FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2010

Transkript

1 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET Förbindelse 2. Jordbrukaren och gårdsbruksenheten 3. Ålder 4. Minimiareal 5. Stödberättigande åkerareal 5.1.Areal som omfattas av en förbindelse 5.2.Stödberättigande åkerareal 5.3.Åkerareal för vilken kan ansökas om stödberättigande i samband med att en förbindelse ingås år Referensareal 6. Val av gårdstyp (växtodlingslägenhet / husdjurslägenhet) 7. Val av tilläggsåtgärd 7.1. Tilläggåtgärder 7.2. Begränsningar vid valet av tilläggsåtgärder 8. Utbetalning av stödet och stödets belopp 8.1. Ansökan om miljöstöd 8.2. Förutsättningar för betalning av miljöstöd 8.3. Åkerarealer som inte betalas miljöstöd 8.4. Skiftets minimistorlek 8.5. Stödets belopp 9. Tvärvillkor 9.1. Föreskrivna verksamhetskrav 9.2. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden 10. Minimikrav som utgör en förutsättning för betalning av miljöstöd 11. Basåtgärder Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling Naturvårdsåkrar Gödsling av åkerväxter Gödsling av trädgårdsväxter Renar och skyddsremsor Bevarande av naturens mångfald och landskapet 12. Tilläggsåtgärder Reducerad gödsling Preciserad kvävegödsling av åkerväxter Näringsbalans Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Växttäcke vintertid eller reducerad bearbetning Växttäcke vintertid Effektiverat växttäcke vintertid Mångsidigare odling Extensiv vallproduktion Odling av fånggrödor 13. Tilläggsåtgärder för trädgårdsväxter Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 14. Ändringar av förbindelsen Ändring av gårdstyp i fråga om basåtgärden Ändring av tilläggsåtgärd Frångående av tilläggsåtgärd 15. Möjligheter till ändring av stödberättigande skiften Fogande av åkerareal till förbindelsen Fogande av icke stödberättigande areal till förbindelsen Avförande av stödberättigande åkerareal ur förbindelsen Byte av stödberättigandet år Överföring av förbindelsen 17. Frånträdande och förfall av förbindelse 18. Stödtagarens anmälningsskyldighet 19. Förvaring av dokument 20. Övervakning och påföljder 21. Stödets offentlighet BILAGA 1 Trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 samt vissa frökryddväxter BILAGA 2 De föreskrivna verksamhetskraven i samband med tvärvillkoren BILAGA 3 Krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Tabell 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Utgivare: Landsbygdsverket

2 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET Förbindelse Miljöstöd för jordbruket kan betalas till en jordbrukare som uppfyller de villkor som anges här, förutsatt att han eller hon senast har lämnat in en skriftlig förbindelse på blankett 111 och vid behov blankett 111A om husdjur till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun på vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum eller produktionsbyggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten saknar driftscentrum eller produktionsbyggnad skall ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun på vars område merparten av gårdsbruksenhetens åkerareal ligger. En ansökan som lämnats in per post anses vara inlämnad i tid om den är poststämplad senast och riktad till den ovan nämnda behöriga myndigheten. När jordbrukaren ingår en förbindelse om miljöstöd åtar han sig att i fem års tid genomföra bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket så som anges nedan. Förbindelseperioden för en miljöstödsförbindelse om bas- och tilläggsåtgärder som ingås år 2010 börjar och slutar Jordbrukaren och gårdsbruksenheten Miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som uppfyller de villkor som utreds här. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oberoende av vilken rättslig ställning gruppen och dess medlemmar har, som idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet i Finland som är i personens eller gruppens besittning. Med gårdsbruksenhet avses en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller hyra. 3. Ålder För godkännande av förbindelse förutsätts att den fysiska person som är sökande eller att hans eller hennes make är minst 18 år och högst 65 år den 31 december året innan förbindelsen ingås, dvs. den person som är sökande och ingår förbindelsen år 2010, eller hans eller hennes make, ska vara född mellan och Med make avses sökandens make eller maka eller en i 7 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden. En förbindelse av en person under 18 år kan dock godkännas i det fall att personen har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av stöd att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Det förutsätts dock inte att ålderskravet uppfylls när stöd beviljas ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet. 4. Minimiareal För beviljande av miljöstöd för jordbruket förutsätts att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning har minst tre hektar åkerareal som berättigar till stöd eller minst en halv hektar åkerareal som berättigar till stöd och som årligen används för odling av trädgårdsväxter. Jordbrukaren kan ingå en förbindelse förutsatt att han besitter minst tre hektar (vid odling av trädgårdsväxter en halv hektar) sådan åker som berättigar till stöd så som utreds i punkt 5.2 eller som kan godkännas som stödberättigande på de grunder som anges i punkt 5.3. De skiften som är belägna på åkermark och som omfattas av ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket räknas in i minimiarealen om basskiftena i fråga har anmälts och godkänts som stödberättigande i fråga om miljöstödet. Också ett område som ingår i ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd räknas in i minimiarealen om avtalet har ingåtts för åker, förutsatt att det berörda området har anmälts och godkänts som stödberättigande i fråga om miljöstödet. Sådana stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växtföljden innehas av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse

3 3 kan räknas in i minimiarealen för den jordbrukare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall skall jordbrukaren separat ansöka om byte av skiftena hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Jordbrukaren skall ge en motivering för bytet. Landsbygdsnäringsmyndigheten beslutar om bytets godtagbarhet. Miljöstödet betalas också i detta fall till den som odlar det stödberättigande skiftet. Om villkoret beträffande arealen inte längre uppfylls, med undantag för det växtföljdsfall som avses ovan, upphör förbindelsen att gälla, vilket kan medföra att jordbrukaren förpliktas att återbetala de utbetalda stöden för hela förbindelseperioden. Jordbrukaren skall återbetala stöden för den areal som han eller hon fortfarande besitter och för den areal som övergår till någon som inte har förbundit sig vid miljöstödet eller för den areal som på annat sätt slutar omfattas av systemet med miljöstöd. 5. Stödberättigande åkerareal och ändringar i den 5.1. Areal som omfattas av en förbindelse Jordbrukaren måste iaktta villkoren för miljöstöd på hela gårdsbruksenheten. Om det sker ändringar i den åkerareal som jordbrukaren besitter skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet årligen underrättas om ändringarna. Med ändringar avses också att jordbrukaren slutar odla ett sådant stödberättigande skifte som utreds nedan Stödberättigande åkerareal Stödberättigande åkerareal inom miljöstödet utgör den åkerareal som varit stödberättigande i samband med detta stöd året innan, förutsatt att den har förblivit stödberättigande. Om åkern år 2009 har godkänts som stödberättigande inom miljöstödet, är den stödberättigande också år Åkerareal för vilken kan ansökas om stödberättigande i samband med att en förbindelse ingås år 2010 När en förbindelse ingås kan stödberättigande sökas och godkännas i fråga om följande åkerarealer: 1. Stödberättigande i samband med miljöstöd kan sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingår förbindelsen från en annan jordbrukare 1) som inte har förbundit sig vid miljöstödet, 2) som eller vars make eller maka har fyllt 65 år; är det fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sammanslutning förutsätts det att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare är över 65 år, 3) som har bedrivit jordbruk eller trädgårdsodling på den gårdsbruksenhet som han eller hon har haft i sin besittning innan besittningen av den överfördes till den jordbrukare som ingår en förbindelse; husbehovsodling betraktas inte som bedrivande av jordbruk eller trädgårdsodling, 4) som under vegetationsperioden före besittningsöverföringen själv har odlat den åkerareal som överförs, 5) vars åkerarealer som överförs uppgår till mer än två hektar sammanlagt, och 6) vars eventuella arrendeavtal med mottagaren beträffande de åkerarealer som överförs omspänner åtminstone hela förbindelseperioden. Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingår en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses ovan härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från den över 65-åriga jordbrukarens död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen bör den över 65-åriga jordbrukaren eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs. 2. Stödberättigande i samband med miljöstöd kan sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 i fastighetsbildningslagen (554/1995), förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Det ovan nämnda tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. De ovan nämnda icke stödberättigande åkerområdena som kommit i jordbrukarens besittning kan emellertid godkännas berättiga till stöd och därmed ingå i förbindelsen endast om stödberättigande åkerskiften enligt punkt 5.2 har utgått ur jordbrukarens besittning. 3. Som stödberättigande åkerareal kan inom kompensationsbidraget sökas och godkännas sådana icke stödberättigande åkerarealer som uppges årligen för sig. År 2010 har åkerarealer för vilka stödberättigande kan sökas förtecknats i Ansökningsguiden 2010 på korrigeringsblad 3. Som stödberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen

4 4 hagmark. Som areal som inte odlas betraktas icke odlade åkerskiften som inte utgör icke odlad åker som sköts eller åkerskiften som tillfälligt inte odlas. Som tillfälligt icke odlade godkänns åkerskiften som har lagts i växtföljdsträda eller som inte odlas på grund av en gödselstack eller av en annan motsvarande tillfällig orsak. Områden som varaktigt har tagits ur odling eller som annars har varit permanent oodlade eller som ännu inte har använts till odling godkänns inte som områden som tillfälligt inte odlas. Om ett skifte som uppgetts som stödberättigande efter det första förbindelseåret uppges vara icke odlat eller konstateras vara sådant vid en kontroll, räknas det in i det avförande av areal som avses i punkt Stödberättigande skiften, dvs. skiften för vilka miljöstöd kan betalas, är de skiften för vilka stödberättigande har sökts och godkänts. De skiften för vilka ansöks om stödberättigande skall som regel förbli i jordbrukarens besittning och odling under hela förbindelseperioden Referensareal Ändringar i de stödberättigande skiftena (stödberättigande skiften som tagits bort eller lagts till) jämförs med referensarealen. Med referensareal avses summan av arealerna för de minst en ar stora basskiften som är belägna på åker och som är stödberättigande inom miljöstödet eller för vilkas del ansökan om stödberättigande har lämnats in och godkänts. 6. Val av gårdstyp (växtodlingslägenhet / husdjurslägenhet) När jordbrukaren förbinder sig vid miljöstödet skall han anmäla sin gårdsbruksenhet som antingen växtodlingslägenhet eller husdjurslägenhet. På en husdjurslägenhet skall det finnas minst 0,4 djurenheter animalieproduktionsdjur per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter. Animalieproduktionsdjur som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas vid uträkningen av antalet djurenheter. Med familjemedlem avses jordbrukarens make eller maka och barn som inte fyllt 18 år. Också de produktionsutrymmen som används till uppfödning av animalieproduktionsdjur skall vara i jordbrukarens besittning. Någon skyldighet att uppge gården som en husdjurslägenhet finns inte. Animalieproduktionsdjuren omräknas till djurenheter i enlighet med följande tabell: DJURSLAG DJURENHET (DE) Tjurar, kor och andra nötkreatur över 1 2 år Nötkreatur (6 mån. - 2 år) 0,6 Nötkreatur (under 6 mån.) 0,15 Får och getter (över 1 år) 0,15 Suggor (med grisar eller sinsuggor) 0,4 Övriga svin (efter avvänjningen) 0,11 Värphöns 0,011 Moderdjur av fjäderfä 0,01 Kalkoner, gäss, ankor 0,005 (föds upp till slakt på gården) Broilers (föds upp till broilers) 0,002 Hästar (över 6 mån.) 1 Ponnyer (över 6 mån.) 0,4 Till hästarna räknas hästar som är stambokförda eller registrerade som varmblod (fullblod), halvblod eller kallblod. Hästar av finsk ras, islandshästar och fjordhästar räknas alltid till hästarna. Till ponnyerna räknas djur av ponnyras, bland annat shetlandsponny, new forest-ponny, welshponny, gotlandsruss, exmoorponny, highlandsponny, kaspisk ponny, huzulponny, fällponny och connemaraponny. Om djurets ras inte går att klarlägga i stamboken eller registret, betraktas ett djur vars mankhöjd är högst 148 cm som ponny. Om det gäller ett satellitsvinstall räknas antalet suggor per år ut genom att svinstallets suggplatser multipliceras med koefficienten 1,3 på grund av att produktionsmetoden är avsevärt intensivare än i ett vanligt suggstall. För unghöns av fjäderfä används koefficienten för broilers. För övriga djurarter kan man använda den koefficient i tabellen som närmast motsvarar den årliga fosformängden i stallgödsel från djurarten. Till exempel för bison används koefficienten för lika gamla nötkreatur, för vildsvin koefficienten för lika gamla svin, för lama, vikunja och alpacka koefficienten för får, för struts och emu koefficienten för värphöns och för and (som föds upp till slakt på gården) koefficienten för anka, gås och kalkon. 7. Val av tilläggsåtgärd 7.1. Tilläggsåtgärder Tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet är: - reducerad gödsling, - preciserad kvävegödsling av åkerväxter, - näringsbalans, - spridning av stallgödsel under vegetationsperioden,

5 5 - växttäcke vintertid och reducerad bearbetning. - växttäcke vintertid (endast för åkrar i stödregionerna A och B), - effektiverat växttäcke vintertid (endast för åkrar i stödregionerna A och B), - mångsidigare odling (endast för åkrar i stödregionerna A och B), - extensiv vallproduktion (endast för åkrar i stödregionerna A och B) och - odling av fånggrödor (endast för åkrar i stödregionerna A och B). Tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter är: - preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter, - användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter, - bruk av metoder för uppföljning av skadedjur. Tilläggsåtgärder kan väljas för såväl sedvanliga åkerväxter som trädgårdsväxter. Trädgårdsväxterna har i bilaga 1 grupperats i trädgårdsväxter i grupp 1 respektive 2 samt vissa frökryddväxter. När jordbrukaren ingår en förbindelse skall han eller hon uppge den tilläggsåtgärd eller de tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. Jordbrukaren måste välja en tilläggsåtgärd för de åkrar som ligger i stödregionerna A och B. Jordbrukaren får låta bli att välja en tilläggsåtgärd om gårdsbruksenheten är en trädgårdslägenhet eller om gården har åkrar bara i stödregion C. Med trädgårdslägenhet avses en gårdsbruksenhet där det årligen odlas i bilaga 1 förtecknade trädgårdsväxter på minst 0,5 hektar åkermark. Jordbrukaren kan i samband med att han eller hon förbinder sig vid miljöstödet meddela att ingen tilläggsåtgärd väljs. En jordbrukare kan inte välja följande tilläggsåtgärder för de åkrar som ligger i stödregion C: växttäcke vintertid, effektiverat växttäcke vintertid, mångsidigare odling, extensiv vallproduktion eller odling av fånggrödor. Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregionerna A och B, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregion C, kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukarens åkrar är belägna inom såväl stödregionerna A och B som stödregion C, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder. Av dessa kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder för åkrarna i stödregion C. Jordbrukaren kan välja endast följande tilläggsåtgärder för sina åkrar i stödregion C: reducerad gödsling, preciserad kvävegödsling av åkerväxter, näringsbalans, spridning av stallgödsel under vegetationsperioden, växttäcke vintertid och reducerad bearbetning. På en trädgårdslägenhet kan som tilläggsåtgärder väljas det antal som nämns ovan, men av de tilläggsåtgärder som väljs kan högst två inom stödregionerna A och B och högst en inom stödregion C vara en tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter. Om en trädgårdslägenhet har åkrar inom samtliga stödregioner, kan den välja högst två tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter. Stödet för tilläggsåtgärd betalas på basis av var åkerskiftet är beläget Begränsningar vid valet av tilläggsåtgärder En jordbrukare kan inte välja tilläggsåtgärden Reducerad gödsling om gården har ett gällande avtal om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion eller om ett sådant avtal har sökts för gården. Tilläggsåtgärden kan inte väljas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller arealer med frökryddväxter. Tilläggsåtgärden Preciserad kvävegödsling av åkerväxter kan inte väljas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller arealer med frökryddväxter. Tilläggsåtgärden "Näringsbalans" kan inte väljas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 eller arealer med frökryddor. Åtgärden kan inte heller väljas av en gård som har valt tilläggsåtgärden preciserad kvävegödsling av åkerväxter. Jordbrukaren kan välja endast en av tilläggsåtgärderna Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning, Växttäcke vintertid eller Effektiverat växttäcke vintertid. En jordbrukare som har valt tilläggsåtgärden Extensiv vallproduktion kan inte välja tilläggsåtgärden Reducerad gödsling eller Preciserad kvävegödsling av åkerväxter. Jordbrukaren kan välja bara den ena av tilläggsåtgärderna Effektiverat växttäcke vintertid eller Extensiv vallproduktion. Jordbrukaren kan välja tilläggsåtgärden Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter bara för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1. Jordbrukaren kan välja tilläggsåtgärden Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter bara för områden med trädgårdsväxter i grupp 2. Jordbrukaren kan välja tilläggsåtgärden Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur bara för arealer med trädgårdsväxter.

6 6 8. Utbetalning av stödet och stödets belopp 8.1. Ansökan om miljöstöd För utbetalning av stöd förutsätts att jordbrukaren årligen lämnar in en ansökan om utbetalning på blanketten för ansökan om stöd samt en anmälan om jordbruksmark som uppgetts och godkänts som stödberättigande. Ansökan skall senast den sista dagen för ansökan om arealstöd lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenheten har sitt driftscentrum eller sin produktionsbyggnad. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produktionsbyggnad, skall ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars område merparten av gårdsbruksenhetens åkerareal ligger. En ansökan som har lämnats in per post anses ha lämnats in i tid, om den har poststämplats som riktad till den ovan nämnda landsbygdsnäringsmyndigheten senast den sista dagen för ansökan om arealbaserade stöd. Om ansökan inte har fyllts i omsorgsfullt och alla nödvändiga uppgifter lämnats kan ansökan avslås i enlighet med det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009. Om ansökan har lämnats in efter den föreskrivna sista ansökningsdagen tillämpas förseningspåföljderna enligt det integrerade systemet på den försenade ansökan. Om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av stödet, och orsaken inte är ett oöverstigligt hinder, anses han ha frånträtt förbindelsen (se punkt 17). Därför måste utbetalning av stödet sökas också i det fall att inget miljöstöd kan betalas ut under det aktuella året (t.ex. om hela åkerarealen har uppgetts som sådan skött icke odlad åker som inte betalas miljöstöd). I sin årliga stödansökan kan jordbrukaren uppge en del av sina åkrar så att ingen utbetalning av miljöstöd söks för dem under året i fråga. Det berörda området skall inrättas till ett separat jordbruksskifte och dessutom skall jordbrukaren skriftligen meddela att ingen utbetalning av miljöstöd söks för detta skifte. I detta fall mister skiftet inte sin rätt till miljöstöd Förutsättningar för betalning av miljöstöd Miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet beträffande åkerarealer som har godkänts som stödberättigande och uppgetts årligen i en ansökan om arealstöd och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga Betalningen av miljöstöd förutsätter att skörd har bärgats på den åkerareal som är föremål för stödet eller att åkerarealen har skötts så som föreskrivs nedan (punkterna 1-7). Odlingen och skötseln av åkerarealen skall uppfylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (189/2009, jämte ändringar). Miljöstöd kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Som odlad åkerareal betraktas även åkerareal på vilken växterna inte producerar skörd det första odlingsåret men bildar ett växtbestånd ovan jord. Sådana växter är bland annat rörflen, kummin, jordgubbe, bärbuskar och fruktträd. I fråga om följande trädgårdsväxter skall man använda sig av åtminstone de minsta planttätheter som anges nedan: Jordgubbar, åkerbär och allåkerbär plantor/ha Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst plantor per hektar. Den slutliga planttätheten ( plantor/ha) skall då uppnås under den vegetationsperiod som följer på planteringsåret. Vinbär och krusbär plantor/ha Hallon plantor/ha Havtorn, bärhäggmispel 800 plantor/ha Buskblåbär plantor/ha Fruktträd 400 plantor/ha Följande områden är skötta arealer för vilka miljöstöd kan betalas: 1) Gröngödslingsareal Miljöstöd kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall. Som gröngödslingsareal kan uppges ett vallskifte som anläggs i gröngödslingssyfte eller som i samma syfte har anlagts i skyddssäd det föregående året och vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas under året i fråga utan utnyttjas för gödsling av en odlingsväxt under den följande vegetationsperioden. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden för skiften som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som

7 7 gröngödslingsvall i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de miljöstödsberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsvall högst två år i följd. 2) Honungsproduktion Miljöstöd kan betalas för arealer för honungsproduktion där det odlas växter som lämpar sig för ändamålet, exempelvis honungsfacelia eller rödklöver. Jordbrukaren skall på begäran visa att åkerarealen används för honungsproduktion som jordbrukaren bedriver på sin gårdsbruksenhet. 3) Skördeskador och utvintringsskador Om skörd inte har bärgats på åkerarealen på grund av en skördeskada eller av motsvarande anledning kan miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i samband med tvärvillkoren. En skriftlig anmälan om skördeskadan skall dock göras till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen, omedelbart efter det att skadan har inträffat. I anmälan skall orsaken till skördeskadan eller motsvarande specificeras. Om utvintringsskador förekommer på en del av ett jordbruksskifte kan miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i samband med tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på huvuddelen av skiftet, kan stöd inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren. 4) Renar och skyddsremsor Arealen av en sådan dikesren, skyddsremsa och biodiversitetsren som uppfyller miljöstödsvillkoren kan räknas in i odlingsarealen. Om en skyddsremsa är mer än tre meter bred och i genomsnitt högst 10 meter bred, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Miljöstöd kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte. (punkt 11.5.). 5) Odlingstekniska vändtegar Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Odlingstekniska vändtegar hör inte samman med odlingen av spannmål, oljeväxter och proteingrödor. Om en vändteg som har anlagts av odlingstekniska skäl är bredare än tre meter, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Om vändtegen upptar vallväxtlighet som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte och som slås eller sköts genom till exempel betesgång, kan miljöstöd betalas för det. 6) Avtalsarealer som gäller främjande av naturens mångfald, utvecklande och vård av landskapet samt främjande av naturens och landskapets mångfald Miljöstöd kan betalas för en åkerareal som omfattas av ett fem- eller tioårigt avtal om främjande av naturens mångfald, utvecklande och vård av landskapet eller främjande av naturens och landskapets mångfald, om avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. 7) Naturvårdsåkrar Miljöstöd för naturvårdsåkrar kan betalas för högst 15 procent av den miljöstödsberättigande arealen, men man får uppge mer naturvårdsåker än så. En åkerareal som har anmälts som naturvårdsåker men som utgör mer än 15 procent av ovan nämnda sammanlagda åkerareal betraktas som grönträda. Naturvårdsåkrar är fleråriga vallåkrar och mångfaldsåkrar. Mångfaldsåkrarna delas dessutom in i vilt- och landskapsåkrar samt i åkrar som besåtts med ängsväxter Åkerarealer som inte betalas miljöstöd Miljöstöd betalas inte för träda, trädgårdsland, åkermark som tillfälligt inte odlas eller åkermark som inte odlas. Miljöstöd betalas inte för arealer som omfattas av 20-åriga avtal (t.ex. avtal om skyddszon) enligt miljöprogrammet för jordbruket ( ). Miljöstöd betalas inte för åkerareal som omfattas av ett avtal om anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng eller skötsel av mångfunktionell våtmark eller ett fem- eller tioårigt avtal om anläggning och skötsel av skyddszon. Miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam (t.ex. energivide), odling av julträd och arealer med sådan hampa som inte berättigar till gårdsstöd som EU finansierar fullt ut Skiftets minimistorlek Miljöstöd betalas inte för jordbruksskiften som är mindre än 0,05 ha. Dessa skiften räknas ändå in i minimiarealen om de omfattar minst 0,01 ha Stödets belopp Den årliga arealen som berättigar till stöd fastslås på basis av uppgifterna i ansökan om arealstöd

8 8 samt, i fråga om de gårdar som övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralen, på basis av övervakningsuppgifterna. Stöd för iakttagande av basåtgärder betalas årligen för åker som har uppgetts och godkänts som stödberättigande inom miljöstödet och som uppfyller villkoren i punkt 8.2. som följer: euro/ha/år Åkerväxter (växtodlingslägenheter) 93 Åkerväxter (husdjurslägenheter) 107 Naturvårdsåkrar - fleråriga vallåkrar mångfaldsåkrar 300 Trädgårdsväxter (grupp 1) 450 Trädgårdsväxter (grupp 2) 438 Vissa frökryddväxter 181 Trädgårdsväxterna i grupp 1 och 2 samt vissa frökryddväxter anges i bilaga 1. I stöd för tilläggsåtgärder betalas årligen följande belopp per hektar stödberättigande åker: Stödregioner A och B /ha/år C /ha/år Reducerad gödsling Preciserad kvävegödsling av åkerväxter Näringsbalans Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Växttäcke vintertid 30 Effektiverat växttäcke vintertid 45 - Mångsidigare odling 24 - Extensiv vallproduktion 55 - Odling av fånggrödor 13 - Tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter: Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur Stöd för tilläggsåtgärder betalas inte för träda eller naturvårdsåkrar. Stöd för tilläggsåtgärden Reducerad gödsling betalas inte för ett skifte som omfattas av ett gällande avtal om åkerodling på grundvattenområden och inte heller för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 eller vissa frökryddväxter. Stöd för tilläggsåtgärderna "Extensiv vallproduktion" och "Näringsbalans" betalas inte i fråga om areal med trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller vissa frökryddväxter. Stöd för tilläggsåtgärden Preciserad kvävegödsling av åkerväxter betalas inte för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller vissa frökryddväxter. Stöd för tilläggsåtgärden Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter betalas bara för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1, stöd för tilläggsåtgärden Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter bara för arealer med trädgårdsväxter i grupp 2 och stöd för tilläggsåtgärden Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur bara för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 samt vissa frökryddväxter. Stöd för tilläggsåtgärderna Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning, Växttäcke vintertid eller Effektiverat växttäcke vintertid betalas inte för sådana arealer med fleråriga trädgårdsgrödor som betalas stöd för tilläggsåtgärden Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter. De arealer med trädgårdsväxter där täckmaterial har använts kan emellertid också räknas in i den areal med växttäcke som krävs. Beloppet av det miljöstöd som per förbindelseår betalas till en jordbrukare måste dock uppgå till minst 100 euro för att stödet skall betalas ut. Det sammanlagda årliga stöd per hektar som betalas för bas- och tilläggsåtgärder samt avtal om specialstöd får inte överskrida följande maximinivåer: /ha för jordbruksskiften med ettåriga odlingsväxter /ha för jordbruksskiften med fleråriga odlingsväxter /ha för jordbruksskiften med andra odlingsväxter. 9. Tvärvillkor Beviljandet av miljöstöd förutsätter att tvärvillkoren följs. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 9.1 Föreskrivna verksamhetskrav De föreskrivna verksamhetskraven består av EUoch nationell lagstiftning som har förtecknats i bilaga 1. Det kan bli ändringar i de författningar som anges där. De nyaste ändringarna samlas i respektive års ansökningsguide för samlade jordbrukarstöd. Jordbrukaren förbinder sig att följa de författningar som är i kraft. Tvärvillkorens innehåll och krav ut-

9 9 reds i guiderna Odlingssätt och miljövillkor (reviderad utgåva år 2010) och Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande (från år 2007, revideras år 2010) som jordbrukarna har fått hemskickade. 9.2 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Bestämmelser om kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (JSMf 189/2009 med ändringar). I bilaga 3 förtecknas de viktigaste kraven i denna förordning. Innehållet i förordningen utreds närmare i den ovan nämnda guiden Odlingssätt och miljövillkor samt i ansökningsguiden för Minimikrav som utgör en förutsättning för betalning av miljöstöd En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst 80 kilogram fosfor per hektar åker. Vid gödsling av trädgårdsväxter får den årliga fosformängden uppgå till högst 120 kilogram per hektar åker. Fosforutjämning får tillämpas i fråga om de ovan nämnda mängderna. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tilllämpas. Fosforutjämningsperioden skall inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut skall anges i de skiftesvisa anteckningarna. En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst den mängd kväve per hektar åker som framgår av statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). En ny växtskyddsspruta som med avseende på spridning av växtskyddsmedel skaffas till en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet skall uppfylla kraven enligt den europeiska standardserien SFS-EN Dessutom skall Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi eller tillverkaren av växtskyddssprutan ha utfärdat ett skriftligt intyg över att sprutan har testats och godkänts. Sprutor som är i bruk skall dessutom testas vart femte år av en av Livsmedelssäkerhetsverket auktoriserad testare och i enlighet med de anvisningar som verket i fråga har meddelat. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall en växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. På gårdsbruksenheter får växtskyddsmedel spridas bara av personer som vart femte år deltar i minst fyra timmar lång utbildning kring aktuella växtskyddsfrågor. Som utbildning godkänns sådan utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt i förväg. Som utbildning godkänns också motsvarande giltiga utbildning enligt statsrådets förordning från år 2000 som ingår i villkoren för växtskydd. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Den första utbildningen skall genomgås före det första förbindelseårets utgång. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall utbildningen genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. Som utbildning godkänns också en sådan examen om användning av växtskyddsmedel som med för särskild risk för hälsa eller miljö som Livsmedelssäkerhetsverket anordnar eller en motsvarande examen som har avlagts tidigare. Senast under det sjätte året av giltighetstiden för denna specialexamen skall utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt genomgås eller specialexamen avläggas på nytt. 11. Basåtgärder Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling Jordbrukaren skall årligen utarbeta en skriftlig odlingsplan. Odlingsplanen uppgörs före början av varje vegetationsperiod, under det första förbindelseåret dock senast I planen anges de växtarter som jordbrukaren ämnar odla på de olika jordbruksskiftena på basskiftet och den planerade gödslingen (gödselmängder och gödselslag). Odlingsplanen är en preliminär plan vars innehåll preciseras i samband med sådden. För planeringen och uppföljningen av odlingen skall på gården utföras markkarteringar av de åkrar som odlas. Varje prov för markkartering ska bestå av minst sju delprov. Proven ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Det skall tas minst ett prov per basskifte om basskiftet är över 0,5 hektar stort. Om basskiftet är större än fem hektar tas ett prov per varje påbörjad fem hektar. För basskiften som är högst 0,5 hektar tas ett prov per varje påbörjad två hektar. När det gäller så kallad linjeprovtagning där prover tas vart tredje år räcker det med provfrekvensen ett prov per varje påbörjad tio hektar.

10 10 Markkarteringen skall vara en s.k. grundanalys där man bestämmer jordart, mullhalt, ph, ledningsförmåga, utbytbart kalcium, lättlösligt fosfor, utbytbart kalium och utbytbart magnesium. Av analysresultaten skall framgå datum för analysen eller det datum då provet har sänts för analys. Undersökningen skall utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på jordanalyser. Ingen markkartering behövs av åkrar som inte odlas och skötta icke odlade åkrar som inte gödslas. Åkrar som ingår i avtal om specialstöd och som inte betalas stöd för basåtgärder behöver inte heller markkarteras. Av åkrar som inte odlas samt av nya åkrar som kommer i jordbrukarens besittning och som saknar en gällande markkartering måste dock prover tas under den vegetationsperiod då odlingen inleds. En ny markkartering måste utföras när det har gått fem år sedan den föregående markkarteringen. På en gård som har ingått förbindelse om miljöstöd före år 2010 måste markkarteringarna uppfylla de här angivna villkoren efter det att fem år har förlöpt sedan den föregående provtagningen. På gårdar som ingår sin första miljöstödsförbindelse år 2010 måste en markkartering som uppfyller villkoren utföras före utgången av det första förbindelseåret. I de skiftesvisa anteckningarna måste jordbrukaren föra in grundläggande uppgifter om skiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna från förbindelseperiodens början. De grundläggande uppgifterna om skiftet skall innefatta relativt bestående uppgifter om skiftets läge och förhållanden samt bland annat kalkning, renar, skyddsremsor och biodiversitetsrenar samt genomförda specialstödsåtgärder. De grundläggande uppgifterna som samlas in från olika källor kan sparas och registreras separat som olika dokument och/eller kartor. De årliga odlingsåtgärderna skall föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sådana åtgärder är: skiftets signum och areal, datum för bearbetning av skiftet och bearbetningsmetoden, datum för sådd eller plantering, växtart och utsädes- eller plantmängd, datum för gödsling, typ och mängd av handelsgödsel och organiska gödselmedel, mängden fosfor och kväve, vid behov en anteckning om när fosforutjämningen börjat och utjämningsåret, genomförda växtskyddsåtgärder (växtskyddsmedlets fullständiga namn, bruksmängd, tidpunkt, användningsobjekt och orsak till användningen) och datum för skörd samt skördenivån inklusive nödvändiga motiveringar. Inom plantskoleodlingen skall man föra skiftesvisa anteckningar per växtgrupp. Växtgrupperna är träd, buskar och perenner. Också sådant som förutsätts i samband med de tilläggsåtgärder jordbrukaren valt skall föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringarna och dokumenten som hör samman med de skiftesvisa anteckningarna förvaras på gården Naturvårdsåkrar Naturvårdsåkrar är fleråriga vallåkrar och mångfaldsåkrar. Mångfaldsåkrarna delas dessutom in i vilt- och landskapsåkrar samt i åkrar som besåtts med ängsväxter. När det gäller miljöstödsförbindelser som ingås år 2010 kan stöd för naturvårdsåkrar betalas endast om minst 5 procent, dock minst 0,5 hektar, av jordbrukarens miljöstödsberättigande åkerareal består av naturvårdsåker under hela förbindelseperioden, från och med första förbindelseåret och jordbrukaren ingår en förbindelse om saken på blankett 111. Fleråriga vallåkrar Fleråriga vallåkrar bidrar till vattenskyddet genom att de långvarigt skyddar åkern mot erosion till följd av regn-, smält- och flödvatten, förbättrar åkermarkens struktur och sammansättning, minskar behovet att använda växtskyddsmedel samt ökar mängden organiskt material i jordmånen. De inverkar också gynnsamt på naturens mångfald. Växtligheten på fleråriga vallåkrar ska anläggas senast den 30 juni genom sådd av fleråriga valleller gräsväxters frö. Fröblandningen får innehålla högst 20 procent frö av kvävefixerande växter. Växtligheten får anläggas redan året innan i skyddssäd eller annan skyddsgröda eller genom sådd i stubben. Fleråriga vallåkrar kan också utgöras av fleråriga vallar som anlagts tidigare. I samband med att växtligheten anläggs är det möjligt att gödsla litet för att växtligheten ska bli täckande. Vid gödslingen iakttas gödslingsnivåerna enligt tabellerna 3 och 4 i förbindelsevillkoren. En flerårig vallåker ska i regel bevaras minst två vegetationsperioder på samma skifte. Det är inte obligatoriskt med årlig slåtter av växtligheten på fleråriga vallåkrar. Slåtter måste dock alltid utföras när det är nödvändigt för att förhindra att ogräsen sprider sig och i alla fall minst vart tredje år. Dessutom ska man se till att buskar och träd inte kommer åt att växa på området. Om växtligheten slås ska slåttern utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas. Slåttern får således inte äventyra fåglarnas häckning och däggdjurens ungar.

11 11 Slåttern får inte utföras så att man kör runt åkern med början från kanterna in mot mitten. Slåtterresterna får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Betesgång är tillåten, om åkerns yta förblir täckt av hö och gräs året runt. Växtskyddsmedel får inte användas på fleråriga vallåkrar. De får inte heller bearbetas utom i samband med att växtligheten anläggs eller avslutas. Fleråriga vallåkrar får brytas upp efter det andra året med början från 1.9 eller från och med 15.7 om växtligheten på fleråriga vallåkrar avslutas med sådd av en gröda som sås på hösten. På hösten måste växtligheten brytas upp mekaniskt, genom plöjning eller bearbetning, utan växtskyddsmedel. Om inget nytt växtbestånd sås på hösten ska bearbetningen utföras så sent på hösten som möjligt. Det rekommenderas att växtligheten avslutas först följande vår. Mångfaldsåkrar Syftet med mångfaldsåkrar är att öka naturens mångfald genom att gynna de vilda arternas levnadsförhållanden och erbjuda vilda djur näring och platser där de får skydd och kan fortplanta sig i åkermiljön. Mångfaldsåkrarna gör också jordbrukslandskapet mångsidigare. Mångfaldsåkrarna ska anläggas med fröblandningar innehållande frön av ängsväxter, viltväxter eller landskapsväxter senast den 30 juni. Vilt- och landskapsväxterna ska sås varje år. Vid sådden ska målet vara att åstadkomma ett tillräckligt växtbestånd. Det första året får växtligheten på en mångfaldsåker inte anläggas genom direktsådd i fjolårets vall. Sådd i stubben och användning av inhemskt frö rekommenderas. I samband med att mångfaldsåkrar anläggs är det möjligt att gödsla litet för att växtligheten ska bli täckande. Vid gödslingen iakttas gödslingsnivåerna enligt tabellerna 3 och 4 i förbindelsevillkoren.. En fröblandning med ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxten kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, ängsnejlika, tjärblomster, smällglim, ängsvädd, rödblära, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller en annan motsvarande ängsväxt. Dessutom kan blandningen innehålla frön av ettåriga växter som exempelvis luddvicker eller honungsfacelia. I en fröblandning med landskapsväxter ska frön av minst två av följande växter ingå: solros, honungsfacelia, blålusern, persisk klöver, gullupin, luddvicker, blåklint, malva, ringblomma, kornvallmo samt vit och gul sötväppling. I fröblandningar av landskapsväxter kan det också finnas frön av valloch gräsväxter, men deras andel i fröblandningen får vara högst 30 procent. En fröblandning med viltväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärt, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, blastrova eller turnips), gräsväxter och klöver. I en fröblandning med viltväxter måste det alltid ingå frö av någon ettårig växt. En åker som besåtts med enbart gräsväxter och klöver uppfyller inte kraven för en åker med viltväxter. Viltväxter kan sås i rader enligt växtarten. Mångfaldsåkrar som anlagts med en fröblandning av viltväxter får inte anläggas i närheten av livligt trafikerade vägar. Landskaps- och viltväxter får odlas en eller flera vegetationsperioder på samma skifte. Landskapsoch viltväxterna ska bevaras på skiftet åtminstone tills våren efter sådden. Ängsväxterna ska bevaras på skiftet i minst två vegetationsperioder. Det är inte obligatoriskt att slå växtligheten på mångfaldsåkrar. Man ska se till att buskar och träd inte kommer åt att växa på området. Om växtligheten slås ska slåttern utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, vilket innebär att slåttern inte får påbörjas före den 1 augusti. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att den inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man kör runt åkern med början från kanterna in mot mitten. Slåtterresterna får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Växtligheten på åkrar som besåtts med en fröblandning av viltväxter ska användas för utfodring av villebråd. Växtskyddsmedel får inte användas på mångfaldsåkrar. De får inte heller bearbetas utom i samband med att växtligheten anläggs eller avslutas. Växtbestånd bestående av landskaps- och viltgrödor får brytas följande vår efter sådden. Växtbestånd bestående av utsäde av ängsväxter får brytas efter det andra året från och med den 31 augusti eller den 15 juli, om växtbeståndet bryts med sådd av höstsådda grödor. Växtbestånd bestående av ängsväxter ska på hösten brytas mekaniskt, genom plöjning eller bearbetning. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten. Det rekommenderas att ett växtbestånd bestående av ängsväxter bryts först följande vår.

12 Gödsling av åkerväxter De gödslingsvillkor som utreds i denna punkt gäller åkerbruksväxter och åkerskiften som inte odlas. De berör inte permanenta grödor eller ett- och fleråriga trädgårdsväxter för vilka gödslingsvillkoren anges i punkt Gödslingen skall i enlighet med punkten "Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling" utgå från resultatet av en markkartering som utförts tillräckligt ofta och från den årliga odlingsplanen. I de näringsmängder som använts räknas in näringsämnena från såväl handelsgödsel som eventuell stallgödsel och motsvarande organiska gödselmedel. Anteckningarna om utförd gödsling och uppnådd skördenivå skall föras i överensstämmelse med punkten "Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling". På begäran skall jordbrukaren kunna ge närings-, trafik- och miljöcentralen en skriftlig redogörelse över vilka gödselgivor som använts samt motivera varför. För att få stöd kan man på gårdsbruksenheten använda sig av högst de kvävegivor som anges i tabellerna 1, 2 och 3. Oavsett skördenivån på skiftet får för spannmål alltid användas den mängd kvävegödsel per hektar som anges i tabell 1 och som motsvarar skördenivån 4000 kg (för råg dock en mängd som motsvarar skördenivån 3000 kg), för höstrybs och höstraps, vårrybs och vårraps samt oljedådra skördenivån 1750 kg och för potatis den mängd kvävegödsel enligt tabell 3 som motsvarar skördenivån kg. Om jordbrukaren önskar använda en större mängd kvävegödsel än så måste den skördenivå som gödselgivan baserar sig på ha uppnåtts på skiftet med den aktuella odlingsgrödan under något av de fem föregående skördeåren. Den skiftesvisa skördenivån fastställs genom att den aktuella odlingsgrödans skörd på hela gården fördelas på de skiften där denna gröda har odlats, eller så skall man på något annat sätt visa att denna skördemängd har uppnåtts på det aktuella skiftet. En sådan metod är till exempel mätning av skördemängden vid precisionsodling. Skördenivån och grunderna för den skall föras in de skiftesvisa anteckningarna. Utgående från en högre uppnådd skördenivå än 4000 kg (råg 3000 kg, vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra 1750 kg) är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter använda extra kvävegivor enligt tabell 2 utöver kvävegivorna enligt tabell 1. En ökning av kvävegödselgivorna på basis av skördenivån kan också genomföras steglöst. De gynnsammaste delarna av odlingszon 4 hör till Södra och Östra Finland. I östra Finland betraktas gränsen mellan zon 3 och zon 4 som gräns. För att få stöd kan man på gårdsbruksenheten använda sig av högst de fosforgivor som anges i tabell 4. Tabell 4 utgår från skördenivån 4000 kg/ha/år för spannmål (för råg dock 3000 kg/ha/år) och skördenivån 1750 kg/ha/år för oljeväxter. Om den uppnådda skördenivån är 25 % större kan 3 kg/ha/år läggas till mängderna i tabellen. Om den uppnådda skördenivån är 50 % större kan man lägga 6 kg/ha/år till mängderna i tabellen. En ökning av fosforgödselgivorna på basis av skördenivån kan också genomföras steglöst. Skördenivån fastställs på samma sätt som i fråga om kvävegödsling. På ett skifte som ännu inte har en markkartering enligt punkt 11.1 är det tillåtet att vid kvävegödslingen av var och en växt använda högst den mängd kvävegödsel som enligt tabell 1 eller 3 är tillåten för ler- och mjäljordar och vid fosforgödslingen högst den mängd fosforgödsel som enligt tabell 4 får användas i bördighetsklassen tillfredsställande. Användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Om endast gödsel från husdjur används som fosforgödsel på skiftet är det avvikande från siffrorna i tabell 4 tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år i alla bördighetsklasser utom bördighetsklassen "betänkligt hög". Om endast gödsel från husdjur används som fosforgödsel på fleråriga vallväxter, är det tilllåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 30 kg fosfor per hektar och år i bördighetsklasserna dålig, rätt dålig, nöjaktig och tillfredsställande samt 20 kg per hektar i klasserna god och hög. Om cellsaft från potatis används som fosforgödsel får man avvikande från mängderna i tabell 4 använda en mängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år i bördighetsklasserna god och sämre än god. Fosforutjämning får tillämpas på mängderna. Undantagen får inte tillämpas på ett närmare avstånd från vattendrag än 25 meter. Näringsämnena i husdjursgödsel skall räknas in i gödselmängderna på basis av antingen de tabellvärden som anges i tabell A eller resultaten av en stallgödselanalys. Stallgödselanalysen får inte vara äldre än fem år och den skall utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på gödselanalyser. Av stallgödseln skall man låta utföra en stallgödselanalys och resultatet av den skall användas vid beräkningen av näringsämnen alltid när tabell A saknar tabellvärden för gödsel av den aktuella djurarten.