Företagshälsovård i olika länder

Transkript

1 Företagshälsovård i olika länder Magnus Svartengren, professor och överläkare, Arbetsmiljöverket och Uppsala universitet OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

2 Future Occupational Health Services, research for continuos evaluation, learning and improvement. (FAS/FORTE Nätverkstöd ) OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

3 Bakgrund Vid den internationella konferensen NES2012 i Saltsjöbaden i augusti 2012 hölls en workshop med inbjudna deltagare från bland annat Finland, Norge och Nederländerna. Vid workshopen diskuterades företagshälsovårdens organisation och arbetssätt i olika länder och konsekvenserna av dessa faktorer för möjligheterna för företagshälsovården att arbeta på ett förebyggande sätt. Swedish Work Environment Authority 3

4 Fakta företagshälsovård i Sverige Invånarantal: 9,5 miljoner Anslutningsgrad: 65 % (3,1 miljoner anställda) Branschstruktur: 83 procent av företagshälsorna drivs som enskilda bolag medan 17 % är inbyggda och ingår i kundföretagets verksamhet. Branschen sysselsätter cirka personer i Sverige. Huvudsakliga yrkesgrupper: Sjuksköterskor, beteendevetare, läkare och ergonomer. Reglering av företagshälsovården: Arbetsgivare är skyldiga att anordna medicinska kontroller för arbetstagare som utsätts för särskilda risker. I Sverige lar man ner Arbetslivsinstitutet 2007, Arbetsmiljöverket bantades kraftigt. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

5 Styrkor Forskning vid Universitet finansiering via FAS/FORTE och AFA försäkring % täckning Svagheter Främst reaktiva insatser ppsala_rapport5_2014(1).pdf Problem med återväxt Ingen tradition med utvärderingar OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

6 Förebygga uppkomst av sjukdom + Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering Hälsosamma Arbetsplatser God arbetsplatskännedom Kända samarbetsstrukturer BEHOVSANALYS Utbildning Riskbedömning Medicinsk bedömning Rehabiliteringsstöd Utvärdering Multiprofessionell expertresurs inom arbetsmiljö, arbetshälsa och rehabilitering

7 Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering Hälsosamma Arbetsplatser Den Goda Arbetsmiljön God arbetsplatskännedom Kända samarbetsstrukturer BEHOVSANALYS Utbildning Riskbedömning Medicinsk bedömning Rehabiliteringsstöd Utvärdering Multiprofessionell expertresurs inom arbetsmiljö, arbetshälsa och rehabilitering

8 God arbetsplatskännedom Kända samarbetsstrukturer BEHOVSANALYS Utbildning Riskbedömning Medicinsk bedömning Rehabiliteringsstöd Utvärdering Multiprofessionell expertresurs inom arbetsmiljö, arbetshälsa och rehabilitering

9 Tidiga insatser vid FHV, stressrelaterad ohälsa (20 individer) Psykisk arbetsförmåga, vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enl arbetsgivaren Enl arbetstagaren Nr_4_% pdf God Någorlunda Dålig

10 5 Andelen kvinnor och män i befolkningen som rapportera r sömnbesvär Män Kvinnor

11 Fakta företagshälsovård i Norge Invånarantal: 4,9 miljoner Anslutningsgrad: 60 % (1,3 miljoner anställda) Branschstruktur: Branschen domineras av två stora företag med 280 respektive 200 anställda, och cirka 280 mindre aktörer. Branschen sysselsätter cirka personer i Norge. Huvudsakliga yrkesgrupper: Sjuksköterskor (830), läkare (460), sjukgymnaster (460), yrkeshygieniker (250), säkerhetsingenjörer (100) och psykologer (100). Reglering av företagshälsovården: Arbetsgivare i vissa branscher är skyldiga att anlita en företagshälsovård som är certifierad och godkänd av Arbeidstilsynet. Föreskrifterna om godkännande av företagshälsovårdstjänster reglerar även vilka tjänster företagshälsovården ska leverera. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

12 Norge Styrkor: Multidisciplinära team. Tradition och erfarenhet. Företagshälsovården har varit verksam i Norge i 70 år och erfarenheterna har tagits in i en gemensam kunskapsbas. Bra rykte och god kontinuitet genom långa relationer mellan företag/organisationer och företagshälsa. Välutbildad personal och utbyggd specialistutbildning för företagsläkare, företagssköterskor och andra professioner. System för certifiering och godkännande av leverantörer av Företagshälsovård Bra service till verksamheterna OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

13 Norge Svagheter: Otillräcklig dialog med ledningen för verksamheterna. Företagshälsovården har betraktats som en sidovagn i verksamhetens arbete och det förekommer att man missar att förankra åtgärder med ledningen. Låga vinstmarginaler. Otillräckliga metoder för att mäta resultat och utvärdera sin verksamhet, litet fokus på kvalitetssystem och på utveckling av egen personal och egen verksamhet. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

14 Fakta företagshälsovård i Nederländerna Invånarantal: 16,7 miljoner Anslutningsgrad: 85% av samtliga anställda. Branschstruktur: Branschen domineras av fem stora företag med vardera anställda, och cirka 70 mindre aktörer. Dessutom tillkommer fristående konsulter. Personalstruktur: Skiljer sig mellan företag av olika storlek. I de största företagen är cirka 60% av de anställda företagsläkare och i de mindre organisationerna är andelen 22%. Bland de fristående konsulterna är 18% företagsläkare. Andra större yrkesgrupper är yrkeshygieniker, psykologer och sjukgymnaster. Reglering av företagshälsovården: Arbetsgivare är skyldiga att anlita kvalificerad personal för vissa uppgift er, inte nödvändigtvis från en företagshälsovård. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

15 Nederländerna Styrkor: Hög täckning, 85% av de anställda. Starka professionella organisationer. Viss akademisk anknytning, som dock kunde vara starkare. Kliniska riktlinjer för yrkesrelaterade sjukdomar Svagheter: Alltför starkt fokus på att reducera sjukfrånvaro. Det finns exempel på oseriösa aktörer på marknaden som arbetat med tvivelaktiga metoder för att tvinga människor åter i arbete. Prevention är ett lågt profilerat område. Ingen konsensus mellan arbetsmarknadens parter om målen för företagshälsovården. Arbetsgivarna investerar för lite i företagshälsovården OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

16 Fakta företagshälsovård i Finland Invånarantal: 5,4 miljoner Anslutningsgrad: cirka 85% av samtliga anställda. Branschstruktur: Drygt arbetstagare är anslutna till fristående (privatägda) leverantörer av företagshälsovård. Cirka anställda är anslutna till företagshälsovård genom offentligt ägd hälso- och sjukvård (exempelvis vårdcentraler), drygt täcks av intern företagshälsovård och knappt är anslutna till en annan verksamhets interna företagshälsa. Totalt omfattar branschen omkring 900 leverantörer av företagshälsovård. Personalstruktur: De dominerande personalkategorierna är företagsläkare, företagssköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Annan kompetens som nutritionister, yrkeshygieniker och hälsocoacher hyrs ofta in till företagshälsovården. Reglering av företagshälsovården: ändrad OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

17 12 Läkare inom företagshälsovården En heltidsanställd legitimerad läkare inom företagshälsovården ska vara specialist i företagshälsovård. En deltidsanställd legitimerad läkare inom företagshälsovården ska ha slutfört utbildning i företagshälsovård som omfattar minst femton studiepoäng 13 Hälsovårdare inom företagshälsovården 14 Sakkunniga inom företagshälsovården En sakkunnig inom företagshälsovården har tillräckliga kunskaper i företagshälsovård, om han eller hon utöver behörighet som legitimerad fysioterapeut, psykolog och arbetshygien dessutom har slutfört utbildning i företagshälsovård som omfattar minst femton studiepoäng inom två år från det att han eller hon inlett sakkunnigverksamheten. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot

18 Occupational Health Services in Finland: now and in the future Martimo, Kari-Pekka, MD, PhD Specialist on OHS and Occup. Medicine Director, Service Center "OH Collaboration" 18 Finnish Institute of Occupational Health

19 Short history of Finnish OHS 19th century: individual employers offered health care to their employees at large factories (without public services in the region) 20th century: evidence on work-related health risks prompted preventive services 1964: reimbursement to employers on costs of medical services organised to the employees and their families 1969: reimbursement to include even preventive services 1971: labour market organisations agreed on development of workplace health care 1978: Act on OHS (in addition to Act on Occup Safety and Health) including the possibility of an employer to arrange medical services in addition to prevention Key roles of labour market organisations, Ministry of Social Affairs and Health, and FIOH 1990 s: focus on activities to maintain work ability 2001: revision of Act on OHS 21st century: attention to psychosocial strain, work disability prevention and wellbeing at work All reforms have been intended to increase preventive activities Finnish Institute of Occupational Health

20 Proportion of wage-earners covered by OHS Finnish Institute of Occupational Health

21 OHS costs per employee 324 /employee In 2009 Paid by employer Reimbursed by SII Finnish Institute of Occupational Health

22 OHS activities reported to SII Change (%) Work site visits, hours ,0 Councelling (groups), hours ,2 Councelling (individuals), number of visits ,8 Health surveillance, number of visits ,2 Other health check-ups, number of visits ,4 Illness-related visits ,3 22 Finnish Institute of Occupational Health

23 Illness-related visits per 100 employees Physiotherapist OH Nurse OH Physician 23 Finnish Institute of Occupational Health

24 Reflexioner Företagshälsovården har idag en hygglig täckning Effektiviserings ambitoner leder till tendenser att outsourca verksamheterna Det förebyggande arbetet kräver struktur, vilket ställer krav på struktur med målsättning och uppföljning, utvärdering Avsaknad av plan Vi köper när problem uppstår leder reaktiva insatser. Innehållet i verksamheterna har en klar tendens till att vinklas mot vård. I Sverige ökar sjukvårdsförsäkringar för utvald personal snabbt I Finland kan ersättning till Företagshälsovård användas till vård. Det efterfrågas och leder till segregerad vård där de som är arbetsföra har bättre tillgång till sjukvård jämfört med de som står utanför arbetsmarknaden. OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot