De behöver också hjälp!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De behöver också hjälp!"

Transkript

1 Toni Valkeakari De behöver också hjälp! - Behov av hjälp och stöd i studierna bland studerande på tredje stadiet Kandidatarbete i specialpedagogik Handledare: Karin Linnanmäki Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa

2 ABSTRAKT Författare (Efternamn, förnamn) Årtal Valkeakari, Toni Juhani 2008 Arbetets titel De behöver också hjälp! Behov av hjälp och stöd i studierna bland studerande på tredje stadiet Opublicerad avhandling i specialpedagogik för kandidatexamen. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. 37 Sammanfattning Sidantal Studerande på en tredje stadiets utbildning förväntas ofta kunna studera med motiveringen att gymnasiet har förberett studerande för detta ändamål. För en del studerande stämmer detta men det finns också studerande som stöter på problem i sina studier. För vissa av dessa kan problemen vara av den grad att de avbryter sina studier ifall de inte får hjälp med sina studier. En yrkeshögskola som tagit fasta på denna problematik har startat ett läs- och skrivutvecklingsprojekt, kallat ABC- läs- och skrivutvecklingsprojekt, som fokuserar på åtgärder för elever och studerande med läs- och skrivsvårigheter i Svenskfinland. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om situationen för studerande med bristande studievana och begränsade läs- och skrivstrategier på tredje stadiet. I studiens litteraturöversikt behandlas bland annat vilka orsakerna kunde vara till att studerande både lyckas eller misslyckas med sina studier på tredje stadiets utbildning. Även historiken kring yrkeshögskolornas uppkomst samt vilka förväntningar skolorna har på sina studerande behandlas. Vidare beskrivs det vad läsning och skrivning innebär samt vad som krävs för att en person skall kunna läsa och skriva. Studien är kvalitativ och materialet är insamlat med hjälp av intervjuer. Två lärare har intervjuats. Följande frågeställningar ligger som grund för forskningen: Vilka är orsakerna, enligt lärarna, till varför studerande på yrkeshögskolenivå har svårigheter? Vilket uppfattar lärarna att behovet är av stödundervisning på yrkeshögskolenivå? Vilket är syftet med projektet? Resultaten visar att studerande på tredje stadiet borde få möjlighet till någon form av stödundervisning vid behov. Det framkommer också att studerande har sagt att de skulle behöva hjälp med sin studieteknik. Huvudmålet med ABC- projektet är en form av förebyggande verksamhet för att hitta de studerande som har eller ligger i riskzonen för att få svårigheter i sina studier. Sökord/indexord enl. tesaurus studieteknik, studieavbrott, studievägledning, inlärningsstilar, inlärningssvårigheter 1

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och val av ämne Undersökningens syfte Arbetets uppläggning Att studera vid yrkeshögskola Nya grupper av studerande på yrkeshögskolenivå Att lyckas med sina studier Att misslyckas med sina studier Att läsa och skriva Skrivprocessen Läsprocessen ABC- projektet Metod Precisering av problem och frågeställningar Kvalitativ metod Den kvalitativa forskningsintervjun Respondenter Undersökningens genomförande Analys av data Validitet, reliabilitet och etik Resultat Svårigheter i studierna Lärarnas uppfattning kring varför studerande har svårigheter Vilken slags hjälp är studerande i behov av Stödundervisning på yrkeshögskolenivå Stödundervisningens vara eller icke vara på yrkeshögskolenivå Stödundervisning eller något annat alternativ till det ABC- projektets genomförande

4 5.3.1 Målsättningen med projektet Orsakerna till varför projektet startats Vilket mottagande har projektet fått i skolan Valet av deltagare Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturförteckning Bilaga

5 1 Inledning I detta inledningskapitel beskriver jag först bakgrunden till valet av tema. Därefter går jag vidare med att förklara arbetets syfte och slutligen beskrivs arbetets uppläggning. 1.1 Bakgrund och val av ämne Studerande har vanligtvis erfarenheter från grundskola och gymnasium, men att bedriva högskolestudier är annorlunda, vilket nyblivna studerande på högskolor och universitet snart får erfara. Angelöw (2003) förklarar att det inom högskolevärlden inte har uppmärksammats hur man kan förbättra studerandes förmåga till effektiva studier. Istället förväntas studerande vara födda med denna kompetens. Angelöw (2003) tillägger ännu att det bland studerande finns ett stort behov och intresse av att få praktisk vägledning för hur man kan förbättra sin inlärnings- och studieförmåga. Eftersom jag själv studerar vid universitet samt har blivit utexaminerad från en yrkeshögskola tror jag mig veta vad det innebär att studera inom en tredje stadiets utbildning. Mina erfarenheter från att ha studerat på yrkeshögskola har varit en stor fördel för mig i mina universitetsstudier. När jag jämför med hur mina studier framskred på yrkeshögskolan är det en stor skillnad. Nu vet jag ungefär vilka krav som ställs på mig för att klara en tent, en kurs eller att skriva ett arbete. Under min studietid på yrkeshögskola tänkte jag flera gånger att det vore bra med handledning för att klara av mina studier. Jag började studera efter avlagd studentexamen och jag har aldrig riktigt varit en exemplarisk elev i skolan. När jag väl började studera vid en yrkeshögskola kände jag att jag var den enda på klassen som hade det jobbigt att hänga med i studierna. När jag frågade ifall det fanns möjlighet till handledning fick jag till svar att när man studerar på en tredje stadiets utbildning skall man kunna studera, detta hade vi ju förberett oss för i gymnasiet. Är det verkligen så? Skall studerande på en utbildning på tredje stadiet lämnas åt sitt öde bara för att det är tredje stadiets utbildning? Jag anser att denna problematik är aktuell och borde 4

6 uppmärksammas mera. Detta är också den främsta orsaken till varför jag valde detta tema för min kandidat avhandling. 1.2 Undersökningens syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om situationen för studerande med bristande studievana och begränsade läs- och skrivstrategier på tredje stadiet. Studien baseras på intervjuer med lärare som arbetar vid en yrkeshögskola med studerande som har bristande studievana och begränsade läs- och skrivstrategier. Med hjälp av analys av intervjusvaren om lärarnas erfarenheter och upplevelser besvaras frågeställningarna kring detta ämne. 1.3 Arbetets uppläggning Efter detta inledande kapitel följer en litteraturöversikt uppdelad i två kapitel. Det första kapitlet belyser vilka orsakerna kunde vara till att studerande antingen lyckas eller misslyckas med sina studier på en tredje stadiets utbildning. Historiken kring yrkeshögskolornas uppkomst samt vilka förväntningar skolorna har på sina studerande behandlas även. Det andra kapitlet handlar om vad läsning och skrivning innebär samt vad som krävs för att en person skall kunna läsa och skriva. I det sista avsnittet i litteraturöversikten presenteras ABC- projektet. I det fjärde kapitlet redogörs för arbetets frågeställningar och precisering av problem. Även den valda undersökningsmetoden presenteras samt genomförandet av den. Det femte kapitlet utgör arbetets resultatredovisning. I det sista kapitlet diskuteras resultaten och utförandet av studien. 5

7 2 Att studera vid yrkeshögskola Jag kommer i nedanstående kapitel att behandla historiken kring yrkeshögskolans uppkomst samt vilka förväntningar skolan har på studerande. Därefter gå kapitlet vidare med att belysa olika orsaker till varför studerande antingen lyckas eller misslyckas i studierna. 2.1 Nya grupper av studerande på yrkeshögskolenivå En anledning till att studerande på högskolenivå uppvisar problem kan belysas med hur studerandes läs- och skrivstrategier svarar mot de förväntningar som ställs i utbildningen. De studerande som väljer yrkeshögskoleutbildning är antingen studenter eller har en yrkesutbildning som bas. I en studie kallad Opintojen keskeyttäminen ammattikorkeakoulussa oppilaitoksen näkökulmasta (Vuorinen & Valkonen 2001) har man tagit reda på orsaker till studieavbrott vid yrkeshögskolorna. Det visade sig att det bland de nya studerande som yrkeshögskolorna lyckats rekrytera finns studerande som under sin tidigare skolgång inte utvecklat den sorts skriftspråkliga strategier som motsvarar de i utbildningen inbyggda förväntningarna och kraven (Berthén, Eriksson & Lindberg, 2006). Berthén m.fl. (2006) hävdar att det på 1990-talet inrättades yrkeshögskolor i Finland som motiverades bland annat av resultatet från internationella granskningar. OECD-granskningar visar att färre personer i Europa har en utbildning på högre nivå än vad som är fallet i USA, trots att andelen högskoleutbildade har fyrdubblats under de senaste decennierna. När man införde yrkeshögskolor i Finland blev det en strategi för att bredda utbudet av högskoleutbildningar och på detta sätt erbjuda flera personer en möjlighet att skaffa sig en utbildning på högre nivå. När man införde yrkeshögskolorna i Finland var det vanligt att man utgick från redan befintliga utbildningsinstitutioner, med andra ord omvandlades sådana skolor som tidigare utbildat studerande på institutnivå till yrkeshögskolor. Yrkeshögskolorna fick i uppgift att skapa 6

8 någonting nytt trots att de formats inom en befintlig tradition. Berthén m.fl. (2006) sammanfattar yrkeshögskolornas uppgift i följande punkter: höja nivån på de befintliga utbildningarna med avseende på teoretisk och professionell kompetens skapa närmare relationer mellan arbetslivet och utbildningarna bidra till utvecklingen av det regionala arbetslivet skapa nya utbildningar inom olika yrkesområden Berthén m.fl. (2006) lyfter fram att nya grupper av studerande, sett ur högskolesystemets synvinkel, som lärarna möter antas ha sämre förutsättningar att klara sina studier än de grupper som antagits till utbildningen före omvandlingen till yrkeshögskolor. Det anses att dessa studerande skulle ha bristande studievana men frågan är om inte det egentligen handlar om studerande med begränsade läs- och skrivstrategier. På grund av begränsade läs- och skrivstrategier löper dessa studerande en stor risk att uppleva studierna som svåra, kanske till och med omöjliga. Denna problematik ställer nya och annorlunda krav på lärarna eftersom de skall kunna hjälpa dessa studerande. Utöver denna problematik har även kravet på vad som ansetts vara tillräcklig läs- och skrivförmåga förändrats över tid. Kravet att en studerande i teknisk bemärkelse kunnat avkoda kända texter har bytts ut mot ett mer avancerat krav som innebär att en studerande skall ha förmågan att kunna tolka, analysera och fatta beslut utgående från texter man kommer i kontakt med. Ruban m.fl. (2003) hävdar att studier på en tredje stadiets utbildning kräver större självständighet och mer självreglering av studerande med inlärningssvårigheter. Som en följd av detta har akademisk självreglering blivit en nyckel till akademisk framgång. Akademisk självreglering innebär den process där studerande aktiverar och upprätthåller kunskaper och beteenden som är systematiskt riktade mot uppnåendet av de akademiska målen. Undersökningar visar även ett starkt samband mellan studerandes akademiska självreglering, speciellt användandet av inlärningsstrategier, och deras akademiska framgångar. 7

9 2.2 Att lyckas med sina studier Till inlärningsstrategier hör, enligt Ruban m.fl. (2003), bland annat organisering av information, självbelöning och självbestraffning utgående från studerandes prestation, sökning av information samt användandet av olika minnes strategier. Det är dock vanligt att studerande med inlärningssvårigheter inte riktigt kan använda dessa strategier till fullo utan hjälp och stöd. Ruban m.fl. (2003) påpekar att det vore viktigt för dessa studerande att få hjälp och stöd i form av en tutor eller instruktör från skolans sida som hjälper och instruerar studerande med olika inlärningsstrategier. Angelöw (2003) hävdar att insikt, motivation, studieteknik, självförtroende, allmän studiekapacitet, stresshantering, självstyrning, att kunna skriva ner och presentera vad man lärt sig är alla grundläggande förutsättningar för att en studerande skall kunna klara av sina studier. Dessa förutsättningar sammanhänger med varandra, till exempel att känna sig motiverad bygger på att man har tilltro till sin studieförmåga. Insikt Angelöw (2003) menar att det är av stor betydelse att förstå att det inom varje person existerar inneboende resurser och potentiella möjligheter att studera på ett framgångsrikt sätt. Negativa tankar, stress och bristande kunskaper i studieteknik hindrar många studerande från att verkligen utnyttja och tillvarata sin studieförmåga. Liljeqvist (2006) är av samma åsikt och menar att det finns många människor som misslyckas med sina studier på grund av att de aldrig lärde sig studieteknik. Vidare hävdar Liberg (2001) att läsandet och skrivandet av svårare texter kan underlättas med hjälp av goda stödstrukturer och ett bra för- och efterarbete. Liberg (2001) påpekar att det finns många olika sätt att förbereda sig inför läsandet eller skrivandet av en text. Samtal, informellt skrivande och bildskapande är några exempel på dessa. Det är viktigt att inse att man måste satsa tid och energi för att lyckas med sina studier, man måste vara en optimistisk realist. Angelöw (2003) menar att man ofta träffar studerande som 8

10 antingen är pessimister eller naiva optimister. Pessimisterna är de som inte tror på sin förmåga och ser endast misslyckanden framför sig. De naiva optimisterna fungerar som en direkt motpol till pessimisterna och lever i tron om att allting kommer att gå bra och inte har förstått att det faktiskt krävs tid och engagemang för att lyckas med studierna. Att utveckla en optimistisk realistisk inställning är därför att rekommendera. Detta innebär att studeranden skall känna en förhoppning om att den kan förbättra sina studier och bli mer framgångsrik, samtidigt som det är av stor vikt att vara medveten om att det är studeranden själv som bär ansvaret för att en förbättring skall kunna genomföras. Viktigt är även att inse att det krävs tid, ett visst mått av vilja och uthållighet samt regelbunden träning för att kunna lyckas med detta. Att ha en optimistisk realistisk inställning betyder även att studeranden är medveten om att det skall finnas en distans till studierna och ha förståelse för att det eventuellt under vissa perioder inte alltid går som man tänkt men att dessa lägen är till för att övervinnas. Motivation Angelöw (2003) poängterar att den studerandes motivation eller studievilja spelar en oerhört central roll i hur han eller hon kommer att lyckas med sina studier. Motivationen fungerar som en drivkraft i studierna. Det är ett faktum att ju mer motiverad en studerande är desto smidigare kommer studierna att gå. Motivationen eller lusten att lära sig går hand i hand med olika förhållanden såsom självförtroende, allmän studiekapacitet med mera. Hursomhelst är det viktigt med ett stort intresse för ämnet eller utbildningen man valt eftersom intresset för att vilja ta till sig ny kunskap som upplevs meningsfull gör studierna lustfyllda och konstruktiva (Angelöw, 2003). Oavsett graden av intresse för att ta till sig ny kunskap kommer det med största sannolikhet att finnas tillfällen eller litteratur som känns mindre intressanta eller till och med tråkiga. En orsak till ointresse kan vara att den studerande egentligen velat arbeta men att arbetsmarknaden inte kunnat erbjuda ett lämpligt jobb. En annan orsak kan vara det faktum att den studerande kommit in på fel utbildning eller studieort och inte fått möjligheten att studera det som den ursprungligen velat. Med dessa exempel illustreras det faktum att det kan finnas olika orsaker till att det inledningsvis kan finnas ett visst ointresse gentemot studierna. Därför är det viktigt att en studerande gör det bästa av situationen eftersom intresset mycket väl kan 9

11 komma att växa fram så småningom. Det är även viktigt att ha i åtanke att under sina studier investerar studerande i själva verket både tid och pengar i sina studier. Med rätt attityd är det sällsynt att man misslyckas. Man hittar tid att studera eftersom studierna är intressanta. Detta kallar Liljeqvist (2006) för inre motivation, när ingen behöver berätta för den studerande varför den skall läsa. Även motivation utifrån kan ha betydelse, exempelvis om man målmedvetet jobbar med att bli färdig läkare vet man att man kommer att tjäna bra med pengar ute i arbetslivet. Vidare förklarar Liljeqvist (2006) att trots att den yttre motivationen finns där ifall den inre motivationen saknas bör man eventuellt fundera på ifall man valt rätt utbildning. Det finns ingen skam i att inse och erkänna att man valt fel utbildning, tvärtom, det är bättre att rätta till misstaget innan det är försent. Angelöw (2003) menar att han flera gånger upptäckt när han samtalat med studerande, att ointresset i själva verket beror på att studeranden inte har tilltro till sin förmåga eller inte tror att den kommer att lyckas med sina studier. Motivationen och intresset hänger i hög grad ihop med självförtroende. Självförtroende Enligt Angelöw (2003) finns det flera undersökningar som tyder på att självförtroende är viktigt för att nå framgång med sina studier. Angelöw (2003) förklarar självförtroende i tre punkter på följande sätt: Ett grundläggande förtroende för sig själv och tro på sin egen förmåga. En optimistisk realistisk uppfattning om vad man kan klara av. Ett accepterande av sig själv sådan man är, både när det gäller goda och dåliga egenskaper. Angelöw (2003) poängterar att självförtroende inte skall förväxlas med självsäkerhet, självgodhet, självupptagenhet, stöddighet eller arrogans. Självsäkerheten indikerar ofta att en person har bristande självförtroende och använder därför självsäkerheten som en försvarsmekanism. Dessa personer är för säkra på sig själva. Följaktligen krävs det ett mycket bra självförtroende för att visa sin egen osäkerhet. Det är inget fel med att vara säker på sig själv men 10

12 vid vissa tillfällen är självsäkerheten ytlig. Ett äkta självförtroende handlar om personlig trygghet, för det är genom denna sorts trygghet en person har förmågan att ge uttryck för både positiva som negativa aspekter på sig själv, kan uttrycka säkerhet och osäkerhet. Stöddighet och arrogans utövas oftast av människor som trycker ner andra för att få uppleva självkänsla. Denna sorts ytligt självförtroende byggs upp på andras bekostnad. Studerande med ytligt självförtroende har misstolkat vad självförtroende i grund och botten är och ger genom sina attityder och beteenden uttryck för självgodhet, stöddighet, arrogans och självupptagenhet. Dessa personer saknar helt enkelt förmågan till självinsikt. Taube (1987) beskriver att studerande som ofta misslyckas får lägre självförtroende och lägre självkänsla och att lusten att lära sig avtar samtidigt som eleven blir alltmer passiv. Enligt Angelöw (2003) jämför studerande kontinuerligt sig själv med andra i sina studier och somliga kan känna sig nedstämda för att de upplever att andra studiekamrater är så självsäkra medan de själva känner sig osäkra. Det är viktigt att försöka se bakom denna självförtroendefasad och inse det faktum att gapet till studiekamraterna inte i själva verket är så stort som det kan verka. Lika viktigt är det att tillåta sig själv att tro på den egna förmågan, både inför andra men även inför sig Angelöw (2003) hävdar att de tankar och förväntningar en person har på sig själv och tron på sin egen förmåga är av avgörande betydelse för vad som kommer att inträffa. Ifall en studerande går till ett tentamenstillfälle med inställningen jag kommer nog att misslyckas kommer denna negativa inställning att hålla tillbaka en del av de resurser studeranden har inom sig vilket i sin tur bidrar till att sannolikheten för ett misslyckande ökar. Även Heiman (2006) påpekar i sin forskningsöversikt att studerande vars uppfattningar om deras åstadkommanden och framgångar är höga och som tror på sina egen förmåga uppnår också högre vitsord. Utöver dessa ovannämnda förutsättningar framhåller Heiman och Kariv (2004) i sin forskningsöversikt också betydelsen av det sociala stödet som en märkvärdig komponent för att studerande skall anpassa sig snabbt och väl i en högskolemiljö. 11

13 2.3 Att misslyckas med sina studier Angelöw (2003) belyser i sin bok Konsten att lyckas med sina studier att det finns många olika faktorer som bidrar till att studerande inte lyckas med sina studier. Han lyfter fram orsaker som bristande kunskaper i studieteknik, bristande tilltro till sin förmåga, oro för att misslyckas, dåligt självförtroende, stark tentamensstress och problem i samband med att skriva uppsatser som de mest väsentliga. Det finns med andra ord en rad orsaker till att studerande inte alltid utnyttjar sina inneboende mentala förmågor och sin personliga kompetens i samband med studierna. Angelöw har en mångårig erfarenhet som lärare på olika högskolor och universitet och på basen av denna erfarenhet beskriver han att han tydligt noterat att man inom högskolevärlden tidigare nästan inte alls har uppmärksammat hur man kan förbättra studerandes förmåga till effektiva studier. Det verkar som om studerande förväntas vara födda med denna talang eller att de fått dessa färdigheter tidigare i livet. Det har dock uppstått ett ökat intresse för dessa frågor bland högskolepersonal. Det finns ett stort intresse och behov bland studerande för att få praktisk vägledning i hur man kan förbättra inlärnings- och studieförmågan. Studerande har vanligtvis erfarenheter från grundskola och gymnasium, men att bedriva högskolestudier är annorlunda. Enligt Liljeqvist (2006) är behovet av att få kunskap om hur man lär sig samt hur man skall studera stort. Trots att studerande kommer till högskolor just för att lära sig, förväntas de redan känna till hur de skall göra. Så är det sällan. En del studerande kan på basen av tidigare erfarenheter veta hur de skall lära sig, andra förblir tvungna att traggla sig fram så gott det går, och efter några år med kurser, tentamina och omtentamina lär de sig hur de skall göra. Dessutom finns det sådana som ger upp, som känner att motståndet och kraven blivit för stora och hoppar av i frustration över att utbildningen är för svår. Ruban, McCoach, McGuire, och Reis (2003) påpekar i sin forskningsöversikt att varje studerande med inlärningssvårigheter måste utveckla kompenserande färdigheter för att klara av sina studier. De tillägger även att förrän studerande kan kompensera för sina svagheter måste de studerande känna till vilka som är deras svaga sidor. 12

14 3 Att läsa och skriva Följande kapitel handlar om vad läsning och skrivning innebär och vad som behövs för att man skall kunna läsa och skriva. I kapitlets sista avsnitt presenteras ABC- projektet. Enligt Bjurwill (2001) utvecklar högskolor liksom universitet en persons förmåga att läsa, tala, skriva och tänka. På högskolorna måste studerande tillägna sig både pedagogiska och filosofiska färdigheter. Att tala och skriva är pedagogiska färdigheter, genom dessa färdigheter förmedlar man med någon annan och vill att den skall förstå det man säger eller skriver. Det är dock inte helt givet att den andre förstår det man säger eller skriver ifall den studerande inte behärskar att kommunicera i tal och skrift. Vissa behärskar konsten att tala bättre än konsten att skriva, för andra kan det vara tvärtom, medan vissa behärskar båda konsterna lika bra. Att tänka, reflektera, är en filosofisk färdighet. Denna färdighet innebär förmågan att med hjälp av tankar kommunicera med sig själv, och det är den viktigaste färdigheten av alla eftersom den återverkar såväl på förmågan att läsa som att tala och skriva. Att dessa pedagogiska och filosofiska färdigheter inte alltid utvecklas full ut på högskolenivå beror på att de inte anses nödvändiga för att uppfylla kunskapsmålen. Kunskapsprov, oavsett om de är muntliga eller skriftliga, ställer inte särskilt höga krav på hur bra en studerande skall tala, skriva, läsa eller tänka. Frisk (2003) påpekar att läsning och skrivning är färdigheter som är högt värderade och att dessa består av flera olika delförmågor samt är nödvändiga redskap för ett deltagande i samhället. Vidare förklarar Frisk (2003) att läsning och skrivning ses som en självklar del av vuxna människors kompetens i ett samhälle där skolsystemet är väletablerat. Hon tillägger dock att för en del människor dessa färdigheter vara förknippade med stora svårigheter. Dessa svårigheter kan påverka individen på ett socioemotionellt plan med konsekvenser för studie- och arbetsliv. Frisk (2003) hävdar att forskningen kring svårigheterna länge har varit inriktade på barndomsåren men att idealet om ett livslångt lärande har aktualiserat även ungas och vuxnas bristande läs- och skrivfärdighet samt dess orsaker och konsekvenser. Oberoende av de bakomliggande orsakerna är 13

15 det vanligt att läs- och skrivsvårigheter upplevs som en funktionsnedsättning som hindrar individen att fungera och utvecklas optimalt. 3.1 Skrivprocessen Strömquist (2000) beskriver att skrivandet är en kognitiv process i flera steg. En rutinerad skribent tänker kanske inte så mycket över hur det går till att skriva, men för unga och ovana elever är det till stor hjälp att förstå arbetsprocessen och genom den lära känna sig själva som skrivande människor. Författare kan gå och bära på en idé i åratal innan den tar form som en litterär text. I skolan och ute i arbetslivet går skrivandet vanligtvis till såhär: Skribenten har en egen idé om vad den vill skriva eller får en uppgift av läraren. I vilket fall som helst behöver skribenten samla stoff genom att gå och fundera, prata med andra, hitta material i olika medier, anteckna, göra någon skiss, tankekarta osv. Allt som oftast klarnar tankarna i detta förberedande skede och skrivuppgiften får fastare konturer. För de yngsta är denna förberedelse oftast kortare. Strömquist (2000) hävdar att i följande fas vidtar skrivandet och här gäller det att få ned på papper så mycket som möjligt av det aktuella stoffet. Skrivforskare talar om skrivflöde och att skribenten helst inte skall störas under arbetet. I detta skede har det kommit till en text som dock behövs med största sannolikhet bearbetas. Då är det bra med samarbete, flera kamrater läser, ställer frågor, föreslår förändringar på olika nivåer, dvs. texten diskuteras. Den här fasen är viktig och gäller i första hand innehåll och uppläggning. Den får inte stanna vid en ytgranskning av stavning och skiljetecken. Därmed är den också krävande och de yngre barnen behöver lärarens hjälp för att förstå vad de ska resonera om. Successivt blir kamraternas respons allt mer utvecklad och kunskaper, som förvärvats genom läsning kan tillämpas. Dit hör exempelvis komposition och genrebegrepp. Vidare menar Strömquist (2000) att när skribenten kommit såhär långt i sin skrivprocess, blir följande steg att kanske skriva om någon del, lägga till, stryka, korrigera skrivfel eller kortare 14

16 sagt genomföra den bearbetning som skribenten själv tillsammans med kamrater och eventuellt läraren funnit behövas. Först därefter är texten klar. 3.2 Läsprocessen Fajerson och Rehnvall (1996) beskriver läsprocessen som en komplicerad process som kräver en hel del språklig medvetenhet hos barnet. Barn bör, för att kunna lära sig läsa, kunna skilja ordens innehåll från deras form och de skall förstå att ord böjs på olika sätt. De skall kunna sätta ihop ord till grammatiskt sett relativt korrekta meningar och de skall även förstå ordens praktiska betydelse. De flesta barn klarar allt detta vid 7 års ålder, det kan även vara så att många klarar av det även tidigare och många barn kan läsa redan innan de börjar skolan. Det anses vara svårare att lära sig ett system där bokstäver symboliserar ljud, än de system som bygger på symboler som betyder ord i direkt bemärkelse, som t.ex. kinesiskan. Processen att kombinera bokstäver till ljud som i sin tur bildar meningsfulla ord är en rätt så abstrakt process, eftersom bokstäverna i sig inte betyder någonting samtidigt som ordbilden inte heller ger en ledtråd till vad ordet betyder. Ordet boll har ingen likhet med den allra enklaste symbol för boll, vilket även ett litet barn som har begreppet boll kan förstå. Stadler (1994) menar att det troligtvis var vid övergången från de mer konkreta skrivtecknen med ett tydligare samband mellan utseende och innehåll till de mer abstrakta ljud- bokstav systemet som specifika läs- och skrivsvårigheter uppstod (Stadler, 1994, Høien & Lundberg, 1999). Läsprocessen består inte bara av att veta att bokstäverna symboliserar ljud och att känna igen bokstävernas olika ljud, d.v.s. avkodning. Läsning innebär även att läsaren skall förstå den text som läses. Bokstäver är något som bildar ord, ord bildar meningar som bildar texter vilka ger läsaren upplevelser. Dessa komponenter behövs för att det skall kunna kallas för läsning (Høien & Lundberg, 1992). Det spelar ingen roll vilken läsinlärningsmetod som används eftersom de flesta forskare är överens om att komponenterna avkodning och läsförståelse tillsammans utgör läsning. Det finns dock delade uppfattningar och åsikter om med vilken av komponenterna, avkodningen eller läsförståelsen, man skall börja. Skall läsinlärningen börja med de små delarna, 15

17 bokstäverna, eller om läsinlärningen skall börja med en läsupplevelse, en hel text (Larson, Nauclér & Rudberg, 1992). 3.3 ABC- projektet ABC-projektet är ett RAY- finansierat projekt som fokuserar på åtgärder för elever och studerande med läs- och skrivsvårigheter. Projektet genomförs i samarbete med Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi Vasa. Inom projektet arbetar en projektkoordinator och två deltidsanställda projektassistenter med stöd från Lärum och Vasa specialpedagogiska center. Syftet med detta projekt är att identifiera svenskspråkiga barn, ungdomar och vuxna i riskzonen för inlärningssvårigheter samt att utveckla olika åtgärdsprogram inom den svenskspråkiga utbildningssektorn. ABC- projektet består av tre delprojekt varav ett koncentrerar sig på yrkesutbildning och högskola med riskgrupper. Detta delprojekt utgår från utslagningsrisken inom yrkesutbildningen och behovet av stödåtgärder inom högskolesektorn. 16

18 4 Metod I detta kapitel kommer jag att precisera mina frågeställningar och problem som min undersökning baserar sig på. Vidare beskrivs vilken forskningsmetod samt datainsamlingsmetod som använts. Efter det presenteras undersökningens respondenter. Kapitlet går sedan vidare till att behandla undersökningens genomförande samt analys av insamlad data. Avslutningsvis behandlas studiens validitet och reliabilitet. 4.1 Precisering av problem och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om situationen för studerande som har bristande studievana och begränsade läs- och skrivstrategier på tredje stadiet. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats. 1. Vilka är orsakerna, enligt lärarna, till varför studerande på yrkeshögskolenivå har svårigheter? 2. Vilket uppfattar lärarna att behovet är av stödundervisning på yrkeshögskolenivå? 3. Vilket är syftet med ABC- projektet? Syftet med den första forskningsfrågan var att ta reda på vilka orsakerna är till varför studerande på yrkeshögskolenivå har eller får svårigheter enligt lärarna samt ifall skolans krav uppfattas vara för höga. Dessutom ville jag ta reda på vilken slags hjälp studerande själv har sagt sig vara i behov av. Den andra forskningsfrågan söker svar på ifall det enligt lärarna finns behov av stödundervisning på tredje stadiet. Med stödundervisning avses i detta sammanhang någon form av individuell undervisning eller handledning som sker direkt mellan lärare och studerande. Jag ville även ta reda på ifall man kallar det för just stödundervisning eller ifall det går under ett annat namn. Med den tredje forskningsfrågan ville jag ta reda på vad som varit syftet med projektet som startats. Jag ville även få svar på varför projektet dragits igång just nu samt hur det mottagits av såväl lärare som studerande. Dessutom ville jag ta reda på hur man gått tillväga när man valt vilka studerande som skulle få delta i projektet. 17

19 4.2 Kvalitativ metod Repstad (2007) hävdar att kvalitativ metod är lämplig att använda när avsikten med undersökningen är att lyfta fram det centrala i en miljö. Vidare menar Repstad att kvalitativa studier är ett sätt att få fram en helhetsbeskrivning av processer och särdrag i en avgränsad miljö. Den miljö min undersökning äger rum i är en yrkeshögskola och min målsättning är bland annat att få fram lärarnas åsikter och upplevelser kring stödundervisning på yrkeshögskola. Därför har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod som grund för min undersökning. Holme och Solvang (1997) hävdar att det väsentliga i en kvalitativ studie är att ta fasta på det unika hos varje enskild person som deltar i studien. Larsson (1986) påpekar att den kvalitativa metoden ämnar beskriva egenskaperna hos något samt att metoden är kunskap om hur man skall gå tillväga när man skall gestalta något. 4.3 Den kvalitativa forskningsintervjun Jag valde att använda mig av intervju som datainsamlingsmetod för min undersökning. Kvale (1997) påpekar att forskningsintervjun varken är ett öppet samtal eller ett mycket strukturerat frågeformulär utan ett mellanting mellan dessa. Bell (1995) menar att en stor fördel med intervjumetoden är att den är flexibel till sin natur. Vidare hävdar Bell att en kunnig intervjuare kan följa upp idéer och gå in på känslor på ett sätt som är svårt eller omöjligt att göra genom en enkätundersökning. Att kunna iaktta respondentens mimik och kroppsspråk kan ge värdefull information som man inte kan få genom skriftliga svar. Enligt Kvale (1997) är det inför en intervju bra att skapa en intervjuguide att använda som stöd under själva intervju situationen. Även Jacobsen (1993) tar upp betydelsen av en intervjuguide och påpekar att guiden är en form av checklista som innehåller en uppsättning teman eller ämnen som skall utforskas i en rad intervjuer med olika svarspersoner. Trost (1997) påpekar att den kvalitativa forskningsintervjun till sin natur är strukturerad samtidigt som graden av standardisering är låg. Med låg standardisering menar Trost att intervjuaren formulerar sig t.ex. 18

20 efter den intervjuades språkbruk eller att intervjuaren tar frågorna i en sådan ordning som de passar och den intervjuade får gärna styra ordningsföljden. Med andra ord kan man säga att öppna frågor innebär lägre standardisering och fasta svarsalternativ innebär högre standardisering. Kvale (1997) poängterar att ju mer avslappnad och spontan intervjusituationen är desto större chans är det att intervjuaren får ta del av oväntade och spontana svar från den intervjuade. Kvale tillägger att det är just denna spontanitet och flexibilitet som är metodens styrka. Kvale (1997) lyfter fram, precis som Trost, möjligheterna som intervjuaren ges genom att denne har möjlighet att anpassa sina frågor utgående från situationen samt följa upp med intressanta följdfrågor. När jag utförde mina intervjuer försökte jag skapa en så harmonisk och avslappnad stämning som möjligt så att den intervjuade skulle känna sig så bekväm som möjligt. Samtidigt försökte jag uppmärksammat följa med hur den intervjuade svarade och tog fasta på exempelvis tonläget, kroppsspråket och mimiken. Det visade sig vara av stor betydelse att kunna använda sig av följdfrågor för att precisera svaren jag fick. 4.4 Respondenter Kraven som respondenterna skulle uppfylla för att kunna delta i min undersökning var att de skulle ha lärarbehörighet, arbeta på en yrkeshögskola samt ha kommit i kontakt med studerande som uppvisat problem i sina studier på grund av bristande studievana och/eller begränsade läsoch skrivstrategier. Respondenterna var två till antalet och båda var kvinnliga lärare. När temat och syftet för min undersökning var klar tog jag kontakt, per e- post, med lärarna som arbetar på en yrkeshögskola där jag visste att det hade startats ett av penningautomatföreningen finansierat ABC- läs- och skrivutvecklingsprojekt som fokuserar på åtgärder för elever och studerande med läs- och skrivsvårigheter i Svenskfinland. Inom detta projekt arbetar man med bland annat med utveckling av modeller för träning i läsning, skrivning och studieteknik för studerande inom yrkeshögskoleutbildning. Detta var i januari Respondenterna ifråga var insatta i projektet och ställde sig positiva till en intervju angående temat. Vi bestämde datum för intervjuerna med detsamma. Intervjuerna genomfördes inom januari månad. 19

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer