andra JONAS STIER är docent i sociologi vid Mälardalens högskola. Hans specialintresse är frågor kring identitet, interkulturell text Jonas Stier
|
|
- Emilia Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Migration och globalisering. Självklart får det konsekvenser för människans eviga strävan att skapa sig en identitet, när man har en fot i det gamla landet och en i det nya. text Jonas Stier andra bilden av oss själva och vi lever numera i ett globaliserat samhälle där avstånden krymper och flöden av människor, varor, teknologi, mediebilder, kapital och ideologier ökar intensiteten i mänskligt och interkulturellt samspel. Allt fler människor byter vistelseort, temporärt eller permanent. Som mer beständiga folkomflyttningar över symboliska och politiska gränser kan migration vara ett resultat av förföljelse, fattigdom eller arbetslöshet. En viktig fråga i sammanhanget blir därför: Vilka följder får migrationen för den enskilda människan och för samhället? Tidigare migrationsforskning belyste ofta de psykologiska och sociala problem som flytten ledde till för migranterna och samhället i stort. Flytten förstods som en stor omställning och genomgripande anpassningsprocess för individen, där den egna identiteten stod i fokus och där omgivningens attityder inverkade på hur situationen hanterades. Annan forskning, huvudsakligen usa-inspirerad, studerade hur olika etniska minoritetsgrupper blev föremål för assimilering, integration och segregeringsprocesser och vilka följder detta fick för det mångkulturella samhället. Med tiden kritiserades emellertid dessa forskningsinriktningar för att inte i tillräcklig utsträckning problematisera den komplexitet som utmärker migrationsprocessen och det mångkulturella samhället. Därför växte det som brukar kallas cultural studies och postkoloniala studier fram i samband med en tilltagande globaliseringsdiskussion på - och -talen. Dessa studier nyanserade bilden av det mångkulturella samhället och vad det innebär för individer att växa upp i eller med två kulturer. Därtill kom begreppet diaspora att utmana den gängse uppfattningen att nationella identiteter är grundade i nationalstaten. JONAS STIER är docent i sociologi vid Mälardalens högskola. Hans specialintresse är frågor kring identitet, interkulturell kommunikation och internationaliseringen av högre utbildning. Han har i vår, tillsammans med Margareta Sandström Kjellin, utkommit med boken Interkulturellt samspel i skolan (Studentlitteratur). le petit soldat 112 x 134 cm, 2007 helena blomqvist/bus pedagogiska magasinet Stier.indd
2 2.09 pedagogiska magasinet Stier.indd
3 30 pedagogiska magasinet Stier.indd
4 tema barn i migrationens tidsålder girl in mourning 112 x 134 cm, 2008 helena blomqvist/bus 2009 Med diaspora avses numera dels företeelsen att etniska grupper är bosatta utomlands, dels den specifika grupp som lever i förskingringen. Gemensamt är att dessa grupper är bosatta utanför det som en gång var deras hemländer och att de har transnationella identiteter, det vill säga gränsöverskridande och territoriellt frikopplade gemenskaper. Dessa identiteter upprätthålls via täta sociala nätverk med människor från hemländerna. Globaliseringen har också gjort det lättare för transnationella identiteter att blomstra. Multifunktionell teknik som internet och skype gör det lätt att upprätthålla sociala nätverk med hemländerna. Det är inte ovanligt att barnen i dessa grupper växer upp med en idealiserad bild av hemlandet. För dem blir tanken på att återvända ett tveeggat svärd; drömmen om att komma hem tilltalar, samtidigt som vardagstillvaron hotas av ett eventuellt återvändande. Ett ytterligare drag hos dessa transnationella identiteter är att de byggs upp kring etniska och kulturella gemenskaper, två begrepp att utforska lite närmare. kultur definierad som ett folks sätt att leva bidrar till ett samhälles samman hållning och är uppbyggd av bland annat språk, symboler och värderingar. I dag är de flesta forskare överens om att kulturen är intimt sammanvävd med språk, kommunikation och världsbild och att vi tillägnar oss den genom socialisationsprocessen. Kulturen utövar stort inflytande över tänkandet och uppställer gränser för vad vi kan tänka. Vi reflekterar sällan över vår kultur och kan inte heller frikoppla oss helt från den. Etnicitet bygger på föreställningar om ett gemensamt ursprung (om detta är styrkt eller inte är av underordnad betydelse). Eftersom bittra konflikter uppstår och förödande krig utkämpas om etniska olikheter förstår man att etnicitet är viktigt för många människors identitet. Sådan etnisk identitet gör att människor identifierar sig själva som en etnisk grupp och även skapar en symbolisk gräns mellan sig själva och andra grupper, vi och dom-tänkande. Det innebär ett kontrasterande mot de andra och uttrycker sig i avståndstagande, rädsla och stereotypa uppfattningar. Etnisk identitet handlar också om hur gruppen annorlundagörs av människor utanför gruppen, exempelvis då majoritetssamhället vill distansera sig från sina minoriteter eller förtrycka dem. annorlundagörandet kan också handla om att identiteter konstrueras med hjälp av språket. Kategorier som svensk, invandrare eller muslim är så vanliga att vi sällan reflekterar över dem. Svaret på frågan vem är jag? utgör en självdefinierad, individuell etnisk identitet, alltså en unik identitet som en person tillskriver sig själv. Svaret på frågan vem är hon? avser också en bestämd person, men definierad av någon annan. Frågan vilka är vi? utgör en självdefinierad kollektiv etnisk identitet, alltså en identitet som delas med en grupp människor. Svaret på vilka är de? blir en etnisk identitet som sammankopplas med ett kollektiv, men som definieras av andra. Men alla forskare menar inte att identiteter enbart ska ses som språkliga konstruktioner, utan framhåller i stället människans psykologiska behov av en identitet. Som en följd av globaliseringen antas identiteter vara mer flexibla och utmanade än någonsin förut. Detta faktum, liksom olika livsförändringar (som migration) antas inverka på individens identitet och i sin tur på det psykiska välbefinnandet. I dessa sammanhang är identiteten den bild eller föreställning en individ har av sig själv, den bild andra har av henne och den bild hon tror att andra har av henne. Den berättar vem och vad hon är, varifrån hon kommer och ger en existentiell trygghet. Identiteten kopplas till social klass, kultur, kön, nationalitet, etnicitet. Trots dessa skillnader i hur man ser på identitet menar de flesta forskare i dag att kulturer, etniciteter och identiteter är sociala konstruktioner. Utifrån ett intersektionellt synsätt och givet att Sverige är mer etniskt och kulturellt heterogent än någonsin förut studeras strukturella förhållanden och hur kultur och etnicitet i kombination med klass, kön, ålder avgör någons position, status, livsmöjligheter och livserfarenheter. Med avstamp i en intersektionell ståndpunkt kan man hävda att skolan inte enbart speglar strukturella LITTERATUR Cohen, R (1997): Global Diasphoras. An introduction. University of Washington Press. Darvishpour, M & Westin, C (red) (2008): Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. de los Reyes, P & Mulinari, D (2005): Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber. Hall, E (1989): Beyond Culture. Anchor Books. Lahdenperä, P (red) (2004): Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lorenz, H (2009): Skolan som mångkulturell arbetsplats. Stier, J & Sandström Kjellin, M (2009): Interkulturellt samspel i skolan. Weber, M (1983): Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder. Argos pedagogiska magasinet Stier.indd
5 tema barn i migrationens tidsålder En» kebabisering«som inte tar några djupare intryck av allt det som det mångkulturella samhället erbjuder. förhållanden i samhället, utan är en arena för att påverka och förändra strukturella förhållanden. Även deliberativt orienterad forskning ser skolan som en pedagogisk mötesplats där värden och identiteter förhandlas i dialog och framhåller vikten av att olikheter bejakas. skolan arbetar utifrån insikten att lärarna är medskapare både av samhällets kollektiva identiteter och av elevernas identiteter, som grupp och som individer. De ser även riskerna med att skolan tillskriver eleverna epitet som invandrar- eller problemelever. Från att tidigare ha betraktat dessa elever som offer betonar man vikten av att se dem som kompetenta, självbestämmande aktörer. Ett uttryck för detta perspektivskifte är att lärare, skolledare och skolforskare allt oftare använder ord som mångkulturell och interkulturell. Dessa ord är allt annat än entydiga, så låt oss därför titta lite närmare på dem. En skolklass där ett flertal kulturer finns representerade är mångkulturell och samspelet eleverna emellan eller mellan läraren och eleverna där kan vara interkulturellt. Sådant samspel är exempel på interkulturell kommunikation, som kan beskrivas som en process av ömsesidigt symbolutbyte över kulturella gränser genom vilken relationer skapas och verkligheten konstrueras. Interkulturalitet är en pedagogisk hållning, som i idealfallet utmärks av gränsöverskridande samspel med ömsesidig förståelse och fokus på hur kulturer samverkar och berikar varandra. För att detta ska vara möjligt betonas vikten av att lärare har interkulturell kompetens, det vill säga färdigheter och kunskaper för att kunna fungera i och bemästra interkulturellt samspel. I dag betonas också att lärare bör kunna tillvarata lärandepotentialen som finns i mångkulturella skolmiljöer och interkulturellt samspel. I realiteten är emellertid fokus vanligtvis hur man bemästrar interkulturellt samspel och mycket av diskussionen om mång- och interkulturalitet förblir utbildningsretorik eller antar skepnaden av en kebabisering, där man vid sidan om att tala om vilka exotiska maträtter invandringen har givit Sverige, inte tar något djupare intryck av allt det andra som det mångkulturella samhället erbjuder. Den interkulturella medvetenheten hos skolpersonalen slår inte heller alltid igenom i det faktiska klassrumsarbetet. Debatten är också alltför ensidigt inriktad på kulturella skillnader, inte likheter, där strukturella och sociala problem görs till kulturella. Detta får till följd att vissa elevers handlande tolkas utifrån deras hemkultur, medan orsakerna till deras kamraters handlingar hänförs till deras personlighet eller trassliga hemförhållanden. Den etniska och kulturella mångfaldsdebatten har fått en slagsida mot problem, medan mångfaldens inneboende möjligheter varken får tillräckligt utrymme eller konkretiseras för att omsättas i pedagogisk praktik. I vår iver att hjälpa vissa elever är risken att vi alla är medskapare till vi och dom-tänkandet, men om vi inte hjälper dem kanske de stängs ute från den samhälleliga gemenskapen. Häri ligger den svårlösliga men inte alls olösliga ekvationen! Jonas Stier pedagogiska.magasinet@lararforbundet.se 32 pedagogiska magasinet Stier.indd
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid
Läs merMÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS
MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska
Läs merDen mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä
Läs merInterkulturella läroprocesser och integrering
Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism
Läs merAtt anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola
Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas
Läs merInterkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen
Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen Umeå universitet den 5 oktober 2016 Pirjo Lahdenperä, professor Pirjo Lahdenperä, 2016-10-04 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA Kunskap
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merInterkulturellt förhållningssätt
Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Läs merInterkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter
Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Regionförvaltningsverket Den 27 oktober 2016, Åbo Professor Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2016-10-27 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA
Läs merInterkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola
Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merSocionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna
Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor
Läs merInterkulturellt ledarskap
Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merAtt anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola
Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Lektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merFörändringar i Lpfö 98
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merInterkulturell skolutveckling och ledarskap
Interkulturell skolutveckling och ledarskap Att vara ledare för en skola på vetenskaplig grund Skolledarkonferensen 29-30 sep 2016 Pirjo Lahdenperä, professor 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA Kunskap och medvetenhet
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merInterkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap
Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen
Läs merFrån monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan
Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan Psykisk O-hälsa. Samhällets barn & unga. Stockholm, den 30 januari 2019. Pirjo Lahdenperä, professor
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merVår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!
Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs meridéprogram Sveriges Dövas Riksförbund
idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund VI TROR på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merInterkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola
Interkulturalitet i förskolan Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola Interkulturalitet i förskolan Ett interkulturellt förhållningssätt
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merDoktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011
Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Kl. 10.15-12.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merNågra tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merFOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merCentrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merNYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Läs merFörord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merStrategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merURVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)
Läs merNär leken och lärandet får gå hand i hand.
När leken och lärandet får gå hand i hand. Bild lånad från HD Wallpapers Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs mer#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen
#SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merVälkommen till en kollegial workshop. Tillsammans gör vi en pedagogisk planering
Välkommen till en kollegial workshop Tillsammans gör vi en pedagogisk planering Uppgift Rita en svart hund Har vi samma synsätt? Vad är kvalitet i fritidshem? Hög Kvalitetskurva Proaktivt Kvalitet Låg
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merKOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare
= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet
Läs merVåra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.
ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,
Läs merDoktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011
Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Kl. 08.15-10.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merIW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Läs merPedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1
Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever Denho Özmen 1 Interkulturellt perspektiv Varför då? Ekonomiska frågor Ekologiska frågor Sociala frågor EU Invandringen
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merInternationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar
Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar beniamin.knutsson@ped.gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession UHR seminarium: Athena och Atlas upptaktsseminarium 3 september
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merForskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson
Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.
Läs merSkolledarskap i mångfald
Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merMÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merLärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merbiblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun 2018-2022 Botkyrka kommuns biblioteksprogram berättar om vad biblioteken ska jobba med fram till år 2022. Det är Botkyrkas kommunfullmäktige
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs mer1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)
1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merSchema för kursen integration och mångkulturell sociologi
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5
Läs merInterkulturell kommunikation mellan familjer med migrationsbakgrund och dagvård, skola och hälsovård
Interkulturell kommunikation mellan familjer med migrationsbakgrund och dagvård, skola och hälsovård Hur kan vi mötas? Den 26 oktober 2017, Åbo Professor emerita Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2017-10-26
Läs mer