IDÉKATALOG, 2012 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IDÉKATALOG, 2012 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE"

Transkript

1 IDÉKATALOG, 2012 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE Projektledare Irene Wormell,

2 Innehåll Introduktion 1 Äldreboende från de äldres perspektiv 2 Innehållsanalys av idéer som har presenterats i anslutning till gruppdiskussionerna Framtidens boendeformer för äldre 9 Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat Del1 Gemensamhetsboende som livsstil 9 Del 2 Respekt för individen 16 Del 3 Familjeliv 19 Del 4 Kunskapande 22 Del 5 Frivilliga insatser 25 Projektledarens kommentarer 28 Användning av innovationsverktyget IdeaMapping 30 i gruppdiskussionerna Jämförelse av senior- och trygghetsboende enligt nätverket Aktiv Senior Omslag, sid 3 Slutord, beställning Omslag, sid 4

3 Introduktion 1 Föreliggande Idékatalog är resultatet av de gruppdiskussioner som har anordnats under hösten 2011 inom projektet IdeaMapping för nytänkande, som är en del av det nationella projektet Bo bra på äldre dar, som leds av Hjälpmedelsinstitutet. Kommunerna Kristianstad, Vellinge och Ängelholm har deltagit i projektet med Kommunförbundet Skåne som samordnare. Målsättningen var att insamla innovativa och kreativa idéer om framtidens äldreboende nerifrån från ett gräsrotsperspektiv. Utöver ålderspensionärer (30-40-talister) var också äldrebomarknadens olika aktörer inbjudna till diskussionerna. De var representanter för kommunala och/ eller privata byggföretag, arkitekter, socialnämnden, vård- och omsorg, räddningstjänst, medicinsk rådgivare, ombudsman, medborgarservice m.m. Det var projektets kontaktperson i resp. kommun som svarade för inbjudan och sammansättning av grupperna. Danska Firstmove A/S från Köpenhamn ansvarade för ledningen av gruppdiskussionerna. Dessa var baserade på användning av deras innovationsverktyg IdeaMapping. På varje plats var det två diskussionsgrupper som arbetade parallellt i skilda lokaler med olika aspekter av framtidens äldreboende. Det var omkring personer i varje grupp. Den effektiva tiden för diskussionernas genomförande var omkring 3 tim på varje plats. Grupperna hade var sin egen sekreterare som antecknade alla idéer och diskussionsämnen. Dessa notat har sedan insamlats från alla grupper (6), bearbetats och sammanställts av projektets ledare, Irene Wormell. Anteckningar och notat hade mycket olika form och grad av detaljering. De blev supplerade med projektledarens och de danska specialisternas anteckningar. Nätverket Aktiv Senior och dess ledare Ulf Selin har bidragit med både råd och praktisk hjälp till projektets genomförande. Presentation av idéerna börjar med en sammanfattning av diskussionerna kring kärnområden i framtidens äldreboende: bostadsplanering, planlösning, sociala aspekter, livskvalitet, särskilda behov. Sedan följer en sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring de viktigaste `Key drivers (aktuella trender i samhällsutvecklingen) som diskussionerna var baserade på: Gemensamt boende som livstil, Respekt för individen, Familjeliv, Kunskapande, Frivilliga insatser. Till sist mina egna kommentar där jag vill länka projektets resultat till den aktuella, pågående debatten om kvalitet i vård och omsorg. Irene Wormell Projektledare

4 Äldreboende - från de äldres perspektiv. 2 Innehållsanalys av idéer som har presenterats i anslutning till gruppdiskussionerna om framtidens boendeformer för äldre. Sammanfattning av diskussionerna är presenterade kring några av de fysiska, sociala och mänskliga problem som är kärnområden i framtidens boende för äldre. BOSTADSPLANERING Många av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit i städerna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen. Inrätta trevliga kafeer i kvarteret eller i närheten och utforma fina, inbjudande uteplatser där de äldre kan sitta eller promenera. De kan själv ta hand om skötseln av blommor och buskar där. Det efterlyses mer kvartersbygge i stället för vanliga punkthus. Gårdsrummet har en hel del goda funktioner. Tyvärr bygger man sällan slutna kvarter/gårdar numera. Det har stor betydelse för hur man upplever/utnyttjar gårdsrummet, men det har många goda potentialer för trevnad och gemenskap, samt att få de äldre att vistas mer ute i den friska luften. Låt de äldre ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark! Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att de äldre personer inte behöver böja sig ner. Fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola och dagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökad livskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunna byggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda även till minskad åldersfixering. Önskan om att kommunen skulle prioritera ombyggnad av befintliga bostäder är ett ofta återkommande förslag. Det gäller särskilt ombyggnad i centrum för att möjliggöra för

5 stadsmänniskor att kunna bo kvar i sin miljö och att underlätta för dem att behålla den sociala gemenskapen även på äldre dar. Det finns många äldre som i hela sitt liv har bott i staden (centrum) och inte kan tänka sig att flytta ut till naturområdet utanför stadsmiljön. De är vana vid stadens puls, ljus, närheten till affärer, transport m.m. Lämpliga objekt för ombyggnad kan även röra sig om större fastigheter på landsbygden, som skulle kunna fungera som kollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen. 3 Kommunen borde prioritera och stödja de nya/alternativa former för kollektivt boende där individen i högre grad kan få möjlighet och stöd till att organisera sitt gemensamma boende efter eget önskemål. Nya och anpassade former för ägandet och ansvarstagandet i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågade. Utvecklingen av nya andelssystem måste påskyndas. Här gäller det att tänka om (på fastighetsmarknaden) och att se nya möjligheter för att skapa olika bostadsformer anpassade efter individer eller särskilda gruppers preferenser. 4-5 familjer köper ett större hus/fastighet tillsammans, och kan hjälpas åt utifrån olika professioner att i ordningställa huset och att organisera sitt gemensamma boende där. Stora hus och villor kan byggas om till lägenheter (i olika storlek). Flera personer kan bo där gemensamt i olika kollektiva boendeformer som t.ex. andels-, bostads- och hyresrätt, typ studentlägenheter. Skall de äldre flytta från villorna måste marklägenheter tillskapas. Spräng in marklägenheter i befintlig bebyggelse. Många har svårt att hitta alternativ då de vill lämna sina hus, för att finna ett annat boende - då de inte vill flytta till en lägenhet i blockhus. Man skall också försöka att tillmötesgå deras önskemål och kunna erbjuda goda, alternativa seniorboende i form av marklägenhet nära staden. Med ökad ombyggnad av äldre hus och villor i samråd med de boende - kan man producera attraktiva seniorboenden för de äldre. Detta kan anpassas till deras (speciella) behov och ekonomi. Det efterlyses fler byggprojekt med målet i sikte att skapa modeller för attraktivt äldreboende. Attraktion och kvalitet betyder här att byggandet har varit planerat och utfört med de äldres medverkan. Här har det nämts flera goda exemplen t.ex. från Stockholm, Lund m.m.

6 Dessa projekt skulle testas, utvärderas och sedan tjäna som modell för fortsatt utveckling även i andra kommuner. Ofta byggs det traditionellt, med hast och utan hänsyn till de boendes synpunkter. Många onödiga regler, traditionella uppfattningar och kommunalt/institutionellt vanetänkande präglar fortfarande projekt inom äldreboende området. 4 Gör marknadsundersökning bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkäter vart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och se vad som kan vara aktuellt. PLANLÖSNING Det har presenterats flera nya och kreativa förslag om att producera flyttbara moduler för lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser. Detta är ett starkt önskemål som kräver radikalt nytänkande i byggbranschen. Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibilitet och modullösningar. I det aktuellt anpassade hemmet rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt en annan funktionalitet än vi är vana vid. Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, då man i grunden har samma bostad under hela livet. Man skall försöka att bygga för livslångt boende med konceptet av typ satellit lägenhet. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas inom husblocket eller enheten för att anpassas efter (familje)livets olika faser. Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbara moduler för maximalt flexibilitet inom ett visst bostadsområde. Man kunde ha samma bostad i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenom Det finns ett generellt önskemål bland de äldre om att leva med mindre ting och utnyttja tiden/energin för aktiviteter. Genom gemenskapsutrymme kan man reducera sin egen lägenhet och t.ex. använda gemensamma utrymme för övernattning för gäster, hobby, familjemiddagar, tvätt, mer avancerat bruk av IT, förvaring, gemensam frys m.m. Som det har påpekats ovan i samband med Bostadsplanering, önskas det att ombyggnaden av äldre bostäder i centrum skulle ske i en mycket större omfattning än det görs idag. Kommunen skulle prioritera ombyggnad i centrum för att underlätta för de

7 äldre att kunna ha mindre, praktiska (och billiga) lägenheter i staden med behållning av mobilitet och den sociala gemenskapen som de värdesätter (i stället för att bo isolerat på landet eller i större lägenheter/villor). Större lägenheter kan moderniseras och inrättas till mindre lägenheter ( även pentry och studio) där 2-3 äldre personer kan bo gemensamt. Låt varje våning ha sin egen `salong` eller vardagsrum med trevliga sittmöbler, växter, kaffemaskin m.m. Hissen stannar i varje plan - men, man kan öppna och gå ut/in bara med egen nyckel av de boende som finns (kollektivt) just på denna våning. 5 Det har påpekats att idag bor 50% av den äldre befolkningen i Sverige (65+ ) i lägenhet/egna hus som har bristande tillgänglighet. SOCIALA ASPEKTER Nya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommande generation av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamt boende. Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiska tankegångar är att fokus ligger nu på individuella lösningar. Man drar nytta av gemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, som mycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens. Det handlar alltså mer om att miljö- och resursmässigt utnyttja det kollektiva boendets potential och mindre om ideologiska motiv. I princip gäller det i alla former av kollektiva bostadsformer: arbetsinsats efter förmåga. När vi i vårt sökande efter gemenskap, trygghet och social samvaro flyttar samman i olika former av äldreboende, är det viktigt att förstå principen: gemenskap - men absolut möjlighet att kunna vara själv, dvs. kunna laga mat själv, umgås med dem man vill, vara själv.

8 6 Livsstilsboenden ökar: man flyttar till något som ligger i linje med det man gillar, antingen som har med intresse eller livsstil att göra. Gemenskap med folk som har en gemensam nämnare eller intresse t.ex. goda vänner, golfkompisar, älskar djur m.m. Skall detta fungera måste alla gå in för att dela ansvaret och prioritera omsorgen för gruppens ve och väl. Generationsboende enligt den gamla modellen - där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus blir också vanligt, framför allt i storstadsområden. Ett sätt att hantera bostadsbrist. Denna boendeform blir mycket vanlig i framtiden för att den innebär många sociala/ekonomiska/praktiska fördelar både för den äldre och den yngre generationen. Här skall det understrykas igen att fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Se mer om detta ovan i Bostadsplanering. Man efterlyser mer gemenskapsutrymmen så som matsal, kafferum, tvättstuga, hobbyrum, fittnes, terrass, garage m.m., som i en väldesignad kombination med växter och sittmöbler också kan fungera som trevliga sociala mötesplatser. Inrätta ett litet fikarum med kaffemaskin i närheten av postfacken så att de boende på ett naturligt sätt kan träffas dagligen, umgås lätt och ha en viss `kontroll över de sjuka och svaga i omgivningen. Detta kan drivas/skötas av individuella och frivilliga krafter. Kyrkan och det andliga behovet får inte glömmas bort vid byggandet. LIVSKVALITET Valmöjligheten vid äldreboende är viktig, man ska inte behöva välja bort något som man tycker tillhör ens livsrum. De äldre önskar att själva kunna driva boendet. Det ger inflytande och värdighet samt ökad kvalitet och individuell anpassning i boendet. Skapa ett samhälle där man som individ kan bibehålla sin identitet och integritet även i äldre dagar.

9 7 Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom att påverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuina material, såsom exempelvis tegel, natursten, marmor m.m. SÄRSKILDA BEHOV Flexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut. Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma tak men ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboendeområden ger trygghet och gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre. Se mera om detta ovan i delen för Bostadsplanering. Det fins många praktiska och sociala fördelar med kollektivboende: det är lättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport m.m. om man är flera. Man skall utveckla/etablera service alliancer som ger goda förutsättningar för att tillmötesgå det växande behovet av speciella tjänster för de äldre. Kvalitet skall fastställas och kontrolleras noggrant vid uppköp av dessa tjänster. Med den ökade efterfrågan av äldreomsorg i framtiden finns det stora potentialer för att utveckla nya och väl anpassade serviceformer för de äldre. Detta är redan nu en attraktiv marknad med hård konkurrens det gäller bara att utreda och säkra kvalitén vid upphandling av dessa tjänster. Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga service kombinationer hjälper de äldre till att på ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex. minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratis publiktransport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer. Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellan byggherrar, sjukvård och omsorgsmyndighet. Planera för närhet till vårdcentral, sjuksköterska, servicecentra. Utnyttja möjligheter till Shop i shop lösningar: t.ex. i köpcentrets ICA butik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik för ortopediska skor m.m. så att de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar.

10 8 Danmark har just nu en politiker som är eldsjäl för behållningen av livskvalitet i ålderdomen: Thyra Frank, medlem av Folketinget för Liberal Aliance. Hon har själv under många år varit föreståndare för ett vårdhem och har skapat där en sådan varm och mänsklig värld som alla talar om som fantastisk och otroligt att det kan göras. Jag vill gärna peka på henne som en resursperson för att lära om hur man kan utveckla dessa mjuka, kvalitetskriterier inom vård och omsorg. Hur kan man få sin personal att vara med på detta och arbeta kreativt med praktiska frågor och detaljer. Nedanstående citat är hämtat från hennes hemsida. Jeg har været forstander på plejehjemmet Lotte i mange år og drevet det ud fra en filosofi om "retten til en værdig alderdom" og troen på "et liv før døden". For mig handler en god og vellykket socialpolitik om at skabe nogle menneskelige og varme rammer med respekt for den enkelte borger uanset om det er ældre, børn eller samfundets svageste. Jeg vil gøre op med regelrytteriet og mistilliden. Velfærd kan ikke måles på kontrolskemaer og regler, men på respekt og ansvar. Det gælder både i forhold til brugerne og de mange medarbejdere, der hver dag gør et stort arbejde i ældreplejen, på hospitalerne, i skolerne, i børnehaverne og vuggestuerne. Jeg ønsker at overføre mine erfaringer fra ældreplejen til den offentlige sektor og bidrage til, at vi får en menneskelig socialpolitik, hvor vi alle ikke bare kan leve, men også dø, som de originaler, vi er. THYRA FRANK Social- og 71-ordfører

11 Framtidens boendeformer för äldre. 9 Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring några av de aktuella trenderna i samhällsutvecklingen. Del 1. Gemensamt boende som livstil Gemensamhetsaspekten i framtidens boende för äldre. Framtidens byggande kommer att i högre grad präglas av krav på ett flexibelt boende i såväl geografisk som rumslig mening. De nya pensionärerna kommer att ha större ekonomiska resurser än tidigare generationer och de är vana vid att resa och förflytta sig geografiskt. 40-talisterna är generellt en köpstark grupp och för många av dessa kommer boendet inte bara att vara en bostad, utan det kommer att utgöra ett livsrum, på vilket man ställer höga krav avseende kvalitet. Två trender kan skönjas: en är att en betydande del av framtidens äldre kommer att bosätta sig i dyra bostadsrätter, speciellt anpassade för dem med tonvikt på service och livskvalitet, och en annan är att den nya gruppen pensionärer inte bara kommer att vilja bo med andra äldre, utan de vill leva omgivna av hela samhället och aktivt ta del utav detta. Ekonomiska drivkrafter styr i mångt och mycket, men även det utökade servicebehovet och sökandet efter gemenskap, trygghet och social samvaro. Ett problem som många äldre ställs inför är frågan om man, då barnen är utflugna, ska bo kvar i sitt stora hus eller flytta. Skall man få dem till att flytta och anpassa sig till senior livet, måste man erbjuda möjlighet till olika nischade boenden. Inkludering ska ersätta gamla tiders exkludering och man bör vid planering av nya bostadsområden satsa på att motverka ålderssegregation genom att bygga med stor variation. Idéer som har presenterats i anslutning till framtidens boendeformer för äldre: I framtiden äger man i lägre grad sin tomtmark. En idé kan vara att producera flyttbara moduler för lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser. Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, då man i grunden har samma bostad under hela livet. Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola och dagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökad

12 10 livskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunna byggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda till minskad åldersfixering. Här har vi mycket att lära från andra typer av kulturer än den västerländska. Många av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit i städerna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen. Inrätta trevliga caféer i kvarteret eller i närheten, utforma fina uteplatser där de äldre kan sitta eller promenera omkring. De kan själv ta hand om skötseln av blommor och buskar där. Låt dem ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark! Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att äldre personer inte behöver böja sig ner. Flexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut. Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma tak men ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboområden ger trygghet och gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre. För att minska överkonsumtion och onödigt byggande och samtidigt anpassa produktionen till nya hushållstyper, kan en idé vara att bygga om befintliga bostäder. Det kan röra sig om större fastigheter på landsbygden, som skulle kunna fungera som kollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen. Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom att påverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuina material, såsom exempelvis tegel. Nya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommande generation av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamt boende. Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiska tankegångar är att fokus nu ligger på individuella lösningar. Man drar nytta av gemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, som mycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens.

13 Det handlar alltså mer om att miljö- och resursmässigt utnyttja det kollektiva boendets potential och mindre om ideologiska motiv. 11 När vi i vårt sökande efter gemenskap, trygghet och social samvaro flyttar samman i olika former av äldreboende, är det viktigt att förstå principen: gemenskap - men absolut möjlighet att kunna vara själv, dvs. kunna laga mat själv, umgås med dem man vill, vara själv. Valmöjligheten är viktig, man ska inte behöva välja bort något som man tycker tillhör ens livsrum. 4-5 familjer köper ett större hus/fastighet tillsammans, och kan hjälpas åt utifrån olika professioner att i ordningställa huset och att organisera sitt gemensamma boende där. Stora hus och villor kan byggas om till lägenheter (i olika storlek). Flera personer kan bo där gemensamt i olika kollektiva boendeformer som t.ex. andels-, bostads- och hyresrätt, typ `studentlägenheter. Nya och anpassade former för ägandet och ansvarstagandet i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågat av många. Här gäller det att tänka om (på fastighetsmarknaden) och att se nya möjligheter för att skapa olika bostadsformer anpassade efter individuella behov och preferenser. Skall de äldre flytta från villorna måste marklägenheter tillskapas. Spräng in marklägenheter i befintlig bebyggelse. Många har svårt att hitta alternativ då de vill lämna sina hus, för att finna ett annat boende - då de inte vill flytta till en oattraktiv lägenhet med ett standardiserad livsform. Man skall också försöka att tillmötesgå deras önskemål och kunna erbjuda goda, alternativa seniorboenden. Med ökad ombyggnad av äldre hus och villor i samråd med de boende - kan man producera attraktiva seniorboenden där de kan bidraga också med sina egna pengar.

14 12 Kommunen borde prioritera och stödja de nya/alternativa former för kollektivboende där individen i högre grad kan få möjlighet och stöd till att organisera sitt gemensamma boende efter eget önskemål. De äldre önskar att själva i högre grad kunna driva boendet. Det ger inflytande och värdighet samt ökat kvalitet och individuell anpassning i boendet. Skapa ett samhälle där man som individ kan bibehålla sin identitet och integritet även på äldre dagar. Det finns också många äldre som i hela sitt liv har bott i staden (centrum) och inte kan tänka sig att flytta ut till naturområdet utanför stadsmiljön. De är vana vid stadens puls, ljus, närheten till affärer, transport m.m. För att tillfredställa önskemål från dessa personer skall ombyggnaden av äldre bostader i centrum ske i en mycket större omfattning än det görs idag. Större lägenheter kan moderniseras och inrättas till mindre lägenheter ( även pentry och studio) där 2-3 äldre personer kan bo gemensamt. Låt varje våning ha sin egen `salong` eller vardagsrum med trevliga sittmöbler, växter, kaffemaskin m.m. Hissen stannar i varje plan - men, man kan öppna och gå ut/in bara med egna nycklar som de boende har som finns (kollektivt) just på denna våning. Kommunen skulle prioritera denna typ av ombyggnad i centrum för att underlätta för den sociala gemenskapen bland äldre som vill bo kvar i staden. Det finns många praktiska och sociala fördelar med kollektivboende: det är lättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport m.m. om man är flera. Man skall utveckla/etablera service alliancer som ger goda förutsättningar för att tillmötesgå det växande behovet av speciella tjänster för de äldre. Det finns ett generellt önskemål bland de äldre om att leva med mindre ting och utnyttja tiden/energin för aktiviteter. Genom gemenskapsutrymmen kan man reducera sin egen lägenhet och t.ex. använda gemensamma utrymmen för övernattning för gäster, hobby, familjemiddagar, tvätt, mer avancerat bruk av IT, förvaring, gemensam frys m.m. Livsstilsboenden: flyttar till något som ligger i linje med det man gillar, antingen som har med intresse eller livsstil att göra. Gemenskap med folk som har en gemensam nämnare eller intresse t.ex. goda vänner, golfkompisar, älskar djur och natur m.m.

15 Istället för att flytta tillsammans tillfälligt vid bildandet av ett kollektivboende, skall man först undersöka vilka som kan bo ihop, vad är deras gemensamma nämnare/intresse. Skall detta fungera måste alla gå in för att dela ansvaret och prioritera omsorgen för hur gruppen fungerar. I princip gäller det i alla former av kollektiva bostadsformer: arbetsinsats efter förmåga. 13 Generationsboende enligt den gamla modellen - där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus är också vanligt, framför allt i storstadsområden. Ett sätt att hantera bostadsbrist. Denna boendeform blir mycket vanlig i framtiden för att den innebär många sociala/ekonomiska/praktiska fördelar både för de äldre och den yngre generationen. Här igen : Nya och anpassade former för ägande och ansvarstagande i kollektiva boendeformer är starkt efterfrågade. Utvecklingen av nya andelssystem måste påskyndas. Det efterfrågas mer kvartersbygge i st för vanliga punkthus. Gårdsrummet har en hel del bra funktioner. Tyvärr bygger man sällan slutna kvarter/gårdar numera. Det har stor betydelse för hur man upplever/utnyttjar gårdsrummet, men det har många goda potentialer för trevnad och gemenskap, samt för att få de äldre att vistas mer ute i friska luften. Fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen. Idag bygger vi bort vissa naturliga sociala mötesplatser som t.ex. tvättstugor. I dagens bostäder behöver man inte träffa på grannen. Man efterlyser mer gemenskapsutrymmen så som matsal, kafferum, tvättstuga, hobbyrum, fittnes, terrass, garage m.m., som i en väldesignad miljö med kombination av växter och sittmöbler kan också fungera som trevliga sociala mötesplatser. Inrätta ett litet fikarum med kaffemaskin i närheten av postfacken så att de boende på ett naturligt sätt kan träffas dagligen, umgås lätt och ha en viss `kontroll över de sjuka och svaga i omgivningen. Detta kan drivas/skötas av individuella och frivilliga krafter. Det efterfrågas fler byggprojekt med målet i sikte att skapa attraktiva äldreboenden. Attraktion och kvalitet betyder här att byggandet har varit planerat och utfört med de äldres medverkan. Dessa projekt skulle testas, utvärderas och sedan tjäna som modell för fortsatt utveckling även i andra kommuner. Ofta byggs det traditionellt, med hast och utan hänsyn till de boendes synpunkter. Många onödiga regler, traditionella uppfattningar och

16 14 kommunala/institutionella vanetänkanden präglar fortfarande projekt inom äldreboendeområdet. Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellan byggherrar, sjukvård och kommun. Planera för närhet till vårdcentral, sjuksköterska, servicecentra. Utnyttja möjligheter till Shop i shop lösningar: t.ex. i köpcentrets ICA butik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik för ortopediska skor m.m. så att de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar. Gör marknadsundersökning bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkäter vart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och se vad som kan vara aktuellt. Man skall försöka att bygga för Livslångt boende med koncept av typ satellit lägenhet. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas för att anpassas efter livets olika faser. Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbara moduler för maximal flexibilitet inom ett visst boendeområde. Man kunde ha samma bostad i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenom. Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibiltet och modullösningar. I det aktuellt anpassade hemmet rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt en annan funktionalitet än vi är vana vid. Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga servicekombinationer hjälper de äldre till att på ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex. minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratis publik transport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer. Kyrkan och det andliga behovet får inte glömmas bort vid byggandet. Återinför de gamla sopnedkasten. Man har glömt bort hur sophanteringen ska fungera för de äldre.

17 Många äldre klarar inte att gå ned till sopsorteringen. Soporna samlas i lägenheten. Hemtjänsten tar inte hand om det. 15 Diskussioner förs med IKEA angående inredning för sopsortering men problemet uppstår när soporna ska ut från bostaden. Sätta soporna utanför dörren på kvällen så samlar någon annan ihop det. Kan frivilliga krafter hjälpa till med detta? En kommunal angelägenhet, vad ska det kosta, vem ska betala, skatter m.m.. Frågan bör drivas av pensionärsorganisationer. Tillgänglighet. Producentansvar. Benämningen av de olika boendeformer för äldre är varierande. o 55+boende o Seniorboende o Trygghetsboende o Äldreboende o Serviceboende o Särskilt boende/vård- och Omsorgsboende o m.m... Det behövs en vidare utveckling och standardisering av dessa begrepp för att underlätta kommunikationen bland olika aktörer på äldreboendeområdet. På omslagets sida 3 i Idékatalog presenteras en lista över de fakta som skall betraktas vid klassificering och benämning av senior- och trygghetsboende, framställd av Nätverket Aktiv Senior i år

18 Del 2. Respekt för individen (Frihet) 16 Öka utbudet till olika bostadsformer - för att ge större frihet och visa respekt för den åldrande individen. Frihet Man skall bygga med en annorlunda målsättning än idag. Önskemålet för många är att slippa flytta. Man skall utgå ifrån att vi har olika behov i olika åldrar och att bostaden bör vara flexibel så att den kan ändras efter behov. Man skall kunna skapa plats för olika aktiviteter och samvaro. Anpassning av lägenheter till vissa handikapp och hjälpmedel. De gemensamma utrymmena kan utnyttjas genom att reducera platsen i den egna lägenheten. Många bostäder i stort bostadskomplex där lägenheterna har olika utformning så att man kan byta (och byta tillbaka) vid behov av tillfällig eller permanent förändring i ens liv. Efter en längre sjukdom, utlandsvistelse m.m. skulle man kunna flytta inom sin närmiljö. Integrerade lösningar med olika typer av lägenheter och moduler i ett komplex. Om man får andra behov under en period ska det finnas möjlighet att byta/anpassa sin bostad inom komplexet för att kunna få hjälp med det som behövs just nu t.ex. vid en fraktur. Bygga i moduler för att inrätta hemmet att passa till många olika funktioner. Skall inte tänka en person en lägenhet. Ett större bostadskomplex kan också ha ett Trygghetspensionat för tillfälliga behov. Respektera individuella önskemål vid utformning/planlösning av bostäder för äldre. Om de äldre tar ansvar och behåller makten över sitt liv, medför detta en skapande energi till egen utveckling och samtidigt minskar det kommunens ansvar.

19 17 Några generella synpunkter. Här är det införstått att dessa önskemål kan inte alltid göras enbart för särgrupper utan sådana lösningar skall vara generella och universella. Bo marknära Utrymme för hjälp, t.ex. i badrum Tvättmöjlighet i lägenheten Stor balkong för att ge plats för hjälpmedel och som en uteplats Flexibilitet i uppdelning av rum/väggar/dörrar. Kök utan överskåp Stor omsorg vid utformning av dörrar, t.ex. skjutdörr som kan styras elektroniskt/röststyrt Garage i huset med invändig passage till lägenheten Inga trappor och trösklar i lägenheten Trygghet: bl.a. bra belysning, knapp till larmet, utemiljö som inger trygghet I boendet skall det finnas möjlighet till flexibla måltidstillfällen. ( t.ex. frukost kunde man äta när man vill, inte styrt av andra. Möjlighet att äta gemensamt med en viss grad av individuell frihet. Ha respekt för det egna valet. Vissa vill ha kollektiva lösningar, andra vill ha mer privat lösning. Vill ha möjlighet att vara den person man är livet ut. Skall inte bara vara äldre som bor på ett ställe, blandning är bäst. Alla gillar inte att hela tiden bara titta ut över ängar och skogsbackar, en del vill ha stadens puls och ljus också. Därför, ombyggnad av äldre fastigheter i centrum skall prioriteras. Det behövs stimulansformer för bostadsbyggande på landsbygden. Befolkningen skall ha möjlighet att bo kvar här också i den egna miljön även om man behöver mycket service

20 med stigande ålder. Behovet av hyreslägenheter i mindre byar skall inventeras och ombyggnad av t.ex. gamla skolor och befintliga hus till bostäder på landsbygden skall i ökad utsträckning skall ses som en möjlighet till att stimulera de äldre till att flytta när det behövs. 18 Gör marknadsundersökningar om hur/när man vill förändra sitt boende. Viktigt att höra äldre som remissinstans t.ex. vid översiktsplanering. Medborgarförslag är ett möjligt verktyg här. Rikta den till olika åldersgrupper med jämna mellanrum (t.ex. var femte år) för att fånga in fakta och signaler om kommande behov. Liknande enkätundersökningar efterlyses som t.ex. uppsökande verksamhet före 80 års ålder. En av de mest populära idéerna var att de kommunala byggföretagen bygger nytt utifrån beställningar från medborgarna. T.ex. bygg mer inkluderande boenden; anpassa byggandet utifrån ett livslångt perspektiv m.m. Vikigt att kunna styra den egna tiden. Använd teknologin som stöd för att kunna styra sin egen tid. Teknologin skall kunna öka flexibiliteten, delaktigheten och komforten för de äldre. Därför är det viktigt att man lär sig att hantera teknologin. Stimulera dem och hjälpa dem att lära sig använda den nya tekniken och utvidga livsrummet kring sig. Använda teknologin för större delaktighet i diskussion om det lokala samhället och samhällsdebatten generellt. Pensionärer (generellt) behöver bli mer involverade i frågor som berör deras dagliga liv. Skapa ett elektroniskt forum för nyheter, ny fakta, nya idéer och div. förslag om boendet på äldre dar. Där kan också företag och branscher presentera sina produkter och tjänster. IT- gubbe. Infrastrukturen skall tänkas på samtidigt som äldreboende planeras. Precis som man gör med t.ex. avloppet. Tekniken ger enorma möjligheter här också. Därför skall man fråga redan vid planeringen: Vad kan vi använda tekniken till?

21 19 I vård- och omsorgsarbetet måste man tänka på och planera kring att motverka utanförskapet inom IT - världen. Tekniken kan också vara ett vektyg som skall nyttjas för att inkludera människor i gemenskapen. Del 3. Familjeliv Hur påverkar dagens familjeliv våra boenden och hur påverkas de äldres villkor? Man bor numera ofta långt från varandra och avstånden har ökat i takt med tjänstesamhällets framväxt. Många äldre är beredda att bryta upp och flytta för att komma närmare sina barnbarn. Genom samvaro med andra fortgår den personliga utvecklingen genom livet. Därför att skapa mötesplatser för alla generationer bör vara ett prioriterat mål. Mötesplatser i bostadsområden skapar förutsättningar för kreativa möten människor emellan. Tidigare har vi levt geografiskt avgränsat, vilket nu har förändrats tack vare de nya resmöjligheterna. För många är vänner och bekanta viktigare än familjen. Ett gott familjeliv är dock för de flesta ett stort plus i livet. Många far- och morföräldrar tar aktiv del i barnbarnens eller barnbarnsbarnens aktiviteter. Detta föranleder flera idéer om hur stödjar man de äldre för att ta tillvara på familjelivet? I boendet t.ex. ett trygghetsboende är det viktigt att de finns förutsättningar att upprätthålla familjelivet med t.ex. gemensamhetsutrymmen, lekplatser, upplevelserum, övernattningslägenheter för besökare etc. Det är gemenskapen som borde vara kärnan i familjelivet, och det skall inte behövas lägga ned mycket arbete i det.

22 20 Avtal med serviceleverantörer som kan hjälpa till att ordna allt från catering, utflykter, kortare bussresor m.m. för att underlätta samvaron med familjen. Speciellt avtal med resebyråer, konditorier, uthyrning av spel och film etc. har föreslagits. Det borde finnas ett IT-rum i boendet t.ex. för besökande barnbarn eller för eget bruk. Hjälp över generationsgränserna innebär bl a att den äldre kan få hjälp av de yngre med tekniken. Samfällighetsföreningar o.d. kan ha hotellkapacitet. Genom att skapa tillfälliga boenden i befintliga bostadsområden, exempelvis i form av små övernattningsrum, skapar man möjligheter för äldre att komma och besöka sina barn och barnbarn under längre perioder. Naturligtvis kan övernattningsrummen inkvartera alla möjliga typer av besökare, tanken är att det skall vara så flexibelt som möjligt. Restauranglokaler i bostadsområden, som exempel nämns Kronprinsen och Västra hamnen i Malmö, kan öka förutsättningarna för möten generationer emellan - vilket ses som positivt. Man efterlyser flera kvarterskrogar som är inhysta i det åldersintegrerade bostadsområdet. Multifunktionella lokaler diskuteras också med fokus på återanvändning och tillvaratagande av resurser för byggande. En skola kan bli en mötesplats för en pensionärsförening på kvällen. Kanske kan ung och gammal mötas och lära varandra nya saker? Ett flerfamiljshus kan inhysa bibliotek och mötescenter på nedre botten, Peabs bostäder i Rydebäck utanför Helsingborg nämns som exempel. Dessa fastigheter inrymmer dessutom lägenheter i vitt skilda prisklasser, vilket i viss grad motverkar ekonomisk segregation. Bygg för Generationsboende. Ett undantagsställe enligt gammal modell där barnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus.

23 21 Bygg inte segmenterat utan generellt. Husbyggnationen skall vara (delvis) anpassad och möjliggöra flexibilitet så att de underlättar för den sociala gemenskapen. Familjeveckor på trygghetsboende? Nej, Det får inte bli för styrt. Det måste få finnas spontanitet. Uppnå naturliga drivkrafter hos äldre och anhöriga. Viktigt att den äldre får tänka, påverka själv utan att personalen styr, gör för mycket. Utbyt erfarenhet/tips med andra bostadskomplex. Bli bättre på att använda det som finns och att ge varandra idéer om hur man kan ha en social gemenskap utan för mycket arbete runt omkring. Sprida dessa idéer. Man kan kanske flytta in hos äldre släkting med bostad i centrum t.ex. när man studerar. Några vill framhäva fördelar med åldersblandat boende : alla har inte familjer och kan då utbyta gemenskap med andra och även med deras barnbarn. Kontakt med barn för sådana som inte är familj. Detta blir naturligt om man bor grannar, dvs. blandat boende - inte åldersindelat.

24 Del. 4. Kunskapande 22 Hur kan äldre få del av lärandet och hur kan man få del av äldres kunskap? Det livslånga lärandet står i fokus. Att arbeta och studera samtidigt, alternativt att byta yrke senare i livet, är idag naturligt för många. En del startar eget eller blir konsulter efter att ha passerat de sextio eller de sjuttio. Många yrken saknar de facto pensionsålder. Högskolornas kursutbud har i takt med detta blivit mer flexibelt. Idéen om det livslånga lärandet ska inbegripa även den äldre generationen. Det ska vara lätt att fortbilda sig ur ett tillgänglighetsperspektiv och utveckling ska ses som en naturlig del av livet. Alla ska ha tillgång till internetuppkoppling, dock ska det naturligtvis ske på frivillig basis. En väl utbyggd kollektivtrafik gagnar de äldre, som får rabatterat pris på sina resor. Ett flexibelt kursutbud möjliggör distansstudier, men även möjligheten att arbeta och studera samtidigt. Det ska ses som naturligt att byta yrke senare i livet och man låser sig inte i sin sociala roll på samma sätt som förr. Man kan också tänka sig mer flexibla undervisningsformer, som exempel nämns att högskolans verksamhet kan förflyttas geografiskt och en tanke är att ha en föreläsningsserie i bostadsområdets gemensamhetsutrymme. En del kurser riktar sig redan nu direkt till äldre, som exempel nämns Design för äldre, som ges vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet. Internet har skapat nya flexibla undervisningsformer. Det finns numera möjlighet att studera på distans, vilket gagnar de äldre, som av olika skäl inte är så rörliga. Det blir allt vanligare att man kan följa undervisningen på nätet såväl ljud- som bildmässigt. Man kan också tänka sig att vid behov arrangera en lokal utflyttning av högskolans verksamhet och att universitetslärare därigenom kommer ut till mindre orter i undervisningssyfte. Här kan de multifunktionella lokalerna spela en viktig roll. Man kan dra större nytta av den moderna teknikens potential. Som exempel nämns etableringen av upplevelsecentra, som med fördel kan nyttjas av den äldre generationen. Ett konkret exempel är att bygga en simbassäng och på väggarna i badhuset projicera bilder från världens alla hörn, vilket kombineras med dofter och musikupplevelser. Också matupplevelser kan ingå, eftersom man kan bygga en restaurang i nära anslutning till bassängen. Denna anläggning placeras på nedre botten och på de högre våningsplanen kan reguljära bostäder byggas. Även här är grundtanken ett inkluderande synsätt och det är meningen att ett upplevelsecentrum ska hysa besökare från alla generationer samt fungera som en naturlig mötesplats

25 Några specifika idéer om hur utbildning och lärandet kan tillföra ny energi och livslust i äldres liv. 23 Distansutbildning på högskolenivå. Önskas mer av detta! Ta kontakt med högskolan och få hjälp med att t.ex bjuda in någon som orienterar om denna möjlighet och/eller för att hålla en föreläsning eller kurs i ett särskilt ämne. Äldreorganisationerna är bra på att ordna kurser och föreläsningar. Samarbeta med dem. Bjud in föredragshållare. Se till att det finns en person/grupp som har ansvar för att samla in idéer och önskemål, eller själv kommer med förslag. Knyt utbildning till boendet, t.ex. gemensamhetslokal med multi-media. Det skall vara lätt tillgängligt där man bor. Man kan ha en plasmaskärm i gemensamhetslokalen för att ha distansundervisning, se på teater, opera etc. Ta del av t.ex. opera via multi-media. Äldre håller sig friska längre upp i åldern, efterfrågar nya tjänster. Ersätt/kombinera hemhjälp med hemundervisning. Idag är alla upptagna med sitt. De äldre som kan aktivera sig själva får mycket ut av kunskapandet. Men de som är svaga skall också stimuleras till kunskap och upplevelser som ger livslust och energi.vissa äldre behöver mer stöd och stimulans än andra. Prova igen! - även om de har tackat nej till en aktivitet tidigare. Många låter isoleringen gå för långt, vilket gör att lågan är släckt när väl möjligheter ges på t.ex. ett trygghetsboende. Här kan gemenskapen betyda ett stöd för att komma ut från isoleringen. Det finns begränsade sporter som de äldre kan utföra, med de kan bli inbjudna för att prova. De kan också deltaga i olika program/aktivitet utan att själva delta. Ordna vissa timmar i veckan för sport. Någon skulle kunna förevisa olika aktiviteter/sport. Upplåta idrottshallar, simhall m.m. till de äldre (under dagtid). Utomhusgym för äldre. Qigong och andra aktiviteter regelbundet i parken. Nätverk (lokalt, regionalt) för pensionärer och de kommunalt anställda som främjar deras aktivitet och informerar om aktuella händelser. Hemsida (kopplad till nätverket) med aktivitetsutbud, information om tillpassade tjänster och produkter för de älre - Veckans utbud.

26 24 Lättillgänglig kommunal information. Riktad information då många äldre inte har råd med dagstidning och inte heller har Internet. Det kan vara ett sätt att nå dem och informera/ aktivera/inkludera dem mera. Bra kommunikationer till anläggningar. EU/Världsmedborgaren kommer att slå igenom på våra äldreboenden. Detta förändrar den nuvarande sociala och kulturella miljön i (vissa) äldreboende. Skillnad i attityder och tolkning av vissa frågor kommer att dyka upp mot bakgrund av globalisering och olika livserfarenhet. T.ex. vi talar här i Sverige om tillgänglighet i stället för den mer vanliga internationella motsvarigheten - Things for the people. Jag gör gärna något exotiskt bara jag får hjälp med det. Resa under trygga förhållanden (hjälp med incheckningen, ha en sjuksköterska med mig eller i närheten, konversationsdam, guide m.m.) öppnar upp för många nya tjänster och sociala kontakter inriktade på de äldres behov kring upplevelser och resor. Använd mera de äldres egna kunskap och erfarenhet för aktiviteter inom boendet. De kan ge vidare sina färdigheter till andra i form av gratis undervisning, handledning, coaching m.m. Organisera egna studiegrupper. Föreslagna tema: Utländskt språk, dialekter, litteratur, musik, konst, matlagning, foto, hantverk m.m. Gör inlägg till aktuella samhällsproblem, debatt. Äldre kan vara resurs för att hantera ungdomskriminalitet/gängbildning. De har tid att engagera sig i ungdomar och kan göra det utan prestige. Låt de äldre läsa läxa med de unga. De kan själva ha glädje av det att de förmedlar kunskap och att med sina berättelser om personer och lokalhistoria berikar de lärandet hos de unga. Skapa en plattform och möjlighet för de äldre att dela med sig av sina resurser. Sprida kunskap mellan de äldre och yngre. Generationsboende är en mycket bra och naturlig form för detta ändamål också.

27 Del 5. Frivilliga insatser 25 När man gör något gott för andra, så har man det också bättre med sig själv. Fler och fler gör frivilligt arbete. Viktigt för äldre frivilligarbetare att få känna att de har något att ge. Många vill engagera sig i frivilligarbete, man vill göra en insats. Ibland är det svårt för äldre att få tiden att räcka till för frivilligarbete. Frivilligarbete och aktiviteter är inte samma sak. Hur ser vi på frivillig medverkan? Det finns många olika former av frivillighet. Man kan fråga - vilken rätt har vi att med milt tvång aktivera äldre människor. De äldre ska numera aktiveras. Begreppet aktivering används bara riktat till äldre. Det är mycket som begränsar de äldre. Det finns många former av tvång för äldre t.ex. reglerna för färdtjänst. Den äldre kanske vill göra andra saker än aktiviteter t.ex. äta och dricka gott. Valfrihet att få göra det man vill, i egen tid. Lyssna på musik eller gå till biblioteket när man själv har lust till det. Vissa äldre behöver bli stöttade till aktivitet trots att de tackat nej till aktivitet. Man har olika önskningar beroende på vilken ålder/behov man har. Man skall bjuda in till frivillighet i framtida boende, men det framhäves, att det skall vara frivillighet inom vissa gränser. Kan boende drivas av frivilliga? Grupper kan gå samman och bygga framtida boende t.ex. trygghetsboende. De äldre driver själv framtida boende och blir chefer. Projekt finns redan där äldre gått ihop för att bygga boende till sig själva för att utnyttja det kollektiva boendets fördelar. Idéer kring frivilliga insatser: Frivilligarbete är vanligt inom boende/idrottsklubbar/skolor/uppsökande verksamhet. Positivt även för den som utför frivilligarbetet. Skall vara en kvalitetshöjning, får inte innebära att bemanningen minskar i äldreboende. Nätverk för äldre. De frivilliga kan vara en resurs för att koordinera och igångsätta aktiviteter på olika ställen, föra vidare och sprida goda idéer och initiativ. Fadderskap, ta ansvar för varandra, hjälpa varandra.

28 26 Skapa ett forum där de äldre kan kommunicera om vad kan jag bidra med, vad vill jag vill få hjälp med. Sprida kunskaper mellan äldre och yngre. Bygga gemensamma hus (med mycket frivilligt arbete som insats och med utnyttjande av resurser, kunskap och erfarenhet som finns i samspel mellan äldre och yngre). Tro inte på att det är stat och kommun som ska fixa det mesta. Det offentliga kommer inte att räcka till. Vi måste sattsa på vår kreativitet, frivilliga insatser och ta makten över våra egna liv. Kooperation över generationsgränserna. I samband med att den svenska modellen blir alltmer flexibel, kan man tänka sig nya ägarformer och kooperativt ägande är ett alternativ, som nu lyfts fram. Man skulle kunna tänka sig att familjer, som står varandra nära, köper in sig i ett flerfamiljshus med allt vad detta innebär av utbyte av tjänster m.m. Frågor som inbrottsskydd och barnpassning på obekväma tider skulle på detta sätt kunna lösas. Även andra typer av intressegrupper skulle kunna samäga sitt boende. De moderna familjekonstellationerna öppnar en värld av nya möjligheter för den som önskar. Äldre människor, som fortfarande vill vara aktiva kan bli en resurs för andra utanför den egna familjen. Morfarskooperativet: Idéen är att de äldre, som vill och kan, i kooperativ form står för barnpassningen på heltid alternativt deltid. Detta behöver inte konkurrera ut den kommunala förskoleverksamheten. Man kan tänka sig att små barn går i förskola på deltid och umgås med sin morfar eller extramorfar resten av tiden. Det är viktigt att även små barn tidigt får ta del av den äldre generationens erfarenheter och omsorg. Man diskuterar möjligheter i form av en särskild barnomsorgspeng, vilket skulle ställa krav på en total reformation av det nuvarande svenska systemet och troligtvis konkurrera ut vårdnadsbidraget. Möjlighet till byte och reparation i äldreboenden. Saker och möbler i boendet kan omsättas lokalt. Eventuellt även utveckling till liten verkstad där saker kan göras om/repareras. Omklädning av möbler är en av de mest vanliga aktiviteterna i den interna verkstaden. Ta tillvara de äldres funktioner tex. till tidningsläsning eller bakning. Vi professionella har tankar och idéer men är för dåliga att starta processer och medborgardelaktighet. Vi som tänker och har ambition att förbättra älde människors villkor i samhället - måste kommunicera mer målinriktat och engagera fler för att verka för bevarandet av

29 livskvalitet och respekt för individen i äldreboende också: bygga hemsida, göra föredrag, sprida de goda exemplen, skapa forum för diskussion och debatt m.m. 27 Det är viktigt att gå ut, prata, kommunicera om de äldres problem och värva de frivilliga insatser som finns för att öka de äldres livskvalitet och att minimera utanförskapet. Men, gratisarbetet skall inte leda till att kommunen sparar in genom detta och t.ex. friställer personal. Klara regler för frivilligt vs. professionellt arbete. Röda Korsets verksamhet för reguljära hembesök hos de äldre med hjälp av frivilliga personer (som ofta är aktiva seniorer) har nämts av flera som ett mycket bra exempel på att involvera frivilliga resurser för höjning av livskvalitet för de äldre. Ett annat exempel från Danmark: reguljärt hundbesök hos de äldre. Frivilliga personer som har en lugn hund tar den med sig den till hembesöket så att de äldre kan klappa den och röra vid den. En kort, levande kontakt med känslor och beröring som gör gott för äldre personer som annars sitter mest i rullstol och har liten kontakt med den yttre världen.

30 Projektledarens kommentarer 28 Mot bakgrunden av den pågående debatten om Carema och den mycket uppmärksammade SNSrapporten Konkurrensens konsekvenser från hösten 2011, vill jag framhäva några synpunkter där den föreliggande Idékatalogen levererar många goda och konkreta förslag som har tydlig relevans till kvalitetsfrågan i vård och omsorg. Om vi skall ha ut mer vård och omsorg för samma pengar så måste det till effektiviseringar. De uppstår när offentlig verksamhet läggs ut på aktörer med högre produktivitet eller när den offentliga verksamheten tvingas höja produktiviteten som ett resultat av en hårdare konkurrens. Laura Hartman och hennes forskarteam har levererat i SNS-rapporten en svidande kritik om effekterna av privatisering och pekade på uppenbara systemfel i framför allt den politiska styrningen. Bristen på tydliga kvalitetsmått, riktlinjer och kontroll har skapat en kvasimarknad där priset på det som produceras alltför ofta är det som avgör. Man har fokuserat alldeles för hårt på kostnader och upphandlingstekniska frågor kvaliteten och uppföljningen har kommit i andra hand. Denna ensidiga kostnadsfokusering har gynnat aktörer som är duktiga på stordrift, rationaliseringar och sammanslagningar. Därför, har några av branchjättarna utvecklats till väloljade anbudsmaskiner. Men den aktör som kan hålla nere kostnaden mest är inte nödvändigtvis den som kan utveckla vården och omsorgen mest. I den svenska välfärdsmodellen behövs en ny kompromiss mellan stat och kapital, denna gång i välfärdsföretagen. Om man vill ha privata företag som utförare av den offentliga sektorns uppgifter måste man låta vinsterna gå till dess aktieägare (annars kommer man aldrig kunna attrahera kapital). I utbyte måste företagen ge goda arbetsvillkor, bra löner, vård och omsorg med hög kvalitet. Visserligen är kapitalismens drivkrafter inte alltid så uppbyggliga men en stabil kompromiss bygger landet. Håkan Tribell, från tankesmedjan Timbro, ser allvarligt på de missförhållanden som avslöjats vid äldreboenden med privata ägare, men samtidigt varnar han för att minnet ibland kan vara väl kort. Det förekom vanvård, inkompetens och cynism även i det folkhemska välfärdsmonopolet. Han säger att Nu är det viktigt att det träder fram politiker som rakryggat försvarar idén att medborgarna själva skall få välja vård, skola och omsorg. Därför skall man lämna den pågående vinstdebatten bakom sig och fokus skall riktas mot kvalitetsfrågan. De privata vårdbolagen har länge efterlyst enhetliga kvalitetskriterier för att undvika att bolagen bjuder under varandra i en ständigt nedåtgående spiral. Branchorganisationen Vårdföretagarna föreslog till exempel redan 2008 att regeringen skulle tillsätta en utredning för att ta fram ett nationellt utvärderingssystem inom vård och omsorg. Alliansregeringen har successivt ökat sitt intresse för frågan och tagit initiativ men det har hittills mest handlat om att öka marknadsmekanismerna, inte att fastställa vad som är kvalitet. Nationella kvalitetskriterier i välfärdssektorn är svåra att fastställa och kan hindra rationaliseringar och utveckling om de utformas fel. Det är naivt att hoppas på att

31 konsumentmakten skall lösa problemet. Kvaliteten måste mätas och fastställas centralt och få samma utslag över hela landet. Svagheten med ISO-standarden är att den är utformad för att passa alla verksamheter. Man skall dock veta att bara i viss mån går att centralt fastställa vad som är kvalitet. Carema sökte och fick till exempel ett ISO- certifikat när de märkte att de förlorade anbud mot konkurrenter som var ISO-certifierade. 29 En särskild granskningsmyndighet har tillsatts som skall utvärdera vården ur ett patientperspektiv och stärka patientmakten. År 2011 togs också beslut om att satsa mer på de så kallade nationella kvalitetsregistren där patienter lätt kan få reda på vilken vårdgivare som är bäst på vilken diagnos. I likhet med det, efterlyser man ett nationellt kvalitetsregister över äldreboenden där de äldre kan välja den form av boende som passar dem bäst. I den föreliggande Idékatalogen finns det insamlade idér och förslag som visar hur de äldre själva ser på kvaliteten från deras egna perspektiv. Dessa synpunkter som blev insamlade från ett gräsrotsperspektiv blir förhoppningsviss väl uppmärksammade av politiker och tjänstemän som har ansvaret för utveckling av äldreomsorg och framtagning av kvalitetskriterier för äldreboendeområdet. Irene Wormell Projektledare Fd Professor och Marknadsforskare Tel: E-post:

32 Användningen av innovationsverktyget - IdeaMapping i gruppdiskussionerna. 30 `Key drivers` - aktuella trender i samhällsutvecklingen inom LIVSSTIL låg till grund för gruppdiskussionerna. Sedan kryssade man dessa trender med olika elementer av: `Situationer` `Segment` `Handlingsparametrar` Kombinationen av key drivers och dessa tre elementer skapade plattformen för utveckling av idéer Metoden är utvecklad av Firstmove A/S, Köpenhamn. Deras medarbetare har aktivt deltagit i diskussionerna. För närmare information se: Tel: Följande trender låg till grund för gruppdiskussionerna om framtidens boende för äldre: 1. Gemensamt boende Vi söker gemenskap i våra boendeformer. Detta för att vi genom gemenskap i boende kan vi uppleva trygghet och social samvaro. Vi odlar olika former av gemenskap, där de som är starka kan hjälpa svaga. I den sociala samvaron med andra kan den personliga utvecklingen fortsätta långt upp i åldrarna. Var finner vi gemenskap i boendet? Det utvecklas nya gemensamma boendeformer för de äldre De äldre flyttar ihop som rumskamrater 2. Frihet Vad är frihet? Frihet handlar om möjligheter och om val. Om rätten till att leva ett liv utan begränsningar, att göra saker på ett annorlunda sätt, ändra kurs eller starta på nytt. Göra det som man tycker bäst om. Friheten är inte avgränsad till en själv, för det handlar framför allt om att bereda plats för andra.

33 Var ser vi friheten? Vi använder friheten till att uttrycka vår mening Vi använder friheten till att välja eller välja bort produkter och verksamheter Vi lever våra liv, så att vi kan uppleva frihet Familjeliv Samvaron med familjen är viktig, och det är tillsammans med våra närmaste, som vi utvecklar oss mest. Familjer samlas trots olika åldrar och intressen. De äldre prioriterar igen familjesamvaron och barnbarnen framför egna intressen. Var ser vi familjeliv? Familjer i flera generationer flyttar samman De äldre passar sina barnbarn när föräldrarna arbetar sent 4. Kunskapande Kunskapande handlar om skapandet av erfarenhet, insikt och förståelse. Det handlar om kunskapsinhämtning. En kunskap som samlas genom många kanaler och som tolkas och används i i många sammanhang. Den är handlingsorienterad och fordrar nya förhållningssätt och möjligheter. Var ser vi kunskapande? Vi värderar oss själva och andra utifrån förmågan att sätta samman kunskap. Vi använder kunskap till att skapa en intressant och relevant livsstil. 5. Volontärlife Fler och fler önskar att påverka deras lokala miljö. Ingenting blir bättre om man inte själv gör en insats. Frivilligt arbete har på nytt kommit på menyn. Det är inte tillräckligt att bara tala om hur kan man hjälpa, nu skall det vara också handling bakom orden. När man gör något gott för andra, så har man också det bättre med sig själv. Var ser vi volontärlife? Fler och fler gör frivilligt arbete Pensionärer delar med sig av sina erfarenheter till andra genom gratis undervisning.

34 6. Opinion Opinion handlar om ett aktivt ställningstagande. Att ha en åsikt till grund för de val man gör. Det handlar om att stå för sina åsikter och begrunda sina val. Opinion är ett tecken på hur världen betraktas, vad man tror på och inte minst vem man är. Var ser vi opinion? Vi har uttalade åsikter om vad vi äter. Vi signalerar våra ställningsstaganden genom våra kläder. Vi stödjer aktivt verksamheter som t.ex. har ett uttalat miljöansvar Ansvarskänsla Ansvarskänslan handlar om erkännande av etiska och medmänskliga/moraliska förpliktelser, inför sig själv och inför andra. Det handlar om medmänsklighet och om omtanke. Det handlar om att kunna ge något tillbaka. Ansvarskänsla är en vägvisare, som ger mening och riktning i livet. Var ser vi ansvarskänsla? Vi tar konsekvenserna av våra handlingar. Vi involverar oss i ideelt och socialt arbete. Vi agerar till fördel för miljön och för vår omvärld.

35 1

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Bostäder för seniorer

Bostäder för seniorer ÄLDREFÖRVALTNINGEN Karin Ankarudd, Gruppchef 08-7068552 karin.ankarudd@sundbyberg.se 2016-12-01 1 (3) Bostäder för seniorer Deltagare (förutom ett antal seniorer vars namn är utelämnade pga PUL): Carl-

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Ge dig själv en rad Gyllene år

Ge dig själv en rad Gyllene år Gemenskapsboendet Tersen Ge dig själv en rad Gyllene år Barnen har skaffat eget boende. Jobbet rullar på eller du har gått i pension. Det är nu du kan göra det där som kanske fick vänta medan barnen växte

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN 2008-02-03 ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN Framtaget av vuxenberedningen på uppdrag av kommunfullmäktige Inledning Vi ser i Sverige idag en utveckling där befolkningen blir allt äldre. 1,6 miljoner

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Trygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och

Trygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2015 2019 Vår vision Köpings kommuns insatser inom Vård & Omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Alla människor har lika värde och ska känna att de har samma

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

Så här vill vi göra Enköping till en ännu bättre kommun.

Så här vill vi göra Enköping till en ännu bättre kommun. Handlingsprogram för Enköpingsmoderaterna 2011--2014 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Barn och utbildning... 4 Omsorg genom livet och ett värdigt åldrande... 6 Kultur och fritid... 8 Miljö och infrastruktur...

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås

Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås 1 Bakgrund och syfte - De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att äventyra kommunens ekonomi. - Äldreboendedelegationens rapport har

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Brf Takterrassen. Muréngatan, Gävle. Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra.

Brf Takterrassen. Muréngatan, Gävle. Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra. Brf Takterrassen Muréngatan, Gävle Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra. ... skönt att slippa ansvaret för villan... nu är tid för njutning... Jag vill känna att

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Skola, service och omsorg. Omsorg

Skola, service och omsorg. Omsorg Vision för omsorgen Det finns ett trygghets- och serviceboende i närheten av Åsen. Var och en får vård efter behov. Regelbunden utomhusvistelse för alla, minst en gång i veckan. Regelbundna aktiviteter

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Vad får seniorboendet kosta?

Vad får seniorboendet kosta? Seniorvärldskonferensen 2015 Vad får seniorboendet kosta? 22 april 2015 Nils-Eric Öquist vd Bäckbacka Partners AB Frågan var alltså: vad får ett seniorboende kosta? Svar: det beror på vad erbjudandet innehåller

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Bostäder och framtidens Väsby

Bostäder och framtidens Väsby Väsbymoderaten Tidning från Moderaterna i Upplands Väsby, #1, 2014 Ansvarig utgivare: Christer Derger Bostäder och framtidens Väsby I vårt Väsby ska alla ha möjlighet att förverkliga drömmen vi vill bygga

Läs mer

Ungdoms Bostads Projekt 2013. Del 2. Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor.

Ungdoms Bostads Projekt 2013. Del 2. Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor. Ungdoms Bostads Projekt 2013 Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor. Del 2 Detta material är ZODIAK Arkitekter AB egendom och skyddas av lagen om upphovsmannarätt.

Läs mer

Framtidens äldre i Sverige

Framtidens äldre i Sverige Framtidens äldre i Sverige Lars Hovius Byt bilden till illustrationen med hela ålderkedjan Vad kommer jag att prata om? Boende för äldre? Blir det fler äldre och hur bor de? Vad gör Riksbyggen? Bonums

Läs mer

Välkommen till Ivöstrand!

Välkommen till Ivöstrand! Välkommen till Ivöstrand! För dig som fyllt 70 år och vill b På Ivöstrand bygger vi ett modernt trygghetsboende för dig som är över 70 år. Här bor du lugnt och skönt, nära naturen med strandpromenad, boulebana

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Äldredialog i Lysekil

Äldredialog i Lysekil Äldredialog i Lysekil Inledning och bakgrund Som ett led i att förverkliga Lysekils kommuns vision Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior?

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? Studenternas utvärdering, 2010 ( 17 har svarat utav 19 deltagare) I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? 3 mycket nöjd 2 nöjd 1 mindre nöjd 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 Några

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering

Inte(GR)erad bostadsplanering Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Äldrestrategi 2013-16

Äldrestrategi 2013-16 Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande

Läs mer

Kvarteret Filantropen

Kvarteret Filantropen Kvarteret Filantropen Tryggt och bekvämt boende Tryggt och bekvämt boende för äldre i Glimåkra Västergatan 5 är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område mitt i centrala Glimåkra. I huset finns lägenheter

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

en plats för livet 3 Välkommen till Haga

en plats för livet 3 Välkommen till Haga en plats för livet 3 Välkommen till Haga Haga Tryggghetsboende är beläget i stadsdelen Fredriksdal i Helsingborg. En oas av grönska med fåglar och fjärilar, med närhet till service, vård, butiker och kommunikationer.

Läs mer

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Bo bra på äldre dar. En undersökning om ditt nuvarande och framtida boende. Först några frågor om dig. Behöver du hjälp med att fylla i enkäten?

Bo bra på äldre dar. En undersökning om ditt nuvarande och framtida boende. Först några frågor om dig. Behöver du hjälp med att fylla i enkäten? Bo bra på äldre dar En undersökning om ditt nuvarande och framtida boende Behöver du hjälp med att fylla i enkäten? Vi tycker att det är att många får möjlighet att delta, oavsett ålder och hälsotillstånd.

Läs mer