Förundersökning Sicksackvägen 34

Transkript

1 Projekt 3 HT 2009 TB- institutionen Mia Björk, Åsa Karlsson, Kjell Westberg, Sven- Olov Eriksson Förundersökning Sicksackvägen 34 Plan 4 (2 Trappor) Grupp 3 Andreas Agebro Stina Almberg Sofia Gustavsson Patricia Rätsep Maral Sabbagh

2 1. Inledning/bakgrund Syfte Metod Sätra Sicksackvägen Arkitekturinventering och 70-talens arkitektur typiska drag Uppmätning och inventering av plan 4 Sicksackvägen Byggnadsteknisk inventering Lamellhus med betongstomme Sicksackvägen Plan Stomme Klimatskal Balkonger Invändig konstruktion Ändringar Miljöinventering Farliga material i 60- och 70-talens byggnader Resultat från miljöinventering plan 4 Sicksackvägen Diskussion & slutsats Diskussion & slutsats Källförteckning Bilagor Mängdning farligt material Planritning, A 30:41 och A 30:42, uppdaterad efter inventering Innerväggstyper, A 32: FA-lista: Sammanfattande beskrivning av hantering av avfall

3 1. Inledning/bakgrund Miljonprogrammet Under efterkrigstiden började det bli brist på bostäder för befolkningen. Denna bostadsbrist nådde sin topp under 1960-talet då många familjer bodde trångt i bostäder med dålig standard. Genom att folkmängden ökade och att större omflyttningar skedde, främst från landsbygden in till städerna, blev bostadsproblemen ännu ansenligare än tidigare. Med detta som bakgrund föddes Miljonprogrammet genom riksdagens beslut den 7 april Detta beslut innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en tio års period och på så vis skulle bostadsbristen byggas bort. Detta blev en politisk milstolpe samt startskottet för byggandet och en viktig del av historien. 1 När dessa områden skulle planeras inspirerades arkitekterna av funktionalismens idéer. Nu låg tyngdpunkt på att bostäderna skulle vara rymliga, funktionella och välutrustade med genomtänkta planlösningar. De nya bostadsområdena växte upp som stora öar, där områdena skulle vara ljusa, öppna och bilfria. Genom att det krävdes en mycket hög byggtakt för att nå riksdagens mål om en miljon bostäder tvingades en industrialisering av byggandet fram, här spelade även bristen på finanser in. Denna industrialisering gav ett begränsat antal hustyper och serietillverkningen av väggar, golv och tak samt massproduktionen av inventarier sänkte dessvärre kvaliteten på fastigheterna. Följden av detta blev även att områdena fick ett mycket enformigt utseende. Miljonprogrammet blev med facit i hand inte som arkitekter och stadsplanerare tänkt sig. 2 Miljonprogrammets omvandling Nu omkring ett 40-tal år senare efter miljonprogrammets avslutande är en upprustning av dessa områden högaktuell, både socialt och fysiskt. Samtidigt måste även husen energieffektiviseras för att klara regeringens miljömål. Många områden lever med ett dåligt rykte som kan vara svårt att tvätta bort. Dock har man på olika platser lyckats med detta med hjälp särskilda arbetsmetoder, trots att det kan vara en komplicerad process. Förändringen måste ske utifrån ett helhetsperspektiv på så sätt kan bostads- och fastighetsbolag aktivt upphäva segregationen långsiktigt och socialt. I detta helhetsperspektiv ingår exempelvis arbete som handlar om bostadsbolagens ledningsfrågor och hyresgästernas medinflytande, om husens energianvändning, stambyten, skolor hälsovård, butiker, trafikfrågor och entreprenörskap kan dessa betonggetton bli områden där människor trivs och rotar sig. 3 Gavlegårdarnas arbete med stadsförnyelse Genom att tillhandahålla nästan bostäder är Gavlegårdarna ett av de största bostadsföretagen i Sverige. Huvuddelen av dessa bostäder ligger i Gävle men det finns även bostäder i Gävles omnejd. Flera av dessa bostäder och områden är från talet och är i ett stort renoveringsbehov. Gavlegårdarna satsar nu på att förnya sitt bostadsbestånd stadsdelsvis. 4 Hur går man då tillväga när det gäller sådana här stora projekt? Gavlegårdarna har valt en väg som även många andra bostadsföretag väljer i dagsläget, nämligen att vända sig till sina hyresgäster. Genom att föra en dialog med sina hyresgäster får man ett mycket bra underlag

4 vad som kan komma att behöva genomföras i de berörda stadsdelarna. Genom att förnya, förändra, förbättra hus och utemiljöer får den aktuella stadsdelen en rejäl ansiktslyftning. 5 Förnyelsen av stadsdelen Öster slog mycket väl ut och krävde ett mycket noggrant förberedelsearbete. Gavlegårdarnas mål var att alla hyresgäster skulle få en chans att vara med i processen. Detta togs emot mycket positivt av hyresgästerna och ledde till att ett femtontal arbetsgrupper växte fram. Gavlegårdarna valde att inte presentera något första renoveringsförslag som är den vanliga proceduren. Man ansåg att detta skulle begränsa fria tankar och idéer från hyresgästerna. 6 Gavlegårdarna har som ett av sju bostadsbolag under två år ingått i ett projekt som startades av Rådet för byggkvalitet, BQR. Projektet Miljonprogrammets förnyelse som avslutades 2008 gick ut på att det skulle skapas en metodmässig grund för en långsiktig och lönsam förnyelse. Resultatet blev ett tolvpunktsprogram som kan användas som en plattform för bostadsföretag som vill rusta upp och förnya nedslitna bostadsområden. 7 Genom att de boende blir involverade i denna förnyelseprocess i ett tidigt stadium så lär de också känna varandra, detta skapar en trygghets- och samhörighetskänsla i bostadsområdet. En nyckelverksamhet är att skapa gemenskapsfrämjande aktiviteter, vilket skapar en gemensam plattform för förnyelsearbete i ett bostadsområde. Denna stadsdelsförnyelse gör att det även i fortsättningen ska vara attraktivt att bo i Gavlegårdarnas bostadsbestånd. 8 Stadsdelsförnyelse östra Sätra Gavlegårdarna har en långsiktig plan att alla miljonprogramsområden ska rustas upp. En motsvarande stadsdelsförnyelse har redan genomförts på Öster vilken omfattade 700 lägenheter och kostade 300 miljoner kronor. Hela detta projekt tog hela sju år att genomföra. 9 Stadsdelsförnyelsen har redan påbörjats i Sätra med 900 lägenheter 10 och denna stadsdel prioriterades framför andra stadsdelar i Gävle. Bakgrunden till detta är fastigheterna är i ett mycket sämre skick tekniskt sätt än på andra håll och många lägenheter är inte uthyrningsbara. Eftersom Gavlegårdarna är ett kommunalt bostadsbolag ska en del av vinsten gå till Gävle kommun. Genom att kommunfullmäktige har beslutat sänka vinstkravet per år fram till 2013 kan arbetet skyndas på rejält. För att kunna täcka kostnaderna ska även mellan lägenheter säljas under fyraårsperiod. På så sätt kan ekonomin byggas upp. På så vis kan även takten höjas vilket gör att upprustningen av Sätra kan vara genomförd om fem år

5 2. Syfte Syftet med förundersökningen av byggnaden på Sicksackvägen 34 i östra Sätra är att utreda byggnadens arkitektoniska och byggnadstekniska förutsättningar samt vilka farliga material som kan finnas i byggnaden. Förundersökningen kommer bl.a. att resultera i detta PM. 3. Metod Information av intresse för den aktuella byggnaden i Sätra söktes via Internet samt via litteratur och informationsblad. Gavlegårdarna tillhandahöll över 200 hundra olika ritningar över byggnaden vilka studerades. Noggrannare studier utfördes över det tilldelade våningsplanet. Vid besök på Sicksackvägen 34 dokumenterades byggnaden i sin helhet med hjälp av fotografering och muntlig information av Gavlegårdarnas representant Ulf Gräll projektledare. Det tilldelade våningsplanet dokumenterades mera ingående. En inventering av våningsplanet gjordes med aspekten farliga ämnen, det vill säga vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas vid en eventuell sanering beroende vilka farliga ämnen som upptäcks. Det aktuella våningsplanet mättes upp och kontrollerades mot de tillhanda hållna ritningarna från Gavlegårdarna. Detta för att upptäcka om några förändringar är utförda efter ritningarnas tillkomst, då gruppen inte haft tillgång till ett komplett ritningsmaterial. Efter genomförda inventeringar gjordes en sammanställning och beräkning på de material som för projektet var intressanta. Under besiktningen genomfördes även en okulär undersökning samt en fysisk undersökning för att avgöra vilka delar som är av bärande art. En tryckprovning utfördes i en utvald lägenhet för att tillhandahålla information angående byggnadens täthet. En avancerad värmekamera användes också som hjälpmedel för att se om det förekom läckage och hur stort detta i så fall är. 4. Sätra Byggnaden som undersöks är belägen i stadsdelen Sätra. Sätra kallas den vita staden och ligger ca 3 km norr om Gävle centrum. Det började byggas 1965 och fortfarande byggs området ut. Området delas upp av olika typer av bebyggelse. I stadsdelscentrum ligger en mataffär, apotek, några restauranger, bibliotek, skola, hälsocentral och äldreboende. Närmast centrum ligger lamellhus och punkthus med hyreslägenheter till största del. Precis söder om centrum ligger också ett stort grönområde som kallas för Sätraängarna med bl.a. två lekplatser, grillplats och stora gräsmattor. I en cirkel runt om hyreshusen finns radhusområden och den typiska villamattan. Även många av radhusen består av hyreslägenheter medan övriga radhus är bostadsrätter. Runt om hela området sträcker sig en ringled med mindre gator som leder till bostadshusen, såväl hyreshus som villor. I utkanten av området finns skog där man även hittar en elljusslinga. Sätra lider av en del sociala problem. Många är arbetslösa och det bor också många invandrare här. 5

6 4.1 Sicksackvägen 34 Hyreshuset på Sicksackvägen 34 ritades redan 1967 men stod inte färdigt förrän Då fanns det lägenheter i hela byggnaden. I bottenvåningen har tandläkarmottagningen funnits och 1986 byggdes plan 3 och plan 4 om till hälsocentral. En ny ventilationsanläggning installerades i byggnaden denna tid finns ritningsunderlag. Ytterligare ritningsunderlag från ändringar i byggnaden finns från Ventilations installation Hälsocentralen flyttade under 2008 in i en ny byggnad och lämnade 3 våningsplan tomma inklusive tandläkarmottagningen. Förutom ett gruppboende finns idag bara några enstaka hyresgäster. De flesta lägenheterna är små och det finns många 1:or och 2:or. I byggnaden finns en stor tvättstuga som även nyttjas av hyresgäster från 2 intilliggande hyreshus. 5. Arkitekturinventering Inbyggd ventilation och 70-talens arkitektur typiska drag Perioden kring 1960-talet börjades rekordåren eftersom produktionen i Sverige ökade som aldrig förr och samhällsservicen byggdes ut i snabbt takt. Inflyttningen till storstäderna ökade snabbt och så även arbetskraftsinvandringen som uppmuntrades. Bostäder hann inte byggas och bostadsbristen blev stor på 1960-talet så riksdagen beslutade att bygga en miljon bostäder på 10 år med hjälp av statliga bidrag, de så kallade miljonprogrammet. Detta innebar ett standardiserat byggande i stora bostadsområden i städernas utkanter. Lamellhus i tre våningar utan hiss var den vanligaste hustypen under 1960-talet. Husen hade oftast betongstomme och fasader av tegel eller puts. Sadeltaken täcktes med lertegel eller betongpannor. Byggnaderna är parallellställda eller står i rät vinkel mot varandra kring öppna gårdar. Oavsett var i huset lägenheterna låg så var de lika och ibland saknades fönster på gavlarna. Husens balkonger är utanpåliggande eller indragna från fasadliv. Det omfattande byggande inom miljonprogrammet fortsatte under 1970-talet med stora områden och höga hus. En av de viktigaste hustyperna för att åstadkomma många bostäder snabbt var de så kallade skivhus i 7-12 våningar. Skivhusen är ofta orienterade i samma riktning. Fönstren på fasaderna är stora och snickerierna målade i vitt eller mörk färg, ofta brunt. Fasader för bostadshusen bestod av puts, betongelement, tegel eller plåt. Färger som fasaderna kunde ha under 1970-talet var gråa eller starka och klara i varierande kulörer. 6

7 Taken på byggnaderna är plana eller sluttar svagt inåt utan taksprång. Husets avslutning uppåt brukar markeras med en bred sarg av plåt eller trä i avvikande färger. Balkongerna på dessa byggnader har sidostycken av betong eller är indragna från fasadlivet med korrugerade fronter i plåt eller betong. 5.2 Uppmätning och inventering av plan 4 Sicksackvägen 34 Enligt översiktsplanen för Gävle stad är hela Sätraområdet innanför ringleden föreslagen som riksintresse. Hyreshusen vid Sätraängarna och centrum är utmärkta som kulturhistorisk bebyggelse dock ej Sicksackvägen 34 och två närliggande hyreshus i direkt anslutning till Sätra Centrum. Trots att byggnaden inte ligger inom området för kulturhistorisk bebyggelse så nära området att karaktären bör bevaras i största möjliga mån för att inte förändra intrycket av området som helhet. Det är också viktigt ur ett historiskt perspektiv att dessa områden inte byggs bort. Om och nybyggnationerna runtomkring har även dessa byggts i en liknande stil som i området övrigt. Det är tydligt att arkitekterna tagit hänsyn till områdets särdrag. Vad gäller interiören finns mycket litet bevarat då det mesta revs ut vid ombyggnaden till hälsocentral Det som finns kvar från originalutförandet är fönstren och parkettgolv som finns i vissa rum samt en mellanvägg med tillhörande dörr. Parkettgolven är av en typ som inte nytillverkas idag. Därför bör dessa i största möjliga mån bevaras. I övrigt har allt rivits ut för att anpassas till den verksamhet som bedrivits på våningsplanet. De ritningar som finns från 1986 stämmer väl överens med hur våningsplanet ser ut idag. Dock finns två mindre ändringar i huskropp A enligt bilaga 3, planritning A 30: Utmärkande för fönstren är deras väl tilltagna storlek. Fönstren löper ända upp till tak och sitter på ca 85 cm höjd från golvet. Utfackningsväggarna består till största delen av fönsteryta. Även husen runtomkring har likadan fönstersättning. Energikraven gör att fönsterytan bör minskas men detta bör göras på ett sätt som så lite som möjligt påverkar intrycket av de stora fönstren. Förslagsvis görs detta genom att minska måtten runtom på fönstren för att byggnadens proportioner, intrycket och det rikliga ljusinsläppet i byggnaden bibehålls. Rumshöjden på 2,5 m tillåter att annan verksamhet än bostäder kan inrymmas. Alltså finns utrymme för de ventilationsdragningar som kan krävas för andra verksamheter. Den bärande stommens utformning begränsar hur en ny planlösning kan utformas. Exempelvis blir det svårt med lägenheter som har en öppen planlösning vilket ofta efterfrågas idag. Även trapphusens placering begränsar lägenhetsutformning och placering. De indragna balkongerna är viktiga för byggnadens karaktär och därför bör det noga övervägas innan ändringar av dessa görs. Räcket har samma material som fasaden och detta kamouflerar balkongerna vilket gör att de smälter in. Om fasadmaterialet byts ut bör detta även fungera som material för balkongräcken och på så sätt behålla fasadens rytm. 12 Se bilaga 3, Planritning A 30:41. 7

8 Trapphusen är typiska för sin tid med mexitegel som väggbeklädnad och terrazzo som golvbeläggning på trappsteg och vilplan. Räckena i gjutjärn kan bevaras dock med annan färgsättning än den mintgröna färgen som troligen kan härledas till hälsocentralens tillkomst. Eftersom så mycket är utrivet kan med fördel influenser hämtas ur 60- och 70-talsarkitekturen i allmänhet trots att de inte funnits i den här byggnaden för att förstärka den tidstypiska andan. Exempelvis införa mer trädetaljer i interiören. 6. Byggnadsteknisk inventering Trapphus med räcken 6.1 Lamellhus med betongstomme Lamell kommer från latinets lam(m)e lla tunn skiva och la m(m)ina tunn skiva eller platta. 13 De låga lamellhusen med betongstomme som byggdes från slutet av 1950-talet och fram till 1980-talet uppfördes på en så kallad bokhyllestomme med tvärgående mellanväggar och gavlar av platsgjuten betong. Normalt uppfördes 3 våningshus utan hiss fram till hisskravet infördes Fasaderna var lätta och icke bärande och klädda med obrännbara material som fasadtegel, eternitplattor eller plåt. Betongstommarna kunde resas snabbt med en våning per vecka vilket underlättade de ofta pressade tidsschemat. Stomplanen byggdes upp efter multiplar av modulmåttet 3M (30cm). Modulmått infördes i och med att effektiviseringen under miljonprogramåren krävde måttsamordning och enhetlighet. Modulprojektering innebär att alla huvudmått är baserade på multiplar av modulen 1M = 10cm. Utvecklingen av svensk byggstandard var också omfattande under denna period. 15 I början av 1960-talet användes ofta rumsstora formbord och våningshöga väggformar av plywood eller plåt vid betonggjutningen. 16 Taken på dessa limpor som de kallades var ofta platta eller låglutande tak med avvattning genom invändiga avloppsbrunnar. Detta visade sig senare vara en väldigt riskfylld konstruktion ofta med vattenskador som följd. Takkonstruktionen bestod av takstolar som stämpades upp från vindsbjälklagret, även kallt uppstolpat tak. Takstolarna kallas takstegar och bestod av regler med dimensionen 50x125mm (2 5) med 1200 cc, stämpen bestod av 50x100mm (2 4) reglar som placerades på reglar som lagts längs vindsbjälklaget. På takstolarna lades råspont och 2-lags takpapp. Utmärkande för många hus under denna tid är avsaknaden av takutsprång så även hos lamellhusen. 13 Åström, Kenneth, Engström, Christer & Marklund, Kari (red.), Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd, Bra böcker, Höganäs, Björk, Cecilia, Kallstenius, Per & Reppen, Laila, Så byggdes husen : arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år, 5., [utök.] uppl., Formas, Stockholm, 2003, sid Nordstrand, Uno, Byggprocessen, 3. uppl., Liber, Stockholm, Åström, Kenneth, Engström, Christer & Marklund, Kari (red.), Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd, Bra böcker, Höganäs,

9 Våningsbjälklaget bestod av en betongplatta som med avjämnad stålglättad överyta. Golvet bestod av linoleum- eller plastmatta som lades på träfiberplattor som placerades på betongen. I vissa delar av huset lades ofta parkett på en flyttande bädd av sand. Ytterväggarna var beklädda med ett yttre fasadmaterial, i de fall då tegel användes lades de med ½ sten, sedan luftspalt och internitskivor fästa på 45x95 mm reglar. På insidan placerades enkla gipsskivor 13mm. Över fönster- och dörröppningar bar förtillverkade armerade tegelskift upp fasaden. Isolering i form av mineralull placerades vanligen mellan tegelmuren och bjälklagskanten. På gavlarna göts hela bärande betongskivor innanför tegelbeklädanden. Det var vanligt med utfackningsväggar vid balkonger eller mellan de bärande stomdelarna. Dessa kunde bestå av eternit 9mm på 37x70mm läkt och 12mm asfaboard eller internit på 45x90mm reglar och mineralull 95mm. På insidan placerades gips 13mm. De bärande mellanväggarna var tvärgående och bestod av gjuten betong Sicksackvägen 34 Sicksackvägen är uppbyggd av två sammansatta huskroppar som delas in i hus A, norra huskroppen, och hus B, södra huskroppen. Byggnaden är uppförd som ett lamellhus med bärande gavlar och mellanvägar. Mellanväggarna är inte genomgående utan delas på mitten av byggnaden av en korridor med bärande väggar som löper igenom hela byggnadernas längd. Byggnaden har 7 plan samt vindsutrymmen. Planen är placerade enligt nedanstående ritning. Källarvåningen är placerad helt under marknivån och bottenvåningen har ett indraget väggliv. För att föra ner byggnadens tyngd genom bottenvåningen har pelare placerats utanför den indragna väggen. Detta gör det lätt att se var de bärande delarna i byggnaden är placerade. Vindsplan, (Vp). Plan 7, vån 6. (5tr) Plan 6, vån 5. (4tr) Plan 5, vån 4. (3tr) Plan 4, vån 3. (2tr) Huskropp A är den största av de två kropparna. Den har en Plan 3, vån 2. (1tr) längd på mm och huskropp B har en längd på mm. Den totala Plan 2, bottenvån. (Bv) längden på huset är mm och bredden Plan 1, Källarvån. (Kv) är mm. De bärande delarna är gjutna i betong och fasaden har en skalmur i vitt mexitegel. Alla balkonger utom en balkongrad mot söder är infällda i huskroppen. Detta tillsammans med det lågt lutande taket gör byggnaden till en kompakt avlång kropp. 17 Björk, Cecilia, Kallstenius, Per & Reppen, Laila, Så byggdes husen : arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år, 5., [utök.] uppl., Formas, Stockholm, 2003, sid

10 Taket är uppstolpat med stående och liggande reglar i dimensionen 50x90mm (2 4) placerade med ett centrum avstånd på 1200mm. Avvattningen sker in i byggnaden och taket har 4 lågdelar med takbrunnar och 5 högdelar, taklutningen är 1:20 mot takdalarna. I huset finns två entréer, ett i vardera huskropp, som båda är placerade mot väster och en källaringång i huskropp A som vetter mot öster. Båda entréerna har trapphus som löper upp till vindsplanet och en hiss som går till plan Plan Stomme De bärande mellanväggarna öster om korridoren är jämnt fördelade med ett mellanrum på 5410 mm mellan gavel och den närmsta mellanväggen och sedan ett mellanrum på 6200 mm mellan bärande delar. De bärande väggarna består enligt ritning av väggbalkar. Huskropp A skiljer sig lite mot huskropp B och det är då främst den södra delen som avviker från mönstret. Det är där 6220 mm mellan gavel och bärande mellanvägg. De bärande mellanväggarna i byggnadens västra del är fördelade med lite mer varierade och tätare avstånd. Fasad med synliga mellanbjälklag Sicksackvägen 34 Huskropp A är konstruerad helt symmetriskt runt en mittlinje som skär byggnadens längd och trapphuset med hiss är placerad mitt i huskroppen. Huskropp B är inte lika symmetrisk dock har den östra delen en mer symmetrisk utformning. Trapphuset är förskjutet med ca 5 m mot söder från huskroppens mittlinje. Bjälklaget på plan 4 består av 220 mm gjuten betong. Mellan de bärande mellanväggarna löper bjälklaget ut genom fasaden och är synligt utifrån byggnaden. Synlig fog på fasaden Klimatskal Största delen av klimatskalet består av utfackningsväggar som är uppförda mellan byggnadens bärande delar. De bärande delarna som gränsar mot fasaden är täckta med 100 mm mineralull och vit huggen kalksandsten. Även utfackningsväggarna har vit huggen kalksandsten som yttersta skikt. Över fönsterpartierna vilar kalksandstenen på bjälklaget som går ända ut genom fasaden, vilket gör att det inte finns behov av några armerade tegelskift över fönstren. Innanför kalkstenen sitter en internitskiva (3,2 mm) för att skydda mot vind och fukt. Vid balkongerna finns ingen skalmur av kalksten utan där är internit det yttersta skiktet. Fönsterareorna utgör en relativt stor del av klimatskalet. 10

11 6.3.3 Balkonger Balkongerna består av en gjuten betongplatta som sitter ihop med bjälklaget. Ovan på betongplattan har det gjutets ett övrelager med betong på som ger balkongplattan en lutning för avvattning. Avvattningen sker genom rör placerade längst ut på balkongplattan. Balkongraden mot söder har räcken och väggar som är försedda med korrigerade eternitskivor. De infällda balkongerna på långsidorna har räcken av murad kalksandsten Invändig konstruktion Golvet är lagt på en flytande bädd av sand på mm med en plastfolie (0,1 mm) och spånskiva (10 mm) över. Sedan är en plastmatta eller ett parkettgolv lagt som översta skikt. Innerväggar är till största delen reglade med plåtreglar och försedda med dubbla gipsskivor som yttre skikt. Vissa av de bärande betongväggarna är försedda med isolerregel och dubbla gipsskivor Ändringar Mycket få byggnadstekniska ändringar har gjorts. Alla bärande element är intakta utom vid trappuppgången i huskropp A där en håltagning gjorts för ett större fönster. I väntrum i huskropp B precis vid dilationsfogen, d.v.s. vid fogen mellan de två huskropparna, finns en väl synlig spricka. I trapphusen finns flertalet krympsprickor i terrazzon. I övrigt visade inventeringen att väggmaterialen stämde överens med vad som anges på ritningarna. Installationer har dragits genom sopnedkast och installationsschakt. Ventilation har dragits bakom undertak som monterats på undersidan av befintligt betongbjälklag. Större fönster mot trapphus 18 Se bilaga 4, Innerväggstyper, A 32:11. Terrazzo 11

12 7. Miljöinventering 7.1 Farliga material i 60- och 70-talens byggnader I byggnader uppförda under 60- eller 70-talet finns det stor risk att hitta de allra flesta farliga material som känns till. Material som användes till viss eller stor del, under dessa årtionden kan bestå av: Asbest Träskyddsmedel Joniserande ämnen Radonhaltiga ämnen Freon PCB Flamskyddsmedel Isocyanater Kontaminerande material Kvicksilver Kadmium Bly Asbest, joniserande ämnen och PCB slutade dock användas kring 1975 då man insåg riskerna med dessa ämnen. 19 De farliga ämnen man kan hitta i olika byggnadsdelar och system är i: Yttervägg Kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och olja, freon, isocyanat, träskyddsmedel, flamskyddsmedel, asbest och radon Yttertak Kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och olja, träskyddsmedel och flamskyddsmedel Fönster, dörrar och balkonger- Kadmium, bly, PVC, PCB, PAH, freon, isocyanat, träskyddsmedel, flamskyddsmedel och asbest Innerväggar - Kadmium, bly, alkylfenol, PCB, PAH, freon, isocyanat, träskyddsmedel, flamskyddsmedel, radon och asbest Bjälklag - Kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och oljor, freon, isocyanat, träskyddsmedel, flamskyddsmedel, radon och asbest Grund och källare - Kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och oljor, freon, isocyanat, träskyddsmedel, flamskyddsmedel, radon och asbest VVS Kvicksilver, kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och oljor, jonaniserande ämnen, freon, isocyanat, flamskyddsmedel och asbest Elsystem - Kvicksilver, kadmium, bly, PVC, PCB, PAH och oljor, freon, isocyanat, flamskyddsmedel och asbest 19 Dag Lundblad, Marie Hult- Farliga material i hus, Forskningsområdet Formas 2006, s

13 7.2 Resultat från miljöinventering plan 4 Sicksackvägen 34 En materialinventering utfördes på plan 4 i den aktuella byggnaden med hänseende på farliga material. Varje rum på planet inventerades var för sig och där en misstanke om farliga ämnen förelåg så gjordes en dokumentation. Denna dokumentation sammanställdes senare för att lättare kunna få ett grepp om omfattningen av dessa ämnen (se bilaga 1). Inventeringen genomfördes framför allt genom att de olika materialen undersöktes okulärt, samtidigt diskuterades det om dessa kunde innehålla några farliga ämnen. Golvet undersöktes genom att en dörrtröskel monterades bort vilket då synliggjorde de olika skikten i golvet ned mot bjälklaget. Väggarna undersöktes med en syl som penetrerades i väggen för att se vilket material de bestod av. Dessutom undersöktes väggarna genom att lyssna på de olika ljudskillnaderna som uppstod vid knackning. Resultaten kontrollerades gentemot ritning på väggsnitt som tillhandahållits från Gavlegårdarna. 20 Golv utan dörrtröskel Installationsschakt undersöktes för att utröna om de eventuellt skulle finnas några farliga material i dessa. De schakts som undersöktes visade inga tecken på farliga ämnen, men eftersom det inte fanns tillgång till samtliga schakt kan detta dock inte uteslutas. Installationschakt På bottenvåningen har sanering av kvicksilver i avloppen genomförts men ytterligare kontroller av kvicksilverhalt och andra farliga ämnen i avloppen bör göras. Dessutom bör även hälsocentralens avlopp kontrolleras. 20 Se bilaga 3, Innerväggstyper 13

14 8. Diskussion & slutsats Byggnaden som ska ändras är en typisk byggnad för tiden på många sätt. En stor utmaning p.g.a. detta är att kunna tillgodose dagens energikrav. Klimatskalet är mycket bristfälligt isolerat i kombination med stora fönsterytor. Enligt uppgift från Ulf Gräll ansågs det rentav vara ett tjänstefel att isolera för mycket. Detta gör att det blir en utmaning att behålla fasadens arkitektoniska värden eftersom gruppen anser att de stora fönstren är viktiga för byggnadens uttryck. Samtidigt är man från Gävle stads sida angelägen om att bevara Sätra som den vita staden. Det ställer stora krav på förståelse för både det arkitektoniska såväl som det byggnadstekniska för att få till stånd en hållbar lösning. Att behålla de gamla fönstren blir ohållbart trots extra isolerruta. Balkongerna och de blottade bjälklagen är en stor köldbrygga som måste åtgärdas. Det kan göras genom att balkongerna sågas av men eftersom de flesta balkongerna är indragna blir det komplicerat. Däremot skulle det kunna lösa problemet med köldbryggor från balkongerna. Att åtgärda alla köldbryggor blir svårt utan att tilläggsisolera fasaden vilket gör att fönstren inte längre kommer i liv med fasaden. Det är även möjligt att lyfta fram fönstren i liv även när fasaden görs om, men huruvida det är värt det är något man måste ta ställning till. Interiören är i stort sett helt förändrad medan exteriören är bevarad och stommen i princip orörd. Stommen kommer att sätta en tidstypisk prägel på byggnadens planlösning, då större ändringar av de bärande delarna blir både ekonomiskt betungande och byggnadstekniskt komplicerat. Exteriören är i princip oförändrad sedan uppförandet av byggnaden, detta gör denna del av byggnaden väl värd att bevara då strävan är att bevara områdets karaktär. Hur detta bevarande ska genomföras kan ske på olika sätt. Frågor man kan ställa är om enbart färgsättningar ska behållas eller om även materialen är viktiga? Byggnaden innehåller en del farliga material som måste omhändertas enligt särskilda anvisningar och bestämmelser. Hur rivningen och fraktioneringen kommer att se ut är i slutändan helt upp till beställaren, här inverkar även det ekonomiska läget för företaget. Redan inbyggda material gör sällan någon större risk eller skada så länge de förblir orörda. En prioritering bör göras utifrån ämnenas skadeverkan på människa och miljö, så att de mest farliga ämnena saneras i första hand. Här bör man iaktta försiktighet så att prioriteringsordningen inte enbart görs utifrån ekonomiska förutsättningar. Om inte alla farliga ämnen fasas ut rekommenderas att en noggrann dokumentation göras för nästkommande generationer. 14

15 9. Källförteckning Litteratur Åström, Kenneth, Engström, Christer & Marklund, Kari (red.), Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd, Bra böcker, Höganäs, Björk, Cecilia, Kallstenius, Per & Reppen, Laila, Så byggdes husen : arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år, 5., [utök.] uppl., Formas, Stockholm, 2003 Nordstrand, Uno, Byggprocessen, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2000 Dag Lundblad, Marie Hult- Farliga material i hus, Forskningsområdet Formas 2006 Internet DB2F&_z=z DB2F&_z=z Muntligakällor Ulf Gräll, projektledare, Gavlegårdarna. 15

16 10. Bilagor 1. Mängdning farligt material 2. Planritning, A 30:41 och A 30:42, uppdaterad efter inventering Innerväggstyper, A 32:11 4. FA-lista: Sammanfattande beskrivning av hantering av avfall 16

17 Bilaga 1 Mängdning farligt material Nogrannhet 0,1 Lister anges i löpmeter Golv Vägg Tak Fönster Övrigt Plastmatta 1 553,7 Våtrumsplast 136,2 Ljudisolering Omkrets (för 15 fogmassor) 445,9 Branddetektor 6 Plastmatta 2 Kakel (fogar o dyl) 30,7 Takplåt 54 Nödutgångsenhet 3 Plastmatta 3 Isolering 54 Lysrör 175 Plastmatta 4 74,1 Svart iso 20 Kabelkanallist plast 272,5 Parkett 83,5 Kabelkanallist metall 23,9 Halkfri plasmatta Dörröppnare 5 Linoleumgolv Brandlarm 4 Tjocklist metall 4 Proppskåp 2 Kyl/frys 1 Värmeskåp 1 Diskmaskin 1 Signalenhet ringklocka 2 Radiator 22 Rörelsedetektor 1 Termostat 1 17

18 Bilaga 2 18

19 19

20 Bilaga 3 20