Intresset för energi- och miljöklassning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intresset för energi- och miljöklassning"

Transkript

1 ENERGI & MILJÖ På gång att välja metod för miljöbedömning? Då förstår vi att du har mycket att göra. Det finns en uppsjö av klassificeringssystem för miljö och energi inom bygg- och fastighetssektorn. Husbyggaren guidar dig i metoddjungeln. Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak Intresset för energi- och miljöklassning av byggnader växer snabbt precis som antalet klassningssystem. Det finns inget gemensamt standardsystem för miljöklassning av byggnader i Sverige. Det är upp till användaren att ta reda på vilken metod som tjänar hennes eller hans syfte bäst. Hur en miljöbedömning ska genomföras och vad den innehåller, det bestämmer och definierar systemets ägare. Etablering pågår De kartläggningar som gjorts visar att det finns en uppsjö metoder som håller på att etableras i Sverige, både svenska och utländska. De flesta resulterar i någon form av märkning, men de som inte kommit så långt erbjuder oftast publicering på den egna hemsidan för att bekräfta byggnadens miljöstatus. En del av klassifice - ringssystemen kräver utredningar av spe - ciellt certifierad personal, men påfallande många är enklare och möjliggör att den sökande parten själv kan göra myc ket av jobbet. Metoderna har utvecklats vid olika tillfällen, har skiftande syften och värderar på olika sätt. I mycket grova drag kan man säga att de svenska metoderna har riktat in sig mycket på innemiljö och kemika - lier, medan de utländska metoderna mer inriktats på energianvändningens och materialens inverkan på den yttre miljön. Äldst är det brittiska Breeam som inspirerat tillkomsten av andra system som till exempel det amerikanska Leed. Nyast är Bygga-bo-dialogens Miljöklassad bygg - nad, som är ett helsvenskt verktyg utarbetat för svenska förhållanden. Ingenting hindrar att man klassar en byggnad enligt flera system. Stora företag satsar Medan den nya helsvenska modellen och många andra metoder sprider sig på marknaden pågår en orolig diskussion om kundernas eventuella ointresse för att betala mer för miljöklassade lokaler. Frågan om huruvida miljöklassning lönar sig framstår i skenet av utvecklingen som högst akademisk. Bollen är redan i rull ning och de stora byggföretagen miljöklassar nu sina byggnader allt oftare, eftersom det på marknaden finns en efterfrågan från stora aktörer som är måna om sitt rykte som moderna, ansvarsfulla företag. Skanska deklarerade i början av året att de satsar på Leed som sin internationella modell. Konkurrenten NCC har valt att arbeta med Breeam. Leed lägger större vikt vid innemiljö och hälsa än Breeam som har miljöpåverkan i fokus. Svårt hitta underlag Det kan vara svårt att hitta den metod man får ut mest av. En del metoder behandlar bara energifrågorna, andra hanterar enbart byggprodukter och någon annan tar upp både energi- och miljöfrågor etcetera. En del metoder är svåra att få fram information om därmed svåra att värdera. Det kan vara att det saknas uppgifter om eventuella livscykelanalyser, eller att det saknas ett kontor, en person att fråga eller en hemsida med information. Husbyggaren har ställt samman en lista över en mängd svenska och internationella metoder. Listan är inte heltäckande, till exempel så finns inte Passivhus, Miljöklassad byggnad, Minergie eller Green building med, eftersom vi inte fått fram tillräckligt med underlag. D Källor: KTH, högskolorna i Gävle och Borås, Formas, respektive organisations webbsida, med mera. 24 husbyggaren nr 6 B 2009

2 Metoder som värderar områdena ENERGI, RESURSER och INNEMILJÖ för en hel byggnad som enbart bedömer kriterier Eko-Logg ESAM AB Fastighetsdiplomering, Göteborgs stad, miljöförvaltningen Miljöbedömning av fastigheter, Tyréns AB, Byggekologi Miljömanualen, WSP Environmental Miljöpositionering, Sweco FFNS Miljöstatus för byggnader, MFB Ekonomisk förening Svanenmärkningen av småhus, SIS Miljömärkning AB EcoEffect, Högskolan Gävle/KTH Hållbar byggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet Metoder som fokuserar på ENERGI BV2, CIT Energy Management AB Fastighetsenergiprogrammet, Energi vision i Stockholm AB Svensk miljöbesiktning, EnviroTech Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Metoder som fokuserar på INNEMILJÖ Deklaration av bostäder, skolor och förskolor, Boverket MIBB+, Sabo, Fastighetsägarnas riksförbund, Hyresgäst - föreningen, HSB P-märkning av innemiljö, SP Svensk miljöbesiktning, EnviroTech (B + C) UTLÄNDSKA METODER som enbart bedömer kriterier Breeam, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Leed, U.S. Green Building Council, USA GB Tool, iisbe (International Initiative for a Sustainable Built Environment), Kanada Casbee, JSBC (The Japan Sustainable Building Consortium), Japan Ekoprofil, Stiftelsen Byggsertifisering, Norge PromisE, Motiva, Finland UTLÄNDSKA METODER Beat, Danish Building Research Institute, Danmark Envest, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Eco-Quantum, IVAM Environmental Research, Holland Legep, Universitet i Karlsruhe, Tyskland Lisa, BHP Research, Australien Metoder som fokuserar på val av MATERIAL OCH KONSTRUKTIONER som enbart bedömer kriterier Barabtrappan, Carl Bro Barab Basta, Byggsektorn Milab Miljöbedömning av byggvaror, Milab Ekonomisk förening Prioriteringsguiden och Prio, Kemi kalieinspektionen Byggd miljö, Locum, White m fl Byggvarudeklarationen, Byggsektorns kretsloppsråd EPD Environmental product declaration, Miljöstyrningsrådet Folksams byggmiljöguide, Folksam Guide för materialval, Tyréns AB Bygg ekologi Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Sunda hus, miljödata, Sunda Hus UTLÄNDSKA METODER Athena, Athena Sustainable Materials Institute, Kanada Bees, Nist (National Institute Of Standards And Technology), USA Fortsättning s. 26 P nr 6 B 2009 husbyggaren 25

3 P GREEN BUILDINGS Användningsområde: Energi Allmän beskrivning: Projektet startades av EU-kommissionen Syftet är att minska energianvändningen och främja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnader genom effektivisering, information och goda exempel. Ett av målen med Green Building är att minska utsläppen av koldioxid. För att bli certifierad måste nya byggnader förbruka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverkets normer för nybyggnation. Vid renovering av befintliga byggnader ska energiförbrukningen minska med minst 25 procent. Man kan vara med antingen på företagsnivå eller på fastighetsnivå. Omfattar: Kontors- och industribyggnader. Nya byggnader och befintliga. Kriterier: Energiledningssystem, miljöpolicy samt detaljerade energiberäkningar. Så här fungerar det: Det ansökande företaget gör en inventering och beskriver energianvändningen i den aktuella byggnaden. Det kan företaget göra självt eller ta hjälp av ett av de Green Building-stödjande företag som finns listade på webbsidan. En åtgärdsplan med energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Ansökningsmallen finner man sedan på Fastighetsägarnas webbsida. Den skickas tillsammans med en beskrivning av energiledningssystemet, miljöpolicyn samt de detaljerade energiberäkningarna till Fastighetsägarna. Ansökan om medlemskap granskas i enlighet med EU-kommissionens regler av en beslutsgrupp från Fastighetsägarna som utser företaget till Green Building Partner. Därefter måste åtgärdsplanen genomföras och återrappor tering till Fastighetsägarna och EU-kommissionen ske årligen. Ägare/förvaltare: EU-kommissionen/Fastighetsägarna Hemsida: LÅGENERGI/PASSIVHUS Användningsområde: Energi och inomhusmiljö Allmän beskrivning: Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. De första passivhusen i Sverige stod klara i Lindås år EU diskuterar att genomföra en byggnorm för nybyggnation som föreskriver passivhusstandard från år Rikt - linjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av med mer än 15 kwh/m²/år. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadrat - meter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus. Omfattar: Bostadshus, skolor och förskolor, i dagsläget. Kriterier: Uppfylla normen för svenska passivhus (se ovan). Effekt och energibehov (uppvärmning, varmvatten, fastig - hetsel). Köpt energi (viktad köpt energi). Innemiljö (ljud, termisk komfort). Övriga byggnadskrav (luftläckning, fönster, mätning). Så här fungerar det: Det finns ännu ingen svensk certifiering av passivhusen. En ny svensk kravspecifikation håller på att arbetas fram. Idag kan man beställa en grundmall för bedömning från Passivhuscentrum. Energiberäkningarna i ansökan granskas och bedöms av Passivhuscentrums experter. De hus som blir godkända kommer med på projektets hemsida. Ägare/förvaltare: Hans Eek, arkitekt och Passivhuscentrum Hemsida: 26 husbyggaren nr 6 B 2009

4 MINERGIE Användningsområde: Energi, men finns även i utvidgade versioner som till exempel inkluderar miljöpåverkan. Allmän beskrivning: Minergie är ett schweiziskt system som startades 1998 och är nu frekvent förekommande på hemmaplan. Det förvaltas av en ideell förening. I Schweiz ger en del banker rabatt på räntan för certifierade Minergiehus. Cirka 12 procent av de nybyggda bostäderna och 15 procent av de nybyggda kontoren är certifierade. Omfattar: Nya och ombyggda hus: bostäder, kontor, lokaler, skolor med mera. Kriterier: Energi, viktad energianvändning, luftomsättning, luftväxling, termisk komfort sommartid samt byggnadsteknik. Inga speciella krav på inomhusklimat. Så här fungerar det: Organisationen har lokala certifieringskontor som bedömer och utfärdar certifikat. En certifiering gäller i fem år, under förutsättning att verksamheten i lokalerna inte förändras. Det är främst två sorters märkning som används. Minergie är standard för lågenergihus som har tjugo procent lägre uppvärmningsbehov än den reguljära normen. Minergie-P är standarden för passivhus och har åttio procent lägre uppvärmningsbehov. Ägare/förvaltare: Föreningen Minergie (AMI) Hemsida: MILJÖKLASSAD BYGGNAD Användningsområde: Energi, inomhusmiljö och kemiska ämnen Allmän beskrivning: Ett klassningssystem som har tagits fram av svenska experter och forskare i samarbete med företag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn. Miljöklassad byggnad ger underlag för att analysera hur inomhusklimat och hälsoförhållanden kan förbättras, hur förekomsten av kemiska ämnen kan reduceras samt hur energianvändning och driftkostnader kan sänkas. Märket Miljöklassad byggnad är en garanti för att byggnaden har klassats enligt en vetenskaplig metod och att inventeringen finns dokumenterad. Miljöklassningen är frivillig. Omfattar: Alla typer av byggnader. Systemet är främst utvecklat för befintliga byggnader som varit i bruk minst ett år, där de tekniska systemen har använts eftersom det är byggnadens faktiska funktion som ska bedömas. Byggnader kan dock preliminärklassas under projekteringen. Kriterier: Energideklaration (energianvändning/köpt energi, energibehov och energislag). Innemiljö (ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat, fukt, vatten). Kemiska ämnen (inventering av särskilt farliga ämnen, dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen, utfasning av särskilt farliga ämnen). Särskilda miljökrav för byggnader med eget VA-system (avlopp, dricksvattenkvalitet). Så här fungerar det: Byggnaden betygsätts dels inom tre områden: energi, innemiljö och kemiska ämnen, dels tillsammans. Slutbetyget blir antingen guld, silver, brons eller klassad byggnad. En stor del av klassningen kan fastighetsägaren göra själv med hjälp av instruktioner från Bygga-bo-dialogens hemsida. För att resultatet ska få större trovärdighet rekommenderas dock att klassningen genomförs eller kontrolleras av konsult med relevant kompetens. Ägare/förvaltare: Bygga-bo-dialogen, ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och den svenska regeringen. Hemsida: Fortsättning s. 28 P P nr 6 B 2009 husbyggaren 27

5 P LEED Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö. Allmän beskrivning: Leed är en förkortning för Leadership in Energy and Environmental Design. Det är ett system som utvecklats av US Green Building Council för att främja en helhetssyn på byggnader. Det syftar till att vara ett så miljöriktigt byggande som möjligt. Det finns flera gröna märknings - system av hela byggnader i USA, men Leed är det dominerande. Det är spritt bland stora fastighetsägare även utanför USA. I Sverige används det bland annat av Skanska. Omfattar: Kommersiella fastigheter och bostäder. Kriterier: Hållbar planering, vatten, energi, material och andra byggresurser, inomhusmiljö, innovativ design. Så här fungerar det: Klassning kräver dokumentation. Systemet ger ett poäng per krav som uppfylls. Totalsumman avgör betyget, som kan vara certifierad, silver, guld eller platina. Klassningen måste göras av certifierade Leed Accredited Professionals, med utbildning från Green Building Certification Institute. Ägare/förvaltare: US Green Building Council (USGBC) Hemsida: P-MÄRKNING Användningsområde: Byggprodukter, innemiljö Allmän beskrivning: P-märket står för att produkten är granskad och tillverkningskontrollerad enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkning utförs av Sitac, certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anläggningsområdet. CE-märkning redovisar produkternas egenskaper. P-märkningen kompletterar den genom att säkerställa att produkterna även uppfyller kraven i den svenska lagstiftningen. Den ger också möjlighet till kvalitetssäkring och deklaration av fler egenskaper än de som ingår i CE-märkningen. P-märkningen är ett bevis för att produkten håller sig inom de utlovade normerna och att den effekt eller besparing som anges verkligen uppnås. Sitac utfärdar också personcertifikat för olika godkända kompetenser. P-märkning av innemiljö i byggnader är en del av kvalitetssäkringssystemet Sund Innemiljö. Certifieringsorgan för metoden är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Omfattning: Byggnadsmaterial, innemiljö i byggnader. Kriterier: Villkoren i certifieringsreglerna beskrivs för varje produktområde. Kraven är alltid minst de som lagstiftningen ställer. Högre eller ytterligare krav ställs när marknaden har önskemål eller behov av det. Så här fungerar det: Ansökan görs skriftligt till SP Sitac, via brev, fax eller e-post. Till ansökan fogas en beskrivning av produktens avsedda användning, monteringsanvisning, eventuella provningsrapporter, kortfattad beskrivning av den kvalitetskontroll som görs under tillverkningen och eventuella andra handlingar som kunden skickar. Efter en första granskning hur resultaten stämmer med kraven i aktuella regler till exempel Boverkets bygg- och konstruktionsregler får kunden ett kompletteringsbesked. Det innehåller information om vilka justeringar, eller kompletteringar som behövs. När dessa har åtgärdats utfärdas godkännandet. Ett godkännande har normalt en giltighetstid på fem år. Ägare/förvaltare: SP Sitac Hemsida: Fortsättning s. 30 P 28 husbyggaren nr 6 B 2009

6 P BREEAM Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö Allmän beskrivning: Breeam är ett brittiskt system som utarbetades på 1990-talet av det statliga företaget BRE, som numera är privat. Det finns flera olika versioner av systemet, anpassade efter byggnadstyp. Den internationella versionen anpassas till brukarlandets förutsättningar, lagar, standarder, miljöproblem med mera. Värderingen sker enligt standardprocedurer som utvecklats av BRE. Byggföretaget NCC använder Breeam när de miljöklassar sina lokaler. Omfattar: Alla typer av byggnader. Omfattar byggnaden som helhet. Finns även varianter för program- och projekteringsskedena samt för drift och underhåll. Kriterier: Ledning/management, hälsa och välbefinnande, energi, transport, vatten, material och avfall, markanvändning, ekologi samt förorening. Så här fungerar det: Certifieringen måste utföras av en av BRE-utbildad konsult, en Operating Contractor. Denne har särskilda konsulter, assessors, till hjälp med värderingen. Värderaren skriver en preliminär rapport med förslag på förbättringar och ger goda råd under tiden åtgärder vidtas. Byggnaden får ett preliminärt slutbetyg: godkänd, bra, mycket bra, utmärkt eller enastående. En kontroll görs efter inflyttning. Slutrapporten granskas av BRE, som kan utfärda ett certifikat som gäller på obegränsad tid. Ägare/förvaltare: Brittiska Breeam (BRE s Environmental Assessment Method) Hemsida: BASTA Användningsområde: Materialval Allmän beskrivning: Basta är en förteckning över byggvaror som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och hälsofarliga egenskaper. Syftet är att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Systemet premierar de varor vars innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest miljö- och hälsofarliga egenskaperna. Det är själva varan som kontrolleras, inte dess livscykel. Basta är frivilligt och tanken är att beställaren ska kräva att listade varor används och leverantören ska ansvara för innehållet i de Basta-registrerade varorna. Basta har utvecklats i samverkan med aktörer inom hela byggsektorn. Basta och Byggvarubedömningen (BVB), som också är ett system för miljöanpassat produktval, har inlett ett sam - arbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att sam ordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kraven utgår bland annat från den europeiska kemikalieförordningen Reach, svenska kemikalieinspektionens regler och nationella miljömål. Kriterierna bygger snarare på ämnenas inneboende egenskaper än på de dokumenterade riskerna. Så här fungerar det: Det är leverantören som registrerar en vara i databasen Basta, som är fritt tillgänglig via Internet. För att få behörighet att göra det måste leverantören genom olika typer av dokumentation kunna styrka varans innehåll. Fristående granskare gör därefter stickprovskontroller hos leverantörerna för att försäkra sig om att de uppgifter som lämnats är tillförlitliga och trovärdiga. En vara som inte håller vad den lovar stryks från listan. Om bristerna är stora kan leverantören uteslutas ur systemet. Ägare/förvaltare: IVL Svenska miljöinstitutet är huvudägare i Basta. Många stora byggföretag och fastighetsägare står också bakom Basta. Hemsida: 30 husbyggaren nr 6 B 2009

7 BYGGVARUBEDÖMNINGEN Användningsområde: Produktval Allmän beskrivning: Byggvarubedömningen (BVB) är ett webbaserat verktyg som underlättar val av byggnadsmaterial som är bra för miljön. I databasen finns miljöbedömningar för de mest använda produkterna. De granskas ur ett brukar-, hyresgäst- och fastighetsägarperspektiv. Basta, som också är ett system för miljöanpassat pro - duktval, och BVB har inlett ett samarbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att samordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kemiskt innehåll, ingående material, produktion, distribution, byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfalls - produkter, inomhusmiljö. Så här fungerar det: BVB bedömer byggprodukter ur ett bredare livscykelperspektiv än till exempel Basta. De olika områdena värderas var för sig. Därefter görs en sammanvägd bedömning av produkten/varan. Underlaget består av byggvarudeklartioner (BVD) från leverantörerna, upprättade enligt Kretsloppsrådets mall plus ett säkerhetsdatablad och ett varuinformationsblad. Resultatet av bedömningen redovisas genom att produkten får betyget Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. Ägare/förvaltare: Byggvarubedömningen, ekonomisk för - ening Hemsida: nr 6 B 2009 husbyggaren 31

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010 MILJÖKLASSIFICERING AV BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET MILJÖMÄSSAN 3 Frej Werner, kontorschef Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande BYGGBESTÄMMELSER ENERGIEFFEKTIVITETSDIREKTIV FÖR BYGGNADER

Läs mer

Miljöklassning av befintliga byggnader.

Miljöklassning av befintliga byggnader. Daniel Edenborgh Stab 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-11-10 Miljöklassning av befintliga byggnader. Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Miljögranskat sortiment Vi miljögranskar hela vårt sortiment, så att du som kund tryggt ska kunna handla hos oss. Hur går miljögranskningen till? Vi går först igenom

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande En introduktion till Saint-Gobains arbete med miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöbyggnad Emporia i Malmö Sveriges första miljöcertifierade

Läs mer

NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR Nyhetsbrev Arkitekter TEMA: HÅLLBARHET Att som tillverkare av byggprodukter ägna sig åt hållbarhet innebär idag att man behöver arbeta med en lång rad olika miljösystem. Dessutom

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

2010-10-08 1 Vad bygger vi med idag? 2010-10-08 2 Inköp har stort ansvar: Fel produktval är förenat med risker Lagstiftning Hälsorisker Innemiljörisker Arbetsmiljörisker Farligt avfall Miljögifter Fastighetsvärde

Läs mer

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning. RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning

Läs mer

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls

Läs mer

SABOs miljörapport 2015

SABOs miljörapport 2015 Sida 0 av 14 2016-10-24 SABOs miljörapport 2015 Resultat från SABOs miljöenkät Sida 1 av 14 Innehåll Om SABOs miljöenkät... 2 SABOs miljörapport 2015 i korthet... 3 Tabell 1. Ett urval av resultat från

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Mängd. använts. Proton SE Takduk 3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)

Läs mer

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun Augusti 2013 vers 3. 1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Peter Rosengren Energi- och klimatrådgivare 0302-52 12 23 0761-29 53 21 peter.rosengren@lerum.se Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation

Läs mer

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät 2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Utmärkt kvalitet för din skull

Utmärkt kvalitet för din skull Lilla boken om P Utmärkt kvalitet för din skull En P-märkt vara eller tjänst är noggrant typprovad mot högt ställda krav och godkänd av en oberoende part. Det innebär att att den är trygg och säker att

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

SABOs miljörapport 2014

SABOs miljörapport 2014 2015-09-14 SABOs miljörapport 2014 SABOs miljörapport baseras på den miljöenkät som skickas ut varje år till alla SABOs medlemmar. Trender i 2014 års miljöenkät solceller, förnybar el och tjänstecyklar.

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Daniel Högberg/Folio sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder

Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder Sedan snart två decennier tillbaka har det utvecklats metoder för att miljöbedöma och miljöklassa byggnader. Det började i England omkring 1990 med BREEAM

Läs mer

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket

Läs mer

Att välja varor och material...

Att välja varor och material... Att välja varor och material... 1 Materialval Byggsektorn är sannolikt den sektor som omsätter störst mängd farliga ämnen. Sektorns syfte med materialvalsarbetet är att: Undvik att bygga in miljöoch hälsofarliga

Läs mer

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen

Läs mer

SundaHus Miljödata Sveriges största system för hälso- och miljöbedömning av produkter i fastighetsbranschen. Kjell Isacson

SundaHus Miljödata Sveriges största system för hälso- och miljöbedömning av produkter i fastighetsbranschen. Kjell Isacson SundaHus Miljödata Sveriges största system för hälso- och miljöbedömning av produkter i fastighetsbranschen Kjell Isacson SundaHus Miljödata Minimera risken för framtida hälso- och miljöproblem samt kostnader

Läs mer

Slutsatser från dag 4

Slutsatser från dag 4 Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag

Läs mer

Livscykelanalys av material i byggfasen

Livscykelanalys av material i byggfasen Livscykelanalys av material i byggfasen Building Sustainability SGBC14 SGBC, session A1: Miljöbyggnad 3.0 2014-11-10, kl 13:15-14:30 Varför gissa när man kan räkna? Enkel bedömningsmodell Mat. A Mat. B

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Certifieringssystem och energikrav

Certifieringssystem och energikrav Certifieringssystem och energikrav Robert af Wetterstedt WSP Environmental, Byggnadsfysik 2012-01-26 Historisk överblick certifieringssystem Internationellt CEEQUAL Passiv Haus Energy Star LEED GreenStar

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energieffektivisering av befintliga byggnader

Energieffektivisering av befintliga byggnader av befintliga byggnader Jörgen Wallin Tekn. Dr. Energiteknik 15-04-15 Inledning Bakgrund Jörgen Wallin Utbildning - Tekn. Dr. Energiteknik Energieffektivisering - M.Sc. Energiteknik - Kraft och värme -

Läs mer

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Peter Carlsson/Etsabild AB sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna.

Läs mer

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com Vårt engagemang för miljön www.formica.com Inledning Innehåll 1. Inledning och översikt 3. Carbon Reduction Label 4. GGREENGUARD och inomhusluftkvalitet Certifierat trä och FSC COC 5. REACH Green Building

Läs mer

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar Miljöprogram 2010 Förslag till Handbok med mall och anvisningar för att upprätta byggvarudeklarationer Sammanfattning av remissvar Rev 06-06-20 Remissutskick 2005-12-20 Sändlista för remissen, se bilaga

Läs mer

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö Företag/organisation: ansöker till om certifiering av P-märkt innemiljö enligt s regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - CR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress: Ägare

Läs mer

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING AGENDA 1. Bakgrund, syfte med Grönt hyresavtal 2. Genomgång av olika avsnitten i gröna hyresavtal 3. Genomgång av Grön bilaga 4. Struktur för årlig uppföljning

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

BASTA FASAR UT FARLIGA ÄMNEN UR BYGGVAROR!

BASTA FASAR UT FARLIGA ÄMNEN UR BYGGVAROR! BASTA FASAR UT FARLIGA ÄMNEN UR BYGGVAROR! Ingen vill väl bygga hus som skadar miljön eller gör människor sjuka. Ändå kan det förekomma ämnen i byggvaror som är direkt hälsofarliga eller som kan skada

Läs mer

2011-3. Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED

2011-3. Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED 2011-3 Hannes Lütz Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH Styrning och Byggnader producerar stora mängder CO 2 -utsläpp under sin livscykel kan minskas avsevärt genom hållbara byggnadstekniska och energibesparande

Läs mer

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom

Läs mer

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Uppstart Sverige 18 okt 2007 SYFTE Uppnå energibesparing vid byggande och drift av hus genom att understödja tillämpningen

Läs mer

Guide till BASTA Projekthanteraren

Guide till BASTA Projekthanteraren Guide till BASTA Projekthanteraren Välkommen till BASTA Projekthanteraren. BASTA Projekthanteraren är ett webbaserat verktyg som möjliggör för fastighetsägare, fastighetsförvaltare, fastighetsskötare,

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn ACO Quatrix typ1 Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2008-05-03 2 Leverantörsuppgifter

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LK Golvvärme-/ Värme och Universalrör PE-X Ny deklaration Ändrad deklaration Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012 Miljöredovisning AMF Fastigheter 2012 Ansvar för miljön AMF Fastigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2014-03-19 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 Ansvar för miljön AMF Fastigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs utifrån kunskapen

Läs mer

MountEEs pilotprojekt

MountEEs pilotprojekt MountEEs pilotprojekt MountEEs pilotprojekt i Norrbotten och Västerbotten Nya Vegaskolan i Vännäs Nya Vegaskolan i Vännäs är en skola för årskurs 1-6, fritids, särskoleklasser och ortens nya huvudbibliotek.

Läs mer

Bättre koll på underhåll

Bättre koll på underhåll Bättre koll på underhåll Boverkets slutrapport och förslag 1 Bakgrund till uppdraget Huvudpunkter i uppdraget: Kartlägga underhållssituationen i landets bostadsbestånd Utreda möjligheterna att åtgärda

Läs mer

EPD-initiativ internationellt Danmark Norge Frankrike Storbritannien Italien Sverige Japan Sydkorea Kanada Tyskland 2002-04-24 2 Danmark 1996 Miljøstyrelsen tog initiativ till EPDdiskussion Förslag till

Läs mer

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn Armeringsnät Artikel-nr/ID-begrepp AN Varugrupp NK500AB-W Ny deklaration Vid

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

Sammanställning av EPD enkät

Sammanställning av EPD enkät Sammanställning av EPD enkät Svensk Betongs Hållbarhetsutskott juli 2013 / Kajsa Byfors Sammanfattning och slutsatser Underlaget är endast 9 enkätsvar från entreprenörer samt 2 från tillverkare vilket

Läs mer