Tumba, maj Behovsbedömning av detaljplan för Tumba centrum

Transkript

1 Tumba, maj 2013 Behovsbedömning av detaljplan för Tumba centrum

2 Behovsbedömningen av detaljplan för Tumba centrum är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra om genomförandet av detaljplanen kommer att ge upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utöver detta tar behovsbedömningen upp miljöfrågor som bör beaktas i den fortsatta planprocessen. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Anders Forsberg, miljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba

3 Inledning Den 21 juli 2004 kompletterades PBL beträffande kraven på konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL 5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att kallas behovsbedömning. Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömningen från kriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Sammanfattande bedömning Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Markanvändningen i Tumba centrum kommer inte att ändras särskilt mycket i förhållande till nuvarande detaljplan. Däremot kommer omfattningen av handel och bostäder att öka, då handelsytan ökas med cirka kvm och bostadsytan utökas med cirka kvm. Ett mindre grönområde på cirka 2500 kvm kommer att tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Inga höga naturvärden är noterade från grönområdet. Planområdet försörjs av en väl utbyggd kollektivtrafik och är därför fördelaktigt ur klimatsynpunkt för bostäder och handel. Den ökade exploateringen kommer att medföra ökad fordonstrafik i området vilket ger ökade utsläpp av luftföroreningar och ökat buller. Det bedöms dock inte finnas risk för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer överskridas när detaljplaneområdet är fullt utbyggt. Luftkvaliteten i den nya överdäckade bussterminalen behöver utredas och utformas mer i detalj under den fortsatta planprocessen för att säkerställa en god luftkvalitet för resenärerna. Om en rad angivna bullerdämpande åtgärder genomförs vid planering och byggande bedöms en god ljudmiljö klaras för boende i de planerade bostadshusen. Bostadshusens centrala och mycket kollektivtrafiknära läge bedöms göra det möjligt att tillämpa avstegsfall B från bullerriktvärdet. Riskerna för höga vibrationer bedöms vara hanterbara men behöver utredas vidare under det fortsatta planarbetet. Planområdets dagvatten avvattnas idag orenat via ledningar till Tumbaån som sedan mynnar i Tullingesjön. Om detaljplanen realiseras bedöms planområdets föroreningsbelastning på nedströms liggande vattendrag (Tumbaån och Tullingesjön) att minska. Med hjälp av olika former av lokalt omhändertagande samt gröna tak beräknas det totala flödet av dagvatten från planområdet minska med % (Novamark AB, ). I och med att en stor del av busstorget överdäckas kommer mängden förorenat dagvatten från denna yta att minska drastiskt. Från andra större hårdgjorda ytor kan dagvattnet renas i oljeavskiljare och fördröjas i magasin under mark. Den föreslagna detaljplanen för Tumba centrum bedöms därför inte bidra 3

4 till miljökvalitetsnormerna för nedströms liggande ytvatten kommer att överskridas. Närmaste grundvattenförekomst enligt vattendirektivet finns i Tullinge och bedöms inte påverkas av detaljplanen. Detaljerna om hur dagvattnet ska tas omhand och renas behöver utredas ytterligare i det fortsatta planarbetet. Beskrivning av planområdet Tätorten i centrala Tumba har växt fram under mer än 250 år. Viktiga händelser som bidragit till områdets utveckling är Riksbankens etablering av Tumba Bruk i mitten av 1700-talet, invigningen av järnvägen mellan Stockholm och Södertälje 1860 samt AB Separators (senare Alfa Laval) övertagande av Hamra gård. I mitten av 1990-talet revs den gamla stationsbyggnaden då pendeltågsstationen byggdes om. I samband med detta byggdes även centrumanläggningen om till ett innecentrum. Det aktuella förslaget till ny detaljplan för Tumba centrum innebär en utbyggnad av centrumanläggningen med cirka kvm samt komplettering av befintlig bostadsbebyggelse i centrum med cirka kvm bostadsyta. Planområdet är centralort i Botkyrka och har redan idag en relativt hög grad av exploatering. Den enda lite större grönytan inom planområdet är den slänt, om ca kvm, som är vänd mot nordväst strax söder om centrumbebyggelsen. Ytmässigt domineras planområdet av bostads- och centrumbebyggelse samt trafik- och parkeringsytor för bilar och bussar. Planområdet omfattar totalt ungefär 6,5 hektar. Området är kuperat och höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt är cirka 14 m. De naturliga jordlagren i planområdet består i norra delen mot järnvägen av postglacial lera och i väster finns ett stråk med sand och grus. Mot sydost reser sig ett berg som går i dagen i en stor del av planområdets sydöstra del. På västra nederdelen av berget finns ett stråk med morän. Eftersom planområdet sedan länge är exploaterat finns det också en hel del fyllnadsmassor utlagda i området, ovanpå de naturliga jordlagren. Större delen av det dagvatten som bildas i planområdet avleds utan fördröjning via ledningar mot nordost till Tumbaån som i sin tur mynnar i Tullingesjön. Tumbaån har klassats till måttlig ekologisk status och god kemisk status medan Tullingesjön har klassats till god ekologisk status och god kemisk status. Miljökvalitetsnormerna för båda dessa vattenförekomster är att de ska klara god ekologisk och god kemisk status år

5 Påverkan Luftkvalitet En utbyggnad enligt detaljplanen kommer att innebära att fordonstrafiken kommer att öka i området och därmed även utsläppen av luftföroreningar. Utbyggnaden innebär också att vissa gaturum blir mer kringbyggda vilket minskar utvädringen av luftföroreningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med SLB-analys bedömt riskerna för att halterna av luftföroreningar efter ett fullt utbyggt Tumba centrum ska komma upp i nivåer som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna. Miljöenheten i Botkyrka har sedan år 2010 med hjälp av diffusionsprovtagare mätt halterna av kvävedioxid (NO 2 ) under februari månad i Tumba centrum. Mätplatsen är belägen 40 m norr om Gröndalsvägens östra ände, i slänten mot busstorget. Mätningarna har gett följande resultat (månadsmedelvärden): Februari, år Tumba centrum, µg NO 2 /m År 2010 gjorde SLB-analys en kartläggning av kvävedioxider (NO 2 ) och partiklar (PM10) i länet på uppdrag av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. I området kring Tumba centrum visar kartläggningen att de beräknade dygnmedelhalterna för kvävedioxid var i intervallet µg/m 3 och för partiklar µg/m 3. Båda dessa intervall ligger under den nedre utvärderingströskeln, som är den gräns över vilken mätningar måste utföras. Sweco AB har tagit fram trafiksiffror avseende årsmedeldygnstrafik för de större vägar som belastar planområdet, både i nuläget och för ett fullt utbyggt Tumba centrum. De vägar som redovisas är KP Arnoldssons väg (två vägsnitt), Dalvägen/Huddingevägen (två vägsnitt), Gröndalsvägen, Grödingevägen, Storvretsvägen och Hågelbyleden. Störst trafikökning beräknas ske på Gröndalsvägen, både procentuellt (+44 %) och i antal fordon räknat (+2188 fordon/dygn). Denna ökning sker dock från dagens relativt låga flöde på 5000 fordon/dygn. Eftersom Gröndalsvägen ligger högt i den lokala topografin och kommer att vara relativt välventilerad även efter utbyggnaden, bedöms inte några förhöjda halter av luftföroreningar uppstå längs vägen. En försämring av luftkvaliteten förväntas ske vid KP Arnoldssons väg, på sträckan där den passerar centrumbebyggelsen. Enligt detaljplanen kommer sydsidan av KP Arnoldssons väg att få en markant högre, längre och mer sammanhållen bebyggelse än idag. Detta gör att utvädringen av luftföroreningar från gaturummet kommer att försämras. Samtidigt beräknas vägtrafiken att öka på den här sträckan av vägen, från fordon/dygn idag till fordon/dygn vid ett fullt utbyggt Tumba centrum. Trafikökningen samt förändringen av bebyggelsen på sydsidan av KP Arnoldssons väg bedöms dock inte vara så omfattande att halterna av luftföroreningar riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna för utomhusluft efter utbyggnaden. 5

6 Enligt detaljplanen kommer byggnader som omger bussterminalen byggas om och utvidgas. Bussterminalen kommer därmed att bli mer kringbyggd. Den sydvästra delen kommer dessutom att överdäckas. Det kan finnas risk att resenärer och andra som vistas i detta gaturum utsätts för förhöjda luftföroreningshalter från bussarna då utvädringsförhållandena blir sämre. För att undvika problem med dålig luftkvalitet i bussterminalen när den överdäckas ska de omslutande fasaderna utformas med så stor öppen area som det är möjligt rent byggnadstekniskt, för att få en god luftväxling. I den del som är belägen mot tänkt lastintag och som har minst öppen area mot atmosfären placeras avluftsgallren som betjänar luftomsättningen i köpcentrumet. Denna lösning ska förhindra att luften blir stillastående i denna del av bussterminalen under den tid det är högst belastning. I den fortsatta planprocessen kommer en utredning genomföras där luftkvaliteten i den planerade bussterminalen kommer att beräknas/simuleras. Möjligheter finns att förstärka luftomsättningen i bussterminalen med hjälp av fläktar. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft till skydd för människors hälsa gäller som anges endast utomhus. Naturvårdsverkets tolkning i detta sammanhang är att med utomhus menas platser med tak och högst en vägg (av fyra tänkta väggar). Denna tolkning ger att den kringbyggda och överdäckade bussterminalen inte är att betrakta som utomhusmiljö. Risk och farligt gods Förbi planområdets norra gräns passerar järnvägen mellan Stockholm och Södertälje. Banan trafikeras huvudsakligen av pendeltåg men då och då används sträckan förbi Tumba även av godståg som kan innehålla farligt gods. När det gäller vägar så utgör KP Arnoldssons väg/huddingevägen sekundära transportleder för farligt gods och Dalvägen/Hågelbyleden primära transportleder för farligt gods. Eftersom den föreslagna utbyggnaden av centrumbyggnaden ligger inom 150 m från järnvägsspåret ska en riskbedömning göras enligt Länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, 2006). En riskanalys har därför utförts av Briab Brand & Riskingenjörer AB. Av riskanalysen framgår: Ett skyddsavstånd på minst 20 meter bör finnas från järnvägen till bebyggelse och busshållplatser. Detta avstånd är lika med bredden på KP Arnoldssons väg. Bebyggelse för stadigvarande vistelse, t. ex. kontor, samlingslokaler och handel, ska ha ett skyddsavstånd på minst 25 m från järnvägen. Särskilda krav behöver ställas på byggnader som byggs inom 40 m från Dalvägen. Fasaderna, upp till 10 m över vägbanan, ska vara av obrännbart material och fönster ska klara hög värmestrålning. Mark närmare än 25 m från Dalvägen ska inte ha någon annan användning än vägtrafik och parkering. På större avstånd än 25 m kan lokaler för handel och kontor etableras. I riskanalysen föreslås även att en riskreducerande åtgärd som innebär att förse järnvägsspåret med ett skydd för urspårning, exempelvis en urspårningsräl. Samhällsbyggnadsförvaltningen har diskuterat riskbilden med konsulten och representanter för Södertörns brandförsvar utifrån den utförda riskanalysen. Ett resultat av den diskussionen är att samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att urspårningsskyddet inte är nödvändigt. Detta med hänsyn taget till att de allra flesta 6

7 tåg som passerar Tumba också gör ett stopp på stationen, vilket innebär att hastigheterna generellt sett är låga vid stationen. Dessutom är antalet transporter med farligt gods längs denna järnvägssträcka lågt. Under hela 2008 passerade exempelvis 290 sådana transporter Tumba. Radon Baserat på de geologiska förhållandena är risken för markradon normal i huvuddelen av planområdet. I en resterande och mindre del av planområdet är risken för markradon låg. Denna del utgörs av de allra lägst belägna delarna såsom områdena vid järnvägen och den nordvästra delen av Gröndalsvägen. Det är i normalriskområdet som detaljplanen medger möjligheter att bygga nya bostadshus direkt på mark. I normalriskområden ska bostäder byggas radonskyddade. Buller Planområdet är utsatt för buller från väg- och järnvägstrafik. Planområdet omges av flera större vägar som påverkar ljudmiljön: Dalvägen/Huddingevägen (väg 226), Hågelbyleden (väg 258) och K P Arnoldssons väg. Intill planområdets norra gräns löper Västra Stambanan som framför allt trafikeras av pendeltåg. Trafikbullerutredningar har utarbetats över planområdet av Structor Akustik AB och är daterade , , och De tre punkthus som planeras byggas med bostäder på bussterminalen är utsatta för buller över riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad, från både väg- och spårtrafik. Även den maximala ljudnivån vid dessa hus är hög, upp mot 85 dba mot järnvägen. Mest utsatt är det ostligaste punkthuset. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att planområdets mycket centrala och kollektivtrafiknära läge gör det möjligt att göra avsteg från bullerriktvärdet för de bostadshus som byggs där. För att klara avstegsfall B från riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå behöver lägenheternas planlösningar anpassas samt lokala skärmar och ljudabsorbenter sättas upp på husens balkonger. För att sammantaget skapa en god ljudmiljö för boenden i dessa hus behöver bostäderna dessutom projekteras för att uppfylla Ljudklass B vad gäller ljudnivåer inomhus. Detta kan uppnås med lämpliga val av fasadkonstruktion, fönster, balkongdörrar och uteluftsdon. Även det planerade punkthuset vid Gröndalsvägens östra ände kommer att vara mycket utsatt för buller. Den ekvivalenta ljudnivån vid fasaden mot Dalvägen beräknas bli 65 dba. Om den planerade centrumbebyggelsen i Tumba uppförs innan detta punkthus byggs kommer den nya centrumbebyggelsen att ge en avskärmande effekt på bullret från järnvägen mot de av punkthusets fasader som vetter mot nordsektorn. Denna sida av punkthuset blir då tillräckligt bullerdämpad för att avstegsfall B från riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad ska kunna innehållas, förutsatt vissa ytterligare åtgärder vidtas. Dessa åtgärder innebär anpassning av lägenheternas planlösningar, skärmar och ljudabsorbenter på balkongerna samt modifiering av byggnadens fasader alternativt en vridning av husets föreslagna läge. För att sammantaget skapa en god ljudmiljö för boenden i detta hus behöver bostäderna dessutom projekteras för att uppfylla Ljudklass B vad gäller ljudnivåer inomhus. Detta bedöms kunna uppnås med lämpliga val av fasadkonstruktion, fönster, balkongdörrar och uteluftsdon. 7

8 Vibrationer Tidigare markundersökningar har visat att stora delar av området kring Tumba station består av mäktiga lerlager. Mark med lera i kombination med spårtrafik medför risk för höga markvibrationer. Structor Akustik AB har utifrån tidigare gjorda geotekniska undersökningar i området översiktligt bedömt riskerna för höga markvibrationer. Om ordinär grundläggning tillämpas av tung byggnadsstomme bedöms inte markvibrationer bli ett problem. Under det fortsatta planarbetet kommer dock ytterligare en geoteknisk undersökning utföras för att ta reda på hur markens beskaffenhet är exakt där ny bebyggelse ska uppföras. Risken för markvibrationer ska sedan beaktas vid dimensioneringen av markförstärkningen för de nya byggnaderna. Natur Centralt i planområdet finns en grönyta på cirka kvm som kommer att tas i anspråk för bostadsbyggande. Det är idag en trädbevuxen slänt som sluttar från Gröndalsvägen mot nordväst, in mot centrumbebyggelsen. Fram till 1970-talet fanns här några villatomter. Inga kända naturvärden finns noterade från området. I slänten växer idag lövträd av olika ålder. Där finns framför allt björkar och aspar samt inslag av hassel. Förorenade områden Inom planområdet finns två potentiellt förorenade områden registrerade i Länsstyrelsens MIFO-databas. Kommunen har inga ytterligare uppgifter om misstänkta föroreningar inom planområdet. Enligt MIFO har en kemtvätt och en fotografiverksamhet tidigare legat inom planområdet. Båda var verksamma under 1960-talet. Kemtvättar i Stockholms län inventerades av Länsstyrelsen I rapporten framgår att kemtvätten i Tumba centrum inte hade kemtvättmaskiner på plats utan endast var ett inlämningsställe (Länsstyrelsen, 2005). Den byggnad där fotografiverksamheten drevs på 1960-talet revs i samband med att centrum byggdes om i mitten av 1990-talet. En del av fastigheten Tumba 8:523 utgör planområdets östligaste del. Det finns uppgifter i Länsstyrelsens MIFO-databas att det har funnits en bensinstation fram till 1973 på denna fastighet. Det är endast en liten del av den relativt stora fastigheten Tumba 8:523 som ligger inom det nu aktuella planområdet. Tre personer som har bott i Tumba under har tillfrågats om det låg en bensinstation inom det nu aktuella planområdet. Ingen av personerna har kunnat bekräfta detta. Däremot minns en person som är uppväxt vid Tumba station att det låg en Nynäs bensinstation vid Dalvägen utanför det aktuella planområdet, men inom fastigheten Tumba 8:523. Väster om Gröndalsvägen fanns på 1950-talet Tumba brädgård. Detta område bebyggdes på 1960-talet med flerbostadshus och parkeringsytor anlades samtidigt som Gröndalsvägens tidigare sträckning ändrades till en mer östlig dragning. Det innebär att platsen där Tumba brädgård en gång låg inte längre är vid Gröndalsvägen utan uppskattningsvis minst meter utanför det aktuella planområdet. 8

9 Dagvatten Planområdets dagvatten avvattnas idag orenat via ledningar till Tumbaån som sedan mynnar i Tullingesjön. Tumbaån har klassats till måttlig ekologisk status och god kemisk status medan Tullingesjön har klassats till god ekologisk status och god kemisk status. Miljökvalitetsnormerna för båda dessa vattenförekomster är att de ska klara god ekologisk och god kemisk status år En översiktlig dagvattenutredning har tagits fram för planområdet. I utredningen tar man upp principer för hur mängden dagvatten och mängden föroreningar ska minska till dagvattennätet och nedströms liggande vattendrag. Utredningen håller med om en tidigare bedömning att dagens dagvattenflöde kan minskas med % i och med ombyggnaden av Tumba centrum. Även mängden föroreningar bedöms minska genom att förorenat dagvatten kommer att renas på olika sätt och genom att bussterminalen kommer att överdäckas. Anders Forsberg Miljöutredare 9