Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 3

4 IT-revolutionen (mars-10) I den ekonomiska energiteorin beskrivs att det finns en betydande, ännu outnyttjad, potential inom informationsteknologin. Det låter som en kvarleva från sekelskiftet 2000 då hela samhället var fokuserat på IT. Energi och IT är två generella verktyg, av stor betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, vilka kan användas till att sänka enhetskostnaden. Den industriella revolutionen (som inleddes i England under1700-talet) baserades (och baseras) huvudsakligen på en utväxling med stöd av andra energikällor än muskelkraft. Ekonomiska energiteorin (2004) 1 Den så kallade Nya ekonomin 2 i slutet av 90 talet var det första försöket att utveckla affärer och rutiner där informationsteknologins samlade potential utnyttjades fullt ut. Hittills hade IT huvudsakligen används för att rationalisera befintliga processer inom befintliga strukturer. Det fanns (och finns fortfarande) en synnerligen stor potential i att anpassa informationsteknologin till helt nya processer och strukturer. Det försök som genomfördes under slutet av 90 talet hade små möjligheter att lyckas därför att de drevs av unga entusiastiska (men oerfarna) medarbetare och äldre (oförstående High flyer 3 ) beslutsfattare som båda saknade möjlighet att balansera den snabba utvecklingen. För många av dagens beslutsfattare var 90 talets misslyckade satsning på den Nya ekonomin en bekräftelse på att det var en felsatsning, vilket flera ledare i början av 2000 talet öppet uttalade. Den Nya ekonomin utmanade alltför stora delar av det etablerade samhället för att kunna lyckas. Den back to basic 4 strategi som nu breder ut sig i den industrialiserade världen är inget annat än en kapitulationsstrategi 5 som ger en kortsiktig arbetsro med risk för långtgående negativa samhällskonsekvenser. Den stora utmaningen blir att återigen betrakta informationsteknologin mera som en intäkt än som en kostnad. Det som krävs är andra ledare, som ser möjligheterna och som är beredda att genomföra genomgripande strukturella samhällsförändringar där organisationer och processer anpassas efter informationsteknologins möjligheter och inte tvärtom. Det finns dessvärre en risk att det kommer att dröja till innan 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och den Nya ekonomin kan utvecklas med full kraft. 1 IT - ett verktyg 2 En ekonomi där informations-, service-, och kunskapssamhällets nya värderingar kombineras med avreglering, kortare produktlivscykler och globalisering, katalyseras av digitala världsomspännande kommunikationsnät och där tid, snabbhet, upplevelser, relationer, kreativitet och kunskap skapar affärsmöjligheter som aldrig tidigare varit möjliga att förverkliga. 3 En generell ledare som gjort sitt ledarskap till en egen profession baserat på delegering som princip. 4 En verksamhet som återgår till sin kärnverksamhet/core business. 5 En strategi då individen stänger av sig känslomässigt och gör sitt jobb utan engagemang by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 4

5 Enhetskostnad Produktivitetsvinster genom datorisering av befintliga (oftast manuella) rutiner Produktivitetsvinster genom rationalisering av IT utveckling och IT drift (investering i IT-paketlösningar) Den Nya ekonomin var det första försöket att utveckla affärer och rutiner där IT:s samlade potential utnyttjades fullt ut Varför kommer det att dröja till efter 2015? Stordatorer introduceras allmänt först under 1970-talet och det skulle dröja till inledningen av 90-talet innan bärbara (till skillnad mot släpbara) datorer blev allmänt tillgängliga. Internet blev vedertaget först i mitten av 1990-talet. Den Nya ekonomins första stapplande steg i slutet av 1990-talet och inledningen av 2000 talet hade inbyggda generationsmotsättningar som helt enkelt inte kunde överbryggas. Ofta förstod inte den äldre generationens företagsledare och styrelser vad utvecklingen överhuvudtaget handlade om vilket gav ett olyckligt stort handlingsutrymme för en ung generation som, av brist på livserfarenhet, fick hybris. Det var många styrelseledamöter och företagsledare som drog en lättnadens suck när IT-bubblan äntligen sprack 2002 och de fick återvända till en back to basic strategi. I linje med karriärstegens struktur så kommer den drivande IT-generationen (som var tjugofem år gammal år 2000) att övergå till mognadsperioden efter år 2015 vilket på ett avgörande sätt kommer att ge den nya IT-generationen en möjlighet att förändra samhället. Karriärstegen 6 Introduktionsperioden är karriärens grundskola, under tillväxtperioden klättar ledaren upp genom organisationens hierarki för att avnjuta karriärens frukter under mognadsperioden. Till skillnad från introduktionsperiodens skolning och tillväxtperiodens kamp mellan karriärens adepter, så är mognadsperioden den del av karriärstegen då inflytandet och maktutövandet är som störst. Det är inte längre fråga om att nå makten, utan om att använda den. Under mognadsperioden personifierar ledaren det system som format nämnda ledare. Mognadsperioden är de år mellan års ålder då en generalist identifieras med det system i vilket generalisten verkar. 6 Kapitel 6. Mognadsperioden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 5

6 Går det närmare att precisera vad denna betydande IT-potential består av? I den ekonomiska energiteorin redovisas att: Den Nya ekonomin var det första försöket att utveckla affärer och rutiner där IT:s samlade potential utnyttjades fullt ut. Vad menas egentligen med det? Vad menas med IT:s samlade potential? Den industriella revolutionen växlar ut på energibegreppet vilket ledde, och fortfarande leder till, störst konsekvenser för traditionella arbetaryrken där muskelkraft ersätts med andra energikällor. Man kan ibland höra äldre beklaga att det var annorlunda förr och att det inte finns någon homogen arbetsklass längre. Arbetarklassen har försvunnit samtidigt som medelklassen brett ut sig alltmer. Om vi tillåter oss att generalisera så skulle vi kunna säga att den industriella revolutionen (som inleddes i Sverige på 1860-talet) huvudsakligen fick (och får) konsekvenser för arbetarklassen medan IT-revolutionen på ett tydligare sätt kommer att få konsekvenser för det intellektuella arbetet och därmed få större konsekvens för medelklassen. Hur exakt dessa förändringar kommer att gestaltas är svårt att förutse, annat än att den underliggande kraften fortsatt är det marknadsekonomiska systemets strävan att sänka enhetskostnaden. Finns det inte en risk att IT-generationens barn kommer att ställa till med ytterligare en bubbla med alla dess konsekvenser? IT-generationens barn är nu äldre och har en längre erfarenhet vilket borde ge en balanserade effekt. Men det skulle vara bra för samhället i sin helhet om selekteringsprocessen av framtidens ledare även innefattade en demokratisering av nämnda process. Vilket vi diskuterar i sammanställningen Selekteringsprocessen och i sammanställningen Värderingar. Det bör understrykas att det inte finns någon absolut relation mellan en akademisk examen och ett sunt förnuft, något som en demokratisering av selekteringsprocessen skulle kunna balansera. Selekteringsprocessen 7 Det som behövs är en formell process där medarbetare tillåts utvärdera den enskilda ledaren utifrån på förhand fastställda utvärderingskriterier och att dessa utvärderingar administreras av en oberoende tredje part som certifierar dess innehåll. Utförda utvärderingar skulle vara allmänt tillgängliga och bilda ett, av flera, bedömningsunderlag vid rekryteringen av framtidens ledare. En oberoende tredje part skulle dessutom reducera risken att ledarundersökningarna går samma utveckling till mötes som personalsamtalen och medarbetarundersökningarna. Dessutom kommer ledarens karriär att påverkas även utanför den egna organisationen, när ledaren söker en tjänst i en annan bransch eller i ett annat företag. Ledarundersökningarna kommer därmed att ha ett bestående värde, varför varje enskild undersökning får en stor betydelse för ledarens karriärutveckling, både idag och i framtiden. IT-potentialen är det marknadsekonomiska systemets kanske enda reella möjlighet, att på ett balanserat sätt (i kombination med andra åtgärder), stabilisera relationen med det sedan 1980-talet snabbt växande kapitalet (fordran på framtidens sänkta enhetskostnad) och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad, utan att det nödvändigtvis behöver 7 Demokratisering av selekteringsprocessen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 6

7 leda till dramatiska samhällsomvälvningar, vars effekter vi diskuterar i sammanställningarna Individen och Massan 8. Och låt oss samtidigt understryka att något post festum inte existerar. Fristående tillägg 9 Post festum, utifrån ett globalt perspektiv är en marknadsekonomisk omöjlighet. Den globala enhetskostnaden kan, per definition, omöjligt öka över tid. Utifrån ett globalt perspektiv (där rummets begränsning upphört), kan ett marknadsekonomiskt post festum aldrig uppstå. Själva definitionen av ett post festum där den globala enhetskostnaden stabiliseras eller stiger blir en motsägelse, ett oxymoron, på samma sätt som talande tystnad eller varm kyla. En marknadsekonomi (utifrån ett globalt perspektiv) förutsätter en sänkt enhetskostnad 10. Men det största hotet är nog trots allt rädslan. Rädslan för de förändringar vi nu står inför och i vilka individer och system kan komma i kläm. Många kommer att bli fattigare medan några kommer att bli rikare i en alltmer globaliserad värld där de fördelningspolitiska förutsättningarna blir allt sämre. Evolutionens boja 11 riskerar återigen att slå till och fälla den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den avgörande frågan blir hur arten homo sapiens i framtiden ska kunna förhindra att än en gång ledas in i en, av evolutionen betingad, återvändsgränd från vilka arten denna gång sannolikt har små möjligheter att fortsätta utvecklas. 8 I sammanställningen Individen diskuteras de möjliga konsekvenserna för individen om det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess tillåts fortskrida och i Massan diskuteras de möjliga konsekvenserna för individen om det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess stabiliseras. 9 Post festum 10 Däremot kan ett väl avgränsat rum höja enhetskostnaden och trots det utvecklas, men då sker det på andra rums bekostnad. Rum vars enhetskostnad sänks finansierar då de rum i vilka enhetskostnaden stiger. 11 Evolutionens boja diskuteras i sammanställningen Massan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 7

8 En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Muskelkraftens värdeskapande förmåga minskar allteftersom det marknadsekonomiska rummets mognadsgrad ökar. Egenintresset har, av historiska skäl, framför allt utvecklats inom de samhällssektorer där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad har varit, och under överskådlig tid fortfarande är som störst. De fria marknadskrafterna har huvudsakligen koncentrerats till rummets mest lönsamma sektorer 12. När balansen mellan allmänintresset och egenintresset förskjuts till egenintressets fördel så kommer egenintressets uppmärksamhet i motsvarande grad att öka för de av historiska skäl till allmänintresset överlåtna samhällsektorerna, men inte för att potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad i dessa samhällsektorer ökar utan därför att växande minoritet får en allt större möjlighet att finansiera en större konsumtion. Samtidigt jämförs och marknadsförs de av egenintresset framväxande privata företagsinitiativen (finansierade med aktiv fördelningspolitik) med allmänintressets kollektiva lösningar (finansierade med passiv fördelningspolitik). De privata alternativens högre kvalitet och bättre tillgänglighet framstår som tydliga bekräftelser på de privata alternativens förträfflighet gentemot en allt kostsammare offentlig verksamhet. Folktandvården får stå tillbaka för privattandläkare. Allmänna sjukhus privatiseras. Det centrala är att identifiera den huvudsakliga drivkraften bakom dessa förändringar vilken inte utgår från en fortlöpande sänkt enhetskostnad utan istället finner sin näring utifrån den aktiva fördelningspolitikens växande betydelse. Eller med andra ord: desto mer ojämlik inkomstfördelning desto större blir egenintressets incitament att privatisera (av historiskt bristande lönsamhetsskäl) offentlig verksamhet. En privatisering vilken utgår från den passiva fördelningspolitikens otillräcklighet och inte som en konsekvens av ett växande ekonomisk och social utrymme. Det några vinner i kvalitet och tillgänglighet (i privat verksamhet) förlorar många fler genom en allt sämre kvalitet och tillgänglighet (i offentlig verksamhet). När allmänintressets inflytande reduceras (till förmån för egenintresset) leder det till ett allt större tryck att privatisera delar av de samhällsektorer som domineras av muskelkraft, till fördel för fåtalet (egenintresset) och till nackdel för flertalet (allmänintresset). Betraktelsen 13 Vårt resonemang visar att fördelningspolitik är absolut nödvändigt för att samhället ska fungera, alldeles oavsett om den genomförs passivt eller aktivt, samt att fördelningspolitiken dessutom får en allt större betydelse allteftersom rummets energikvot stiger. Den passiva fördelningspolitiken kan, på ett tydligare sätt, fördela det geografiska rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd inom det geografiska rummet, något som blir en allt viktigare balansfaktor, i den globaliseringsprocess den marknadsekonomiska mognadsprocessen framkallar. Den passiva fördelningspolitikens avgörande frågeställning, är inte om den kommer att tyna bort, utan på vilket sätt, och utifrån vilken bas, den ska utgå och förstärkas. 12 Vilket vi diskuterar i sammanställningen Betraktelsen. 13 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 8

9 Muskelkraftens värdeskapande förmåga minskar allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider alldeles oavsett aktiv eller passiv fördelningspolitik. En alltmer utbredd privatisering av offentlig verksamhet är ingen långsiktigt hållbar samhällslösning by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 9

10 Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Arbetsgivarorganisationerna vill sänka ungdomars ingångslöner och luckra upp lagen om anställningsskydd i syfte att få fler ungdomar i arbete. Lagen om anställningsskydd (LAS) 14 Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Lagen reglerar bl.a. uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtalsskrivelser. Turordningen vid uppsägningar kan också åsidosättas helt genom avtal med den lokala arbetstagarorganisationen. Många menar att Lagen om anställningsskydd (LAS) utestänger unga och utlandsfödda från arbetsmarknaden. Fackförbundet Unionen hävdar att turordningsreglerna i andra europeiska länder är striktare än i Sverige, varför det inte går att dra några entydiga slutsatser om hur LAS påverkar ungdomars möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Snarare är det de generösa möjligheterna till tidsbegränsade anställningar vilka gör att unga utnyttjas som buffert. Provanställning och allmän visstidsanställning upp till två år inte turordningsreglerna gör att unga inte får fotfäste på arbetsmarknaden. Det tycks dock råda en gemensam uppfattning om att det finns ett växande problem med ungdomsarbetslöshet. I april 2009 redovisade SCB att ungdomsarbetslösheten 15 var 26,8 procent. 14 Wikipedia 15 Ungdom definieras som åldersgruppen år och som har sökt arbete (de senaste 4 veckorna) och kan ta ett arbete eller avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 10

11 Vad är det som händer? 2 Enligt Svenskt Näringslivs bedömningar kommer situationen att försämras ytterligare under de kommande åren. Ett mycket stort problem nästa år är den höga ungdomsarbetslösheten som drar i väg till 30 procent 2010 och 35 procent 2011, säger SN:s chefekonom Stefan Fölster 16. Svenskt Näringsliv kräver en omprövning av turordningsreglerna på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten ökar snabbt 17 ( ) Enligt siffror från SCB ligger ungdomsarbetslösheten i april på 26,8 procent. Det är en förskräckande utveckling. Nu är det dags för en omprövning av turordningsreglerna, menar Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar. Enligt siffror från SCB var ungdomsarbetslösheten i april 26, 8 procent, en ökning med 2, 5 procentenheter på bara en månad, medan den genomsnittliga arbetslösheten ligger kvar på 8, 3 procent. Av det totala antalet arbetslösa är nu unga mellan 15 och 24 år. Det är en förskräckande utveckling som, oavsett regering, inte låter sig döljas av statistiska förklaringar. Krisen gör det svårt för många, men det är tydligt att yngre får bära en oproportionerligt tung del av bördan. Vi vet att arbetslöshet i tidiga år gör det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och att inkomsterna påverkas långt senare. Vi vet att om många i ens omgivning är arbetslösa påverkar det ens ambitioner och tro på att själv kunna skaffa sig jobb. Det bildas en arbetslöshetskultur. Principen sist in, först ut i kombination med de i en internationell jämförelse höga minimilönerna spelar roll! Sverige ligger, tillsammans med Spanien och baltstaterna, i topp i Europa när det gäller ungdomsarbetslöshet. 16 Källa: Bohuslänningen Svenskt Näringsliv, by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 11

12 Är det verkligen rimligt att anställningstid alltid ska väga tyngre än kompetens när företagen tvingas till nedskärningar? Är det verkligen rimligt att det bara ska skilja några hundralappar per månad i lön mellan en erfaren yrkesarbetande och en som just börjar sitt arbetsliv? Det är dags för omprövningar. Våra ungdomar behöver en bättre start i arbetslivet. Det bör påpekas att det statistiska begreppet ungdomsarbetslöshet omdefinieras 2007 till att även innefatta heltidsstuderande vilket nästan lett till en fördubbling av den procentuella andelen ungdomsarbetslösa, under 2008 från c:a procent till drygt procent 18. Ungdomsarbetslösheten över tid med olika definitioner 12 Det finns en långsiktig trend mot en allt högre arbetslöshet som i växande grad (procentuellt) drabbar ungdomar. Och frågan är naturligtvis intressant; vore det inte bättre, utifrån ett samhällsperspektiv, att unga människor som ska bilda familj och bygga upp en framtid, kommer i arbete än att äldre vuxna, flera med utflugna barn, får behålla arbetet fram till pensionen. Det råder knappast någon tvekan om att ungdomsarbetslösheten skulle kunna sänkas drastiskt om Lagen om anställningsskydd radikalt försämrades. Det råder samtidigt ingen tvekan om att antalet arbetslösa 50 plus skulle komma att stiga påtagligt och att flera icke högproducerande arbetstagare som deltidsjukskrivna, handikappade och gravida samt alltfler småbarnsföräldrar då skulle riskera att ställas utanför arbetsmarknaden. 18 Varför vi kan förmoda att dagens ungdomsarbetslöshet på 30 procent (nuvarande definition) till och med bör ha legat under den statistiska arbetslösheten 1992 (enligt tidigare definition) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 12

13 Det sker en systematisk, om än långsam, sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan från inledningen av den svenska industriella revolutionen på 1860-talet fram till inledningen av 1970-talet. Det som ansågs självklart under senare delen av 1800-talet och första hälften av 1900 talet, är i slutet av 1990 talet inte längre någon självklarhet. Förespråkarna för arbetstidsförkortning har tystnat eller låtit sig tystas. Idag är det långt ifrån självklart att den genomsnittliga arbetsveckan kan, eller ens bör, sänkas. En motsvarade värderingsförändring har skett av den offentliga sektorn. I början av 1970 talet var en allmän uppfattning, inte minst på universitet och högskolor, att den offentliga sektorn skulle fortsätta växa allteftersom antalet arbetstillfällen inom industrin minskade. Vilket inte bara var en lös diskussion; det genomfördes även i praktiken. Den offentliga sektorn växte snabbt. Stat, landsting och kommun var att lita på. Framtiden förväntades tillhöra samhällets tjänstesektorer allteftersom behovet av arbetskraft inom varuproduktionen minskade. Den offentliga sektorns snabba tillväxt var en självklarhet när industriproduktionen automatiserades alltmer 19. Diskussionen om LAS är en diskussion om vilken samhällsgrupp som skall bära merparten av rummets reduktionsarbetslöshet. I ett övergripande perspektiv blir därför diskussionen obehaglig. En generation ställs mot en annan generation istället för att samhället eftersträvar att sänka rummets reduktionsarbetslöshet. Samtidigt sänks arbetslösas och långtidssjukskrivnas ekonomiska ersättning i syfte att motivera dessa grupper till att konkurrera på en krympande arbetsmarknad 20. Ekonomiska energiteorin 21 När den klassiska nationalekonomin förespråkar att ett samhälle i posteriore bör öka inslaget av muskelkraft (höjd pensionsålder, längre arbetsvecka, kortare semester), hävdar den ekonomiska energiteorin motsatsen; att samhället bör sänka enhetskostnaden genom att påskynda övergången från muskelkraft till andra energikällor, genom att höja arbetsgivaravgifterna och sänka energiskatterna. För att förstå detta motsatsförhållande måste vi hålla isär vad som krävs för att behålla 19 Göran Hägg ( ) Välfärdsåren Under hela 70-talet fortsatte således antalet industrisysselsatta att sjunka från cirka 40 % till under 34 %. Jordbruket fortsatte att backa, från 8 % till 5,5 %. Båda fortfarande med bevarad eller ökad produktivitet. Övriga cirka 60 % aktivt arbetande tillhörde den vårdande eller administrativa sektorn samtidigt som även industrijobben byråkratiserades. Som tidigare framgått växte även tjänstesektorns ekonomiska betydelse, så att offentliga och privata tjänster vid decennieskiftet 1970 redan passerat den direkta varuproduktionen och stod för över 50 % av BNP. En väldig tillväxt ägde rum inom den offentliga sektorn, närd av både den ekonomiska tillväxten och Strängs skatteuttag. Antalet statsanställda ökade mellan 1970 och 1975 med cirka till närmare , och den redan överväldigande andelen tjänstemän bland dessa växte än kraftigare. Antalet icke arbetande pensionärer, vårdklienter och vuxna i utbildning ökade också, vilket betydde än mer för den offentliga sektorns tillväxt i rent ekonomiskt hänseende. Större delen av de väldiga summor som cirkulerade genom det offentligas kassor var bidrag eller transfereringar redovisade en internationell OECD studie att det var hög tid att begränsa de arbetslösas incitamentshämmande effekter. Eller med andra ord: arbetslösa skulle motiveras tillbaka till arbetsmarknaden med sänkt ekonomisk ersättning, gärna i kombination med lägre skatter på arbete. Värdeförändringen påverkade den svenska socialpolitiken under slutet av 1990 talet, vilket senare även kom att omfatta långtidssjukskriva vid inledningen av 2000-talet; långtidssjukskrivna skulle motiveras tillbaka till arbetsmarknaden med en sänkt ekonomisk ersättning. OECD Job Study; Facts Analysis, Strategies; Paris 1994 Arbetslöshetsförsäkringar och andra typer av bidragssystem vid arbetslöshet utformades ursprungligen för att kunna ge den arbetslöse temporärt inkomststöd under tiden medan han letade efter ett nytt jobb. I och med ökad långtidsarbetslöshet och upprepad arbetslöshet har dessa understödssystem i många länder nästan fått karaktären av permanent inkomststöd, vilket sänker incitamentet att söka jobb. För att begränsa de incitamentshämmande effekterna samtidigt som man underlättar för en anpassning av arbetsmarknaden och ser till att nödvändigt grundskydd erbjuds bör länderna se till att de lagstadgade bidragsnivåerna är måttliga, effektivt övervaka vilka som är berättigade till stöd och kunna garantera plats i aktiva åtgärdsprogram istället för att i all oändlighet betala passivt understöd. Det bör undersökas hur övergången från understödsberoende till arbete kan göras mer ekonomiskt attraktiv, genom sänkt inkomstbeskattning och reducerade sociala avgifter på låga inkomster samt genom att förmåner ingår i arbetet för lågavlönade och genom att begränsa de negativa effekterna när understödstagare tar ett deltidsarbete. 21 Sysselsättning by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 13

14 nuvarande ekonomiska och sociala standard, och den standard som är möjligt att upprätthålla. Det är två helt olika frågeställningar. Den klassiska nationalekonomin svarar på den första frågan; vad krävs utifrån matematiska samband för att samhället ska balansera intäkter och utgifter. Den ekonomiska energiteorin försöker att forma en slutsats omkring den andra frågan; vilken standard är möjlig att upprätthålla i samhället och belyser de faktorer som är avgörande för den ekonomiska och sociala standarden. Det är inte antalet arbetstimmar som bestämmer samhällets välstånd i posteriore utan den hastighet varmed enhetskostnaden sänks. I klartext innebär det att en marknadsekonomi i posteriore kräver en snabb(are) och effektiv(are) övergång från muskelkraft till andra energikällor. Just hastigheten i omvandlingsprocessen blir avgörande för samhällets ekonomiska och sociala välstånd. Vilket leder till den märkliga slutsatsen att en marknadsekonomi i posteriore, vars energikvot ökar, har ett sjunkande behov av muskelkraft. En marknadsekonomi i posteriore som inte lyckas reducera antalet (muskel-) arbetstimmar (egentligen kostnaden för muskelkraft) genom en övergång till andra energikällor stagnerar eller går bakåt. Det kan upplevas synnerligen förvillande att förstå denna grundläggande skillnad, som tycks så lika, men ändå är så olika; att en marknadsekonomi i anteriore sysselsätter allt fler medan en marknadsekonomi i posteriore sysselsätter allt färre. Och att båda dessa tillstånd kan leda till en stabilare eller bättre ekonomisk och social standard. Paradoxalt nog kan 22 det minskade behovet av muskelkraft i posteriore vara ett positivt tecken på att enhetskostnaden och samhället utvecklas åt rätt håll. Det är samtidigt viktigt att understryka att den minskade efterfrågan på muskelkraft i posteriore är en konsekvens, och inte en förutsättning, för ekonomisk och social tillväxt. Det marknadsekonomiska systemets mål är inte att friställa arbetskraft utan att öka rummets ekonomiska och sociala utrymme vilket genom en anpassning av den genomsnittliga arbetsveckan leder till en allt fler medborgarna får en allt större fritid. Samtal i Hagaparken 23 Huvudsyftet är inte att minska sysselsättningen utan att förbättra rummets ekonomiska och sociala utrymme genom en sänkt enhetskostnad. I posteriore är den minskade sysselsättningen en naturlig konsekvens av enhetskostnadens sänkning. 24 Vad det ytterst handlar om är att öka rummets ekonomiska och sociala utrymme. Den reduktionsarbetslöshet 25 som uppstår i posteriore är således inget av individen självförvållat utan en konsekvens när det marknadsekonomiska systemet mognar. När politiska företrädare och ekonomer angriper de arbetslösa, och med en kraftigt reducerad arbetslöshetsersättning vill tvinga de arbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden, är det en moraliskt högst tvivelaktig åtgärd eftersom reduktionsarbetslösheten uppstår som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore. Efterfrågan på rummets muskelkraft reduceras allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider varför en gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden blir ett av rummets viktigaste fördelningspolitiska instrument. En 22 Författaren väljer medvetet verbet kan eftersom slutsatsen beror av energikvotens förändring. Om energikvoten ökar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social utveckling; om energikvoten minskar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social kräftgång. 23 Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid 24 I anteriore är konsekvensen inte lika tydlig eftersom den sänkta enhetskostnaden kan förväntas ge en växande marknad vilket leder till en stabil eller högre sysselsättning. 25 Den arbetslöshet som uppkommer som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 14

15 sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden skulle leda till fler arbetstillfällen och bättre möjligheter för arbetslösa och långtidssjukskrivna att återvända till arbetsmarknaden. När arbetslösa och sjukskriva ska motiveras tillbaka till (en krympande) arbetsmarknad genom en sänkt ekonomisk ersättning och den växande ungdomsarbetslöshetens ska reduceras genom en nedmontering av lagen om anställningsskydd, då blir situationen i det närmaste paradoxal by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 15

16 Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Miljöpåverkan kan indelas i tre grupper; lokal påverkan, regional påverkan och global påverkan. Lokal påverkan Buller är ett exempel på en lokal miljöpåverkan som kan motverkas genom att minska bullret vid källan, minska dess utbredning t.ex. genom ljudisolering eller förändra attityden mot buller. Regional påverkan Under 1970-talet blev nederbörden i Skandinavien allt surare vilket ledde till stora skador på ekosystemen i sjöar och skogar med magra kalkfattiga jordar. Dessutom ökade vittring och korrosion på bland annat byggnader och metaller. Huvudorsaken var svaveldioxiden som bildas vid förbränningen av fossila bränslen vilken oxideras i vatten till svavelsyra och förekommer i sjöar och vattendrag i form av sulfatjoner. Svaveldioxidutsläpp är ett exempel på ett regionalt miljöproblem. Global påverkan Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid. Det beräknas att hälften av all koldioxid upptas av havet medan den andra hälften ackumuleras i atmosfären, vilket medför att den globala koldioxidhalten gradvis ökar. Koldioxid är en så kallad växthusgas eftersom den släpper igenom solens kortvågiga strålar men hindrar de långvågiga värmestrålarna från att passera ut. Koldioxiden blandas upp i atmosfären och rör sig med vindarna runt jorden. Miljöproblemet koldioxid medför därför en global miljöpåverkan vars konsekvenser påverkar hela jordens ekosystem. Det spelar därför ingen roll om koldioxid frigörs i Afrika, Europa eller Asien. Påverkan på miljön, dess växthuseffekt, är densamma oberoende av var utsläppet sker. Men även det omvända gäller; att en koldioxidreduktion ger lika stor positiv klimateffekt var den än genomförs. En reduktion av koldioxidutsläppen i Nord- eller Sydamerika eller i Australien har lika stor positiv klimateffekt som en reduktion av koldioxidutsläppen i inom EU eller i Sverige. Beräkningar visar att en EU-medborgare i genomsnitt släpper ut 6-7 ton koldioxid per år medan motsvarande utsläpp för en Indier eller en Kines är cirka ett ton. Vid FN:s miljökonferens i Köpenhamn i december 2009 gjordes en överenskommelse att i-länderna ska ge 30 miljarder dollar i stöd till åtgärder för att skydda de fattigaste u- länderna från klimatförändringar Från 2020 ska en fond på 100 miljarder dollar årligen avsättas för att finansiera klimatåtgärder i den fattiga världen 26. Utifrån ett sysselsättningsperspektiv vore det betydligt bättre för EU:s medborgare om miljöinvesteringarna, i syfte att reducera koldioxidutsläppen, istället görs inom EU, eftersom det skulle leda till fler arbetstillfällen samtidigt som den globala positiva effekten för miljön är densamma. EU (och Sverige) står här inför två olika alternativ (av vilka båda kommer att ge lika stor positiv effekt på miljön), där den ena leder till arbetstillfällen utanför EU och den andra leder till arbetstillfällen inom EU. Utifrån ett medborgarperspektiv torde det vara uppenbart att EU:s skattefinansierade miljöfonder i första hand investeras för att stimulera EU:s sysselsättning. Det svenska bidraget till en långsiktigt hållbar reduktion av växthusgaser skulle i ett inledande skede kunna innefatta tre områden, vilka kortsiktigt skulle främja svensk 26 SvD ; Se även Bilaga 3, EU öppnar för att betala mer ( ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 16

17 sysselsättning och i ett längre perspektiv höja energikvoten, vilket därmed skulle förbättra Sveriges (och därmed EU:s) ekonomiska och sociala tillväxt. utbyggnad av den svenska vattenkraften brytning av svenska urantillgångar investering i flexibel el Syntismen 27 Vi vill öka energiproduktionen, sänka energikostnaderna, intensifiera energi forskningen, samt uppmuntra ett utökat internationellt samarbete. Vi vill genomföra en utbyggnad av den svenska vattenkraften, främst i syfte att tillgodose den svenska marknadens behov men även med målsättningen att exportera överskottsenergi till våra grannländer. Vi är positiva till en satsning på att exploatera svenska urantillgångar i första hand för att tillgodose de svenska kärnkraftsverkens behov av bränsle men även för export av uran till andra länder. Vi vill, allteftersom energiproduktionen byggs ut, öka antalet eluppvärmda bostäder och fastigheter samt långsiktigt stimulera en utveckling av elbilar och en flexibel elnätsstruktur. Effektivare uppladdningsbara batterier i kombination med ett flexibelt elnät skulle på ett avgörande sätt stimulera marknaden för framtidens elfordon. Vi vill aktivt stödja en övergång till jordvärme och vedeldning för uppvärmning. Inom forskning och utveckling anser vi att en av de större samhällssatsningarna bör ske inom energiproduktionen där bl.a. en exploatering av geotermisk energi och konsekvensen av en övergång från nuvarande lättvattenreaktorer till briderreaktorer bör utredas. Flexibel elektricitet Han laddar sin el-bil under sitt besök hos mig.. men jag betalar energi uttaget på min el faktura! Investeringar i syfte att sänka koldioxidutsläppen och därmed reducera den globala växthuseffekten kan med fördel göras lokalt och regionalt. 27 Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 17

18 Aktiemarknaden (jan-10) På vilket sätt skiljer sig aktiebörser från varubörser som elbörser och råoljebörser? Varubörsernas obalans i utbud och efterfrågan, stimulerar produktionen, vilket leder till konkurrens och därmed en långsiktig sänkning av enhetskostnaden. Varubörsernas marknadsekonomiska processer ligger väl i linje med den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Processer som endast i en begränsad omfattning, om ens alls, gäller för aktiemarknaden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde bli färre när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Men så fungerar inte aktiemarknaderna. Utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden och det finns tvärtom en risk att antalet aktiebolag minskar allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad avtar och behovet av ackumulerat kapital ökar. Skapas inte samhällets värde på börsen 28? Är det inte börsens avkastning som finansierar sjukvård och pensioner? Det är en vanlig uppfattning att världens aktiemarknader skapar alltings värde, vilket börskraschen 1929 på ett entydigt sätt tycks bekräfta med den ekonomiska och sociala misär som följde i dess spår. Världens aktiemarknader återspeglar marknadens eller de många människornas uppfattning om hur samhällsekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Om samhället går mot bättre eller sämre tider. I så motto är börshumöret en konjunkturbarometer, en indikator på samhällsekonomins utveckling. Börsen återspeglar massrörelser vilka inte uteslutande har en logisk förankring. bin Laden-effekt i åtta minuter; En vanlig dag på börsen 30. Tills en minut över två. Då kablar Nyhetsbyrån Direkt ut saken: bin Laden är gripen. Den eftersökte terroristen har haffats i Pakistan. Källan är brittiska BBC, som fått uppgiften från en iransk radiostation skriver AFX. Många led? Spela roll. Chansen finns: Det kan vara slut på bedrövelsen, det har flammat upp ett ljus i börsmörkret, ända borta i Pakistan, men ändå. Bin Laden KAN vara gripen. Redan innan Direkt skickat ut nyheten slänger sig placerarna på köpknapparna. Stockholmsbörsen börjar plötsligt dra iväg efter ännu en usel förmiddag. Sax-index skjuter fart med 1,52 procent (c:a 25 miljarder SEK; förf. anm. 31 ) på bara åtta minuter. Sedan blir det lite oklart om det pakistanska ljuset. Man kan säga att det släckts helt. Usama bin Laden är inte alls gripen. Det är lögn att terrorledaren haffats, meddelar den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Nyhetsbyrån Direkt kablar ut dementin 13 minuter över två, och hänvisar till Bloomberg News, som refererar till brittiska BBC. Placerarna suckar. Kurserna sjunker igen, med 1 procent på bara några minuter. Ungefär som en vanlig dag på börsen. 28 Vi diskuterar här uteslutande aktiebörsernas situation. 29 DN Stockholmsbörsen 31 Totalt börsvärde 1642,6 mdr SEK by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 18

19 Hur uppstår dessa tjugofem miljarder? Varifrån kommer de? Knappast från någon plötslig produktivitetsökning i industrin; inte heller därför att riksbanken har beslutat att sänka reporäntan kraftigt. Och trots, att dessa så grundläggande nationalekonomiska styrinstrument bevisligen inte påverkat situationen, uppstår plötsligt tjugofem miljarder, eller annorlunda uttryckt, miljoner kronor på bara åtta minuter. Ett nyproducerat kapital som skulle kunna finansiera drygt hälften av Sveriges årliga försvarsbudget. Men några minuter senare, klockan tretton minuter över två, har pengarna som hade kunnat finansiera drygt halva Sveriges samlade försvarsbudget försvunnit. Hur är detta möjligt? Hur kan ett kapital på detta sätt uppstå och försvinna ur ingenting? För vi måste vara medvetna om att det är riktiga värden som går att lösa in mot sedlar och mynt för den som utnyttjar tillfället. Aktiemarknaden representerar framtiden. Eller som SvD Näringsliv uttrycker det: Problemet med resultatrapporter är att de är just rapporter från en gången tid medan aktiens pris speglar marknadens förväntningar om framtida vinster 32. Det, i den uppbyggda förväntan skapade kapitalet 33, används för att sänka framtidens enhetskostnad. I så mening går det att hävda att en stor del av det ekonomiska och sociala utrymmet skapas, eller initieras, på aktiemarknaden. Är aktiemarknadernas betydelse överskattad? Rummets tillgång på kapital är en nödvändig förutsättning för den långsiktiga sänkningen av enhetskostnaden. Här återkommer vi till kapitalets enastående förmåga att förvandla en gräsbrand till en svetslåga. Ett av de sätt vi idag känner till för att generera kapital är genom våra aktiemarknader. Man skulle kunna säga att aktiemarknaderna intecknar sänkningen av framtidens enhetskostnad och använder den som utgångspunkt för att indirekt sänka framtidens enhetskostnad. På så sätt blir aktiemarknaden en självuppfyllande profetia eftersom den sänkning av enhetskostnaden aktiemarknaden själv bidrar till är dess egen förutsättning. Vilket fungerar så länge potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är tillräckligt stor. Någon gång i framtiden kommer potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad att ha minskat så mycket att det blir allt svårare att ackumulera det nödvändiga kapital som behövs för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Aktiemarknadens förutsättning är de enskilda företagens förmåga att generera ekonomiska resultat. Men den enskilda företagen är samtidigt i behov av kapital för att kunna sänka framtidens enhetskostnad. Men det är också viktigt att understryka att en stigande aktiekurser inte tillför aktiebolagen något nytt kapital. För att ett aktiebolag ska få ett nytt friskt kapital förutsätts en emission av aktier. På vilket sätt leder då högre börskurser till en långsiktigt lägre enhetskostnad? Aktieägarna, börsens investerare, förväntar ett bra ekonomiskt resultat av aktiebolagen, vilket stimulerar aktiebolagens organisationer att höja produktiviteten (sänka enhetskostnaden). Samtidigt ger högre aktiekurser ett ökat ekonomisk och socialt utrymme att använda till konsumtion, vilket indirekt stimulerar aktiebolagens försäljning. Förväntningarna på företagens och organisationers förmåga att utveckla potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad återspeglas i aktiekurserna, samtidigt som denna återspegling genererar ett större kapital utan att det behöver leda till högre inflation, eftersom de finansiella systemen, i vilket aktiemarknaderna igår, har förmågan att producera nytt kapital utan att det behöver leda till högre inflation. 32 SvD Näringsliv Kapital är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 19

20 Varför investerar vi våra pensioner i aktier? Aktiebolagen har, av historiska skäl, framför allt utvecklats inom de samhällssektorer där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad har varit, och under överskådlig tid fortfarande är som störst. De fria marknadskrafterna har huvudsakligen koncentrerats till rummets mest lönsamma sektorer. Vilket vi har diskuterat tidigare. Dan Jonsson ( ); Betraktelsen 34 Rummets solidariska lönepolitik leder förr eller senare till allt större spänningar mellan arbetstagare inom olika samhällssektorer allteftersom rummets energikvot stiger, eftersom lönsamheten ökar snabbare inom de privata samhällsektorerna samtidigt som kostnaden inom de offentliga samhällssektorerna (som belastas med tjänsteeffekten) inte sänks lika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som om de privata samhällssektorerna blir allt effektivare medan de offentliga samhällssektorerna, som sjukvård, blir allt ineffektivare, men då förbiser man det faktum att privata intressen (av historiska lönsamhetsskäl) huvudsakligen har etableras inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkning av enhetskostnaden har varit, och fortfarande är, som störst. Därmed har privatägda samhällssektorer, redan från början, per definition, en grundläggande fördel i jämförelse med de samhällssektorer som av historiska skäl överlåtits till allmänintresset. Vi noterade tidigare att utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde minska när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Vilket inte sker! Det går att jämföra aktiekurserna med värdet av framlidna konstnären Vincent van Goghs målningar. När efterfrågan på den framlidna van Goghs målningar ökar så stiger priserna eftersom utbudet är konstant. Ju fler som uppmuntras till att spekulera i van Goghs samlade produktion desto högre värde kommer hans målningar att få. Omvänt kommer värdet på van Goghs målningar att sjunka om intresset, efterfrågan, minskar. Därför har det varit av största betydelse för aktiemarknadernas utveckling under de senaste femtio åren att en allt större andel av allmänintressets kapital har överförts från andra sparformer till aktiemarknaden eftersom det påverkat börskurserna på samma sätt som värdet på van Goghs samlade produktion. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 35 I slutet av 1999 var det hela 5,6 miljoner människor i vårt land som ägde aktier i någon form, antingen direkt eller indirekt via fonder. Det innebär alltså att över 60 procent av Sveriges innevånare är aktiesparare. Ser vi till den del av befolkningen i vårt land som är 16 år och äldre ligger andelen på 66 procent. När mätningarna startade 1984 var det knappt 30 procent. Det har skett mer än en fördubbling av antalet aktiesparare på 15 år. Bäckström förklarar detta med att: En viktig orsak till den här utvecklingen är antagligen den historiskt sett mycket höga avkastningen som aktiesparandet givit på senare tid. Under och 1990-talet har avkastningen på aktier nämligen varit nästan 20 procent per år i genomsnitt (i kursuppgång och utdelningar sammantagna), efter det att inflationen räknats bort. Det 34 Kvinnans situation 35 Kapitel 1 Erfarenheter av aktiesparande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 20

21 är nästan tre gånger mer än vad som gällt tidigare under historien. Det finns inte många om ens några perioder då aktier givet en så hög avkastning under en tjugoårsperiod. Det är viktigt att ha i minnet för den som sparar i aktier. Man kan, som jag ser det, heller inte räkna med att den avkastningen som aktieplaceringar givit under de senaste 20 åren ska fortsätta i all framtid. Och tillägger: Avkastningen på en brett sammansatt aktieportfölj har i Sverige legat på omkring 7 procent i genomsnitt per år sedan 1920-talet, inflationen borträknad. Även i USA har den reala avkastningen hållit sig mellan 6,5 och 7,5 procent i genomsnitt per år under de senaste tvåhundra åren 36. Senare undersökningar visar att andelen aktiesparare vid inledningen av 2000 talet ökat till över 75 procent av befolkningen (DN ). Andel svenskar över 15 år som äger aktier Procent År Källa: DN Ju fler som uppmuntras till att spara (alternativt spela eller investera 37 ) i aktier desto högre börskurser. Och det ena har lett fram till det andra; ett stigande aktieintresse har gett ett växande massmedialt intresse vilket påverkat tillflödet av nytt kapital, vilket ökat investeringsbenägenheten ytterligare. Aktiemarknaderna har pumpats upp och de allra största vinnarna är de som varit med från början. Aktiemarknaden har gjorts folklig vilket kommer till uttryck på flera sätt Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande, Kapitel 1, Erfarenheter av aktiesparande 37 Begreppen spela och investera återkommer genom historien. John Kenneth Galbraith ( ); Den stora börskraschen Det fanns många sätt att tjäna pengar på Bättre tillfällen att bli rik hade aldrig tidigare erbjudits och det visste folk var i själva verket det sista året amerikanerna var riktigt glada, ohämmade och verkligt lyckliga. Det var bara inte så att detta år var för bra för att fortsätta; det fortsatte bara inte. I januarinumret av World s Work 1929 började Will Payne med att gå igenom vad som hänt under det gångna året. Därefter fortsatte han med att förklara skillnaden mellan en investerare eller en penningplacerare och en spelare. En spelare, menade han, kan bara vinna på någon annans bekostnad. På en investering däremot, tjänar alla pengar. En aktieinvesterare, förklarade han, köper General Motors aktier för 100 dollar, säljer dem för 150 dollar till någon annan, som i sin tur säljer dem för 200 dollar till ytterligare någon annan. Alla tjänar på sina affärer. Som Walter Bagehot en gång anmärkte: Folk är som mest lättrogna när de är som lyckligast. 38 Aktiemarknaderna kan i viss utsträckning liknas med en hink med pengar, att ju fler som är beredda att lägga (investera) sitt kapital i hinken desto större värde får hinken. Det intressanta är det faktum att kapitalet uppfattas som ett substansvärde när det relateras till en aktie och därmed kan användas som utgångspunkt för att generera nytt virtuellt kapital. Aktievärdet används som säkerhet för banklån by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 21

22 Förre statsrådet Leif Pagrotsky i s-tidningen Aktuellt i Politiken; I en tid när vinnaren i aktie-sm är ombudsman på LO, när Thage G Peterson spelar golf och Bosse Ringholm börjar varje dag med att läsa börslistorna för att kolla sina aktier skall vi nog inte vara så tvärsäkra på hur våra potentiella väljare ser ut. Aktiemarknaderna, till skillnad från van Goghs målningar, producerar trots allt ett värde. Det växande kapitalet generar ekonomiskt och socialt välstånd, arbetstillfällen och sjukvård, till en bred allmänhet. Är inte jämförelsen med van Goghs målningar djupt orättvis! Det ska medges att jämförelsen och parallellerna mellan van Goghs målningar och aktiemarknaden inte får dras alltför långt; men att jämförelsen därmed inte är irrelevant. Världens aktiemarknader har förmågan att växla ut på framtidens intäkter. Ju större de framtida vinsterna förväntas bli desto högre aktiekurser. Kapital investeras i företag som förväntas ge hög framtida avkastning. På det sättet blir just förväntningen, den förväntade avkastningen, avgörande för aktievärdet. När förväntningarna ökar stiger börsvärdet (efterfrågan tilltar) och när förväntningarna minskar (efterfrågan avtar) sjunker börsvärdet. Ett företags redovisade historiska vinst är inte oväsentlig (eftersom den kan ge ett visst förtroende) men det är företagets potentiella framtida vinster som har den största betydelsen för börsvärdet. En större efterfrågan (ju mer kapital som investeras i en aktie) vid ett oförändrat utbud, gör att aktiekursen stiger. Till detta ska läggas engångseffekten när en allt större andel av rummets kapital, t.ex. pensionskapital och andra sparformer, uppmuntras att placeras på aktiemarknaden, vilket i sig driver upp börskurserna, men de stiger inte utifrån en växande potential i framtidens sänkta enhetskostnad, utan av det faktum att utbudet av aktiebolag i praktiken är (relativt) konstant (i likhet med van Goghs tavlor). Men i en förlängning, över lång tid, är aktiemarknaden i huvudsak att betrakta som ett fördelningspolitiskt instrument. Den egentliga värdeskapande processen sker inom företag och organisationer i den ständigt pågående process som syftar till att sänka enhetskostnaden. Värdet av denna sänkning (som utgår i form av en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad) kan fördelas på olika sätt; genom beskattning av vinster eller genom högre löner, bonusutbetalningar, pensionsavtal och annan ersättning till de anställda eller genom utdelning till aktieägarna, endera i form av utdelning eller som en kursuppgång. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 40 Generellt kan man säga att avkastningen på aktier alltså både direktavkastning och kurstillväxt hänger samman med bolagens långsiktiga avkastning. Om, å ena sidan, bolagen delar ut en stor del av årsvinsten kommer direktavkastningen att spela en större roll för hela avkastningen jämfört med kurstillväxten. Om, å andra sidan, bolagen väljer att behålla en större del av vinsterna kan i stället mer av avkastningen förväntas komma i form av kurstillväxt. Det gäller förstås såvitt ledningarna förmår att förränta de kvarhållna vinstmedlen lika bra som aktiemarknaden kräver. En innehållen utdelning i dag kan på så sätt ge en större aktieutdelning i morgon. Det här innebär alltså att avkastningen på aktier i längden blir densamma som den som bolagen genererar. Om bolagen, på lång sikt, ger en avkastning på eget kapital som uppgår till exempelvis 7 procent, realt sett, tenderar även den reala avkastningen på aktier att över tiden vara lika stor. 39 Källa: DN Kapitel 2 Perspektiv på aktieplaceringar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 22