Stödmaterial. Utredning inför beslut om mottagande i gymnasiesärskola. Hudiksvalls Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stödmaterial. Utredning inför beslut om mottagande i gymnasiesärskola. Hudiksvalls Kommun"

Transkript

1 Stödmaterial Utredning inför beslut om mottagande i gymnasiesärskola Hudiksvalls Kommun

2 1 (39) Innehållsförteckning Inledning...2 Försättsblad och dokumentationsmallar...3 Rutin för mottagandeprocessen i gymnasiesärskolan...4 Rektors ansvar...4 Enhetschefen för elevhälsans ansvar...4 Huvudman och rektor för särskolans ansvar...5 Pedagogisk bedömning...5 Analys av elevens pedagogiska situation...6 Allmänt om eleven...6 Pedagogiska insatser och anpassningar/åtgärder utifrån barnets behov och resultatet av det insatta stödet Övrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska situation Analys av kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven Analys av kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven Helhetsbedömning och sammanfattning och analus med avseende på elevens förutsättningar att gå i gymnasieskolan Psykologisk bedömning Anamnes Testning med metodik som avser att mäta allmänintellektuell nivå Kartläggning av adaptiv förmåga Kvalitativ analys av testningarna Särskilda svårigheter vid bedömning av barn med annan språklig och kulturell bakgrund Vad bör utredning av elever med annat modersmål innehålla? Sammanfattning om elever med annan språklig bakgrund Slutsatser och rekommendationer Medicinsk bedömning Anamnes exempel på uppgifter att inhämta Status 25 Social bedömning Situationen i hemmet elevens tillgång till omvårdnad och stöd för sin utveckling Elevens sociala relationer i och utanför hemmet Elever med annan språklig och kulturell bakgrund Språkinlärning Litteraturförslag Tvåspråkighet och språkinlärning Version 2,

3 2 (39) Inledning Detta stödmaterial behandlar mottagande av elever som söker till gymnasiesärskolan i Hudiksvalls kommun. Huvudbestämmelsen om mottagande i gymnasiesärskolan finns i 18 kap. 4-5 Skollagen (2010:800). SFS 2010:800 Skollagen 4 Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Lag(2012:109). 5 Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Lag (2012:109). Minst en gång per termin ska rektor inom särskolan, göra en uppföljning över elevernas adaptiva utveckling samt måluppfyllelse, och ta ställning till om frågan om utredning kring skolform åter ska aktualiseras. Vid minsta tveksamhet ska rektor konsultera skolpsykolog, via psykologforum. Ett nytt mottagandebeslut behöver generellt inte fattas för elever som gått i grundsärskolan, där beslut om mottagande sedan tidigare finns enligt skollagen5. I de fall en elev når kunskapsmålen i teoretiska ämnen, eller på annat sätt visat på en utveckling i adaptiva färdigheter, ska rektor samråda med vårdnadshavarna/elev och skolpsykolog om det kan vara aktuell med en ny utredning. Kontakt med skolpsykolog sker via förvaltningens psykologforum. Utredningen ska innehålla pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning. Någon tydlig anvisning om hur inte kan gå i gymnasieskolan ska tolkas ger inte lagtexten. Lärande- och kulturförvaltningen utgår från att det ska handla om att eleven inte bedöms kunna nå kunskapskraven på samma sätt som gäller för mottagande i grundsärskolan. Samma krav ställs därför på utredningen inför mottagande i gymnasiesärskolan. Det är elevens hemkommun som fattar beslut om eleven ska tas emot i gymnasiesärskolan. Beslut om antagning ska däremot fattas av skolhuvudmannen, istället för av styrelsen för utbildningen, som var fallet enligt den gamla skollagen. Skolhuvudmannen ska också, i samråd med elev och, för omyndig elev, dennes vårdnadshavare, avgöra vilket program eleven ska gå.

4 3 (39) Bestämmelsen om att skolhuvudmannen ska fatta beslut om antagning och program gäller antingen det rör sig om en kommunal eller fristående skola. För de fristående skolorna fattar varje enskild huvudman själv beslut om var i organisationen beslut om program ska fattas. Viktigt att understryka är också att samråd med elev och, för omyndig elev, dennes vårdnadshavare måste ske innan beslut om mottagande fattas. De olika delarna i utredningen har olika syften men de ska alla bidra till helhetsbedömningen. Syftet med de olika bedömningarna blir då i kort sammanfattning: Den pedagogiska bedömningen syftar till att utifrån pedagogiska utgångspunkter ge svar på frågan om eleven har förutsättningar att gå i gymnasieskolan. Det ska också framgå vilka insatser och anpassningar som skolan vidtagit för att möta elevens behov och vilka resultat detta gett. Den psykologiska bedömningen syftar till att visa huruvida eleven har en utvecklingsstörning eller inte. Den medicinska bedömningen syftar till att klarlägga eventuella medicinska orsaker till elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för elevens fortsatta utveckling. Den sociala bedömningen syftar till att klarlägga om det finns faktorer i elevens sociala situation utanför skolan som kan påverka möjligheterna att klara kraven i gymnasieskolan. Eventuella vårdnadshavares erfarenheter och syn på eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara. Likaså bör eleven själv få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och önskemål. Om utredarna finner det särskilt angeläget att bedömningen följs upp och omprövas ska det tydligt framgå, både i utredningen och i beslutsmotiveringen. Skäl till detta kan till exempel vara att eleven är nyanländ i Sverige eller att bedömningen av annat skäl är osäker. Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning verkligen kommer till stånd. Försättsblad och dokumentationsmallar Till utredningen hör ett försättsblad där elevens namn och personuppgifter ska framgå. Försättsbladet är gemensamt för alla de fyra bedömningar som ska ingå i utredningen. Det ska framgå vilka som ansvarat för respektive bedömning. Vidare ska rektor med namnteckning bekräfta att hon/han ansvarat för utredningen som helhet och betraktar den som komplett. Vårdnadshavarna eller myndig elev ska ges tillfälle att skriftligt kommentera innehållet och med sina namnteckningar bekräfta att de tagit del av utredningen i sin helhet samt ge sina medgivanden till mottagande. Samtliga vårdnadshavare måste ge sina medgivanden för att mottagandebeslut ska kunna fattas.

5 4 (39) För dokumentationen finns dokumentationsmallar för pedagogisk, medicinsk och social bedömning som ska användas i utredningen. Den som ansvarat för respektive bedömning ska bekräfta med namnteckning, titel och datum. Dessa uppgifter ska också fyllas i på försättsbladet. Rutin för mottagandeprocessen i gymnasiesärskolan Rektors ansvar 1. Innan rektor aktualiserar frågan om utredning av skolform, ska alltid skolpsykologerna i Hudiksvalls kommun konsulteras via psykologforum 2. Skolan bedömer elevens svårigheter att nå kunskapskraven som betydande. Frågan om byte av skolform uppstår, av vårdnarshavare, skola eller kommun. 3. Kontaktperson utses av rektor till vårdnadshavarna/elev. Det är viktigt att vårdnadshavarna alltid erbjuds att delta i informationsutbytet under utredningsprocessen. För att underlätta informationsutbytet bör kommunen utse en kontaktperson som under utredningens gång håller kontakt med vårdnadshavarna och barnet Allmänna råd. 4. Information ges av rektor och kontaktpersonen, till vårdnadshavarna samt elev. Informationen ska innehålla utredningens syfte och innehåll, samt vad byte av skolform kan innebära. 5. A) Vårdnadshavarna/elev ger sitt skriftliga medgivande till att utredning ska genomföras B) Vårdnadshavarna/elev ger inte sitt medgivande att utredning ska genomföras 6. A) Vårdnadshavarna/elev har gett sitt medgivande - rektor beslutar att utredningen ska genomföras i sin helhet B) Vårdnadshavarna/elev medger inte - rektor beslutar att utredning inte ska påbörjas. Ärendet avslutas C) Rektor kan vid behov besluta om att pedagogisk utredning genomförs 7. Rektor ansvarar för att utredningen görs, pedagogisk, social, psykologisk och medicinsk, i samråd med vårdnadshavaren 8. Vårdnadshavarna/elev tar del av bedömningarnas resultat 9. Rektor skickar utredningen (originalhandlingar)i sin helhet till elevhälsans enhetschef, via Lärkontorets registrator Enhetschefen för elevhälsans ansvar 10. Elevhälsans enhetschef kallar förvaltningens expertgrupp, skolspykolog, skolkurator, specialpedagog samt skolläkare, för kontroll av den inkomna utredningen (kontroll att de olika bedömningarna är kompletta och håller den kvalitet som behövs för att beslut om mottagande ska kunna fattas)

6 5 (39) 11. Det är elevens hemkommun som fattar beslut om eleven ska tas emot i gymnasiesärskolan. Elevhälsans enhetschef fattar beslut om att elven har rätt att bli mottagen (A), respektive inte har rätt att bli mottagen i särskolan (B). 12. Vårdnadshavarna/elev informeras av elevhälsans enhetschef om beslutet om elevens rättigheter till att bli mottagen respektive inte bli mottagen i särskola Vårdnadshavarna accepterar beslutet Vårdnadshavarna accepterar inte beslutet Vårdnadshavarna informeras alltid om möjligheten att överklaga hos skolväsendets överklagandenämnd (3 kap 5 skollagen) 13. Elevhälsans enhetschef lämnar över en kopia på beslutet till befintlig skolas rektor 14. Elevhälsans enhetschef kallar särskolans rektor för information om beslut. Kopia på beslutet lämnas över till särskolans rektor 15. Ärendet avslutas och arkiveras på förvaltningsnivå Huvudman och rektor för särskolans ansvar 16. Det är elevens hemkommun som fattar beslut om eleven ska tas emot i gymnasiesärskolan. Beslut om antagning ska fattas av skolhuvudmannen, istället för av styrelsen för utbildningen, som var fallet enligt den gamla skollagen. Skolhuvudmannen ska också, i samråd med elev och för omyndig elev, dennes vårdnadshavare, avgöra vilket program eleven ska gå. Bestämmelsen om att skolhuvudmannen ska fatta beslut om antagning och program gäller antingen det rör sig om en kommunal eller fristående skola. För de fristående skolorna fattar varje enskild huvudman själv beslut om var i organisationen beslut om program ska fattas. 17. Rektor för särskolan ska minst en gång per termin följa upp elevernas adaptiva utveckling samt elevens måluppfyllelse, för att säkerställa att eleverna tillhör särskolans målgrupp. Vid minsta tveksamhet om eleven tillhör särskolans målgrupp, ska rektor konsultera skolpsykolog Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar att nå kunskapskraven i gymnasieskolan. En sådan bedömning måste göras och tydligt uttryckas i dokumentationsmallen som kommer att ligga till grund för beslut om mottagande i gymnasiesärskolan. Däremot ska inte den pedagogiska bedömningen innehålla något ställningstagande till barnets/elevens rätt till mottagande i grundsärskolan. Det ställningstagandet är ett myndighetsbeslut som fattas av lärande- och kulturförvaltningen enligt gällande delegeringsordning och bygger på en helhetsbild av fyra olika professionella bedömningar.

7 6 (39) Kraven på redovisning av vilka insatser som gjorts har skärpts i och med den nya skollagen. Av bedömningen ska tydligt framgå vilka insatser och anpassningar som skolan vidtagit för att anpassa verksamheten till elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa insatser. Det måste framgå om alla adekvata pedagogiska insatser och anpassningar, som kan krävas, verkligen är prövade och utvärderade. Det ska framgå om eleven trots insatserna inte bedöms kunna klara att gå i gymnasieskolan. Bedömningen ska ge relevant information som kan komplettera den psykologiska bedömningen. Därför är det viktigt att alla faktorer i elevens pedagogiska situation som kan påverka/ha påverkat elevens inlärningssvårigheter blir belysta. Det är särskilt viktigt att beakta språkliga och kulturella skillnader för elever med annan språklig och kulturell bakgrund (se avsnitt Elever med annan språklig och kulturell bakgrund). Modersmålslärares uppfattning om eleven är viktig att ha med i bedömningsarbetet. Det bidrar till att säkerställa att beslutsunderlaget håller god kvalitet och att besluten blir rättssäkra. Ofta finns en hel del av det som krävs i befintligt individuell utvecklingsplan (IUP), åtgärdsprogram (ÅP) och pedagogiska kartläggningar. Det är naturligtvis viktigt att detta tas tillvara i arbetet med den pedagogiska bedömningen. I Hudiksvall bör den pedagogiska bedömningen dokumenteras enligt följande: Beskrivning och analys av elevens pedagogiska situation Allmänt om eleven Beskrivning och utvärdering av insatser och anpassningar som gjorts för att anpassa verksamheten till elevens behov och stödja dennes utveckling Vilka insatser? Vilka resultat av insatserna? Slutsatser? Övrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska situation Beskrivning och analys av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Helhetsbedömning med avseende på elevens förutsättningar att klara att gå i gymnasieskolan. Analys av elevens pedagogiska situation Allmänt om eleven Bakgrund Kravet på samråd med vårdnadshavarna är särskilt värdefullt när det gäller elevens bakgrund, speciellt om eleven har flera skolbyten bakom sig. Eleven kan ha bytt flera gånger redan i förskolan när föräldrarna har försökt att hitta den bästa skolan för sitt barn. Orsakerna till skolbyten är värdefulla att känna till för den pedagogiska

8 7 (39) bedömningen. Det kan ge kännedom om förhållanden av betydelse för elevens inlärningssituation, till exempel: långa sjukdomsperioder, kamratrelationer som har påverkat elevens tillvaro, flytt från annan stad, från landsort till storstad, flytt eller flykt från ett annat land och hur det har påverkat eleven, hur länge eleven har bott i Sverige, hur familjebilden ser ut (syskon mm) En ordentlig kartläggning av skoltiden är en viktig del av den pedagogiska bedömningen. För elever från annat land är, utöver föräldrarna, modersmålslärare viktiga informationskällor när det gäller den tidigare skolgången i Sverige och i det tidigare hemlandet. Om eleven av olika anledningar har hög frånvaro ska det framgå. Även anledningen till frånvaron bör framgå, är frånvaron giltig/ogiltig, beror frånvaron på en lång sjukdomsperiod, finns det ett mönster i frånvaron? Beskriv vilka pedagogiska konsekvenser en lång sjukdomsperiod sannolikt har fått för inlärningen. Funktionsnedsättningar Pedagogiska konsekvenser av ytterligare funktionsnedsättning som kan påverka elevens inlärningsförmåga bör redovisas. Förekomsten av sådana funktionsnedsättningar ska finnas redovisade i den medicinska bedömningen. Skolans elevhälsoteam har vanligen tillgång till utredningar som gjorts om eleven. Finns det anledning att tro att eleven döljer en syn eller hörselnedsättning? Det sociala samspelet med jämnåriga och vuxna En beskrivning av hur eleven fungerar med andra personer i sin omgivning bidrar till bilden av elevens mognad. Dokumenterade observationer i klass/grupp är till stor hjälp för beskrivningen av elevens sociala samspel. Även här kan föräldrarna bidra till beskrivningen, särskilt när det gäller situationen i hemmet. Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Umgås eleven helst med jämnåriga eller med yngre/äldre elever? Är eleven intresserad av att vara med andra elever eller är hon/han helst ensam? Hur är elevens initiativförmåga? Vilka roller får/tar eleven i samspelet? På vilka sätt tar eleven kontakt med andra i gruppen? Hur klarar eleven av att vänta på andra? Hur hanterar eleven konflikter?

9 8 (39) Vänder sig eleven helst till vuxna eller till jämnåriga? Hur är ömsesidigheten? Vad har eleven för status i gruppen? Beteende Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Här beskriver pedagogerna elevens beteende i skolan. Är beteendet åldersadekvat? Hur reagerar eleven på förändringar? Finns det beteendemönster som eleven upprepar? Hur är elevens initiativförmåga i inlärningssituationer? Nyfiken, frågar ständigt? Beskriv elevens mående. Är eleven, eller har eleven nyligen befunnit sig i nedstämdhet, kris eller depression? Finns misstankar om att detta påverkat inlärningen? Hur? Har eleven rädslor? Har eleven vokala eller motoriska tics? Är eleven nedstämd? Är eleven passiv eller hyperaktiv? Påverkar gruppstorleken elevens beteende? Hur uppfattar eleven kroppsspråk, gester, mimik? Hur tolkar eleven synintryck generellt? Vardagssituationer En beskrivning av graden av självständighet i olika vardagssituationer ger kunskap om elevens utvecklingsnivå. Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Hur fungerar eleven i matsituationer? Hur klarar eleven toalettbesök? Kan eleven be om hjälp? Hur fungerar av- och påklädning, knäppa knappar, knyta skor, hålla reda på egna kläder? Hur klarar eleven sin hygien? Intressen och starka sidor Att kartlägga elevens intressen och starka sidor är mycket viktigt, var så konkret som möjligt:

10 9 (39) - Har eleven specialintressen? - Vad är eleven bra på? Beskriv med exempel. - Är det olika i skolan och på fritiden? Muntliga/skriftliga instruktioner enskilt/i grupp Hur tar eleven muntliga/skriftliga instruktioner? Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Hur klarar eleven att följa instruktioner i flera led? Behöver eleven individuell instruktion, visuellt/auditivt stöd? Imiterar eleven? Arbetar eleven självständigt eller iakttar hon/han andra för att se vad som ska göras? Minnesfunktion Hur är elevens förmåga att uppfatta och minnas sammanhang? Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Har eleven ett utvecklat detaljminne? Vilket stöd behöver eleven: individuellt, visuellt, auditivt? Hur kommer eleven ihåg dagliga rutiner i gruppen? Hur är elevens tidsuppfattning? Kommer eleven ihåg sin adress, sitt telefonnummer, födelsedag, veckodagar och månader, kamraternas namn? Kan eleven befästa kunskap? Reagerar eleven på händelser som skett för länge sen, så kallad fördröjd latens? Koncentrationsförmåga och uthållighet Både koncentrationsförmåga och uthållighet kan variera med typ av aktivitet man håller på med. Det är viktigt att i beskrivningen relatera både till elevens motivation och till typ av aktivitet. Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt, observera och ta tid: Hur varierar koncentrationsförmåga och uthållighet med motivationen? Hur länge kan eleven koncentrera sig på uppgiften när hon/han är motiverad? När hon/han inte är motiverad? Hur varierar koncentrationsförmåga och uthållighet med typ av aktivitet? Hur länge kan eleven koncentrera sig vid gemensamma aktiviteter i en grupp? Vid enskilda aktiviteter?

11 10 (39) Vilken hjälp behöver eleven för att orka hålla koncentrationen? Självkänsla och självkännedom Självkänsla är en viktig ingrediens i inlärningen liksom lusten att lära. Lusten att lära kan vara stor men om uppgifterna kräver mer än man förmår, kan det påverka självkänsla och inlärning negativt. Många misslyckanden kan försvåra inlärningen. Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Hur är elevens förmåga att förstå och motsvara krav från omgivningen? Hur varierar den med kontexten? Hur är elevens motivation och lust att lära? Hur varierar den med kontexten? Litar eleven på sin egen förmåga? Hur varierar den med kontexten? Hur realistiska är elevens förväntningar på sig själv? Hur är elevens jaguppfattning och självkännedom? Särskilt viktigt är att uppfattningen om egna svårigheter/funktionsnedsättning framgår och hur eleven hanterar dessa svårigheter i det dagliga livet. Självständigt arbete Hur klarar eleven av att arbeta självständigt? Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Vilka strategier använder eleven när hon/han behöver hjälp? Iakttar hur de andra gör? Ber en vuxen om hjälp? Börjar göra annat? Hur mycket individuellt stöd behöver hon/han vid självständigt arbete? Hur klarar eleven situationer då man byter aktivitet? Hur har eleven lärt sig rutinerna i gruppen? Fantasi och kreativitet Hur är barnets/elevens fantasi och kreativitet? Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt: Hur är elevens abstraktionsförmåga? Hur hanterar eleven egen tid? Hittar hon/han på egna aktiviteter eller blir sittande och håller sig undan? Tar eleven initiativ till samspel med kamrater? Motorik Det är viktigt att observera både kvaliteten på rörelserna och på rörelsefunktionerna. Exempel på frågeställningar, var så konkret som möjligt:

12 11 (39) Hur samordnar eleven rörelser som öga - hand och öga - fot, höger och vänster hand? Hur klarar eleven av att göra två olika rörelser samtidigt? Hur fungerar automatisering av rörelser, till exempel att kunna tala och gå samtidigt, att kunna böja sig ner till golvet utan att tappa koncentrationen och att kunna utföra en handling utan synens hjälp? Hur är elevens motoriska planering, att komma ihåg en handlingskedja, till exempel när man ska klä på sig och när man leker konstruktions- och regellekar? Hur är elevens kroppshållning och muskeltonus, symmetriska rörelser och skillnader mellan kroppshalvorna, när eleven utför en handling? Hur växlar eleven mellan rörelsesätt (gå, springa, hoppa framåt, bakåt och åt sidan) utan att stanna eller tappa balansen? Kan eleven cykla och simma? Pedagogiska insatser och anpassningar/åtgärder utifrån barnets behov och resultatet av det insatta stödet Individnivå, exempelvis Anpassning av läromedel/arbetsmetoder Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Anpassning av bemötande Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Kompensatoriska hjälpmedel Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Individuellt särskilt stöd Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Gruppnivå, exempelvis Anpassning av lärmiljö (placering, ljuddämpning mm) Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Kamratstöd Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Särskilt stöd i till exempel liten grupp/särskild undervisningsgrupp Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Organisationsnivå, exempelvis Anpassad studiegång Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Extra personalresurs Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Anpassning av arbetssätt Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Kompetensutveckling av personal Vad? Hur? Hur länge? Resultat? Analysera de extra anpassningarna och särskilda stödet som gjorts. Bedöm om alla tänkbara extra anpassningar och särskilda stödinsatser är uttömda.

13 12 (39) Övrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska situation Övriga kompletterande uppgifter av betydelse för förståelsen av elevens pedagogiska situation och för ställningstagande till om eleven tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Till exempel vårdnadshavarnas eller skolans uppfattning om elevens bästa, elevens egna synpunkter och önskemål m m. Analys av kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven För elev i grundskolan i årskurs 9 Svenska/svenska som andraspråk/modersmål För elever i grundskolans årskurs 9 görs beskrivning och analys av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera enligt nedan. För elever med annat modersmål görs en språkutvecklingsanalys. Modersmålslärarens bedömning av elevens språkliga nivå inhämtas. Exempel på frågeställningar: - Hur är den språkliga förmågan, ordförråd, ordförståelse, uttal, stavning, grammatik? - Hur är uttrycksförmågan? Skiljer det sig mellan modersmål och andraspråk? - Lyssnar eleven på högläsning? Vilken typ av texter vill hon/han höra? Kan hon/han återberätta? Hur? - Läser eleven själv, vilken typ av texter? Förmåga att återberätta? Hur? LUS-nivå? - Har eleven lust att läsa? - Producerar eleven egna texter? Röd tråd? Uttrycksförmåga? Begriplighet? - För elev som talar, hur kommunicerar eleven? Matematik För elever i grundskolans årskursk 9 görs beskrivning och analys av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera enligt nedan. Exempel på frågeställningar: Vilka matematiska begrepp behärskar eleven? Abstraktionsnivå? Behövs konkreta föremål för förståelse? Geometrisk förståelse? Antalsuppfattning inom olika områden?

14 13 (39) Kan eleven ramsräkna och hur långt? Vilka räknesätt behärskar eleven och inom vilka områden? Mekanisk räkning? Huvudräkning? Lästal? Problemlösningsförmåga? Tidsuppfattning? Förståelse för pengar och pengars värde? Engelska, Moderna språk För elever i grundskolans årskurs 9 görs beskrivning och analys i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera. Naturorienterande och Samhällsorienterande ämnen För elever i grundskolans årskurs 9 görs beskrivning och analys av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera. Bild, Musik, Slöjd, Idrott och hälsa, Teknik För elever i grundskolans årskurs 9 görs beskrivning och analys av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera. Hem- och konsumentkunskap För elever i grundskolans årskurs 9 görs beskrivning och analys av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven för grundskolans årskurs 9. Ange vilken årskurs i grundskolan elevens kunskapsnivå motsvarar. Konkretisera. Analys av kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven För elev i gymnasieskola Svenska/svenska som andraspråk/modersmål/kommunikation För eleven görs beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen i förhållande till kunskapskraven för relevanta kurser i ämnena Svenska, Svenska som andraspråk respektive Modersmål, beroende på elevens program. På vilken kunskapsnivå befinner sig eleven? Konkretisera enligt nedan. För elever med annat modersmål görs en språkutvecklingsanalys. Modersmålslärarens bedömning av elevens språkliga nivå inhämtas. Exempel på frågeställningar:

15 14 (39) - Hur är den språkliga förmågan, ordförråd, ordförståelse, uttal, stavning, grammatik? - Hur är uttrycksförmågan? Skiljer det sig mellan modersmål och andraspråk? - Vilken typ av texter läser eleven? Förmåga att återberätta? Hur? LUS-nivå? Stanine-nivå? - Har eleven lust att läsa? - Producerar eleven egna texter? Röd tråd? Uttrycksförmåga? Begriplighet? - För elev som inte talar, hur kommunicerar eleven? Matematik För eleven görs beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen i förhållande till kunskapskraven för relevanta kurser i ämnet matematik, beroende på elevens program. På vilken kunskapsnivå befinner sig eleven? Konkretisera enligt nedan. Exempel på frågeställningar: Vilka matematiska begrepp behärskar eleven? Abstraktionsnivå? Behövs konkreta föremål för förståelse? Geometrisk förståelse? Antalsuppfattning inom olika områden? Vilka räknesätt behärskar eleven och inom vilka områden? Mekanisk räkning? Huvudräkning? Lästal? Problemlösningsförmåga? Tidsuppfattning? Förståelse för pengar och pengars värde? Engelska För eleven görs beskrivning och analys av kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven för relevanta kurser i ämnet engelska, beroende på elevens program. På vilken kunskapsnivå befinner sig eleven? Konkretisera. Övriga ämnen För eleven görs beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen i förhållande till kunskapskraven för relevanta kurser på grundläggande nivå på aktuellt program. Konkretisera.

16 15 (39) Helhetsbedömning och sammanfattning och analus med avseende på elevens förutsättningar att gå i gymnasieskolan Här ska den som ansvarar för den pedagogiska bedömningen, alternativt ansvarig skolledare, utifrån sin samlade kunskap om elevens pedagogiska situation, göra en sammanfattande bedömning av elevens förutsättningar att gå i gymnasieskolan eller delar av vissa kunskapskrav i ett ämne, vilka av kunskapskraven klarar eleven av? Psykologisk bedömning Den psykologiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har en utvecklingsstörning eller inte. Det krävs ett tydligt ställningstagande om att det föreligger en utvecklingsstörning i utlåtandet för att en prövning av rätten att läsa efter gymnasiesärskolans kursplaner ska kunna ske. Däremot ska den psykologiska bedömningen inte innehålla något ställningstagande till elevens rätt läsa efter gymnasiesärskolan kursplaner. Ställningstagandet är ett myndighetsbeslut som fattas av lärande- och kulturförvaltningen enligt gällande delegeringsordning och bygger på en helhetsbild av fyra olika professionella bedömningar. Bedömning med frågeställning om det föreligger en mental retardation/utvecklingsstörning kan utföras till exempel av leg. psykolog knuten till barnhabilitering, barnpsykiatri, barnavårdscentral, förskola eller skola. Om psykolog inom skola utför bedömningen ska elevens svårigheter ha aktualiserats i psykologforum innan bedömningen påbörjas. Behov av bedömning ska också ha förankrats av rektor och psykologen hos vårdnadshavarna eller myndig elev, som ska lämna sitt medgivande till bedömning. I det internationellt allmänt accepterade diagnostiska systemet DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för klassifikation av psykisk sjukdom och psykiska störningar finns diagnostiska kriterier för utvecklingsstörning. DSM-IV formulerar ett absolut individorienterat handikappbegrepp för utvecklingsstörning.

17 16 (39) Mental retardation: A. Intellektuell funktionsnivå som ligger betydligt under genomsnittet, det vill säga ett IK-värde på 70 eller lägre vid individuell testning. B. Samtidigt förekommande brister i eller nedsättning av adaptiv funktionsförmåga (det vill säga personens förmåga att uppfylla den kulturella gemenskapens åldersanpassade krav) i minst två av följande avseenden: kommunikation, ADL-färdigheter, boende, socialt/interpersonellt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet. C. Debut före 18 års ålder Koda utifrån grad av intellektuell funktionsnedsättning: 317 Lindrig mental retardation F70.9; IK-värde upp till Måttlig mental retardation F71.9; IK-värde upp till Svår mental retardation F72.9; IK-värde upp till Djupgående mental retardation F73.9 IK-värde under Mental retardation, svårighetsgrad ospecificerad F79.9 Det finns starka indikationer på mental retardation, men personens intellektuella förmåga går inte att bedöma med standardiserade testinstrument (till exempel småbarn, personer som är svårt funktionsnedsatta eller inte samarbetar) Utifrån en noggrant genomförd psykologisk bedömning kan utvecklingsstörning diagnostiseras och beskrivas. En sådan bedömning bör innehålla följande delar: 1. anamnes 2. testning med metodik som avser att mäta allmän intellektuell nivå 3. kartläggning av adaptiv förmåga med standardiserade skattningsskalor 4. resultat och kvalitativ analys av testresultat/skattningar. 5. sammanfattning med slutsatser och rekommendationer

18 17 (39) Här presenteras närmare vad som bör ingå i respektive del. För ytterligare fördjupning hänvisas till Utredning av utvecklingsstörning inför eventuellt mottagande i särskola av Norrman, B. i Psykolog i skolan (Schad, E., red., 2009). Anamnes I anamnesen bör elevens utveckling fram till bedömningstillfället beskrivas (psykomotoriskt, språkligt, emotionellt, social utveckling etc). Det är också lämpligt att olika stöd- eller specialpedagogiska insatser beskrivs samt hur eleven har använt sig av och kunnat tillgodogöra sig dessa för att på så sätt möjliggöra en utvärdering av åtgärdsprogram. Psykologen behöver också informera sig om elevens kunskapsutveckling och nivå i skolämnena. Är förseningen i kunskapsutvecklingen så stor att den kan vara förenlig med en utvecklingsstörning? När det gäller till exempel skador och sjukdomar kan information hämtas från den medicinska bedömningen och från vårdnadshavarna. Följande frågor är av vikt i sammanhanget: Hur är föräldrarnas bild av elevens utveckling i förhållande till syskon? Har eleven fått rätt stimulans eller har det varit påtagligt understimulerat? Då det gäller barn från andra kulturer är det viktigt att barnets/elevens modersmål, språkbyten och inlärning av det nya språket beskrivs. Ofta kan det vara angeläget att den utredande psykologen får en bild av den aktuella familjens kultur- och skoltraditioner liksom av attityderna till och värderingarna av funktionsnedsättningar. Testning med metodik som avser att mäta allmänintellektuell nivå Val av testinstrument varierar beroende på elevens ålder, funktionsnedsättning, kommunikationsförmåga inklusive talat språk m m. Det är den utredande psykologens uppgift att i varje enskilt fall välja de testinstrument som kan tänkas ge svar på den aktuella frågeställningen. Ställningstagande till elevens ungefärliga utvecklingsnivå kan inte göras utifrån endast ett test. Minst två krävs och testen måste självklart ge samstämmiga resultat. Det är också viktigt att i bedömningen av testresultatet väga in att de flesta testinstrument saknar en svensk normering. Nedan följer exempel på lämpliga utredningsinstrument. WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children Fourth Edition) är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 6:0 till 17:0 år. WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children Third Edition). I regel ska psykologen alltid föredra att använda sig av de senaste testversionerna. Om WISC- IIII används ska två psykologer gjort bedömningen att det är till sin fördel och kan användas i fall då ett en elev har utretts med det tidigare då detta kan underlätta jämförelsen av resultaten. Man kan vid behov också använda sig av utvalda delar som komplement till WISC-IV.

19 18 (39) När det gäller tvåspråkiga elever bör ett icke-verbalt test ges som komplement till WISC-IV. Leiter-R (Leiter International Performance Scale Revised) eller WNI (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) kan då vara ett alternativ. Då en elev med ytterligare funktionsnedsättningar, exempelvis hörselskada ska utredas, kan andra test behöva användas. Ett exempel är SON (Snijders Oomen Nonverbal Intelligence Scale) för bedömning av icke-verbal begåvning hos barn med språkstörningar och/eller hörselskada/dövhet. RCFT (Rey Complex Figure Test and Recognition Trial), NEPSY, Bender Gestalt II, Benton och MVPT-R är test som tillsammans med begåvningstest kan bidra till helheten med information beträffande minne, visuo-spatial förmåga, perception och mognad, m m. Det är ofta angeläget att eleven bedöms vid två tillfällen, med åtminstone något år mellan. Detta är särskilt viktigt då det saknas en detaljerad anamnes, vilket är ganska vanligt när det gäller elever med en annan kulturell bakgrund som inte är födda i Sverige. För värdefull och fördjupad information om olika testmetoder och bedömningsmodeller rekommenderas boken Att testa barn och ungdomar (Smedler & Tideman 2009). Vidare rekommenderas kapitlet Utredning av utvecklingsstörning inför eventuellt mottagande i särskola (Norrman, B.) i boken Psykolog i skolan (Schad, E., red. 2009) En viktig del av bedömningen är att man som utredande psykolog får en uppfattning av elevens självbild och emotionella status. Becks ungdomsskalor och Jag tycker jag är är självskattningsskalor som kan vara behjälpliga i denna kartläggning. Ett annat instrument som kan ge kompletterande information är Machovertestet. Detta test ger förutom en grov bild av elevens utvecklingsnivå och självbild även information om finmotorik och perception. Kartläggning av adaptiv förmåga För en kartläggning av adaptiv förmåga ABAS-II användas. Det kan vara värdefullt att vara närvarande när föräldrar respektive lärare genomför skattningen. När föräldrarna har bristande färdigheter i svenska språket är det helt nödvändigt. Materialet som psykologen sammanställer, ingår som en del i hela bedömningen. Kvalitativ analys av testningarna Den kvalitativa analysen kan utföras utifrån olika perspektiv, bland annat ska följande göras: Pröva olika hypoteser Utesluta andra orsaker än utvecklingsstörning till problemen Aktiv differentialdiagnostik Skapa trovärdig nyanserad bild av eleven

20 19 (39) Om diagnostvekan: göra uppföljande bedömningar! Ofta är testprofilerna ganska jämna och mycket låga för barn med utvecklingsstörning. Viktigt att hålla i minnet är dock att varje elev har sin egen begåvningsprofil. Påtagliga ojämnheter ska beskrivas och tolkas i analysen. En fördjupad analysnivå, som också kan anläggas, är en neuropsykologisk tolkning av de erhållna testresultaten. En neuropsykologisk tolkning är dock i regel inte nödvändig för besvarande av de frågeställningar som är aktuella inför eventuellt mottagande i särskola. Beträffande barn från andra kulturer och med ett annat modersmål än svenska är det angeläget med extra försiktighet och noggrannhet i utredandet på grund av språkoch kulturskillnader. Detta gäller alla barn med en annan språklig bakgrund, det vill säga inte bara elever som är inflyttade utan också elever som är födda här och har annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att hålla i minnet att det inte finns några kulturneutrala test. Familjens historia, kultur, religion, skoltraditioner, blir viktiga faktorer att känna till för att kunna ta ställning till om en utvecklingsstörning föreligger hos eleven och hur man som psykolog kan handskas med den kunskapen i förhållande till familjen. Det är angeläget att eleven först kommer igång med språkinlärning och inlärningsprocess i övrigt innan det utreds. För dessa elever är deras föräldrar i regel den allra viktigaste källan till information om deras tidigare utveckling och om det har funnits påtagliga avvikelser i den. En annan grupp som är extra svår att utreda är elever med mycket svåra rörelsehinder, oftast svåra CP-skador. Två huvudfrågor bör då ställas, som kan öppna vägen till fortsatt utredande: Har eleven möjlighet att viljemässigt uttrycka sig motoriskt och i så fall hur? Har eleven förmåga att förstå symboler i någon form? Om eleven av någon anledning inte samarbetar i testsituationen på grund av till exempel svårt rörelsehinder eller autismspektrumstörning behöver psykologen samla fakta utifrån egna observationer av eleven och intervjuer med dem som står eleven närmast. Men det är viktigt att man i första hand försöker använda sig av gängse testmetoder. Särskilda svårigheter vid bedömning av barn med annan språklig och kulturell bakgrund I det följande ges en allmän orientering om flerspråklighet baserad på aktuell forskning. Det behöver inte alltid bero på svagheter eller brister hos den individuella eleven när språkutvecklingen går långsamt och skolframgången uteblir. Frågan huruvida utvecklingsstörning föreligger hos elever med annat modersmål utan påtagliga skador/sjukdomar/syndrom är svår att utreda. Det innebär att stor försiktighet måste iakttas vid bedömning av elever med annan språklig bakgrund. Bedömningen är särskilt svår då det gäller allmänt svagt begåvade elever, som dessutom kan ha en mycket bristfällig skolgång eller ingen skolgång alls bakom sig.

21 20 (39) De följande resonemangen avser elever i gränsområdet svag begåvning/lindrig utvecklingsstörning och de specifika diagnostiska svårigheter som finns beträffande dessa elever. Elever med traumatiska upplevelser kan vara rädda för vad som ska ske i skolan, de kan te sig pratiga, störiga och okoncentrerade inlärningsprocessen kommer inte igång. En elev som lider av ett posttraumatiskt stressyndrom kan i skolsituationen te sig ha nedsatt inlärningsförmåga och intellektuell nivå, utan att egentligen ha det. För att få till stånd en fungerande inlärningssituation fordras då ett nära samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin så att sådana posttraumatiska svårigheter kan utredas och behandlas. För en del elever och deras familjer blir mötet med svenska språket särskilt komplicerat. Det gäller till exempel familjer som saknar ett skriftspråk, där det egna modersmålet inte är standardspråket, och där svenskan blir ytterligare ett nytt! I dessa möten blir det viktigt att fundera över vad som är kulturella skillnader (talspråklig icke talspråklig kultur) och vad som kan anses vara avvikelser från normalitet. Det blir angeläget vid utredning inför ett eventuellt mottagande i gymnasiesärskola att stor tyngd läggs vid anpassningskriterierna i relation till nivå-kriteriet för utvecklingsstörning. Flerspråkiga ungdomar med god social kompetens men låga testresultat och stora kunskapsmässiga brister (på en nivå motsvarande utvecklingsstörning) ska inte utan vidare ges diagnosen utvecklingsstörning, om inte förutsättningar för en genuin tvåspråkighetsinlärning har förelegat. Den låga nivån kunskapsmässigt kan då mer vara uttryck för bristande erfarenheter och bristande modersmålsstöd och ännu inte tillräckligt långt framskriden språkbehärskning i svenska (jmf. sid. 223, Den röda tråden). Social kompetens omfattar såväl förmågan att ta hand om sig själv (ADL-funktioner i smått och stort) som förmågan att på ett åldersadekvat sätt samspela med andra jämnåriga och vuxna, uppfatta sociala signaler, fungera i grupp, ta hänsyn, lösa konflikter och så vidare. Vad bör utredning av elever med annat modersmål innehålla? Nedan preciseras närmare vad som bör ingå i utredningar av barn med annat modersmål inför eventuellt mottagande i gymnasiesärskola, utöver de generella utredningskraven. a) för ungdomar födda i Sverige blir det angeläget att utredningen beskriver: vilket/vilka språk som talas hemma och i vilka funktioner vilket/vilka språk använder barnet i olika situationer/sammanhang hur modersmålsstöd respektive SVA-stöd getts i förskolan och under skolgången hur man från skolan samarbetat med familjen om elevens tvåspråkighetsutveckling

22 21 (39) vilket stöd som getts beträffande modersmål då utvecklingen har hakat upp sig huruvida språkskursutvecklingen över tid gått framåt (till exempel genom performansanalyser). b) för barn som har varit i Sverige 4 5 år eller mer: se ovan noggrann anamnes och kartläggning av tidigare skolgång vilket stöd som har getts beträffande modersmål och SVA då inlärningssvårigheter har visat sig c) för barn/ungdomar nyligen komna till Sverige (0 till 3-4 år): Avvakta med utredning, och argumentera för utökat modersmålsstöd och kontinuitet i inlärningssituationen, så att en inlärningsprocess kommer igång och så småningom kan beskrivas individrelaterat och processinriktat. Om utredning ändå ska ske, är följande angeläget: Utredningen bör genomföras av psykolog som talar elevens modersmål. Om detta inte är möjligt, ska tolk användas (Smedler & Tideman, 2009). Lägg stor tyngd vid anamnestiska uppgifter, och försök om möjligt kartlägga tidig utveckling, särskilt språkskursutveckling, och skolgång i hemlandet Använd icke-verbala test (Leiter-R och SON (Snijders-Oomen Nonverbal Intelligence Scale))och möjligen performance-delen av WISC:III som komplement för att bedöma den allmänintellektuella nivån Samla information om ritande och ritutveckling, lekbeteende Se till att performansanalys genomförs, lämpligen som en del i den pedagogiska utredningen. Sammanfattning om elever med annan språklig bakgrund För att motverka risken att elever med svag begåvning felaktigt blir diagnosticerade som elever med lindrig utvecklingsstörning, behöver vi: arbeta med långsiktiga perspektiv (det tar 5 år eller mer för att till fullo tillägna sig den skol- och kunskapsrelaterade språkbehärskningen i andraspråket), betona behovet av (ännu mer påtagligt) utökad undervisning såväl beträffande. modersmål som SVA för barn/ungdomar, som har stora inlärningsproblem utvärdera dessa insatser i långsiktiga perspektiv

23 22 (39) En signifikant förutsägare av skolframgång är det utrymme minoritetsspråkselevernas språk och kultur ges i skolarbetet (Cummins 1986, 1996 i Den röda tråden. 2002). Slutsatser och rekommendationer I denna del bör det klart framgå huruvida elevens inlärningssvårigheter beror på en mental retardation/utvecklingsstörning eller inte. Denna slutsats ska vara möjlig att dra utifrån en sammanvägning av delarna ovan. Det ska än en gång understrykas att andra hypoteser än utvecklingsstörning aktivt ska prövas innan diagnosen ställs. Även om det kan vara svårt att formulera slutsatser och rekommendationer på ett sätt som kan vara acceptabla för såväl psykologen som familjen måste dock sammanfattningen vara klar och entydig. Det måste till exempel klart framgå att eleven har svårigheter av den omfattning som diagnoskriterierna anger, uttryckt individualdiagnostiskt, att eleven har en utvecklingsstörning, och inte bara sammanfattande ange att eleven behöver särskolans pedagogik. Bedömningen ska resultera i en diagnos enligt vedertagna diagnostiska system och uttryckas med vedertagen terminologi (se ovan). För att beskriva utvecklingsavvikelsen använder många begreppet utvecklingsålder medan andra ungefärligen anger hur många år försenat eleven är i olika avseenden. Grovt sett föreligger en utvecklingsstörning om eleven vid 10 års ålder har en allmän intellektuell försening på mer än 3 år. Elevens ungefärliga utvecklingsnivå/utvecklingsålder sätts i relation till den biologiska åldern. Detta innebär att utvecklingsförseningen - uttryckt i år - varierar med barnets/elevens ålder. Förseningen är alltså mindre för yngre barn samtidigt som normalvariationen mognadsmässigt är större. En försening på cirka två år hos ett 5-årigt barn innebär något helt annat än en försening på två år hos en 12-åring. Kognitiva språng, mognadsfaser i den så kallade normalutvecklingen måste också vägas in i bilden, då ställningstagande till en eventuell utvecklingsstörning görs. Bedömningen som helhet bör också beskriva omfattningen av elevens utvecklingsstörning, det vill säga om den är lätt, måttlig, svår eller djupgående. Psykologisk bedömning inför ett eventuellt mottagande i särskola ska alltså visa om eleven har en utvecklingsstörning genom att belysa elevens begåvningsnivå och adaptiva färdigheter. Ibland är det uppenbart att den låga begåvningen är elevens huvudproblem. Emellertid kan det också vara så att eleven har andra svårigheter utöver den svaga begåvningen, till exempel att man misstänker allvarliga känslomässiga störningar eller någon neuropsykiatrisk problematik Många ungdomar från krigsdrabbade länder bär på svåra trauman på grund av krigsupplevelser, flykt, förföljelse etc. För dessa ungdomar bör bedömningen kompletteras med exempelvis en barnpsykiatrisk bedömning. Detta är angeläget för att eleven ska få den hjälp han/hon behöver utöver ett eventuellt mottagande i särskolan. För relativt nyanlända flyktingbarn med svåra traumatiska upplevelser bakom sig kan det emellertid vara angeläget att man avvaktar med begåvningsbedömning då en för tidigt genomförd bedömning kan ge en missvisande bild av elevens resurser. Bedömningen bör då anstå till dess att eleven fått adekvat hjälp.

24 23 (39) Om psykologen utifrån det genomförda bedömningsarbetet, och trots att komplettering har gjorts, inte säkert kan ta ställning till om eleven har en utvecklingsstörning, bör man som regel fatta ett beslut om att inte eleven kan bli mottagen i särskolan, utifrån den utredning som gjorts, men samtidigt lämna en rekommendation till ansvarig rektor när och om det kan vara aktuellt med en ny utredning inom ett eller två år. Mottagande i gymnasiesärskola kan först ske då eleven är ordentligt utredd och en utvecklingsstörning är konstaterad. Samtalen med elevens föräldrar då denna frågeställning aktualiseras är också ett område som behöver belysas. För föräldrar i allmänhet är det oftast svårt att se och acceptera att det egna barnet har svårigheter. Än svårare är det naturligtvis om elevens svårigheter är så stora att frågan om mottagande i särskola aktualiseras. Ledsenhet och sorg kan väckas då det blir allt tydligare för föräldrarna att eleven har svårigheter som inte kommer att växa bort. Många gånger behöver samtalen därför få en terapeutisk inriktning. Det är angeläget med uppföljningssamtal efter en tid. Att hjälpa föräldrarna att etablera kontakt med barnhabiliteringen kan bidra till att säkerställa att eleven får ytterligare adekvat hjälp utifrån sin funktionsnedsättning. Att utreda en elev med frågeställning mental retardation/utvecklingsstörning är en grannlaga uppgift ur många synpunkter. När man besvarar frågeställningen har eleven en utvecklingsstörning med ja, konstaterar man samtidigt att eleven har en livslång svårighet. Denna funktionsnedsättning växer inte bort. Lärande och utveckling är i många avseenden möjligt för eleven, men det fordras bland annat specialpedagogiska insatser för att skapa en optimal lärandesituation för den enskilda eleven. Medicinsk bedömning 1 Den medicinska bedömningen 2 syftar alltså till att klarlägga eventuella medicinska orsaker till elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för elevens fortsatta utveckling. En sådan bedömning måste göras och tydligt uttryckas för att underlaget för ett mottagandebeslut ska vara komplett. Däremot bör inte den medicinska bedömningen innehålla något ställningstagande till barnets/elevens rätt till mottagande i grundsärskolan. Ett sådant ställningstagande är ett myndighetsbeslut som fattas centralt på utbildningsförvaltningen enligt gällande delegationsordning. 1 Stödmaterialet för den medicinska bedömningen bygger, förutom på skollagen och Skolverkets allmänna råd, till stora delar på materialet Lindrig utvecklingsstörning riktlinjer för kvalitetssäkring vid utredning av barn och ungdomar som uppmärksammas inom BVC och skola - FÖRSLAG FRÅN EN ARBETSGRUPP. Materialet är framtaget 2007av Arbetsgruppen för lindrig utvecklingsstörning inom Svensk Neuropediatrisk Förening, Sveriges Handikappsykologers Förening och Svensk Skolläkarförening och används idag som riktlinjer inom flera landsting. 2 De allmänna råden nämner fyra olika utredningar medan den nya skollagen (2010:800) nämner en utredning som ska innehålla fyra olika professionella bedömningar, pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social. Terminologin i skollagen avviker något från den gängse i det medicinska sammanhanget. Skollagens term bedömning torde syfta både på läkarens medicinska bedömning (baserad på journalgenomgång, anamnes från elev och föräldrar samt klinisk undersökning) och på det medicinska utlåtande vari skolläkaren sammanfattar sin bedömning.

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

AB CD E. PM 2004 Reviderad dec 2005, okt Inledning. Manual PEDAGOGISK UTREDNING

AB CD E. PM 2004 Reviderad dec 2005, okt Inledning. Manual PEDAGOGISK UTREDNING F Ö R V A L T N I N G S A V D E L N I N G E N U t b i l d n i n g s f ö r v a l t n i n g e n PM 2004 Reviderad dec 2005, okt 2006 AB CD E Manual PEDAGOGISK UTREDNING Inledning Denna information vänder

Läs mer

Hudiksvalls Kommun 2013-03-06

Hudiksvalls Kommun 2013-03-06 Stödmaterial Utredning inför beslut om mottagande i grundsärskola Hudiksvalls Kommun 2013-03-06 Version 2: 2015-06-10 1 (40) Innehållsförteckning Inledning...2 Försättsblad och dokumentationsmallar...3

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling SKOLFS 2001:23 Utkom från trycket den 25 september 2001 ISSN 1102-1950 Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN Barn- och utbildningsförvaltningen RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN - PROCESSBESKRIVNING Följande text är Ekerö kommuns tillämpning av Skolverkets allmänna råd om mottagande

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Huvud- och underrubriker Sidan Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------2

Läs mer

Riktlinjer för mottagande i särskola

Riktlinjer för mottagande i särskola Riktlinjer för mottagande i särskola Särskolan är en egen skolform. Särskolan omfattar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan Pedagogisk bedömning Blanketten skickas till Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Förskolan Inledning Denna information vänder sig till de förskollärare och annan förskolepersonal

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Särskolan är till för ditt barn

Särskolan är till för ditt barn STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.

Läs mer

Rutin inför mottagande i grundsärskolan

Rutin inför mottagande i grundsärskolan BARN & SKOLA Rutin inför mottagande i grundsärskolan 1 Inledning Till grund för denna rutin ligger Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan,(skolfs 2013:20), samt Skollagen

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Rutiner och riktlinjer Grundsärskola

Rutiner och riktlinjer Grundsärskola Rutiner och riktlinjer Grundsärskola Dokumenttyp Rutiner och riktlinjer Fastställd Reviderad 2015-03-09 17 2016-04-11 9 av utbildningsnämnden Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid

Läs mer

Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd

Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Ansökan från: skola med annan huvudman än Växjö kommun med förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem,

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan Manual för mottagande i grundoch gymnasiesärskolan Enligt Skolverkets Allmänna råd (2013) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och elevhälsoenheten Version 3/Juni 2016 Innehåll Inledning... 3 Anvisningar...

Läs mer

BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov

BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa Förskola - Kartläggning och analys av barns behov Innehållsförteckning Generellt gällande kartläggning och analys... 3 Inledning... 3 Skäl till att kartlägga

Läs mer

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och

Läs mer

Social bedömning inför mottagande till särskola

Social bedömning inför mottagande till särskola Följebrev Datum 2019-05-20 Social bedömning inför mottagande till särskola Ett beslut om mottagande ska förgås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd

Läs mer

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 4 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Rutin för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutin för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola RUTIN Mottagande i grundsärskola och Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Rutin för mottagande i grundsärskola och 1.0 Gäller för: Tierps kommun Gäller fr o m: 2018-06-30 Gäller t o m: Tills

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Remiss - Utredning av språklig förmåga

Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Skolverkets publikationsservice Telefon: 08-527 332 00 E-post: publikationsorder@skolverket.se www.skolverket.se/publikationer Beställningsnr:

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

MODELL FÖR PSYKOLOGISK UTREDNING I SAMBAND MED ANSÖKAN

MODELL FÖR PSYKOLOGISK UTREDNING I SAMBAND MED ANSÖKAN PM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BIRGITTA NORRMAN, LEG. PSYKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT 2005-09-27 MODELL FÖR PSYKOLOGISK UTREDNING I SAMBAND MED ANSÖKAN TILL SÄRSKOLA Mottagande i särskola

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN

Läs mer

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer

Läs mer

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör

Läs mer

Rutin för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutin för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola RUTIN Mottagande i grundsärskola och Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Rutin för mottagande i grundsärskola och 1.0 Gäller för: Tierps kommun Gäller fr o m: 2018-06-30 Gäller t o m: 2020-06-30

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Rutiner för utredning och mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i Kramfors kommun

Rutiner för utredning och mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i Kramfors kommun Rutiner för utredning och mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i Kramfors kommun Kramfors kommuns rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola.

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Pedagogisk kartläggning F-9

Pedagogisk kartläggning F-9 Utbildnings och fritidsförvaltningen Resurscentrum 0223-44353 Pedagogisk kartläggning F-9 Datum.. Elevens namn: Födelsedatum:. Adress:. Skola och skolår:.. Vårdnadshavare 1 Tel hem:.. Tel arbete/mobil:...

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4445 Lidingö kommun för gymnasiesärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

Basutredning. Ärendegång vid. Grundskola och grundsärskola Uddevalla kommun 2010-10-07 1 (13)

Basutredning. Ärendegång vid. Grundskola och grundsärskola Uddevalla kommun 2010-10-07 1 (13) 2010-10-07 1 (13) STÖDENHETEN Ärendegång vid Basutredning Grundskola och grundsärskola Uddevalla kommun Ärendegång vid basutredningar, Barn och utbildning, Uddevalla kommun, revideras januari 2012. 2 (13)

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: , Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning Tilläggsbelopp information och handledning 1 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp... 4 5. Ansökan

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder Central elevhälsa i Kalmar erbjuder I den här foldern presenteras alla föreläsningar, workshops och inspirationsträffar som den centrala elevhälsan i Kalmar kommun erbjuder. Syftet med att erbjuda följande

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN 1(13) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2013:20 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval

Läs mer

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rin Skolinspektionen Dnr 43-2016:4444 Lidingö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer