Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan. Disposition. Bakgrund
|
|
- Simon Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan Margareta Emtner Professor, leg sjukgymnast, Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Lund, PV, Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på fysisk aktivitet/träning Behandling av astma/kol ur ett fysioterapeutiskt perspektiv inklusive interprofessionell samverkan och utbildning/egenvård Tester, mätmetoder, symtom, livskvalitet Uppföljning och återbesök Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö. Genetisk disposition. Mellan och personer lider av KOL där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL. 1
2 forts. Bakgrund Samhällskostnaderna för astma är ca 8 miljarder kronor per år Samhällskostnaderna för KOL är ca 14 miljarder kronor per år Ca 20% av vuxna med astma eller KOL-diagnos har båda sjukdomarna, astma-kol-överlappning, asthma- COPD overlap, ACO WHO KOL - 3:e vanligaste sjukdomen 2030 Karakteristika vid astma och KOL Exacerbationer Samsjuklighet Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest Nedsatt nutritionsstatus Astma KOL Kardiovaskulär begränsning Dyspné Nedsatt fysisk kapacitet och aktivitet Luftvägsobstruktion Skelettmuskeldysfunktion Utmärkande vid astma En kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom Inflammationen är förenad med hyperreaktivitet Luftvägsobstruktionen är reversibel antingen spontant eller med farmaka 2
3 BHR - Bronkiell hyperreaktivitet Ospecifika stimuli Specifika stimuli allergen Ansträngningsutlöst bronkobstruktion, EIB % PEF el FEV 1 Bronkdilatation under arbete Arbetsperio od Fall i PEF (15 %) el FEV 1 (10 %) TID (min) Spirometrisk gradering av KOL Grad Lungfunktion 1 FEV 1 80% % FEV 1 < 80 % 3 30% FEV 1 < 50 % 4 FEV 1 < 30% Ej KOL KOL Rökstopp (GOLD, 2014) 3
4 Kombinerad undersökning vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion C A D B Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 Karakteristika vid KOL Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest KOL Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Nedsatt fysisk kapacitet och aktivitet Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär begränsning Luftvägsobstruktion Skelettmuskeldysfunktion Samsjuklighet vid KOL Kardiovaskulär sjukdom (hypertension, koronarinsufficiens, hjärtsvikt, arytmier) Metabola tillstånd (hyperlipedemi, diabetes, osteoporos, osteoartrit) Skelettmuskeldysfunktion Ångest, depression Anemi Infektioner Lungcancer Sömnapné Njurinsufficiens Sväljinsufficiens Gastroesofagal reflux Kognitiv dysfunktion Smith et al Int J Chron Obstruct Pulmon Dis
5 Karakteristika vid KOL Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest KOL Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Nedsatt fysisk kapacitet och aktivitet Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär begränsning Luftvägsobstruktion Skelettmuskeldysfunktion Vad händer vid en exacerbation? Akut minskad lungfunktion Signifikant minskad skelettmuskelstyrka Systemisk inflammation Negativ nutritionsbalans Administration av korticosteroider 10 % minskad muskelstyrka under 8 dagars sjukhusvistelse Inaktivitet; endast begränsad tid med viktbärande aktiviteter Borges Arch Phys Med Rehabil, 2014, Spruit ERJ, 2003, Pitta AJRCCM, 2006 Fysisk aktivitet vid exacerbation Pitta, Chest 2006;129:536 Burtin, Eur Respir J,
6 Aktivitetsnivå vid astma Astmatiker Normalpopulation Genomförde någon form av träning 44% 60% Uppfyllde fysisk aktivitetsrekommendationerna 22% 48% Utmärkande för de som tränade Ung, man, välutbildad, lägre BMI och bättre astmakontroll Westermann. Annals of Allergy, Asthma & Immunology. 2008;101:488 Fysisk aktivitetsnivå hos personer med och utan astma Jerninger. Respiratory Medicine 2013 Aerob fysisk kapacitet vs mortalitet allmän population VO 2 < 27,6 ml/kg VO 2 = 27,6-32,2, ml/kg VO 2 = 32,3-37,1 ml/kg VO 2 > 37,1 ml/kg N=1294 men Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825 6
7 Lägre fysisk aktivitetsnivå hos kroniskt sjuka KOL RA DM Healthy Låg aktivitet Arne. SJPHC, 2009 Fysisk aktivitet vid olika GOLD-stadier N=100 Kontrollerad multi-center pilotstudie Troosters, Resp Med, 2010 KOL fysisk aktivitet vs mortalitet Waschki. Chest
8 Fysisk kapacitet vs mortalitet KOL-population Oga. AJRCCM 2003;167: min gångsträcka - predicerar mortalitet Golpe. Respiratory Care MWD prognostisk för mortalitet och sjukhusinläggning Spruit. JAMDA
9 Riskfaktorer fysisk kapacitet och sjukdom N=6 213 men Myers N Engl J Med 2002;346:793 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på fysisk aktivitet/träning Behandling av astma/kol ur ett fysioterapeutiskt perspektiv inklusive interprofessionell samverkan och utbildning/egenvård Tester, mätmetoder, symtom, livskvalitet Astma - VO 2 förbättras efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review
10 Astma - FEV 1 är oförändrad efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review KOL - Effekter av farmakologisk och icke-farm behandling alitet - SGRQ Förändring i livskva Serevent Seretide Spiriva ,5-4,4-4, Rehabilitation * + -7,1 Clinical relevant change (Griffiths. Lancet 2000, Donohue. Chest, 2002, Vincken. ERJ 2002, Calverly. Lancet, 2003). Effekter av fysisk träning Patienter i stabil fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Max fysisk kapacitet (aerob, styrka)) Funktionell kapacitet (6MWD) Fysisk aktivitet Submaximal uthållighet Patienter i akut fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Funktionell kapacitet (6MWD o ISWT) Sjukhusinläggningar Troosters, ERJ 2010 Lacasse, Cochrane review, 2006 Nici, Review, AJRCCM, 2006 Spruit, ATS/ERS 2014 Puhan, review, Respir Research, 2005 Puhan, Cochrane review,
11 Rehabilitering efter exacerbation Totalt (-9.9) Livskvalitet, SGRQ Påverkan (-13.9) 6-min gångsträcka Symtom (+0.9) Aktivitet (-9.9) (78 m) Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Rehabilitering efter exacerbation Sjukhusinläggningar Mortalitet OR=0.22 OR=0.28 Favours rehab Favours control Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Additativ effekt av bronkdilaterare vid rehabilitering Rehab (Casaburi. Chest, 2005) 11
12 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på fysisk aktivitet/träning Behandling B h av astma/kol ur ett fysioterapeutiskt ti perspektiv inklusive interprofessionell samverkan och utbildning/egenvård Tester, mätmetoder, symtom, livskvalitet Uppföljning och återbesök Behandlingsmål vid astma och KOL Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom KOL Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Förhindra och behandla exacerbationer Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten GINA (Global Initiative for Asthma) GOLD (Global Obstructive Lung Disease) Trots behandlingsmålen Färre än hälften av barn med astma uppnår astmakontroll Färre än hälften av vuxna med astma uppnår astmakontroll Stort mörkertal, KOL-diagnos sent Brister i omhändertagandet 12
13 Vilka ska erbjudas fysioterapeutisk behandling? Astma De som ej uppfyller målen. Framför allt de som återkommer o belastar sjukvården. De som är okunniga om sin sjukdom. De som har en låg fysisk kapacitet och aktivitetsnivå. KOL Alla patienter Diagnostik vid misstänkt astma Dynamisk spirometri med reversibilitetstest och mätning av dygnsvariation Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri med reversibilitetstest i diagnostiskt syfte till vuxna och barn som är 6 år eller äldre med misstänkt astma (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan erbjuda mätning av dygnsvariabilitet i diagnostiskt syfte (FEV1 eller PEF-mätning) till personer med misstänkt astma (prioritet 6) Rad D00.04, D00.03 Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation Hälso- och sjukvården bör - erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med spray och spacer vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan - erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med nebulisator vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 5). Rad A01.21 och A
14 Diagnostik vid misstänkt KOL hos rökare och före detta rökare FEV 1 /FEV 6 -mätning för att identifiera personer till vidare utredning (screening) Hälso- och sjukvården bör erbjuda FEV 1 /FEV 6 -mätning som inledande obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 2). Rad D00.19 Diagnostik vid misstänkt KOL Mätning av FEV 1 /FVC eller FEV 1 /VC max efter bronkdilatation Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 10). Rad D00.21 och D00.20 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Spirometri nödvändig för diagnossättning Undersökning ska omfatta: Symtombedömning (CAT, MRC) Gradering av spirometri (Grad 1-4) Exacerbationer senaste året (antal) Komorbiditeter (kardiovaskulär, osteoporos, depression, lungcancer, metabola syndromet, diabetes Vestbo. GOLD Executive Summary. AJRCCM
15 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion C A D B Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 Rökstopp vid astma och KOL Hälso- och sjukvården bör - erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som röker (prioritet 1) - erbjuda stöd att sluta röka till föräldrar som har barn med med astma som (prioritet 2) - erbjuda stöd att sluta röka till personer med KOL som röker (prioritet 1) Rad A03.08a, A03.08b och K03.05 Rökningens effekt på lungfunktion FEV 1 (% of value at age 25 y) 100 Never smoked or not susceptible to smoking Smoked regularly and susceptible to its effects DISABILITY Stopped at Stopped at 65 DEATH Age (y) Adapted from Fletcher & Peto
16 Förhållandet mellan träning, aktivitet och sittande Stillasittande Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande fysisk aktivitet HEPA Fysisk träning Intensitet Duration Frekvens Fysioterapi vid astma Andningsträning Inspirationsmuskelträning Fysisk träning Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Minskad oro och ångest Lägre andningsfrekvens Lägre medicinering Oförändrad lungfunktion Osäkra resultat Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Förbättrad fysisk kapacitet Oförändrad lungfunktion Bruurs. The effectiveness of physiotherapy in patients with asthma: A systematic Review. Respir Med 2013;107:483 Träningsråd vid astma Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4). Rad, A
17 Fysisk aktivitet/träning -Astma Träning vid låg grad av obstruktivitet Ansträngningsutlösta andningsbesvär Premedicinering Uppvärmning intervaller, lång, stegrad Nedvarvning Träningsmiljö Värmeväxlare Refraktärperiod Träningstyp Träningsrekommendationer Aerob fysisk aktivitet Muskelstärkande fysisk aktivitet Rörlighetsträning gärna i intervaller ffa ben-, arm-, skulder-, bål-, skulder- och bäckenbottenmuskulatur ffa nack-, skulder-, bröstkorg- lår- och vadmuskulatur Avspänningsträning Andningsteknikträning vid dysfunktionellt andningsmönster, slemmobilisering Intervalluppvärmning minskar EIB Stickland. MSSE 2012;44 (3);383 17
18 Värmeväxlare Lungplus 1 Jonasport värmemask Lungplus sport Lungplus junior Refraktärperiod (Larsson K, 2000) FEV 1 vid samma ansträngningsnivå (80-85% av HR max ) Fitch. Specificity of Exercise in Exercise-induced Asthma. BMJ 1971;4:577 18
19 PEF under arbete 9,5 9 * * /sec) PEFR (L/ 8,5 8 7,5 7 Land group Water group *: P<0.05 vs. Before 6,5 Before After warm-up After interval training After cooling down Konditions- och styrketräning vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med stabil KOL och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning. Rekommendationen avser personer med FEV 1 < 80 procent av förväntat normalvärde (prioritet 3) Erbjuda personer med KOL och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen. Rekommendationen avser personer med FEV 1 < 80 procent av förväntat normalvärde (prioritet 3). Rad K03.12 och K03.15 Träning vid KOL - hyperinflation i vila och vid aktivitet FRC FRC Ökat flödesmotstånd Ökat andningsarbete 19
20 Ventilatorisk begränsning - Ökat andningsarbete syns i tidigt skede 16 lindrig KOL FEV 1 93% förv. 16 kontroller Minutventilation Andningsfrekvens Tidalvolym Lungvolymer Guenette et al, ERJ, Fysisk träning - Före träningsstart - KOL Undersök fysisk kapacitet 6-min gångtest, 30-meters gångtest, Sit-to-Stand test, (arbetsprov) Andningsträning Gånghjälpmedel Vilka andra sjukdomar har patienten? Optimera träningen med bronkdilaterande medicin ATS Statement. AJRCCM 2002;166:111, Andersson. Prim Care Respir J 2011;20:434, Jones. Thorax 2013;68:1015 Fysisk träning/aktivitet - Rekommendationer Premedicinering (om effekt) Långsam uppvärmning Instruera sluten läppandning 2-5 ggr/vecka Aerob fysisk aktivitet (Borg 4-6) Använd gärna intervallträning Muskelstärkande fysisk aktivitet Flexibilitetsövningar Näringstillskott för underviktiga SpO 2 bör ej understiga 88% under aktivitet Använd gärna gånghjälpmedel för de som behöver FYSS
21 Fysisk aktivitet/träning Att ha kontroll på Syrgasmättnad < 88%, intervallträning, lägre intensitet, styrketräning, extra oxygen BMI < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3 mån) > 30 (dietistkontakt) Blodtryck Bröstsmärta Yrsel Illamående Arytmier Obehandlat blodtryck Diastoliskt: > 110 mm Hg Systoliskt: > 180 mm Hg Avbryt träningen Fysisk aktivitet/träning Efter en exacerbation Förflyttningar Lätt styrketräning Resa sig från stol Korta gångsträckor Trappgång Tåhävningar Cykling Träning med vikter (ffa för benen) Balansträning Rörlighetsträning Stående utan stöd Tandemstående Daglig aktivitet Borges. Arch Phys Med Rehabil. 2014;95(9): Nutritionsbehandling vid KOL och lågt BMI Hälso- och sjukvården bör erbjuda nutritionsbehandling till personer med KOL och ett BMI som är lägre än 22 (prioritet i it t 3). Rad K
22 Nutritionsbehandling vid KOL och lågt BMI - varför? Viktförlust och undernäring är vanligt vid KOL. Undernäring är en riskfaktor som kan medföra ökad dödlighet, infektionsbenägenhet, ökat vårdbehov samt minskad muskelmassa och muskelfunktion. Nutritionsbehandling syftar till viktuppgång, ökat BMI, förbättrad kroppskonstitution samt ökad funktionell kapacitet. Kroppssammansättning Undervikt < 22 kg/m 2 Fettfri massa Fettmassa Förlust av fettfri massa vid viktnedgång Större mängd visceralt fett Mortalitet Systemisk inflammation Insulinkänslighet Muskelmassa Fall Interventioner med kost och träning förbättrar KOL-patienterna 22
23 Träning med extra syrgas varför? Patienter med KOL som blir hypoxiska (syrgasmättnad < 88 procent) under ansträngning har svårare att delta i fysisk träning. Extra syretillförsel under träning kan bidra till att de kan träna på en högre intensitet och under längre tid, vilket skulle kunna förbättra fysisk kapacitet och livskvalitet. Träning med extra syrgas vilken effekt? viss ökning i submaximal fysisk kapacitet mätt med ett submaximalt cykeltest (begränsat vetenskapligt underlag). viss minskning av dyspné efter genomfört gång- och cykeltest (begränsat vetenskapligt underlag). oförändrad fysisk kapacitet mätt som sex minuters gångsträcka och livskvalitet (begränsat vetenskapligt underlag). Träning med syrgas Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 50% av förväntat värde, som sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning, konditionsträning med extra syrgastillförsel (FoU) Rad K
24 Motståndsandning varför? Positive Expiratory Pressure, PEP Personer med KOL har problem med dyspné och kan ha sekretproblem Dyspné och sekretproblem kan påverka fysisk förmåga och hälsorelaterad livskvalitet Motståndsandning Förebygger att luftvägarna faller samman Ger en förlängd exspiration Minskar andningsfrekvens, dyspné och CO 2 -halt i blodet Förbättrar Vt och SaO 2 Ger djupare och långsammare andningsmönster under aktivitet (Bianchi, Chest 2004;125:459), (Spahija, Chest 2005;128:640) Undvik diafragmaandning som kan öka andningsarbetet (Gosselink, AJRCCM 1995;151:1136) (Dechman Phys Ther 2004;84:1189) Instruktion av PEP för att förbättra ventilation Andas in djupt och blås långsamt ut luften via munstycke/mask eller läppar tills andetaget är slut men utan att pressa ut den sista luften. Upprepa ca 10 ggr. Antal ggr/dag kan variera Under fysisk aktivitet samma teknik men använd sluten läppandning 24
25 Instruktion PEP för att förbättra sekretmobilisering Andas in djupt och blås långsamt ut luften via munstycke/mask eller läppar men spara luft i slutet av andetaget, andas in igen och upprepa på samma sätt 10 ggr ska upplevas som att man fyller upp lungorna med luft HUFFA DIREKT EFTER! (UTGÅNGSLÄGEN: MYCKET LUFT OCH LITEN LUFTMÄNGD) KOL, FEV1< 80% av förväntat värde, dyspné och sekretproblem Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL vid exacerbation motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP) (prioritet 2). erbjuda personer med KOL i stabilt skede motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP) (prioritet 5). Rad K03.14 och K03.10 Inandningsmuskelträning IMT- varför? Patienter med KOL kan ha svag inandningsmuskulatur Svag andningsmuskulatur påverkar fysisk förmåga och inhalationsteknik K
26 IMT (inspirationsmuskelträning) Bakgrund Nedsatt andningsmuskelstyrka PCO 2, SpO 2, dyspné, gångsträcka IMT-träning Ökad inspirationsmuskelstyrka Ökad inspirationsmuskeluthållighet Ökad funktionell arbetsförmåga (gångsträcka) Förbättrad livskvalitet Patienter med inspirationsmuskelsvaghet, lågt PaO 2, högt PaCO 2 har bättre effekt på inspirationsmuskelstyrkan. Gosselink. ERJ 2011 Inandningsmuskelträning Hälso -och sjukvården bör erbjuda inandningsmuskelträning till personer med KOL, FEV1 < 80% av förväntat värde och svag inandningsmuskulatur (FoU) K03.09 Interprofessionell samverkan vid astma och KOL Exacerbationer Samsjuklighet Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest Nedsatt nutritionsstatus Astma KOL Kardiovaskulär begränsning Dyspné Nedsatt fysisk kapacitet och aktivitet Luftvägsobstruktion Skelettmuskeldysfunktion 26
27 Interprofessionell samverkan vid astma / KOL Kan ske genom astma/kol-mottagningar eller rehabiliteringsprogram Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/kol-mottagning är nästan kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/kolmottagning Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 3). erbjuda personer i alla åldrar med astma vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4). Rad K03.01, A03.01 Vad innebär interprofessionell samverkan? Gemensamma mål med vården där patientens behov är i centrum och där professionerna samverkar Teamets olika kompetenser ska utnyttjas optimalt HUR KAN DETTA SKE? KOL-mottagning, oxygen-mottagning, KOL-ansvarig, KOL-ssk, oxygen-ssk, KOL-utbildning, rehabilitering 27
28 Interprofessionell samverkan Läkemedelsbehandling Stöd att sluta röka Patientutbildning Fysisk aktivitet/träning Sekretmobilisering Näringsproblematik Exacerbationer ADL-problematik Ångest, oro, depression Livskvalitet Läkare, samtliga professioner Samtliga professioner Samtliga professioner Fysioterapeuter, samtliga professioner Dietist, samtliga professioner Läkare, ssk, samtliga professioner Arbetsterapeut, samtliga professioner Kurator/psykolog, samtliga professioner Samtliga professioner Utbildning, stöd till egenvård, behandlingsplan Hälso- och sjukvården bör erbjuda ungdomar och vuxna med astma patientutbildning och stöd till egenvård individuellt eller i grupp (prioritet 3) erbjuda utbildning för föräldrar till barn med astma (prioritet 3) erbjuda personer med astma en skriftlig behandlingsplan (prioritet 3) Rad, A03.05, A03.03, A03.07, A03.02 Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL patientutbildning och stöd till egenvård individuellt eller i grupp (prioritet 3) erbjuda personer med KOL en skriftlig behandlingsplan (prioritet 3). Rad K03.03, K
29 Patientutbildning Stöd till egenvård Skriftlig behandlingsplan Individuellt eller i grupp Vad kan ingå? ADL, energibesparande tekniker, exacerbationshantering, ångest- och stresshantering, fysisk aktivitet/träning, kostråd, läkemedelsbehandling, rökstopp, sjukdomslära Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på fysisk aktivitet/träning Behandling av astma/kol ur ett fysioterapeutiskt perspektiv inklusive interprofessionell samverkan och utbildning/egenvård Tester, mätmetoder, symtom, livskvalitet Uppföljning och återbesök Mätning av fysisk kapacitet vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest till personer med KOL och misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet. Rekommendationen avser personer med stabil KOL och FEV1 < 80 procent av förväntat normalvärde (prioritet 2). Rad K
30 Vad kan 6-minuters gångtest användas till? Mäta funktionell fysisk kapacitet hos vuxna med kronisk lungsjukdom Undersöka prognos Undersöka effekt av intervention 1 test räcker 2 tester bör göras 350 m Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ 2014 Inlärningseffekt Trots god reliabilitet så förbättras gångsträckan vid ett andra test. Medelförbättringen är: 26,3 (24-29) m 50-87% av KOL-patienterna går längre vid andra testet Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ 2014 Inför testning - Testutrustning X m X Stol Testprotokoll Borgskala (CR10) Blodtrycksmätare Pulsoximeter Tidtagarur Testbana med längdmarkeringar, optimalt 30 m (eller mer) Tillgång till oxygen, bronkdilaterande medicin o telefon Riskplan Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ
31 Dessa variabler ska mätas Hjärtfrekvens och SpO 2 mäts kontinuerligt under testet med pulsoximeter. Lägsta SpO 2 noteras Skattning av dyspné och bentrötthet med Borgs skala (CR10) sker före och efter testet Blodtryck mäts före testet Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ 2014 Inför testning - Patientförberedelse Korttidsverkande bronkdilaterande medicinering kan tas innan testet och ska då anges i testprotokollet Vilka andra sjukdomar har patienten? Bekväma skor Ingen träning 2 timmar före testet Samma tid på dagen vid upprepade mätningar Ingen uppvärmning, ingen kortversion av testet före Vid syrgasbehandling ska oxygen ges och med samma mängd under testet (kontinuerligt eller med demandventil) Ange om patienten själv bär oxygenutrustning eller ej Ange om patienten använder gånghjälpmedel och vilket hjälpmedel Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ 2014 Instruktioner innan testet Syftet med testet är gå så långt som möjligt på 6 minuter. Du kommer gå mellan dessa markeringar så många gånger som möjligt under 6 minuter Jag kommer att tala om när varje minut passerat och vid 6 minuter kommer jag att be dig stanna där du är. Sex minuter är en lång tid så du kommer att bli ansträngd. Det är tillåtet att sänka farten, att stanna och att vila vid behov, försök börja gå igen så snart du kan. Kom ihåg att syftet är att gå SÅ LÅNGT SOM MÖJLIGT på 6 minuter, men spring eller jogga inte. Har du några frågor? Holland. ERS/ATS Technical standard, ERJ
32 Instruktioner under testet Efter 15 min sittande vila ställer sig patienten vid markeringen. Start Du kan börja gå nu (starta tidtagningen) 1 min Du jobbar på bra. Du har 5 min kvar 2 min Fortsätt på samma sätt. Du har 4 min kvar 3 min Du jobbar på bra. Du har gått halvvägs 4 min Fortsätt på samma sätt. Du har bara 2 min kvar 5 min Du jobbar på bra. Du har bara 1 min kvar 6 min Stanna där du är (stoppa tidtagningen) Om patienten stannar under testet, så ska du var 30 sek då SpO 2 85% säga: Börja gå igen när du känner att du kan göra det Skäl för att avbryta testet SpO 2 < 80% Om SpO 2 stiger till 85% under 6-min gångtest, kan patienten bli ombedd att börja gå igen. Bröstsmärta Dyspné som är extrem Kramp i benen Vacklande/stapplande gång Svettning Blek ansiktsfärg Om patienten uppvisar något av ovanstående: Sätt eller lägg patienten, mät blodtryck, puls, SpO2 och ev. läkarundersökning Borgs CR 10 skala Category Ratio Scale Andfåddhet, bentrötthet 0 Ingen alls 0.5 Knappt kännbar 1 Mycket svag 2 Svag 3 Måttlig 4 Ganska stark 5 Stark 6 7 Mycket stark Extremt stark Borg G, 1992 Maximal 32
33 Sit To Stand Test, STS STS antal upprepningar på 1 minut Patienten sitter på en stol (46-48 cm hög stol med armstöd). Knä och höfter i 90 graders vinkel och fötterna i golvet med axelbredds avstånd. Patienten ska resa sig upp från stolen med händerna på armstödet till sträckt höftled och därefter sätta sig ner. Puhan. ERJ 2013 Handstyrka - Jamar Short Physical Performance Battery, SPPB-S 1. Balanstest 4 poäng 2. Gångtest 4 poäng 3. Uppresning från stol 4 poäng Totalpoäng: 12 poäng ( = bra funktion) Guralnik. Översättning Lillemor Lundin-Olsson 33
34 Strukturerad symtombedömning Hälso- och sjukvården bör erbjuda ungdomar och vuxna med astma bedömning av hälsostatus med frågeformuläret ACT (prioritet 2). erbjuda barn med astmabedömning av hälsostatus med frågeformuläret C-ACT (prioritet 2) erbjuda personer med KOL bedömning av hälsostatus med frågeformuläret CAT (prioritet 2). erbjuda personer med KOL bedömning av hälsostatus med frågeformuläret mmrc (prioritet 4). Rader: A04.01, A04.02, K04.05, K04.06 Bedömning av hälsostatus Frågeformuläret Asthma Control Test, ACT till ungdomar och vuxna med astma Frågeformuläret Asthma Control Test for Children, C - ACT till barn med astma Frågeformuläret COPD Assessment Test, CAT till personer med KOL ACT Asthma Control Test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar symtom och ev påverkan på dagliga aktiviter senaste månaden 5 frågor >12 år, 7 frågor för barn 4-11 år >19 betraktas astma väl kontrollerad 34
35 CAT - Chronic obstructive pulmonary disease assessments test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar sjukdomens påverkan på välbefinnande och dagliga aktiviteter 8 frågor ( som bäst beskriver hur du för närvarande mår ) Höga poäng visar förbättringsutrymme mmrc - Medical Research Council Scale 0 Jag blir bara andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 1 Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 2 Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som en annan i min ålder 3 Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten 4 Jag blir andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig Mahler. Chest 1988;93:580-6 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på fysisk aktivitet/träning Behandling av astma/kol ur ett fysioterapeutiskt perspektiv inklusive interprofessionell samverkan och utbildning/egenvård Tester, mätmetoder, symtom, livskvalitet Uppföljning och återbesök 35
36 Uppföljning och återbesök vid astma hos barn o ungdomar Tillstånd Frekvens Besökets innehåll Astma med exacerbation Inom 6 Bedömning av symtom, ACT veckor Anamnes om passiv rökning, exacerbationer, fysisk aktivitet samt Okontrollerad astma med underhålls- Minst 2 gånger frånvaro från förskola och skola behandling per år Uppföljning av skriftlig behandlingsplan Kontrollerad astma med underhållsbehandling 1 2 gånger per år Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt Kontrollerad astma utan underhållsbehandling Vid behov Spirometri (barn 6 år) Uppföljning och återbesök vid astma Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn och ungdomar återbesök - inom 6 veckor vid astma med exacerbation (prioritet 2) - minst 2 gånger per år vid okontrollerad astma med underhållsbehandling (prioritet 2) gånger per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling (prioritet 2) - vid behov vid kontrollerad astma utan underhållsbehandling (prioritet 3) Rader: A04.17, A04.15, A04.08, A04.11 Uppföljning och återbesök vid astma hos vuxna Tillstånd Frekvens Besökets innehåll Astma med exacerbation Inom 6 veckor Bedömning av symtom, ACT Anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet Okontrollerad astma med underhållsbehandling Minst 2 gånger per år 1 gång per år Uppföljning av skriftlig behandlingsplan Undersökning av inhalationsteknik samt mätning av längd och vikt Spirometri 36
37 Uppföljning och återbesök vid astma hos vuxna Tillstånd Frekvens Besökets innehåll Kontrollerad 1 gång per Bedömning av symtom, ACT astma med underhållsbehandling år Anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet Uppföljning av skriftlig behandlingsplan Undersökning av inhalationsteknik samt mätning av längd och vikt Minst vart Spirometri tredje år Kontrollerad Vid behov Bedömning av symtom, ACT astma utan underhållsbehandling Anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet Uppföljning av skriftlig behandlingsplan Undersökning av inhalationsteknik samt mätning av längd och vikt Minst vart tredje år Spirometri Uppföljning och återbesök vid astma Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna återbesök - inom 6 veckor vid astma med exacerbation (prioritet 2) - minst 2 gånger per år vid okontrollerad astma med underhållsbehandling (prioritet 2) - 1 gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling (prioritet 3) -vid behov vid kontrollerad astma utan underhållsbehandling h dli (prioritet 4) Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna med okontrollerad astma och underhållsbehandling uppföljande spirometriundersökning 1 gång per år (prioritet 2) Erbjuda vuxna med kontrollerad astma uppföljande spirometriundersökning minst vart tredje år (prioritet 3) Rader: A04.16, A04.13, A04.07, A04.10, A04.14, A04.09 Uppföljning och återbesök vid KOL Tillstånd Frekvens Besökets innehåll KOL med akut exacerbation KOL med upprepade exacerbationer KOL med underhållsbehandling KOL utan underhållsbehandling KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde Inom 6 veckor Minst 2 gånger per år 1 gång per år Vid behov 1 gång per år i max 5 år Rökare med KOL 1 gång per år Spirometri Bedömning av symtom, CAT Anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet Uppföljning av skriftlig behandlingsplan l Undersökning av längd, vikt, inhalationsteknik och saturation Spirometri för att identifiera personer med snabb årlig lungfunktionsförsämring ( rapid decliners ) 37
38 Uppföljning och återbesök vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL återbesök - inom 6 veckor vid akut exacerbation (prioritet 2) - minst 2 gånger per år vid upprepade exacerbationer (prioritet 2) - 1 gång per år vid underhållsbehandling (prioritet 3) - vid behov vid ingen underhållsbehandling (prioritet 3) Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL som röker uppföljande spirometriundersökning 1 gång per år (prioritet 2) erbjuda personer med KOL och FEV1 < 80 procent av förväntat normalvärde uppföljande spirometri årligen för att identifiera dem med snabb lungfunktionsförsämring, så kallade rapid decliners (prioritet 2) Rader: K04.16, K04.15, K04.12, K04.11, K04.13, K04.17 Konklusion Personer med astma och KOL kan och ska behandlas Arbeta interprofessionellt Erbjud patientutbildning Gör en skriftlig behandlingsplan Följ upp patienterna och mät symtom regelbundet Erbjud alltid fysisk träning om patienten är inaktiv eller har en låg fysisk kapacitet Erbjud fysisk träning i direkt anslutning till en exacerbation för patienter med KOL Sammanfattning Vad är de 3 viktigaste sakerna som du lärt dig idag? Skriv ner 3 saker som du ska ändra i din kliniska vardag. Fundera på minst ett test som du skulle vilja börja använda i din kliniska vardag. 38
39 Tack för uppmärksamheten! 39
Luftvägs- obstruktion Exacerbationer Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Astma KOL
Fysioterapi och fysisk aktivitet Karakteristika vid astma och KOL Exacerbationer Luftvägsobstruktion Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Leg. Sjukgymnast,
Läs mer2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Produkt Stöd för styrning och ledning
Läs merAgenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar
Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merAstma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Disposition. Bakgrund. forts. Bakgrund. Karakteristika vid astma och KOL Definition av astma
Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Margareta Emtner Professor, leg sjukgymnast, Uppsala Universitet E-post:
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merNya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Sthlm 2015-10-23 Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning,
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merAstma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning
Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom Karin Wadell Specialistsjukgymnast, Docent Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet Lung-
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Ersätter de indragna riktlinjerna
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merAstma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Disposition. Utmärkande vid astma
Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Margareta Emtner Leg sjukgymnast, docent Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Lund, PV, 2014-10-14 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive
Läs merNätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos
1 KOL och astma två sjukdomar som behöver stor uppmärksamhet KOL 700 000 förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos Astma 900 000 har astma och mer än hälften
Läs merVilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan 400 000 och
Läs merInandningsmuskelträning (IMT)
Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merLäkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan
Läs merInterprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!
Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Peter Odebäck Spec i allmänmedicin Distriktsläkare Medicinsk rådgivare - kvalitetsutveckling Prioriteringsordförande för riktlinjerna
Läs merKOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.
KOL är ocoolt KOL? u u Katastrofal Och u Lamslagen??? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Astma- KOL Vad säger nya guidelines? 140618 Prof.Thomas
Läs merKOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018
KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018 KOL-centrums uppdrag Säkerställa kvalitet och effektivitet i KOL-vården i VGR Stärka forskning kring KOL-sjukdomen KOL-centrum,
Läs merFysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund
Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra
Läs merGod vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet
Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet KOL
Läs merHearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol 150318 Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Nationella riktlinjer för vård vid astma och Regionalt seminarium Södra den 18 mars 2015 Agenda Om riktlinjeprocessen Om riktlinjeprocessen och arbetet med riktlinjerna Genomgång av centrala rekommendationer
Läs merHearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?
015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merNya riktlinjer Astma och KOL 2015
Nya riktlinjer Astma och KOL 2015 Epidemiologi Astma och KOL 10 % av befolkningen har astma 5 % har en astma som kräver regelbunden behandling En halv miljon svenskar har KOL varav många ej vet om det
Läs merKol-patienter Träning
Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat
Läs merKOL Min behandlingsplan
KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merCERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING
CERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING KAAK, LUND ASTMA 0 % av befolkningen har astma, av dessa har 60 80 % rinit Mer än hälften av dessa patienter är felbehandlande
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merAktuell läkemedelsbehandling vid KOL
Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation
Läs merAstma hos barn och unga
Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer
Läs merKOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merKronisk t Obstruktiv Lungsjukdom
Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi
Läs merPRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien
Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merUppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Astma och KOL; folksjukdomar Förekomst av astma i Sverige: cirka 8% Värmland: 22 000 personer Förekomst av KOL i Sverige: 5-15% i åldrar över 45 år
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merFarmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri
Farmakologisk behandling av KOL Karin Lisspers Distriktsläkare, docent Gagnefs vc När bör man tänka på KOL? Exponering för luftrörsskadliga ämnen från 35 år Långvariga förkylningar, bronkitepisoder Luftvägssymtom
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merKoll på KOL. Hanna Sandelowsky. Koll på KOL Hanna Sandelowsky Akademiskt Primärvårdscentrum
Koll på KOL Distriktsläkare, Med dr Vårdutvecklingsledare astma/kol Akademiskt primärvårdcentrum www.naaka.se 1 Vad hände med Non Smoking Generation? Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 2 Primärvårdens ansvar
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL Exempel på arbetsbeskrivning och ansvar Denna skrift är framtagen av Nationellt programråd för astma/kol. Under 2018 gick programrådet upp i systemet för sammanhållen
Läs merKoll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter
Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merAstma-KOL mottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska
RUTIN 2017-11-10 Tina Falk, primärvdsrehab Astma-KOL mottagning i primärvden Kronoberg för astma KOL sköterska Läkarbesök i primärvden vid misstänkt lungsjukdom: Noggrann anamnes. Relevant blodanalyser
Läs merAV076. Gångtest (i) Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Aktuellt AV076 Gångtest (i) 1 Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen Kunskapsstyrningsgrupp
Läs merLångtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment
Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment Förlänger livet på KOL-patienter med PO2 på mindre än 8 kpa Dosering viktig Uteslut behandlingsbara andra orsaker till hypoxin Långtids syrgasbehandling
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merKriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3
Innehållsförteckning Kriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3 1. Patienten ska identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå för diagnostik, vård,
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVårdprocess för omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Från slutenvård till öppenvård
Vårdprocess för omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Från slutenvård till öppenvård Målgrupp Målgrupp för vårdprocessen är patienter som har diagnosen kroniskt obstruktiv
Läs merVad är utmärkande vid astma respektive KOL? Margareta Emtner Luftvägsobstruktion (sammandragning) PEF FEV1 (L) BHR - Bronkiell hyperreaktivitet
Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Disposition Vad är utmärkande vid astma respektive KOL? Fysisk aktivitet och kapacitet hos astma / KOL-patienten Margareta Emtner Leg sjukgymnast, docent Akademiska
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merVåga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet
KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte
Läs merFormulär: KOL-öppenvård
Formulär: KOL-öppenvård Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för patienter med KOL. Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Excacerbationer
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merLäkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015
Läkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015 Monica Arvidsson Nationella riktlinjer Vård vid astma och KOL Socialstyrelsen 2015 www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer Astma och KOL
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merFormulär: KOL-öppenvård
Formulär: KOL-öppenvård Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Fått strukturerad patientutbildning? Genomgått KOL-skola? Fått behandlingsplan?
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merVård vid astma och KOL
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING De nya nationella riktlinjerna vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som Socialstyrelsen tagit
Läs merNationell utvärdering av vård vid astma och KOL
Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL 2018 Om utvärderingen Utgångspunkt har varit rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL från 2015. Utvärderingen
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014
Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Inger Dahlén, överläkare, sektionschef Lung-och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diagnostik Farmakoterapi
Läs merNya riktlinjer för astma Socialstyrelsen
Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merUndervisningskompendium i KOL för kommunernas vårdpersonal. Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl, astma-/kol-samordnare
Undervisningskompendium i KOL för kommunernas vårdpersonal Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl, astma-/kol-samordnare Historik KOL = Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom KOL är ett ungt
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merVälkommen till Sjuksköterskedagarna HT 2018
Välkommen till Sjuksköterskedagarna HT 2018 Luftvägsregistret - ett verktyg för förbättringsarbete och kvalitetssäkring Kerstin Fjällman Schärberg Biträdande registerhållare Luftvägsregistret Avdelningschef
Läs merFysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merAstma-KOLmottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska Första besöket hos astma-kol sköterskan för underlag till ev.
2017-01-02 Astma-KOLmottagning i primärvden Kronoberg för astma KOL sköterska Oftast kommer patienten efter ordination från läkaren. Patienten själv eller någon i interprofessionella teamet kan också stå
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs mernivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)
Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40
Läs merPatienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition
Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL Disposition Vad är nationella riktlinjer? Varför nationella riktlinjer? Hur ska vi använda
Läs merAktiv vid KOL www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Förord Syftet med denna
Läs merFysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Läs merAstma/KOL-mottagning
Astma/KOL-mottagning www.naaka.se Nya na9onella riktlinjer för vård vid astma och KOL Na9onella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion ErsäGer riktlinjerna som publicerades 2004. Berör: ü
Läs merE-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?
E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare Institutionen för samhällsmedicin
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna med bronkiektasier Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merSpirometritolkning Astma och/eller KOL?
Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur
Läs merFakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka
Läs merGOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL
GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL Läkemedelsinformation på våra villkor 180516 Josefin Sundh Överläkare Lungsektionen, Hjärt-lungfys klin USÖ Adj lektor, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Läs mer