbildnings- och övningsverksamheten bör utvecklas inte återfinns i planen utan redovisas i Inriktningsdokumentet. 12

13 6 Inventering av utbildningar inom krisberedskapsområdet (Se även bilaga 4) 6.1 Uppdraget Ett deluppdrag har varit att inventera och beskriva befintligt utbud av utbildningar inom krisberedskapsområdet. Krisberedskapsmyndigheten ska även beskriva behovet av nya utbildningar och hur befintliga utbildningar kan utvecklas. 6.2 Tolkning och tillvägagångssätt Att kartlägga och beskriva alla utbildningar som på något sätt har relevans eller koppling till krishantering är inte möjligt. KBM har därför valt att tolka uppdraget som en ambition att få överblick över de utbildningar som syftar till en generell krishanteringsförmåga. Inventeringen har gjorts med tre olika metoder. Universitet m.m. har undersökts med hjälp av Skolverkets databas. Myndigheternas utbildningar har undersökts via respektive hemsidor. Dessutom har olika aktörer tillfrågats om vilka utbildningar man bedriver eller själva använder sig av. 6.3 Resultat och slutsatser av inventeringen Utbudet av utbildningar som syftar till en generell krishanteringsförmåga är relativt litet. Det är i första hand utbildningar anordnade (eller beställda) av KBM och till viss del Räddningsverket som uppfyller de relevanskriterier KBM ställt upp vid inventeringen (se bilaga 4, kap.4). Vissa universitetsutbildningar innehåller inslag som är av generell krishanteringskaraktär. Flera av dessa och andra utbildningar är sektorsspecifika och inriktade på kunskap och förmåga inom den aktuella samhällssektorn. KBM:s sammanfattande slutsatser är: Utbildningar som syftar till generell krishanteringsförmåga för dem som behöver en övergripande förmåga finns i begränsad utsträckning. Olika sektors/verksamhetsinriktade utbildningar med viktiga inslag av krisberedskapsperspektiv finns såväl inom myndigheters utbud som på högskolor/universitet Bilden av såväl utbud som efterfrågan på privata utbildningar är otydlig 13

14 6.4 Behovet av nya utbildningar och utveckling av befintliga utbildningar KBM utvecklar för närvarande ett utbildningssystem som ska kunna möta behovet av generell krishanteringsförmåga. Systemet bygger på utbildningsmoduler av varierande längd och innehåll. Liknande modulsystem används i flera andra länder t ex i Nederländerna. Varje modul ska vara anpassad till olika målgruppers utbildningsbehov och utbildningsstatus. Statens räddningsverk bedriver ett likartat arbete inom räddningstjänstområdet som syftar till att bredda innehållet i befintliga utbildningar och vidga målgruppen. Ett exempel på detta arbete är utvecklingen av den regionala samverkanskursen (RSK). Nedan illustreras KBM:s utbildningssystem för generell krishanteringsförmåga. Förutom kurser med inriktning mot en generell krishanteringsförmåga arrangeras ett antal kurser riktade mot speciella målgrupper, t.ex. kommunala beredskapssamordnare, övningsledare, ansvariga för risk- och sårbarhetsanalys m.m. Behovet av utveckling och förnyelse har olika dimensioner. En dimension rör behovet att anpassa utbildning och utbildningssystem till den nya generation som är på väg in i branschen. Ungdomar, ofta med akademisk utbildning i bagaget, söker sig till krishanteringsområdet. Dessa måste mötas med modern pedagogik och nya pedagogiska verktyg. Det handlar också om att redan yrkesverksamma krishanteringsansvariga behöver hålla sig uppdaterade. Därför bör framtidens kurser också erbjudas på distans med e-learning m.m. som tillgängliga alternativ. USA, med dess stora geografiska avstånd och olika tidszoner, är ett gott exempel på nyttjande av denna form av utbildning. Distansutbildning över Internet vänder sig i USA till allt från den allmänhet som vill öka sin kunskap om 14

15 Homeland Security och Emergency Management till de praktiker som går en mastersutbildning där de läser den mesta tiden av utbildningen på distans. KBM avser att i dialog med berörda aktörer gå vidare i det ovan nämnda utvecklingsarbetet och tillsammans med dessa analysera hur målgruppernas utbildningsbehov bäst kan mötas. Vid denna analys kan den utförda inventeringen vara till stor hjälp. En sådan analys kan med fördel ske inom ramen för det utbildnings- och övningsråd som föreslagits. Se Inriktningsdokumentet, kapitel 7. Vid en sådan analys bör också frågorna om hur befintliga utbildningar kan utvecklas vara ett väsentligt inslag. Analysen bör också omfatta jämförelser med utländska lösningar och möjligheter att utnyttja det internationella kursutbudet. Också andra frågor bör bli föremål för diskussion och förslag då en analys görs. Hit hör frågor om utbildningarnas längd, kvalitet och tillgänglighet. Hit hör också frågan om möjligheten att certifiera vissa utbildningsanordnare i syfte att skapa enhetlighet och försöka garantera viss kvalitetsnivå. I USA samarbetar universitet med Center for Homeland defence and Security i Monterey, Kalifornien. Samarbetet innebär att centret certifierar universiteten om de följer centrets kursplan och låter dem utbilda universitetens lärare. I ett utvecklat beställar-utförarsystem kommer behovet av att certifiera även andra utbildningsanordnare aktualiseras. Hit hör också frågor om akademisering och kopplingen till forskning inom krisberedskapsområdet. I detta sammanhang bör utformningen av en yrkesutbildning på akademisk nivå bli föremål för fortsatt analys, diskussion och prövning. Det av KBM initierade magisterprogrammet i samhällsvetenskap med inriktning mot krisberedskap är ett led i denna ambition. Ovan nämnda Center for Homeland Defense and Security vänder sig i sin Mastersutbildning i Homeland Security till dem som redan är verksamma i systemet och som anses har potential att gå vidare till mer ansvarsfulla uppgifter. Ett behov av att kunna få en samlad översikt över de olika utbildningar som idag erbjuds har identifierats under utredningen. Med den uttalade strävan att främja en utveckling med flera olika utbildningsproducenter kommer ett sådant behov att öka. KBM avser att utveckla ett webbaserat verktyg tillgängligt för alla i syfte att skapa överblick över de utbildningar som finns. Ett sådant verktyg skulle kunna kopplas samman med motsvarande verktyg inom övningsområdet. Det bör även finnas möjlighet att nå andra myndigheters motsvarande informationssystem. 15

16 7 Andra aktörers deltagande KBM anser att: - Förmågan att samverka med andra aktörer är en förutsättning för en fungerande krishantering. - Kommuner och landsting ska inte enbart ha en egen krishanteringsförmåga utan måste också öva samverkan med andra, såväl offentliga som andra aktörer. - För att krishanteringssystemet ska fungera måste näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer erbjudas möjlighet att delta i utbildning och övning. - Det finns ett stort behov av tvärsektoriella samverkansövningar. De statliga organen och kommunerna har en viktig roll för att dessa övningar ska komma till stånd och utvecklas. 7.1 Uppdraget Uppdraget innehåller också en uppgift att beskriva hur övriga berörda myndigheter och andra relevanta aktörer, såsom exempelvis privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet, lämpligen kan beredas möjlighet att delta i planerade övningar och utbildningar och om det finns ett eventuellt utökat behov av genomförandet av tvärsektoriella samverkansövningar. 7.2 Tolkning av uppdraget Vi har uppfattat uppdraget som en uppgift att analysera förutsättningarna för att i högre grad än idag involvera andra samhällsviktiga aktörer som normalt inte deltar i utbildningar och övningar arrangerade av statliga organ. Hit hör kommuner, landsting, privat näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer. KBM gör bedömningen att särskilt näringslivet bör involveras varför privat-offentlig samverkan erhållit extra uppmärksamhet. 7.3 Behovet av samverkan I tidigare kapitel har skäl för ökad samverkan redovisats. Brister i krishanteringsförmåga har ofta kunnat härledas ur ofullkomligheter i samverkansmönster eller oförmåga att agera över geografiska eller administrativa gränser. Insikten att krishantering är ett teamwork måste få större genomslag i krisberedskapen. Ingen samhällsviktig aktör får tillåtas att utgöra en svag länk i krishanteringskedjan. Behovet av samverkan är särskilt uttalat mellan den offentliga och den privata sektorn, då såväl kultur som villkor kan uppvisa stora skillnader. 16

17 7.4 Kommuner och landsting Kommuner och landsting är självständiga aktörer i krishanteringssystemet och bestämmer själva över metoder och former för sitt krisberedskapsarbete. Viss verksamhet är emellertid reglerad enligt lag. Såtillvida innehåller Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap krav på utbildning och övning för förtroendevalda och tjänstemän. Kommunernas krishanteringsförmåga är viktiga beståndsdelar i det nationella krishanteringssystemet. Denna förmåga handlar inte enbart om den egna förmågan utan i hög grad om förmågan att kunna samverka såväl vertikalt dvs. med länsstyrelserna och centrala myndigheter som horisontellt med andra kommuner. I denna förmåga ligger också att kunna samverka med icke-offentliga organ, särskilt det lokala näringslivet. Kommuner och landsting har en lagstadgad skyldighet att ge förtroendevalda och anställd personal den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse i fredstid. Det är av stor vikt att den utbildnings- och övningsverksamhet som initieras också kan omfatta andra aktörer med vilka man ska samverka i en krissituation. 7.5 Trossamfund och frivilligorganisationer Trossamfunden har lång erfarenhet av att ta hand om människor i kris. Därför kan trossamfundens medverkan vara ovärderlig i vissa typer av krissituationer. De kan erbjuda drabbade människor såväl andlig som medmänsklig och materiell hjälp oberoende av trosbekännelse och livsåskådning. Trossamfund som representerar invandrargrupper har ofta en viktig kulturell kunskap som är värdefull i krissammanhang. KBM anser att trossamfunden och de kommunala aktörerna bör utbilda och öva tillsammans för att uppnå bäst möjliga krishanteringsförmåga. Frivilligorganisationerna förfogar över personella resurser som kan utgöra nödvändig förstärkning i en allvarlig krissituation i samhället. Därför är det viktigt att ansvariga organ vid behov kan tillvarata sådan kompetens. KBM anser att det är av största vikt att den organisation som knyter till sig frivilliga upprätthåller kompetensen hos dessa genom att erbjuda utbildnings- och övningstillfällen i detta syfte. 7.6 Det privata näringslivet Viljan att delta Det råder till stor del samstämmighet mellan offentlig och privat sektor om behovet av samverkan inför och under kriser. Denna behovsbild förstärktes under de åtta seminarier som KBM arrangerade 2006 i syfte att skapa insikt och delaktighet bland företagare för krisberedskapsfrågor. Många inbjudna företag uttryckte en stark önskan att få delta i såväl utbildnings- som 17

18 övningsverksamhet, särskilt det senare. Dock framfördes också krav på att dessa anpassas till de villkor som gäller för näringslivet. En början till en sådan anpassning kan vara att tillämpa en gemensam och begriplig terminologi. Villkor för deltagande En ofta återkommande åsikt är att utbildningar eller övningar även måste vara till nytta för företaget. Det måste finnas tydliga mål och spelregler för deltagande. Det är också väsentligt att det skapas ett klimat av öppenhet och förtroende. Särskilt har poängterats att det måste skapas en förståelse för företagens arbetssätt och villkor. Samverkan ska bygga på frivillighet, men kan också formaliseras i avtal. Hur kan samverkan utvecklas? Samverkan uppstår inte spontant. Från näringslivshåll framförs därför ofta önskemål om att ansvariga myndigheter måste ta initiativ och bjuda in till utbildningar och övningar. Sådan inbjudan och samverkan bör, i mån det är möjligt, ske genom redan etablerade strukturer och kanaler. Såtillvida kan branschorganisationer spela en viktig roll liksom också Svenskt Näringsliv med Näringslivets Säkerhetsdelegation och deras regionala och lokala avdelningar. De offentliga aktörerna bör ta på sig en initierande roll. På regional nivå kan länsstyrelserna och de regionala råden för krisberedskap spela en viktig kontaktskapande roll. Samma resonemang bör kunna föras för kommunerna som med hjälp av etablerade samverkansorgan, t.ex. krishanteringsråden, bör kunna utgöra nav i lokal samverkan. Näringslivsföreträdare bör bjudas in redan i förberedelsearbetet inför utbildningar och övningar om man vill att de ska delta. Det är även till fördel om dessa är med och påverkar planeringen i syfte att åstadkomma ömsesidig nytta. Många har vittnat om att framgångsrika samarbetsprojekt ofta börjat i liten skala. KBM avser att fortsatt utveckla utbildningar i syfte att öka förmågan till privat-offentlig samverkan. 7.7 Behovet av tvärsektoriella samverkansövningar Idag genomförs ett antal samverkansövningar inom och mellan olika sektorer där även olika nivåer i samhället är involverade. Det finns emellertid ett stort behov av att utveckla dessa övningar där flertalet sektorer och flera nivåer i samhället på ett eller annat sätt är involverade. Förutsättningarna för detta är mycket skiftande i de olika delarna av krishanteringssystemet. En förutsättning för att myndigheter och organisationer ska kunna samverka vid kriser och under övningar är att kunskapen om krishantering och krishanteringssystemet har nått en viss nivå hos alla aktörer. Det innebär att aktörerna måste ta sitt ansvar enligt ansvarsprincipen samtidigt som 18

19 KBM och länsstyrelserna också måste fungera som motor och inspiratör för den sektorsövergripande verksamheten. KBM ska verka för att antalet samverkansövningar ökar, ge aktörerna stöd och följa utvecklingen. Länsstyrelsen ska ha motsvarande uppgift på den regionala nivån. De regionala råden för krisberedskap och höjd beredskap har en viktig roll i detta sammanhang. På det lokala planet har kommunerna det geografiska områdesansvaret med uppgift att bl.a. verka för att aktörerna i kommunen samverkar och samordnar sina förberedelser för krishantering. Krishanteringsråden eller motsvarande fora har en viktig roll också när det gäller att få till stånd samverkansövningar. Utöver dessa samverkansövningar finns ett behov av nationellt övergripande övningar, SAMÖ, i vilka flera sektorer och nivåer övar samtidigt för att stärka samhällets generella krishanteringsförmåga genom att fokusera på en viss samhällsviktig funktion eller ett visst problemområde. KBM avser att upprätta, efter hörande av det föreslagna utbildnings- och övningsrådet, en långsiktig övningsplan för övergripande samverkansövningar av detta slag. KBM är också sammanhållande för planering och genomförande av SAMÖ. Berörda myndigheter bör i sina regleringsbrev eller på annat sätt ges i uppdrag att delta i planeringen och genomförandet av aktuell samverkansövning (SAMÖ). 19

20 8 En uppföljningsmodell KBM anser att: - De uppföljningssystem som finns idag är tillräckliga för att också inrymma uppföljning av utbildning och övningsinsatser. 8.1 Uppdraget Ett deluppdrag i utredningsarbetet har varit att utarbeta en uppföljningsmodell som ska kunna användas för att myndigheten kontinuerligt ska kunna följa upp genomförda aktiviteter i förhållande till angivna mål och inriktningar. KBM har tolkat uppdraget som en uppgift att knyta ihop uppföljningsarbetet inom utbildnings- och övningsområdet med redan befintlig uppföljningsverksamhet inom andra områden som har betydelse för hur krishanteringsförmågan utvecklas. KBM beskriver nedan hur ett sådant sammanhängande system bör vara utformat. 8.2 Ett sammanhängande system Utbildning och övning måste sättas in i ett sammanhängande system för det fortlöpande arbetet med att förbättra samhällets krisberedskap. Ett sådant system bör omfatta gemensam planering/inriktning, ett samordnat genomförande, systematisk uppföljning och välgrundade beslut om ytterligare insatser. I detta avsnitt beskrivs hur uppföljningen av genomförda utbildnings- och övningsinsatser kan gå till på nationell nivå. Fokus ligger på uppföljning av de myndigheter som har särskilda uppgifter i krishanteringssystemet och som får särskild ersättning av staten för detta, dvs. alla kommuner och landsting, samt de myndigheter som ges särskilt ansvar i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 8.3 Syftet med uppföljningen De utbildnings- och övningsinsatser som en organisation genomför ska alltid utvärderas och följas upp inom den egna organisationen. Huvudsyftet med detta är att skapa kunskap inom den egna organisationen om vilken förmåga som finns att hantera olika kriser. Denna kunskap kan sedan omsättas i åtgärder för att förbättra förmågan. Hur denna uppföljning genomförs är upp till varje enskild organisation. Ibland kan det dock finnas skäl att återkoppla resultatet av utbildnings- och övningsinsatser till aktörer utanför den egna organisationen. Detta gäller särskilt om utbildningen/övningen genomförts med extern finansiering eller som en följd av inriktningsbeslut som fattats utanför den egna organisationen. Sambandet mellan myndighetens egen uppföljning och nationell uppföljning finns beskriven och illustrerad i bilagd Utbildnings- och övningsplan, kapitel 3. 20

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Inriktningsbeslut för 2011

Inriktningsbeslut för 2011 samhällsskydd och beredskap 1 (23) Inriktningsbeslut för 2011 Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (23) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 Effektivare process

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument Krishantering i stormens spår Huvuddokument 2005-08-31 Dnr: 0257/2005 Titel: Krishantering i stormens spår Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011. Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011. Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012 Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011 Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012 2 3 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240 42 75 Publikationsnummer MSB 373-12 ISBN 978-91-7383-214-4

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer