Skötselplan för fornlämningsområde inom Ånneröd 2:58, Skee socken, Strömstad

Transkript

1 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A (5) Skötselplan för fornlämningsområde inom Ånneröd 2:58, Skee socken, Strömstad 1. Syfte Syftet med skötselplanen är att de fornlämningar som fi nns i området skall bevaras och förvaltas. Det främsta syftet är att synliggöra fornlämningarna och ge fortsatt goda förutsättningar för att besöka platsen. Ur Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 1.Kap 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Planerat bostadsområde Befi ntliga stigar (osäkert läge) infartväg C D Stenblock Gräns för fornlämningsområde G F E H A B Befi ntligt bostadsområde Vy foto Bearbetad karta från Arkeologisk förundersökning av RAÄ1009 utförd av Bohusläns museum, 2003 Namn: Ånneröd 2:58, Skee socken Skyddsform: Fornlämningsområde skyddat enligt KML Fornlämningar: RAÄ nr 1009; Gravfält och hålväg RAÄ nr 627; Hällristningar Kommun: Strömstad Län: Västra Götaland Karta: Ekonomiska kartan - Strömstad 9A:86 Areal: 0,5 ha, ca 125m x 40m Markslag: Barrblandskog i sydvästligt sluttande terräng Förvaltare: Samfällighetsförening Fornlämningsområde Grundkarta

2 Befi ntlig bebyggelse Infartsväg från väster Hällristning RAÄ627 Infartsväg från väster FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A (5) Hålväg RAÄ1009 strax innanför första trädraderna Gravfält RAÄ1009 i östra delen Vy A Vy B Väg till befi ntlig bebyggelse 2. Beskrivning av fornlämningområdet Fornlämningsområdet omfattar ett gravfält med en hålväg (RAÄ 1009) samt hällristningar (RAÄ 627). Området är beläget i Ånneröd 2,5 km norr om Strömstad och är 0,5 ha stort, cirka 125 m långt ost-väst och 40 m brett i nord-syd. Det angränsar till ett nyare befi ntligt bostadsområde i söder och ett planerat icke uppfört bostadsområde i norr. Terrängen är stenig skogsmark med huvudsakligen tall och gran liksom inslag av ek, björk, asp och rönn. Området sluttar i sydvästlig riktning och utgör södra delen av ett större bergsområde. En karaktärsfull större sten ligger i norra delen och berg i dagen syns i sydväst vid infartsvägen till befi ntlig bebyggelse och där två hällytor uppvisar hällristningar med fi gurer, skepp, djur och skålgropar, RAÄ 627. Vy C Hällristningar på bergknallen i sydväst visar skålgropar, fi gurer, skepp mm. I östra delen av fornlämningsområdet fi nner man ett gravfält, RAÄ 1009, fältet karterades 2003 och gravarnas läge, antal och beskaffenhet fi nns beskrivna i karta och text (se Bilaga 1&2) tagna från Bohusläns museums rapport 2005:5. Gravfältet består av fyra högar, en stensättning och en anläggning som eventuellt utgörs av två små stensättningar intill varandra. En hålväg är belägen strax söder därom. Idag är stensättningarna övertorvade och bevuxna med gräs, blåbärsris, lägre sly och skönjbara som låga upphöjnader vari det står etablerade träd av framförallt tall och gran. Detta leder till att det kan vara svårt för besökaren att tyda deras exakta placering. Hålvägen ligger i den södra delen av området och syns som ett svagt dike i väst-östlig riktning. Här är vegetationen tätare med undervegetation, sly och ett ökat inslag av ek. Befi ntliga ekar liknar stolpekar med liten krona, vilket vittnar om konkurrens om utrymme och ljus. Även i detta fall är det idag svårt att upptäcka fornlämningen. Ett fl ertal naturligt uppkomna stigar löper genom området, vilket gör området tillgängligt och visar på att det är välbesökt och ett populärt stråk. Idag är upplevelsen av fornlämningarna relativt blygsam och det är nästan svårt att upptäcka dem om man inte redan vet att de fi nns där. Från vägen i söder är det begränsad insyn på grund av tät växtlighet och mer underveg- Öppnare stenig mark i norr Vy D Vy E Stenbumling Rundade till ovala gravhögar svagt upphöjda. Befi ntiliga träd står idag i gravhögarna

3 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A (5) Befi ntliga stigar genom området i nordvästlig och nordliga riktningar Vegetationen består huvudsakligen av tall och gran med inslag av ek och björk Planerad bebyggelse norr om området Gravfält i öster Vy F etation. Norr om området är det öppen hedmark där det planeras för ny bebyggelse och varifrån insynen till fornlämningsområdet är bättre genom skogsbrynet med glesare tall- och granskog. Hålvägen är svagt skålad med västöstlig riktning och svår att upptäcka då det är tätare vegetation här i den södra delen mot infartsvägen 3. Målsättning Fornlämningsområdet ska förvaltas av en samfällighetsförening, där den främsta målsättningen är att hålla gravarna, hålvägen och hällristningarna synliga och fria från högvuxen vegetation. Området ska omvandlas från slutet skogsparti till lundkaraktär kännetecknat av färre träd och en mer öppen ängskaraktär Skötselåtgärder vidtas för att selektivt stärka tallarnas och ekarnas vitalitet Fornlämningsområdet skall synliggöras för besökaren från intilliggande områden och framförallt infartsvägen Röjd vegetation ska forslas bort från fornlämningsområdet för att magra ut marken Området ska vara fortsatt tillgängligt för besök oavsett om området hålls öppet eller stänglas in Vy G Befi ntlig bebyggelse Infartsväg Hålväg i söder 4. Åtgärder Allmänt gällande skötsel och åtgärder i området: Området skall gallras varsamt för att undvika kraftig gödslingseffekt där undervegetation tillväxer alltför kraftigt. Området föreslås därför gallras i två etapper inom loppet av en tioårsperiod. Dessa två etapper ska ses som en uppdelad engångsåtgärd i skötseln. Gallringen vid dessa två tillfällen bör ske i samråd med fackman. (Se punkt 4.2 och 4.3) Alla träd som fälls ska kapas lågt och stubbar med rötter skall lämnas och inte tas bort för att undvika skador på fornlämningarna. Vy H

4 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A (5) Eldning eller tippning av trädgårdsavfall på fornlämningsområdet är strängeligen förbjuden. Vid avverkning och andra skötselinsatser är det viktigt att det inte blir körskador i fornlämningsområdet. Avverkad vegetation skall hanteras och fraktas bort varsamt för att inte lämna spår eller på något annat sätt medverka till skador i terrängen i och runt fornlämningarna. Befi ntliga stigar i området bibehålls och underhålls genom att omkullfallna träd som försvårar framkomligheten tas bort. I fornlämningsområdet vistas enbart fotgängare, dvs. cyklister och annan fordonstrafi k är förbjuden för att undvika skador på fornlämningarna. Vid eventuell nyetablering och föryngring av träd (framförallt ek gynnas) ska detta ej ske där det fi nns några gravar eller i hålvägen. Äldre omkullfallna träd ska forslas bort. Det är särskilt viktigt om de ligger över själva gravhögarna, hällristningarna eller i hålvägen likväl över befi ntliga stigar. Liggande ris från röjningar ska också forslas bort. Information och kunskap om fornlämningarna bidrar till att öka förståelsen och betydelsen av dem hos både omkringboende och besökande. En informationsskylt som synliggör och beskriver området kan därför med fördel sättas upp. Bohusläns museum kan ges uppdraget att ta fram informationsskyltar. Uppsättning av skyltar och är tillståndspliktigt hos Länsstyrelsen. Hällristningarna bör målas för att tydliggöra och synliggöra dem varmed Vitlycke museum ska kontaktas i detta ärende. Vid målning krävs tillstånd hos Länsstyrelsen. Som alternativ till den löpande skötseln och om intresse fi nns hos samfällighetsföreningen fi nns möjlighet att skapa ett än öppnare landskap med lund och ängsmark där färre solitärer av ek och tall gynnas och där området betas av får. Vid betning måste fårstängsel (ej elstängsel) uppföras. Det är viktigt att fortsatt bevara tillgängligheten till området varför det ska fi nnas grindar eller stegar i stängsel. Betet bör ske årligen och betesputsning utförs vid behov för att undvika tillväxt av högvuxen vegetation där fåren har missat att beta Inledning till skötselarbetet Det är viktigt att under skötselarbetet förvissa sig om fornlämningarnas läge för att undvika skador. I Bilaga 1 & 2 ur Bohusläns museums rapport 2005:5 fi nns en karta (1) med beskrivningar (2) av gravarna och deras utseende, skick samt vilka träd som växer däri. Bilagorna från förundersökningen 2003 är till god hjälp för att orientera sig och kunna identifi era gravarna på plats och de träd som bör tas ned. Inför första skötselinsatsen bör samfällighetsföreningen lämpligen ta kontakt med Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Bohusläns museum för att möjligen på plats kunna ta till sig information om lämningarnas utseende och läge liksom deras uppfattade ursprung och histora. Detta kan vara en god inledning till skötselarbetet och för att samfällighetsföreningen ska kunna få en bättre uppfattning och förståelse för området och den framtida skötseln.

5 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A (5) ETAPP 1- Initial engångsinsats Grav 1-5 beskrivna i Bilaga 2 omnämns vara bevuxna med träd. I första etappen ska primärt alla granar röjas i området till förmån för äldre tallar och ekar. Flera granar beskrivs i grav 1 och 4 och ska därmed primärt tas ned. Sekundärt fälls övriga träd som står direkt i själva gravhögarna och i hålvägen. Därefter röjs selektivt bland mindre livsdugliga träd av björk, asp och tall samt lägre sly för att öka insynen till fornlämningsområdet framförallt från infartsvägen. Det är viktigt att välja ut goda exemplar av ek och tall som gynnas och får mer rum att breda ut sig. Ovanstående bör göras tillsammans med fackman. För att de idag upprättväxande ekarna ska få möjlighet att utveckla en bredare krona ska sly och intillstående träd röjas minst två meter från kronans yttergräns. Omkullfallna träd som ligger på eller över fornlämning eller stig ska tas bort ETAPP 2 - En andra gallring inom 5-10 år Andra etappen med kraftigare gallring bör ske inom fem till tio år till fördel för väletablerade exemplar av ek och tall. Alla träd som eventuellt står kvar på eller i fornlämningarna skall härmed avverkas. I arbetet ingår att selektivt välja ut goda exemplar av framförallt ek och tall som ska få stå kvar och lov att breda ut sig Löpande skötsel från år 0 På grund av den första utglesningen kommer efterföljande säsong att få en kraftig tillväxt i undervegetationen av bland annat ormbunkar och pionjärträd som björk och sälg, en s.k. gödslingseffekt på grund av ökat ljusinsläpp och minskad rotkonkurrens. Slåtter av området ska ske i början till mitten av augusti varje år. Det är mycket viktigt att den slagna vegetationen alltid krattas upp och forslas bort från området för att på så sätt magra jorden och på några års sikt få mindre tillväxt med minskade skötselinsatser som följd. Slåtterarbetet är fortlöpande under några år och torde vara mest intensivt de första 3-4 åren. Om tillväxten därefter avtar kan slåtter ske vartannat år Löpande skötsel efter Etapp 2 Efter den andra utglesningen skapas mer öppen mark, vilket återigen kan ge en ökad gödseleffekt. Slåtter ska ske på årlig basis i augusti för att övergå till minskade insatser på ett par års sikt. Därefter kan man tänka sig att insatser krävs vartannat år för att försäkra sig om att högvuxen vegetation inte etablerar sig på fornlämningarna. Vidare kan samfällighetsföreningen söka råd hos: - Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Kontakt: Claes Ström, tel ) - Bohusläns museum (kontakta Arkeologi avdelningen) - Vitlycke museum (kontakta antikvarie gällande hällristningar) - eller annan lämplig fackman Kulturmiljövårdens uppgift är att skydda och vårda kulturarvet. Kulturavet skall även göras levande och tillgängligt för alla. Kulturarvet är en viktig tillgång i utvecklingen av länet bl a genom kulturturismen. Samhälleliga krafter som stat och kommun likaväl som privata och ideella krafter måste samarbeta för att nå fram till målet att skydda och vårda kulturmiljön och att människor allt bättre och lättare ska få tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Källa: Länsstyrelsen Västra Götalands län Skötselplanen utförd av: MARELD landskapsarkitekter, Skolgatan 17, Hunnebostrand Kontakt: Tina Johansson, Landskapsarkitekt LAR/MSA, tel

6 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A BILAGA 1 BILAGA 1. Kartbilaga från Bohusläns museums rapport 2005:5 gällande arkeologisk förundersökning genomförd på plats 2003, som visar läge, antal och beskaffenhet hos gravarna inom gravfältet RAÄ 1009.

7 FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Rev A BILAGA 2 BILAGA 2. Beskrivningar av gravarna på fornlämning RAÄ 1009 i Bilaga 2 (Karta från Bohusläns museums rapport 2005:5) med information om gravarnas storlek, form, skick och vilka träd som eventuellt växer däri.