Borlänges nya esplanad

Transkript

1 Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen Prisbelönat kundcenter Sidan 13 Information om byggande, boende och miljö i borlänge Nr 1 Mars 2006 Borlänges nya esplanad Sidan 4 Ny VD på Tunabyggen Sidan 9 Ring så hämtar vi! Sidan 11 Skarpt läge när huvudledningen läckte Sidan 12 foto: xx Var läcker det hos er? Sidan 16 Sista sidan Ny borlängekarta

2 Bo i Borlänge och läs Bo i Borlänge! Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information. Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på telefon eller kundcenter@borlange-energi.se Nästa nummer: Tema Ornäs Tema för nästa nummer av Bo i Borlänge är Ornäs. Har ni tips eller förslag till artiklar. E-posta dem på post@reklamresultat.se eller skicka dem på RR Reklambyrå, Kaserngården 4, Falun T ä v l i n g Tävling Vad stod det i Bo i Borlänge? När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge. Märk kuvertet: Vad stod det i Bo i Borlänge. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Svaret måste vi ha senast den 30 april På Östermalm i Borlänge centrum uppfördes de första hyreshusen i Tunabyggens regi. Vilket år var det? 1) 1956 x) ) För äldre och andra som inte har möjlighet att ta sig ut till Fågelmyra blir det nu möjligt att ringa och beställa hämtning av deponirest. Vilket av följande alternativ är deponirest? 1) Frigolit x) Vanliga glödlampor 2) Kattsand 3. Det läcker och droppar, det möglar och ruttnar. Vattenskadorna är den vanligaste typen av skador på bostäder hos försäkringsbolagen? I vilket rum i huset förbrukas mest vatten? 1) Bad- och duschrum x) Kök 2) Tvättstuga Vinnare av trisslott nr 4 december 2005 Vad stod det i Bo i Borlänge nr 4 dec 2005? Lihnéa Andersson, Stubbängsgatan 19, Siljansnäs Maj-Lis Bergqvist, Häradsvägen 30 C, Borlänge Birgitta Kiesbye, Hyttingsvägen 28, Borlänge Märta Karlsson, Skogsvägen 25 A, Borlänge Ulla Morén, Rivargatan 18, Borlänge. Borlängekrysset nr 4 december 2005? Kerstin Seffes Götesson, Storsveden 20, Borlänge K.G. Fjellström, Häradsvägen 21 A, Borlänge Maria Hellby, Bygatan 22 B, Borlänge Ulla Berglund, Duvnäs 109, Borlänge Kerstin Öster, Älvåsgatan 25, Borlänge Uteblir tidningen De som bor i Borlänge skall få den här tidningen direkt i sin brevlåda. Den tjänsten betalar vi för. Tidningen distribueras som samhällsinformation, vilket innebär att även du som har reklam, nej tack på din brevlåda skall få den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på kommunens stadsbyggnadskontor. Den finns även i stadshusets reception. Frågor & svar Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter Hur ofta kommer räkningen? När kommer nästa räkning och när ska den betalas? Svar: Räkningen kommer 4 gånger per år till lägenhet och 6 gånger per år till villor. Räkningen skickas ut cirka en månad före. Varför ska jag betala lägenhetsavgift när jag bor i villa? Svar: Den fasta avgiften för vatten och avlopp består av en grundavgift och en lägenhetsavgift. En villa betalar en lägenhetsavgift och ett hyreshus betalar för det antal lägenheter som finns i huset. Bo i Borlänge Nr Årgång 16 Adress: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge Ansvarig utgivare: Pelle Helje, Borlänge Energi Produktion: RR Reklambyrå, Tryck: Dalarnas Tidningar, Falun, mars Bo i Borlänge NR

3 En ny kollektivtrafikplan ska få borlängeborna att ta bussen oftare. Snabbt och enkelt med nya bussturer På uppdrag av Borlänge kommun och Dalatrafik har konsultföretaget Trivector tagit fram en ny kollektivtrafikplan som nyligen har presenterats. Planen har tagits fram bl a därför att borlängebor åker alldeles för lite buss. Förändringar och förbättringar ska ändra på den saken. TEXT: SOFIA ALM, FOTO: DANIEL ELFVING Grunden till dagens busslinjer fastställdes redan på 1970-talet. Sedan dess har inte några större förändringar gjorts vad gäller busslinjer och sträckningar. Men mycket har hänt i samhället de senaste 35 åren och också busstrafiken måste hänga med. Vi måste bli mer effektiva. I Borlänge åker man för lite buss och då måste vi ta reda på varför och anpassa busstrafiken efter folks behov, säger Anders Eklund på Borlänge Energi som ingått i gruppen som beställt arbetet. Bussarna ska gå senare Grunden i förslaget för Borlänges kollektivtrafik är tre huvudlinjer med 20-minuterstrafik. Bussarna kommer också att gå senare på dygnet än de gör idag. Det är viktigt att man kan gå på bio, på krogen eller på konserter och sedan ha möjligheten att åka buss hem, säger Anders Eklund. Huvudlinjerna kommer att trafikera områden där 85 % av Borlänges befolkning bor. Dessutom införs en lokallinje med entimmestrafik. Ett mer effektivt kollektivt resande gäller hela länet sjukresor och andra resor betalda av samhället ska samordnas så att inga sträckor körs i onödan. Ytterligare en förändring är att man vill införa anropsstyrd trafik. Det betyder att man ringer ett särskilt nummer när man vill att bussen ska komma. Om man inte har fått något anrop ja, då kör busschauffören inte till håll- platsen. På linjer där man idag har få resenärer kan anropsstyrd trafik vara modellen. Det har fungerat bra på andra orter, så det ska nog fungera här också, menar Anders. Det handlar om vanor Borlänge är en typisk bilstad. Varför det är på det viset vet inte Anders Eklund, men tror att det handlar om vanor. Jag tror att mycket handlar om att vi måste förändra människors attityd till att åka kollektivt. Nyckelorden är snabbhet, enkelhet, attraktiva fordon och bra information. Trivector har bl a inspirerats av projekt i Sverige och Tyskland där man verkligen har fått skjuts på kollektivtrafiken genom att förbättra för resenärerna. Raka tidtabeller är en förändring i den nya kollektivtrafikplanen. Det betyder att samtliga busslinjer går samma tider varje timme, då vet resenären att bussarna på exempelvis huvudlinjerna alltid kommer var tjugonde minut. Då blir det inga konstigheter och inte en massa tider att hålla reda på. Bara att gå ut och ställa sig helt enkelt. Kollektivtrafikplanen är nu ute på remiss. Det betyder att företag, politiska partier m m får tycka till om förslaget innan man går vidare. Här kan du se kollektivtrafikplanen i sin helhet: Bo i Borlänge NR

4 Borlänges nya esplanad snart verklighet! Framöver kommer Borlänge centrum att förändras rejält. Stationsgatan öppnas för biltrafik och hela gatan utformas som en esplanad med träd på ömse sidor och i den nya mittremsan. Alla är överens om att en förändring måste komma till stånd och att centrum måste utvecklas. Stationsgatans ombyggnad är en del i den processen som kan leda till bättre framtidstro hos aktörerna, säger Leif Olsén på Borlänge Energi. TEXT: SOFIA ALM ILLUSTRATION: WSP Samhällsbyggnad, Falun Stationsgatan förvandlas till en esplanad. Centrums framtid har debatterats flitigt de senaste åren. Många har ansett att öppnande av Stationsgatan för biltrafik bör lösa problemen, medan andra har haft andra uppfattningar. Beslutet är nu taget. Stationsgatan öppnas och byggs om och Leif Olsén på Borlänge Energi är projektledare. Ombyggnaden beräknas kosta ca 14 millioner kronor och fastighetsägarna längs Stationsgatan delar på kostnaden med kommunen. Stationsgatan blir esplanad Borlänge Energi ansvarar för projektering och byggledning, d v s ansvarar för beställningen av hur gatan ska se ut. En tydlig förändring är att det blir en cirkulationsplats vid korsningen Ovanbrogatan Stationsgatan. Stationsgatan förvandlas till en esplanad, d v s med träd på ömse sidor och i den nya, ca 2 m breda mittremsan. Särskilda övergångar byggs för gående och cyklande för att öka säker-heten. Bilar och bussar får samsas på samma körbana som är hastighetsbegränsad till 30 km/tim. Cyklarna separeras från biltrafiken och får egna enkelriktade cykelbanor på nuvarande trottoarer. Cykelbanorna asfalteras så att de tydligt syns i de i övrigt plattlagda ytorna. En sak är säker och det är att gatan blir mycket vackrare än idag. Vi kommer att lägga ner mycket kraft på att få en gata där man verkligen trivs. Projekteringen klar i höst Projekteringen blir klar i höst och själva utbyggnaden hösten Arbetet samordnas med den nya kollektivtrafikplanen. Självklart måste vi se om det blir några förändringar där innan vi drar igång, menar Leif. Busstrafiken är väldigt central på Stationsgatan. Vi tror att det blir färre fordon som trafikerar Stationsgatan nu när den öppnas igen än det var före 1993 då den stängdes. Folk har hittat andra vägar under den tid den har varit stängd och vanans makt är stor. Jag tror att det finns de som håller fast vid sina vanor. Leif hoppas att han ska hinna få Stationsgatan färdigprojekterad innan han går i pension. Han kanske också hinner vara med om att påbörja byggandet. Ja, det vore kul. Jag ledde arbetet med att bygga om Stationsgatan när den stängdes för biltrafik 1993, så det vore roligt att åtminstone få påbörja bygget. 4 Bo i Borlänge NR

5 Kärleken förändrar bilden Har du missat den? Kampanjen med annonser och affischer på omslingrande människor. Troligen inte, för det senaste året har det förts en intensiv kampanj för att uppmärksamma oss borlängebor på att vi bor i en stad där vi har tid och möjlighet att rå om varandra. Kärleken är vapnet som ska göra oss stolta över att vara borlängebor. TEXT: SOFIA ALM Kom nu så ska vi prata kärlek, säger Roger Johansson informationschef i Borlänge kommun. Just kärlek, omsorg och att vi har tid för varandra är det som gör Borlänge så speciellt, menar Roger. Nu har vi kört hårt med kärleksbudskapet i ett år och kampanjen har blivit mycket uppmärksammad. Till och med en av Oslos största dagstidningar, Dagsavisen har skrivit om vår kampanj när de var här i stan och rapporterade från en Kentkonsert. Varför just kärlek? Det var inte helt självklart. Det har varit en lång resa att komma dit vi är idag. Tillsammans med reklambyrån Sprida och ett antal företag och organisationer påbörjades för fyra år sedan ett arbete som fick namnet Bilden av Borlänge. Syftet var att förändra hur vi i Borlänge ser på oss själva, bygga upp en stolthet Man växer av kärlek. Borlänge växer så det knakar. över att vara borlängebo och ge oss en motbild till den bild media då gav oss. Borlänge hade både av lokala medier och av riksmedia fått stämpeln som en kriminell stad som man knappt kunde bo i. Tidningen VI hade t ex ett svart-vitt skräckreportage om hur förfärligt det var i Borlänge. Vi inledde ett arbete där vi bildade fokusgrupper med borlängebor i olika åldrar, fortsätter Roger. Vi tog reda på hur de såg på sin stad och vad som var våra stora fördelar. Det kallade vi sedan för våra kärnvärden och utifrån detta har vi byggt vår kommunikation. Det visade sig att det man tyckte om här var att vi har tid för varandra, tid för t.ex. kärlek till en annan vuxen, barnen, djuren eller naturen runt om oss. Jag gjorde en liten undersökning och kollade upp vad andra kommuner kommunicerade. Det visade sig att ingen annan hade valt kärleken som budskap så då slog vi till. Ville först inte flytta Roger själv kommer från Luleå men blev så småningom stockholmare. När beslutet om att Vägverket, som var hans dåvarande arbetsgivare, skulle flytta till Borlänge kunde han absolut inte tänka sig att flytta med. Jag ville ogärna flytta till Borlänge och lämna Stockholm, säger Roger Johansson. Det är ganska lustigt egentligen att jag idag ägnar det mesta av min tid åt att marknadsföra staden! Men jag flyttade ju med och det har jag inte ångrat en sekund. Vi flyttade till Nygårdsdalen och byggde hus. Våra grannar var också vägverkare och alla hade vi barn i samma åldrar. Det var en otrolig kontrast till stockholmslivet! Vi hade aldrig kunnat tro att det skulle bli så bra. Att kunna bygga ett eget hus t ex var helt fantastiskt det hade vi aldrig kunna göra i Stockholm. Vi hade partaj varenda helg, skrattar han! - Ganska snart upptäckte vi också att det fanns en särskild anda här i Borlänge. Ingenting var omöjligt. Allt kunde lösas och kommunen var framåt och expansiv. Kommunen var också väldigt mån om oss inflyttade stockholmare. Vi trivdes från första stund. Kvinnorna fattar besluten Kampanjen Kärleken i Dalarna kommer att fortsätta. Åtminstone till slutet av Hittills har kampanjen främst varit inriktad på att vända bilden hos oss som redan bor här. Nästa steg blir att rikta blicken utåt, mot bl a Stockholm. Vår främsta målgrupp är kvinnor i åldern år. Det är oftast de unga kvinnorna som fattar besluten om ifall familjen ska flytta. En undersökning visar att det i 89 % av fallen är kvinnans beslut. Parallellt med detta arbete måste vi naturligtvis jobba på att förändra och förbättra Borlänge på olika sätt, menar Roger. Mycket kommer att hända i centrum framöver och jag tror att det är en helt annan stadskärna vi kommer se växa fram ett centrum med mer nischade butiker och med mer folkliv. Det ska bli spännande att följa utvecklingen. Roger menar också att vi alla som bor i Borlänge är viktiga ambassadörer och hur vi pratar om vår stad påverkar hur andra uppfattar oss. Detsamma gäller media så jag hoppas att vi får se många positiva artiklar om Borlänge framöver i våra lokala tidningar. Bilden av Borlänge För drygt fem år sedan beslutade olika aktörer i kommunen att bilden av Borlänge behövde förändras. Vägverket, Banverket, Högskolan Dalarna, studentkåren i Borlänge, Kupolen, Centrumföreningen, SSAB, KP, Tunabyggen, Borlänge Energi, Framtidsdalen, Borlänge & co, Fastighets AB Hushagen och Borlänge kommun, bildade en grupp som initierade projektet Bilden av Borlänge. Gruppens arbete har resulterat i att bilden av Borlänge sakta förändras. Mätningar kommer att göras framöver för att visa exakt hur framgångsrikt arbetet har varit och vad som eventuellt behöver göras annorlunda i framtiden. Bo i Borlänge NR

6 Gammalt och nytt. I Borlänge centrum finns boendealternativ Lför de flesta smaker. Allt ifrån de charmiga 50-tals lägenheterna på Östermalm (till vänster) till de moderna stadsradhusen. I Borlänge centrum finns en mängd olika boendealternativ för den som vill bo centralt. Där finns alltifrån moderna stadsradhus till vanliga hyreslägenheter och höghus. Många av dem har Tunabyggen som hyresvärd. På Östermalm i Borlänge centrum uppfördes de första hyreshusen i Tunabyggens regi Stadsdelen är omtyckt. Charmiga lägenheter, rimliga hyror och många grönområden gör att lägenheterna är omtyckta. Lennarth C Johansson har trivts så bra att han har bott i samma lägenhet i 56 år. Det gör honom till Tunabyggens trognaste kund! Lennart har bott längst! Och erkänner ett brott Lennarth C Johansson har bott i sin lägenhet i 56 år och har aldrig haft en tanke på att flytta. Jag erkänner. Det var jag som tände på åkern, säger Lennarth C Johansson. När Bo i Borlänge gör sitt besök, är det första gången Lennarth berättar om hur det egentligen gick till när åkern på Simsmyr brann i början på 50-talet! Text: SOFIA Alm Foto: Daniel Elfving Lennarth C Johansson har bott i samma lägenhet på Ingelsgatan 18 i 56 år. I det lejongula huset har han levt i den 104 kvadratmeter stora lägenheten på nedersta våningen i nästan hela sitt liv. Vi kom hit från Göteborg när jag var sju år, minns Lennarth. Det var i augusti 1950 och huset här var helt nybyggt. Ja, det var en fin tid. Vi hade det bra här vi barn, som växte upp på Östermalm. Det fanns gott om ställen att rasa runt på. Fotbollsplaner, bandyplan och åkrar. Det gick till och med hästar på det ställe där det nu ligger en kyrka. En liten bassäng fanns det också och där badade vi på somrarna, folk låg och solade och det var riktigt härligt. Tidningen Bo i Borlänge söker upp Lennarth en dag i början på mars, när han precis kommit hem från jobbet som klassmorfar på Domnarvets skola, för en uppvaktning. Han är nämligen den som har bott längst i en och samma lägenhet i Tunabyggen. Hela 56 år! Har du aldrig funderat på att flytta? Nej, varför skulle jag göra det, säger Lennarth förvånat. Här har jag allt jag behöver. Det är nära till stan. Nära till bussarna, ja nära till allting. Lägenheten är stor och rymlig och jag trivs bra med mina grannar, även om vi umgicks mer förr om åren. 6 Bo i Borlänge NR

7 Grattis Lennart! Lena Lundgren, marknadschef på Tunabyggen och Ola Bonde också han från Tunabyggen uppvaktade Lennart med Olle Stålbergs bok om Mjälga, blommor och en vacker vas. Alla gjorde det. Det var på ett annat sätt. Nu stänger vi in oss mer i våra hem. Särskilt dyra är lägenheterna inte. Lennarths lägenhet har burspråk och öppen spis, är stor och rymlig och kostar kr. En tämligen låg hyra. Jag minns när vi flyttade hit. Då tror jag att månadshyran låg på 125 kronor eller var det 175 kanske. Ja inte mer i alla fall. Ofta är det folk som sätter upp lappar här i trappuppgången att de vill hyra en lägenhet, eller byta mot en i höghusen här bredvid. Men jag tänker då inte byta! Lennarth är välkänd för många. Särskilt för den som är borlängebo och sportintresserad. Lennarth har nämligen varit lagledare för IK Brages B-lag och själv varit duktig fotbollsspelare. Lägenhetens väggar är fyllda av lagfoton och Bragesymboler och han berättar gärna om sin tid i hetluften. Sport är fortfarande ett stort intresse och han glider gärna in på ämnet oavsett vad vi pratar om. Lennarth pratar också gärna om hur skolan har förändrats genom åren. Det är stor skillnad på hur barnen är idag också mot hur vi var när vi var små. Vi hade respekt för vuxna. Det har inte barnen idag. Jag tycker verkligen att jag behövs i skolan. Barnen behöver fler vuxna runt sig. Idag bryr de sig inte om vad vuxna säger till dem. Jag minns när jag var liten. Gjorde man något sattyg då så visste snart hela grannskapet. Man hade inte en chans att komma undan! Idag har vi inte den kontrollen på varandra. Apropå sattyg ja. Helt oskyldiga var nog inte Lennarth och hans kamrater på 50-talet. När Lennarth och Ola Bonde, Tunabyggens representant och en av Lennarths bästa vänner under ungdomsåren, sitter och minns tillbaka kommer de in på den där gången då åkern brann. Minns du hur vi stod och tittade när brandkåren kom, säger Lennarth? Jo, Ola minns. Det visar sig också att det är första gången de berättar för någon att det var de som tände eld på åkern. Ytterligare några kompisar fanns på plats också! Men jäklar vad fint gräs vi fick där sedan. Det blev världens bästa fotbollsplan! Hur har Tunabyggen skött sig under åren? De har skött sig bra. Det är aldrig några problem om man vill ha hjälp. De kommer snabbt och fixar till det som behövs. Jag är nöjd, konstaterar Lennarth. Huset på Simsgatan 2 var det första huset som byggdes på Östermalm. Strax därefter byggdes Ingelsgatan 18. Under åren som följde uppfördes fler hyreshus i området och stadsdelen sjöd av liv. Det fanns så många affärer här då, säger Lennarth. Affärer, en tobak, charkaffär och mejeri. Det var en liten stad i staden kan man säga. Med åren ändrades stadsbilden. Fler hus kom till och åkrarna och hästarna försvann byggdes höghusen på Simsmyr och stadsdelen fick betydligt fler invånare. Jag har som sagt var alltid trivts. Här bor jag kvar, så är det, konstaterar Lennarth. En fika i Lilla parken Till sommaren kommer ett nytt fik att öppna i centrala Borlänge. Platsen är Lilla parken bredvid turistbyrån. Det är det gamla Köpmanshuset som kommer att få agera kök medan själva serveringen kommer att vara ute i det fria. Det innebär bland annat att gaveln på köpmanshuset kommer att få en ny entré. Sammanlagt kommer det att bli ett 80-tal sittplatser för gästerna till fiket. Killarna som kommer att driva stället är Magnus Westberg och Jan Johansson, samma krögarpar som idag driver Geislerska parken och Bryggcaféet i Falun. Ett av killarnas önskemål var att fikets miljö skulle vara som en gammaldags trädgård och det har Katarina Nilsson, landskapsarkitekt, på Borlänge Energi tagit fasta på. Text: Lotta Larsson Klippta måbärshäckar och ettåriga blommor ska ge parken den rätta känslan. Även fortsättningsvis är parken tänkt att fungera som en genomgångspark ut mot Sveagatan. De fyra befintliga grusgångarna blir kvar och parken kommer även att få en liten lekplats och nya parkbänkar. Även förbipasserande som väljer att inte ta en fika på caféet ska med andra ord kunna vistas i Lilla parken. Lekplatsen, som är planerad närmast Turistbyrån, består av en minirutsch och en trähäst. För de allra minsta finns det djurskulpturer i form av en björn, en hund, en katt och en sköldpadda att klättra på medan mamma och pappa fikar klart. De befintliga stenmurar som avgränsar lilla parken ut mot Sveagatan kommer att förlängas för att ytterligare rama in fiket. Trots att kommunens finansutskott har beslutat att det kommer att bli ett fik i Lilla parken och krögarna och kommunen kommit överens så är ombyggnationen inte påbörjad. Först måste tjälen gå ur marken. Men förhoppningen är att det nya fiket ska kunna öppna någon gång under juni månad. Bo i Borlänge NR

8 Fri tid Hos oss får du mer tid för dina intressen, allt från båtliv till golf. Låt oss sköta ditt boende och du kan koppla av på din fritid. Välkommen till Tunabyggen Besöksadress Vasagatan Borlänge Telefon Fax Hemsida E-post

9 Dagen till ära har Lars- Olov slips. Han ser med spänning fram emot jobbet som VD för Tunabyggen. Namn: Lars-Olov Ericsson Ålder: 58 år, men jag har mycket kvar att ge! Tycker om: Fäbodstället i Dala-Floda som har funnits i min mors släkt i femhundra år. Där träffas vi hela familjen barnen och barnbarnen och det är härligt. Jag tycker också om att fiska och det kan vi göra i Dala-Floda. Abborre och gädda brukar det bli. Jag gillar också att bygga på sommarstugan. Som tur är blir det aldrig klart! Jag tycker om mina barnbarn också förstås! Jag har fem stycken och jag njuter av att vara tilsammans med dem. Favoritvin: Jag är med i munskänkarna och är verkligen intresserad av vin. Men jag måste erkänna att min hustru är duktigare än vad jag är. Om jag ska välja så är jag mest förtjust i Cabernetdruvan, så ett Cabernetvin får bli mitt svar. Det är en enkel druva. För enkel för många, men jag tycker om den. Bok du läser just nu: Gryning över Kalahari av Lars Berg. Den handlar om människans ursprung. Jättespännande Lars-Olov vill se andra växa Jag får titta upp på Lars- Olov Eriksson, Tunabyggens nye VD, när vi träffas för en intervju. Men det är inte för att han är extremt lång. Nej, det handlar i stället om att Lars-Olov har ryggskott och måste hålla sig i vertikalt läge första dagen på nya jobbet! Klart att jag skulle hit idag, säger Lars-Olov. Inte kan jag ligga hemma inte. TEXT: SOFIA ALM FOTO: THOMAS ALM När vi har pratat ett tag inser vi att Lars-Olov nästan jämnt har haft två jobb samtidigt! Ja, det har blivit så av någon anledning. Jag vet inte varför, säger han. I Köpings kommun var jag t ex chef på både serviceavdelningen och för den tekniska verksamheten. Senast kommer Lars-Olov från Leksandsbostäder där han varit VD för både det kommunala bostadsbolaget och för Leksand Vatten. När han fick förfrågan om att sätta på sig ledartröjan för Tunabyggen kunde han inte tacka nej. Jag trivdes så otroligt bra på det jobb jag hade, men när jag fick erbjudandet om att bli VD för Tunabyggen så var jag tvungen att acceptera, jag kunde inte tacka nej. Men beslutet var inte helt lätt. Nu känns det verkligen spännande. Tunabyggen har sex gånger fler hyresgäster än vad Leksandsbostäder har, så arbetet är ju en utmaning naturligtvis. Lugn och trygg Nu verkar det emellertid inte som att arbetet blir alltför utmanande för Lars-Olov. Han är lugn och trygg och känner sig själv väl. Jag har ju varit med ett tag, skrattar han. Jag vet vad jag är bra på. En av mina styrkor är t ex att jag är duktig på att entusiasmera och engagera mina medarbetare. Jag tycker om när andra växer och tar ansvar. Jag hade exempelvis jättebra medarbetare i Leksand. En utmaning här i Borlänge blir att vi har en del lägenheter som är outhyrda. Det blir en uppgift för mig att ta tag i framöver. Lars-Olov är en person som får mycket idéer. Och han tycker om att pröva idéerna på en organisation och se om de fungerar. Därför tycker jag om allmännyttan. Verksamheten är bred och det finns så många möjligheter. Jag har aldrig känt mig dragen till att jobba på den privata fastighetsmarknaden. Har höga krav Det märks att det är med blandade känslor Lars-Olov påbörjar det nya jobbet. En sorg över det som är avslutat men också spänning och tillförsikt inför det han har framför sig. Det stämmer, så känns det. Mina medarbetare i Leksand var ledsna när jag slutade så jag måste ha gjort någonting bra! Jag är övertygad om att jag har bra medarbetare här på Tunabyggen också. Jag ser som en av mina viktigaste uppgifter att få mina medarbetare att känna sig stolta över att jobba på Tunabyggen. Jag har en känsla av att man tycker att man bara jobbar på ett kommunalt bostadsbolag. Men det ju fantastiskt. Vi har ca tio tusen kunder och vi ser till att de har ett bra boende. Jag kommer att se till att vi syns och märks och att vi lyfter fram det som vi gör bra, för det är mycket. Det är ju en jätteviktig uppgift och vi är alla delaktiga i att Tunabyggen gör ett bra jobb. Men jag vill poängtera att jag har höga krav på mig själv och på dem jag arbetar tillsammans med. Tycker om Borlänge Lars-Olov bor i Lerdal i Rättvik tillsammans med frun Britt- Marie. Huset har en fantastisk utsikt över Siljan. Den vackra utsikten till trots, funderar makarna på att flytta till Borlänge. Vi får se hur det blir, men det är inte omöjligt. Jag tycker om Borlänge, det har jag alltid gjort och det vore ju dessutom praktiskt att slippa pendla. Lars-Olov talar gärna om de mjuka frågorna! Han pratar bl a om vikten av att det finns både kvinnor och män på arbetsplatserna, och han ser gärna fler kvinnliga ingenjörer. Jag har haft förmånen att arbeta i projekt där kvinnliga ingenjörer har varit inblandade. Jag tycker att kvinnor tänker på ett annat sätt. När det är kvinnor som sysslar med traditionellt manliga yrken så blir det lite annorlunda. Det är toppen. Kvinnor tänker på helt andra saker. Lars-Olov har jobbat med en hel del olika tekniska yrken men det är fastighetsbranschen han brinner för. Andra verksamheter är så statiska men så är det inte med fastigheter. De lever. Det händer något hela tiden. En kul grej är att jag i mitten på 60-talet jobbade som s k pinnpojke när man skulle bygga kvarteret Palsternackan på Betesgatan på Bullermyren. Nu ska vi renovera Palsternackan. Det känns som att cirkeln sluts för mig på något sätt. Det är första dagen på jobbet för dig, men vad har du för uppfattning om din nya arbetsplats? Jag tycker att Tunabyggen är ett positivt och välartat företag. Det är ett företag som har många olika typer av bostäder och lokaler och det är kul. Bo i Borlänge NR

10 E l p r i s e t Elpriset i Borlänge höjs - men är fortfarande bland de lägsta i landet Underskott på vattenkraft och höjda priser på utsläppsrätter är bidragande orsaker till att elen har blivit dyrare. Borlänge Energi, som köper den största delen av elen på elbörsen Nordpol, tvingas nu höja elpriset från 35,8 öre/kwh till 39,8 öre/kwh. Höjningen träder i kraft Text & Foto: Thomas Alm I jämförelse med övriga Sverige står vi oss fortfarande väl i konkurrensen, säger Olle Johansson på Borlänge Energi. Det finns inte många elbolag som idag kan hålla sig under 40 öre per kilowattimme. Snöfattigt i Norge Det finns flera anledningar till att elbolagen nu höjer priset. Norden har en gemensam elmarknad där vattenkraften är en viktig del och i delar av Norge är denna vinter en av de snöfattigaste sedan början på 1970-talet. I de gigantiska snömagasinen i landet ligger nivåerna långt under normala värden, vilket förväntas ge en blygsam vårflod och därigenom mindre vattenkraft. En annan orsak är de höjda priserna på utsläppsrätter. Eftersom olja och gas blivit dyrare produceras alltmer el med kolkraft och då behöver producenterna köpa mer utsläppsrätter för att täcka de stora utsläppen av koldioxid. Kallt i Europa Det kalla vädret i Europa har gjort att efterfrågan på el ökat. Elpriserna på kontinenten stiger och de svenska elbolagen följer med i prisutvecklingen Det går inte längre att se på elmarknaden ur enbart nordisk synvinkel, fortsätter Olle Johansson. De stora svenska elbolagen säljer el till hela Europa och på grund av det kyliga vädret i bland annat Tyskland, har efterfrågan varit stor. Tillgång och efterfrågan gör att priserna kan hållas upp. Har fyndat på elbörsen På elbörsen Nordpol köper Borlänge Energi den största delen av elen som sedan säljs vidare till borlängeborna. På börsen kan man välja att binda sig månads- eller årsvis till ett visst pris, men Trots prishöjningen håller Borlänge Energi ett av de lägsta elpriserna i landet, säger Olle Johansson på Borlänge Energi. kan även fynda på det så kallade elspot-priset om man har tur. Borlänge Energi har gjort bra affärer på börsen och köpt upp mycket el då det var billigare. Att företaget även har egen produktion av el som står för en femtedel av försäljningen bidrar till att man kan fortsätta hålla ett av landets lägsta elpris. Något man har gjort sedan avregleringen för ca 10 år sedan. Alla borlängebor har samma låga elpris utan att behöva skriva avtal. Av den totala energikostnaden på 1,10 kr/kwh utgör elpriset cirka 36 procent, resten består av elnätskostnad, skatter och moms. Vi har som målsättning att fortsätta vara ett av de billigaste elbolagen i landet och vi kan lova att vi bara höjer priset när det är absolut nödvändigt! Olle Johansson på Borlänge Energi studerar dagens priser på elbörsen Nordpol där företaget köper största delen av elen. 10 Bo i Borlänge NR

11 Hur vet jag att det är deponirest? Ring så hämtar vi! Deponirest är avfall som ryms i plast- eller papperskasse och som hamnar på tippen. Ett sätt att ta reda på om en sak ska sorteras som deponirest är att ställa sig själv några kontrollfrågor. Om svaret på alla frågorna är nej, är det troligen något som ska sorteras som deponirest. Kontrollfrågor Är det komposterbart? Kan jag bränna det i en vanlig panna eller spis? Är det farligt för miljön! Drivs det med batteri eller sladd? Är det en förpackning? Några exempel på deponirest Husgeråd av keramik, lergods och glas ex. tallrikar, koppar, ugnssäkra formar av keramik eller glas, dricksglas och dylikt. Ljusstake av glas, porslin. Blomkruka av keramik. Fönster- och spegelglas. Kattsand Metallskrot på Fågelmyra Små saker som till största delen består av metaller, sorteras i första hand som metallskrot och lämnas på Fågelmyra. Några exempel: Handverktyg. Mekanisk badrumsvåg. Balja/hink av metall. Kastruller/grytor av stål, aluminium eller järn. Gångjärn, beslag. Har du inte möjlighet att transportera det till Fågelmyra får du lämna det som deponirest. Det här är inte deponrest Plåt- och aluminiumburkar, hållare för värmeljus, aluminiumfolie och kaviartuben sorteras som metallförpackningar och lämnas i behållaren för det på återvinningsstationen. Småbatterier (hushållsbatterier) läggs i den röda batteribox som finns på återvinningsstationerna. Frigolit lägger du i din tunna för brännbart. Vanliga glödlampor, lysrör och lågenergilampor är farligt avfall. Elektroniskt avfall Borlänge Energis hämtservice utökas inte bara med deponirest. Nu kan man även ringa och beställa hämtning av elektroniskt avfall. Servicen gäller främst villaägare, men om man bor i hyres- eller bostadsrätt kan man be fastighetsskötaren ombesörja att det finns en gemensam plats där de boende kan samla sitt elektroniska avfall för hämtning. Containern för deponirest vid fjärrvärmecentralen Bäckelund blev ett miljöproblem och har kostat Borlänge Energi en miljon kronor per år i städkostnader. Nu tas den bort och istället utökas hämtservicen för avfall. Text: Thomas Alm En gång i tiden kunde villaägare i Borlänge slänga sin deponirest vid återvinningsstationerna runt om i staden, men när skötseln av stationerna för några år sedan togs över av förpackningsinsamlingen försvann de kärlen. Många villaägare i Borlänge blev upprörda och Borlänge Energi placerade därför ut en container, avsedd enbart för deponirest, vid infarten till fjärrvärmecentralen Bäckelund. Ett alternativ till återvinningscentralen i Fågelmyra, men en lösning som i längden visade sig vara ohållbar. Boende i hyres- eller bostadsrätter har i de flesta fall tillgång till behållare för deponirest i sitt bostadsområde, men för villaägare blev Fågelmyra enda alternativet när kärlen vid stationerna försvann, säger Bo Wallström på Borlänge Energi. Vi placerade därför ut containern vid Bäckelund men har tvingats inse att det inte fungerar särskilt bra eftersom folk slänger allt från farligt avfall, olja, lysrör, TV-apparater och annat, både i containern och utanför. Att städa och sortera runt containern har inneburit en extrakostnad för oss på cirka en miljon kronor per år. Farligt avfall det viktigaste Containern ska därför plockas bort och pengarna som städningen har kostat ska istället användas till att utöka hämtservicen som tidigare bara innefattat farligt avfall. Det absolut viktigaste med vår hämtservice är hämtningen av farligt avfall, men för äldre och andra som inte har möjlighet att ta sig ut till Fågelmyra utökar vi nu servicen med att det även blir möjligt att ringa och beställa hämtning av deponirest. Skillnaden mot hämtningen av farligt avfall blir att det inte behöver lämnas ur hand i hand. Kunden behöver inte vara hemma utan det räcker med att tala om för oss var man ställer kartongen med avfallet så hämtar vi det. Vi åker dock inte ut för enstaka smågrejer utan vill att man samlar ihop till minst en full kartong eller kasse. Man kan säga att vi löser ett miljöproblem med bättre service! Bo i Borlänge NR

12 Tack vare snabba insatser av Borlänge Energi blev det inga allvarliga följder av den stora läckan. Dagen det var svinkallt ute och huvudledningen för fjärrvärmen läckte Klockan på morgonen tisdagen den 3 januari ringde telefonen hemma hos Anders Goop. Trycket i fjärrvärmenätet rasade och skiftlaget som var på plats vid Bäckelund kunde rapportera hur det ångade för fullt från marken nedanför anläggningen. En läcka hade uppstått på huvudledningen och termometern utanför fönstret visade 18 minusgrader! TEXT: THOMAS ALM FOTO: BORLÄNGE ENERGI Vid sjutiden var det redan mycket folk på plats i Borlänge Energis huvudkontor på Nygårdsvägen. Folk kallades in till jobbet och en stab upprättades snabbt på Bäckelund. Det var inga problem att få in folk. Alla ställde upp och även de som hade semester kom in för att hjälpa till att lösa problemet. Vi hade länge pratat om att öva en krissituation som denna och nu blev det plötsligt skarpt läge! Eftersom det ångade och pyste så mycket kunde vi se att läckan var någonstans mellan pannhuset vid Bäckelund och vårt förråd på Nygårdsvägen, men det var ett par hundra meter att leta på. Redan klockan började rapporterna komma in från boende i bland annat Årby, Färjegårdarna och Åselby. Temperaturen hade började sjunka i vissa fastigheter och varmvattnet hade blivit kallt. Kommunen ombads att hålla krisberedskap, hetvattenreserven i Hagbacken startades och förberedelser gjordes för att stänga av riksvägen utanför Bäckelund. Information om läckan lades snabbt ut på hemsidan och media underättades om vad som hade hänt. Nygårdsdalen drabbades värst Det första vi gjorde var att stänga av sektionen där läckan fanns och låta värmen ta andra vägar än normalt. På detta sätt fick alla fastigheter i Borlänge värme, även om det blev mindre än normalt. Vissa områden blev så klart mer drabbade än andra. Nygårdsdalen drabbades värst och däribland vårt eget kontor. Grävningsarbetet började före lunch. Det gröna fjärrvärmevattnet pumpades bort och var läckan lokaliserad alldeles intill riksväg 50. Lagningsarbetet började och runt midnatt var hålet hopsvetsat. Anders Goop fortsätter: Fjärrvärmeledningarna på denna sträcka har varit med länge. De ligger i en låda av betong och antagligen har saltvatten från riksvägen trängt in genom skarvarna i betongen. Vi kommer nu att bygga om ledningen under riksvägen och eftersom man numera inte bygger in ledningen i betonglåda, utan istället använder rör med ytterhölje av plast och med cellplastisolering, är risken betydligt mindre att så här stora läckage kommer att uppstå igen. Vi kommer även att utöka övervakningen och sätta in fler ventiler som ska fjärrmanövreras från kontrollrummet. På detta sätt blir det lättare att stänga av sektioner och se var felet är kubik läckte ut Anders Goop tycker att han och kollegorna kan känna sig nöjda med hur arbetet fungerade under dagen. Att få ut information till media fungerade bra och alla åtgärder för att snabbt hitta läckan och laga ledningen utfördes på bästa sätt. Vi såg till att specialbehandla känsliga kunder så att till exempel äldreboende inte fick för kallt. Tack vare våra snabba insatser blev det inte riktigt kallt någonstans och med tanke på det kalla vädret och hur stor läckan var är vi väldigt nöjda med att den inte fick allvarligare följder. Småläckor uppstår lite då och då i fjärrvärmenätet men det är sällan ett sådant jätteläckage uppstår som det Borlänge Energi fick ta tag i denna tisdag. På fyra fem timmar läckte ca 2000 kubikmeter fjärrvärmevatten ut, en tredjedel av vad som normalt läcker ut under ett år! Klockan den 4/1, knappt 22 timmar efter upptäckt, kunde man dock släppa på värmen igen och det heta fjärrvärmevattnet strömmade åter ut genom ledningen. 12 Bo i Borlänge NR

13 Energitips Vad ska man välja för uppvärmningsalternativ? El och olja är de två absolut dyraste alternativen för uppvärmning av en villa medan eldning med ved är den billigaste. Nedan visas några för- och nackdelar med alternativen pellets värmepump, ved och fjärrvärme Fördelar Nackdelar Pellets Låga bränslekostnader Ny teknik under utveckling Förnybart/miljövänligt Skötsel och hantering Bef. panna kan kompletteras Utrymmeskrävande Lokalt tillverkning av bränsle Investeringskostnad för en brännare och magasin är kr och för en komplett panna med magasin kr. Driftkostnader för en normalvilla kr/år Värmepump Förbättrad teknik Dyr investering Halverar energibehovet Beroende av el Rent, snyggt och enkelt Kräver spetsenergi av t ex olja eller el Investeringskostnad är kr där bergvärmepumpen har den högre kostnaden Ved Låga bränslekostnader Mycket skötsel och hantering Förnybart/miljövänligt Utrymmeskrävande Investeringskostnad är ca kr för en komplett miljögodkänd vedpanna med ackumulatortankar. 0 Elvärme Olja Fjärrvärme Pellets Värmepump Fjärrvärme Låga driftkostnader Begränsat område (tätort) Ren och snygg miljö Dåligt rykte från förr Miljövänlig/effektiv produktion Mindre priskänslig Investeringskostnad är kr Diagrammet visar driftkostnader för en normalvilla i Borlänge. Utgångspunkten är att villan använder 3 kbm olja per år. Eftersom det är så svårt att beräkna driftkostnaderna för vedeldning är detta inte med i diagrammet. Alla kostnader är inklusive moms. Prisbelönat kundcenter Gänget i Borlänge Energis kundcenter har fått ett fint bevis på att de är kunniga, effektiva och allmänt trevliga mot personer som ringer till dem! TEXT OCH FOTO: THOMAS ALM Kundcenter på Borlänge Energi är näst bäst i Sverige när det gäller telefoni och kundservice i branschen Miljö och Energi. Detta blev klarlagt när SM i telefoni och kundservice 2005 avgjordes mellan mars och november förra året. Under pseudonym ringde representanter från företaget Q Survey AB 200 samtal till varje energibolag som var med i tävlingen. Samtalen till Borlänge Energis kundtjänst kunde handla om allt från elpriser till frågor om avfall och internetuppkopplingar och varje samtal bedömdes sedan på hur snabbt frågan besvarades, hur trevlig personen i kundtjänsten lät och om svaret var korrekt. Skönt med positiv respons Håkan Andersson är den enda i det prisbelönta gänget som varit med sedan kundtjänsten startades upp för snart elva år sedan. Det är svårt att göra en opartisk mätning av vår verksamhet och därför tog vi chansen och anmälde oss till tävlingen, Eftersom vi i dessa tider får ta emot mycket skäll från borlängebor som är upprörda över snöröjningen var det faktiskt skönt att få lite positiv respons för en gång skull, säger Håkan med ett leende. Kompletterar varandra bra Det vanligaste är att energibolagen enbart sysslar med el och fjärrvärme men eftersom Borlänge Energi har många fler produkter och tjänster måste Håkan och hans kollegor även kunna svara på frågor om IT, avfall, renhållning, snöröjning och mycket annat. De tar även emot alla felanmälningar och skickar dessa vidare direkt ut till de som ska åtgärda felet. Tanken är att avlasta arbetsledningarna så mycket som möjligt. Det är ovanligt att ett sådant här företag över huvud taget Lasse Samuelsson, Håkan Andersson och Lena Arvidsson visar stolta upp priset för andraplatsen i SM i telefoni och kundservice Saknas på bilden gör Ewa-Lill Pettersson. har en kundtjänst, fortsätter Håkan. Vi är fyra personer som arbetar här men eftersom vi har lite olika expertområden kompletterar vi varandra bra. Målsättningen är hela tiden att vi själva ska svara på åtta av tio frågor som kunderna har, utan att behöva skicka vidare frågan ut i organisationen. Vinnare i tävlingen blev Vallentuna Energi AB och silverplatsen delade Borlänge Energi med Växjö Energi. Prisutdelningen ägde rum på Rigoletto i Stockholm den 9 februari och dit reste Håkan tillsammans med Lasse Samuelsson, Lena Arvidsson och Ewa-Lill Pettersson för att ta emot statyetten som numera pryder disken inne i foajén. Bo i Borlänge NR

14 Det hållbara borlänge Bananbluffen Äter du bananer? Då är du en av de många svenskar som sätter i sig i genomsnitt en låda, eller ca 19 kg, bananer per år. Sakta men säkert går vi konsumenter över till ekologiska bananer som handlas till 3,5 % av den totala konsumtionen. Dessbättre är vi i Borlänge än mer miljömedvetna och mätningar visar att vi äter över 5 % ekologiska bananer. Det börjar kännas hos de stora etablerade bananföretagen. Chiquita, som är en av de absolut största banangrossisterna och säljer enorma mängder välbesprutade bananer via våra butiker. I en aggressiv marknadsföringskampanj försöker företaget få oss att tro att man seriöst arbetar med gifterna för att minska dessa. Med en vackert grönröd groda hängande nära de upplagda bananerna, vill man ge en bild av fina bananer som tar hänsyn till den vackra naturen. Konsumenten erbjuds också en gratisbroschyr i flerfärgstryck som fortsätter beskriva en glättig, naturvänlig bild. I själva verket är reklamkampanjen ett synnerligen falskt och vilseledande försök att rentvå en mycket kemikalietyngd och giftbelastad frukthantering. Det är flera gånger vetenskapligt belagt vilka skador de bekämpningsmedel som används ger arbetare, barn och djur i odlingarnas områden. En normal Chiquitaplantage sprutas med några av världens giftigaste bekämpningsmedel. Ända upp till 50 kg gift sprids årligen över varje hektar, vilket är 10 gånger mer än i en svensk potatisodling som är en av Sveriges mest besprutade grödor. Viktiga steg mot en avgiftad byggsektor Ett 50-tal representanter från byggsektorn besökte ett spännande och viktigt seminarium i Pylonen. Man hade kommit för att ta del av skräddarsydd information möjlig att använda direkt i åtgärder för att avgifta byggandet och förvaltningen av byggnader. Byggsektorn står för 40 procent av landets totala materialanvändning och en ansenlig del av avfallsproduktionen. Sektorn är också en av de största användarna av farliga ämnen och därför är valet av kemikalier och material ett mycket viktigt område som kräver hög prioritet. Många kemikalier inom byggsektorn påverkar oss och vår miljö, och dessa måste sektorn sluta använda. Bromerade flamskyddsmedel är ett långlivat miljögift som nyligen har konstaterats i ägg och fjädrar hos pilgrimsfalkar. Användningen av olika lösningsmedel debatteras livligt. Än idag används nonylfenoletoxilat i vanliga kemiska produkter, ett ämne som blir mycket giftigt för vattenlevande organismer när det bryts ned. Seminariet handlade om de databaser som hjälper oss med arbetet att välja rätt material och kemikalier och därmed nå ett stort steg mot miljömålet giftfri miljö. Fastighetsägare och förvaltare måste nu bestämma sig för de bästa sätten använda dessa databaser för att kunna få bort de farliga ämnena i våra byggnader. Arbetet måste bedrivas inom flera steg i byggprocessen, från beställare och projektör till entreprenör och underentreprenör. Fastighetsägare och förvaltare behöver ta ett särskilt ansvar i början av byggprocessen när de ställer krav på det de köper. Med de hjälpmedel som presenterades på seminariet kan vi komma en lång och nödvändig bit på vägen att avgifta en hel sektor! Och inte överlever grodan. Just den grodart som visas på bild i kampanjmaterialet sprutas effektivt bort. Massor av andra arter finns inte längre i eller i anslutning till odlingarna. Naturskyddsföreningen har anmält Chiquitas kampanj till Konsumentombudsmannen för vilseledande reklam. Det finns faktiskt regler för hur mycket man får ljuga med marknadsföring. Nej, låt oss inte luras av dessa blå dunster. Chiquita behöver hård press på sig för att ändra sig och det bästa sättet är att rata deras saluförda bananer. När marknaden väljer andra produkter är maktspråket tydligt. Vi svenskar äter massor av bananer, men då har vi också stora möjligheter att påverka. Låt oss ännu mera målmedvetet välja ekologiska bananer och visa Chiquita att vi inte är dumma och lättlurade. Samtidigt måste vi glädjas åt att företaget behöver lägga miljoner på förljugna kampanjer det har nog vi ekologiska bananknaprare stor del i! Ät självklart ekologiska bananer! En ekologisk kopp tack! Du har väl tagit chansen att välja en kopp kaffe med omtanke. Den smakar bättre - både i munnen och hjärtat, du slipper både bekämpningsmedel och dåligt samvete. Under februari och mars har flera kaféer, restauranger och hotell i Dalarna serverat ekologiskt kaffe och ekologisk mjölk. Några har även valt att servera rättvisemärkt kaffe. Tanken är att det förutom att ge en positiv effekt för serveringen även ska höja medvetandet om de ekologiska alternativen hos konsumenterna. När den här aktiviteten genomfördes förra året så var nio av tio konsumenter positiva och ville att det skulle fortsätta att serveras ekologiskt. Den konventionella odlingen av kaffe använder stora mängder av bekämpningsmedel som utarmar jorden och också blir kvar i kaffet i små mängder. I den ekologiska odlingen samodlas kaffet med andra träd och man behöver inte använda kemiska medel och slipper erosion. Väljer du schysst kaffe och ekologisk mjölk bidrar du både till mer fågelsång och mer rättvisa arbetsvillkor i Sydamerika och gladare kor här hemma i Sverige. Det hållbara borlänge 14 Bo i Borlänge NR Åke Persson

15 Sökes: Fler projekt till Borlänges landsbygdsutveckling Borlänges Ramprogram för närings- och landsbygdsutveckling har påbörjat sitt andra år med vind i seglen. Flera projektansökningar har lämnats in och andra idéer som kan leda till fina utvecklingsprojekt på landsbygden är under bearbetning. Människor behöver känna kontroll över sitt liv dels genom de egna valen som görs, dels genom de samhälleliga förutsättningar som finns. Är ett bra boende en nyckel till ökad Folkhälsa? Har vårt boende någon betydelse för Folkhälsan? Kan ett attraktivt boende öka hälsan hos Borlängebon? Svaret är självklart men inte lika fullt enkelt, JA! Vi överhöljs med allehanda reklam/annons/nyheter om hur vi bör eller inte bör forma vår vardag. Kostråd, fysisk aktivitet, alkohol och tobaksvanor figurerar ständigt. I det stora flödet av information om fleromättade fetter, spinningcyklar och nikotinplåster är det lätt att glömma själva livet här och nu. Livssituationen, helheten, är det som påverkar oss människor till de val vi gör. Hur klarar vi av att sluta röka, öka motionen, äta en varierad och god kost om resten av tillvaron är kaos? Människor behöver känna kontroll över sitt liv dels genom de egna valen som görs, dels genom de samhälleliga förutsättningar som finns. I det ryms arbete, skola, fritid, närmiljö och inte minst boende. En plats där sinnesro och trygghet återskapas, där din familj känner glädje, där goda grannar finns. Attraktiva och vackra miljöer inomhus och i närområdet, bra skolor och behagliga omgivningar, allt detta kan vara tecken på boendets betydelse för vår hälsa. Boendets betydelse för hälsan betonas också av Riksdagen. I de 11 framtidsmålen som ska forma Sveriges Folkhälsoutveckling nämns mål nummer 3: Trygga och goda uppväxtvillkor, som centralt. Hur vill du själv ha det i ditt bostadsområde? Vad behövs för att göra ditt bostadsområde bättre? Vi människor behöver kunna känna att vårt boende ger oss mervärde i vår vardag. Hör gärna av dig med dina tankar till hallbar.samhallsbyggnad@borlange.se eller ring En gemensam nämnare för de flesta projektidéerna tycks vara turismen och ofta rör det sig om marknadsföringsinsatser och samarbetsprojekt i syfte att öka besöksnäringen på sikt. Hemsidor har t ex blivit populära, där byar, bygder och även nätverk visar upp sina produkter och vad de har att erbjuda Borlänges invånare och besökare. En annan positiv trend tycks vara idéer till bild- och dokumentprojekt, där bl a museers kulturhistoriska innehåll, såsom fotografier, böcker och dokument katalogiseras, skannas in och läggs upp på en databas. På så sätt görs de tillgängliga för allmänheten även om de inte utgör en del av själva utställningen. Också projekt som handlar om att vårda och värna om vår natur och vår miljö tas nu i beaktande. Detta som en del i arbetet att skapa ett landskap som är attraktivt för ögat och som därmed kan locka fler besökare till landsbygdens byar och bygder. Några av de projekt som i år beviljats medel har redan haft sin upptakt i den mycket aktiva och vackra Torsångsbygden. Fyra tjänster har tillsatts i projekt som bl a ska leda till att bygden och dess förenings- och näringsliv påverkas positivt och att museers innehåll tillgängliggörs för allmänheten. Fler projekt, i andra delar av kommunen, står också för dörren. Även om flera projekt har beviljats finns fortfarande utrymme för nya ansökningar. Ta chansen under projektets sista år att förverkliga era idéer. Ansökan om projektstöd till lokala utvecklingsprojekt med näringslivsinriktning och bärighet, stora som små, ställs till Borlänge Kommun, Hållbar samhällsbyggnad, Borlänge. Märk kuvertet: Näringslivs- och landsbygdsutveckling. För ytterligare information, vänligen kontakta Anna Tägtström Visconti, tfn , e-post anna.tagtstromvisconti@borlange.se Fotnot: Ramprogrammet för näringslivs och landsbygdsutveckling i Borlänge är delfinansierat av EU:s Mål 2 Norra. Carl Gynne Folkhälsoplanerare Bo i Borlänge NR

16 Var läcker det hos er? Det läcker och droppar, det möglar och ruttnar. Vattenskadorna är den vanligaste typen av skador på bostäder hos försäkringsbolagen. Det är också den typen av skador som vi har bäst möjlighet att undvika genom att göra installationer, service och underhåll på rätt sätt. Det är inte heller de stora utsläppen och flödena som orsakar de största problemen, dessa märker man. Det är de små läckagen som får tid på sig att orsaka stora skador. Proffsen är inte bättre. Skadefrekvensen är faktiskt inte större för Gör-det-självaren än för den professionella hantverkaren. Det hemmapularen inte har i form av kunskap, erfarenhet och verktyg kompenseras kanske med att det finns mera tid till arbetet och studier av instruktionsböcker och monteringsanvisningar. Det som försäkringsbolagen kräver, är att arbetet ska vara fackmässigt utfört, att det följer bygg- och branschregler och materialleverantörens monteringsanvisningar. Här inträffar vattenskadorna! Se över bostadens ledningar, tätskikt och utrustning. Kök Köket är ett våtrum som ofta har saknat bra skydd mot läckage eller utströmmande vatten under diskbänk, diskmaskin och kyl/frys, där vattenläckage kan få svåra följder. Undersök kökets installationer för vatten, avlopp och tätskikt. Gör de förbättringar som behövs. Bad- och duschrum Badrummets yt- och tätskikt kan ha varierande kvalitet. Äldre badrum kan t.o.m. sakna tätskikt mot vatten. Byt gamla ledningar när du ändå renoverar köket. Efteråt kan det vara för sent. Kök 23% Ca 10% av vattenförbrukningen används i tvättstugan Tvättstuga 7% Vattensystem Var tredje vattenskada orsakas av ledningssystem för varm- och kallvatten. Många av dem orsakas av frysning. Se till att alla i familjen vet var vattnets huvudavstängning finns och att den är lätt åtkomlig. Det finns idag effektiva elektroniska vattenavstängare att installera. Avlopp Anslutningen mellan golvbrunn och tätskikt orsakar många vattenskador, liksom golvbrunnens infästning i bjälklaget. Äldre avloppsrör av gjutjärn är också en stor skaderisk. Värmesystem Kontrollera regelbundet vattennivån i värmesystemet och att radiatorventiler inte läcker. Övriga installationer Tvättmaskin, panna, varmvattenberedare, värmepump m.m. ska stå på vattentätt underlag. Ca 30% av vattenförbrukningen används i köket Bad/Dusch 37% Ca 60% av vattenförbrukningen används i bad- och duschrum Vill du veta mer om hur du kan förebygga vattenskador i din fastighet gå in på eller prata med ditt försäkringsbolag Se till att ledningarna inte utsätts för kyla. Frusna ledningar kan orsaka stora vattenskador. Är du säker på att tätskiktet verkligen är tätt? 16 Bo i Borlänge NR

17 Notiser Annat utrymme 29% Skarvar, fogar och kopplingar får inte placeras dolda. Framtidens hälsokontroll Text: Arne Ludvigsson Vi besöker årligen bilverkstäderna med våra bilar. De testas vanligen genom att en dator kopplas in på bilen och på så sätt kollas alla funktioner. Vi får på så sätt i tid reda på bilens hälsa, om något behöver repareras eller åtgärdas. Men vår egen hälsa brukar inte få lika mycket uppmärksamhet. Vi kör vår egen kropp tills problemen har blivit så allvarliga att de måste tas om hand av en läkare. Men nu kommer nya möjligheter att på ett enkelt sätt vara lika omsorgsfull med din egen hälsa, som med din bils hälsa. Vår kropp styrs ifrån vår hjärna, som är en otroligt avancerad superdator. Hjärnan styr kroppen med väldigt låga frekvenser av hjärnvågor, som kan mätas upp som vilken sändare som helst i enheten Hertz, förkortat Hz, som betyder svängningar per sekund. En italiensk forskare, professor Luciano Muti har tillsammans med specialister inom fysik och medicin utvecklat en scanner som läser av hjärnans frekvenser på 45 sekunder och sedan kan man läsa av hur hjärnan och organismerna fungerar. På så vis kan vi på ett tidigt stadium upptäcka obalanser och få råd om åtgärder, eller om allvarligare tillstånd upptäcks, snabbt boka tid hos en läkare. Den här hjärnscannern tillverkas redan och några exemplar finns i Sverige. Källa: Lär dig hemligheten bakom din hälsa, skriven av Sandor A Markus, ISBN Toalett 4% Många klagomål över bygglov i Sverige Text: Arne Ludvigsson Under 2005 överklagades ca 5000 bygglov i Sverige. Ungefär 20 % av överklagningarna, ca 1000 stycken, gick igenom hos länsstyrelserna. Klagomålen gick ofta ut på att grannen fått ett bygglov som den klagande inte var nöjd med. Eller också var den klagande missnöjd med byggnadsnämndens avslag på det egna förslaget till byggande. Även i Borlänge märks samma tendens som i övriga landet. Länsstyrelsen återförvisar ofta ärenden därför att motiveringarna till beslutet inte är tillräckligt klart redovisade. Byggnadsnämnden håller därför på att se över rutinerna. Resultatet blir troligtvis längre och utförligare protokoll och därmed lite dyrare, det kommer att ta lite längre tid att få ett lov, men rättssäkerheten ökar. Källa: DagensSamhälle 7/2006 Hundar på sjukhem Text: Arne Ludvigsson I Kanada upptäckte man på 1950-talet att husdjur hade en positiv effekt på patienter på sjukhem. Patienterna blev helt enkelt upplivade och människor som vanligtvis inte pratade gullade med hunden eller katten. I Frankrike har man tagit till sig de kanadensiska erfarenheterna och använder hundar inom långvården. Hunden verkar bli ett bevis för att livet går vidare för människor som annars tänker mycket på döden. Hunden blir ett alternativ till antidepressiva mediciner. Allergier och hygien då? Inga allergiproblem har noterats på 10 år och eftersom hundar naturligtvis inte tillåts på infektionskliniker så har hygien inte varit något stort problem. Men endast väluppfostrade hundar göre sig besvär. Kraven är: fullvuxen, lyda order, inte hoppa, inte dra i kopplet och kunna ta en kaka ur patientens hand utan att nafsa. Källa: Vetenskapsradion P1 Ta alltid bort vattenslangen inför vintern Se till att alla i familjen vet var vattnets huvudavstängning finns Hög tid att planera och rita nu om du ska bygga under sommaren Text: Arne Ludvigsson Tänker Du bygga garage, förråd, uteplats eller göra en tillbyggnad i sommar? Då är det hög tid att söka bygglov och göra bygganmälan! Bygglovansökan som kommer in senare än april hinns inte med före sommaren. Bygglov/ bygganmälan krävs normalt för att bygga nytt och bygga till. Utöver huvudbyggnader krävs bygglov/ bygganmälan även för garage, förråd. uteplatser, plank m m. Ett vanligt problem är att ritningar, måttsättning m m är ofullständiga och därför inte tillräckligt tydliga att bevilja bygglov för. Handläggningstiden påverkas av: om Du lämnar in kompletta och tydliga handlingar att det Du vill göra stämmer med detaljplanen. Mindre avvikelse från planen förlänger handläggningstiden att det Du vill göra tar hänsyn till kulturvärden, stads- och landskapsbild samt grannar Ansökningsblanketter, information och upplysningar om detaljplan, riktlinjer och byggbestämmelser kan Du få på stadsbyggnadskontorets expedition, telefon På klicka på bygga & bo, där hittar Du ansökningsblanketter och exempel på ritningar och mer information. Bo i Borlänge NR

