Projektledning Charlotte Lindström projektansvarig. Projektdeltagare Mads Laursen. Ballerup Kommune. Region Skåne. Claus Pichard.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektledning Charlotte Lindström projektansvarig. Projektdeltagare Mads Laursen. Ballerup Kommune. Region Skåne. Claus Pichard."

Transkript

1 Øresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling Juni 2008

2 Projektledning Charlotte Lindström projektansvarig Tine Utzon-Frank projektledare Moa Åhnberg projektsekreterare Sten Hansen infrastrukturstrateg Karin Swensson kommunikatör Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Projektdeltagare Mads Laursen Claus Pichard Torben Pries Morten Wiese Karin Nilsson Arne Kirt Hansen Otto Sänger Karsten Kolle Sydel Ballerup Kommune Ballerup Kommune Ballerup Kommune Ballerup Kommune Banverket Frederikssund Kommune Frederikssund Kommune Guldborgsund Kommune Alexandra Åbrandt kommunikatör Region Skåne Therese Andersson Håkan Lindström Helsingborgs stad Helsingborgs stad Mats Nilsson Helsingborgs stad Anna Thott Helsingborgs stad Mikkel S Henriques Hillerød Kommune Sara Paarup Hillerød Kommune Jens Colberg Holbæk Kommune Sille Johanne Frederiksen Holbæk Kommune Tomas Theander Kristianstad kommun Inge Moberg Kävlinge kommun Marianne Nilsson Kävlinge kommun Mats Rosén Kävlinge kommun Anders Edstrand Københavns Kommune Henrik Sylvan Københavns Kommune Aziza Holm Landskrona kommun Jan Nilson Landskrona kommun Åke Hellström Lunds kommun Claus Pedersen Lunds kommun Christian Rydén Lunds kommun Malin Rizell Länsstyrelsen i Skåne län Stina Westlin Länsstyrelsen i Skåne län Magnus Björkman Malmö stad Nils Haraldson Malmö stad Bengt Lövdén Malmö stad Kristina Ohlsson Malmö stad Inger Sellers Malmö stad Tommy Wegbratt Malmö stad Birgit E Petersen Region Hovedstaden Morten Andersen Region Sjælland Lars Bosendal Region Sjælland Peter W Jensen Region Sjælland René Lønnee Region Sjælland Redaktörer Susanne Ingo Tine Utzon-Frank Upplaga exemplar Utgiven av Region Skåne Enheten för regional utveckling Juni 2008 Layout Informationsfabriken, Helsingborg Tryck Prinfo Grafiskt Center, Malmö ISBN Anette Moss Mats Petersson Lars Brümmer Monica Strömbeck Andreas Ekberg Jørgen Hammer Åsa Simonsson Lars-Åke Ståhl Lars Robert Göranson Benny Nilsson Ola Wilhelmsson Kristina Rosberg Region Sjælland Region Skåne Region Skåne Sjöbo kommun Skånetrafiken SÖSK/Bornholm SÖSK/Bornholm SÖSK/Bornholm Vellinge kommun Vägverket Region Skåne Vägverket Region Skåne Ystad kommun

3 FÖRORD Öresundsregionen är idag en av Europas mest dynamiska gränsregioner. Öresund är mycket mer än bara en geografisk benämning, det är en arena för utveckling av attraktiva städer, kreativa affärsrelationer och en välfungerande infrastruktur. Hela regionens potential ligger i dess flerkärniga struktur, där ÖRIB-samarbetet, Öresundsregonens Infrastruktur og Byudvikling verkar för en integration och tillgänglighet i hela Öresundsregionen. ÖRIB-projektets första fas var upptakten till ett samarbete med syfte att skapa gemensamma referensramar och förståelse för att regionens utveckling och fysisk planering måste kopplas samman. I ÖRIB II handlar arbetet om att skapa förutsättningar för tillväxt och hållbarhet i en växande region. Projektet har belyst utvecklingspotentialen och visat hur den kan stärkas. En viktig uppgift i samarbetet är att ta fram analyser för att se vilka samhällsekonomiska investeringar som ger bäst utveckling i hela regionen. ÖRIB II har visat att potentialen finns, men att det krävs nya idéer, samarbete och proaktiva beslut. I ÖRIB II har 27 danska och svenska offentliga parter gått samman i ett interregprojekt finansierat med hjälp av EU:s strukturfonder. Slutrapporten är ett resultat av ett tvärsektoriellt samarbete med bred kompetens. Många sakkunniga har varit involverade i arbetet. Tillsammans har deltagare från två länder, regioner, statliga verk och kommuner arbetat med scenarier för att kunna möta framtidens utmaningar i Öresundsregionen. Vi tackar ÖRIB:s alla parter för ett gott samarbete. Pia Kinhult Ordförande Regionala Tillväxtnämnden Region Skåne Kristian Ebbensgaard Regionsrådsformand Region Sjælland Vibeke Storm Rasmussen Regionrådsformand Region Hovedstaden

4 Øresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling 5 Sammanfattning 6 Motiv för ÖRIB-projektet 10 Alternativa scenarier för infrastruktur och stadsutveckling Skisserad fysisk struktur Scenarieskisser för Öresundsregionen Fortsatt arbete krävs 15 Europa 17 Öresundsregionen i ett europeiskt perspektiv 18 Öresundsregionens profil 19 Öresundsregionens utmaningar 21 Klima 23 Jordens temperatur og havene stiger 23 Förhållandena i Öresundsregionen 24 Arbejdet er i gang 25 Ekempler fra Øresundsregionen 27 Boende 29 Befolkningsvækst i Øresundsregionen frem til Befolkningsutvecklingen kräver samordnad planering 31 Orters olika roller 32 Den bæredygtige udfordring 33 Orter i samverkan 35 Næringsliv 37 Dagens næringsliv 39 Tillväxtpotentialer 41 Fælles temaer 42 Næringslivsstrategier 43 Øresundsstrategier 43 Branchestudie medico og byggebranchen 44 Baseline och Konkurrenskraft Transporter 47 Transportsystemer og udviklingstendenser 48 Godstransporter 52 Femern Bælt-forbindelsen 54 Baseline og Konkurrencekraft Trafikberegninger Underlagsrapporter och illustrationer

5 5 Sammanfattning

6 MOTIV FÖR ÖRIB-PROJEKTET Långsiktiga globala utmaningar påverkar hela Öresundsregionen Öresundsregionen erbjuder en lockande miljö för boende och näringsliv. Skåne och Sjælland med öarna bildar en vidsträckt och rikt varierad storstadsregion med mycket attraktiv livsmiljö i norra Europa. Det är en livsmiljö som får sin prägel av befolkningen, bebyggelsen, naturresurserna och ekonomin. I takt med att regionen integreras kommer också marknadspotentialen att öka genom utvecklingen av exempelvis kunskap, talanger och upplevelser. ÖRIB-projektet ska belysa fördelarna med denna utveckling och visa hur den kan stärkas ytterligare. Under de kommande decennierna behöver stora investeringar göras i Öresundsregionen. Såväl företag och samhällsorgan som enskilda kommer att behöva fatta riskfyllda beslut. Förändringar av många olika slag kommer tillsammans att påverka bebyggelse och infrastruktur på lång sikt. Befolkning och ekonomi fortsätter att växa vilket leder till ökat byggande av såväl bostäder som kommersiella anläggningar. Marknaden påverkas av nya livsstilar som skapar nya mönster för efterfrågan, och kraven på ökat hänsynstagande till hotande klimatförändringar kommer att kräva anpassningar. Samtidigt driver den fortsatta globaliseringen på strukturomvandling och förnyelse i näringslivet, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på mark och lokaler. Gemensamma visioner och strategier grundade på kunskap och bred dialog syftar inte bara till att minska risken för felinvesteringar. De kan också spela en viktig roll för att mobilisera resurser och skapa framtidstro. I ÖRIB-projektet analyseras och skissas långsiktiga framtidsbilder. Det är ett första steg på vägen att utforma gemensamma strategier och visioner. Gemensam kunskap för proaktiva beslut Kunskap om komplexa dynamiska drivkrafter är en viktig förutsättning för att förstå vilka strukturpåverkande investeringar som kommer att behövas under de närmaste decennierna. Sådan kunskap ger stöd för proaktiva beslut som kan vara avgörande för att stärka regionens relativa konkurrens- och attraktionskraft under lång tid framåt. Ett av syftena med ÖRIB-projektet är att teckna ett gemensamt helhetsperspektiv och att lyfta fram Öresundsregionens specifika särdrag och utvecklingsmöjligheter. Framtidens utvecklingsmotor i norra Europa ÖRIB-projektet har visat att Öresundsregionen utgör en av Nordens största storstadsregioner mätt i befolkning och ekonomi, med goda möjligheter att stärka sin roll som utvecklingsmotor i norra Europa. I kraft av den stora folkmängden, den ekonomiska omslutningen och tillgången till internationella funktioner kan regionen redan idag ses som ett viktigt centrum för Europa norr om London och Hamburg. Närheten till befolkning och marknader inom EU förstärks av att Öresundsregionen ligger geografiskt närmare kontinenten än de övriga nordiska storstäderna. Särskilt i Skåne är tillväxten av befolkning och ekonomi stark. Inom regionen finns dock stora skillnader. 6

7 Förändringar som leder till ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan behöver genomföras. Samtidigt väntas befolkning, sysselsättning och ekonomi växa och efterfrågan på resor och transporter öka i takt med integrationen. ÖRIB-projektet har visat att förmågan att generera kunskap och innovationer är hög i Öresundsregionen jämfört med andra nordiska storstadsregioner. Kommunikationerna mellan företag kan dock försvåras av att de ligger i två olika länder. Öresundsregionen är en av topplokaliseringarna för medier och icke-statliga organisationer i Europa och här finns flera globalt orienterade avancerade tjänsteföretag. I ÖRIB-projektets Europastudie dras slutsatsen att en viktig utmaning för Öresundsregionen är att utveckla positiva synergier över landsgränsen. Samspelet behöver stärkas mellan nyckelaktörer i samhällets olika delar på båda sidor om Öresund. Klimatförändringar måste tas på allvar De hotande klimatförändringarna behöver tas på mycket stort allvar i just Öresundsregionen, som är starkt utsatt om vattennivån stiger i åar, sjöar och i havet. Översvämningar och stormar riskerar att orsaka stora skador eftersom stränderna är låglänta och erosionsbenägna. Dessutom ligger många städer, och en stor del av den övriga bebyggelsen längs kusterna. Den inventering som genomförts inom ÖRIB-projektet visar att det finns många intressanta exempel på lokala och regionala insatser för att minska både utsläpp och sårbarhet. Det finns alltså goda möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter inom regionen. Väntade internationella och nationella krav på snabb och kraftfull reduktion av CO2-utsläpp i kombination med kraftigt ökade energipriser är en stor utmaning för Öresunds- regionen. ÖRIB-projektet visar att insatser som leder till minskad energiåtgång och reducerade CO2-utsläpp i tätorter, i synnerhet i trafiksystemet, är ytterst angelägna. Överslagsberäkningar som gjorts i projektet tyder dock på att utvecklingen går i motsatt riktning. Det kommer att krävas målmedvetna och systematiska insatser för att minska behovet av långa bilresor och ersätta dem med konkurrenskraftiga kollektiva färdmedel som tåg. En viktig uppgift är att samordna bebyggelsen och transportsystemet. Mark nära stationerna behöver utnyttjas väl och det ska vara enkelt och naturligt att resa kollektivt. Dessutom behöver transportsystemet miljöanpassas och bli mer energieffektivt. Näringslivet kan bli mer varierat Forskning inom ekonomisk geografi visar att stora, folkrika och täta regioner har bättre tillväxt och ett mer varierat och robust näringsliv än mindre regioner. Landsgränser kan i praktiken ofta fungera som barriär. Om dessa överbryggs finns i Öresundsregionen unikt goda förutsättningar för att vidga den regionala marknadspotentialen. Ökad integration innebär att Københavns arbetsmarknad växer samtidigt som Malmö blir en del av Nordens ledande storstadsregion. Hillerød, Roskilde, Lund, Helsingborg och många andra städer och tätorter i ett allt mer geografiskt utvidgat omland dras också in i storstadsregionens ekonomi. I ÖRIB-projektet har näringslivets innehållsliga specialisering studerats liksom aktuella strategier för att främja näringslivets utveckling i regionen med tonvikt på København och Malmö. Flera gemensamma teman återkommer i näringslivsstrategierna. De är ofta inriktade på att stärka samarbetsrelationerna i regionalt och internationellt perspektiv och pekar ut särskilt konkurrenskraftiga branschgrupper som exempelvis IT, livsvetenskaper, energi- och miljöteknik, handel och logistik samt design, mode och media. Samarbetet tvärs över Öresund har hittills mest utvecklats inom den vetenskapliga världen. Inom Öresundsregionen har kompetensområden inriktade på livsmedel, logistik, miljöteknik, IT samt livs-vetenskaper identifierats som särskilt intressanta för gemensam kunskapsutveckling. Kreativa näringar som film, mode och upplevelser samt besöksnäring bedöms ha en stor framtida utvecklingspotential. Det finns stora outnyttjade möjligheter att stärka näringslivets utveckling genom ökad samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv. Möjligheter att initiera samhälleliga investeringar inom exempelvis infrastruktur, vård eller kultur bör tas till vara. 7

8 Närhet och bekväma resmöjligheter underlättar utbyte inom näraliggande branscher. På sikt kan man sannolikt förvänta sig en ökad geografisk specialisering, i synnerhet inom områden som ligger i bekväm närhet till tåg och flygterminaler. Det är viktigt att utveckla en sammanhållen rumslig regional struktur. Det kan man uppnå genom täta stadskärnor eller noder för näringsliv som knyts samman av effektiva och välfungerande transporter. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att regionens näringsliv skulle gagnas av fler och bra mötesplatser, bra kommunikationer och ökad tillgång till arbetskraft. Städer och tätorter kan samspela bättre Både på Sjælland och i Skåne finns en gammal flerkärnig stads- och tätortsstruktur. De många olika städerna och tätorterna formar tillsammans en varierad bostads- och arbetsmarknad. Städerna spelar också viktiga roller som servicecentrum, och flera har även regionalt specialiserade roller exempelvis som universitetsorter, hamnstäder, handelscentrum eller rena förortsstäder. Den snabba folkökningen och de allt mer integrerade bostads- och arbetsmarknaderna kommer att påverka såväl de enskilda städerna som samspelet mellan dem. Det kommer också att leda till ökat resande. I ÖRIB-projektet har jämförande studier gjorts av några städer med likartade roller på vardera sidan om Öresund. När regionens befolkning och arbetsmarknad växer, och samspelet mellan olika städer och stadsdelar intensifieras, blir kvaliteten i den lokala livsmiljön viktig. Städerna behöver bindas samman med ett långsiktigt hållbart transportsystem där järnvägen kommer att spela en allt viktigare roll. Ny bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser bör helst lokaliseras till täta stadsmiljöer runt stationer och kollektivtrafikens större bytespunkter. Detta bidrar till att minska trängseln i Öresundsregionens mest centrala delar i København och Malmö. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att städerna var för sig, och samspelet dem emellan, spelar en avgörande roll för Öresundsregionens attraktions- och konkurrenskraft. En mer gemensam anda, välfungerande organisatoriska nätverk och socialt samspel mellan nyckelaktörer krävs för att potentiella synergier ska utvecklas. Transportsystemet behöver få ökad kapacitet Öresundsregionen fyller en viktig roll som nav i transportsystemet mellan norra Europa och kontinenten. Stora transportflöden passerar genom regionens flygplatser, hamnar och järnvägar. Öresundsförbindelsernas, särskilt Öresundsbrons, kapacitet samt Öresundstrafikens framkomlighet och tillgänglighet är avgörande för att samspelet inom regionen ska kunna fungera i praktiken. Norra Hamnen, Helsingborg. 8

9 Redan med dagens befolkning och arbetsmarknad skulle resandet vara betydligt större om arbets- och bostadsmarknaderna vore fullt integrerade. Därför kommer också resandet över Öresundsbron att öka efterhand som integrationen ökar. För närvarande sker en snabb ökning i järnvägssystemet. Tillväxten av befolkning och ekonomi kommer att leda till att bostads- och arbetsmarknaderna växer på var sin sida av Öresund, boende mestadels på den svenska sidan och jobben mestadels på den danska, vilket leder till ökat resande. Till detta ska läggas en väntad fortsatt kraftig ökning av godstransporter. Fehmarn Bältförbindelsen förutses medföra ytterligare ökad transittrafik av gods på väg och järnväg genom Öresundsregionen. Under rusningstid är det redan idag svårt att kombinera tät och snabb persontågstrafik med långsammare och tyngre godståg på Öresundsförbindelsen, längs dess anslutande banor och på de större stationerna. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att det är dags att börja planera för ytterligare Öresundsförbindelser redan nu. En ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør skulle inte bara avlasta Öresundsförbindelsen. Den skulle dessutom minska belastningen för flera andra hårt ansträngda järnvägssträckor, såsom Södra stambanan mellan Malmö och Lund samt järnvägen mellan København och Ringsted. Den skulle också bidra till att stärka utvecklingsmöjligheterna i ett stort omland norr om København, på båda sidor om Öresund, på norra Sjælland, i norra Skåne och Halland. Förbindelsen ska även vara en länk mellan Europa och Skandinavien. I ÖRIB-projektet diskuteras behov och effekter av att bygga ut Fehmarn Bältförbindelsen i kombination med väg- och järnvägsnätet i Ring 5 väster om København samt HH-förbindelsen. En sådan effekt är att den storregionala tillgängligheten kan bli kraftigt förbättrad i områdena där Ring 5 korsar förbindelserna in mot København. Kollektivtrafiken behöver stärkas Ökade krav på mer miljöanpassade transporter väntas leda till ökat utnyttjande av spårsystemen för både resor och godstransporter. I Hovedstadsområdets regionala planering har man lagt fast principen om stationsnära lokalisering, vilket innebär att både start och målpunkt ska förläggas i närheten av en station. I områden utanför spårtrafikens räckvidd behöver motsvarande principer tillämpas i förhållande till kollektivtrafikens busshållplatser. I Københavnsområdet ligger många arbetsplatser och trafikintensiva institutioner som sjukhus inte nära stationer för spårtrafik. Ett mål är att det inte ska vara längre än 600 meter från en stor arbetsplats till närmaste station. CO2-utsläppen från regionens vägtransporter bedöms öka med % fram till Luft- och sjöfartens utsläpp bedöms också öka. För att uppnå en minskning av utsläppen krävs kraftfulla regler och styrmedel på nationell och europeisk nivå. Stationsnärhetsprincipen behöver hävdas i hela Öresundsregionen. Fehmarn Bältförbindelsen, modellfoto. 9

10 ALTERNATIVA SCENARIER FÖR INFRASTRUKTUR OCH STADSUTVECKLING 2025 Med kunskap om hittillsvarande utveckling och omvärldsförändringar kan man bygga och analysera relativt väl grundade framtidsscenarier. Osäkerheter möter man genom att analysera flera alternativa scenarier. Dessa gör det möjligt att föreställa sig olika framtidsbilder och att diskutera effekter av skilda utvecklingsriktningar. Därigenom skapas också underlag för att diskutera behov av insatser för att påverka utvecklingen i önskad riktning. ÖRIB-projektet har fokuserat på att karaktärisera nuvarande förhållanden och utvecklingstendenser samt att konkretisera framtida rumsliga effekter för boende, näringsliv och transporter i ett trendmässigt scenario (Baseline) och ett scenario som bygger på full integration över Öresund i kombination med offensiva satsningar för att stärka Öresundsregionens internationella konkurrenskraft (Konkurrenskraft). I delprojektet ÖRIB I studerades utvecklingen till år I det nu aktuella delprojektet, ÖRIB II, studeras utvecklingsförutsättningarna till år Under perioden fram till 2025 kan befolkningen i Öresundsregionen väntas växa med som mest drygt personer samtidigt som ytterligare drygt väntas få sysselsättning på arbetsmarknaden. Öresunds- Nuläge* Baseline** Konkurrenskraft** regionen Bosättning Sysselsättning Antagen tillväxt av befolkning och sysselsättning i Öresundsregionen till år 2025 i scenario Baseline och Konkurrenskraft samt tidigare antagen tillväxt år 2045 (ÖRIB I). *Nuläge för befolkning är årsskiftet 2006/07 och för sysselsättning 2005/06. **Befolkningsmängd i tusental. ger spredt og ikke stationsnært. I Københavns regionplan- Stationsnærhedsprincippet lægning arbejder man med stationsnær lokalisering for at sikre en høj fremkommelighed. De stationsnære områder skal indeholde byfunktioner, som skaber megen persontransport, f.eks. kontor- og serviceerhverv, kulturinstitutioner, udstillings- og kongrescentre, større idrætsanlæg, hoteller og tæt boligbebyggelse. Store arbejdspladser skal lokaliseres inden for 600 m fra en station med kollektiv trafik. Det er undersøgt, hvad stationsnær lokalisering betyder for hvor mange personer, som benytter bil til og fra arbejde. F.eks. Miljøministeriet med en central placering i København, hvor kun 12 % af medarbejderne benytter bil, og den daglige bilkørsel er 3 km pr. ansat pr. dag. En anden del af Miljøministeriet er lokaliseret uden for Roskilde (30 km fra centrum), og her benytter 71 % bil, og den daglige bilkørsel er 43 km pr. ansat pr. dag. Undersøgelserne viser, at nærhed til bus ikke har nogen effekt selv den Stationsnært kerneområde: gangafstande < 600 m bedste busbetjening påvirker ikke transportadfærden blandt trafikanter med adgang til bil. Hovedparten af arbejdspladserne i Københavnsområdet uden for centralkommunen ligger ikke stationsnært. Tommelfingerregel Tommelfingerregel I Københavnsområdet er det primært den tværgående kollektive togtransport, som mangler. Store trafikskabende institutioner ligger arbejdspladslokalisering arbejdspladslokalisering og og transport og transport ikke stationsnært, f.eks. hospitalerne. Boligbebyggelserne lig- Bilbenyttelse hvor mange? Bilkørsel hvor langt? Bilbenyttelse Bilbenyttelse hvor mange? hvor mange? Bilkørsel Bilkørsel hvor langt? hvor langt? 10

11 Procentuell fördelning av befolkningstillväxten i Öresundsregionens kommuner till 2025 enligt aktuella prognoser. SKISSERAD FYSISK STRUKTUR 2025 Antaganden Till år 2025 kommer den fysiska strukturen i Öresundsområdet att förändras i takt med befolkning och ekonomi. Samtidigt kommer näringslivets strukturomvandling att påverka företagens lokaliseringsmönster. En förändrad befolkningsstruktur i kombination med ändrade värderingsmönster och livsstilar kommer i sin tur att prägla valet av boende. Dessutom kommer utbyggnad av infrastrukturen för transporter och förändrade kommunikationsmöjligheter att reformera möjligheterna att resa och transportera varor i regionens olika delar. I ÖRIB II-projektet har huvuddragen i den fysiska strukturen år 2025 diskuterats. Förändringar i den fysiska strukturen beskrivs i de två scenarierna Baseline och Konkurrenskraft. Båda bygger på antagandet att järnvägssystemet kan få en stark inverkan på lokaliseringsmönstren. Nya lägesförutsättningar Tillgängligheten med lokal och regional kollektivtrafik, och med fjärrtåg, kommer att bli kraftigt förbättrad när tågtrafiken byggs ut med snabbare förbindelser, tätare turer och en mer varierad trafikering. Vissa stationer kommer att utvecklas till överordnade knutpunkter där resenärer kan byta mellan flera olika linjer, tågtyper och transportslag. Stationer som ligger på banor där fjärrtåg till flera destinationer korsar varandra blir särskilt intressanta bytespunkter med hög regional tillgänglighet, medan andra får ett mer begränsat trafikutbud och lägre regional tillgänglighet. Nya etableringsförutsättningar Priser för mark, lokaler och bostäder kommer att variera, bland annat som en effekt av den regionala tillgängligheten. Områdena runt gamla och nya bytespunkter kommer att konkurrera med varandra. Erfarenheten visar att företag och verksamheter i besläktade branscher ofta söker sig till lägen i närheten av varandra. Därför kan stationsnära områden runt större bytespunkter komma att få olika innehållslig profil i olika delar av regionen. Områdena runt de större bytespunkterna i de regionala och nationella järnvägsnäten kommer att få ett mer centralt läge i regionen än tidigare. Det kommer att gå snabbt och bekvämt att resa dit från stora delar av Öresundsregionen. Många kommer att vilja bo och jobba i närheten av dessa stationer. Intresset för att investera i ny och tät stadsbebyggelse i närheten av de regionala bytespunkterna kan väntas öka. Dessa lägen kommer att bli särskilt attraktiva för exempelvis kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, forskning, kultur, medier, konsulter och andra verksamheter som behöver kunna attrahera arbetskraft i hela regionen. De kan också bli viktiga centrum för exempelvis konferenser, utställningar och andra evenemang som lockar många besökare. Tillgänglighet med olika trafikslag kommer att återspeglas i områdets profil Lägen i närheten av stora flygplatser är attraktiva för verksamheter med stort behov av mellanregionala och internationella kontakter. Områden i närheten av de större vägarnas trafikplatser blir attraktiva lokaliseringsalternativ för verksamheter med stort behov av lastbilstransporter och hög tillgänglighet för bilburna resenärer. Det gäller exempelvis volymhandel, traditionell industri, godsterminaler och partihandel. Områden i de större hamnarnas närhet är intressanta för export- och importföretag med stort inslag av logistik. Lägen nära stora bytespunkter för kollektivtrafik är i sin tur attraktiva för verksamheter dit många behöver kunna komma utan bil. 11

12 Scenario Baseline 2025 I kartskissen illustreras en storregional struktur av städer, terminaler och näringslivsmiljöer som binds samman av det järnvägsnät som kommer att finnas enligt nu gällande planer för investeringar till ungefär år SCENARIESKISSER FÖR ÖRESUNDSREGIONEN 2025 Struktur för utveckling av stadsområden I scenarieskisserna utpekas de städer som kommer att få betydelse för Öresundsregionens utveckling fram till Det är städer som har koppling till det överordnade kollektiva transportnätet. Där kommer befolkningstillväxten att ske i kraft av ökad företagsamhet inom olika sektorer. Städerna kan tänkas få följande inriktningar: 1. Kunskapsintensiva arbetsplatser 2. Universitet 3. Logistikcentrum 4. Industriellt centrum 5. Stora hamnar 6. Stadscentrum 7. Ökat boende inom gång- och cykelavstånd till station Funktionsmässigt innebär det följande: 1. Kunskapsintensiva arbetsplatser Här stärks arbetsmarknaden för högutbildade. Många orter är redan i dag attraktiva för etablering och expansion av kunskapsintensiva verksamheter. I flera av dem finns en koncentration av verksamheter inom kunskapsintensiv varueller tjänsteproduktion med behov av hög tillgänglighet och specialiserad arbetskraft. Ytterligare orter med goda kommunikationer kan utvecklas till nya kunskapscentrum. De blir då attraktiva etableringsalternativ för nya och växande verksamheter med krav på högt specialiserad arbetskraft och stort internationellt kontaktbehov. 2. Universitet Områden i närheten av regionens stora universitet och tekniska högskolor har stärkt sin roll som vitala centrum för forskning, innovation och företagsutveckling. Här görs ofta särskilda satsningar på att stimulera entreprenörskap och nyföretagande. 3. Logistikcentrum Områden intill stora hamnar och terminaler är viktiga centrum för transporter, med betoning på gods. Här finns goda utvecklingsmiljöer för företag inriktade på att utföra och förmedla tjänster för att hantera olika typer av varor inom logistik, spedition, information samt lagring och omlastning. 4. Industriellt centrum Några städer har fått en viktig roll som regionala industriella centrum. Här finns gemensamma tjänster och funktioner som många industriföretag i regionen som helhet har nytta av, exempelvis utbildning, specialiserade företagstjänster och mötesplatser. De har utvecklats till industriella kompetenscentrum. 5. Stora hamnar Flera stora hamnar spelar en nationellt betydelsefull roll som transithamnar, färjehamnar eller importhamnar. 6. Stadscentrum Den offentliga och kommersiella servicen i städerna vänder sig till hushåll, företag och verksamheter i ett stort område. 12

13 Scenario Konkurrenskraft 2025 I kartskissen illustreras en storregional struktur av städer, terminaler och näringslivsmiljöer som binds samman av det järnvägsnät som skulle kunna finnas år 2025 efter utbyggnad av snabba landanslutningar norr om Fehmarn Bält, Ring 5 samt HH-förbindelsen. I Konkurrenskraftsscenariot förbättras den regionala tillgängligheten i stora delar av Öresundsregionen. Fler platser får ett centralt läge och kan bli bra alternativ för företag som annars skulle välja att etablera sig i centrala København. Det skulle bidra till att avlasta vägtrafiken på tillfarterna till København. 7. Ökat boende inom gång- och cykelavstånd till station Många områden inom bekvämt räckhåll från stationer med regional tågtrafik får en allt tydligare karaktär av bostadsort. Ofta finns endast ett begränsat antal branscher representerade på varje ort. Det totala utbudet av varor och tjänster i olika orter längs samma bansträckning kan dock tillsammans erbjuda ett jämförelsevis stort och varierat utbud av bostäder, jobb och service. Landsbygd och mindre tätorter Näringslivet i städernas omgivningar förutses också få olika profil. I stora delar av regionen finns bördiga jordar och beprövad kunskap som ger goda förutsättningar att producera förädlade livsmedel. I andra delar av regionen finns landskap och lokala miljöer som lockar många besökare. De har förutsättningar att utveckla ett attraktivt utbud av upplevelser. Scenario Baseline och Scenario Konkurrenskraft Båda scenarierna kännetecknas av en ökad bosättning i området runt den centrala kärnan i Københavns centrum. I Scenario Baseline sker en särskilt snabb tillväxt av befolkningen i sydvästra Skåne. Tillväxt av verksamheter och jobb inom kunskapsintensiva branscher förutses fortsätta på platser med hög internationell och regional tillgänglighet och i närheten av regionens stora universitet och högskolor. Trycket på centrala och södra København väntas öka i takt med att fler tjänsteföretag och serviceverksamheter söker sig till lägen med hög tillgänglighet. Samtidigt kan sydvästra Skånes konkurrensfördelar på bostadsmarknaden väntas öka jämfört med stora delar av Sjælland efterhand som tillgängligheten med kollektivtrafik från sydvästra Skåne förbättras i stråken in mot Københavns centrum. I Scenario Konkurrenskraft växer en mer mångsidig struktur fram i Öresundsregionens centrala delar. Nya vägar och banor vid Fehmarn Bält, mellan Helsingborg och Helsingør samt längs Ring 5 väster om København kommer att förändra tillgängligheten i en stor del av regionen och påverka den ekonomiska geografin. Flera platser i västra delarna av Hovedstadsregionen och i norra delen av Öresund kommer att få väsentligt förbättrad regional och internationell tillgänglighet. Detta kan väntas attrahera företagare som värdesätter de lägre priserna på mark och lokaler jämfört med alternativen i den centrala regionkärnan. Samtidigt avlastas trycket på centrala København. Orter på västra och södra Sjælland blir mer attraktiva boendealternativ när järnvägstrafiken byggs ut och när fler arbetsplatser etableras i närheten av snabba regionala tågförbindelser i Københavnsområdets västra delar. På motsvarande sätt blir orter i nordvästra delen av regionen i både Skåne och på Sjælland mer attraktiva som bostadsorter när HH-förbindelsen med nya anslutningar byggs ut. Även städer längre ut i Öresundsregionen blir mer attraktiva som bostadsorter när tågförbindelserna blir fler och snabbare. 13

14 Modellbild Södra Hamnen Helsingborg år FORTSATT ARBETE KRÄVS De två delprojekten ÖRIB I och II har fyllt flera viktiga syften. Slutsatserna från båda projekten bekräftar att det finns ett stort behov av gemensamt strategiskt kunskapsunderlag som varken svenska eller danska aktörer kan ta fram på egen hand. Transportsystemet Samarbete kommer att behövas kring frågor som rör det överordnade transportsystemet och dess framtida utveckling. För att få fram beslutsunderlag inför investeringar och andra åtgärder behöver experter i Skåne och Danmark exempelvis: Identifiera insatser som kan dämpa trafikutvecklingen utan att minska tillväxten eller rörligheten. Det kommer att kräva samordnad planering av både bebyggelsens lokalisering och trafiksystemet. Identifiera tänkbara åtgärder som kan leda till ökad andel kollektivtrafik, i synnerhet på spår. Försäkra sig om en väsentlig ökning av spårkapaciteten för den järnvägsburna godstrafiken. Analysera hur nya stora infrastrukturanläggningar som Fehmarn Bält och HH-förbindelsen kan påverka ruttval, färdmedelsfördelning och efterfrågan på transporter inom och genom Öresundsregionen. Identifiera åtgärder som leder till att transportsystemet kan utnyttjas mer effektivt och som förbättrar kapaciteten i transportsystemet. Studera hur stor del av pendlingen som kan styras till kollektivtrafiken och hur det kan bidra till att minska trängsel och utsläpp av CO2 med hjälp av analysmodellen. Identifiera tänkbara flaskhalsar i trafikflödet i framtiden och analysera deras påverkan på kommande etableringar, som t.ex. transportintensiva logistikföretag. Göra fördjupade prognoser av framtida godstransporter i regionen. Med förändringar i transportsystemet följer också förändrade lägesförutsättningar och markvärden. Områden blir mer eller mindre centrala och fler platser än tidigare kan bli ändamålsenliga för olika typer av verksamheter. Bebyggelseutveckling ÖRIB-projektet lyfter fram städernas betydelse för företag och service i en omgivning med flera kärnor. En utvecklad och förbättrad kollektivtrafik skapar nya förutsättningar för aktörer i olika städer att samarbeta. Den fortsatta utvecklingen av Öresundsregionen förutsätter konkreta strategier för kollektivtrafik och bebyggelse på båda sidor om Öresund. Städerna utgör naven för bostads- och näringslivsutveckling och därför är den fortsatta stadsplaneringen en nyckelfråga för hela regionen. Det förutsätter studier av hur tillväxten av städerna i sig och variationen dem emellan påverkar livssituationen och företagsklimatet. Näringslivets utvecklingsförutsättningar Möjligheterna att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft genom ökad samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle på båda sidor om Öresund är stora. Offentliga och privata investeringar skulle kunna samverka ännu tydligare än hittills och dra nytta av och stärka den samlade forsknings- och innovationsmiljön i regionen. En gemensam näringslivsstrategi för Öresundsregionen behöver tas fram, en sådan bör omfatta: Strategier för att dra nytta av regionens jämförelsevis höga konkurrenskraft och attraktiva livsmiljö så att innovativa entreprenörer och internationellt konkurrenskraftiga verksamheter inom regionens typiska styrkeområden lockas att etablera sig i Öresundsregionen. Strategiska utvecklingssatsningar inom Öresundsregionens särskilt konkurrenskraftiga kompetensområden, som kan genomföras i samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi. Gemensamma utgångspunkter för lokalisering av företag i områden med unika lägesförutsättningar inom Öresundregionen som helhet. Principer för lokalisering av företag med många anställda eller besökare i förhållande till kollektivtrafikens stationer. Samlad regional struktur Den samlade regionala strukturen med boende, arbetsplatser och transportsystem kan utvecklas på många olika sätt. De skisser som tagits fram i ÖRIB II behöver vidareutvecklas och ställas i relation till regionernas och kommunernas planer samt till övriga markanspråk. De behöver också utvärderas med avseende på förutsättningar för hållbar utveckling. 14

15 Europa Øresundsregionen er et stærkt forbindelsesled til det øvrige Europa. Og er et væsentligt omdrejningspunkt for Nordeuropa. I forhold til det øvrige Europa har regionens borgere en høj andel af BNP pr. indbygger. Regionen har lav arbejdsløshed og stor koncentration af virksomhedshovedsæder. Øresundsregionen er nr. 2 i Østersøregionen i en undersøgelse af, hvor globalt orienterede virksomheder har lokaliseret sig. Og regionen ligger på niveau med andre europæiske storbyregioner som Wien og Hamborg. Udfordringen for Øresundsregionen bliver bl.a. at styrke synergierne i en mangefacetteret region, så forskellighederne kan blive en styrke. 15

16 Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA Pentagon area This map does not necessarily reflect the opinion of the ESPON Monitoring Committee This map does not necessarily reflect the opinion of the ESPON Monitoring Committee Pentagon area EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Kort Global definition nodeför MEGA: Mega är en förkortning av Metropolitan European Growth Areas. MEGA typologin har använts i ESPON programmet för att tillhandahålla klassifikationer av Category 1 MEGA area Category 2 MEGA i Europa, baserat på Pentagon huvudstadsområden olika funktionella dimensioner (transport, utbildning...). Category 3 MEGA Category 4 MEGA KONKLUSIONER u Øresundsregionen har en vigtig rolle som u Femern Bælt-forbindelsens markedsandel omdrejningspunkt i transportsystemet mellem det nordlige Europa og kontinentet. Store transportstrømme passerer gennem Øresundsregionens lufthavne, havne, jernbaner og veje. for togrejser vil nok ikke få den store betydning med de forudsætninger for baneudformning og trafikering, som er aftalt. u Øresundsregionen er et vigtigt europæisk centrum med relativt god tilgængelighed til Europa, god samfundsøkonomisk udvikling og velrenommerede universiteter, og den er forholdsvis godt integreret i det globale netværk for kundskab og innovation. u Godstransporten til, fra og gennem Øresundsregionen forventes at vokse hurtigt de kommende år. u Det er vigtigt, at jernbanen til kontinentet u Øresundsregionen er ved at udvikle sig til bliver opgraderet. Hurtige jernbaneforbindelser vil indebære et mere klimatilpasset og mere attraktivt transportmiddel end fly og bil. en transnational byregion med flere bykerner. For at potentielle synergieffekter skal udvikles, behøves et fælles mål, velfungerende netværk og et udviklet samspil mellem hovedaktører. 16

17 ÖRESUNDSREGIONEN I ETT EUROPEISKT PERSPEKTIV Öresundsregionens tillgänglighet till befolkning och marknad är högre än genomsnittet i EU och i nivå med exempelvis Stockholm, Oslo och Helsingfors. Öresundsregionen har dock ett förmånligare geografiskt läge än övriga storstadsregioner i Skandinavien och Östersjöområdet, strax intill Europas mest centrala delar med deras koncentration av befolkning och ekonomi. I ESPON:s 1 framtidsscenarier förutses Öresundsregionen bli funktionellt integrerat i dessa centrala delar av Europa inom några decennier. Kopplingen mellan Skandinavien och Europa Öresundsregionen spelar en viktig roll som nav i transportsystemet mellan norra Europa och kontinenten. Stora transportflöden passerar genom Öresundsregionens flygplatser, hamnar, järnvägar och vägar. En kunskapsöversikt 2 över resande och varuflöden, dominerande transportslag, trafikströmmarnas geografi och strategiskt viktiga transportkorridorer för Öresundsregionen har sammanställts inom projektet. Rejsemønster I 2005 domineres persontrafikken til og fra Øresundsregionen helt af rejsestrømmene mellem Sjælland og øerne i forhold til resten af Danmark og mellem Skåne og resten af Sverige. De overordnede passagerstrømme til og fra samt gennem Øresundsregionen er studeret i sammenhæng med analyser af Femern Bælt-forbindelsen. Analyserne, der blev opdateret i 2001, viser at, mellem Skandinavien inklusive Østdanmark og kontinentet foretages der cirka 24 millioner rejser. Heraf er cirka 45 % transitrejser gennem Øresundsregionen. Halvdelen er flyrejser, der ikke belaster vej- og banenet i regionen, men som kan have en miljømæssig påvirkning. Passagererne til og fra Kastrup kommer primært fra Norge, Tyskland, UK, Sverige og Spanien. De følgende figurer giver et indtryk af, hvor man rejser hen med bil og fly, når man kommer fra eller skal til Øresundsregionen, respektive det øvrige Skandinavien. Data, som stammer fra modelkørsler, der illustrerer Femern Bæltmodellens udsagn vedrørende 2015, viser, at med de aftalte forudsætninger om udformningen af forbindelsen og togudbygningen vil banen næppe få markedsandele af betydning. Modelkørslerne viser også, at der er en meget klar opdeling af markedet for lange rejser, hvor bilen dominerer i de forholdsvis nære relationer, og hvor flyet er centralt på de lange afstande. 1 ESPON European Spatial Planning Observatory Network Nätverk av forskningsinstitutioner till stöd för rumslig utvecklingsplanering på europeisk nivå 2 Øresundsregionen og Europa i et transportmæssigt perspektiv Godsstrømme Cirka 265 mio. tons gods transporteres internt i, til, fra og gennem Øresundsregionen i Transittransport med skib gennem Øresund og Storebælt svarer til cirka 160 mio. tons om året. Godstransporterne til, fra og gennem regionen ventes at vokse hurtigt under de kommende år. Pass pr. år mio. rejser Bane Vej Bus Fly Landgang Til/fra Øresund Til/fra Skandinavien Passagertrafikken over Østersøen i 2001, fordelt på transportmidler Page 1 og rejsernes udgangs- eller endepunkt i Skandinavien (ekskl. Vestdanmark og Finland). 17

18 Rejser 2015 til/fra ÖR med bil, fly og i alt Øvrige Østeuropa Øvrige Østtyskland Berlin-Brandenburg Mecklenburg-Vorpommern Øvrige Vesteuropa Øvrige Vesttyskland Bremen og Niedersachsen Schleswig-Holstein, Hamburg '000 personrejser Bil Fly Andre Personrejser i 2015 til og fra Øresundsregionen med mål eller udgangspunkt på kontinentet. ÖRESUNDSREGIONENS PROFIL Gynnsam samhällsekonomisk utveckling Förhållandena i Öresundsregionen har studerats 3 och jämförts med dem i andra europeiska regioner 4. I studien uppmärksammas bland annat Öresundsregionens ekonomi, funktionella profil samt den speciella utvecklingspotential som följer av att regionen kan bli funktionellt sammanhängande, trots att den inkluderar områden i två olika länder. Öresundsregionens befolkningsstorlek, bruttonationalprodukt (BNP) och internationella urbana funktioner motiverar att regionen betraktas som ett viktigt europeiskt centrum norr om en tänkt linje mellan London och Hamburg (den så kallade Europeiska Pentagonen). Nyligen gjorda beräkningar gällande potentiell tillgänglighet till befolkning och BNP understryker detta påstående Öresundsregionens tillgänglighetsindex ligger väl över det europeiska genomsnittet. En jämförande analys av Öresundsregionens ekonomi visar att BNP för Københavns stad ligger 50 procent över genomsnittet för EU-27 medan BNP för Region Skåne (endast) är 25 procent över genomsnittet. Region Sjælland ligger runt genomsnittet. Öresundsregionen är en relativt ung, och sedan millenieskiftet växande, region. Sjælland och Skåne har haft en starkt positiv demografisk utveckling under åren 2002 till Københavns stad har också fortsatt att växa, men i något lägre takt. Även vad gäller sysselsättning och arbetslöshet ligger regionen väl över, respektive under, det europeiska genomsnittet. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen hör till EU:s starkaste. Skillnaderna inom regionen är dock relativt stora. Andra europeiska storstadsregioner (Stockholm, Oslo, Helsingfors, Bryssel, Wien, Hamburg, Lyon, Dublin och Manchester) har en jämförbar eller bättre samhällsekonomisk utveckling. 3 Öresundsregionen Möjligheter och perspektiv i en transnationell Storstadsregion 4 Slutsatsen baseras på nyligen genomförda studier inom ESPON 18

19 Kortet viser udgifterne til forskning og udvikling (F&U) fordelt på regioner i forhold til det regionale BNP (kortets bundfarve) og fordelt på den private og i offentlige sektor 2005 (søjlerne). Øresundsregionen ligger relativt højt med hensyn til F&U-udgifter, dog lavere end Västra Götaland og Uppsala län. Öresundsregionens kompetensprofil Kunskap, innovationer och internationella nätverk är avgörande för storstadsregioners internationella konkurrenskraft och ekonomiska tillväxtförutsättningar. Studier av avancerade globalt orienterade tjänsteföretag och deras geografiska lokalisering, samt i vilken grad de täcker regionala, nationella och delvis även transnationella marknader, ger underlag för jämförelser mellan storstadsregioner. Inom Östersjöregionen ligger Öresundsregionen tätt efter Stockholm men före Berlin och Helsingfors. I ett europeiskt perspektiv ligger Öresundsregionen i nivå med exempelvis Hamburg, Lissabon eller Wien. Öresundsregionen är en av Europas topplokaliseringar för verksamheter inom media och ickestatliga organisationer medan finansiella tjänster är av mindre internationell betydelse. I Öresundsregionen liksom i andra nordiska storstadsregioner är förmågan att skapa ny kunskap och innovativa idéer hög. Öresundsregionens två universitet i København och Lund återfinns på Shanghaiuniversitetets lista över världens 100 bästa universitet i fråga om främst utbildningskvalitet. Mått som visar citerade forskningsartiklar påvisar att Öresundsregionens universitet i København och Lund samt Stockholm Uppsala och Berlin är ganska likvärdiga. Varken Hamburg, Helsingfors eller Oslo återfinns på listan över världens 30 mest citerade forskningscentrum år ÖRESUNDSREGIONENS UTMANINGAR I Öresundsregionen råder särskilda svårigheter att utveckla ett produktivt kommunikationsmönster mellan företag i två länder. Nyligen genomförda studier visar på svårigheter att utveckla ett produktivt samarbets- och kommunikationsmönster mellan företag i olika delar av Öresundsregionen. Detta gäller både företag verksamma inom naturvetenskaplig forskning och utveckling och företag verksamma inom den mindre kunskapsintensiva livsmedelsbranschen. I en region som delas av en landsgräns är fysisk och funktionell närhet inte tillräckligt för att stimulera till inlärning och omställning. Öresundsregionen är inte bara en transnationell region. Den är också en polycentrisk, flerkärnig, stadsregion. I polycentriska stadsregioner finns många fler intressen, strategier och identiteter än i en monocentrisk region. I Öresundsregionen är skillnaderna extremt mångfasetterade. En mer gemensam anda och välfungerade organisa-toriska nätverk behövs för att nya synergier ska utvecklas. Samverkan om strategisk profilering av städernas ekonomiska roller, affärsmiljöer och egenskaper i stadsmiljön är central. Om samspelet mellan städerna ska bli framgångsrikt behöver det sociala samspelet mellan nyckelaktörer i samhällets olika delar stärkas. 19

20 Sammanfattande analys av Öresundsregionens relativa styrkor och svagheter, möjligheter och hot jämfört med andra regioner sett i ett omvärldsperspektiv. STYRKOR u Jämförelsevis stort regionalt humankapital, marknadsstorlek etc i Norden u Hög andel BNP per capita jämfört med EU:s genomsnitt u Ung och växande region u Låg arbetslöshet/hög sysselsättning u Relativ hög koncentration av stora företagshuvudkontor u Delvis höggradig anslutning i globala nätverk (särskilt media och icke-statliga organisationer) SVAGHETER u Stora skillnader i BNP per capita inom regionen u Skillnader i arbetslöshet mellan Danmark och Sverige är tydliga i regionen u Medelmåttig tillgänglighet via väg och järnväg på grund av ett något perifert läge i Europa u Låg anslutningsgrad i globala nätverk inom bank och finans u Genomsnittlig nivå inom forskning och utveckling jämfört med andra nordiska huvudstäder (särskilt Helsingfors och Stockholm) u Starka och konkurrenskraftiga universitet u Hög potentiell tillgänglighet (särskilt via flyg) MÖJLIGHETER u Bli ledande utvecklingsmotor i norra Europa u Bli ledande transportnod i norra Europa u Stärkt attraktivitet för företag och kreativa människor jämfört med Stockholm, som idag är ledande i Norden u Utveckla framtida kluster inom ICT och tillverkning u Hållbara kluster inom medicinska instrument, naturvetenskap och livsmedelsproduktion HOT u Genomsnittlig BNP-tillväxt u Måttlig befolkningstillväxt och åldrande befolkning u Ökade skillnader mellan København och resten av regionen u Tendens att kopiera framgångar från andra regioner utan regionalt baserad profil och kluster baserade på regionens egna möjligheter u Stärkta transnationella samarbeten och partnerskap u Stärkta institutionella förhållanden som underlättar samordnade förhållningssätt och initiativ och stimulerar utveckling av en transnationell flerkärnig storstadsregion u Dra nytta av funktioner och gömda synergier i nätverk mellan mindre och medelstora städer 20

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND 1 IBU-Öresund IBU-Öresund är ett svensk-danskt samarbetsprojekt som ska bidra med ett nytt strategiskt underlag för utvecklingen i Öresundsregionen

Läs mer

INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND

INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND IBUbroshyr.indd 2 2009-07-14 11:57:38 Infrastrukturen slutar inte vid nationsgränsen. Därför krävs ett samlat grepp kring vägoch järnvägssatsningar i Öresundsregionen.

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se 1 2 2011-04-08 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

www.skane.se/strukturbild

www.skane.se/strukturbild Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010. Charlotte Lindström

Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010. Charlotte Lindström Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010 Charlotte Lindström 1 2 2010-12-15 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte att analysera problemställningar och ta fram

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016 TRAFIKCHARTER 12 oktober 2016 I denna överenskommelse tecknas en gemensam vision för hur en välfungerande, stabil och hållbar infrastruktur kan bidra till att stärka rörligheten och skapa ekonomisk tillväxt

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

EUROPASPÅRET Nya core network-förbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling

EUROPASPÅRET Nya core network-förbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling EUROPASPÅRET Nya core networkförbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling OSLO/ GÖTEBORG 00:14 LANDSKRONA KØBENHAVN HAMBURG STOCKHOLM ESS nästa fasta Öresundsförbindelse?

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering En världsledande region Europas snabbast växande stad Stockholms Handelskammare Världens främsta ICT stad Networked Society City Index Världens 2 tech hub efter Sillicon Valley The Telgraph Världens 5

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren SE I korridoren Öresund-Hamburg förbättras år 2021 radikalt möjligheterna till affärsresor och pendling, både med bil och tåg. I projektet Green STRING

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Utvecklingsområde nr 1 Redovisning

Utvecklingsområde nr 1 Redovisning Redovisning nr 1 Redovisning 2009-06-05 2009-05-20/AP Fokusgrupp 1: Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Nuläge och utveckling/trender Vänern kustzon så som den definieras

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer