Intresset för energi- och miljöklassning

Transkript

1 ENERGI & MILJÖ På gång att välja metod för miljöbedömning? Då förstår vi att du har mycket att göra. Det finns en uppsjö av klassificeringssystem för miljö och energi inom bygg- och fastighetssektorn. Husbyggaren guidar dig i metoddjungeln. Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak Intresset för energi- och miljöklassning av byggnader växer snabbt precis som antalet klassningssystem. Det finns inget gemensamt standardsystem för miljöklassning av byggnader i Sverige. Det är upp till användaren att ta reda på vilken metod som tjänar hennes eller hans syfte bäst. Hur en miljöbedömning ska genomföras och vad den innehåller, det bestämmer och definierar systemets ägare. Etablering pågår De kartläggningar som gjorts visar att det finns en uppsjö metoder som håller på att etableras i Sverige, både svenska och utländska. De flesta resulterar i någon form av märkning, men de som inte kommit så långt erbjuder oftast publicering på den egna hemsidan för att bekräfta byggnadens miljöstatus. En del av klassifice - ringssystemen kräver utredningar av spe - ciellt certifierad personal, men påfallande många är enklare och möjliggör att den sökande parten själv kan göra myc ket av jobbet. Metoderna har utvecklats vid olika tillfällen, har skiftande syften och värderar på olika sätt. I mycket grova drag kan man säga att de svenska metoderna har riktat in sig mycket på innemiljö och kemika - lier, medan de utländska metoderna mer inriktats på energianvändningens och materialens inverkan på den yttre miljön. Äldst är det brittiska Breeam som inspirerat tillkomsten av andra system som till exempel det amerikanska Leed. Nyast är Bygga-bo-dialogens Miljöklassad bygg - nad, som är ett helsvenskt verktyg utarbetat för svenska förhållanden. Ingenting hindrar att man klassar en byggnad enligt flera system. Stora företag satsar Medan den nya helsvenska modellen och många andra metoder sprider sig på marknaden pågår en orolig diskussion om kundernas eventuella ointresse för att betala mer för miljöklassade lokaler. Frågan om huruvida miljöklassning lönar sig framstår i skenet av utvecklingen som högst akademisk. Bollen är redan i rull ning och de stora byggföretagen miljöklassar nu sina byggnader allt oftare, eftersom det på marknaden finns en efterfrågan från stora aktörer som är måna om sitt rykte som moderna, ansvarsfulla företag. Skanska deklarerade i början av året att de satsar på Leed som sin internationella modell. Konkurrenten NCC har valt att arbeta med Breeam. Leed lägger större vikt vid innemiljö och hälsa än Breeam som har miljöpåverkan i fokus. Svårt hitta underlag Det kan vara svårt att hitta den metod man får ut mest av. En del metoder behandlar bara energifrågorna, andra hanterar enbart byggprodukter och någon annan tar upp både energi- och miljöfrågor etcetera. En del metoder är svåra att få fram information om därmed svåra att värdera. Det kan vara att det saknas uppgifter om eventuella livscykelanalyser, eller att det saknas ett kontor, en person att fråga eller en hemsida med information. Husbyggaren har ställt samman en lista över en mängd svenska och internationella metoder. Listan är inte heltäckande, till exempel så finns inte Passivhus, Miljöklassad byggnad, Minergie eller Green building med, eftersom vi inte fått fram tillräckligt med underlag. D Källor: KTH, högskolorna i Gävle och Borås, Formas, respektive organisations webbsida, med mera. 24 husbyggaren nr 6 B 2009

2 Metoder som värderar områdena ENERGI, RESURSER och INNEMILJÖ för en hel byggnad som enbart bedömer kriterier Eko-Logg ESAM AB Fastighetsdiplomering, Göteborgs stad, miljöförvaltningen Miljöbedömning av fastigheter, Tyréns AB, Byggekologi Miljömanualen, WSP Environmental Miljöpositionering, Sweco FFNS Miljöstatus för byggnader, MFB Ekonomisk förening Svanenmärkningen av småhus, SIS Miljömärkning AB EcoEffect, Högskolan Gävle/KTH Hållbar byggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet Metoder som fokuserar på ENERGI BV2, CIT Energy Management AB Fastighetsenergiprogrammet, Energi vision i Stockholm AB Svensk miljöbesiktning, EnviroTech Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Metoder som fokuserar på INNEMILJÖ Deklaration av bostäder, skolor och förskolor, Boverket MIBB+, Sabo, Fastighetsägarnas riksförbund, Hyresgäst - föreningen, HSB P-märkning av innemiljö, SP Svensk miljöbesiktning, EnviroTech (B + C) UTLÄNDSKA METODER som enbart bedömer kriterier Breeam, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Leed, U.S. Green Building Council, USA GB Tool, iisbe (International Initiative for a Sustainable Built Environment), Kanada Casbee, JSBC (The Japan Sustainable Building Consortium), Japan Ekoprofil, Stiftelsen Byggsertifisering, Norge PromisE, Motiva, Finland UTLÄNDSKA METODER Beat, Danish Building Research Institute, Danmark Envest, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Eco-Quantum, IVAM Environmental Research, Holland Legep, Universitet i Karlsruhe, Tyskland Lisa, BHP Research, Australien Metoder som fokuserar på val av MATERIAL OCH KONSTRUKTIONER som enbart bedömer kriterier Barabtrappan, Carl Bro Barab Basta, Byggsektorn Milab Miljöbedömning av byggvaror, Milab Ekonomisk förening Prioriteringsguiden och Prio, Kemi kalieinspektionen Byggd miljö, Locum, White m fl Byggvarudeklarationen, Byggsektorns kretsloppsråd EPD Environmental product declaration, Miljöstyrningsrådet Folksams byggmiljöguide, Folksam Guide för materialval, Tyréns AB Bygg ekologi Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Sunda hus, miljödata, Sunda Hus UTLÄNDSKA METODER Athena, Athena Sustainable Materials Institute, Kanada Bees, Nist (National Institute Of Standards And Technology), USA Fortsättning s. 26 P nr 6 B 2009 husbyggaren 25

3 P GREEN BUILDINGS Användningsområde: Energi Allmän beskrivning: Projektet startades av EU-kommissionen Syftet är att minska energianvändningen och främja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnader genom effektivisering, information och goda exempel. Ett av målen med Green Building är att minska utsläppen av koldioxid. För att bli certifierad måste nya byggnader förbruka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverkets normer för nybyggnation. Vid renovering av befintliga byggnader ska energiförbrukningen minska med minst 25 procent. Man kan vara med antingen på företagsnivå eller på fastighetsnivå. Omfattar: Kontors- och industribyggnader. Nya byggnader och befintliga. Kriterier: Energiledningssystem, miljöpolicy samt detaljerade energiberäkningar. Så här fungerar det: Det ansökande företaget gör en inventering och beskriver energianvändningen i den aktuella byggnaden. Det kan företaget göra självt eller ta hjälp av ett av de Green Building-stödjande företag som finns listade på webbsidan. En åtgärdsplan med energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Ansökningsmallen finner man sedan på Fastighetsägarnas webbsida. Den skickas tillsammans med en beskrivning av energiledningssystemet, miljöpolicyn samt de detaljerade energiberäkningarna till Fastighetsägarna. Ansökan om medlemskap granskas i enlighet med EU-kommissionens regler av en beslutsgrupp från Fastighetsägarna som utser företaget till Green Building Partner. Därefter måste åtgärdsplanen genomföras och återrappor tering till Fastighetsägarna och EU-kommissionen ske årligen. Ägare/förvaltare: EU-kommissionen/Fastighetsägarna Hemsida: LÅGENERGI/PASSIVHUS Användningsområde: Energi och inomhusmiljö Allmän beskrivning: Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. De första passivhusen i Sverige stod klara i Lindås år EU diskuterar att genomföra en byggnorm för nybyggnation som föreskriver passivhusstandard från år Rikt - linjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av med mer än 15 kwh/m²/år. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadrat - meter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus. Omfattar: Bostadshus, skolor och förskolor, i dagsläget. Kriterier: Uppfylla normen för svenska passivhus (se ovan). Effekt och energibehov (uppvärmning, varmvatten, fastig - hetsel). Köpt energi (viktad köpt energi). Innemiljö (ljud, termisk komfort). Övriga byggnadskrav (luftläckning, fönster, mätning). Så här fungerar det: Det finns ännu ingen svensk certifiering av passivhusen. En ny svensk kravspecifikation håller på att arbetas fram. Idag kan man beställa en grundmall för bedömning från Passivhuscentrum. Energiberäkningarna i ansökan granskas och bedöms av Passivhuscentrums experter. De hus som blir godkända kommer med på projektets hemsida. Ägare/förvaltare: Hans Eek, arkitekt och Passivhuscentrum Hemsida: 26 husbyggaren nr 6 B 2009

4 MINERGIE Användningsområde: Energi, men finns även i utvidgade versioner som till exempel inkluderar miljöpåverkan. Allmän beskrivning: Minergie är ett schweiziskt system som startades 1998 och är nu frekvent förekommande på hemmaplan. Det förvaltas av en ideell förening. I Schweiz ger en del banker rabatt på räntan för certifierade Minergiehus. Cirka 12 procent av de nybyggda bostäderna och 15 procent av de nybyggda kontoren är certifierade. Omfattar: Nya och ombyggda hus: bostäder, kontor, lokaler, skolor med mera. Kriterier: Energi, viktad energianvändning, luftomsättning, luftväxling, termisk komfort sommartid samt byggnadsteknik. Inga speciella krav på inomhusklimat. Så här fungerar det: Organisationen har lokala certifieringskontor som bedömer och utfärdar certifikat. En certifiering gäller i fem år, under förutsättning att verksamheten i lokalerna inte förändras. Det är främst två sorters märkning som används. Minergie är standard för lågenergihus som har tjugo procent lägre uppvärmningsbehov än den reguljära normen. Minergie-P är standarden för passivhus och har åttio procent lägre uppvärmningsbehov. Ägare/förvaltare: Föreningen Minergie (AMI) Hemsida: MILJÖKLASSAD BYGGNAD Användningsområde: Energi, inomhusmiljö och kemiska ämnen Allmän beskrivning: Ett klassningssystem som har tagits fram av svenska experter och forskare i samarbete med företag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn. Miljöklassad byggnad ger underlag för att analysera hur inomhusklimat och hälsoförhållanden kan förbättras, hur förekomsten av kemiska ämnen kan reduceras samt hur energianvändning och driftkostnader kan sänkas. Märket Miljöklassad byggnad är en garanti för att byggnaden har klassats enligt en vetenskaplig metod och att inventeringen finns dokumenterad. Miljöklassningen är frivillig. Omfattar: Alla typer av byggnader. Systemet är främst utvecklat för befintliga byggnader som varit i bruk minst ett år, där de tekniska systemen har använts eftersom det är byggnadens faktiska funktion som ska bedömas. Byggnader kan dock preliminärklassas under projekteringen. Kriterier: Energideklaration (energianvändning/köpt energi, energibehov och energislag). Innemiljö (ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat, fukt, vatten). Kemiska ämnen (inventering av särskilt farliga ämnen, dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen, utfasning av särskilt farliga ämnen). Särskilda miljökrav för byggnader med eget VA-system (avlopp, dricksvattenkvalitet). Så här fungerar det: Byggnaden betygsätts dels inom tre områden: energi, innemiljö och kemiska ämnen, dels tillsammans. Slutbetyget blir antingen guld, silver, brons eller klassad byggnad. En stor del av klassningen kan fastighetsägaren göra själv med hjälp av instruktioner från Bygga-bo-dialogens hemsida. För att resultatet ska få större trovärdighet rekommenderas dock att klassningen genomförs eller kontrolleras av konsult med relevant kompetens. Ägare/förvaltare: Bygga-bo-dialogen, ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och den svenska regeringen. Hemsida: Fortsättning s. 28 P P nr 6 B 2009 husbyggaren 27

5 P LEED Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö. Allmän beskrivning: Leed är en förkortning för Leadership in Energy and Environmental Design. Det är ett system som utvecklats av US Green Building Council för att främja en helhetssyn på byggnader. Det syftar till att vara ett så miljöriktigt byggande som möjligt. Det finns flera gröna märknings - system av hela byggnader i USA, men Leed är det dominerande. Det är spritt bland stora fastighetsägare även utanför USA. I Sverige används det bland annat av Skanska. Omfattar: Kommersiella fastigheter och bostäder. Kriterier: Hållbar planering, vatten, energi, material och andra byggresurser, inomhusmiljö, innovativ design. Så här fungerar det: Klassning kräver dokumentation. Systemet ger ett poäng per krav som uppfylls. Totalsumman avgör betyget, som kan vara certifierad, silver, guld eller platina. Klassningen måste göras av certifierade Leed Accredited Professionals, med utbildning från Green Building Certification Institute. Ägare/förvaltare: US Green Building Council (USGBC) Hemsida: P-MÄRKNING Användningsområde: Byggprodukter, innemiljö Allmän beskrivning: P-märket står för att produkten är granskad och tillverkningskontrollerad enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkning utförs av Sitac, certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anläggningsområdet. CE-märkning redovisar produkternas egenskaper. P-märkningen kompletterar den genom att säkerställa att produkterna även uppfyller kraven i den svenska lagstiftningen. Den ger också möjlighet till kvalitetssäkring och deklaration av fler egenskaper än de som ingår i CE-märkningen. P-märkningen är ett bevis för att produkten håller sig inom de utlovade normerna och att den effekt eller besparing som anges verkligen uppnås. Sitac utfärdar också personcertifikat för olika godkända kompetenser. P-märkning av innemiljö i byggnader är en del av kvalitetssäkringssystemet Sund Innemiljö. Certifieringsorgan för metoden är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Omfattning: Byggnadsmaterial, innemiljö i byggnader. Kriterier: Villkoren i certifieringsreglerna beskrivs för varje produktområde. Kraven är alltid minst de som lagstiftningen ställer. Högre eller ytterligare krav ställs när marknaden har önskemål eller behov av det. Så här fungerar det: Ansökan görs skriftligt till SP Sitac, via brev, fax eller e-post. Till ansökan fogas en beskrivning av produktens avsedda användning, monteringsanvisning, eventuella provningsrapporter, kortfattad beskrivning av den kvalitetskontroll som görs under tillverkningen och eventuella andra handlingar som kunden skickar. Efter en första granskning hur resultaten stämmer med kraven i aktuella regler till exempel Boverkets bygg- och konstruktionsregler får kunden ett kompletteringsbesked. Det innehåller information om vilka justeringar, eller kompletteringar som behövs. När dessa har åtgärdats utfärdas godkännandet. Ett godkännande har normalt en giltighetstid på fem år. Ägare/förvaltare: SP Sitac Hemsida: Fortsättning s. 30 P 28 husbyggaren nr 6 B 2009

6 P BREEAM Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö Allmän beskrivning: Breeam är ett brittiskt system som utarbetades på 1990-talet av det statliga företaget BRE, som numera är privat. Det finns flera olika versioner av systemet, anpassade efter byggnadstyp. Den internationella versionen anpassas till brukarlandets förutsättningar, lagar, standarder, miljöproblem med mera. Värderingen sker enligt standardprocedurer som utvecklats av BRE. Byggföretaget NCC använder Breeam när de miljöklassar sina lokaler. Omfattar: Alla typer av byggnader. Omfattar byggnaden som helhet. Finns även varianter för program- och projekteringsskedena samt för drift och underhåll. Kriterier: Ledning/management, hälsa och välbefinnande, energi, transport, vatten, material och avfall, markanvändning, ekologi samt förorening. Så här fungerar det: Certifieringen måste utföras av en av BRE-utbildad konsult, en Operating Contractor. Denne har särskilda konsulter, assessors, till hjälp med värderingen. Värderaren skriver en preliminär rapport med förslag på förbättringar och ger goda råd under tiden åtgärder vidtas. Byggnaden får ett preliminärt slutbetyg: godkänd, bra, mycket bra, utmärkt eller enastående. En kontroll görs efter inflyttning. Slutrapporten granskas av BRE, som kan utfärda ett certifikat som gäller på obegränsad tid. Ägare/förvaltare: Brittiska Breeam (BRE s Environmental Assessment Method) Hemsida: BASTA Användningsområde: Materialval Allmän beskrivning: Basta är en förteckning över byggvaror som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och hälsofarliga egenskaper. Syftet är att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Systemet premierar de varor vars innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest miljö- och hälsofarliga egenskaperna. Det är själva varan som kontrolleras, inte dess livscykel. Basta är frivilligt och tanken är att beställaren ska kräva att listade varor används och leverantören ska ansvara för innehållet i de Basta-registrerade varorna. Basta har utvecklats i samverkan med aktörer inom hela byggsektorn. Basta och Byggvarubedömningen (BVB), som också är ett system för miljöanpassat produktval, har inlett ett sam - arbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att sam ordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kraven utgår bland annat från den europeiska kemikalieförordningen Reach, svenska kemikalieinspektionens regler och nationella miljömål. Kriterierna bygger snarare på ämnenas inneboende egenskaper än på de dokumenterade riskerna. Så här fungerar det: Det är leverantören som registrerar en vara i databasen Basta, som är fritt tillgänglig via Internet. För att få behörighet att göra det måste leverantören genom olika typer av dokumentation kunna styrka varans innehåll. Fristående granskare gör därefter stickprovskontroller hos leverantörerna för att försäkra sig om att de uppgifter som lämnats är tillförlitliga och trovärdiga. En vara som inte håller vad den lovar stryks från listan. Om bristerna är stora kan leverantören uteslutas ur systemet. Ägare/förvaltare: IVL Svenska miljöinstitutet är huvudägare i Basta. Många stora byggföretag och fastighetsägare står också bakom Basta. Hemsida: 30 husbyggaren nr 6 B 2009

7 BYGGVARUBEDÖMNINGEN Användningsområde: Produktval Allmän beskrivning: Byggvarubedömningen (BVB) är ett webbaserat verktyg som underlättar val av byggnadsmaterial som är bra för miljön. I databasen finns miljöbedömningar för de mest använda produkterna. De granskas ur ett brukar-, hyresgäst- och fastighetsägarperspektiv. Basta, som också är ett system för miljöanpassat pro - duktval, och BVB har inlett ett samarbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att samordna sina bedömningskriterier. Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kemiskt innehåll, ingående material, produktion, distribution, byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfalls - produkter, inomhusmiljö. Så här fungerar det: BVB bedömer byggprodukter ur ett bredare livscykelperspektiv än till exempel Basta. De olika områdena värderas var för sig. Därefter görs en sammanvägd bedömning av produkten/varan. Underlaget består av byggvarudeklartioner (BVD) från leverantörerna, upprättade enligt Kretsloppsrådets mall plus ett säkerhetsdatablad och ett varuinformationsblad. Resultatet av bedömningen redovisas genom att produkten får betyget Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. Ägare/förvaltare: Byggvarubedömningen, ekonomisk för - ening Hemsida: nr 6 B 2009 husbyggaren 31