Kvalitetsredovisning Förskolan Lillåns förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Lillåns förskola

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av enheten Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Mål och åtgärder innevarande år Viktiga händelser under året De närmaste åren Riskbedömning Sammanfattning Verksamhetens förutsättningar Budget Styrning, ledning och organisation Personalkompetens Arbetsmiljö och lärandemiljö Situationen för barn i behov av särskilt stöd Normer och värden Arbetet i verksamheten Likabehandlingsplan Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Utveckling och lärande Arbetet i verksamheten Resultat Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Barns inflytande Arbetet i verksamheten Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

3 6 Förskola och hem Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllesle och analys Åtgärder Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Förskolechefens ansvar Ansvar och arbete Åtgärder Kommunövergripande målområden Samhällsservice Livskvalitet Tillväxt God ekonomisk hushållning Orsaandan Tjänstegarantier Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

4 1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Lillåns förskola består av två avdelningar Gärdet och Sörgården. Man har sammanlagt 6 heltidstjänster i barngrupp som fördelades med 2,75 förskollärare på Gärdet och 1 förskollärare och 1,75 barnskötare på Sörgården. En 1,0 tjänst barnskötare/ekonomibiträde delas av avdelningarna. Den sistnämnda arbetar 0,5 med köksarbete mellan kl. 9 och 13 och delar sin övriga tid mellan avdelningarna. Under hösten var 32 barn inskrivna och på våren 35. I november -11 har Lillån en kvot på 5,17 inskrivna barn/heltidsanställd och på våren 5,6. Läsåret har man mellan 23 och 28 % av barnen annat hemspråk i familjen. Hos några andra barn har ena föräldern annat språk. Lokalerna och gården är stora, allra störst på nedre delen mot Lillån. 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen gäller från Ht 2011 till Vt -12. Förskolechef och personal har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete i sin verksamhet, på sin planeringstid, på planeringsdagar och i s.k. läroplansgrupper. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten, föräldraråd och under utvecklingssamtalen. Kvalitetsredovisningen tog upp i föräldrarådet och lades ut på hemsidan Ht -11. Planering lämnas in på alla målområden i läroplanen och dokumentation på något område. "Normer och värden" var området för VT -12. Alla 4 och-5 åringar blev intervjuade av förskolechefen under maj-juni månad. Gärdet har också intervjuat sina barn. Sörgården har frågat barnen i samlingarna vad de vill göra i förskolan. På arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen tas gemensamma frågor kring kvalitetsredovisningen upp. 1.3 Mål och åtgärder innevarande år Alla förskolor har haft "Normer och värden" och "pedagogisk dokumentation" som fokus under året. Läroplansgrupperna har behandlat områdena och dokumentationer och planeringar har lämnats in på arbetet i barngrupperna. Kvalitetsredovisningen togs upp på föräldraråd och den lades ut på kommunens hemsida. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten föräldraråd och under utvecklingssamtalen. Diskussioner om förändring av gruppsammansättningarna (äldre barns och småbarnsgrupp) blev en följd av utbildningarna. Man har förändrat flera rum i sina lokaler för att barnen ska få större möjlighet att själva aktivera sig t.ex. våtutrymmet för de yngre, bibliotek och skapanderum. Tre dagar i veckan på f.m. har man samlat de äldre resp. de yngre till egna aktiviteter som passar åldersgrupperna. En del föräldrar önskade behålla de "gamla" grupp- och personalsammansättningarna och flera diskussioner hölls med förskolechef. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

5 1.4 Viktiga händelser under året Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Man menar att det är av stor vikt att det systematiska arbetet med läroplansgrupper för implementering och reflektion kring Lpfö måste fortsätta och att arbetet med att initiera förändringar inom målområdena måste fortsätta. Några områden behöver utvecklas mer. I likabehandlingsarbetet måste aktiviteter på alla diskrimineringsgrunder finnas. Ett förbättrat arbete kring genusfrågor och så att barn med annat modersmål får utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet i förskolan. Vi behöver utveckla samarbetsformer som kan ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar till förskoleklass och fritidshem. Personalen på Lillån har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor runt arbetet. Mera hänsyn behöver tas till sammansättningen av barn i barngrupperna. 6 barn per heltid är ett trubbigt mått, när gruppen har många små barn och/eller många barn med annat hemspråk eller speciella behov behövs andra fördelningsmått, så personalen kan ge de barnen mer egen tid. Efter utbildningen i pedagogisk dokumentation och flera diskussioner i arbetslagen på Lillån bestämdes att man skulle arbeta mer med de äldre resp. yngre barnen i åldersgrupper. En förändring av personalsammansättningen och åldershomogena avdelningar föreslogs och information skickades ut till föräldrarna. Efter föräldramöte, där flera av föräldrarna var emot organisationsförändringen beslutades att de äldre barnen skulle samlas tre dagar i veckan på förmiddagarna och ha gemensamma aktiviteter. Detta fungerade bra och var uppskattat av barn och föräldrar. De yngre barnen samlades samtidigt och hade aktiviteter i mindre grupper. Personalförändringen genomfördes inte detta år. P.g.a. beslutet att genomföra förändringen till hösten -12 valde några föräldrar att flytta sina barn till annan förskola. 1.5 De närmaste åren Prognos över hur många barn som behöver förskola kan bara göras ca 1 år framåt Medelåldern på Lillåns personal är 57 år. Inom några år behöver ny personal rekryteras. Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten ska vara mer lärande och forskande. Förändringar kan behöva göras i organisation, lokaler och utomhus pga. förändrade arbetssätt. Lillån har haft mycket sjukskrivningar i personalgruppen under året - en del arbets- och åldersrelaterade. Att ha mer blandade åldrar i personalgruppen vore önskvärt både ur arbetsmiljö- och kompetenssynpunkt. Då mellan 23 och 28 % av barnen på Lillån har ett annat modersmål måste hänsyn tas till detta - och andra barn med speciella behov - vid gruppsammansättning och barngruppernas storlek. Skollagen säger att "barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras särskilda behov kräver" och att "Förskolan ska Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

6 medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." Det krävs då att barngrupperna kan hållas mindre där dessa barn finns inskrivna, så personalen särskilt kan stödja dessa barn. Se punkt Riskbedömning Det har inte gått att hålla ekonomin eftersom lönekostnaderna drar över budgeten. På Lillån har man en medelålder på 57 år. Fler yngre barn är inskrivna, som behöver lyftas och bäras. Nya krav i arbetet på t.ex. systematisk kvalitetsredovisning, nya förtydligade mål i Lpfö kräver mer planeringstid och implementering av nya arbetssätt och rutiner. Det har skapat ökad stress hos personalen. Många belastningsskador har drabbat personalen, liksom infektioner och andra fysiska sjukdomar, som drabbar när arbetet är intensivt och stressigt. P. g. a den höga genomsnittsåldern har man fler semesterdagar, men kan inte ta ut dem i följd på sommaren eftersom någon per förskolegrupp behöver arbeta på sommaren så barnen känner sig trygga, när avdelningarna slår ihop. Tas semestern ut under terminerna krävs vikarier. Alltför stora barngrupper kan missgynna barn som har särskilda behov av enskilt stöd, när extra resurser inte kan sättas in. (I skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan (2005) står: Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar. En grupp på 15 inskrivna barn med tre heltidstjänster är att föredra för att barn ska utvecklas optimalt, dock mindre för barn med speciella behov och de yngsta barnen.) När behovet av extra personalstöd uppstår är det viktigt att de avdelningar som har dessa barn inskrivna kan få begränsa intagningen av fler barn. 1.7 Sammanfattning Man kan tydligt se den förändrade inriktningen av arbetet på Lillåns förskola efter att den reviderade läroplanen kom. Barnens intressen och frågor fångas upp och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Man "forskar" på barnens nivå och dokumenterar det man ser. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång och man redovisar regelbundet sin planering (1ggn/termin) och dokumentationer lämnas in på något fokusområde. Kommande terminer måste arbetet med implementering av läroplanen fortsätta liksom arbetet med dokumentation och reflektion på avdelningarna och i läroplansgrupperna. Alla målområden behöver belysas på nytt. Språkarbetet är det som allra först behöver utvecklas eftersom man har många barn med annat modersmål och mera stöd kan behövas inför skolstarten för alla barn men speciellt dessa. För Lillån behöver samarbetet utvecklas med en gemensam värdegrund i huset. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

7 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Verksamhet nettokostn pers/material måltider fastighet utveckl.medel Summa Budgetavvikelse Ska läsas 2012, 2011 och 2010 från vänster till höger. Ekonomisk översikt Många sjukdomstillfällen hos personalen och resurs till barn i behov av särskilt stöd har medfört ökade kostnader på Lillån. En del av året fanns extra resurspersonal här till ett barn. Medel beviljades med runt kr. En person från ett nedlagt familjedaghem fanns här på hösten, som extra stöd. Ingen budget finns för vikarier, så 14 dagar av varje sjukperiod betalas dubbelt. 2.2 Styrning, ledning och organisation 1,8 förskolechefer delar ansvaret för alla kommunala förskolor. Förskolecheferna har kontakt med övriga rektorer via ledningsgruppen, som träffas tre av fyra veckor i månaden. Arbetslagsledare träffar förskolecheferna var 14:e dag. Information till och nya frågor att diskutera med förskolepersonalen tas upp. Efter några utbildningsdagar för all personal kring den reviderade läroplanen fick arbetslagsledarna/samtalsledarna gå en hel och en halv dag kring rollen som samtalsledare i arbetslag/ nätverksgrupper. Läroplansgrupperna hade fokus på " Normer och värden" och ped. dokumentation på vårens 4 träffar. Dokumentation lämnades in av alla arbetslag. Lillåns förskola har under året diskuterat sin organisation. De flesta i personalen ansåg att det skulle bli bättre med åldersdelade grupper i huset. Föräldrar protesterade mot Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

8 förslaget till ny organisation - och beslutet sköts upp för att man skulle kunna diskutera saken ytterligare. Diskussionerna har fortsatt under året. Man beslutade ändå att påbörja samarbetet med äldre resp. yngre barngrupper på hösten. Tre förmiddagar i veckan har de äldre barnen haft egen verksamhet utomhus och de yngre har haft gemensam tid och aktivitet på förskolan. Detta har uppskattats av de flesta föräldrarna. Några föräldrar var missnöjda med den nya organisationen, som skulle sjösättas HT -12 och valde att byta förskola. 2.3 Personalkompetens På Lillåns förskola finns 4 förskollärare, 2 barnskötare och en dagbarnvårdare anställda. I Läroplansgrupper fick personalen reflektera över " Normer och Värden" och "Pedagogisk dokumentation under träffarna. 4-5 träffar på två timmar vardera hanns med under året. En i personalen har deltagit i föreläsning om pedagogisk dokumentation i Gävle. Fortsatt planering för läroplansimplementering sker tillsammans med samtalsledare i läroplansgrupperna. Grupperna ska fortsätta träffas och diskutera/ reflektera över innebörden i läroplanen. Till Lillån har en beteendevetare tagits in vid ett par tillfällen under året för hjälp med bemötande och kommunikation i personalgruppen. 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna på Lillåns förskola är stora och rymliga både inom- och utomhus. Personalen har förändrat rummen inomhus en hel del, så att barnen lättare kan få överblick och lockas till eget utforskande. Med de äldre barnen har man haft utomhuspedagogik tre f.m. i veckan. Förändringsarbetet behöver fortsätta att anpassas, så barnens undersökande, forskande kan utvecklas för alla barn. Förändring av gruppsammansättningen beslutades till Ht - 12, då de flesta äldre barn flyttas till Sörgården och de yngre placeras på Gärdet. Under året har beteendevetare tagits in till personalgruppen vid ett par tillfällen för att förbättra bemötande, samarbete och professionalism. 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd 8-9 barn har annat modersmål än svenska på Lillån. Det var ca % av barnen. Gruppstorlekarna påverkar några barns koncentration och beteende. En praktikant med några av barnens hemspråk har funnits på en avdelning. Personer, som talar barnens hemspråk behövs för att barnen ska få det stöd, som krävs i skollagen. Särskild resurs på 0,75 tjänst har funnits på förskolan för ett barn. Barnet har utvecklats väl med hjälp av sin resurs. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

9 3 Normer och värden 3.1 Arbetet i verksamheten Området "Normer och värden" diskuterades i vårens Lpfö-grupper 4x2 timmar/ person. Innehållet i Läroplanen diskuterades och dilemmafrågor användes som underlag. Dokumentationer togs in från alla avdelningar efter arbetet. Under år har en hel del synpunkter kommit från föräldrar kring personalens bemötande mot föräldrar och runt vad barnen erbjuds på förskolan. En beteendevetare togs in till personalgruppen två halvdagar för diskussion kring bemötande, professionalitet och kommunikation. I äldrebarnsgruppen har man haft som mål: 1) Samspel: Hur man är en bra kompis & gör bra val. 2) Samhörighet: Respekt för varandra. I yngrebarnsgruppen har samhörighet varit vårens mål. 3.2 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan har funnits och revideras en gång per år. Enkäter till föräldrar och de äldre barnen är gjordes. Man skriver olycksfalls- och händelserapporter. Några incidenter runt barn med särskilda behov har inträffat under året. En- till- enkontakt med en vuxen krävs för att ett barn ska fungera i gruppen. Kartläggningen av rapporterna visar att färre incidenter sker i barngruppen när man har resurs. 9 barn med annat hemspråk finns i huset. Inga kränkningar har skett runt detta förhållande. På våren hölls en AP-träff runt likabehandlingsarbetet. 3.3 Resultat Ur Lpfö-gruppernas dokumentation kan man läsa. "Det är viktigt att vi är förebilder och har en okej ton mellan varandra och gentemot barnen och familjerna" vi på förskolan jobbar på att respektera familjerna och deras åsikter även om vi inte är ense. Det svåra med pedagogisk dokumentation är att utvärdera och göra något av det. Reflektionen ska ju leda någonstans." "Vi har alla upplevt vuxna som kränkt barn. Hur agerar vi när föräldrar känner sig kränkta? Vad är en kränkning?" "De förskolegrupper som har barn med annat modersmål upplever språket som ett hinder och att vi har olika syn på vad fostran av barn innebär" Resultat från Barnenkät Barnintervjuer är gjorda med de äldre barnen i maj-juni. Alla barn tycker om att vara på förskolan och alla har kompisar (en frågar - " måste man ha det"?) Svaren på frågorna " Är du rädd för någon här på förskolan" och "Är du rädd att vara på någon plats här på förskolan blev att två av barnen är rädda för ett annat barn, ett barn vill inte gå till andra avdelningen från Sörgården. På Gärdet är 4 rädda för andra barn i gruppen och barn på Sörgården som slåss, ett barn Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

10 är rädd att vara där barnen sover & ett när det är mörkt. 3.4 Måluppfyllelse och analys Gärdet skriver att hela barngruppen mår mycket bättre sedan man fått en resursperson för ett barn med särskilda behov. Under fjolåret rapporterades ett antal incidenter runt ett barn, men dessa har kunnat elimineras nästan helt man haft resurstimmar till detta barn. På Gärdet/ i yngrebarnsgruppen ser man att de små barnen säger hej och tack, hjälper varandra, leker tillsammans och väntar på sin tur. På Sörgården/ i äldrebarnsgruppen skriver man att barnen för det mesta är omtänksamma. Gruppklimatet är också bra frånsett att det är några av barnen som inte får vara med - ofta samma barn. Barnen gör nästan alla gånger det bra valet, när de står inför att göra ett bra eller dåligt val. Arbetet i barngrupperna har resulterat i ett bättre klimat i den äldre gruppen och de yngre barnen har hjälper och ser varandra på ett bättre sätt. 3.5 Åtgärder Skolinspektionens bedömning under våren -12 visade att förskolan behöver förbättra sin Likabehandlingsplan med att se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster och att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas på varje diskrimineringsgrund och hur de ska följas upp. Inför höstterminen 2012 bestämdes då att alla avdelningar gör sin plan i DO s webredskap "planforskolan.se", så att inga delar i planen missas. Dessa planer ska vara klara i oktober månad och revideras årligen. Det beslutades att läroplansgrupperna, där all personal ingår, ska behandla "genus" med följande innehåll: 1) Bli medveten, 2) förändra 3) följa upp i 3x2 timmar på vårterminen Programmet kommer från Åtgärder på Lillån: Efter omorganisation hösten -12 skriver Gärdet (yngrebarnsgruppen) att man kommer fortsätta att arbeta med samhörighet mellan barnen och att personal läser mer om ämnet (samspel mellan små barn). På Sörgården (äldrebarnsgruppen) kommer man att medvetet ge barnen uppgifter där de får samarbeta med de barn som ibland inte får vara med. Man kommer också att lyfta fram dessa barn i t.ex.samlingar och där betona vad de är bra på. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

11 4 Utveckling och lärande 4.1 Arbetet i verksamheten Från Ht -11 började de äldre barnen träffas och gå ut till skogen eller campingen tre f.m. i veckan. Ett tema blev Tomtebobarnen. Vi har läst boken, byggt kojor till tomtebobarnsdockan, sytt egna tomtebobarnsmössor, fortsatt fantisera om tomtebobarnsboken. Nästa tema blev vatten som startade med att ett barn upptäckte en pump på campingen, som fångade barnens intresse. Detta ledde sedan till vattenexperiment flyter sjunker, orsak verkan - is och snöexperiment. Djur i närmiljön som fåglar och ekorren har barnen valt som teman med. All denna visdom och bilder tagna under temats gång sparades. Det blev ett häfte som barnen fick med sig hem. De yngre barnen har använt mycket musik och rörelse. Med temat språk har man arbetat med rim, ramsor, rörelsesånger och ljudövningar med barnen i hela gruppen. Man har jobbat mycket med färg och tekniker. Målet var att barnen ska lära sig de fyra grundfärgerna. 3 barn åt gången har målat resten har varit ute och lekt. I matte har man arbetat med begreppsbildning och antal 1-5. Personalen använder enkla begrepp under måltider, när man bygger med barnen och i alla sammanhang det går. 4.2 Resultat Förskolan har stimulerat barnens lärande och utveckling på många sätt. De yngre barnen har lärt sig olika målartekniker, kan mer om sin kropp genom gymnastik och rörelsesånger. Alla små har börjat att prata mer och har lärt sig färgen röd. I matte har de övat begreppen "över" och "under". De äldre barnen har jobbat med utepedagogik tema vatten, is snö och djuren i närmiljön t.ex.djurspår, fåglar. Barngruppen har fått mer förståelse för olika begrepp, färg, form, mönster. I matematik har man tränat antal upp till 6. Med fotografier reflekterar man med barngruppen och dokumenterar deras synpunkter och resultat av deras "forskning". När det gäller språkutveckling har man arbetat med språkträning, rim, ramsor och sånger samt praxisalfabetet. Man har sett ett rikare språk hos alla barn, men speciellt de som har ett annat modersmål. Barnen har tyckt om att vara ute i naturen och de olika experimenten har varit uppskattade av barnen Barnenkät I barnintervjuerna kan man se att 9 barn (4-5 år) tycker att de får lära sig nya och roliga saker i förskolan, 3 barn svarar ibland och 2 säger att de inte får det. Det ena barnet vill inte stå i led och det andra vill ha snöbollskrig och springa runt och leka tjuv och polis. 4.3 Måluppfyllelse och analys Det syns att barnen i högre utsträckning själv får undersöka och lära sig saker de frågar efter - med hjälp av personalen. Dokumentationerna visar att barnen forskar på sin egen nivå. Barnen berättar själva vad de undersökt och kommit fram till med personalens hjälp. Man dokumenterar i bild och text ( barnens svar) och reflekterar efteråt med barngruppen. De yngsta barnen börjar prata mer och mer och blir mer kompisar med andra barn i gruppen. De frågar efter och hjälper varandra. De flesta barnen kan färgen röd. Man har Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

12 tränat begreppen över och under, men konstaterar att man behöver fortsätta med fler färger, begreppen "bakom" och "under", samt antal 1-5. På den ena avdelningen säger man att sedan ett barn med spec.behov fick en egen resurs har det lett till utveckling för både barnet och gruppen. I skolinspektionens bedömning sa man att i en stor del av kommunens förskolor präglas av en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. 4.4 Åtgärder Efter många diskussioner under året beslutades att göra en äldrebarnsgrupp och en yngrebarnsgrupp på förskolan. Detta ville personalen göra då man anser att det går bättre att anpassa lärandeaktiviteterna till barnen när spannet inte är så stort i ålder. Barnen som varit tillsammans alla förmiddagar måndag- onsdag har tyckt att det varit roligt med uteaktiviteterna. Att vara tillsammans hela dagarna ger ännu mer möjlighet till reflektioner, efterarbete och uppföljning i barngruppen. Organisationsförändringen bestämdes till hösten -12. Äldrebarnsgruppen fortsätter med uteaktiviteter, forskande och matematik med begreppsbildning efter barnens intressen. Särskilda insatser behövs för de 28 % av barnen som har annat hemspråk med att ge dem rikare ordförråd och förståelse för ordens innebörd. Att arbeta med Praxisalfabetet (ljudalfabete) blir prioriterat i gruppen. För de yngre fortsätter man med språkutveckling via sagor, rim, ramsor och sånger. Barn med annat modersmål behöver mer språkträning, så man önskar att personer, elever som kan hemspråken kommer hit och läser sagor för och pratar med barnen. Man fortsätter med kroppsuppfattning, matte och begreppsbildning på barnens nivå. Skolinspektionen säger i sin bedömning att det är av stor vikt att arbetet med implementering av läroplanen i läroplansgrupperna fortsätter och att arbetet med att initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen fortsätter. Vi har beslutat att läroplansgrupperna, där all personal ingår, ska behandla språket eftersom många barn har språksvårigheter och ca % av barnen har ett annat hemspråk. Specialpedagogerna uppdras att göra en planering för detta arbete. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

13 5 Barns inflytande 5.1 Arbetet i verksamheten Sörgården (äldrebarnsgruppen) har haft Inflytande och demokrati som mål. Personalen skriver: Vi har medvetet delat upp barnen i olika åldrar för att barnen lättare ska kunna få mer inflytande i verksamheten. Vi har lärt oss ett annat arbetssätt - pedagogisk dokumentation - ser och lyssnar vi in vad som fångar barnens intresse och utgår ifrån det i temaplaneringen Detta följs upp och jämförs med tidigare erfarenheter när temat är slut. Genom barnens samtal och diskussioner med varandra och andra vuxna, så hör vi också vilka erfarenheter som gjorts och vad barnen kommit fram till. Gärdet (småbarnsgruppen) har som mål att se till att barnens åsikter och vilja blir hörda och respekterade. Man ska som vuxen inte vara för snabb utan avvakta och se vad barnet gör eller vill. Man observerar barnen och gruppen mera för att fånga upp barnens intressen och för att hjälpa dem med material som utvecklar leken och deras nyfikenhet hela dagen. 5.2 Resultat Personalen arbetar med att fånga upp och bygga vidare på barnens intressen i sina teman. Man redovisar i sina pedagogiska dokumentationer hur man arbetat och vad barnen tycker och tänker. Materialet har anpassats bättre till de olika åldersgrupperna i huset. Man tar fram mera kreativa miljöer för barnen. Sörgården/äldrebarnsgruppen skriver att det varit svårt att arbeta med demokrati i barngruppen. (Spännvidden åldersmässigt är stor i gruppen). Man röstar ibland och förklarar att det inte alltid blir som barnet själv valt. Barnen får välja aktiviteter och man fångar upp intressen hos barnen. Gärdet säger att man jobbat medvetet med att vara tillåtande när barn gör något eftersom de inte har språket än. Man berömmer och pushar barnen att försöka olika saker och visa att de kan Resultat från Barnenkät I barnintervjuerna (14 barn) tycker 10 barn att de får bestämma, (1 säger ibland) och 4 säger nej. Av de som säger nej vill ett barn klättra på klättervägg, ett annat vill gå ut och cykla när det får lust själv, ett tredje vill inte gå ut ibland och det fjärde vill göra en badutflykt med mamma. 10 barn säger att personalen bryr sig om vad det tycker, 3 säger ibland, 1 säger nej och 1 vet inte. Ett barn säger att han inte tycker att personalen bryr sig om honom, när han inte får göra som han vill. Ett barn säger att det blir ledset om någon personal blir arg på det. 5.3 Måluppfyllelse och analys Man har kommit en bra bit på väg i att barnens intressen och frågor följs upp och utvecklas av personalen. Barnens inflytande blir synligt med dokumentationer i bild och text. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

14 Man har kommit ett steg på väg, men måste fortsätta med dokumentationer och reflektioner i arbetet för att fånga barns intressen och behov. Barnen behöver förstå och prata mer om vad "bestämma" är och att inflytande kan ske på olika sätt På Gärdet säger man att man ser att barnen vågar ta för sig mycket mer och att de vågar prova nya saker. På Sörgården har man varit lyhörda för barnens intressen och jobbat tematiskt utifrån dem. Det har varit en större utmaning att arbeta med demokrati i barngruppen och svårt för barnen att förstå vad det innebär. 5.4 Åtgärder Då flera barn i intervjuerna inte tyckte de fick bestämma på förskolan och att lärandesvaren visade att "lära" är ett svårt begrepp för barnen att förstå har man beslutat att göra barnintervjuer på hösten också med enbart lärandefrågor och att man använder frågor kring de teman avdelningen haft föregående termin. Intervjuerna ska göras i alla förskolor med liknande frågor. Sörgården fortsätter som de börjat och arbetar mer med demokratifrågor. Man delar gruppen mer för att lättare nå alla barn. Gärdet fortsätter på samma sätt att berömma och pusha barnen till nya erfarenheter. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

15 6 Förskola och hem 6.1 Arbetet i verksamheten Föräldramöten hålls 1 ggr/ termin, då föräldrarna även har möjlighet att kunna diskutera planeringen för verksamheten. Föräldrarna har även under utvecklingssamtalen 2 ggr/ år fått uttrycka sina önskemål ang. verksamheten. Föräldraråd finns med representanter från avdelningarna i Kyrkbyn. Ett förslag om organisationsförändring fick flera föräldrar att reagera så förändringen uppsköts för att fördjupade diskussioner behövde föras på hösten. Föräldraträffar hölls och enkätfrågor lämnades ut. Få föräldrar svarade då. Förskolan förändrade sin organisation till en del - då man samlade yngre resp. äldre barn i grupper måndag till onsdag på förmiddagarna. Efter en termin var de flesta föräldrar nöjda med arbetet med de gemensamma barngrupperna. Det var andra saker man var missnöjda med framförallt bemötandet och stämningen i och mellan arbetslagen. Sörgården skriver: Vi sätter upp veckans planering i hallen och försöker få föräldrarna intresserade av att läsa den. Det finns en stående inbjudan att delta i verksamheten en hel dag, som några föräldrar hörsammat. Det har däremot varit svårt att få synpunkter på planeringen och verksamheten. Det är oftast samma föräldrar som visar intresse. Gärdet gör enkäter till föräldrarna en gång per termin Man har sin veckoplanering uppsatt i hallen. På utvecklingssamtalen berättar och diskuterar man med föräldrarna om verksamheten 6.2 Resultat Man har haft få föräldrar på föräldramötena, men med protokoll och mail informerar man alla. Alla har möjlighet till kontakt dagligen vid lämning och hämtning av sina barn. Planeringar sätts upp i hallen. Få föräldrar intresserar sig och läser dem. De områden som föräldragruppen tagit upp, som rört den konkreta verksamheten har förändrats. Alla barn som vill får sova ute i vagn. Utevistelsen ökar. Personalen har haft i uppdrag att föra sina diskussioner i enrum. 6.3 Måluppfyllesle och analys Samarbetet behöver bli bättre. Vid utvecklingssamtalen framgår att de flesta föräldrar är nöjda med verksamhetens innehåll. Stöd togs in till personalen för att arbeta med professionalitet och bemötande. Arbetet behöver fortsätta för att alla föräldrar ska känna sig trygga och bra bemötta. 6.4 Åtgärder Ett gemensamt förhållningssätt behöver utvecklas på förskolan, så alla föräldrar känner sig trygga och nöjda. Bra bemötande och professionalitet måste genomsyra verksamheten. Alla måste trivas på arbetsplatsen. Frågan behöver tas upp regelbundet på gemensamma träffar. Arbetslagen behöver samarbeta mer, så man på ett naturligt sätt stöder och hjälper varandra i arbetet. Arbetslagen kommer att förändras till hösten -12 och båda grupperna behöver arbeta mer med att få föräldrar engagerade i det man gör på förskolan. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

16 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7.1 Arbetet i verksamheten De äldre barnen har träffats tre förmiddagar i veckan med gemensamma aktiviteter. På våren tog man kontakt med skolans förskoleklass och personal från f-klassen besökte de blivande f-klassbarnen i förskolan. Därefter besökte barnen lokalerna på skolan och några gånger var man i skolan och hälsade på under våren. 7.2 Resultat Arbetet löpte på som planerat med besöken i förskoleklass. Föräldrarna har på föräldramöte önskat att dessa besök ska påbörjas tidigare på våren - helst i februari och att klasstillhörigheten ska vara klar då. 7.3 Måluppfyllelse och analys Man har besökt f-klassen enligt plan, men startat relativt sent då klasser och tillhörighet inte varit klar för barnen. En bättre rutin som påbörjas tidigare måste göras i förvaltningen, så att förskolorna tidigare än nu kan få besked om vilken skola barnen kommer att gå i. 7.4 Åtgärder En ny och tidigarelagd rutin för överskolning till förskoleklass/fritidshem måste göras övergripande i Kommunen. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

17 8 Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Arbetet i verksamheten Under VT -12 har all personal deltagit i läroplansgrupper/ tvärgrupper 4 x 2 timmar där man dels diskuterat "normer och värden" och dels pedagogisk dokumentation" Avdelningarna fick lämna in sin planering på alla målområden i Lpfö och dokumentation på målområdet "Normer och värden" Avdelningspersonalen har fått 1 timme fråndragen från veckoschemat för att kunna dokumentera utanför schemalagd tid. Två timmar gemensam planeringstid i veckan är utlagd på schemat på Lillån. Där finns möjlighet till gemensam reflektion/ diskussion om arbetet i verksamheten.5 hela planeringsdagar stängs förskolan för planering, utvärdering och utvecklingsarbete. Barnens utveckling och lärande dokumenteras och förmedlas i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna 2 gånger om året. Personalen försöker alltmer fånga upp barnens egna synpunkter, reflektioner och intressen, när de planerar sin verksamhet eller genomför någon aktivitet. 8.2 Resultat Det fortsatta arbetet med dokumentation och de nya " mallarna för redovisning av planering, måluppfyllelse, utvärdering och analys används i arbetet. Förskolechefen samlar in materialet och återkopplar sina synpunkter. Genom Lpfö-grupperna har tid getts för utbyte av erfarenheter och reflektion. Det syns att personalen fångar upp barnens intressen alltmer och bygger vidare på dem i sin verksamhet. Svaren i barnintervjuerna visar att man arbetar med barnens inflytande i teman och demokratiska forum. "Björnarna" har gjort en trevlig dokumentation av arbetet med vatten, som barnen fått presentera för föräldrarna. 8.3 Måluppfyllelse och analys Avdelningarna är på god väg att få systematik i uppföljning och utvärdering av sitt arbete. Arbetet med läroplansgrupper för reflektion måste fortsätta med diskussion kring flera mål i LPFÖ. I sina utvärderingar anger personalen att man behöver prioritera mer tid för reflektion över arbetet. Man vill förankra och fördjupa arbetssättet med pedagogisk dokumentation, likabehandlingsplaner. Det är ett processarbete att få systematik i detta. I barnintervjuerna på våren framgick att lärande av barnen oftast tolkas som något fysiskt man lärt sig. (Stå på ett ben, cykla). Andra barn menar att lär sig - det gör man i skolan. Lärandefrågor till barnen behöver utvecklas och nya barnintervjuer behöver göras kring lärandet 8.4 Åtgärder Dokumentationen behöver fortsätta att utvecklas och varieras. Läroplansgrupperna Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

18 behöver arbeta vidare med fler målområden i Lpfö, för att personalen ska få djupare insikt i dem. Barnintervjuer behöver göras två gånger om året. En gång runt trygghet och sociala relationer. En gång runt lärandet till hjälp i uppföljningen av vår verksamhet. Ett nytt målområde att diskutera i Lpfö -grupperna är språk eftersom många barn i Kyrkbyns förskolor har ett annat modersmål. Det bekräftas i skolinspektionens rapport att det systematiska arbetet med reflektioner, dokumentationer och läroplansgrupper måste fortsätta. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

19 9 Förskolechefens ansvar 9.1 Ansvar och arbete För VT -12 hade förskolecheferna följande mål: Lpfö-grupperna skulle arbeta med två målområden " Normer och värden"= värdegrunden i läroplanen och" Uppföljning, utvärdering och utveckling"= pedagogisk dokumentation. Avdelningarna fick i ansvar att lämna in sin planering på alla målområden, samt en dokumentation på området "Normer och värden" under terminen. Samtalsledarutbildning skulle ordnas och arbetslagsledarna skulle träffa f-cheferna varannan vecka. En assistent 0,75 har funnits från februari - juni 2012 för ett barn med särskilda behov. I läroplansgrupper träffar förskolepersonal kollegor från andra förskolor för att diskutera den nya läroplanen. 5-6 träffar per person hanns med Ht-11 t.o.m. Vt -12. Arbetslagsledarna/ Informationsansvariga har träffats ung. varannan vecka under terminerna. Då de flesta även varit samtalsledare i Lpfö-grupperna har reflektioner kring arbetet i grupperna tagits upp några gånger och externa utbildare har hjälpt till 2 halvdagar med reflektion kring arbetet. 1 samtalsledare har kommit från Lillåns förskola. En föreläsning på 3 timmar och en heldag "Kick off" ordnades för all personal i Orsa på hösten. Barnintervjuer gjordes i maj-juni med 5 och 6-åringar på alla förskolor och resultaten skickades till resp. avdelning som del i kartläggningen och kvalitetsredovisningen. På våren hölls ett stormöte i januari där läroplansarbetet togs upp. I medarbetarsamtal (ht-11) och på AP-träffar förmedlar förskolechefen sina förväntningar på arbetstagaren och denna på förskolechefen. En utvecklingsplan skrivs för varje person. De flesta medarbetarna önskade att få arbeta in det systematiska planerings- och utvärderingsarbetet ordentligt. En timme/vecka togs bort från den schemalagda arbetstiden för att möjliggöra för alla arbetstagare att dokumentera pedagogiskt. Det blev ca 16 timmar på våren och 21 timmar på hösten per anställd. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träff med personalen i maj Åtgärder Skolinspektionens bedömning säger att insatser kring likabehandling, genus, modersmål och övergångar behöver förbättras på några förskolor. Planer för implementering måste göras hösten -12. Fortsatt arbete sker i tvärgrupper runt läroplanens mål i Läroplansgrupperna. Fördjupat arbete med dokumentation och reflektion kring det egna systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Språkområdet behöver behandlas mera, då man har många barn med språksvårigheter och annan kulturbakgrund. En handlingsplan behöver upprättas. Barnintervjuer görs med en omgång på lärandeområdet och en omgång på trygghets/kommunikationsområdet under år Från Ht-12 bestäms att alla avdelningar ska använda webverktyget " planforskolan.se" så att alla områden finns med i likabehandlingsarbetet. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

20 En förändrad organisation genomförs med flytt av personal mellan grupperna på Lillån hösten -12. Det görs för att barnen ska få ut mer av lärandet i förskolan genom att ha en äldrebarnsgrupp med fler barn och en yngrebarnsgrupp med färre barn. Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)

21 10 Kommunövergripande målområden 10.1 Samhällsservice 10.2 Livskvalitet Under våren startades föräldrautbildningar i bl.a. BUF s regi. 6 samtalsledare utbildades i "KOMET"-programmet parallellt med att 3 föräldragrupper startades. Tre "Connectledare" utbildades i mars och 2 grupper startade senare på våren -12. Förskolornas vårsalong visades som vanligt i maj månad med barnens alster Tillväxt 10.4 God ekonomisk hushållning 10.5 Orsaandan 10.6 Tjänstegarantier Lillåns förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (21)