Intresset för energi- och miljöklassning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intresset för energi- och miljöklassning"

Transkript

1 ENERGI & MILJÖ På gång att välja metod för miljöbedömning? Då förstår vi att du har mycket att göra. Det finns en uppsjö av klassificeringssystem för miljö och energi inom bygg- och fastighetssektorn. Husbyggaren guidar dig i metoddjungeln. Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak Intresset för energi- och miljöklassning av byggnader växer snabbt precis som antalet klassningssystem. Det finns inget gemensamt standardsystem för miljöklassning av byggnader i Sverige. Det är upp till användaren att ta reda på vilken metod som tjänar hennes eller hans syfte bäst. Hur en miljöbedömning ska genomföras och vad den innehåller, det bestämmer och definierar systemets ägare. Etablering pågår De kartläggningar som gjorts visar att det finns en uppsjö metoder som håller på att etableras i Sverige, både svenska och utländska. De flesta resulterar i någon form av märkning, men de som inte kommit så långt erbjuder oftast publicering på den egna hemsidan för att bekräfta byggnadens miljöstatus. En del av klassifice - ringssystemen kräver utredningar av spe - ciellt certifierad personal, men påfallande många är enklare och möjliggör att den sökande parten själv kan göra myc ket av jobbet. Metoderna har utvecklats vid olika tillfällen, har skiftande syften och värderar på olika sätt. I mycket grova drag kan man säga att de svenska metoderna har riktat in sig mycket på innemiljö och kemika - lier, medan de utländska metoderna mer inriktats på energianvändningens och materialens inverkan på den yttre miljön. Äldst är det brittiska Breeam som inspirerat tillkomsten av andra system som till exempel det amerikanska Leed. Nyast är Bygga-bo-dialogens Miljöklassad bygg - nad, som är ett helsvenskt verktyg utarbetat för svenska förhållanden. Ingenting hindrar att man klassar en byggnad enligt flera system. Stora företag satsar Medan den nya helsvenska modellen och många andra metoder sprider sig på marknaden pågår en orolig diskussion om kundernas eventuella ointresse för att betala mer för miljöklassade lokaler. Frågan om huruvida miljöklassning lönar sig framstår i skenet av utvecklingen som högst akademisk. Bollen är redan i rull ning och de stora byggföretagen miljöklassar nu sina byggnader allt oftare, eftersom det på marknaden finns en efterfrågan från stora aktörer som är måna om sitt rykte som moderna, ansvarsfulla företag. Skanska deklarerade i början av året att de satsar på Leed som sin internationella modell. Konkurrenten NCC har valt att arbeta med Breeam. Leed lägger större vikt vid innemiljö och hälsa än Breeam som har miljöpåverkan i fokus. Svårt hitta underlag Det kan vara svårt att hitta den metod man får ut mest av. En del metoder behandlar bara energifrågorna, andra hanterar enbart byggprodukter och någon annan tar upp både energi- och miljöfrågor etcetera. En del metoder är svåra att få fram information om därmed svåra att värdera. Det kan vara att det saknas uppgifter om eventuella livscykelanalyser, eller att det saknas ett kontor, en person att fråga eller en hemsida med information. Husbyggaren har ställt samman en lista över en mängd svenska och internationella metoder. Listan är inte heltäckande, till exempel så finns inte Passivhus, Miljöklassad byggnad, Minergie eller Green building med, eftersom vi inte fått fram tillräckligt med underlag. D Källor: KTH, högskolorna i Gävle och Borås, Formas, respektive organisations webbsida, med mera. 24 husbyggaren nr 6 B 2009

2 Metoder som värderar områdena ENERGI, RESURSER och INNEMILJÖ för en hel byggnad som enbart bedömer kriterier Eko-Logg ESAM AB Fastighetsdiplomering, Göteborgs stad, miljöförvaltningen Miljöbedömning av fastigheter, Tyréns AB, Byggekologi Miljömanualen, WSP Environmental Miljöpositionering, Sweco FFNS Miljöstatus för byggnader, MFB Ekonomisk förening Svanenmärkningen av småhus, SIS Miljömärkning AB EcoEffect, Högskolan Gävle/KTH Hållbar byggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet Metoder som fokuserar på ENERGI BV2, CIT Energy Management AB Fastighetsenergiprogrammet, Energi vision i Stockholm AB Svensk miljöbesiktning, EnviroTech Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Metoder som fokuserar på INNEMILJÖ Deklaration av bostäder, skolor och förskolor, Boverket MIBB+, Sabo, Fastighetsägarnas riksförbund, Hyresgäst - föreningen, HSB P-märkning av innemiljö, SP Svensk miljöbesiktning, EnviroTech (B + C) UTLÄNDSKA METODER som enbart bedömer kriterier Breeam, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Leed, U.S. Green Building Council, USA GB Tool, iisbe (International Initiative for a Sustainable Built Environment), Kanada Casbee, JSBC (The Japan Sustainable Building Consortium), Japan Ekoprofil, Stiftelsen Byggsertifisering, Norge PromisE, Motiva, Finland UTLÄNDSKA METODER Beat, Danish Building Research Institute, Danmark Envest, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Eco-Quantum, IVAM Environmental Research, Holland Legep, Universitet i Karlsruhe, Tyskland Lisa, BHP Research, Australien Metoder som fokuserar på val av MATERIAL OCH KONSTRUKTIONER som enbart bedömer kriterier Barabtrappan, Carl Bro Barab Basta, Byggsektorn Milab Miljöbedömning av byggvaror, Milab Ekonomisk förening Prioriteringsguiden och Prio, Kemi kalieinspektionen Byggd miljö, Locum, White m fl Byggvarudeklarationen, Byggsektorns kretsloppsråd EPD Environmental product declaration, Miljöstyrningsrådet Folksams byggmiljöguide, Folksam Guide för materialval, Tyréns AB Bygg ekologi Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Sunda hus, miljödata, Sunda Hus UTLÄNDSKA METODER Athena, Athena Sustainable Materials Institute, Kanada Bees, Nist (National Institute Of Standards And Technology), USA Fortsättning s. 26 P nr 6 B 2009 husbyggaren 25

3 P GREEN BUILDINGS Användningsområde: Energi Allmän beskrivning: Projektet startades av EU-kommissionen Syftet är att minska energianvändningen och främja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnader genom effektivisering, information och goda exempel. Ett av målen med Green Building är att minska utsläppen av koldioxid. För att bli certifierad måste nya byggnader förbruka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverkets normer för nybyggnation. Vid renovering av befintliga byggnader ska energiförbrukningen minska med minst 25 procent. Man kan vara med antingen på företagsnivå eller på fastighetsnivå. Omfattar: Kontors- och industribyggnader. Nya byggnader och befintliga. Kriterier: Energiledningssystem, miljöpolicy samt detaljerade energiberäkningar. Så här fungerar det: Det ansökande företaget gör en inventering och beskriver energianvändningen i den aktuella byggnaden. Det kan företaget göra självt eller ta hjälp av ett av de Green Building-stödjande företag som finns listade på webbsidan. En åtgärdsplan med energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Ansökningsmallen finner man sedan på Fastighetsägarnas webbsida. Den skickas tillsammans med en beskrivning av energiledningssystemet, miljöpolicyn samt de detaljerade energiberäkningarna till Fastighetsägarna. Ansökan om medlemskap granskas i enlighet med EU-kommissionens regler av en beslutsgrupp från Fastighetsägarna som utser företaget till Green Building Partner. Därefter måste åtgärdsplanen genomföras och återrappor tering till Fastighetsägarna och EU-kommissionen ske årligen. Ägare/förvaltare: EU-kommissionen/Fastighetsägarna Hemsida: LÅGENERGI/PASSIVHUS Användningsområde: Energi och inomhusmiljö Allmän beskrivning: Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. De första passivhusen i Sverige stod klara i Lindås år EU diskuterar att genomföra en byggnorm för nybyggnation som föreskriver passivhusstandard från år Rikt - linjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av med mer än 15 kwh/m²/år. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadrat - meter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus. Omfattar: Bostadshus, skolor och förskolor, i dagsläget. Kriterier: Uppfylla normen för svenska passivhus (se ovan). Effekt och energibehov (uppvärmning, varmvatten, fastig - hetsel). Köpt energi (viktad köpt energi). Innemiljö (ljud, termisk komfort). Övriga byggnadskrav (luftläckning, fönster, mätning). Så här fungerar det: Det finns ännu ingen svensk certifiering av passivhusen. En ny svensk kravspecifikation håller på att arbetas fram. Idag kan man beställa en grundmall för bedömning från Passivhuscentrum. Energiberäkningarna i ansökan granskas och bedöms av Passivhuscentrums experter. De hus som blir godkända kommer med på projektets hemsida. Ägare/förvaltare: Hans Eek, arkitekt och Passivhuscentrum Hemsida: 26 husbyggaren nr 6 B 2009

4 MINERGIE Användningsområde: Energi, men finns även i utvidgade versioner som till exempel inkluderar miljöpåverkan. Allmän beskrivning: Minergie är ett schweiziskt system som startades 1998 och är nu frekvent förekommande på hemmaplan. Det förvaltas av en ideell förening. I Schweiz ger en del banker rabatt på räntan för certifierade Minergiehus. Cirka 12 procent av de nybyggda bostäderna och 15 procent av de nybyggda kontoren är certifierade. Omfattar: Nya och ombyggda hus: bostäder, kontor, lokaler, skolor med mera. Kriterier: Energi, viktad energianvändning, luftomsättning, luftväxling, termisk komfort sommartid samt byggnadsteknik. Inga speciella krav på inomhusklimat. Så här fungerar det: Organisationen har lokala certifieringskontor som bedömer och utfärdar certifikat. En certifiering gäller i fem år, under förutsättning att verksamheten i lokalerna inte förändras. Det är främst två sorters märkning som används. Minergie är standard för lågenergihus som har tjugo procent lägre uppvärmningsbehov än den reguljära normen. Minergie-P är standarden för passivhus och har åttio procent lägre uppvärmningsbehov. Ägare/förvaltare: Föreningen Minergie (AMI) Hemsida: MILJÖKLASSAD BYGGNAD Användningsområde: Energi, inomhusmiljö och kemiska ämnen Allmän beskrivning: Ett klassningssystem som har tagits fram av svenska experter och forskare i samarbete med företag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn. Miljöklassad byggnad ger underlag för att analysera hur inomhusklimat och hälsoförhållanden kan förbättras, hur förekomsten av kemiska ämnen kan reduceras samt hur energianvändning och driftkostnader kan sänkas. Märket Miljöklassad byggnad är en garanti för att byggnaden har klassats enligt en vetenskaplig metod och att inventeringen finns dokumenterad. Miljöklassningen är frivillig. Omfattar: Alla typer av byggnader. Systemet är främst utvecklat för befintliga byggnader som varit i bruk minst ett år, där de tekniska systemen har använts eftersom det är byggnadens faktiska funktion som ska bedömas. Byggnader kan dock preliminärklassas under projekteringen. Kriterier: Energideklaration (energianvändning/köpt energi, energibehov och energislag). Innemiljö (ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat, fukt, vatten). Kemiska ämnen (inventering av särskilt farliga ämnen, dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen, utfasning av särskilt farliga ämnen). Särskilda miljökrav för byggnader med eget VA-system (avlopp, dricksvattenkvalitet). Så här fungerar det: Byggnaden betygsätts dels inom tre områden: energi, innemiljö och kemiska ämnen, dels tillsammans. Slutbetyget blir antingen guld, silver, brons eller klassad byggnad. En stor del av klassningen kan fastighetsägaren göra själv med hjälp av instruktioner från Bygga-bo-dialogens hemsida. För att resultatet ska få större trovärdighet rekommenderas dock att klassningen genomförs eller kontrolleras av konsult med relevant kompetens. Ägare/förvaltare: Bygga-bo-dialogen, ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och den svenska regeringen. Hemsida: Fortsättning s. 28 P P nr 6 B 2009 husbyggaren 27

5 P LEED Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö. Allmän beskrivning: Leed är en förkortning för Leadership in Energy and Environmental Design. Det är ett system som utvecklats av US Green Building Council för att främja en helhetssyn på byggnader. Det syftar till att vara ett så miljöriktigt byggande som möjligt. Det finns flera gröna märknings - system av hela byggnader i USA, men Leed är det dominerande. Det är spritt bland stora fastighetsägare även utanför USA. I Sverige används det bland annat av Skanska. Omfattar: Kommersiella fastigheter och bostäder. Kriterier: Hållbar planering, vatten, energi, material och andra byggresurser, inomhusmiljö, innovativ design. Så här fungerar det: Klassning kräver dokumentation. Systemet ger ett poäng per krav som uppfylls. Totalsumman avgör betyget, som kan vara certifierad, silver, guld eller platina. Klassningen måste göras av certifierade Leed Accredited Professionals, med utbildning från Green Building Certification Institute. Ägare/förvaltare: US Green Building Council (USGBC) Hemsida: P-MÄRKNING Användningsområde: Byggprodukter, innemiljö Allmän beskrivning: P-märket står för att produkten är granskad och tillverkningskontrollerad enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkning utförs av Sitac, certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anläggningsområdet. CE-märkning redovisar produkternas egenskaper. P-märkningen kompletterar den genom att säkerställa att produkterna även uppfyller kraven i den svenska lagstiftningen. Den ger också möjlighet till kvalitetssäkring och deklaration av fler egenskaper än de som ingår i CE-märkningen. P-märkningen är ett bevis för att produkten håller sig inom de utlovade normerna och att den effekt eller besparing som anges verkligen uppnås. Sitac utfärdar också personcertifikat för olika godkända kompetenser. P-märkning av innemiljö i byggnader är en del av kvalitetssäkringssystemet Sund Innemiljö. Certifieringsorgan för metoden är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Omfattning: Byggnadsmaterial, innemiljö i byggnader. Kriterier: Villkoren i certifieringsreglerna beskrivs för varje produktområde. Kraven är alltid minst de som lagstiftningen ställer. Högre eller ytterligare krav ställs när marknaden har önskemål eller behov av det. Så här fungerar det: Ansökan görs skriftligt till SP Sitac, via brev, fax eller e-post. Till ansökan fogas en beskrivning av produktens avsedda användning, monteringsanvisning, eventuella provningsrapporter, kortfattad beskrivning av den kvalitetskontroll som görs under tillverkningen och eventuella andra handlingar som kunden skickar. Efter en första granskning hur resultaten stämmer med kraven i aktuella regler till exempel Boverkets bygg- och konstruktionsregler får kunden ett kompletteringsbesked. Det innehåller information om vilka justeringar, eller kompletteringar som behövs. När dessa har åtgärdats utfärdas godkännandet. Ett godkännande har normalt en giltighetstid på fem år. Ägare/förvaltare: SP Sitac Hemsida: Fortsättning s. 30 P 28 husbyggaren nr 6 B 2009

6 P BREEAM Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö Allmän beskrivning: Breeam är ett brittiskt system som utarbetades på 1990-talet av det statliga företaget BRE, som numera är privat. Det finns flera olika versioner av systemet, anpassade efter byggnadstyp. Den internationella versionen anpassas till brukarlandets förutsättningar, lagar, standarder, miljöproblem med mera. Värderingen sker enligt standardprocedurer som utvecklats av BRE. Byggföretaget NCC använder Breeam när de miljöklassar sina lokaler. Omfattar: Alla typer av byggnader. Omfattar byggnaden som helhet. Finns även varianter för program- och projekteringsskedena samt för drift och underhåll. Kriterier: Ledning/management, hälsa och välbefinnande, energi, transport, vatten, material och avfall, markanvändning, ekologi samt förorening. Så här fungerar det: Certifieringen måste utföras av en av BRE-utbildad konsult, en Operating Contractor. Denne har särskilda konsulter, assessors, till hjälp med värderingen. Värderaren skriver en preliminär rapport med förslag på förbättringar och ger goda råd under tiden åtgärder vidtas. Byggnaden får ett preliminärt slutbetyg: godkänd, bra, mycket bra, utmärkt eller enastående. En kontroll görs efter inflyttning. Slutrapporten granskas av BRE, som kan utfärda ett certifikat som gäller på obegränsad tid. Ägare/förvaltare: Brittiska Breeam (BRE s Environmental Assessment Method) Hemsida: BASTA Användningsområde: Materialval Allmän beskrivning: Basta är en förteckning över byggvaror som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och hälsofarliga egenskaper. Syftet är att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Systemet premierar de varor vars innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest miljö- och hälsofarliga egenskaperna. Det är själva varan som kontrolleras, inte dess livscykel. Basta är frivilligt och tanken är att beställaren ska kräva att listade varor används och leverantören ska ansvara för innehållet i de Basta-registrerade varorna. Basta har utvecklats i samverkan med aktörer inom hela byggsektorn. Basta och Byggvarubedömningen (BVB), som också är ett system för miljöanpassat produktval, har inlett ett sam - arbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att sam ordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kraven utgår bland annat från den europeiska kemikalieförordningen Reach, svenska kemikalieinspektionens regler och nationella miljömål. Kriterierna bygger snarare på ämnenas inneboende egenskaper än på de dokumenterade riskerna. Så här fungerar det: Det är leverantören som registrerar en vara i databasen Basta, som är fritt tillgänglig via Internet. För att få behörighet att göra det måste leverantören genom olika typer av dokumentation kunna styrka varans innehåll. Fristående granskare gör därefter stickprovskontroller hos leverantörerna för att försäkra sig om att de uppgifter som lämnats är tillförlitliga och trovärdiga. En vara som inte håller vad den lovar stryks från listan. Om bristerna är stora kan leverantören uteslutas ur systemet. Ägare/förvaltare: IVL Svenska miljöinstitutet är huvudägare i Basta. Många stora byggföretag och fastighetsägare står också bakom Basta. Hemsida: 30 husbyggaren nr 6 B 2009

7 BYGGVARUBEDÖMNINGEN Användningsområde: Produktval Allmän beskrivning: Byggvarubedömningen (BVB) är ett webbaserat verktyg som underlättar val av byggnadsmaterial som är bra för miljön. I databasen finns miljöbedömningar för de mest använda produkterna. De granskas ur ett brukar-, hyresgäst- och fastighetsägarperspektiv. Basta, som också är ett system för miljöanpassat pro - duktval, och BVB har inlett ett samarbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att samordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kemiskt innehåll, ingående material, produktion, distribution, byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfalls - produkter, inomhusmiljö. Så här fungerar det: BVB bedömer byggprodukter ur ett bredare livscykelperspektiv än till exempel Basta. De olika områdena värderas var för sig. Därefter görs en sammanvägd bedömning av produkten/varan. Underlaget består av byggvarudeklartioner (BVD) från leverantörerna, upprättade enligt Kretsloppsrådets mall plus ett säkerhetsdatablad och ett varuinformationsblad. Resultatet av bedömningen redovisas genom att produkten får betyget Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. Ägare/förvaltare: Byggvarubedömningen, ekonomisk för - ening Hemsida: nr 6 B 2009 husbyggaren 31

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010 MILJÖKLASSIFICERING AV BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET MILJÖMÄSSAN 3 Frej Werner, kontorschef Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande BYGGBESTÄMMELSER ENERGIEFFEKTIVITETSDIREKTIV FÖR BYGGNADER

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder

Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder Miljöbedömning av byggnader några utländska metoder Sedan snart två decennier tillbaka har det utvecklats metoder för att miljöbedöma och miljöklassa byggnader. Det började i England omkring 1990 med BREEAM

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar Miljöprogram 2010 Förslag till Handbok med mall och anvisningar för att upprätta byggvarudeklarationer Sammanfattning av remissvar Rev 06-06-20 Remissutskick 2005-12-20 Sändlista för remissen, se bilaga

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Certifieringssystem och energikrav

Certifieringssystem och energikrav Certifieringssystem och energikrav Robert af Wetterstedt WSP Environmental, Byggnadsfysik 2012-01-26 Historisk överblick certifieringssystem Internationellt CEEQUAL Passiv Haus Energy Star LEED GreenStar

Läs mer

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012 Miljöredovisning AMF Fastigheter 2012 Ansvar för miljön AMF Fastigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet

Läs mer

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Uppstart Sverige 18 okt 2007 SYFTE Uppnå energibesparing vid byggande och drift av hus genom att understödja tillämpningen

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

EPD-initiativ internationellt Danmark Norge Frankrike Storbritannien Italien Sverige Japan Sydkorea Kanada Tyskland 2002-04-24 2 Danmark 1996 Miljøstyrelsen tog initiativ till EPDdiskussion Förslag till

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT H Y L L I E/ M A L M Ö Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT 2 3 Varför BREEAM och varför Excellent? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

Energideklarering av byggnader

Energideklarering av byggnader Energideklarering av byggnader direktivet 2002/91/EG För effektivare energianvändning i byggsektorn Minska utsläpp av växthusgaser. Minska EG:s importberoende av energi Sammanfattning I Europa används

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LK Golvvärme-/ Värme och Universalrör PE-X Ny deklaration Ändrad deklaration Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 På Briggen vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor är en viktig komponent för att nå dit. Hållbarhetsperspektivet som

Läs mer

FRAMTIDENS BYGGVARUDEKLARATION I DIGITALT FORMAT

FRAMTIDENS BYGGVARUDEKLARATION I DIGITALT FORMAT ID: 12775 FRAMTIDENS BYGGVARUDEKLARATION I DIGITALT FORMAT Förstudie Monica Björk Byggmaterialindustrierna Anna Jarnehammar och Johanna Freden IVL Svenska Miljöinstitutet Elin Salomonsson, Robert af Wetterstedt

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2014-03-19 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö Företag/organisation: ansöker till om certifiering av P-märkt innemiljö enligt s regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - CR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress: Ägare

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn Dagens innehåll: Fastighetsnämnden/Fastighetskontoret Vad är en markanvisning? Programmets koppling till markanvisningarna Programmets innehåll Fastighetsnämnden = mark- & bostadspolitiskt organ Fastighetskontoret

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag ToM 2001-02-08 Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag Bakgrund och syfte Innemiljövärderingen i EcoEffect grundar sig bland annat på data som erhålls genom en enkät till brukare

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Green Building och miljöklassificeringssystem

Green Building och miljöklassificeringssystem Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nr. 490 Green Building och miljöklassificeringssystem Översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 För 7:e året i rad fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 Konferens & Utställning 23 september - Stockholm Missa inte boka tidigt-rabatt på 1.000kr! TALARE Agneta Persson, WSP Sverige AB Björn Wellhagen,

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID ESSVE 2013 Varunamn ECM Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-05-22

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD 313 Varunamn Byggträ Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-02-18

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 Version: 08.5 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation DokumentID ARTISANT4 Varunamn Bolon Artikelnr/IDbegrepp

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr -EnergiPuls- Så byggs Sveriges bästa kontorslokaler Helena Sjögren, ÅF Vad är EnergiledarGruppen? Ideell förening Bildades 1982 Drygt 120 medlemmar Mål: Forum energifrågor Kunskapsspridning Branschöverskridande

Läs mer

1.2 Miljöplattformen och organisation

1.2 Miljöplattformen och organisation Miljöredovisning 2011 1 Inledning och beskrivning av miljöarbetet AMF Fastigheter arbetar systematiskt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs

Läs mer

Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1

Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1 Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1 Öresund spännande region stark internationell prägel hög tillväxt stor framtidstro KÖPENHAMN H KASTRUP MALMÖ C HYLLIE EMPORIA KONTORSFASTIGHET Öresundsregionen SIDA

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Granit Acoustic Ny deklaration Ändrad

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Toro SC Ny deklaration Ändrad deklaration

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape. Täta anslutningar. Energiförbrukning

Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape. Täta anslutningar. Energiförbrukning Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape Täta anslutningar förminskad Energiförbrukning 3M 8067 All Weather Flashing Tape Innehållsförteckning Användningsområden...2 Miljöbedömningar...3 Allmänna

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LINC Modell 2-62 Artikel-nr/ID-begrepp 502-562 --- -- Dokument-ID BVD 3-INR-030 Varugrupp

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer