IDÉKATALOG, 2012 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE

Transkript

1 IDÉKATALOG, 2012 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE Projektledare Irene Wormell,

2 Innehåll Introduktion 1 Äldreboende från de äldres perspektiv 2 Innehållsanalys av idéer som har presenterats i anslutning till gruppdiskussionerna Framtidens boendeformer för äldre 9 Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat Del1 Gemensamhetsboende som livsstil 9 Del 2 Respekt för individen 16 Del 3 Familjeliv 19 Del 4 Kunskapande 22 Del 5 Frivilliga insatser 25 Projektledarens kommentarer 28 Användning av innovationsverktyget IdeaMapping 30 i gruppdiskussionerna Jämförelse av senior- och trygghetsboende enligt nätverket Aktiv Senior Omslag, sid 3 Slutord, beställning Omslag, sid 4

3 Introduktion 1 Föreliggande Idékatalog är resultatet av de gruppdiskussioner som har anordnats under hösten 2011 inom projektet IdeaMapping för nytänkande, som är en del av det nationella projektet Bo bra på äldre dar, som leds av Hjälpmedelsinstitutet. Kommunerna Kristianstad, Vellinge och Ängelholm har deltagit i projektet med Kommunförbundet Skåne som samordnare. Målsättningen var att insamla innovativa och kreativa idéer om framtidens äldreboende nerifrån från ett gräsrotsperspektiv. Utöver ålderspensionärer (30-40-talister) var också äldrebomarknadens olika aktörer inbjudna till diskussionerna. De var representanter för kommunala och/ eller privata byggföretag, arkitekter, socialnämnden, vård- och omsorg, räddningstjänst, medicinsk rådgivare, ombudsman, medborgarservice m.m. Det var projektets kontaktperson i resp. kommun som svarade för inbjudan och sammansättning av grupperna. Danska Firstmove A/S från Köpenhamn ansvarade för ledningen av gruppdiskussionerna. Dessa var baserade på användning av deras innovationsverktyg IdeaMapping. På varje plats var det två diskussionsgrupper som arbetade parallellt i skilda lokaler med olika aspekter av framtidens äldreboende. Det var omkring personer i varje grupp. Den effektiva tiden för diskussionernas genomförande var omkring 3 tim på varje plats. Grupperna hade var sin egen sekreterare som antecknade alla idéer och diskussionsämnen. Dessa notat har sedan insamlats från alla grupper (6), bearbetats och sammanställts av projektets ledare, Irene Wormell. Anteckningar och notat hade mycket olika form och grad av detaljering. De blev supplerade med projektledarens och de danska specialisternas anteckningar. Nätverket Aktiv Senior och dess ledare Ulf Selin har bidragit med både råd och praktisk hjälp till projektets genomförande. Presentation av idéerna börjar med en sammanfattning av diskussionerna kring kärnområden i framtidens äldreboende: bostadsplanering, planlösning, sociala aspekter, livskvalitet, särskilda behov. Sedan följer en sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring de viktigaste `Key drivers (aktuella trender i samhällsutvecklingen) som diskussionerna var baserade på: Gemensamt boende som livstil, Respekt för individen, Familjeliv, Kunskapande, Frivilliga insatser. Till sist mina egna kommentar där jag vill länka projektets resultat till den aktuella, pågående debatten om kvalitet i vård och omsorg. Irene Wormell Projektledare

4 Äldreboende - från de äldres perspektiv. 2 Innehållsanalys av idéer som har presenterats i anslutning till gruppdiskussionerna om framtidens boendeformer för äldre. Sammanfattning av diskussionerna är presenterade kring några av de fysiska, sociala och mänskliga problem som är kärnområden i framtidens boende för äldre. BOSTADSPLANERING Många av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit i städerna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen. Inrätta trevliga kafeer i kvarteret eller i närheten och utforma fina, inbjudande uteplatser där de äldre kan sitta eller promenera. De kan själv ta hand om skötseln av blommor och buskar där. Det efterlyses mer kvartersbygge i stället för vanliga punkthus. Gårdsrummet har en hel del goda funktioner. Tyvärr bygger man sällan slutna kvarter/gårdar numera. Det har stor betydelse för hur man upplever/utnyttjar gårdsrummet, men det har många goda potentialer för trevnad och gemenskap, samt att få de äldre att vistas mer ute i den friska luften. Låt de äldre ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark! Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att de äldre personer inte behöver böja sig ner. Fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola och dagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökad livskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunna byggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda även till minskad åldersfixering. Önskan om att kommunen skulle prioritera ombyggnad av befintliga bostäder är ett ofta återkommande förslag. Det gäller särskilt ombyggnad i centrum för att möjliggöra för

5 stadsmänniskor att kunna bo kvar i sin miljö och att underlätta för dem att behålla den sociala gemenskapen även på äldre dar. Det finns många äldre som i hela sitt liv har bott i staden (centrum) och inte kan tänka sig att flytta ut till naturområdet utanför stadsmiljön. De är vana vid stadens puls, ljus, närheten till affärer, transport m.m. Lämpliga objekt för ombyggnad kan även röra sig om större fastigheter på landsbygden, som skulle kunna fungera som kollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen. 3 Kommunen borde prioritera och stödja de nya/alternativa former för kollektivt boende där individen i högre grad kan få möjlighet och stöd till att organisera sitt gemensamma boende efter eget önskemål. Nya och anpassade former för ägandet och ansvarstagandet i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågade. Utvecklingen av nya andelssystem måste påskyndas. Här gäller det att tänka om (på fastighetsmarknaden) och att se nya möjligheter för att skapa olika bostadsformer anpassade efter individer eller särskilda gruppers preferenser. 4-5 familjer köper ett större hus/fastighet tillsammans, och kan hjälpas åt utifrån olika professioner att i ordningställa huset och att organisera sitt gemensamma boende där. Stora hus och villor kan byggas om till lägenheter (i olika storlek). Flera personer kan bo där gemensamt i olika kollektiva boendeformer som t.ex. andels-, bostads- och hyresrätt, typ studentlägenheter. Skall de äldre flytta från villorna måste marklägenheter tillskapas. Spräng in marklägenheter i befintlig bebyggelse. Många har svårt att hitta alternativ då de vill lämna sina hus, för att finna ett annat boende - då de inte vill flytta till en lägenhet i blockhus. Man skall också försöka att tillmötesgå deras önskemål och kunna erbjuda goda, alternativa seniorboende i form av marklägenhet nära staden. Med ökad ombyggnad av äldre hus och villor i samråd med de boende - kan man producera attraktiva seniorboenden för de äldre. Detta kan anpassas till deras (speciella) behov och ekonomi. Det efterlyses fler byggprojekt med målet i sikte att skapa modeller för attraktivt äldreboende. Attraktion och kvalitet betyder här att byggandet har varit planerat och utfört med de äldres medverkan. Här har det nämts flera goda exemplen t.ex. från Stockholm, Lund m.m.

6 Dessa projekt skulle testas, utvärderas och sedan tjäna som modell för fortsatt utveckling även i andra kommuner. Ofta byggs det traditionellt, med hast och utan hänsyn till de boendes synpunkter. Många onödiga regler, traditionella uppfattningar och kommunalt/institutionellt vanetänkande präglar fortfarande projekt inom äldreboende området. 4 Gör marknadsundersökning bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkäter vart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och se vad som kan vara aktuellt. PLANLÖSNING Det har presenterats flera nya och kreativa förslag om att producera flyttbara moduler för lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser. Detta är ett starkt önskemål som kräver radikalt nytänkande i byggbranschen. Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibilitet och modullösningar. I det aktuellt anpassade hemmet rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt en annan funktionalitet än vi är vana vid. Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, då man i grunden har samma bostad under hela livet. Man skall försöka att bygga för livslångt boende med konceptet av typ satellit lägenhet. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas inom husblocket eller enheten för att anpassas efter (familje)livets olika faser. Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbara moduler för maximalt flexibilitet inom ett visst bostadsområde. Man kunde ha samma bostad i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenom Det finns ett generellt önskemål bland de äldre om att leva med mindre ting och utnyttja tiden/energin för aktiviteter. Genom gemenskapsutrymme kan man reducera sin egen lägenhet och t.ex. använda gemensamma utrymme för övernattning för gäster, hobby, familjemiddagar, tvätt, mer avancerat bruk av IT, förvaring, gemensam frys m.m. Som det har påpekats ovan i samband med Bostadsplanering, önskas det att ombyggnaden av äldre bostäder i centrum skulle ske i en mycket större omfattning än det görs idag. Kommunen skulle prioritera ombyggnad i centrum för att underlätta för de

7 äldre att kunna ha mindre, praktiska (och billiga) lägenheter i staden med behållning av mobilitet och den sociala gemenskapen som de värdesätter (i stället för att bo isolerat på landet eller i större lägenheter/villor). Större lägenheter kan moderniseras och inrättas till mindre lägenheter ( även pentry och studio) där 2-3 äldre personer kan bo gemensamt. Låt varje våning ha sin egen `salong` eller vardagsrum med trevliga sittmöbler, växter, kaffemaskin m.m. Hissen stannar i varje plan - men, man kan öppna och gå ut/in bara med egen nyckel av de boende som finns (kollektivt) just på denna våning. 5 Det har påpekats att idag bor 50% av den äldre befolkningen i Sverige (65+ ) i lägenhet/egna hus som har bristande tillgänglighet. SOCIALA ASPEKTER Nya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommande generation av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamt boende. Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiska tankegångar är att fokus ligger nu på individuella lösningar. Man drar nytta av gemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, som mycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens. Det handlar alltså mer om att miljö- och resursmässigt utnyttja det kollektiva boendets potential och mindre om ideologiska motiv. I princip gäller det i alla former av kollektiva bostadsformer: arbetsinsats efter förmåga. När vi i vårt sökande efter gemenskap, trygghet och social samvaro flyttar samman i olika former av äldreboende, är det viktigt att förstå principen: gemenskap - men absolut möjlighet att kunna vara själv, dvs. kunna laga mat själv, umgås med dem man vill, vara själv.

8 6 Livsstilsboenden ökar: man flyttar till något som ligger i linje med det man gillar, antingen som har med intresse eller livsstil att göra. Gemenskap med folk som har en gemensam nämnare eller intresse t.ex. goda vänner, golfkompisar, älskar djur m.m. Skall detta fungera måste alla gå in för att dela ansvaret och prioritera omsorgen för gruppens ve och väl. Generationsboende enligt den gamla modellen - där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus blir också vanligt, framför allt i storstadsområden. Ett sätt att hantera bostadsbrist. Denna boendeform blir mycket vanlig i framtiden för att den innebär många sociala/ekonomiska/praktiska fördelar både för den äldre och den yngre generationen. Här skall det understrykas igen att fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Se mer om detta ovan i Bostadsplanering. Man efterlyser mer gemenskapsutrymmen så som matsal, kafferum, tvättstuga, hobbyrum, fittnes, terrass, garage m.m., som i en väldesignad kombination med växter och sittmöbler också kan fungera som trevliga sociala mötesplatser. Inrätta ett litet fikarum med kaffemaskin i närheten av postfacken så att de boende på ett naturligt sätt kan träffas dagligen, umgås lätt och ha en viss `kontroll över de sjuka och svaga i omgivningen. Detta kan drivas/skötas av individuella och frivilliga krafter. Kyrkan och det andliga behovet får inte glömmas bort vid byggandet. LIVSKVALITET Valmöjligheten vid äldreboende är viktig, man ska inte behöva välja bort något som man tycker tillhör ens livsrum. De äldre önskar att själva kunna driva boendet. Det ger inflytande och värdighet samt ökad kvalitet och individuell anpassning i boendet. Skapa ett samhälle där man som individ kan bibehålla sin identitet och integritet även i äldre dagar.

9 7 Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom att påverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuina material, såsom exempelvis tegel, natursten, marmor m.m. SÄRSKILDA BEHOV Flexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut. Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma tak men ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboendeområden ger trygghet och gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre. Se mera om detta ovan i delen för Bostadsplanering. Det fins många praktiska och sociala fördelar med kollektivboende: det är lättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport m.m. om man är flera. Man skall utveckla/etablera service alliancer som ger goda förutsättningar för att tillmötesgå det växande behovet av speciella tjänster för de äldre. Kvalitet skall fastställas och kontrolleras noggrant vid uppköp av dessa tjänster. Med den ökade efterfrågan av äldreomsorg i framtiden finns det stora potentialer för att utveckla nya och väl anpassade serviceformer för de äldre. Detta är redan nu en attraktiv marknad med hård konkurrens det gäller bara att utreda och säkra kvalitén vid upphandling av dessa tjänster. Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga service kombinationer hjälper de äldre till att på ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex. minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratis publiktransport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer. Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellan byggherrar, sjukvård och omsorgsmyndighet. Planera för närhet till vårdcentral, sjuksköterska, servicecentra. Utnyttja möjligheter till Shop i shop lösningar: t.ex. i köpcentrets ICA butik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik för ortopediska skor m.m. så att de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar.

10 8 Danmark har just nu en politiker som är eldsjäl för behållningen av livskvalitet i ålderdomen: Thyra Frank, medlem av Folketinget för Liberal Aliance. Hon har själv under många år varit föreståndare för ett vårdhem och har skapat där en sådan varm och mänsklig värld som alla talar om som fantastisk och otroligt att det kan göras. Jag vill gärna peka på henne som en resursperson för att lära om hur man kan utveckla dessa mjuka, kvalitetskriterier inom vård och omsorg. Hur kan man få sin personal att vara med på detta och arbeta kreativt med praktiska frågor och detaljer. Nedanstående citat är hämtat från hennes hemsida. Jeg har været forstander på plejehjemmet Lotte i mange år og drevet det ud fra en filosofi om "retten til en værdig alderdom" og troen på "et liv før døden". For mig handler en god og vellykket socialpolitik om at skabe nogle menneskelige og varme rammer med respekt for den enkelte borger uanset om det er ældre, børn eller samfundets svageste. Jeg vil gøre op med regelrytteriet og mistilliden. Velfærd kan ikke måles på kontrolskemaer og regler, men på respekt og ansvar. Det gælder både i forhold til brugerne og de mange medarbejdere, der hver dag gør et stort arbejde i ældreplejen, på hospitalerne, i skolerne, i børnehaverne og vuggestuerne. Jeg ønsker at overføre mine erfaringer fra ældreplejen til den offentlige sektor og bidrage til, at vi får en menneskelig socialpolitik, hvor vi alle ikke bare kan leve, men også dø, som de originaler, vi er. THYRA FRANK Social- og 71-ordfører thyra.frank@ft.dk

11 Framtidens boendeformer för äldre. 9 Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring några av de aktuella trenderna i samhällsutvecklingen. Del 1. Gemensamt boende som livstil Gemensamhetsaspekten i framtidens boende för äldre. Framtidens byggande kommer att i högre grad präglas av krav på ett flexibelt boende i såväl geografisk som rumslig mening. De nya pensionärerna kommer att ha större ekonomiska resurser än tidigare generationer och de är vana vid att resa och förflytta sig geografiskt. 40-talisterna är generellt en köpstark grupp och för många av dessa kommer boendet inte bara att vara en bostad, utan det kommer att utgöra ett livsrum, på vilket man ställer höga krav avseende kvalitet. Två trender kan skönjas: en är att en betydande del av framtidens äldre kommer att bosätta sig i dyra bostadsrätter, speciellt anpassade för dem med tonvikt på service och livskvalitet, och en annan är att den nya gruppen pensionärer inte bara kommer att vilja bo med andra äldre, utan de vill leva omgivna av hela samhället och aktivt ta del utav detta. Ekonomiska drivkrafter styr i mångt och mycket, men även det utökade servicebehovet och sökandet efter gemenskap, trygghet och social samvaro. Ett problem som många äldre ställs inför är frågan om man, då barnen är utflugna, ska bo kvar i sitt stora hus eller flytta. Skall man få dem till att flytta och anpassa sig till senior livet, måste man erbjuda möjlighet till olika nischade boenden. Inkludering ska ersätta gamla tiders exkludering och man bör vid planering av nya bostadsområden satsa på att motverka ålderssegregation genom att bygga med stor variation. Idéer som har presenterats i anslutning till framtidens boendeformer för äldre: I framtiden äger man i lägre grad sin tomtmark. En idé kan vara att producera flyttbara moduler för lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser. Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, då man i grunden har samma bostad under hela livet. Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola och dagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökad

12 10 livskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunna byggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda till minskad åldersfixering. Här har vi mycket att lära från andra typer av kulturer än den västerländska. Många av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit i städerna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen. Inrätta trevliga caféer i kvarteret eller i närheten, utforma fina uteplatser där de äldre kan sitta eller promenera omkring. De kan själv ta hand om skötseln av blommor och buskar där. Låt dem ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark! Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att äldre personer inte behöver böja sig ner. Flexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut. Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma tak men ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboområden ger trygghet och gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre. För att minska överkonsumtion och onödigt byggande och samtidigt anpassa produktionen till nya hushållstyper, kan en idé vara att bygga om befintliga bostäder. Det kan röra sig om större fastigheter på landsbygden, som skulle kunna fungera som kollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen. Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom att påverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuina material, såsom exempelvis tegel. Nya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommande generation av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamt boende. Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiska tankegångar är att fokus nu ligger på individuella lösningar. Man drar nytta av gemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, som mycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens.

13 Det handlar alltså mer om att miljö- och resursmässigt utnyttja det kollektiva boendets potential och mindre om ideologiska motiv. 11 När vi i vårt sökande efter gemenskap, trygghet och social samvaro flyttar samman i olika former av äldreboende, är det viktigt att förstå principen: gemenskap - men absolut möjlighet att kunna vara själv, dvs. kunna laga mat själv, umgås med dem man vill, vara själv. Valmöjligheten är viktig, man ska inte behöva välja bort något som man tycker tillhör ens livsrum. 4-5 familjer köper ett större hus/fastighet tillsammans, och kan hjälpas åt utifrån olika professioner att i ordningställa huset och att organisera sitt gemensamma boende där. Stora hus och villor kan byggas om till lägenheter (i olika storlek). Flera personer kan bo där gemensamt i olika kollektiva boendeformer som t.ex. andels-, bostads- och hyresrätt, typ `studentlägenheter. Nya och anpassade former för ägandet och ansvarstagandet i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågat av många. Här gäller det att tänka om (på fastighetsmarknaden) och att se nya möjligheter för att skapa olika bostadsformer anpassade efter individuella behov och preferenser. Skall de äldre flytta från villorna måste marklägenheter tillskapas. Spräng in marklägenheter i befintlig bebyggelse. Många har svårt att hitta alternativ då de vill lämna sina hus, för att finna ett annat boende - då de inte vill flytta till en oattraktiv lägenhet med ett standardiserad livsform. Man skall också försöka att tillmötesgå deras önskemål och kunna erbjuda goda, alternativa seniorboenden. Med ökad ombyggnad av äldre hus och villor i samråd med de boende - kan man producera attraktiva seniorboenden där de kan bidraga också med sina egna pengar.

14 12 Kommunen borde prioritera och stödja de nya/alternativa former för kollektivboende där individen i högre grad kan få möjlighet och stöd till att organisera sitt gemensamma boende efter eget önskemål. De äldre önskar att själva i högre grad kunna driva boendet. Det ger inflytande och värdighet samt ökat kvalitet och individuell anpassning i boendet. Skapa ett samhälle där man som individ kan bibehålla sin identitet och integritet även på äldre dagar. Det finns också många äldre som i hela sitt liv har bott i staden (centrum) och inte kan tänka sig att flytta ut till naturområdet utanför stadsmiljön. De är vana vid stadens puls, ljus, närheten till affärer, transport m.m. För att tillfredställa önskemål från dessa personer skall ombyggnaden av äldre bostader i centrum ske i en mycket större omfattning än det görs idag. Större lägenheter kan moderniseras och inrättas till mindre lägenheter ( även pentry och studio) där 2-3 äldre personer kan bo gemensamt. Låt varje våning ha sin egen `salong` eller vardagsrum med trevliga sittmöbler, växter, kaffemaskin m.m. Hissen stannar i varje plan - men, man kan öppna och gå ut/in bara med egna nycklar som de boende har som finns (kollektivt) just på denna våning. Kommunen skulle prioritera denna typ av ombyggnad i centrum för att underlätta för den sociala gemenskapen bland äldre som vill bo kvar i staden. Det finns många praktiska och sociala fördelar med kollektivboende: det är lättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport m.m. om man är flera. Man skall utveckla/etablera service alliancer som ger goda förutsättningar för att tillmötesgå det växande behovet av speciella tjänster för de äldre. Det finns ett generellt önskemål bland de äldre om att leva med mindre ting och utnyttja tiden/energin för aktiviteter. Genom gemenskapsutrymmen kan man reducera sin egen lägenhet och t.ex. använda gemensamma utrymmen för övernattning för gäster, hobby, familjemiddagar, tvätt, mer avancerat bruk av IT, förvaring, gemensam frys m.m. Livsstilsboenden: flyttar till något som ligger i linje med det man gillar, antingen som har med intresse eller livsstil att göra. Gemenskap med folk som har en gemensam nämnare eller intresse t.ex. goda vänner, golfkompisar, älskar djur och natur m.m.

15 Istället för att flytta tillsammans tillfälligt vid bildandet av ett kollektivboende, skall man först undersöka vilka som kan bo ihop, vad är deras gemensamma nämnare/intresse. Skall detta fungera måste alla gå in för att dela ansvaret och prioritera omsorgen för hur gruppen fungerar. I princip gäller det i alla former av kollektiva bostadsformer: arbetsinsats efter förmåga. 13 Generationsboende enligt den gamla modellen - där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus är också vanligt, framför allt i storstadsområden. Ett sätt att hantera bostadsbrist. Denna boendeform blir mycket vanlig i framtiden för att den innebär många sociala/ekonomiska/praktiska fördelar både för de äldre och den yngre generationen. Här igen : Nya och anpassade former för ägande och ansvarstagande i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågade. Utvecklingen av nya andelssystem måste påskyndas. Det efterfrågas mer kvartersbygge i st för vanliga punkthus. Gårdsrummet har en hel del bra funktioner. Tyvärr bygger man sällan slutna kvarter/gårdar numera. Det har stor betydelse för hur man upplever/utnyttjar gårdsrummet, men det har många goda potentialer för trevnad och gemenskap, samt för att få de äldre att vistas mer ute i friska luften. Fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Idag bygger vi bort vissa naturliga sociala mötesplatser som t.ex. tvättstugor. I dagens bostäder behöver man inte träffa på grannen. Man efterlyser mer gemenskapsutrymmen så som matsal, kafferum, tvättstuga, hobbyrum, fittnes, terrass, garage m.m., som i en väldesignad miljö med kombination av växter och sittmöbler kan också fungera som trevliga sociala mötesplatser. Inrätta ett litet fikarum med kaffemaskin i närheten av postfacken så att de boende på ett naturligt sätt kan träffas dagligen, umgås lätt och ha en viss `kontroll över de sjuka och svaga i omgivningen. Detta kan drivas/skötas av individuella och frivilliga krafter. Det efterfrågas fler byggprojekt med målet i sikte att skapa attraktiva äldreboenden. Attraktion och kvalitet betyder här att byggandet har varit planerat och utfört med de äldres medverkan. Dessa projekt skulle testas, utvärderas och sedan tjäna som modell för fortsatt utveckling även i andra kommuner. Ofta byggs det traditionellt, med hast och utan hänsyn till de boendes synpunkter. Många onödiga regler, traditionella uppfattningar och

16 14 kommunala/institutionella vanetänkanden präglar fortfarande projekt inom äldreboendeområdet. Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellan byggherrar, sjukvård och kommun. Planera för närhet till vårdcentral, sjuksköterska, servicecentra. Utnyttja möjligheter till Shop i shop lösningar: t.ex. i köpcentrets ICA butik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik för ortopediska skor m.m. så att de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar. Gör marknadsundersökning bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkäter vart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och se vad som kan vara aktuellt. Man skall försöka att bygga för Livslångt boende med koncept av typ satellit lägenhet. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas för att anpassas efter livets olika faser. Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbara moduler för maximal flexibilitet inom ett visst boendeområde. Man kunde ha samma bostad i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenom. Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibiltet och modullösningar. I det aktuellt anpassade hemmet rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt en annan funktionalitet än vi är vana vid. Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga servicekombinationer hjälper de äldre till att på ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex. minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratis publik transport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer. Kyrkan och det andliga behovet får inte glömmas bort vid byggandet. Återinför de gamla sopnedkasten. Man har glömt bort hur sophanteringen ska fungera för de äldre.

17 Många äldre klarar inte att gå ned till sopsorteringen. Soporna samlas i lägenheten. Hemtjänsten tar inte hand om det. 15 Diskussioner förs med IKEA angående inredning för sopsortering men problemet uppstår när soporna ska ut från bostaden. Sätta soporna utanför dörren på kvällen så samlar någon annan ihop det. Kan frivilliga krafter hjälpa till med detta? En kommunal angelägenhet, vad ska det kosta, vem ska betala, skatter m.m.. Frågan bör drivas av pensionärsorganisationer. Tillgänglighet. Producentansvar. Benämningen av de olika boendeformer för äldre är varierande. o 55+boende o Seniorboende o Trygghetsboende o Äldreboende o Serviceboende o Särskilt boende/vård- och Omsorgsboende o m.m... Det behövs en vidare utveckling och standardisering av dessa begrepp för att underlätta kommunikationen bland olika aktörer på äldreboendeområdet. På omslagets sida 3 i Idékatalog presenteras en lista över de fakta som skall betraktas vid klassificering och benämning av senior- och trygghetsboende, framställd av Nätverket Aktiv Senior i år

18 Del 2. Respekt för individen (Frihet) 16 Öka utbudet till olika bostadsformer - för att ge större frihet och visa respekt för den åldrande individen. Frihet Man skall bygga med en annorlunda målsättning än idag. Önskemålet för många är att slippa flytta. Man skall utgå ifrån att vi har olika behov i olika åldrar och att bostaden bör vara flexibel så att den kan ändras efter behov. Man skall kunna skapa plats för olika aktiviteter och samvaro. Anpassning av lägenheter till vissa handikapp och hjälpmedel. De gemensamma utrymmena kan utnyttjas genom att reducera platsen i den egna lägenheten. Många bostäder i stort bostadskomplex där lägenheterna har olika utformning så att man kan byta (och byta tillbaka) vid behov av tillfällig eller permanent förändring i ens liv. Efter en längre sjukdom, utlandsvistelse m.m. skulle man kunna flytta inom sin närmiljö. Integrerade lösningar med olika typer av lägenheter och moduler i ett komplex. Om man får andra behov under en period ska det finnas möjlighet att byta/anpassa sin bostad inom komplexet för att kunna få hjälp med det som behövs just nu t.ex. vid en fraktur. Bygga i moduler för att inrätta hemmet att passa till många olika funktioner. Skall inte tänka en person en lägenhet. Ett större bostadskomplex kan också ha ett Trygghetspensionat för tillfälliga behov. Respektera individuella önskemål vid utformning/planlösning av bostäder för äldre. Om de äldre tar ansvar och behåller makten över sitt liv, medför detta en skapande energi till egen utveckling och samtidigt minskar det kommunens ansvar.

19 17 Några generella synpunkter. Här är det införstått att dessa önskemål kan inte alltid göras enbart för särgrupper utan sådana lösningar skall vara generella och universella. Bo marknära Utrymme för hjälp, t.ex. i badrum Tvättmöjlighet i lägenheten Stor balkong för att ge plats för hjälpmedel och som en uteplats Flexibilitet i uppdelning av rum/väggar/dörrar. Kök utan överskåp Stor omsorg vid utformning av dörrar, t.ex. skjutdörr som kan styras elektroniskt/röststyrt Garage i huset med invändig passage till lägenheten Inga trappor och trösklar i lägenheten Trygghet: bl.a. bra belysning, knapp till larmet, utemiljö som inger trygghet I boendet skall det finnas möjlighet till flexibla måltidstillfällen. ( t.ex. frukost kunde man äta när man vill, inte styrt av andra. Möjlighet att äta gemensamt med en viss grad av individuell frihet. Ha respekt för det egna valet. Vissa vill ha kollektiva lösningar, andra vill ha mer privat lösning. Vill ha möjlighet att vara den person man är livet ut. Skall inte bara vara äldre som bor på ett ställe, blandning är bäst. Alla gillar inte att hela tiden bara titta ut över ängar och skogsbackar, en del vill ha stadens puls och ljus också. Därför, ombyggnad av äldre fastigheter i centrum skall prioriteras. Det behövs stimulansformer för bostadsbyggande på landsbygden. Befolkningen skall ha möjlighet att bo kvar här också i den egna miljön även om man behöver mycket service

20 med stigande ålder. Behovet av hyreslägenheter i mindre byar skall inventeras och ombyggnad av t.ex. gamla skolor och befintliga hus till bostäder på landsbygden skall i ökad utsträckning skall ses som en möjlighet till att stimulera de äldre till att flytta när det behövs. 18 Gör marknadsundersökningar om hur/när man vill förändra sitt boende. Viktigt att höra äldre som remissinstans t.ex. vid översiktsplanering. Medborgarförslag är ett möjligt verktyg här. Rikta den till olika åldersgrupper med jämna mellanrum (t.ex. var femte år) för att fånga in fakta och signaler om kommande behov. Liknande enkätundersökningar efterlyses som t.ex. uppsökande verksamhet före 80 års ålder. En av de mest populära idéerna var att de kommunala byggföretagen bygger nytt utifrån beställningar från medborgarna. T.ex. bygg mer inkluderande boenden; anpassa byggandet utifrån ett livslångt perspektiv m.m. Vikigt att kunna styra den egna tiden. Använd teknologin som stöd för att kunna styra sin egen tid. Teknologin skall kunna öka flexibiliteten, delaktigheten och komforten för de äldre. Därför är det viktigt att man lär sig att hantera teknologin. Stimulera dem och hjälpa dem att lära sig använda den nya tekniken och utvidga livsrummet kring sig. Använda teknologin för större delaktighet i diskussion om det lokala samhället och samhällsdebatten generellt. Pensionärer (generellt) behöver bli mer involverade i frågor som berör deras dagliga liv. Skapa ett elektroniskt forum för nyheter, ny fakta, nya idéer och div. förslag om boendet på äldre dar. Där kan också företag och branscher presentera sina produkter och tjänster. IT- gubbe. Infrastrukturen skall tänkas på samtidigt som äldreboende planeras. Precis som man gör med t.ex. avloppet. Tekniken ger enorma möjligheter här också. Därför skall man fråga redan vid planeringen: Vad kan vi använda tekniken till?

21 19 I vård- och omsorgsarbetet måste man tänka på och planera kring att motverka utanförskapet inom IT - världen. Tekniken kan också vara ett vektyg som skall nyttjas för att inkludera människor i gemenskapen. Del 3. Familjeliv Hur påverkar dagens familjeliv våra boenden och hur påverkas de äldres villkor? Man bor numera ofta långt från varandra och avstånden har ökat i takt med tjänstesamhällets framväxt. Många äldre är beredda att bryta upp och flytta för att komma närmare sina barnbarn. Genom samvaro med andra fortgår den personliga utvecklingen genom livet. Därför att skapa mötesplatser för alla generationer bör vara ett prioriterat mål. Mötesplatser i bostadsområden skapar förutsättningar för kreativa möten människor emellan. Tidigare har vi levt geografiskt avgränsat, vilket nu har förändrats tack vare de nya resmöjligheterna. För många är vänner och bekanta viktigare än familjen. Ett gott familjeliv är dock för de flesta ett stort plus i livet. Många far- och morföräldrar tar aktiv del i barnbarnens eller barnbarnsbarnens aktiviteter. Detta föranleder flera idéer om hur stödjar man de äldre för att ta tillvara på familjelivet? I boendet t.ex. ett trygghetsboende är det viktigt att de finns förutsättningar att upprätthålla familjelivet med t.ex. gemensamhetsutrymmen, lekplatser, upplevelserum, övernattningslägenheter för besökare etc. Det är gemenskapen som borde vara kärnan i familjelivet, och det skall inte behövas lägga ned mycket arbete i det.

22 20 Avtal med serviceleverantörer som kan hjälpa till att ordna allt från catering, utflykter, kortare bussresor m.m. för att underlätta samvaron med familjen. Speciellt avtal med resebyråer, konditorier, uthyrning av spel och film etc. har föreslagits. Det borde finnas ett IT-rum i boendet t.ex. för besökande barnbarn eller för eget bruk. Hjälp över generationsgränserna innebär bl a att den äldre kan få hjälp av de yngre med tekniken. Samfällighetsföreningar o.d. kan ha hotellkapacitet. Genom att skapa tillfälliga boenden i befintliga bostadsområden, exempelvis i form av små övernattningsrum, skapar man möjligheter för äldre att komma och besöka sina barn och barnbarn under längre perioder. Naturligtvis kan övernattningsrummen inkvartera alla möjliga typer av besökare, tanken är att det skall vara så flexibelt som möjligt. Restauranglokaler i bostadsområden, som exempel nämns Kronprinsen och Västra hamnen i Malmö, kan öka förutsättningarna för möten generationer emellan - vilket ses som positivt. Man efterlyser flera kvarterskrogar som är inhysta i det åldersintegrerade bostadsområdet. Multifunktionella lokaler diskuteras också med fokus på återanvändning och tillvaratagande av resurser för byggande. En skola kan bli en mötesplats för en pensionärsförening på kvällen. Kanske kan ung och gammal mötas och lära varandra nya saker? Ett flerfamiljshus kan inhysa bibliotek och mötescenter på nedre botten, Peabs bostäder i Rydebäck utanför Helsingborg nämns som exempel. Dessa fastigheter inrymmer dessutom lägenheter i vitt skilda prisklasser, vilket i viss grad motverkar ekonomisk segregation. Bygg för Generationsboende. Ett undantagsställe enligt gammal modell där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus.

23 21 Bygg inte segmenterat utan generellt. Husbyggnationen skall vara (delvis) anpassad och möjliggöra flexibilitet så att de underlättar för den sociala gemenskapen. Familjeveckor på trygghetsboende? Nej, Det får inte bli för styrt. Det måste få finnas spontanitet. Uppnå naturliga drivkrafter hos äldre och anhöriga. Viktigt att den äldre får tänka, påverka själv utan att personalen styr, gör för mycket. Utbyt erfarenhet/tips med andra bostadskomplex. Bli bättre på att använda det som finns och att ge varandra idéer om hur man kan ha en social gemenskap utan för mycket arbete runt omkring. Sprida dessa idéer. Man kan kanske flytta in hos äldre släkting med bostad i centrum t.ex. när man studerar. Några vill framhäva fördelar med åldersblandat boende : alla har inte familjer och kan då utbyta gemenskap med andra och även med deras barnbarn. Kontakt med barn för sådana som inte är familj. Detta blir naturligt om man bor grannar, dvs. blandat boende - inte åldersindelat.

24 Del. 4. Kunskapande 22 Hur kan äldre få del av lärandet och hur kan man få del av äldres kunskap? Det livslånga lärandet står i fokus. Att arbeta och studera samtidigt, alternativt att byta yrke senare i livet, är idag naturligt för många. En del startar eget eller blir konsulter efter att ha passerat de sextio eller de sjuttio. Många yrken saknar de facto pensionsålder. Högskolornas kursutbud har i takt med detta blivit mer flexibelt. Idéen om det livslånga lärandet ska inbegripa även den äldre generationen. Det ska vara lätt att fortbilda sig ur ett tillgänglighetsperspektiv och utveckling ska ses som en naturlig del av livet. Alla ska ha tillgång till internetuppkoppling, dock ska det naturligtvis ske på frivillig basis. En väl utbyggd kollektivtrafik gagnar de äldre, som får rabatterat pris på sina resor. Ett flexibelt kursutbud möjliggör distansstudier, men även möjligheten att arbeta och studera samtidigt. Det ska ses som naturligt att byta yrke senare i livet och man låser sig inte i sin sociala roll på samma sätt som förr. Man kan också tänka sig mer flexibla undervisningsformer, som exempel nämns att högskolans verksamhet kan förflyttas geografiskt och en tanke är att ha en föreläsningsserie i bostadsområdets gemensamhetsutrymme. En del kurser riktar sig redan nu direkt till äldre, som exempel nämns Design för äldre, som ges vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet. Internet har skapat nya flexibla undervisningsformer. Det finns numera möjlighet att studera på distans, vilket gagnar de äldre, som av olika skäl inte är så rörliga. Det blir allt vanligare att man kan följa undervisningen på nätet såväl ljud- som bildmässigt. Man kan också tänka sig att vid behov arrangera en lokal utflyttning av högskolans verksamhet och att universitetslärare därigenom kommer ut till mindre orter i undervisningssyfte. Här kan de multifunktionella lokalerna spela en viktig roll. Man kan dra större nytta av den moderna teknikens potential. Som exempel nämns etableringen av upplevelsecentra, som med fördel kan nyttjas av den äldre generationen. Ett konkret exempel är att bygga en simbassäng och på väggarna i badhuset projicera bilder från världens alla hörn, vilket kombineras med dofter och musikupplevelser. Också matupplevelser kan ingå, eftersom man kan bygga en restaurang i nära anslutning till bassängen. Denna anläggning placeras på nedre botten och på de högre våningsplanen kan reguljära bostäder byggas. Även här är grundtanken ett inkluderande synsätt och det är meningen att ett upplevelsecentrum ska hysa besökare från alla generationer samt fungera som en naturlig mötesplats

25 Några specifika idéer om hur utbildning och lärandet kan tillföra ny energi och livslust i äldres liv. 23 Distansutbildning på högskolenivå. Önskas mer av detta! Ta kontakt med högskolan och få hjälp med att t.ex bjuda in någon som orienterar om denna möjlighet och/eller för att hålla en föreläsning eller kurs i ett särskilt ämne. Äldreorganisationerna är bra på att ordna kurser och föreläsningar. Samarbeta med dem. Bjud in föredragshållare. Se till att det finns en person/grupp som har ansvar för att samla in idéer och önskemål, eller själv kommer med förslag. Knyt utbildning till boendet, t.ex. gemensamhetslokal med multi-media. Det skall vara lätt tillgängligt där man bor. Man kan ha en plasmaskärm i gemensamhetslokalen för att ha distansundervisning, se på teater, opera etc. Ta del av t.ex. opera via multi-media. Äldre håller sig friska längre upp i åldern, efterfrågar nya tjänster. Ersätt/kombinera hemhjälp med hemundervisning. Idag är alla upptagna med sitt. De äldre som kan aktivera sig själva får mycket ut av kunskapandet. Men de som är svaga skall också stimuleras till kunskap och upplevelser som ger livslust och energi.vissa äldre behöver mer stöd och stimulans än andra. Prova igen! - även om de har tackat nej till en aktivitet tidigare. Många låter isoleringen gå för långt, vilket gör att lågan är släckt när väl möjligheter ges på t.ex. ett trygghetsboende. Här kan gemenskapen betyda ett stöd för att komma ut från isoleringen. Det finns begränsade sporter som de äldre kan utföra, med de kan bli inbjudna för att prova. De kan också deltaga i olika program/aktivitet utan att själva delta. Ordna vissa timmar i veckan för sport. Någon skulle kunna förevisa olika aktiviteter/sport. Upplåta idrottshallar, simhall m.m. till de äldre (under dagtid). Utomhusgym för äldre. Qigong och andra aktiviteter regelbundet i parken. Nätverk (lokalt, regionalt) för pensionärer och de kommunalt anställda som främjar deras aktivitet och informerar om aktuella händelser. Hemsida (kopplad till nätverket) med aktivitetsutbud, information om tillpassade tjänster och produkter för de älre - Veckans utbud.

26 24 Lättillgänglig kommunal information. Riktad information då många äldre inte har råd med dagstidning och inte heller har Internet. Det kan vara ett sätt att nå dem och informera/ aktivera/inkludera dem mera. Bra kommunikationer till anläggningar. EU/Världsmedborgaren kommer att slå igenom på våra äldreboenden. Detta förändrar den nuvarande sociala och kulturella miljön i (vissa) äldreboende. Skillnad i attityder och tolkning av vissa frågor kommer att dyka upp mot bakgrund av globalisering och olika livserfarenhet. T.ex. vi talar här i Sverige om tillgänglighet i stället för den mer vanliga internationella motsvarigheten - Things for the people. Jag gör gärna något exotiskt bara jag får hjälp med det. Resa under trygga förhållanden (hjälp med incheckningen, ha en sjuksköterska med mig eller i närheten, konversationsdam, guide m.m.) öppnar upp för många nya tjänster och sociala kontakter inriktade på de äldres behov kring upplevelser och resor. Använd mera de äldres egna kunskap och erfarenhet för aktiviteter inom boendet. De kan ge vidare sina färdigheter till andra i form av gratis undervisning, handledning, coaching m.m. Organisera egna studiegrupper. Föreslagna tema: Utländskt språk, dialekter, litteratur, musik, konst, matlagning, foto, hantverk m.m. Gör inlägg till aktuella samhällsproblem, debatt. Äldre kan vara resurs för att hantera ungdomskriminalitet/gängbildning. De har tid att engagera sig i ungdomar och kan göra det utan prestige. Låt de äldre läsa läxa med de unga. De kan själva ha glädje av det att de förmedlar kunskap och att med sina berättelser om personer och lokalhistoria berikar de lärandet hos de unga. Skapa en plattform och möjlighet för de äldre att dela med sig av sina resurser. Sprida kunskap mellan de äldre och yngre. Generationsboende är en mycket bra och naturlig form för detta ändamål också.

27 Del 5. Frivilliga insatser 25 När man gör något gott för andra, så har man det också bättre med sig själv. Fler och fler gör frivilligt arbete. Viktigt för äldre frivilligarbetare att få känna att de har något att ge. Många vill engagera sig i frivilligarbete, man vill göra en insats. Ibland är det svårt för äldre att få tiden att räcka till för frivilligarbete. Frivilligarbete och aktiviteter är inte samma sak. Hur ser vi på frivillig medverkan? Det finns många olika former av frivillighet. Man kan fråga - vilken rätt har vi att med milt tvång aktivera äldre människor. De äldre ska numera aktiveras. Begreppet aktivering används bara riktat till äldre. Det är mycket som begränsar de äldre. Det finns många former av tvång för äldre t.ex. reglerna för färdtjänst. Den äldre kanske vill göra andra saker än aktiviteter t.ex. äta och dricka gott. Valfrihet att få göra det man vill, i egen tid. Lyssna på musik eller gå till biblioteket när man själv har lust till det. Vissa äldre behöver bli stöttade till aktivitet trots att de tackat nej till aktivitet. Man har olika önskningar beroende på vilken ålder/behov man har. Man skall bjuda in till frivillighet i framtida boende, men det framhäves, att det skall vara frivillighet inom vissa gränser. Kan boende drivas av frivilliga? Grupper kan gå samman och bygga framtida boende t.ex. trygghetsboende. De äldre driver själv framtida boende och blir chefer. Projekt finns redan där äldre gått ihop för att bygga boende till sig själva för att utnyttja det kollektiva boendets fördelar. Idéer kring frivilliga insatser: Frivilligarbete är vanligt inom boende/idrottsklubbar/skolor/uppsökande verksamhet. Positivt även för den som utför frivilligarbetet. Skall vara en kvalitetshöjning, får inte innebära att bemanningen minskar i äldreboende. Nätverk för äldre. De frivilliga kan vara en resurs för att koordinera och igångsätta aktiviteter på olika ställen, föra vidare och sprida goda idéer och initiativ. Fadderskap, ta ansvar för varandra, hjälpa varandra.

28 26 Skapa ett forum där de äldre kan kommunicera om vad kan jag bidra med, vad vill jag vill få hjälp med. Sprida kunskaper mellan äldre och yngre. Bygga gemensamma hus (med mycket frivilligt arbete som insats och med utnyttjande av resurser, kunskap och erfarenhet som finns i samspel mellan äldre och yngre). Tro inte på att det är stat och kommun som ska fixa det mesta. Det offentliga kommer inte att räcka till. Vi måste sattsa på vår kreativitet, frivilliga insatser och ta makten över våra egna liv. Kooperation över generationsgränserna. I samband med att den svenska modellen blir alltmer flexibel, kan man tänka sig nya ägarformer och kooperativt ägande är ett alternativ, som nu lyfts fram. Man skulle kunna tänka sig att familjer, som står varandra nära, köper in sig i ett flerfamiljshus med allt vad detta innebär av utbyte av tjänster m.m. Frågor som inbrottsskydd och barnpassning på obekväma tider skulle på detta sätt kunna lösas. Även andra typer av intressegrupper skulle kunna samäga sitt boende. De moderna familjekonstellationerna öppnar en värld av nya möjligheter för den som önskar. Äldre människor, som fortfarande vill vara aktiva kan bli en resurs för andra utanför den egna familjen. Morfarskooperativet: Idéen är att de äldre, som vill och kan, i kooperativ form står för barnpassningen på heltid alternativt deltid. Detta behöver inte konkurrera ut den kommunala förskoleverksamheten. Man kan tänka sig att små barn går i förskola på deltid och umgås med sin morfar eller extramorfar resten av tiden. Det är viktigt att även små barn tidigt får ta del av den äldre generationens erfarenheter och omsorg. Man diskuterar möjligheter i form av en särskild barnomsorgspeng, vilket skulle ställa krav på en total reformation av det nuvarande svenska systemet och troligtvis konkurrera ut vårdnadsbidraget. Möjlighet till byte och reparation i äldreboenden. Saker och möbler i boendet kan omsättas lokalt. Eventuellt även utveckling till liten verkstad där saker kan göras om/repareras. Omklädning av möbler är en av de mest vanliga aktiviteterna i den interna verkstaden. Ta tillvara de äldres funktioner tex. till tidningsläsning eller bakning. Vi professionella har tankar och idéer men är för dåliga att starta processer och medborgardelaktighet. Vi som tänker och har ambition att förbättra älde människors villkor i samhället - måste kommunicera mer målinriktat och engagera fler för att verka för bevarandet av

29 livskvalitet och respekt för individen i äldreboende också: bygga hemsida, göra föredrag, sprida de goda exemplen, skapa forum för diskussion och debatt m.m. 27 Det är viktigt att gå ut, prata, kommunicera om de äldres problem och värva de frivilliga insatser som finns för att öka de äldres livskvalitet och att minimera utanförskapet. Men, gratisarbetet skall inte leda till att kommunen sparar in genom detta och t.ex. friställer personal. Klara regler för frivilligt vs. professionellt arbete. Röda Korsets verksamhet för reguljära hembesök hos de äldre med hjälp av frivilliga personer (som ofta är aktiva seniorer) har nämts av flera som ett mycket bra exempel på att involvera frivilliga resurser för höjning av livskvalitet för de äldre. Ett annat exempel från Danmark: reguljärt hundbesök hos de äldre. Frivilliga personer som har en lugn hund tar den med sig den till hembesöket så att de äldre kan klappa den och röra vid den. En kort, levande kontakt med känslor och beröring som gör gott för äldre personer som annars sitter mest i rullstol och har liten kontakt med den yttre världen.

30 Projektledarens kommentarer 28 Mot bakgrunden av den pågående debatten om Carema och den mycket uppmärksammade SNSrapporten Konkurrensens konsekvenser från hösten 2011, vill jag framhäva några synpunkter där den föreliggande Idékatalogen levererar många goda och konkreta förslag som har tydlig relevans till kvalitetsfrågan i vård och omsorg. Om vi skall ha ut mer vård och omsorg för samma pengar så måste det till effektiviseringar. De uppstår när offentlig verksamhet läggs ut på aktörer med högre produktivitet eller när den offentliga verksamheten tvingas höja produktiviteten som ett resultat av en hårdare konkurrens. Laura Hartman och hennes forskarteam har levererat i SNS-rapporten en svidande kritik om effekterna av privatisering och pekade på uppenbara systemfel i framför allt den politiska styrningen. Bristen på tydliga kvalitetsmått, riktlinjer och kontroll har skapat en kvasimarknad där priset på det som produceras alltför ofta är det som avgör. Man har fokuserat alldeles för hårt på kostnader och upphandlingstekniska frågor kvaliteten och uppföljningen har kommit i andra hand. Denna ensidiga kostnadsfokusering har gynnat aktörer som är duktiga på stordrift, rationaliseringar och sammanslagningar. Därför, har några av branchjättarna utvecklats till väloljade anbudsmaskiner. Men den aktör som kan hålla nere kostnaden mest är inte nödvändigtvis den som kan utveckla vården och omsorgen mest. I den svenska välfärdsmodellen behövs en ny kompromiss mellan stat och kapital, denna gång i välfärdsföretagen. Om man vill ha privata företag som utförare av den offentliga sektorns uppgifter måste man låta vinsterna gå till dess aktieägare (annars kommer man aldrig kunna attrahera kapital). I utbyte måste företagen ge goda arbetsvillkor, bra löner, vård och omsorg med hög kvalitet. Visserligen är kapitalismens drivkrafter inte alltid så uppbyggliga men en stabil kompromiss bygger landet. Håkan Tribell, från tankesmedjan Timbro, ser allvarligt på de missförhållanden som avslöjats vid äldreboenden med privata ägare, men samtidigt varnar han för att minnet ibland kan vara väl kort. Det förekom vanvård, inkompetens och cynism även i det folkhemska välfärdsmonopolet. Han säger att Nu är det viktigt att det träder fram politiker som rakryggat försvarar idén att medborgarna själva skall få välja vård, skola och omsorg. Därför skall man lämna den pågående vinstdebatten bakom sig och fokus skall riktas mot kvalitetsfrågan. De privata vårdbolagen har länge efterlyst enhetliga kvalitetskriterier för att undvika att bolagen bjuder under varandra i en ständigt nedåtgående spiral. Branchorganisationen Vårdföretagarna föreslog till exempel redan 2008 att regeringen skulle tillsätta en utredning för att ta fram ett nationellt utvärderingssystem inom vård och omsorg. Alliansregeringen har successivt ökat sitt intresse för frågan och tagit initiativ men det har hittills mest handlat om att öka marknadsmekanismerna, inte att fastställa vad som är kvalitet. Nationella kvalitetskriterier i välfärdssektorn är svåra att fastställa och kan hindra rationaliseringar och utveckling om de utformas fel. Det är naivt att hoppas på att

31 konsumentmakten skall lösa problemet. Kvaliteten måste mätas och fastställas centralt och få samma utslag över hela landet. Svagheten med ISO-standarden är att den är utformad för att passa alla verksamheter. Man skall dock veta att bara i viss mån går att centralt fastställa vad som är kvalitet. Carema sökte och fick till exempel ett ISO- certifikat när de märkte att de förlorade anbud mot konkurrenter som var ISO-certifierade. 29 En särskild granskningsmyndighet har tillsatts som skall utvärdera vården ur ett patientperspektiv och stärka patientmakten. År 2011 togs också beslut om att satsa mer på de så kallade nationella kvalitetsregistren där patienter lätt kan få reda på vilken vårdgivare som är bäst på vilken diagnos. I likhet med det, efterlyser man ett nationellt kvalitetsregister över äldreboenden där de äldre kan välja den form av boende som passar dem bäst. I den föreliggande Idékatalogen finns det insamlade idér och förslag som visar hur de äldre själva ser på kvaliteten från deras egna perspektiv. Dessa synpunkter som blev insamlade från ett gräsrotsperspektiv blir förhoppningsviss väl uppmärksammade av politiker och tjänstemän som har ansvaret för utveckling av äldreomsorg och framtagning av kvalitetskriterier för äldreboendeområdet. Irene Wormell Projektledare Fd Professor och Marknadsforskare Tel: E-post: irene@wormellpartners.eu

32 Användningen av innovationsverktyget - IdeaMapping i gruppdiskussionerna. 30 `Key drivers` - aktuella trender i samhällsutvecklingen inom LIVSSTIL låg till grund för gruppdiskussionerna. Sedan kryssade man dessa trender med olika elementer av: `Situationer` `Segment` `Handlingsparametrar` Kombinationen av key drivers och dessa tre elementer skapade plattformen för utveckling av idéer Metoden är utvecklad av Firstmove A/S, Köpenhamn. Deras medarbetare har aktivt deltagit i diskussionerna. För närmare information se: Tel: Följande trender låg till grund för gruppdiskussionerna om framtidens boende för äldre: 1. Gemensamt boende Vi söker gemenskap i våra boendeformer. Detta för att vi genom gemenskap i boende kan vi uppleva trygghet och social samvaro. Vi odlar olika former av gemenskap, där de som är starka kan hjälpa svaga. I den sociala samvaron med andra kan den personliga utvecklingen fortsätta långt upp i åldrarna. Var finner vi gemenskap i boendet? Det utvecklas nya gemensamma boendeformer för de äldre De äldre flyttar ihop som rumskamrater 2. Frihet Vad är frihet? Frihet handlar om möjligheter och om val. Om rätten till att leva ett liv utan begränsningar, att göra saker på ett annorlunda sätt, ändra kurs eller starta på nytt. Göra det som man tycker bäst om. Friheten är inte avgränsad till en själv, för det handlar framför allt om att bereda plats för andra.

33 Var ser vi friheten? Vi använder friheten till att uttrycka vår mening Vi använder friheten till att välja eller välja bort produkter och verksamheter Vi lever våra liv, så att vi kan uppleva frihet Familjeliv Samvaron med familjen är viktig, och det är tillsammans med våra närmaste, som vi utvecklar oss mest. Familjer samlas trots olika åldrar och intressen. De äldre prioriterar igen familjesamvaron och barnbarnen framför egna intressen. Var ser vi familjeliv? Familjer i flera generationer flyttar samman De äldre passar sina barnbarn när föräldrarna arbetar sent 4. Kunskapande Kunskapande handlar om skapandet av erfarenhet, insikt och förståelse. Det handlar om kunskapsinhämtning. En kunskap som samlas genom många kanaler och som tolkas och används i i många sammanhang. Den är handlingsorienterad och fordrar nya förhållningssätt och möjligheter. Var ser vi kunskapande? Vi värderar oss själva och andra utifrån förmågan att sätta samman kunskap. Vi använder kunskap till att skapa en intressant och relevant livsstil. 5. Volontärlife Fler och fler önskar att påverka deras lokala miljö. Ingenting blir bättre om man inte själv gör en insats. Frivilligt arbete har på nytt kommit på menyn. Det är inte tillräckligt att bara tala om hur kan man hjälpa, nu skall det vara också handling bakom orden. När man gör något gott för andra, så har man också det bättre med sig själv. Var ser vi volontärlife? Fler och fler gör frivilligt arbete Pensionärer delar med sig av sina erfarenheter till andra genom gratis undervisning.

34 6. Opinion Opinion handlar om ett aktivt ställningstagande. Att ha en åsikt till grund för de val man gör. Det handlar om att stå för sina åsikter och begrunda sina val. Opinion är ett tecken på hur världen betraktas, vad man tror på och inte minst vem man är. Var ser vi opinion? Vi har uttalade åsikter om vad vi äter. Vi signalerar våra ställningsstaganden genom våra kläder. Vi stödjer aktivt verksamheter som t.ex. har ett uttalat miljöansvar Ansvarskänsla Ansvarskänslan handlar om erkännande av etiska och medmänskliga/moraliska förpliktelser, inför sig själv och inför andra. Det handlar om medmänsklighet och om omtanke. Det handlar om att kunna ge något tillbaka. Ansvarskänsla är en vägvisare, som ger mening och riktning i livet. Var ser vi ansvarskänsla? Vi tar konsekvenserna av våra handlingar. Vi involverar oss i ideelt och socialt arbete. Vi agerar till fördel för miljön och för vår omvärld.

35 1