Översikt. Förord... 5 Författarna... 7 Lyrik... 9 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning... 23

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Översikt. Förord... 5 Författarna... 7 Lyrik... 9 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning... 23"

Kurt Lundgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Översikt Förord Författarna Lyrik Innehållsförteckning Förkortningar Inledning I. SKRIFT OCH UTTAL II. ACCENTTYPER III. ACCENTEXEMPEL IV. KASUSBÖJNING V. SUBSTANTIV VI. ADJEKTIV VII. RÄKNEORD VIII. PRONOMEN IX. VERB X. ADVERB XI. PREPOSITION ADVERB XII. ENKLA PREPOSITIONER XIII. SAMMANSATTA PREPOSITIONER XIV. EXEMPEL MED SAMMAN SATTA PREPOSITIONER XV. SÄRSKILDA FÖRBINDELSER XVI. KONJUNKTIONER XVII. INTERJEKTIONER Appendix A: Nio tillägg av Gunnar Nyström Appendix B: Byönn nest t yölbu Appendix C: Tre prov på stavning Litteratur och källor Webbsidor Tabellord Nyströmsregistret Personregister Sakregister Anteckningar Översikt 11

2 Innehållsförteckning Förord Författarna Lyrik Översikt Förkortningar Inledning I. SKRIFT OCH UTTAL A. Vokalförrådet Enkla vokaler Diftonger Triftong Uttalslängd B. Om vissa byolikheter C. Nasalering Förutsägbar nasalering Två typer av icke förutsägbar nasalering D. Apokope Tillfällig apokope Permanent apokope Apokopering av egennamn Apokope av kortstaviga ord E. Konsonanter Speciella konsonanttecken: ð, ş, w,, ' (enkelt rakt citattecken) Flyktiga konsonanter: r, ð, g Växling i uttalet av g Lång konsonant efter lång vokal Långt n på ordböjningsnivå Problem vid ng-ljud: ngg Påverkbar konsonant: d > ð Varning för uttalsfel Konsonantgrupper Dubbel- eller enkelteckning i vissa småord F. Motiveringar för skrivreglerna Innehållsförteckning

3 II. ACCENTTYPER A. Stavelse och längdkombinationer B. Akut och grav accent C. Beteckningar D. Översikt III. ACCENTEXEMPEL A. Enkla ord B. Enstavigt förled och enstavigt långstavigt efterled C. Enstavigt förled och enkelt tvåstavigt efterled D. Enstavigt förled och sammansatt efterled E. Tvåstavigt förled och enstavigt efterled F. Tvåstavigt förled och enkelt tvåstavigt efterled G. Tvåstavigt förled och sammansatt ord som efterled H. Längre sammansättningar I. Ord med obetonad inledning J. Tryckomkastning IV. KASUSBÖJNING A. Grundbegrepp Genus Obestämd/bestämd form Numerus Kasus B. Satsanalys Regler för satsdelar på nivå ett och två Regler för satsdelar på nivå tre V. SUBSTANTIV A. Maskulina substantiv B. Feminina substantiv C. Neutrala substantiv D. Oböjliga substantiv E. Ortnamn F. Översikt över substantivböjningen VI. ADJEKTIV A. Attribut till substantiv i obestämd form B. Attribut till substantiv i bestämd form C. Självständiga adjektiv i obestämd form D. Självständiga adjektiv i bestämd form Innehållsförteckning 13

4 E. Komparation F. Kasus vid adjektiv VII. RÄKNEORD A. Grundtal ienn twer trair fiuärer B. Ordningstal VIII. PRONOMEN A. Personliga och possessiva pronomen Översikt menn, denn, senn (min, din, sin) ųär (vår) iðär (er, eder) weroðer (varannan, varandra) Exempel med personliga och possessiva pronomen B. Demonstrativa pronomen an dar (den där) an (den, betonat) isn (den här) isn jär (den här) siuäv (själv) aik (sådan) C. Relativa pronomen D. Interrogativa pronomen ukin (vilken, vem) ukindier (vilkendera) wen fer/för ienn (vad för en) E. Indefinita pronomen an (man) ien (en, obestämd artikel) ienn (en, självständiga former) noger (någon) inndşin (ingen) inndşindier (ingendera) wer (var, varje) wer og ienn (var och en) Innehållsförteckning

5 9. uände ukin (vem än, vem som helst) summ (somlig) ymser (diverse, olika) ienndier (endera, en av dem) mitşin (mången) flierer (flera) oll (all) båðer (båda) fåer (få) IX. VERB A. Svaga verb B. Starka verb C. Förteckning över starka verb D. Hjälpverb Temporala hjälpverb Passivbildande hjälpverb Konjunktivbildande hjälpverb Modala hjälpverb E. Kombinationer av olika hjälpverb F. Verb som styr dativ G. Förteckning över verb som styr dativ H. Passiv form och deponens I. Imperativ J. Subjektslösa satser X. ADVERB A. Rumsadverb B. Tidsadverb C. Sättsadverb D. Orsaksadverb E. Satsadverb F. Adverbens funktion och ordföljd G. Understödjande negation XI. PREPOSITION ADVERB A. Prepositioner och adverb med en stavelse B. Prepositioner och adverb med två stavelser XII. ENKLA PREPOSITIONER A. Prepositioner med dativ Innehållsförteckning 15

6 B. Prepositioner med ackusativ C. Prepositioner med dativ eller ackusativ D. Utförligare prepositionsregler etter/eter och firi för/fer i, ǫ, under, yvyr i rumssammanhang i i tidssammanhang ǫ i tidssammanhang under i tidssammanhang minn/min XIII. SAMMANSATTA PREPOSITIONER A. Sammansättningarnas förled B. Valet mellan sammansatt och enkel preposition C. Sammansättningsbenägenhet D. De mest sammansättningsbenägna prepositionerna að i, ǫ wið E. Prepositioner som är mindre samman sättningsbenägna millǫ nest undǫ yr åv gainum, um för min under, yvyr XIV. EXEMPEL MED SAMMAN SATTA PREPOSITIONER A. Prepositioner med två led att /attr attǫ /atton aut, aute autǫ /auton brott, brotte dait, daite daitǫ /daiton dieðǫ /dieðon fram Innehållsförteckning

7 10. fromǫ /fromon iem, iema iemǫ /iemon in (inn ), inne innǫ /innon jųät, jųäte jųätǫ /jųäton mitt nið niðer niðǫ /niðon nord /nort, ost /ostr, suð /sut, west /westr nordǫ /nordon, ostǫ /oston, twert up (upp, uff ), uppe uve uvǫ /uvon B. Prepositioner med tre led XV. SÄRSKILDA FÖRBINDELSER A. Betydelse B. Ordföljd C. Uttal Former med accentneutral betoning i särskilda förbindelser Former som behåller sin betoning i särskilda förbindelser D. Parallella fenomen Kombinationer med flera hjälpverb Kombinationen wårå/werda + predikatsfyllnad Lexikaliserade kombinationer E. Perfekt particip och presens particip F. Exempel på särskilda förbindelser XVI. KONJUNKTIONER A. Samordnande konjunktioner Enkla konjunktioner Sammanställda konjunktioner B. Underordnande konjunktioner XVII. INTERJEKTIONER Innehållsförteckning 17

8 Appendix A: Nio tillägg av Gunnar Nyström Byolikheter i fråga om några vokaler a. Uttalsvarianterna au, a, o före ng-ljud b. Om nasalvokalerna och ǫ c. Om nasalvokalerna ę och d. En diftong med starkt skiftande uttal e. De onasalerade ändelsevokalerna å och o efter kort stavelse Undantag från grundregeln för nasalering Den flyktiga konsonanten r före it och itş Älvdalskans g-ljud Undantag från regeln om bortfall av ð före konsonant: ett specialfall Bestämd och obestämd form i älvdalskan Infinitiverna wårå och fårå och deras sidoformer Finit verb på infinitivplats Om den underordnande konjunktionen at i älvdalskan Appendix B: Byönn nest t yölbu Appendix C: Tre prov på stavning Litteratur och källor Webbsidor Tabellord De svenska tabellorden Dalskuär dę i tabellum Nyströmsregistret Tillägg Meddelanden, anmärkningar o.dyl Illustrerande exempel på älvdalska Omnämnanden inklusive korshänvisningar Personregister Sakregister Anteckningar Innehållsförteckning

Relevanta dokument

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas