Föreläggande med vite

Transkript

1 / (9) Enheten för region väst Eva Aronsson, Eva Karlsson, Göteborgs kommun SDF Majorna-Linné Box Göteborg Delgivning Föreläggande med vite Ert organisationsnummer Arbetsställe Karl Johansskolan Besöksadress Amiralitetsgatan 22, Göteborg Beslut Vi förelägger er vid vite av kronor att senast den 15 januari 2017 ha genomfört punkten 1, 4 och 5 och senast den 15 september 2016 ha genomfört punkterna 2 och 3 vid Karl-Johansskolan. Reglerna om att vi har rätt att fatta beslut om föreläggande och förena beslutet med vite finns i 7 kap. 7 arbetsmiljölagen. 1. Luftkvalitet och inomhusklimat Ni ska se till att uteluftsflödet i lektionssalar, personalrum samt övriga utrymmen där personal och/eller elever uppehåller sig mer än tillfälligt uppgår till minst 7 liter per sekund och person som normalt kan förväntas vistas i respektive utrymme med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Luften ska tillföras på ett sådant sätt att lufthastigheten i vistelsezonen inte överstiger 0,2 meter per sekund. Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning. Se även 1 kap. 3 första stycket 1 och 2 kap. 4 första stycket arbetsmiljölagen. 2. Buller inomhus Ni ska ta fram en skriftlig handlingsplan för de åtgärder som ni utifrån uppföljning av genomförda åtgärder bedömer kvarstår när det gäller hörselskadligt/störande buller inomhus och som inte genomförs omedelbart. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ansvarar för att det blir gjort. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

2 / (9) Se 8 och 10 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete, 32 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning och 4, 5 och 11 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller. Se även 2 kap. 4 första stycket och 3 kap. 2 a arbetsmiljölagen. 3. Buller inre skolgården Ni ska ta fram en skriftlig handlingsplan för de risker med störande buller på den inre skolgården som ni identifierat genom er riskbedömning. Av handlingsplanen ska framgå när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ansvarar för att det blir gjort. Se 10 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, 32 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning och 4 AFS 2005:16 om buller. Se även 2 kap. 4 första stycket och 3 kap. 2 a arbetsmiljölagen samt avsnittet om störande buller i kommentaren till AFS 2005:16 (sid 16 20). Kommentar till punkten 3: Arbetsmiljöverket förutsätter att de organisatoriska åtgärder för att minska det störande bullret som går att göra också har gjorts. Vi förutsätter därmed att handlingsplanen omfattar andra typer av åtgärder. 4. Arbetsbelastning a. Ni ska se till att en bedömning av risker för ohälsa och olycksfall görs utifrån resultatet från er undersökning med avseende på organisatoriska och sociala faktorer i er verksamhet. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och allvarlighetsgraden ska framgå. För de risker som inte åtgärdas omedelbart ska ni ta fram en skriftlig handlingsplan som anger de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Av handlingsplanen ska framgå vem som ska se till att åtgärderna genomförs och när de senast ska vara vidtagna. b. Ni ska också följa upp hur genomförda åtgärder har fungerat. Se 8, 10 och 11 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och 8 12 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö samt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. 5. Företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp Ni ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig extern resurs för att genomföra kravpunkt 4. Se 12 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

3 / (9) Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön Ni som arbetsgivare ska göra det som behövs för att ingen av era arbetstagare skadar sig eller blir sjuk på grund av arbetet. Reglerna om detta finns i 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. Ert ansvar för arbetsmiljön gäller även under tiden ni har på er att åtgärda bristerna. Bakgrund och brister Den 23 januari 2014 inspekterade vi skolan. Vi såg då vissa brister i arbetsmiljön. Ni fick ett inspektionsmeddelande den 17 februari 2014 där vi beskrev bristerna och ställde krav på att ni skulle åtgärda dem. Vid vår uppföljning kvarstod brister och vi skickade en skrivelse den 25 februari 2015 om att vi övervägde att besluta om ett föreläggande. Därefter yttrade ni er och inkom med kompletteringar i ärendet. Efter vår inspektion den 20 april 2016 kvarstår följande brister: 1. Luftkvalitet och inomhusklimat Både arbetsgivare och skyddsombud liksom fastighetsskötare är överens om att luftkvaliteten är otillfredsställande och att problemen kvarstår. De delar av verksamheten som berörs är A och C-huset. Rektor uppger att felanmälan görs återkommande till Lokalförvaltningen. Fastighetsskötaren uppger att det finns en uppfattning om att ventilationen är underdimensionerad i förhållande till antalet personer som vistas i lokalerna. Varken fastighetsskötaren eller rektor har dock tagit del av några OVK-protokoll och kunnat se vilka luftflöden lokalerna har. Rektor har heller inte begärt uppgifter från Lokalförvaltningen om hur många som kan vistas i lokalerna utifrån luftflödena. Ett av skolans skyddsombud som själv arbetar i C-huset uppger att man upplever att luftkvaliteten är sämst på morgonen vid tiden och efter lunch. Skyddsombuden uppger också att de upplever inomhusluften dammig. Vidare påtalar man att temperaturen i lokalerna är otillfredsställande. Fritidsverksamheten är förlagd till klassrummen. Eftersom det blir för trångt att enbart vara där, vistas eleverna även i korridorerna. Där är det inte tänkt att det ska bedrivas verksamhet och därför saknas ventilation där. Skyddsombud uppger att man har blivit rekommenderad från Lokalförvaltningen att vädra. Man uppger att det är problematiskt utifrån den bristande ljudmiljön på skolgården samt att det inte fungerar alla tider på året. I ert yttrande den 19 mars 2015 uppgav ni att det finns givare i samtliga klassrum och att de övervakas centralt. Vid avvikelse utlöses larm. Några avvikelser har inte noterats under februari 2015 vare sig när det gäller koldioxidhalt eller temperatur.

4 / (9) T.f. områdeschef uppger att ni har uppdragit åt Lokalförvaltningen att göra en ny mätning men att ni inte har fått någon återkoppling när det kommer att ske. Det är inte klart vad som då kommer att mätas. 2. Buller inomhus Både arbetsgivare, skyddsombud och fastighetsskötare är överens om att man tycker att de fysiska bulleråtgärder som har vidtagits i trapphus, korridor och bildsal har inneburit en bättre ljudmiljö. Skyddsombudet påtalade att man upplever tröttande buller på grund av att man är många på begränsad yta. Fritidsverksamheten är förlagd till klassrummen. Där upplever man att det är tröttande buller. Eftersom det blir trångt, väljer eleverna att också vistas i korridorerna. Skyddsombud uppger att man under många år påtalat att ljudmiljön i omklädningsrummen är otillfredsställande Det har inte åtgärdats. Även matsalen omnämndes medan biträdande rektor uppgav att hon äter där varje dag och upplever inte ljudmiljön som otillfredsställande. 3. Buller inre skolgården I ert svar den 19 mars 2015 uppgav ni att ni hade anlitat en ljudkonsult för att undersöka och ge förslag på bullerdämpande åtgärder. Vid inspektionen den 20 april 2016 framkom att det inte vidtagits några åtgärder. Kostnadsberäkningen utifrån konsultens förslag uppgick till ca två miljoner kronor. Enligt tf områdeschef har Lokalsekretariatet sagt nej till investeringar med motiveringen att det utifrån mätningar är konstaterat att det inte är fråga om hörselskadligt buller och att verksamheten får lösa problemet med organisatoriska åtgärder. Enligt skyddsombuden upplever samtlig personal på skolan ljudnivån på skolgården som mycket tröttande/störande och att det är svårt att kommunicera med varandra. De uppger vidare att det är lagom med fyra klasser utomhus samtidigt d.v.s. ca elever. Vissa tider på dagen vistas 250 elever samtidigt där. Man är skeptiska till att det går att lösa problemet med organisatoriska åtgärder. Det går exempelvis inte att påbörja lunchen tidigare än idag (10.40) eller att låta eleverna äta senare än idag (12.15) om man ska orka med dagen. Fastighetsskötaren påtalar att skolan tidigare var en F-9 skola och nu är en F-6 skola. Nuvarande elever har andra behov och använder skolgården på ett annat sätt. Det pågår mer lek än det gjort tidigare. 4. Arbetsbelastning T.f. områdeschef uppger att arbetsgivaren och skyddsombuden inte har en samsyn kring huruvida medarbetarna har en ohälsosam arbetsbelastning. Områdeschefen uppger att han och rektor har dokumenterat hur mycket tid som är vikt för olika arbetsuppgifter och att man därigenom kommit fram till att det finns

5 / (9) tillräckligt med tid till förfogande. Vidare uppger t.f. områdeschef att Karl Johansskolan har högre personaltäthet än övriga skolor. Enligt skyddsombud har man samtidigt den lägsta bemanningen när det gäller fritidsverksamheten. Resultatet från den senaste medarbetarenkäten från december 2015 visar på fyra förbättringsområden, attraktiv arbetsgivare, ledarskap närmsta chef, inflytande och organisatorisk tillit. Av resultatet framgår att en betydande del av personalen inte anser sig ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, begränsad möjlighet att påverka sin arbetsmängd samt att en ännu större andel inte anser sig ha möjlighet till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning. En stor del av personalen har angett att de inte får en tydlig återkoppling på sina prestationer från närmsta chef. De upplever att det brister när det gäller att kommunicera verksamhetens uppdrag och mål på ett begripligt sätt. Andra förbättringsområden i fråga om ledarskapet handlar om att man inte upplever att chefen tar tag i problem och att chefen inte visar uppskattning för arbetsinsats. När det gäller den organisatoriska tilliten så framkommer det mycket tydligt att man inte upplever att förvaltningsledning har tillit till medarbetarna och att det även brister i tilliten från deras sida gentemot förvaltningsledningen. 43 % uppger att de upplever ganska mycket eller väldigt mycket stress (undersökningens definition: ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova). 32 % uppger att de upplever stress i viss mån. 8 % uppger att de har fysiska besvär dagligen, 19 % att de har besvär ett par dagar per vecka och 11 % att de har besvär en dag per vecka. När det gäller hur ofta man har arbetat trots att de borde ha sjukanmält sig uppger 24 % att det har hänt mer än fem gånger under de senaste tolv månaderna, 3 % 4 5 gånger, 46 % 2 3 gånger. Helhetsbedömningen (NMI) visar ett resultat på 31 jämfört med 52 för hela SDF Majorna Linné och 55 för Göteborgs stad. I vårt brev till er den 17 maj 2016 fick ni möjlighet att lämna era synpunkter på villkoren och tidpunkterna. Ni har svarat att ni avser att genomföra de åtgärder vi avser att ställa krav på. Ni efterfrågar dock ett förtydligande beträffande punkten 3 om bullermiljö utomhus. Ni uppger att i de mätningar som gjorts ligger bullernivån under våra riktvärden för vad som anses vara en ohälsosam nivå. Ni efterfrågar därför tydliga direktiv för vad gränsen egentligen går samt det lagstöd vi grundar vår bedömning på. Beträffande punkten 5 avser ni att använda er av den sakkunskap som stadsdelens egen HR-avdelning har. Ni efterfrågar därför ett förtydligande om det räknas som extern aktör. Om det inte gör

6 / (9) det kan ni komma att behöva mer tid på er för att uppfylla kravet i punkten 4 eftersom det inte är säkert att de företag som stadsdelen har upphandlade avtal med att leverera företagshälsovård kan åta sig uppdraget med så kort varsel. Arbetsmiljöverket gör följande bedömning. Ventilation Enligt 2 kap. 4 första stycket arbetsmiljölagen ska de arbetshygieniska förhållandena när det gäller bl.a. luft vara tillfredsställande. I fråga om luftförhållanden preciseras reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning. Av 16 andra stycket AFS 2009:2 framgår att i lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler ska en koldioxidhalt under ppm (miljondelar) eftersträvas. I kommentaren till 16 AFS 2009:2 sägs bl.a. följande. En koldioxidhalt under ppm är dock ingen garanti för att luftkvaliteten kommer att uppfattas som tillfredsställande då även faktorer som t.ex. temperatur och städnivå påverkar upplevelsen av luftkvaliteten. Förutom att öka uteluftsflödet kan också organisatoriska åtgärder användas för att sänka koldioxidhalten. I ärendet saknas utredning om ventilationens kapacitet i förhållande till verksamheten som bedrivs. Av uppgifter i ärendet finns dock skäl att anta att ventilationens kapacitet inte motsvarar de flöden som behövs för att ge ett gott inomhusklimat. Otillräcklig ventilation leder till att luftföroreningar ansamlas i lokalerna, vilket i sin tur kan ge upphov till besvär i form av huvudvärk, trötthet, irritation i luftvägar, illamående m.m. Det finns utländsk forskning som visar på samband mellan dåligt inomhusklimat och försämrade prestationer av simulerade skoluppgifter. Arbetsmiljöverket anser därför att det finns skäl att förelägga er att säkerställa ventilationens kapacitet i förhållande till det antal personer som vistas i lokalerna. Buller inomhus Enligt 2 kap. 4 arbetsmiljölagen ska de arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande vara tillfredsställande. Enligt 32 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning ska arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen vara lämpligt utformade och inredda med hänsyn till deras ändamål, ljudegenskaper och förekommande bullerkällor. De ska planeras, disponeras och isoleras mot omgivningen så att bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå och så som möjligt utsätts för buller.

7 / (9) Enligt 4 AFS 2005:16 om buller ska arbeten planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska då tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Enligt 5 AFS 2005:16 ska arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av exponering för buller i arbetet. Ni har vidtagit ett antal åtgärder för att få en bättre ljudmiljö i trapphus, korridor och bildsal. Arbetsmiljöverket bedömer att ni inom ramen för ert systematiska arbetsmiljöarbete behöver arbeta vidare med frågan och se över om ytterligare åtgärder krävs. I ärendet har framförts synpunkter på tröttande buller även på andra ställen än där ni vidtagit åtgärder. Buller inre skolgården Arbetsmiljöverket uppfattar att ni själva har konstaterat att ljudnivån på skolgården är ett problem som behöver åtgärdas. Eftersom det är fråga om störande buller och inte hörselskadligt buller finns inga gränsvärden eller liknande. Däremot skulle tabell 1 i AFS 2005:16 om buller kunna användas som vägledning. Exempel på effekter som buller kan leda till är trötthet och irritation. Då personal inom skolverksamhet generellt utsätts för en hög mental belastning, är det synnerligen viktigt att vidta alla åtgärder som kan minska sådan belastning. Forskning visar också att störande och tröttande buller kan leda till exempelvis ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormon. I kommentaren till 4 AFS 2005:16 anges att det inte går att ange någon nedre gräns då bullerdämpande åtgärder inte längre är motiverade. Arbetsbelastning och extern resurs Arbetsmiljöverket uppfattar att ni inte har några invändningar beträffande kravet på undersökning, riskbedömning, åtgärder och handlingsplan och uppföljning avseende organisatoriska och sociala faktorer. När det gäller kravet på extern resurs gör Arbetsmiljöverket följande bedömning. I ärendet har framkommit att det brister i tillit mellan personal och ledning. Vi anser att det motiverar att man anlitar en resurs utanför den egna organisationen. Vi har förståelse för att det därmed kan ta längre tid att uppfylla kravet. Sammanfattningsvis anser vi att det finns skäl att förelägga er att åtgärda bristerna. Vi gör också bedömningen att föreläggandet bör förenas med ett vite som skäligen kan bestämmas till kronor.

8 / (9) Meddela oss när ni uppfyllt kraven När ni har uppfyllt kraven ska ni meddela oss. Skriv vår beteckning 2013/45542 i meddelandet. Reglerna om att vi har rätt att få den information som vi behöver för vår tillsyn finns i 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Ärendet har prövats vid vårt kontor i Mölndal och har avgjorts av enhetschefen Pernilla Niia i närvaro av juristen Eva Karlsson efter föredragning av arbetsmiljöinspektören Eva Aronsson. Pernilla Niia Kopia skickad med e-post till: Rektor Nahid Rezaei nahid.rezaei@majornalinne.goteborg.se Biträdande rektor Lotta Dahlpil lotta.dahlpil@majornalinne.goteborg.se Tf Områdeschef Jonas Fransson jonas.fransson@majornalinne.goteborg.se HSO Lärarförb. Joacim Wikström joacim.wikstrom@goteborg.lararforbundet.se HSO LR Anna Skoog anna.skoog@vh.goteborg.se Skyddsombudet Kristina Ward kristina.ward@majornalinne.goteborg.se Skyddsombudet Angela Reimers angela.reimers@majornalinne.goteborg.se Skyddsombudet Marcus Pinzani marcus.pinzani@majornalinne.goteborg.se Fastighetsskötaren Klas Grimberg klas.grimberg@majornalinne.goteborg.se Göteborgs Stad stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Vad är föreläggande och vite? Ett föreläggande är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller ska genomföra en viss åtgärd. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar.

9 / (9) Om ni vill överklaga Ni kan överklaga vårt beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg, men ni ska skicka överklagandet till oss för att vi ska kontrollera att det har kommit in i rätt tid. Vi prövar också om det finns skäl att ändra vårt beslut. Vi måste få överklagandet inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, och om vi inte ändrar beslutet på det sätt som ni har begärt, så skickar vi överklagandet till förvaltningsrätten. Ange vilket beslut som överklagas. Hänvisa till vårt ärendenummer och datumet för beslutet. Berätta hur ni vill att beslutet ska ändras och varför. Överklagandet ska också innehålla följande uppgifter om er: namn personnummer eller organisationsnummer postadress och e-postadress telefonnummer (hemligt telefonnummer behöver bara lämnas om domstolen begär det) Om ni har ett ombud ska ombudets namn, postadress, e-postadress och telefonnummer anges. Vår adress: Arbetsmiljöverket Stockholm Vår e-postadress: arbetsmiljoverket@av.se