Roger Johansson Hans Lundgren

Transkript

1 Jonas Blomgren Anders Estola Börje Johansson Roger Johansson Hans Lundgren

2 Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Bodens kommun, tekniska förvaltningen, och är avslutningskursen på YTH, Väg och Anläggning vid Luleå tekniska universitet. I arbetet med projektet har vi fått användning av våra nyförvärvade teoretiska kunskaper som utbildningen gett oss. Till stor hjälp har också gruppmedlemmarnas tidigare erfarenheter varit. Vårt syfte med rapporten är att den skall kunna användas som ett fungerande underlag till en arbetsplan för ombyggnad av Allégatan med korsningar i Bodens kommun. Ett stort TACK vill vi ge våra handledare och alla andra som på ett eller annat sätt bistått med hjälp under projektarbetet. Jörgen Nyman Martin Lindmark Hans Thunehed Ricardo Cejas Staffan Nordmark Anita Markstedt Beställare, Bodens kommun Utbildningsledare Handledare Inmätare, Bodens kommun Inmätare, Bodens kommun Studievägledare YTH, Väg och Anläggning, Luleå Jonas Blomgren Anders Estola Börje Johansson Roger Johansson Hans Lundgren

3 Innehållsförteckning Examensarbete YTH Väg & Anläggning INLEDNING HISTORIK PROBLEMBESKRIVNING SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR METODER MÅLGRUPP GEOGRAFISKT LÄGE GEOTEKNISK BESKRIVNING DIMENSIONERING OCH MATERIALVAL VA-SYSTEM FÖRUTSÄTTNINGAR VA-SYSTEM DIMENSIONERING VA-SYSTEM MATERIALVAL RELINING UTFÖRANDE VA DIMENSIONERING OCH MATERIALVAL GATA OCH GC-VÄG DIMENSIONERING ÖVERSIKT PÅ DIMENSIONERING AV GATAN MATERIALVAL UTFORMNING AV GATA OCH GC-VÄG ALTERNATIV GATANS UTFORMNING GÅNG OCH CYKELVÄGENS UTFORMNING BELYSNING FJÄRRVÄRME MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KOSTNADER...18 REFERENSER...19 BILAGEFÖRTECKNING...20 RITNINGSFÖRTECKNING...21

4 Sammanfattning Rapporten behandlar ombyggnad av gata, gång- och cykelväg och VA på Allégatan i Boden På Allégatan är VA-systemet gammalt och slitet, vilket gör att det behöver bytas ut. Vi har beräknat nya dimensioner och material utefter hur många som är påkopplade på systemet. Vi har också kommit fram till att nuvarande dimensioner stämmer förutom spillvattenledningen som är kraftigt överdimensionerad. Vi har även prioriterat plastmaterial till ledningarna eftersom det är prisvärt och lätt att hantera. Gatan är i dåligt skick pga. tjällyftningar eftersom marken till största delen består av Lerig Silt eller Silt. Dessutom finns det ej återställda fjärrvärmearbeten vilket gör vägen obehaglig att köra på. Belysningen är dessutom gammal och energislukande. För största möjliga säkerhet har vi utformat Allégatan så att gata samt gång- och cykelväg är separerade. Gatan kommer att flyttas något i sidled och mellan gata och GC-väg kommer en skiljeremsa av gräs. I skiljeremsan kommer en ny allérad att planteras och nya belysningsstolpar att placeras. Gata och GC-väg har dimensionerats efter flera alternativ enligt Väg 94 (Vägverket 1994). Dels utan isolering, dels med isolering av hyttsten eller polystyrencellplast. Isolering med hyttsten är prisvärt men miljöaspekterna gör att det kan bli otillåtet att använda som isoleringsmaterial i framtiden. Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av en ombyggnad, att Allégatan blir mindre trafikerad och med en boendemiljö som kommer att förbättras med föreslagna åtgärder. Den nya utformningen av vägen bildar en mjuk ram till området. Allén utmed Allégatan kommer att framhävas och bevara dess kulturella värde.

5 1 Inledning 1.1 Historik Större delen av Erikslund och Fagernäsområdet byggdes upp mellan 1930 och 1950 då det var ovanligt att äga en bil. År 1945 hade vi i Sverige ett genomsnitt av 8 personbilar per 1000 innevånare. Så trafiken var inte någon väsentlig del av samhällsplaneringen. T.ex. gatorna på Erikslund och i Fagernäs byggdes upp i ett så kallat rutnätsystem som i dag är en helt förkastad utformning för villaområden. Efter 1955 började den stora ökningen av bilinnehavet och i dag har vi mer än 400 personbilar per 1000 invånare, vilket ju bl.a. innebär helt andra förutsättningar för planeringen av gatunätet. I nya bostadsområden bygger man enligt principen en uppsamlingsgata till vilken villagatorna utmynnar. Mot uppsamlingsgatan finns inga utfarter som kommer från den enskilda fastigheten. För villagatan har man målsättningen att den ska serva högst 30 hushåll, ej ha genomfartstrafik och att det skall kännas naturligt att hålla en låg hastighet. I dessa områden har gångare och cyklister gena färdvägar medan bilister är hänvisade till rundkörning för att komma mellan olika delområden. Erikslund och Fagernäs har byggts på med nya bostadsområden i början av 60 och i mitten av 70 talet. År 1983 stod Erikslunds vårdcentral klar (uppsamlingsområde även N Svartbyn, Prästholmen, Svartbyn, Skogså och Gunnarsbyn). Erikslund/Fagernäsområdet är i dag ca 1.5 km långt och 900 m brett. Här bor nästan 2000 människor. Ungefär 500 personer kommer från andra delar av Boden för att arbeta i det här området. De stora arbetsplatserna är vårdcentralen, låg/mellanstadieskolan, Svedjebacka och Gammelängsskolan. En följd av mindre åtgärder och utredningar har utförts under årens lopp utan att uppnå en totallösning för hela området. Tidigare detaljplaner om att bygga ihop Bullerleden och Svedjebergsleden för att åstadkomma en ringled, har ej genomförts (Trafikutredning Erikslund- Fagernäs, 1993). I takt med att Erikslund/Fagernäsområdet byggts har också VA -ledningar lagts. Dessa har idag blivit gamla och slitna. 1.2 Problembeskrivning Projektet vi arbetat med innehåller ombyggnad av vatten och avloppssystemet, ombyggnad av Allégatan (ca 365 m) samt en ny trafikutformning av korsningarna Moråsleden Svartbyvägen och Allégatan-Svartbyvägen. Utefter Svartbyvägen mellan Moråsleden och Gammelängsgatan finns det många utfarter och korsningar på en alltför kort sträcka, vilket utgör ett stort problem och en stor risk för olyckor. En bidragande orsak till olycksrisken är bilar som kommer från Moråsleden och svänger in på Svartbyvägen med körriktningsvisaren på. Körriktningsvisaren hinner man inte stänga av innan man är vid två nya infarter, Allégatan och Shellmacken/Handelsmannen. Detta förvirrar medtrafikanterna som hindras att köra säkert i korsningarna. Allégatan är ojämn på grund av tjällyftning, som med stor sannolikhet beror på undermålig dimensionering och dränering. Asfaltytan är åtgärdad flera gånger och vissa partier, där 4

6 fjärrvärmeledningen dragits fram, har man inte återställt vägbanan med asfalt. Detta medför ojämna kanter, gropar och ett slarvigt synintryck av området. Vägbanan ligger också högt i förhållande till vissa infarter. Allégatan saknar gång- och cykelväg vilket medför att cykel- och gångtrafikanter får samsas med bilarna om gatuutrymmet. Längs Allégatan bor flera barnfamiljer och deras lekplats är på eller i anslutning till vägen. Hastigheten är 30 km/h. Gatans raka och breda utformning inleder trafikanterna till en oacceptabel hög hastighet med hänsyn till daghemmet och de många utfarterna. VA-systemet i Allégatan är ålderstiget vilket gör att riskerna för framtida problem såsom utoch inläckage är stora. Även belysningen utefter Allégatan är ålderstigen, fungerar inte tillfredsställande och är dessutom en stor förbrukare av energi. 1.3 Syfte Vårt syfte med examensarbetet är: Att hitta en åtgärd som minimerar genomfartstrafik och annan onödig trafik längs Allégatan. Att hålla nere trafiken samt att öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanterna. Att skapa en trevlig miljö längs gatan. Att hitta en lösning för den komplicerade korsningen Allégatan-Svartbyvägen Att hitta en utförandeform som minimerar störningarna för de boende i området vid byte av VA. Utföra en kostnads och dimensionerings sammanställning avseende väg och VA. 1.4 Mål Examensarbetets mål är att ge Bodens kommun ett bra underlag vid renovering och ombyggnad av Allégatan som de kan följa om arbetet görs i egen regi eller läggs ut på entreprenad. Vårt mål med examensarbetet har varit att vi ska fördjupa vår kunskap inom väg- och anläggningsbyggnad samt att omsätta teori till verklighet. Detta för att vi ska få en verklighetsanknytning. 1.5 Avgränsningar De avgränsningar vi har haft är korsningarna Moråsleden-Svartbyvägen, Svartbyvägen- Gammelängsgatan och Allégatan-Erikslundsgatan. Utefter Allégatan har avgränsningarna varit befintliga tomtgränser. 5

7 1.6 Metoder De metoder vi har haft för att få fram information är bl.a. ett flertal besök på plats, varav vi vid ett tillfälle har mätt in arbetsområdet med totalstation. Vi har också letat information i Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987), Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Väg 94 (Vägverket 1994). Vi har också använt ett kompendium, Dimensionering, (Lindmark, Martin, 1999), som vi haft i vår utbildning. För att få fram ritningar och kalkylsammanställningar har vi varit tvungna att lära oss AutoCad och MAP. 1.7 Målgrupp Målgrupp för vårt examensprojekt är dels beställaren, Bodens kommun, tekniska förvaltningen, YTH väg & anläggning och de boende efter Allégatan. Även entreprenörer som ska utföra ombyggnaden kan vara av intresse. 6

8 2 Geografiskt läge Allégatan Erikslundsgatan Moråsleden Strömsegatan Svartbyvägen Gammelängsgatan 7

9 3 Geoteknisk beskrivning Geotekniska undersökningar har genomförts vid flera tillfällen av VBB Viak i samband med husbyggnation i kv. Mullvaden och kv. Hjorten. Den senaste är från och är gjord genom viktsondering. Sonderingarna är gjorda på den södra delen av Allégatan. Eftersom vi inte har fått fram några undersökningar på Allégatan från området mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan, antar vi därför att de sonderingar som är gjorda, är representativa för hela vägavsnittet. Undersökningarna som är gjorda visar att marken i området består av ett tjockt sedimentlager bestående av Silt, sulfidlerig Silt, siltig sulfidlera eller sulfidlera (se ritningar 1och 2). Grundvattenytan låg vid mätningen på 9,20 m.ö.h. vilket gjorde att grundvattenytan då låg ca 1,9 meter under marken. Vid mätningen låg grundvattenytan 3 meter under markytan. Dessa två mätningar är gjorda på ungefär samma markhöjd varför man kan anta att grundvattenytan varierar något från år till år. 4 Dimensionering och materialval VA-system 4.1 Förutsättningar VA-system I området Erikslund är VA-ledningarna gamla och slitna vilket gör att risken för vattenläckor och att spillvatten tränger ut i marken kan anses vara stor. Även inläckage i spillvattenledningen kan förekomma vilket påverkar reningen i reningsverket. Vattenledningarna inom området ingår i ett cirkulationssystem så att antalet drabbade vid en driftstörning skall vara minimalt. Vattenledningen, som är belägen i Allégatan mellan Svartbyvägen och Erikslundsgatan, ska försörja ca 100 hushåll. På sträckan finns även flera befintliga brandposter. Antalet hushåll inom området som är anslutna till spillvattenledningen belägen på Allégatan är 200 stycken, 112 i småhus och 88 i flerfamiljshus. Detta ger ca 600 personer om man räknar ett snitt på 3 personer per hushåll. Dessutom finns det inom området ett stort antal villor som är anslutna till ledningar som rinner mot Moråsens pumpstation. Pumpstationen pumpar sedan vidare spillvattnet i en tryckledning som övergår i en självfallsledning vid Erikslundsgatan- Jägargatan. Detta spillvatten rinner också ut i ledningen på Allégatan. Nuvarande dimension på Allégatan är 600 mm. Inom området finns även två allmänna serviceinrättningar, en stor vårdcentral (Erikslunds) och en skola (Gammelängsskolan) som är anslutna till spillvattennätet. I detta fall gäller specifikt flöde för just dessa inrättningar. Den sammanlagda dränvattenytan inom området är beräknad till ca 23 ha. och ingen industri finns. Ytan som dagvattnet skall avvattna är inte lika stor som dränvattenytan, utan den är ca 6 ha. Dagvattenledningen som är belägen i Allégatan är av dimensionen 400 mm. 8

10 4.2 Dimensionering VA-system Dimensionering av vattenledning Befintlig stamledning har en innerdiameter på 150 mm och är troligen av gråjärn. Stamledningen ingår i ett cirkulationssystem med försörjning av områden norr om Allégatan. Anslutna på ledningen är brandposter, hyreshus och villor. Vid uträkningen av ledningsdiametern tog vi då hänsyn till dessa faktorer och fick stamdimensionen till 150 mm (se bilaga 2). Enligt våra beräkningar ska vissa hyreshus och villor klara sig med en mindre dimension på servisledningen men enligt Bodens kommuns standard så läggs 32 mm till hushåll och 63 mm till hyreshus. Även större dimensioner till hyreshus kan förekomma. Dimensionering av spillvattenledning Befintlig spillvattenledning är av betong med en innerdiameter av 600 mm. Inkopplade områden finns ovanför samt en pumpstation som trycker från Moråsen. Våra uträkningar gav en diameter på 200 mm (se bilaga 2). I dagsläget är det påkopplat två spillvattenledningar av dimension 300 mm samt två av dimensionen 225 mm till brunnen i korsningen Allégatan Erikslundsgatan. Vi anser att det blir en alldeles för stor dimensionsförändring jämfört med befintlig om man väljer en ledning av dimension 200 mm istället för nuvarande 600 mm. Dessutom är ledningen nedströms från korsningen Allégatan-Svartbyvägen av dimension 400 mm. Enligt uppgift från Bodens kommun, tekniska förvaltningen, är konditionen på befintliga rör i systemet inte den bästa och inläckaget vid häftiga regn kan vara två till tre gånger det normala flödet. Därför rekommenderar vi en dimension på 400 mm på stammen istället för beräknade 200 mm. Dimensionering av dagvatten Dagvattenledningen av betong har idag en innerdimension av 400 mm. Denna ledning skall avvattna ett område på ca 6 ha. Då förekomsten av vattenupptagande träd och skogsmark är begränsad, samt att marken i närområdet lutar mot upptagningsområdet och marken i området består av täta jordarter, kan avrinningen mot ledningen bli relativt stor. Enligt våra beräkningar kom vi fram till att dimensionen bör vara oförändrad. 4.3 Materialval Vid renovering och nybyggnation av VA-ledningar i mark består ledningsmaterialet (oftast) vid mindre dimensioner av plast. Vid större dimensioner av avlopps- och dagvattenledningar används betong, då tillverkningen av plastledningar blir betydligt dyrare. Tidigare lade man ofta vattenledningar av gråjärn eller segjärn, men nu lägger man nästan uteslutande ledningar av plast pga. att de är så lätta att hantera. Användning av rostfria stålledningar ökar, men priset är ännu för högt jämfört med andra alternativ. När det gäller dimensionen på VA-ledningar räknar man innerdiameter på segjärnsrör och betongrör medan man räknar ytterdiameter på plaströr. Vi valde plastmaterialet för att det är lättare att hantera och lägga samt att priset blir betydligt billigare än de andra alternativen. Plasten kan även återvinnas, vilket är bra för miljön. Armaturer till vattenledningarna har vi valt i samråd med Bodens kommun för att reservdelshållningen i framtiden skall hållas på en rimlig nivå. Materialåtgång och kostnader för VA-renoveringen av Allégatan redovisas i bilaga 7. 9

11 Vattenledningar Till stammen valde vi polyetenrör (PE-100) med ytterdimension 160 mm och till serviserna valdes PEM-rör med dimensionerna mm. Detta för att de är billigare än segjärn eller rostfritt samt att hanteringen vid läggning blir lättare. Spill- och dagvattenledningar Till spill- och dagvatten stod valet mellan polyvinylklorid- (PVC) och polypropylenrör (PP). Kommunen använder i dag PVC-rör till sina ledningar. PP-rör valdes av oss därför att det är billigare och bättre att återvinna, samt att den är slagtåligare än PVC-rör. Rören bör bestå av en dubbelväggig korrugerad konstruktion eller liknande, då de har samma tryckhållfasthet som rör av slät typ fast med betydligt lägre vikt. Som tillsynsbrunnar, dimension 400 mm, har vi valt plastbrunnar eftersom de är lättare att handskas med än betongbrunnar och dessutom ingår i standardsortimentet. 4.4 Relining Relining är en metod man använder sig av istället för att byta ut gamla VA-ledningar mot nya. Man reparerar de gamla VA-ledningarna till nya funktionella rörledningar. Innan man skall börja planera en relining skall man undersöka de befintliga ledningarna, filmning är en bra metod att använda sig av. En bra profil och att ledningarna inte tjälat sönder är, kan man säga, A och O innan man sätter igång med själva reliningen. Fördelar med denna metod är att bl.a. tredje man inte påverkas lika mycket som om man utför en nyläggning av ledningarna, man kan i lugn och ro lägga ledning för ledning. Kostnaden för relining är ca kr/m ledningsgrav, plus att man får göra ett påslag på ca 20 % av den totala summan. Det finns tre sätt att utföra relining: Inträngning, Strumpning samt Spräckning. Inträngning: Om man vill t.ex. dimensionera ner en 600 mm ledning till en 400 mm så är detta en bra metod. Det går till så att korta rörpipor av dim. 400 mm skjuts in i 600 mm ledningen. Man fixerar inneliggande ledningen och sprutar in t.ex. skumbetong eller liknande som täpper till tomrummet mellan nya och gamla ledningen. Strumpning: Man vill ha samma diameter kvar men ledningen läcker och är i dåligt skick, då är strumpning en bra metod att använda sig av. Man klär insidan av ledningen med en slags massa som innehåller olika sammansättningar, den innehåller bl.a. glasfibrer, plast och en mängd andra ämnen. Efter att man klätt insidan med massan så härdar man massan. Det gör man med UVljus så att massan blir hård. Härdningen kan ta upp till ett par dagar. Spräckning: En bra metod om man vill dimensionera upp en vatten ledning från t.ex. 150 mm till 160 mm. Man gör en så kallade pilotborrning i den gamla ledningen med en borr som har lite större diameter än vad den nya ledningen skall ha, på så vis så spräcks den gamla ledningen. När man borrat så långt man ska byta ut ledningen drar man tillbaka pilotborren och kopplar på den nya ledningen och drar den tillsammans med pilotborren tillbaks. 10

12 När vi kollat på de olika alternativen av relining när det gäller Allégatan så uppstår det genast ett problem. Eftersom spillvatten ledningen är av en diameter av 600 mm så måste man använda sig av inträngning p.g.a. av att vi skall dimensionera ner den till 400 mm. Problemet uppstår när vi kommer till dagvattnet som skall behålla befintlig diameter av 400 mm. Det innebär att vi skulle behöva göra strumpning av den ledningen. Eftersom man måste göra strumpning på ena ledningen och inträngning på den andra, så skulle kostnaden öka betydligt jämfört med om förhållandena skulle ha varit så att man kunde göra strumpning eller inträngning på bägge ledningarna. Enligt samtal med Bondens kommun så skulle vi inte inrikta oss på relining och det har vi inte heller gjort i denna rapport. Vi har dock undersökt lite översiktligt vad det skulle innebära med relining och det är en metod man bör ha i åtanke när man skall upphandla jobbet kring Allégatan. 4.5 Utförande VA Bodens kommun har haft som önskemål att befintliga vatten- och spillvattenledningar skall vara i drift under ombyggnadstiden. Utbyte av VA-system kan ej ske helt utan störningar för boende i berörda områden. För att minimera avbrotten så dras de nya ledningarna parallellt med befintliga ledningar. Befintliga ledningar är i drift under ombyggnadstiden. Arbetet påbörjas med inkoppling av ny spillvattenledning till befintlig brunn vid Svartbyvägen. Befintlig huvudledning kapas ca 0.5 m från brunnen och den nya ledningen kopplas in med ett grenrör så att den vinklas ut åt sidan. Befintlig ledning kopplas in provisoriskt under byggtiden. Sedan gjuts skarvarna runt rören igen. Eftersom befintlig huvudledning för tappvatten till Allégatan är påkopplad på tvärgående vattenledning några meter ifrån befintlig spillvattenbrunn och den nya då skulle korsa de gamla ledningarna, så anslutes nya ledningen mot Allégatan vid spillvattenbrunnen så att ledningarna följs åt. Nya dagvattenledningen kopplas till befintlig dagvattenbrunn i Svartbyvägen på samma sätt som spillvattenledningen, med riktning mot huvudstråket (se ritning A11), där ny spolbrunn sättes. Framdrivning sker sedan samlat. Skarvning av vattenledning sker med elmuffsvetsning, alternativt stumsvetsning. Nya tillsynsbrunnar på spill- och dagvattenledning sätts enligt ritningar A11och A12. Befintliga serviser på östra sidan om huvudledningen kopplas om allt eftersom framdrivning sker. För att tappvattenförsörjningen under arbetsutförandet skall fungera byts den befintliga avstängningsventilen på servisledningen ut och spindelstång sätts fast utan att sprintas. Nya servisen ansluts till befintlig servis efter den utbytta avstängningsventilen och ny avstängningsventil sätts på den ledningen. Servisledningen kopplas till huvudledningen med ett elsvetsavstick. När den nya huvudledningen ansluts till nätet stängs avstängningsventilen på den befintliga ledningen och spindelstången avlägsnas. Brandpost avsätts enligt ritning A12. Där dagvattenservis ej är indragen till fastighet, avsätts ny servisledning till tomtgräns. 11

13 Efter inkoppling av huvudledningarna vid Erikslundsgatan ansluter man serviserna på västra sidan av Allégatan. Befintliga huvudventiler grävs upp och proppas efter att man inkopplat hela området. Befintliga nedstigningsbrunnar rivs och fylls igen efter att alla ledningar är omkopplade. Eftersom de gamla rören blir kvar i marken bör dessa fyllas med skumbetong, sand eller liknade för att minimera risken att de faller ihop, med sättningar i vägbanan till följd. 5 Dimensionering och materialval Gata och GC-väg 5.1 Dimensionering Gatan och GC-vägen är dimensionerad enligt Väg 94 (Vägverket 1994). Dimensioneringen styrs till största delen av geotekniken. Geotekniska undersökningar har ej gjorts för detta projekt utan vi har fått gå på tidigare utförda undersökningar (se ritning 1 och 2). Det framgår av undersökningarna att terrassen består till stor del av Lerig Silt eller Silt. Denna jordart är mycket tjälfarlig, vilket vi har tagit hänsyn till vid dimensionering av gata och GC-väg. Grundvattennivån är så hög att den kan påverka vägens bärighet. Därför bör vägkroppen dräneras. 5.2 Översikt på dimensionering av gatan Enligt våra beräkningar (se bilaga 8) kommer dimensioneringen av gata och GC-väg att se ut enligt nedanstående figur. Tjockleken på de olika lagren beror på vilket isoleringsmaterial som man väljer att isolera terrassen med, hyttsten eller polystyrencellplast (se bilaga 8). Slitlager ABT /430 (B370) Obundet bärlager Förstärkningslager Skyddslager Singel Geotextil Dräneringsrör Geotextil 12

14 5.3 Materialval Hyttsten Man har tidigare isolerat vägar med hyttsten med gott resultat. Hyttstenen har god isoleringsförmåga och passar bra som förstärkningslager med förbehållet att det är godkänt som förstärkningsmaterial enligt Väg 94. Det är dessutom ett väl prisvärt alternativ. Av risken för frosthalka får dock inte hyttsten läggas närmare vägytan än 0,25 m. Markskivor av polystyrencellplast Markskivor av polystyrencellplast har en väldigt god isoleringsförmåga vilket drar ner tjockleken på överbyggnaden. Nackdelen är att kostnaden för markskivorna är relativt hög vilket man får sätta mot minskade kostnader för förstärkningsmaterial. Miljöpåverkan Då åsikterna om hyttstenens påverkan på miljön går isär (se bilaga 9) har vi räknat på båda isoleringsalternativen och dessutom överbyggnad utan isolering. För dimensioneringstabeller, se bilaga 8. 6 Utformning av Gata och GC-väg 6.1 Alternativ 1. Ett av de första alternativen var att lägga in en rondell i korset Svartbyvägen-Allégatan. Anledningen till att det valet togs bort var att ytan inte riktigt räckte till för en praktisk lösning. Infarten till Shellmacken kom för nära inpå rondellen. 2. Ytterliggare en idé var att placera rondellen strax utanför Shellmacken och Handelsmannen, med utfart från rondellen direkt till parkeringsplatserna vid affären. Svartbyvägen skulle rätas upp så att den kom närmare daghemmet. Följaktligen får affären då mer yta. Allégatan skulle då vinklas in mot denna rondell och kioskutfarten ändras till en vändplats eller ny parkering. Ovan beskriven rondell hade inte passat in i området samtidigt som trafiken kommit närmare dagiset. Båda rondellalternativen innebar svårigheter med placeringen av cykelbanan. 3. De som kommer cyklande från Boden centrum skulle få cykla över Svartbyvägen som är lite förhöjd. Samtidigt skulle två refuger på utfarten av Allégatan dela upp fordonen. Detta för att hastigheten på fordonen skulle minska och göra hela korsningen säkrare för gångtrafikanter, cyklister och bilister. Inga stora och nya tankar i dessa idéer, så de togs bort. Anslutningar från cykelvägen som kommer från Bodens centrum till Erikslundsvägen och Svartbyvägen har varit uppe i alla förslag. Mellan dessa vägar finns idag ingen plats för cyklisterna. På alla våra förslag finns en komplett cykelväg. 13

15 6.2 Gatans utformning Förutsättningar: Utformningen av Allégatan, gång- och cykelbanan och korset Allégatan-Svartbyvägen har till stor del styrts av befintliga fastighetsgränser. Klassificering enligt Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987): Gatutyp: Referenshastighet: Bilflöde: Utrymmesklass: Länk i lokalnät. 30 km/h. 500 ford./dygn. C Vårt förslag till utformning av Allégatan och korsningen Allégatan-Svartbyvägen: Gammelängsgatan kommer att förlängas rakt ner mot Svedjebergsleden. Det finns ett stråk av allmän mark på ca 12 meter som kan användas för den förlängningen. Förlängningen av Gammelängsgatan kommer att få en lutning på ca 6 % ner mot Svedjebergsleden, vilket är acceptabelt med tanke på tung trafik. Den nya korsningen vid Svedjebergsleden kommer ca 120 meter från korsningen Moråsleden-Svedjebergsleden, vilket är godkänt enligt VU 94 (Vägverket, 1994). Korsningen Moråsleden-Svartbyvägen kan då stängas av och korsningen Svartbyvägen- Allégatan kan göras om till en kurva. På Allégatan kommer vägen att smalnas av och förflyttas något i sidled. GC-banan kommer att separeras från övrig trafik för största möjliga säkerhet. Den kommer att höjas upp något i förhållande till gatans vägbana, vilket kan förstärka bilförarnas observans när de ska passera över GC-banan. Tyvärr medger bredden på Allégatan mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan inte att man kan ha en separat GC-bana där. Så där kommer den att vara i samma höjd som körbanan, med en avgränsning av gatsten i avskiljande färg (se ritning A6). I vägbanan på Allégatan och Svartbyvägen kommer rutor av gatsten att placeras vilket har en fartdämpande effekt, liksom den upphöjda, korsande, GC-banan vid Allégatan-Svartbyvägen (se ritning A14). Utefter Allégatan kommer en avgränsning mot skiljeremsan till GC-banan och motstående sida att bestå av råkantsten. I skiljeremsan kommer en ny allérad att planteras. Även en ny rad av lågenergibelysning kommer att placeras där (se ritningar A2-A6 och A9- A10). Råkantstenen, en ny allérad och en lägre belysning placerad i skiljeremsan kommer att ge ett fartdämpande intryck. Detta tillsammans med utformningen av korsningarna utefter Svartbyvägen, innebär att hastigheten och trafikflödet kommer att minska utefter Allégatan. Den nya sträckningen Gammelängsgatan ner mot Svedjebergsleden skall i huvudsak fungera till infartstrafik för boende på Allégatan och besökare till affären, macken och kiosken. Detta kan medföra en ökad trafikmängd på Gammelängsgatan vilket borde kunna undvikas genom att trafik vidare in mot området Erikslund, t.ex. till vårdcentral och skola, hänvisas andra vägar t.ex. via Bullerleden eller Moråsleden. En viktig förutsättning för att våra idéer skall hålla är att skyltningen förbättras. Bodens kommun har som krav att vägen skall hållas öppen för trafik under ombyggnaden vilket gör att man bör göra korta ombyggnadssträckor i taget. 14

16 Till vår hjälp vid utformningen har vi haft Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987). Utformning i profil: Enligt vårt förslag (se ritning A7) ska Allégatan sänkas och få en jämnare profil. Nivåskillnader ska justeras mellan utfarter och gata. Detta för att få en jämnare lutning på gatan. Vi har valt att utforma gatan med ensidigt tvärfall mot cykelbanan där uppsamling sker via dagvattenbrunnar (se ritning A9), utom den norra delen där vi valt att ha ett dubbelsidigt tvärfall (se ritning A10). 6.3 Gång och cykelvägens utformning Förutsättningar: Gång- och cykelvägen ingår i kommunens övergripande nät vilket innebär att GC-vägen trafikeras av mestadels vuxna trafikanter och nyttjas till arbetsresor med flera kilometers reslängd. GC-trafikanterna skall kunna färdas med en jämn och hög hastighet. GC-vägen skall därför förbinda stadens grannskap. Projektets syfte med GC-vägen har varit att skapa en jämnare och säkrare säkerhetsstandard. Därmed skall gående och cyklister kunna färdas tryggt och säkert. Ingångsvariabler enligt Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987): Gatutyp: Övergripande cykelnät. Länk i lokalnät Referenshastighet: 30 km/h eller gångfart. Bilflöde: 500 fordon/dygn. GC-flödet är okänt men uppskattat till < 300 pers/dygn. Utformning: Utformningen av gång och cykelvägen i profil har till stor del styrts av befintliga fastighetsgränser. GC-vägen har upphöjts vilket medför att korsande biltrafikshastighet påtagligt kommer att dämpas. Förarnas observans kan förstärkas genom att den upphöjda GC-vägen i korsningar beläggs med ett avvikande material, i det här fallet marksten (se ritning A14). GC-banan har höjts till samma nivå som kantstödets överkant d.v.s. en höjning med ca 10 cm. Rampernas lutning i GC-korsningar skall inte överstiga 10 %. GC-vägen längdprofil följer vägens. GC-banan har egen belysning för en ökad känsla av säkerhet. 15

17 Utformning vägkropp: GC-vägen har utformats med enkelsidigt tvärfall mot skiljeremsa där huvuddelen av ytvattnet rinner mot regnvattenbrunnar i vägkant (se ritningar A9 och A10). Kompletterande brunnar efter GC bana tar upp övrigt vatten. Utformningen är beräknad med tanke på snöröjning Till vår hjälp vid utformningen har vi haft Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987) 7 Belysning Enligt Bodens kommun, tekniska förvaltningen, är befintlig belysning gammal och energikrävande. Den står på vänster sida om Allégatan sett från Svartbyvägen och kommer inte att vara till hjälp för en GC-väg efter ombyggnad enligt vår utformning. Detta gör att vi har valt att byta ut befintlig belysning mot en ny. Alternativ Vi har tittat på olika sorters armatur och även haft kontakt med olika tillverkare av armaturer men inte fått något bra alternativ. Vårt val av belysning: Som ny armatur för vägbanan har vi valt Thorn Streetus och för GC-banan Thorn Strata. Båda lamporna ingår i Bodens kommuns standard, vilket gör att underhålls- och lagringskostnaderna hålls nere. Båda armaturerna kommer att vara bestyckade med 70 Watts högtrycksnatriumlampor. Som gemensamma belysningsstolpar i skiljeremsa mellan väg och GC-bana har vi valt en rak stolpe som modifieras för anslutningen av Thorn Strata-armaturen över GC-banan (se ritning A9 och A10). Därefter galvaniseras stolpen. Utefter Allégatan mellan Svartbyvägen och Strömsegatan har vi valt en belysningsstolpe med en höjd över marken på 8 meter plus ett fundament på 1,30 meter. Detta är ett rent estetiskt val för att vägbanans och GC-vägens armaturer inte skall komma för nära varandra. Belysningsstolparna mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan bestyckas enbart med Thorn Streetus-armaturen. Där har vi valt en galvaniserad belysningsstolpe med en höjd på 6 meter över marken plus ett fundament på 1,30 meter. Belysningen på övergångsstället vid Svartbyvägen behöver vara starkare än övrig belysning varför vi rekommenderar en lampa av högtrycksnatrium med en styrka på 100 Watt. Lämpligt fundament är av betong med måtten 130 * 22 cm. Ersatta belysningsenheter omhändertas och nyttjas som reservdelar för kommande bruk. För kostnader se bilaga