18 »» Nedsläckningen närmar sig Är du förberedd? Om inte, får du listan över alternativen här. Nedsläckningen av det analoga TV-nätet i Dalarna kommer allt närmare och för dig som idag tittar på TV via en vanlig antenn blir det svart i rutan om du inte hittar en annan lösning före den andra maj. För att lugna dig listar här Bo i Borlänge de olika lösningar som står till buds. Det finns alltid andra användningsområden för din TV om du inte förberett dig för den digitala tidsåldern...»»»»»»» Text: Thomas Alm Mindre än en fjärdedel av hushållen i Sverige tittar fortfarande på tv via det analoga marknätet, men att underhålla två parallella nät, ett gammalt analogt och ett nytt digitalt, är för kostsamt i längden. Därför går landet över till ett gemensamt tv-nät som bygger på modern teknik. Digital-tv innebär bättre bild, ljud och nya tjänster som till exempel elektronisk programguide, interaktivitet och en mer utvecklad text-tv. Men framförallt får hela Sveriges befolkning möjlighet att se fler kanaler. Vanlig antenn behöver digitalbox Det är inte säkert att du påverkas av övergången eftersom det beror på hur du tar emot tv-sändningar idag. Tittar du på TV via parabol påverkas du inte, inte heller om du har kabel- eller bredbands-tv. Tittar du på tv via en vanlig tv-antenn på taket behöver du däremot anpassa din tv-mottagning före övergången, annars blir det helt svart i rutan. Det kan du göra på flera olika sätt. Vill du fortsätta titta på tv med vanlig antenn, måste du koppla en digitalbox för marknätet till din tv. Du kan också välja att ta emot tv-sändningarna via parabol eller bredband. Tunabyggens hyresgäster påverkas inte Tunabyggens hyresgäster behöver inte oroa sig över nedsläckningen. Tack vare ett nytt avtal med Com Hem kommer man att kunna fortsätta se på analog TV. De befintliga antennuttagen byts ut och alla lägenheter får tre hål i väggen, ett för TV, ett för bredband och ett för telefoni. Grundutbudet, som ingår i hyran, utökas till 13 kanaler. Vill man komplettera med digital-tv kan man köpa eller hyra en digitalbox och få tillgång till över 100 kanaler. Alla hyresgäster kommer att få tillgång till digital-tv, var man än bor i kommunen, men i några ytterområden med avskilt läge kommer man dock inte kunna erbjuda samma grundutbud av analoga TV-kanaler. Vilka lösningar finns det? Kom ihåg! Du behöver alltid en digitalbox, oavsett vilken lösning du än väljer för att få digital-tv. För marknätet finns det två sorter digitalboxar. Den ena är utan plats för programkort och tar bara emot okodade, fria sändningar. Den andra tar emot kodade sändningar. För andra mottagningssätt som satellit, kabel och bredbandstv behöver du andra typer av digitalboxar som är anpassade till respektive mottagningssätt. Digitalbox för vanlig tv-antenn Vill du fortsätta titta på tv via din vanliga tv-antenn? Då behöver du en digitalbox för marksänd digital-tv. Parabol I stort sett alla kan skaffa digital-tv via parabol. Du behöver en parabolantenn och en digitalbox för satellitmottagning. Bredbands-tv Har du tillgång till bredband (mer än 10 Mbit) kan du skaffa digital-tv via detta. Prata med din bredbandsleverantör. Har du fiberanslutning via Borlänge Stadsnät kan du även få analog-tv via din anslutning. Kabel-tv Bor du i ett flerfamiljshus har du antagligen tillgång till kabel-tv. Vill du ha digital kabel-tv kan du prata med din hyresvärd eller fastighetsägare 18 Bo i Borlänge NR

19 Borlängekrysset Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge. Märk kuvertet: Borlängekrysset. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Svaren måste vi ha senast den 30 april TAL KORTARE SVÅRIGHET ÄN SEBASTIAN GRÖN AV... HELHET LANDSORTSTIDNINGEN LÄROSATS I CENTRUM LJUDAN LÄGGNING KÄPPAR KÄND VIND SVENSKA ARBETS GIVAREFÖR. PROVAR DOCK- UTSTÄLL NING FÖRSTA KVINNAN NÖD- SIGNAL KAMERA STÖD ÖVERTYGAT KRÄLDJUR 999 I DRINKEN SOLGUD OROA SIG DOFT PÅ FLASKA OKÄND FISK OMEGA VINSTEN NÖT ASIENFLOD OKEJ I TURIN KÄLKE KAN DROPPAR VARA DRIFTIG FÖR EJ SMÅ BIL LEKSANDS IF SAUNA FALKMAN VAR DE VISE MÄNNEN GAMMA- BLIXT HÄRMA I BION HAL FISK FÖRSVAGAS VÄLDIGT LITEN EJ AV SJÄLV PLÅGARE URAN STU DENTEN ANVÄNDE GARVARE FÖR- SÄMRAD FORM TAGIT Kostnadsfri hämtning av skrotbilar och lantbruksskrot Stiftelsen Håll Sverige Rent kampanj för insamling av skrotbilar och lantbruksskrot pågår nu för fullt. Ring eller gå in på eller Bo i Borlänge NR

20 Information från Stadsbyggnadskontoret om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt inför byggstart Detaljplan för Gimsbärke 53:10, 53:11, bostäder, utsänt för samråd till 3 mars (AJ) 1 Detaljplan för Jönsesgården 1, ändrad upplåtelseform mm har påbörjats (AJ) Detaljplan för Dalsjötäkt 23:4 i Storsten, nya småhus, har påbörjats Handelsutredning för Borlänge, utsänt för samråd till 3 mars (AJ) 2 Detaljplan för område vid Gyllehemsvägen, bostäder mm, har påbörjats (AJ) 3 Detaljplan för kvarteret Skuld m fl, nya bostäder mm, samråd under april (AJ) 4 Detaljplan för område söder Årby by, radhus, har varit utställd. Nytt alternativt förslag ställs ut under april (AJ) 5 Detaljplan för nya villatomter i Övre Tjärna. Samråd under mars april (HM) 6 Detaljplan för kv Hökaren mm med syfte att möjliggöra ett större samlat handelsområde vid Coop överklagad till regeringen (AL, CE) 7 Detaljplan för Mats Knuts skola påbörjas med planprogram som behandlar markanvändning för skolan med omgivningar (AJ) 8 Kv Teknikern utökad markanvändning samt nytt område söder korsningen RV 50-Ritargatan har varit utsänd för samråd (AJ) Borlänge tätort och dess centrala delar Planering utredning/underlag för fördjupning av översiktsplan (SJ) Information eller synpunkter Du som önskar information eller har synpunkter på projekten är välkommen att höra av dig till respektive handläggare enligt nedan. Stadsbyggnadskontoret finns i Stadshuset, Rödavägen 50, Borlänge. Fördjupning av översiktsplan för område kring Ösjön och Runn Områdets utvecklingsmöjligheter för boende, service och verksamheter ska utarbetas. Samrådsomgång 2 under 2006 (SJ) (SJ) Steve Johnsson (AJ) Anders Jonsson (CE) Christina Eriksson (LOL) Lars-Olof Lundin (AL) Arne Ludvigsson (HM) Hossein Manafi-Rasi Detaljplan för fast Hammaren 6 Syfte att komplettera markanvändningsbestämmelser. Avses antagas av KF i mars (AJ) Områdesbestämmelser för Valsansjöarna Sänds ut för samråd mars april (HM). Detaljplan för Frej 4, bostäder och handel. Samråd under mars april (CE) 10 Detaljplan för del av Skräddarbackens by. Nya villatomter har påbörjats (HM) 11 Ändring av gångförbindelse söder om Sulfitvägen har vunnit laga kraft (CE) 12 Planändring för kv Spännaren som syftar till att stadshuset ska kunna användas som kontor. Är påbörjad (CE) 13 Planändring för del av Åkerskogen och Karestäppan påbörjas (CE) Detaljplan för område i Uvberget, Torsång, bostäder avses kunna ställas ut i april (AJ) 14 Programarbete för Norra Backa, med inriktning mot handel och kontor är utsänt för samråd till 3 mars (AJ) Planprogram för Romme arbetsplatsomr med CCS och Volvo har påbörjats. Samråd under våren (CE) 15 Ny bostadsbebyggelse vid Färjegårdarnas by, samråd under april (AJ) Ny karta Borlängekartan kommer till sommaren Stadsbyggnadskontoret förbereder tryckningen av en ny karta över Borlänge. Förutom Borlänge ingår också kartor över Ornäs, Torsång, Idkerberget, Tuna- Hästberg, Halvarsgårdarna, Repbäcken och Norr Amsberg. Den senaste Borlängekartan trycktes Text: Arne Ludvigsson Foto: Daniel ELFving Sedan 1991 har tekniken och förutsättningarna för kartframställning helt ändrats. Stadsbyggnadskontorets kartor ligger numera lagrade i databaser. När 1991 års Borlängekarta trycktes var kartorna till största delen traditionellt ritade när de sändes till tryckeriet. Kopiatorerna eller snarare utskriftmaskinerna för kartor har också genomgått en fantastisk utveckling. Detta gör det möjligt att skriva ut en karta i formatet 1000x1700 millimeter i färg över Borlänge. Det görs en del sådana beställningar från företag, men det är dyrt att göra färgutskrifter, första kopian kostar 500 kronor, därefter 250 kronor. Det höga styckepriset är en av anledningarna till att en ny Borlängekarta planeras. Den andra anledningen är att även tryckkostnader för kartor på tryckeriet har sjunkit. Priset för Borlängekartan beräknas bli mellan kronor. För den som vill ha en gratiskarta finns också sådan, som ges ut varje år av privata företag. För att få plats med företagsreklam är gratiskartorna inte så omfattande. Vissa stadsdelar eller orter finns inte med och kartskalan är mindre. Stadsbyggnadskontoret har som sagt märkt att det finns en efterfrågan på en ny Borlängekarta eftersom företag betalar enstaka exemplar med 500 kronor styck. Nu kommer alla att kunna köpa en sådan karta för kronor. Från vänster till höger: Göran Olsson, Lisbeth Grannas, Mariann Morén och Gösta Finberg arbetar med att redigera borlängekartan.