Härryda Harry Bogren Kungälv. Lysekil. Mölndal Mabel Strivall Orust Christer Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Härryda Harry Bogren 0301 407 37 Kungälv. Lysekil. Mölndal Mabel Strivall 031 20 21 68. Orust Christer Andersson 0304 223 35"

Transkript

1 INNEHÅLL Ordf. har ordet: 350 år efter Roskildefreden Varvsforum i Uddevalla maj 5 Datanoviser lärde sig bygga hemsidor 6 7 Flytande kulturarv riskerar gå i kvav 8 10 Loppmarknadsfynd förbryllar Partille hbf 10 Nya böcker: Uddevalla Natur- och Kulturguide 11 Tiotusentals barn på kollo i Bohuslän Välkommen till stämma i Dingle 19 maj Märklig borg i Partille får sin förklaring 16 Aktuellt från förbundsordförandeträff Nu ska Bohusläns stenvalvsbroar dokumenteras 19 Kulturhusens dag 9 september 20 Eldorado för kulturmiljöintresserade 21 Användardag på Kulturvårdscentrum 22 Tips om bidrag 23 Aktuella konferenser och temadagar 24 Kretsträffar i Mölndal och Sotenäs BHFs kretsombud 27 Främre omslag: Borgen i Partille. Foto Kristina Holmström, BHF Bakre omslag: Stenvalvsbro över Sollumsån i Hjärtum. Foto Jan Sjöberg, BHF Okänt föremål hos Partille hbf. Foto Kristina Holmström, BHF Bohusarvet blev som Du säkert noterat det nya namnet på Brev till föreningarna. Vi utlyste ju före jul en tävling och fick ett 10-tal namnförslag. Vinnaren får sitt pris vid BHFs årsstämma i Dingle 19 maj. Bohusarvet ges ut av Bohusläns Hembygdsförbund 4-5 ggr/år Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg Redaktör: kulturarvskonsulent Marika Russberg Tel Epost: Layout och redigering: Ulla Swedberg Tryckt hos Märlan, Uddevalla ISSN Kommun Kretsombud Telefon Göteborg Ove Drejenstam Härryda Harry Bogren Kungälv Kent Andersson Verna Rydén Lilla Edet Jan Sjöberg Lysekil Gun Jarnedal Stephan Larsson Munkedal Arne Hagberg Mölndal Mabel Strivall Orust Christer Andersson Partille Mabel Strivall Sotenäs Marianne Stensson Stenungsund Nils Andersson Strömstad Bengt Eriksson Torsten Torstensson Tanum Ulla Tisell Tjörn Solveig Persson Uddevalla Öckerö BHFS KRETSOMBUD Lars-Olof Hansson Bengt Johansson Vakant Bohusläns Hembygdsförbund, Box 403, Uddevalla Kulturarvskonsulent: Marika Russberg, tel Epost: BHFs kansli: Unni Andersson tel Epost: Postgiro

2 Sotenäskretsen prövar utökat programsamarbete till hösten 350 ÅR EFTER ROSKILDEFREDEN är försvenskningen inte fullt genomförd? Närmast i bild representanter från Ulebergshamn Då & Nu, Hunnebostrands Bildarkiv och Bovallstrands hembygdsförening. Den 15 januari träffades Sotenäskretsens föreningar i Galleri Litorina, Ulebergshamn, till skenet av levande ljus och med kaffe kokat på vedspis. Anledningen var att samhället hade strömavbrott med anledning av stormen Per som härjat dagarna före mötet. Representanter från Bovallstrands, Kungshamns och Smögens hembygdsföreningar, Hunnebostrands Bildarkiv, Sotenäsgillet och Ulebergshamn Då & Nu deltog i mötet. Frågor som diskuterades var bl.a. BHFs nyhetsbrev och stipendietävling, anslutning till Sveriges Hembygdsförbund och information om Utgångspunkten, den kommande utställningen på Bohusläns museum. Föreningarna berättade om sina byggnader och om sin verksamhet och man enades om att i möjligaste mån samordna sina program och aktiveter så att dessa inte förläggs till samma datum. På mindre orter är det ofta samma publik som deltar på föreläsningar och andra evenemang och då är det olyckligt om publiken måste välja mellan två intressanta program förlagda till samma dag. Ett förslag var att planera ett gemensamt program för hösten Detta skulle innebära gemensam marknadsföring, medlemsinsatser och även möjlighet att anlita t. ex. föredragshållare med högre arvoden än vad en förening själv har möjlighet till. Ett lyckat samarbete finns sedan ett par år tillbaka, Hembygdsmuseernas dag på Sotenäset som arrangeras i september. Föreningarna har öppet hus med många olika aktiviteter. En god idé att ta efter även på andra håll! Text och foto: Marika Russberg Ibland undrar jag över en sak. Nästa år firas åtminstone i Sverige, tveksamt i Danmark-Norge 350-årsminnet av Roskildefreden. Försvenskningen i de erövrade landskapen borde väl vara genomförd vid det här laget? Är den väl. Fast i ett avseende är det tveksamt om den är det. I varje fall inte i Skåne och Bohuslän. Min tanke kretsar kring en egentligen banal företeelse. Men visst kan det vara intressant att spekulera kring historiska händelser och deras följder. De två nämnda landskapen är de enda i Karl X Gustavs nyskapade Sverige som idag står utanför en obligatorisk anslutning till landets kulturarvs- och hembygdsrörelse. Samtidigt vill jag understryka att de flesta av BHFs föreningar är anslutna, och att allt fler blr det årligen. För att få veta mer om anledningen till varför samtliga föreningar inte är med i SHF skrev jag till ordförandena i de BHF-föreningar som inte är anslutna och ställde en del frågor. Jag är tacksam mot de 22% som besvarade mitt brev. De svar jag fick gör mig väl inte klokare, eftersom de var ganska olika. En förening hade inte tagit upp frågan om anslutning med sina medlemmar, en annan kände inte till SHFs arbete för kulturarvet och föreningarna och en tredje kände inte någon samhörighet med övriga Kultursverige. Ett par föreningar visste inte något om fördelarna med en anslutning till SHF. Kanske inte heller den skräddarsydda försäkring som varje SHF-förening kläds i. Men de flesta angav att de inte ville betala vad en anslutning till SHF kostar, alltså åtta kronor om året för varje medlem, eller 2,2 öre om dagen om man så vill. Hälften av föreningarna som besvarade min enkät hade inte haft anslutningsfrågan uppe på något årsmöte. En JAN SJÖBERG del tyckte att årsavgiften skall vara lika för alla oavsett om föreningen är ansluten till riksförbundet eller inte. På frågan om man ansåg att BHFs årsstämma borde besluta att våra föreningar skall vara obligatoriskt anslutna var uppfattningen splittrad. Vissa var positiva till detta, medan andra var negativa. Dessutom svarade några att de inte hade någon uppfattning i frågan. 26 3

3 De fåtaliga svaren ger naturligtvis ingen helhetsbild av inställningen till anslutning till SHF hos de föreningar som nu står utanför. Men jag har hört flera förtroendevalda som uttalat en bestämd uppfattning om detta. De tror att varje enskild medlem gärna skulle betala åtta kronor mer i årsavgift till föreningarna för att dessa inte skulle stå utanför hembygdsrörelsen i landet, utan vara delaktiga i den och samtidigt åtnjuta fördelarna inom SHF. Samtidigt tror de att ekonomiskt ansvarsfulla kassörer ser förbundsavgifter som något som inte skall lämna den egna föreningens kassa, utan stanna där i säkert förvar. Sedan argumenterar kassörerna framgångsrikt för sin uppfattning. Det är möjligt att det är på detta sätt. Och man skall respektera kassörerna; de är en av grundpelarna i föreningarnas verksamhet och utför med stor redobogenhet ett ansvarsfullt arbete. 4 Om vi lämnar solidaritetstanken därhän kan vi ändå konstatera att föreningarna oftast, sannolikt alltid, gör en ekonomisk premievinst genom den hembygdsförsäkring de får tillgång till. Jag är medveten om att vi har en del föreningar som inte är just hembygdsföreningar och därför inte anser sig höra hemma i Sveriges Hembygdsförbund. Inom förbundet ingår dock inte bara hembygdsföreningar utan även andra kulturarvsföreningar. För att detta skulle återspegla sig i förbundets namn, motionerade vi i BHF på SHFs riksstämma för ett par år sedan, att förbundet borde byta eller ändra sitt namn så att just ordet kulturarv ingick. Men detta föll inte i god jord. Kronobergs län gick på vår linje, men ju högre upp i landet vi kom dess mer negativ var inställningen till namnbyte. Och vid en träff med ordförandena i förbunden i Götaland nyligen informerade SHFs presidium att diskussionen om namnbyte nu var avslutad. Har Du besökt vår nya hemsida? Du har väl sett att BHF har ny hemsida?! Kika in på Där fi nns bl a senaste nytt och direktlänkar till dem av våra föreningar som har hemsidor. I Kalendariet berättar vi om de närmaste månadernas kurser, temadagar och föreläsningar - så glöm inte att meddela webbansvariga Marika Russberg när Din förening har något större evenemang på gång! Sidan är fortfarande under uppbyggnad och kommer successivt att fyllas på med mer information. Kretsträff i Mölndal med livlig diskussion om skolkontakter Samlade i Kvarnbygården, fr v: Gunilla Wanner Mölndals hbf, Barbro och Helge Aspström Partille hbf, Mabel Strivall Jonsereds hbf, Dennis Funke och Lars Gahrn Mölndals hbf samt Bengt Toresson Jonsereds hbf. En ruggig höstkväll i slutet av november samlades representanter från Mölndal och Partillekretsen i mysiga Kvarnbygården, hos Mölndals hembygdsförening. Efter en delikat räksmörgås ventilerades frågorna på BHFs lista för kretsträffar. En fråga som diskuterades livligt var samarbete med skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att Partille hbf enbart har positiva erfarenheter av skolbesök och kontakt med skolor. Mölndals hbf menar att det är svårt att nå ut med information till skolorna; så omfattar också Mölndals kommun 25 grundskolor och det är näst intill omöjligt att besöka dem alla. Just de personliga kontakterna är viktiga och ger resultat. Många förskoleklasser hittar dock till föreningens Från norr till söder 25 museer. Jonsereds hbf har samarbetat med skolan kring ett modellbygge och erfarenheten är att alla elever i en klass skall få delta i projektet, inte bara några från varje klass så som det tidigare varit och som skolan själv har beslutat. Undertecknad berättade om accessprojektet, och alla närvarande föreningar var intresserade av att få hjälp inom projektet. När höstkvällen började bli sen, vinden ven och regnet piskade mot fönstren avslutades mötet med att föreningarna berättade om kommande program och idéer. Mölndals hbf har arbetat med att producera ett bildspel om Mölndal då och nu. En idé Mölndals hbf gärna delade med sig av var att styrelsen träffas under en heldag varje vår och höst för att spåna om programidéer och projekt under sådana dagar kommer det fram många bra idéer. Forts. nästa sida

4 Lärorikt om Du har tid Industrihistoriska visioner Industrihistoria i framtiden visioner och verklighet är temat för en konferens onsdag 11 april kl som Göteborgs stadsmuseum inbjuder till samman med Föreningen Industrihistoria i Väst. Eftermiddagen inleds med en visning av stadsmuseets industriella utställning, Industristaden - hemliv och arbete som följer: Intendent Marie Nyberg: Visioner kring industrihistoria på museum Bitr. museichef Mats Sjölin: Hushållsarbete - en industriell verksamhet? Katrin Bjerrome, ordf. i Föreningen Göteborgs remfabrik: Remfabriken, en kvinnlig arbetsplats Tarmo Ahonen: En finsk invandrare till svensk industri berättar Förre 1:e intendenten vid Göteborgs landsarkiv Per Clemensson: Göteborgs- Immigranten, en databas Peter Nordby, avd.chef Enskilda arkiv, Landsarkivet: Industriarkiv på arkiv Arkeologidag Söndag 22 april kl ca i Herrljunga. Tema: Fornlämningar i vår omgivning synliga och dolda. Arrangemanget vänder sig till den intresserade allmänheten. I föredrag och diskussioner behandlas bl.a: Hur förändras landskapet? Vad menas med fornlämning? Hur och varför är fornlämningar lagskyddade? Deltagaravgift; 100 kr/person inkl kaffe och enkel förtäring. Anmälan senast 29 mars till Västergötlands Hembygdsförbunds kansli, Box 15, Vara, tfn: , e-post: Postgiro: Ange Arkeologidag på talongen. Arrangörer: Västergötlands Hembygdsförbund och projektet Kulturarv i Herrljunga i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Hembygdsförbund. Hembygd för alla Temadag lördag 28 april kl 9.00 ca i Herrljunga. Tema: Om hur alla nyinflyttade på en ort kan få chans att uppleva allt det som hembygdsföreningarna har att erbjuda. Arrangemanget är en rikskonferens, men vänder sig främst till hembygdsföreningar i Västergötland. Exempel från olika delar av landet och tillfällen till diskussioner. För mer information och detaljprogram, se Deltagaravgift: 100 kr/person inkl kaffe och lunch. Anmälan senast 29 mars till Sveriges Hembygdsförbund, Box 6167, Stockholm, tfn: , e-post: Postgiro: Ange Mångkultur på avin. Arrangörer: Sveriges Hembygdsförbund och projekt Kulturarv i Herrljunga i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. 24 Uddevallavarvet i blickpunkten på Varvsforum 2007 För femte gången kallar nätverket Svenska Varv till ett Varvsforum, i år huvudsakligen förlagt till Bohusläns museum maj. Svenska varv vill stötta och inspirera ideella och lokala projekt. Man verkar också för att initiera dokumentationer, forskning och utställningar som belyser varvens särart och betydelse i industrisamhället. I nätverket ingår förutom ideella varvshistoriska föreningar, riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer och IF-Metall (tidigare Svenska metallindustriarbetareförbundet). Varvsforums målgrupp är föreningar, enskilda och institutioner som arbetar för att bevara och bruka minnen från de svenska varvens storhetstid maj bjuder man på ett intressant och digert program, som startar med registrering och kaffe lördag kl Här några av lördagspunkterna (det fullständiga programmet finns att ladda ner från Uddevallavarvet film från Uddevallavarvets historia kommunantikvarie Carl Casimir Varvsdokumentation byggnadsantikvarie Katarina Andersson och etnolog Lisa Jonsson, BM Vambola Kallaste om en pågående bokproduktion med minnen från varvet Minnet av ett varv Varvshistoriska föreningen i Sölvesborg visar en ny film om stadens varv och berättar om sin verksamhet Besök på Sjömanshusmuseet, alt. konsert på BM ca m/s Byfjorden tar föranmälda och hugade deltagare med på en skaldjurskryssning Söndagen inleds med morgonguidning i Kasenområdet (Uddevallavarvets område som kommunen sålt till Kynningsrud Prefab) Deltagande varvshistoriska föreningar presenterar sina pågående & planerade verksamheter. Diskusson om möjliga samarbetsprojekt Presentation av och diskussion kring den strategiplan som tagits fram för kommande års nätverksarbete. 5

5 Stjärnpedagog lärde snabbt datanoviser bygga hemsidor för sina föreningar Att bygga en egen hemsida, det låter svårt det. Ändå var det ett tjugotal personer från våra SHF-anslutna föreningar som hörsammat inbjudan till en kurs i detta svåra ämne. Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Götalands region hade ställt sin datasal i Uddevalla till vårt förfogande, och Sveriges Hembygdsförbund hade skickat sin ansvariga för SHF:s portal Pernilla Söderquist som ledare för kursen. Med dessa förutsättningar kunde inte utbildningen misslyckas. Tvärtom. Pernilla visade sig vara den stjärnpedagog som vilken skola som helst skulle vara lycklig över att ha i sitt kollegium! Med distinkt klarhet gjorde hon det som kunde anses svårt till något mycket enkelt. Men det är inte fritt fram att skicka ut en hemsida i webbrymden. Det finns juridiska klurigheter att ta hänsyn till. Därför inledde Pernilla med att först undervisa om upphovsrätten.* Denna anger ju förutsättningarna för att få använda bilder, som någon annan har framställt. Det är viktigt att vi tänker på att en bild bara får användas i det sammanhang som har överenskommits med upphovsmannen. Dennes rätt till sin bild eller text gäller dessutom 70 år efter dödsåret. Personuppgiftslagen kanske mera känd som PUL måste vi också ta hänsyn till. Den är omfattande och bitvis svåröverskådlig. PUL gäller samtliga uppgifter om nu levande personer, inte bara det som kommer att stå på hemsidorna. Även uppgifter om en avliden person, vilka kan relateras till en nu levande person, berörs av lagen. Eftersom det kan vara svårt att urskilja var gränsen går från fall till fall, rekommenderas att granska vad som står på webbsidan Här hittar vi exempel på hur olika fall har bedömts. Efter denna juridiska genomgång var det dags att bygga hemsidan. Genom att dela in kursen i tolv moment ledde Pernilla oss successivt framåt. Först en Andra kursdagen deltog representanter från De seglade för Tjörn, Föreningen Sjöstjärnan, Bokenäs-, Hjärtums-, Partilleoch Svenneby hembygdsföreningar. Foto: Ralf Olsson, KVC. 6 Tips för föreningar som i Bohuslän vårdar fasta fornlämningar Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond lämnar anslag för vetenskaplig undersökning och beskrivning av fornlämningar inom Bohuslän och Dalsland samt till vård av sådana fornlämningar. I enlighet med donatorns anvisningar är stiftelsen i första hand inriktad på undersökning, beskrivning och vård av fasta fornlämningar såsom boplatser, bautastenar, hällristningar och dylikt. Anslag kan sökas av enskilda forskare, hembygdsföreningar och liknande sammanslutningar, museer och vetenskapliga institutioner m.fl. Information om ansökningsförfarande och ansökningstider finns på stiftelsens hemsida För behandling vid fondens vårsammanträde ska ansökningar ha kommit in senast 31 mars till Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond, c/o Bohusbanken Kapitalförvaltning Box 11055, Göteborg. Tfn och tips om bidrag till energieffektivisering Hembygdsföreningar kan ansöka hos länsstyrelsen om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Genom riksdagsbeslut har stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet förlängts till år 2008 ut. Det är många krav som ska vara uppfyllda. Du hittar aktuell information och ansökningsblanketter hos Boverket (www.boverket.se), men du ansöker hos Länsstyrelsen. Ansökan kan ske fortlöpande under året, men du kan inte ansöka för redan avslutade projekt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länskod: 14, Göteborg Tfn: Fax: E-post: Sprid information om sommaraktiviteter via Utgångspunkten! Bohusläns museums nya basutställning Utgångspunkten invigs 2 juni och BHF förfogar över en del av utställningen. Här kommer BHFs föreningar att presenteras via en karta i A2-format med bilder från alla föreningar och ett informationsblad/kalendarium där föreningarna kort berättar om sommar- och höstaktiviteter. Så skicka in Din förenings sommar- och ev. höstprogram till kansliet så att de kommer med i sommarens programblad! 23

6 Användardag på Kulturvårdscentrum Tretton personer från sex föreningar hade hörsammat kallelsen att delta i BHFs årligt återkommande användardag på KVC om registreringsprogrammet SOFIE. Den här gången informerade vi om uppgradering från tidigare versioner av SOFIE till SOFIE Reflex, d.v.s version 7. Bohusläns museum, som nu arbetar i version 5, kommer under våren att uppgradera till 7:an. Detta gör att de föreningar som från museet vill få del av föremåls- eller fotoblanketter med tillhörande bilder också måste uppgradera sina versioner. Vi informerade också om den accesstjänst som Kristina Holmström har hos BHF och som innebär att hon åker runt och utbildar föreningarna i registrering och användning av SOFIE. En fråga som togs upp var möjligheterna att söka i programmet. Vi visade hur man med sökeditorn kan söka på vad som helst i hela programmet - många kände inte till detta. En annan fråga var om man direkt från SOFIE kan göra ett bildspel på utvalda bilder i programmet. Det går att göra i version 7 eftersom man där kan utforma egna blanketter och då i bildspelet tar med enbart de uppgifter man själv vill ha med. Ett önskemål som kom upp var att man vid föremålsregistrering kunde få ett program som man kan söka med på sakord och direkt få reda på klassifikation 1 och 2. Det skulle vara ett bra komplement till lathunden Funktionsbeskrivning som redan finns i Excelformat. Vi lovade att se över möjligheten att ordna detta. Nästa SOFIE-användardag hoppas jag på större anslutning när vi nu har över 30 föreningar som har köpt SOFIE. Gunnar Malm Verksamhetsledare KVC Expertråd om plastföremål: Förvara dem mörkt, torrt och svalt Under tre år pågår ett utvecklingsprojekt på Riksantikvarieämbetet med syfte att utarbeta rekommendationer för hur plastföremål skall bevaras och förvaras. Sammansättningen i plast är ofta komplex och beständigheten dålig. Ofta är det mjukgöraren i plasten som försvinner och plasten blir hård och spricker. Syre, ljus och värme bidrar till åldrandet. De tips som ges idag är att förvara plastföremål mörkt, torrt och svalt med en jämn temperatur på ca 10 C. Förvaringsmiljön skall också ha god ventilation, vara dammfri och skild från andra föremålstyper. Barbro Asptröm, Partille hbf, praktiserar nyvunna kunskaper förmedlade av Pernilla Söderqvist från SHF. Foto: Jonny Elfving, KVC. Varje förening som är ansluten till SHF förfogar kostnadsfritt över ett utrymme på 10 Mb, vilket gott räcker för en normal hemsida. Vill en förening disponera ett större utrymme på förbundets server, är detta möjligt mot en viss avgift. Mer information finns på Utan att vi var medvetna om det, tror jag att det var en historisk händelse vi hade förmånen att delta i. Att föreningarna med datorns hjälp når ut i världen med allt vad de vill berätta om, är väl en lika stor händelse som när skrivmaskinen introducerades och ersatte skrivpennan? Jag är också övertygad om att varje förening inom överskådlig tid har sin egen hemsida. Det gängse argumentet mot datoranvändning, att man är för gammal för att bruka denna nymodighet, kom på skam, då man gör ett överslag över kursdeltagarnas ålder. Inte för att vi var lastgamla, men visst hade vi lämnat tonåren för en tid sedan! På kursen deltog även Kulturvårdscentrum genom Jonny Elfving och Ralf Olsson. Därmed har BHF möjlighet att med deras hjälp arrangera egna kurser i Att bygga en hemsida. De föreningar som är intresserade av detta är välkomna att ta kontakt med vår kulturarvskonsulent Marika Russberg. Jan Sjöberg * För dem som vill fördjupa sig i föreskrifterna om upphovsrätten hänvisas till webbsidorna: och skickligt genomförd muntlig genomgång, som följdes av praktiska övningar. Till vår hjälp hade vi då en vägledande manual, som kommer till god nytta vid repetitioner på hemmaplan och byggandet av föreningens egen hemsida. För visst kan alla vi deltagare nu åstadkomma en intressant och informativ hemsida för vår förening. Vi kan dessutom sprida våra nyvunna kunskaper till andra i föreningen och låta många bli delaktiga i produktionen. Men innan vi startar skall vi ha en överenskommelse med Sveriges Hembygdsförbund, om vi vill använda oss av dess webbplats.

7 Träfiskebåtskonferens utan fokus på kärnproblemet flytande kulturarv riskerar gå i kvav För drygt 10 år sedan fanns det nästan 150 träfiskebåtar i Sverige. Idag är antalet reducerat till 65 båtar som är i bruk i det yrkesmässiga fisket. Dessutom finns det ett mindre antal som är ombyggda till fritidsbåtar. I höstas hölls på Bohusläns museum en konferens för att belysa den förändring som sker i våra kustsamhällen när dessa fiskebåtar som under lång tid varit livsnerven i många kustsamhällen och gett samhällena deras karaktär håller på att försvinna. Nya "hot" mot de få kvarvarande träfiskebåtarna. - Artikel i Bohusläningen, februari Många av fiskefartygen som tas ur drift huggs upp trots att de är i gott skick och hade kunnat tjäna ytterligare många år. Orsaken till utrangeringen är de kondemneringsbidrag (kondemnering = skrotning) som betalas ut från EU i syfte att minska den svenska fiskeflottan. Även vår fiskepolitik och omläggningen av fiskenäringen under senare år har medfört att färre fiskebåtar av trä används inom fiskenäringen. Konferensen arrangerades av Föreningen för Dokumentation av Träfiskebåtar och Varven, Bohusläns museum och Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs Universitet och samlade drygt 150 deltagare med både talare och åhörare från Norge och Island. Frågeställningar som bevarande av den traditionella träfiskebåten och regional utveckling av kustområdena och ett nordiskt samarbete runt dessa frågor var huvudämnen under dagen. Vi fick ta del av hur man på olika sätt i Norden arbetar för att bevara det maritima arvet. Ett mycket inspirerande föredrag hölls av museichef Örlygur Kristfinnsson från Sillhistoriska museet i Siglurfjördur på Island. En annan verksamhet som presenterades var den norska stiftelsen Listesköyta, där Stein Nordhaug och Tore B. Johansen redogjorde för organisationens arbete med dokumentation och museiverksamhet samt nybygge av träbåtar. Eldorado för kulturmiljöintresserade Riksantikvarieämbetet öppnar sökvänliga kulturmiljödatabaser Nu är det redan julafton för alla kulturmiljöintresserade sedan Riksantikvarieämbetet på förhållandevis kort tid lanserat flera förnämliga söktjänster till sina egna databaser. Kulturmiljösök är en tidsbesparande samsökstjänst, dvs den söker i flera källor samtidigt och ger sen ett samlat svar från källorna som genomsökts. Det kan röra sig om fornlämningar, byggnader, bilder, kartor, böcker och publikationer. I bilddatabasen Kulturmiljöbild finns ca digitaliserade och sökbara fotografier från RAÄs fotoverksamhet som startade redan i slutet av 1800-talet. Motiven är inte bara fornlämningar, arkeologiska utgrävningar och kyrkor utan databasen innehåller också många foton från städers arkitektur och kulturmiljöer. Arbetet med att lägga in mer information pågår kontinuerligt i alla databaser. Det här är bara början, lovar projektledaren David Haskiya. En glad överraskning är också att man som privatperson och för eget bruk till mycket humana priser kan få sig tillsänt bildfiler på CD, som e-post eller färglaserutskrifter i A4- eller A3-format. I Bebyggelseregistret kan man söka information om vårt byggda kulturarv. Men för att kunna söka i registret måste man logga in, dvs först per epost anmäla sitt intresse och får då ett lösenord som dock bara är giltigt i sex månader (men naturligtvis är det möjligt att sen söka på nytt). Som inloggad kan man välja att söka på en specifik byggnad, en stadsdel eller en kyrkomiljö. Registret omfattar alltså både landsbygd och stadsbebyggelse och sträcker sig från medeltida kyrkor fram till moderna storstadsområden. Även här pågår ett kontinuerligt arbete med fortsatt dokumentering och inläggning av information. Riksantikvarieämbetet har också startat en tjänst på nätet med möjlighet att söka efter fornlämningar. FMIS heter tjänsten och står för Fornminnesinformationssystem. I FMIS Fornsök finns över 1,5 miljoner fornlämningar från stenåldern till 1900-talet, från monumentala gravar och befästningar till hällristningar, gruvor och torp. Även här fylls systemet kontinuerligt på med information om nya fornlämningar. 8 21

8 K-märkta byggnader årets tema för Kulturhusens Dag På initiativ av Europarådet ordnas sedan 1980-talet Kulturhusens dag i nästan alla europeiska länder. I år arrangeras dagen den 9 september med tema K-märkt. Vad är egentligen K-märkt? Varför är en viss byggnad eller miljö k-märkt och en annan inte? En vanlig uppfattning är att det är det Bland Sveriges över 9500 byggnadsminnen vackra som skyddas och en del blir finns bl a Mårtagårdens dass för tjänstefolk därför upprörda när "fula" miljöer i Kungsbacka. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ. k-märks. K-märkt är ett begrepp som används för bebyggelse och miljöer med ett utpekat kulturhistoriskt värde. De kan ha olika typer av lagskydd* och ofta innebär det att en byggnad inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. På Kulturhusens dag uppmärksammas varje år en speciell kulturmiljö, dit allmänheten är välkommen på gratis besök och guidning. Med årets tema K-märkt kan allt från bostadshus och slott till industrier och trädgårdar komma att visas. Byggnader och miljöer som berättar om hur dagens samhälle vuxit fram står i fokus. Dessa gör historien tillgänglig och angelägen för oss i vår egen samtid. Det handlar inte om fult eller fint utan det gemensamma för k-märkta byggnader och miljöer är att de berättar en historia om tidigare förhållanden och om hur samhället växt fram, säger projektledaren Pia Hedentedt. Och hennes chef, riksantikvarie Inger Lillieqvist tillägger: Utmaningen för kulturmiljövården är hur vi ska värdera och välja. Vi kan inte bevara allt utan måste göra strategiska urval. Nu söker Riksantikvarieämbetet, RAÄ, lokala arrangörer som vill vara med och visa K-märkta byggnader och miljöer den 9 september. RAÄ samordnar och marknadsför evenemanget med bl.a. affischer och annonser. Sista anmälningsdag 21 maj. Mer info på * Byggnadsminne - kulturminneslagens 3 kap. skyddar särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller miljö. Alla kan komma med förslag till länsstyrelsen som tar beslut. q-märkning och områdesbestämmelser kan kommuner besluta om enligt plan- och bygglagen för att skydda byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt startade J(ohan) W(iktor) Bergs Varv & Mek. Verkstad byggnation på Hälsö av träfiskebåtar och blev snabbt ett av de största svenska träfiskebåtsvarven. Sin mest expansiva period hade varvet mellan och 1950-talen då man sliptog båtar per år. Varvsrörelsen upphörde Foto: Walter Berg. När det gäller konferensens huvudfråga, bevarandet av den nordiska träfiskebåten, var det i huvudsak Christer Oscarsson från Hällevikstrands Varv som närmade sig frågan. Han gav en beskrivning av varvets verksamhet och redogjorde för dess arbete med att bevara kunskapen om reparationsarbeten på gamla träbåtar. Genom ett EU-projekt har varvet dokumenterat sina kunskaper och erfarenheter av reparationsarbeten så att kunskapen som levt i arv mellan generationer på varvet inte skall gå förlorad för eftervärlden. Annars var det få av talarna som berörde huvudfrågan för dagen. Annette Johansson från Länsstyrelsen i Blekinge berörde den till viss del i sitt anförande Skrotning av svenska fiskefartyg flytande kulturarv som försvinner, men hon kom aldrig till frågans kärnpunkt och någon fortsättning på temat av andra talare blev det inte heller. Vid den avslutande diskussionen och sammanfattningen av konferensen föll i princip frågan om hur den nordiska träfiskebåten skall kunna bevaras helt bort. Orsaken var inte att frågan är ointressant utan snarare att konferensens huvudtema överskuggades av alla andra intressanta teman som dagens talare hade tagit upp. Forts. nästa sida

9 Mig personligen gav informationen om den norska organisationen Kysten (wwww.kysten.no) stor behållning. För frågor som berör kustbor och bevarande av deras traditioner och särpräglade kultur, har organisationen lyckats erhålla resurser från både norska staten och andra samfälligheter så att de klarar av att driva väsentliga frågor framåt. Någon motsvarighet har vi ännu inte i Sverige, vilket gör att dessa frågor inte lyfts fram. Annars ser jag fram mot en uppföljning av konferensen, men skulle då med glädje se en bättre fokusering på kärnfrågan: hur ska vi kunna bevara de nordiska träfiskebåtarna och då kanske inte främst som en museal företeelse utan i bruk hos yrkesverksamma fiskare. Mats Ekberg Ursprungligen var det även meningen att Föreningen för Dokumentation av Träfiskebåtar och Varven under dagen skulle ha presenterat andra delen av Fiskebåtarna och varven - Skeppsbyggarna, där man ger en historisk återblick på samtliga svenska fiskebåtsvarv. Boken har dock blivit något försenad. Första delen, Fiskebåtarna och varven - Fartygen, publicerades 2002 och rönte då stor uppmärksamhet. Varvsforum i Uddevalla maj. Läs om programmet på sid. 5! Loppmarknadsfynd vållar bryderi hos Partille hembygdsförening Partille hembygdsförening har fått in ett föremål (se också bild på omslagets baksida!) som man trots efterforskningar inte lyckats komma fram till vad det är och vad det använts till. Det lämnades in till föreningen av en man som själv köpt det på en loppmarknad. Föremålet är ca 15 cm högt och till övervägande del av mässing. Det ser ut som en tratt men har en öppningsbar lucka i pipen. Inuti finns inga mått utsatta men däremot står det handskrivet 1347 på föremålet. Eftersom föremålet är märkt är det inte alls osannolikt att någon stulit och sedan sålt det. Om någon vet vad föremålet har använts till skulle det vara väldigt uppskattat om ni hörde av er med några rader till Och skulle föremålet och märkningen kännas igen av någon person eller förening återlämnar Partille hembygdsförening gärna föremålet till dess rättmätige ägare. Många stenvalvsbroar finns det - och nu ska ska de dokumenteras Vi är två frilansjournalister som planerar att i vår börja arbetet med en bok om stenvalvsbroar i Västra Götaland. Nu behöver vi hjälp med att hitta de broar som kan vara aktuella för vår bok. Vi hoppas kunna dokumentera broarna under sommarhalvåret 2007, med sikte på en färdig bok inom cirka två år. Tanken är att vi i boken ska presentera ett urval av länets broar med bilder och lite längre text. Broarnas historia, anekdoter kring broarna från förr eller nutid och berättelser om hur broarna sköts idag, till exempel om de är viktiga för en bygds identitet och är något att samverka och mötas kring. Ambitionen är också att vi i boken ska lista så många broar som möjligt. Eftersom det finns väldigt många stenvalvsbroar, skulle vi i arbetet med att hitta dem alla behöva assistans av länets hembygdsföreningar. Finns det en stenvalvsbro i din hembygd som du tycker bör vara med i boken? Det kan vara en stenvalvsbro som är vacker och välbevarad. Eller så finns det kanske en rolig eller spännande berättelse från brons historia? Kanske är det något annat som utmärker bron? Alla intressanta uppslag är till god hjälp, så känner du till någon stenvalvsbro som kan vara intressant i en sådan här bok, tveka inte att kontakta oss! Om ni vill veta mer om vad vi sysslar med annars, kan ni gå in på vår hemsida: Florence Oppenheim och Daniel Svensson Tfn: , e-post: Carl von Linné ingen trist perukstock står det att läsa på den regionala webben för Linnéjubileet, Linné kan inte ha varit särskilt trist med tanke på att han än idag inspirerar och engagerar. 28 jan. gick startskottet för firandet i regionen på Gunnebo slott och nu väntar ett helt år med aktiviteter på tema Linné: utställningar, trädgårdsprojekt, resor, skolprogram, vandringar, föreläsningar, musikevenemang, studiecirklar, kulinariska äventyr m.m. Mer information finns på och på Peruk? Ja, men ingen perukstock! Ta chansen att vara med och fira Linné! Delta i BHFs stipendietävling som i år har tema Hipp, hipp, hurra för vår Blomsterkung, anordna blomster- och naturvandringar i Linnés anda, musikafton med 1700-tals musik,, visa föreningens 1700-tals byggnader eller föremål osv. Lägg in information om föreningens aktiviteter med anledning av jubileet i kalendariet på

10 vill till inom hembygdsrörelsen, för att kunna genomföra allt som krävs för att värna kulturarvet och arrangera sociala aktiviteter. Skåne ämnar direktansluta nya föreningar till SHF Det finns en stark önskan hos övervägande delen av föreningarna i Skåne att vara anslutna till Sveriges Hembygdsförbund. Men fortfarande är en ev. anslutning frivillig. Dock ämnar förbundet ändra stadgarna, så att varje ny förening blir direktansluten. Övriga föreningar får en övergångsperiod, innan anslutningen blir obligatorisk. Dessutom väljs inga ledamöter till förbundets styrelse utan att de tillhör en ansluten förening. Inom Sveriges Hembygdsförbund pågår en organisationsutredning. En av frågorna som ska tas ställning till är huruvida riksstämman ska hållas, som nu, varje år eller ändras till vartannat år. Att arrangera en stämma är ett omfattande arbete för både SHFs kansli och arrangerande förbund. Glesare stämmor skulle ge bättre kvalité på innehåll och bearbetning av motioner. Regionala stämmor skulle kunna läggas in och ersätta riksstämman vartannat år. Detta skulle ge större möjlighet för fler kulturarvsvänner att träffas och mer närstående frågor skulle kunna behandlas. I Lund gick dock åsikterna isär, och någon enighet uppnåddes inte. Själv förordar jag riksstämma vartannat år och regionala stämmor däremellan. Andra ämnen där synpunkterna gick isär var medlemsavgiften till SHF och hur andra föreningar än hembygdsföreningar skall definieras, vilket har betydelse för avgiften till riksförbundet. Jag har flera gånger tagit upp dessa saker, men vill inte påstå att jag har mötts av applåder från rikshåll. Det har snarare varit tystnaden som talat! Men nu hade alltså SHF fört upp dessa frågor på agendan. Avgiften till SHF är åtta kronor per medlem och år. Förutom att stödja kulturarbetet får föreningarna som väl är bekant en hel del materiella förmåner. Men för mycket stora hembygdsföreningar med kanske långt över tusen medlemmar blir årsavgiften betydande. Jag har ansett att SHF skall granska nuvarande system och presentera ett annat, som inte slår så hårt för mycket stora föreningar. Men, som någon frågade sig, har inte de mycket stora föreningarna egentligen gott ställt i motsats till många av de mindre? Stiftelser som är anslutna till SHF har hittills betalat 500 kronor. Denna avgift höjs till kronor från i år. Men det finns även andra föreningar som betraktas som andra föreningar än hembygdsföreningar och betalar denna avgift. Vilka som avses med detta har jag velat att SHF skall förtydliga. Organisationsutredningen kommer nu att behandla även denna fråga. Jan Sjöberg Uddevalla Natur- och Kulturguide NYA BÖCKER Skalbärgen räknas med rätta ibland et af de största Bohus Läns under så skriver Carl von Linné 1746 om Skalbankarna i Sanneröd när han just anlänt till Uddevalla. Och visst finns det många små underverk att upptäcka och uppleva med boken i handen. Boken inleds med ett betraktande av Uddevalla kommun från ovan. Jan Uddén, biolog på Bohusläns museum, beskriver sin hembygd från passagerarplatsen på ett Cessnaplan. Han ser oändliga barrskogar med vattenspeglar, spåren av inlandsisen och av människors möda i torvtäkter och sjösänkningar, fjordar med mörka bankar av blåmusslor och gröna områden med ålgräsängar, kyrkor och klosterruiner, motorvägar och broar, hästar, kor och får Väl på marken igen konstaterar Jan Uddén, liksom Viktor Rydberg; Traktens skönhet överträffar mina djärvaste förväntningar. Boken beskriver drygt 100 natur- och kulturmiljöer som grottor, fjäll och vikar, torp, kvarnar och hembygdsgårdar, badplatser, vandringsleder och fiskevatten, hällristningar, gravfält och kyrkor Texterna om besöksmålen lockar till besök och illustreras med en mängd bilder. Som läsare längtar man efter våren och utflykter i det gröna. Natur- och Kulturguiden säljs bl.a. på Bohusläns museum för 60 kr inkl karta. Marika Russberg Handbok i fornminnesvård Denna bok är tänkt att fungera som ett stöd för dig som arbetar med fornlämningar och kulturlandskap. Det är också en bok för dig som vill få en inblick i hur kulturmiljövården fungerar i praktiken. Boken spänner över ett brett fält, från konkreta råd om skötsel och informationsinsatser till lagstiftning, styrdokument och specialtillämpningar. Boken säljs bl.a. på Riksantikvarieämbetets bokhandel på nätet, för 190 kr.

11 Överraskande upptäckt för BMs forskare: Tiotusentals barn har varit på kollo i Bohuslän sedan 1902 Många anläggningar uppfördes särskilt för barnkoloniverksamhet. Här Barnens by i Stora Höga, Stenungsunds kommun. Bohusläns museums bildarkiv. VAD TÄNKER du på när du hör orden barnkoloni eller kollo? Sommar, sol, bad, skrattande barn och utomhuslek? Det har förstås varit en stor del av livet på kollo. Många är de människor som har minnen från kollo. Verksamheten har sträckt sig över hela 1900-talet och än idag ser vi liknande former för barns sommarvistelser. Bohusläns museum har med stöd av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Västra Götaland genomfört en inventering av platser inom f.d. Göteborgs- och Bohus län (exkl. Göteborgs kommun) där barnkoloniverksamhet har förekommit. Undersökningen visar att barnkoloniverksamheten har varit omfattande då vi har funnit 110 platser i vårt område. Grangärde först med koloni i Strömstad 1902 Den tidigaste kolonin i kartläggningen är Grangärdes koloni på Öddö i Strömstads kommun dit barn från Dalarna blev skickade så tidigt som Vi har funnit ett antal platser som hade verksamhet sommaren 2006 som bl.a. Majblommans koloni Galtarö i Stenungsunds kommun och Popkollot på Hönö i Öckerö kommun. Barnkoloniverksamheten har varit så omfattande att vi tror att tiotusentals barn har varit på kollo i vårt område. 12 Bland frågorna på Förbundsordförandeträff i Skåne: Kan riksstämmor vartannat år ersättas av regionala stämmor? De olika hembygdsförbunden i Sverige har varje år en viss, kontinuerlig kontakt. Vid Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma träffas alla, liksom när Förtroenderådet dras samman. I detta ingår förbundens ordföranden och ytterligare någon styrelseledamot. Dessutom finns det ännu ett tillfälle då erfarenheter kan utbytas, och SHF:s kansli kan testa olika frågor och förslag med en mindre grupp förbund. Detta sker när SHFs presidium träffar de regionala förbundens ordföranden i Götaland respektive Svealand och Norrland var för sig. Årets ordförandeträff hölls på anrika Akademiska föreningen i Lund. Att referera allt som behandlades skulle här leda för långt, men jag tar upp några frågor och synpunkter. Som värd för träffen inledde Skånes ordförande Per Stenmarck och berättade om aktualiteter inom sitt förbund där man bl.a. genomfört en SWOT-analys, d.v.s. granskat svårigheter, svagheter, möjligheter och hot. Bland styrkorna i Skåne noterades hög kompetens hos personal och styrelse samt många samarbetspartners. En annan styrka var att 75% av föreningarna är anslutna till SHF, men samtidigt påpekades svagheten i att 25% stod utanför riksförbundet. Ekonomin och svårigheter att finansiera underhåll av hembygdsgårdar var andra 17 Per Stenmarck, ordf. i Skånes Hembygdsförbund. svagheter. Att förbättra samarbetet med såväl kommuner och näringsliv som byalag och sockenföreningar sågs som en möjlighet att utveckla verksamheten. I analysen uppgavs inte så många hot mot hembygdsrörelsen, men ett av dem var farhågorna för ett sviktande intresse för ideellt arbete och att folk inte vill binda sig för någon längre tid. Som alltid i sådana här sammanhang sågs ålderspyramiden som ett hot. Men här har jag en annan åsikt. Det är först efter pensioneringen som man kan åta sig det tidskrävande arbete som det vanligtvis

12 Kristina får förklaring till märklig "borg" i Partille Under höst- och vintermånaderna har jag huserat hos Ucklums hembygdsförening, Uddevalla hembygdsförening, Jonsereds hembygdsförening samt Partille hembygdsförening. Arbetsuppgifterna har också varierat. Allt ifrån att hjälpa till och lära ut föremålsregistrering och tematisering av samlingar till fotoregistrering och skanning av bilder i Photoshop. I Partille, där jag i skrivande stund befinner mig, är det i första hand fotoregistrering som gäller. Här finns, som i de allra flesta hembygdsföreningar, en fantastisk samling bilder, föremål och berättelser. Men något som alltid fångat mitt intresse är borgen, som jag alltid kallat den när jag åkt E20 förbi med bilen. Jag var tvungen att passa på att fråga om denna borg, som faktiskt ligger precis ovanför Partille hembygdsförenings lokaler, och fick en hel berättelse. Utkikstorn för att lindra hemlängtan Det visade sig att borgen var nästan 100 år gammal och det var fabrikör Ernst Harbeck sr som lät uppföra den. Borgen var inte heller en borg utan ett utkikstorn i tappning av en rhenländsk riddarborg. Familjen var av tysk härkomst och för att lindra sin hustrus hemlängtan byggde Ernst utkikstornet till henne. På så vis kunde det påminna henne om hemlandet. Från tornet har man en fullkomligt häpnadsväckande utsikt och för hundra år sen var utsikten säkert ännu vackrare över den gröna Sävedalen. Familjen Harbecks hus och trädgård låg precis nedanför utkikstornet och på vägen upp till tornet finns även en grotta kvar att beskåda som samme man lät spränga in i berget. Grottan skulle både vara förskönande efter dåtidens vildvuxna, pittoreska engelska trädgårdsideal, men hade också en rent praktisk funktion genom att skydda mot flygbomber. På kvällarna är utkikstornet numera belyst och är säkerligen lika fantasieggande för dagens ungar som den var för mig, och fortfarande är. Och nu, när jag känner till hela historien bakom, är den knappast mindre romantisk. KRISTINA HOLMSTRÖM Accessanställd BHF DE TIDIGA kolonisterna var ofta friska barn från tuberkulösa hem. Kolonivistelse har främst erbjudits och erbjuds fortfarande barn från ekonomiskt utsatta familjer och miljöer samt barn med funktionshinder. Barnen kommer ofta från städer men även landsbygdens barn har kunnat fara på kollo. En kolonivistelse har oftast inletts och avslutats med en längre resa, den mellan hemstaden och kolonin. Barn från Skara, Lidköping, Södertälje, Estland, Karlstad, Finland, Ludvika och många andra platser har varit på koloni i vårt område. Koloniverksamheten startades av ideella krafter med skolläkare, lärare, präster, engagerade kvinnor m.fl. som arrangörer. Många föreningar, församlingar, företag, fackföreningar, kommuner och privatpersoner har som arrangörer bidragit till den omfattande kolloverksamheten. DE FÖRSTA kolonierna hyrde in sig på landsbygden, ofta i bondgårdar. Det var en grupp barn, föreståndare, kokerska och ett par biträden. Allt eftersom verksamheten växte ökade kraven på hur miljön på kolonierna skulle vara. Det fick till följd att man började bygga anläggningar särskilt anpassade för just barnkoloniverksamhet. Vi har funnit ca 25 sådana anläggningar byggda för kolloverksamhet. Den lantliga miljön har alltjämt varit viktig, liksom möjligheter för barnen att bada i hav eller sjöar. Stort tack till hembygdsrörelsen för all information! Aldrig hade vi kunnat föreställa oss omfattningen av koloniverksamheten i vårt område innan vi satte igång. Och inte heller det engagemang som vi har mött när vi kontaktat personer och föreningar under arbetets gång. Ett stort tack till er i hembygdsrörelsen för all information ni givit oss! Vi kommer under det här året att i någon form fortsätta arbetet med barnkolonierna. I skrivande stund väntar vi besked om ekonomiskt stöd till nästa etapp. Katarina Andersson Lisa Jonsson Byggnadsantikvarie Etnolog/projektledare En av alla kolonier som var knutna till företag, Götaverkens bankoloni i Bokenäs. Bohusläns museums bildarkiv

13 Välkommen 19 maj till Stämma i Dingle! I år står BHFs föreningar i Munkedals kommun som värdar för årsstämman som kommer att hållas 19 maj på Naturbruksgymnasiet i Dingle. På programmet står självfallet BHFs årsmöte och de traditionsenliga utflykterna till intressanta besöksmål i närheten. De tre utflykter som erbjuds är: Munkedals eget Stonehenge Stenehed, Svarteborgs kyrka med sina tre klockor samt kaffe och kaka på Svarteborgs hembygdsgård. Järnåldersgravfältet Stenehed (bilden nedan) med högar, en domarring och en konstruktion av resta stenar på rad som anses kunna vara en form av astronomisk kalender är en fantasieggande plats. Svarteborgs kyrka har medeltida ursprung men byggdes om väsentligt i början av 1700-talet och ett torn uppfördes 30 år senare. En medeltida dopfunt finns bevarad i kyrkan liksom takmålningar av Christian von Schönfeldt. I tornet finns inte mindre än tre klockor; lillklockan, mellanklockan och storklockan. I Fiskebo gamla skola som idag är Svarteborgs hembygdsgård bjuder hembygdsföreningen på kaffe och kaka. BILDER Munkedals Kommun: Stenehed Hans-Olof Hansson: Fibendalsstugan, Dingle Tomas Brandt, Bohusläns museum: Bärfendals kyrka Fibendalsstugan, Mor Stinas stuga och andra spännande och intressanta byggnader på Naturburksgymnasiet Dingle. Hör historien om skolan som invigdes 1922 och som består av ett 30-tal byggnader från 1700-talets ryggåsstuga från Fibendal (bilden ovan) och Mor Stinas stuga till tjugohundratalets moderna stall, växthus och ladugård. På skolan ryms, förutom alla elever och lärare, många djur som kor, suggor och hästar, men också ödlor och ormar, här finns gårdsbutik, motorsågsmuseum och ekologiskt jordbruk. Bärfendals kyrka från 1000-talet, Kaserna och gamla bruket. En resa i tid och rum från medeltid till industrialiseringen. Bärfendals kyrka (bilden t.h.) är troligen den äldsta kyrkan i Bohuslän som fortfarande är i bruk och kyrkan rymmer många spännande föremål som ett timglas och en fattigstock från 1700-talet. Utanför kyrkan står en bautasten som kan indikera att platsen var en begravningsplats även under förkristen tid. Munkedals hembygdsförening bjuder på kaffe och kaka på hembygdsgården Kaserna. I närheten finns en intressant milstenssamling och en vacker stenvalvsbro. Vid gamla bruket berättas historien om småindustriernas födelse och liv. Varmt välkommen till Munkedal! Dingleskolans Elevförbunds Fornminnesförening, Berfendals hembygdsförening, Föreningen Sverredagar på Sörbo, Hede Fornminnes- och Hembygdsförening, Munkedals Hembygdsförening, Svarteborgs Hembygdsförening Prel. Hålltider Samling, registrering, kaffe med fralla Svarteborgs Spelmanslag Välkomsthälsningar Jan Sjöberg, BHFs ordförande Göran Holmberg, Naturbruksgymnasiets rektor Alf Sifversson, kommunalråd, Munkedal Årsstämma med diplom- och plakettutdelning LUNCH ca Utflykter (se vidstående artikel) Eftermiddagskaffe Kallelse och ytterligare information skickas inom kort till föreningarna.

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Månadsblad - Februari

Månadsblad - Februari 2013-01-30, Göteborg Månadsblad - Februari Kära IOGT-NTO-medlem! Ett nytt år har gjort intåg och likaså har ett nytt fantastiskt verksamhetsår, där vi fyller på med roliga aktiviteter som ger förnyad energi

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

Nytt från Blekinge spelmansförbund

Nytt från Blekinge spelmansförbund Nytt från Blekinge spelmansförbund Juli 2015 Rapport från SSRs årsmöte Skånes spelmansförbund stod som värdar för årets årsmöte inom SSR. Mötet hölls på Sundsgården i Helsingborg. Det enda som var utöver

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Protokoll L02-2013. LAG Terra et Mare 18 mars 2013. Tid: 15.00-15.50. Kulturhuset Fregatten, Stenungsund

Protokoll L02-2013. LAG Terra et Mare 18 mars 2013. Tid: 15.00-15.50. Kulturhuset Fregatten, Stenungsund L02-2013 Protokoll LAG Terra et Mare 18 mars 2013 Tid: 15.00-15.50 Plats: Kulturhuset Fregatten, Stenungsund Medverkande: Essam El Naggar (ordf.) Gösta Andersson Rolf Andersson Bert Olsson Göran Oskarson

Läs mer

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv!

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! Vägledning och inspiration för de förskolor och skolor som vill upptäcka Öckeröarnas kulturarv. Är du pedagog och intresserad av att genomföra någon av aktiviteterna med din

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND Rikskonferens på Lidingö den 23-24 maj 2011 på Skogshem & Wijk Tema: Konsten att Samverka

SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND Rikskonferens på Lidingö den 23-24 maj 2011 på Skogshem & Wijk Tema: Konsten att Samverka SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND Rikskonferens på Lidingö den 23-24 maj 2011 på Skogshem & Wijk Tema: Konsten att Samverka Skogshem & Wijk Konferenscenter Lidingö kyrka Lidingö kyrkogård. Dödsängeln

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Göteborgs. Scoutdistrikts

Göteborgs. Scoutdistrikts Göteborgs Scoutdistrikts Arrangemang Hösten 2013 2 KALENDARIET September Oktober 1 S 1 T 2 M Mandalay kv.segl. 2 O 3 T 3 T 4 O 4 F Vandringen 2013 5 T 5 L Vandringen 2013 6 F Mandalay ny.segl. 6 S Vandringen

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande Blanketter för publikundersökning fanns att hämta på Bella Gästis och att ladda ned från hemsidan. 138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande (under perioden 9 juli 30 september hämtades ca. 4600

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo 1. Öppnande av mötet. Ordförande hälsar alla välkomna till årsmötet och förklarar mötet öppnat. 2. Kallelse till mötet. Årsmötet

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Sommaraktiviteter 2013

Sommaraktiviteter 2013 Sommaraktiviteter 2013 Nu är det snart sommar igen och med sommaren kommer det som vanligt roliga aktiviteter. Det som gäller även detta år är att anmälan är bindande, vilket betyder att om du tackar ja

Läs mer

Konstens vecka 26 september 5 oktober 2014 Arrangemang i hela länet med konstutställningar och föreläsningar.

Konstens vecka 26 september 5 oktober 2014 Arrangemang i hela länet med konstutställningar och föreläsningar. PROGRAM HÖST 2014 Konstens vecka 26 september 5 oktober 2014 Arrangemang i hela länet med konstutställningar och föreläsningar. Fredag 26 september kl 16, Stjärntorget Invigning av Konstens vecka Tal och

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

Prislista 2015. Gotlands Museum

Prislista 2015. Gotlands Museum Prislista 2015 Gotlands Museum Entréer Fornsalen Studerande och grupp (över 10 pers.) Besökare under 19 år Gotlands Konstmuseum Studerande och grupp (över 10 pers.) Besökare under 19 år Kombibiljett -

Läs mer

Höstprogram 2014. Torsdag 4 september. Tisdag 30 september. Helgen 4-5 oktober. Onsdag 5 november. Onsdag 12 november. Torsdag 20 november

Höstprogram 2014. Torsdag 4 september. Tisdag 30 september. Helgen 4-5 oktober. Onsdag 5 november. Onsdag 12 november. Torsdag 20 november Höstprogram 2014 Torsdag 4 september Tisdag 30 september Helgen 4-5 oktober Onsdag 5 november Onsdag 12 november Torsdag 20 november Dramat i Arles - om van Gogh, Gaugin och Bernhard Föredrag av intendent

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Gillar du SAST? Ordförande har ordet

Gillar du SAST? Ordförande har ordet Kalender -02-05 SIG: Open Mic i Stockholm -02-19 Q1 Stockholm: How to improve software quality - DevOp och Continuous Integration/Development -04-16 Q2 Stockholm: Tekniklingo för testledare samt årsmöte

Läs mer

Kollegiala hälsningar Marita Brodin Kyrkovalets informatör

Kollegiala hälsningar Marita Brodin Kyrkovalets informatör göra utskick riktade till den här viktiga gruppen. Låt oss göra det, låt oss bygga den här kontaktvägen! Exakt hur man gör den här registreringen kommer anvisningar om i ett utskick riktat till ansvarig

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

KURSKATALOG 2014-2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM

KURSKATALOG 2014-2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM KURSKATALOG 2014-2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM Sida 2 KUNSKAP MOTIVATION EKONOMI INSPIRATION STYRKA KOMPETENS GLÄDJE TRYGGHET UTBYTE WEBB UTVECKLING FÖRVALTNING KALENDARIUM 2014 DATUM KURS TID SIDAN SEPTEMBER

Läs mer

MRO-AKTUELLT (10/2014)

MRO-AKTUELLT (10/2014) MRO:s Vårmöte 2015 Tidigare MRO-möten har beslutat att MRO:s Vårmöte 2015 kommer att hållas lördagen 7 mars i Malmköping, med MUMA som värd Deltagare som kommer med tåg hämtas i Flen med Veteranbuss efter

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Veteranförening - kan det va' nå't? Frågan ställdes en gång av en skribent i tidningen Skol-Stockholm. I april 1979 bildades Stockholms Skolförvaltnings Veteranförening

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte

Protokoll Styrelsemöte Protokoll Styrelsemöte Tid: 2014-05-19, 9.00-12.00 Plats: Bohusläns museum, Uddevalla Beslutande Ej närvarande styrelseledamöter Övriga deltagare Ordförande Justerare Sekreterare Underskrifter: Sekreterare

Läs mer

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande av dagordning. 3. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet. 4. Val av två protokolljusterare, tillika

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Kalendarium våren/sommaren 2010

Kalendarium våren/sommaren 2010 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev april 2010 årgång 11 nr 2 Hej medlemmar! Och glad vår på er! Visst är det en skön känsla att få hänga in den tunga vinterrocken där den hör hemma längst in i garderoben...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i vår.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i vår. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt under sommaren:

Läs mer

KTH. Företagskatalog Stockholm

KTH. Företagskatalog Stockholm 11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna

Läs mer

Göteborgs scoutdistrikt

Göteborgs scoutdistrikt Göteborgs scoutdistrikt Arrangemang 2014 Introduktion 2 Hej 2014 kommer sprudla av aktiviteter för dig som scout i Göteborgs scoutdistrikt! Här i arrangemangsfoldern finns de datum som redan är satta inför

Läs mer

Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014

Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014 Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014 Värdföreningar för 2014 års varvsforum var de varvshistoriska föreningarna i Karlskrona och Sölvesborg. Årets varvforum arrangerades inledningsvis

Läs mer

Program. Kulturvecka. i Kungariket. Programmet finns också på. www.kungsor.se

Program. Kulturvecka. i Kungariket. Programmet finns också på. www.kungsor.se Program Programmet finns också på www.kungsor.se Måndag 28/9 Föredrag om Kalklinbanan av Knut Barr kl. 19.00. Kalklinbanans historia och framtid med skapandet av ett eventuellt industrihistoriskt centrum.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010 Föreningsnytt Februari 2010 PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet Uppsala föreningsråd Svartbäcksgatan 58 753 33 Uppsala Telefon: 018 14 49 14 E-post: info@uppsalaforeningsrad.se Hemsida:

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 )

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Plats och tid: Nämndhuset kl. 9.00-10.30 Beslutande: Torbjörn Parling, ordförande Bengt-Olov Persson Marian Väpnargård Ersättare: Övriga deltagande: Inger

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

PROTOKOLL LAG DALSLAND OCH ÅRJÄNG. Datum: 2008-05-05 sida 1 (5) Hotel Nordlandia, Årjäng Tid: 18:00 20:30

PROTOKOLL LAG DALSLAND OCH ÅRJÄNG. Datum: 2008-05-05 sida 1 (5) Hotel Nordlandia, Årjäng Tid: 18:00 20:30 Datum: 2008-05-05 sida 1 (5) Plats: Hotel Nordlandia, Årjäng Tid: 18:00 20:30 Närvarande: LAG, beslutande Kansli Övriga Per Jonsson, ordförande Anne Sörqvist Mats Bergling Bo Carlsson Carina Bohm Kjell-Arne

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

God Jul & Gott Nytt År! Studiefrämjandet i Väst

God Jul & Gott Nytt År! Studiefrämjandet i Väst Vi vill tacka för det gångna året och hoppas vi fortsätter i samma anda även 2014. Passar på att bifoga vårt Ledarutvecklingsprogram samt inbjudningar till Ekonomi i förening och Föreningskunskap. Vill

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Evenemangslista Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Folkrörelsernas arkiv för Värmland firar 60-årsjubileum fredagen den 8 maj 2009 kl 14.00 i Arkivcentrum Värmland,

Läs mer

1. Vårens kurser från Skånes hembygdsförbund För mer information och anmälan: http://www.skaneshembygdsforbund.se, klicka på Kalendarium och kurser

1. Vårens kurser från Skånes hembygdsförbund För mer information och anmälan: http://www.skaneshembygdsforbund.se, klicka på Kalendarium och kurser Visa nyhetsbrevet i webbläsaren Nyhetsbrev nr. 9, december 2010 För optimal distribution av julklappar bör tomten bo på ett berg i Kirgizistan enligt uträkning av teknikkonsultföretag. Men han måste ändå

Läs mer

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till fortbildning för arkitekter på Capella gården i kreativitetens tecken. Vi utforskar

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer