STUDIEHANDLEDNING. för 790G90. Svenska kyrkans tro och liv, 15 hp. Kursansvarig: Kjell O. Lejon, professor. Kontor: Hus Key, rum 4408

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Höstterminen 2016 Kjell O Lejon, professor, studierektor STUDIEHANDLEDNING för 790G90 Svenska kyrkans tro och liv, 15 hp Kursansvarig: Kjell O. Lejon, professor Kontor: Hus Key, rum 4438 Tel.nr: E postadress: kjell.o.lejon@liu.se Administratör: Kristina Hellman Kontor: Hus Key, rum 4408 Tel.nr: E postadress: kristina.hellman@liu.se Studievägledare: Birgitta Lönning Kontor: Hus Key, rum 4226 Tel.nr: E postadress: birgitta.lonning@liu.se 1

2 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Svenska kyrkans tro och liv Ht 2016 Kurskod: 790G90 Kjell O. Lejon, professor, studierektor Kursinformation och kursuppgifter Kursen ges med ett inlednings, ett uppföljnings och ett slutseminarium, alla tre obligatoriska, och sedan som individuella självstudier, men med kontinuerligt kontakt med medstudent för uppgiftslösning: Inledningsseminarium Fre 26 aug, 9 12 Key 4410 (KVA:s konferensrum) Uppföljningsseminarium Fre 14 okt, 9 12 Key 3116 (IKK:s bibliotek) Slutseminarium To 19 jan, 9 12 Key 3116 (IKK:s bibliotek) Sex (6) huvuduppgifter skall lösas under kursens gång. Dessa beskrivs nedan. Samtliga inlämningsuppgifter insänds i elektronisk form till kjell.o.lejon@liu.se enligt uppgifter nedan. Samtliga inlämningsuppgifter måste vara inlämnade i tid för att kursresultatet Väl Godkänd skall kunna uppnås. Uppgifterna 1 4 och 6 förbereds och redovisas individuellt men skall även inkludera en fördjupningsdiskussion med annan student, i person eller via nätet, gruppindelning sker vid introduktionsseminariet) efter det att individuella studiet/den individuella inläsningen, etc., är klart/klar, men innan slutversion av aktuell inlämningsuppgift insänds. Diskussionen är ämnad att akademiskt fördjupa och kritiskt belysa de olika perspektiv som framkommit under uppgiftslösandets gång, samt att skärpa de intellektuella redskap som kan brukas vid studiet av de aktuella frågorna eller fenomenen. Ni hjälper härmed varandra att belysa såväl texterna som era egna intryck och slutsatser av textstudierna. Uppgift nr. 5 förbereds i om möjligt i grupper om två studenter, men individuellt vid få antal studenter eller om praktiska omständigheter står i vägen. Aktuell inlämningsuppgift (dvs. nr. 5) skrivs och inlämnas emellertid alltid på individuell basis. Obligatorisk närvaro på introduktions och avslutningsseminarierna gäller. Om synnerliga skäl föreligger kan undantag ges, men den som av sådana synnerliga skäl inte kan närvara kommer uppgifter att krävas in för att kursen skall kunna godkännas. Samtliga studenter skall vara mycket väl förberedda inför slutseminarietillfället, vara beredda att presentera sina resultat (gärna med hjälp av utdelat material eller med O/H material), samt konstruktivt bidra till seminariediskussionen. Det material som skickas in skall vara av sådant skick och sådan kvalité att det återspeglar akademisk kompetens och den tidsåtgång som erfordras för 15hp. 2

3 Samtliga studenter skall uppträda respektfullt och i konstruktiv anda gentemot övriga deltagare under seminarierna. Samtliga mobiltelefoner skall vara undanlagda och helt avstängda och under seminarierna. Uppgift 1: Svenska kyrkans portalparagraf (KO 2000): Bekännelseskrifterna a) Vilka texter och skrifter inkluderas i Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter (SKB)? Vilka huvuddrag och huvudinnehåll har dessa olika dokument? Beskriv något om dokumentens tillkomsthistoria och i vilket sammanhang de presenterats och antagits? Beskriv något om dess verkanshistoria. Varför finns dessa med i KO 2000? b) Läs Martin Luthers Lilla katekes, Martin Luthers Stora katekes samt Augsburgska bekännelsen/confessio Augustana (CA) omsorgsfullt. Hur är dessa skrifter uppbyggda? Varför? Vilka huvuddrag återfinns? Vilket är huvudinnehållet? Beskriv mer i detalj men sammanfattande Luthers och Melanchtons resonemang. När detta är gjort: Reflektera kring dina huvudintryck? Vidare: Reflektera omkring Svenska kyrkans identitet utifrån bekännelseskrifternas innehåll. Presentera dina resultat i ett ord långt arbete (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd) om Bekännelseskrifterna (1 700 dels introducerande ord om de olika bekännelsetexterna/ skrifterna; ord med mer ingående presentation om Lilla och Stora Katekesen samt CA; samt 800 ord om identitetsfrågan). Deadline: Sönd 11 sept kl Uppgift 2: Fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan: 2a) Traditionerna Läs in: Oloph Bexells avsnitt om»kyrkligheter i Svenska kyrkan» i Stephan Borgehammar (red), Kyrkans liv, s Arne Palmquists avsnitt om»de olika aspekterna inom Svenska kyrkan» i SOU 1964:16, s Ur Carl Henrik Martlings bok Fädernas kyrka och folkets, om det historiska arvet (s.21 56) samt om de tretton stiften (s ) Du skall under detta studium lära känna stiftens organisation, beslutsordning och verksamhet (Läs Ekström och rikskyrkans hemsidor, samt några stiftssidors hemsidor) Presentera dina resultat genom en skriftlig rapport, ord (Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd), om de olika fromhetsströmningarna inom Svenska kyrkan under 1800 och 1900 talet ( vilka de är; deras uppkomst, interna utveckling och mångfald, nutida utbredning; karakteristiska uttryck i gemensam gudstjänst och 3

4 individuell livsstil och fromhet; centrala personligheter, typiska böner, psalmer/sånger och uppbyggelselitteratur,»klassisker» inom traditionen), samt c:a 500 ord om stiftens organisation. Deadline: Sönd 25 sept kl b) Klassiker Välj från två av dessa fromhetstraditioner ut en»klassiker» (uppbyggelselitteratur,»trendsättare», etc.) som kan anses representativ för traditionen och som är mycket läst inom den. Presentera dina resultat genom ett (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd, 16 cm sidbredd), ord om varje klassiker, som även sänds ut till övriga kursdeltagare. Frågor till din hjälp: Vilka klassiker har du valt? Varför? Vad behandlas? (Presentera centrala teman, tankar, etc.) Hur? Varför? Vad finns mellan raderna? Vilka inspiratörer till författarens huvudtankar finns? Är framställningen övertygande? Vilka styrkor har boken? Vilka svagheter? Vad har du lärt dig/vad har berikat din egen reflektion om tro och kyrka (allmänt och mer specifikt)? Deadline: Sönd 9 okt Uppgift 3: Fördjupningsstudier: Dop, Nattvard och Bikt. Analysera och beskriv genom en koncis sammanfattning dopet, nattvarden och bikten utifrån Svenska kyrkans handbok, Luthers katekeser och övriga bekännelseskrifter (SKB), kyrkoordningen (KO 2000), ekumeniska dokument (såsom BEM), psalmer, minst tre självvalda konfirmandböcker, samt eventuellt övrigt relevant material. Presentera dina resultat genom en rapport om ord inkl. fotnoter med tydliga/sedvanliga hänvisningar (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd), ord om varje ämne. Deadline: Ti 25 okt Uppgift 4: Moderna problemkomplex: 4a) Kyrkomötesfrågor: Studera några frågor som tas upp till behandling under kyrkomötet 2015 (eller något annat tidigare men närliggande år): Vilken är dess bakgrund? Vilka motioner finns? Motionärer? Hur har frågan beretts? Vilka ståndpunkter finns/presenteras i handlingarna/under kyrkomötet? Vilka beslut togs? Invändningar/Reservationer? Motiveringar? Inomkyrkliga och/eller ekumeniska konsekvenser? Du skall under detta studium även lära dig rikskyrkans organisation och beslutsgång i olika typer av frågor (Läs exempelvis Ekström och SvK:ans hemsidor). 4

5 Presentera dina resultat genom skriftlig rapport om ord om studerad fråga/studerat problemområden, samt c:a 500 ord sammanfattning av den rikskyrklig organisationsstrukturen (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd). Deadline: Sönd 13 november, kl b) Kritiska studier (litteraturstudium, två böcker, samt relevanta artiklar): Hur ser situationen faktiskt ut? Sekularisering/Kyrkans inre sekularisering, Vart är Svenska kyrkan på väg? Folkkyrka? Medlemstal/Sviktande antal gudstjänstdeltagare/kyrkliga förrättningar, stads /landsbygdsproblematik? Strukturer? Evangelisk luthersk? Bekännelseinnehåll? Interna/ekumeniska problemkomplex eller dilemman, etc.? Vad består kritiken av? Hur bemöts den? Vilka diskussioner pågår? Presentera dina resultat genom en skriftlig rapport om ord (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd). Skicka även rapporten till dina medstudenter. Deadline: Sönd 4 december, kl Uppgift 5: Porträtt av ett kontrakt/pastorat och församling. Porträttet bör omfatta såväl uppgifter kontraktets historia som nutida situation, d.v.s: Hur såg det kyrkliga livet ut? och Hur ser det kyrkliga livet ut? Kort kan: a) dess äldsta historia beskrivas, följt b) dels av händelseutvecklingen på 1800 talet med bl.a. väckelserörelsernas betydelse och de sociala förändringarnas betydelse, urbanisering, m.m., c) dels 1900 talets kyrkohistoria med olika kyrkliga influenser, sekulariseringen, m.m., och till slut d) dagsläget med omvärldsanalys, inkl. en kritisk granskning och beskrivning av hur församlingens fyra huvuduppgifter. Vad finns beskrivet? Vad utelämnas? Hur väl stämmer beskrivningen överens med vad som sägs och görs, med verkligheten? Vilka glädjeämnen finns? Vilka problemområden finns? Hur försöker man lösa problemen? Etc. Tydligt skall framgå hur det andliga livets historia, fromhetslivets historia, ser ut i den aktuella delen av stiftet (det kyrkliga liv som präglat och kanske ännu präglar kontraktet/pastoratet/församlingen) samt hur det andliga livet/kyrklaga livet ser ut idag. Man kan även ta upp organisatoriska förändringar, särskilda problemställningar som omvärlden frammanat och hur man tagit ställning till dessa/diskuterar dessa idag, hur den kyrkliga strukturen ser ut i form av organisation, personal, men inte minst gudstjänststatistik (då och nu, olika typer av gudstjänster (huvudgudstjänster, nattvardsgudstjänster/ deltagande, musikgudstjänster), men även förrättningsstatistik/ gudstjänster, m.m.); olikheter inom kontraktet/ storpastoratet ; relationen till andra kyrkor och samfund, m.m. 5

6 Du skall under studiets gång lära dig kontraktets/pastoratets/församlingens organisation och beslutsgång i olika typer av frågor (Läs Ekström samt den studerade och andra församlings hemsidor, årsberättelser, m.m.). Presentera dina resultat i en rapport om ord (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd), som även skickas till andra kursdeltagare. Uppgift 6: Sammanfattande reflektion. Gå igenom dina egna och de av medstudenter distribuerade rapporter samt sammanfatta dina slutreflektioner omkring uppgifterna (1 5) och dina egna resultat med ord (Times New Romans, 12 punkter, 1,5 radavstånd). Denna slutrapport och därmed dina lärdomar och erfarenheter studierna under kursens gång presenteras på slutseminariet (se schemat). Några frågor som kan vara till din hjälp: Vad har varit mest lärorikt? Vad har varit mest intressant? Vilka böcker/kursteman/frågor har varit särskilt viktiga i din lärprocess? Varför? Vad har varit mest överraskande? Varför? Är det problematiskt att hålla kritisk och akademisk distans vid studiet av trosfrågor/frågor av bekännelsekaraktär? Varför/Varför inte? Några böcker/artiklar/frågeställningar som haft särskild betydelse i din reflektion över Svenska kyrkans fromhetsliv, organisation och/eller relevans i dagens sekulariserade och mångreligiösa samhälle? Varför? Deadline för rapporten: Må 16 jan, kl : E sänd till kursansvarig och samtliga kursdeltagare. Slutseminarium (obligatoriskt): To 19 jan, Plats: IKK:s bibliotek, Key

7 SCHEMA Vecka och dag Fre 26 aug 9 12 Key 4410 Tid och lokal Innehåll Uppgift (se information ovan) Introduktionsseminarium Individuellt arbete Uppgift 1 Sönd 11 sept Deadline Svenska Kyrkans Uppgift 1 Bekännelseskrifter Individuellt arbete för gärna diskusson med annan/andra studenter på kursen Uppgift 2a Sön 25 sept Deadline Fromhetstraditioner Individuellt arbete för gärna diskusson med annan/andra studenter på kursen Uppgift 2a Uppgift 2b Sön 9 okt Deadline Klassiker Uppgift 2b Individuellt arbete för gärna diskusson med annan/andra studenter på kursen Uppgift 3 Fre 14 okt 9 12 Key 3116 Uppföljningsseminarium Ti 25 okt Deadline Fördjupningsstudier: Dop, nattvard och bikt Individuellt arbete för gärna diskusson med annan/andra studenter på kursen Påbörja planering och genomförande av arbetet med uppgift 5. Individuellt arbete Sönd 13 nov Deadline Moderna problemkomplex: Kyrkomötesfrågor Individuellt arbete för gärna diskusson med Uppgift 3 Uppgift 4a Uppgift 4a Uppgift 4b Kommentar Presentation och diskussion om de uppgifter som inlämnats 7

8 annan/andra studenter på kursen Sönd 4 dec Deadline: Moderna problemkomplex: Kritiska studier Individuellt arbete för gärna diskusson med annan/andra studenter på kursen Må 16 jan Deadline: Kontrakts/ Pastorats och församlingsstudier To 19 jan 9 12 Slutseminarium Key 3116 Uppgift 4b Uppgift 5 och 6 Uppgift 5 och 6 Studentpresentationer. Var beredd att presentera och diskutera kursens uppgifter samt uppgift 6, den sammanfattande uppgiften. 8

9 KURSLITTERATUR Listan kan uppdateras. Artiklar/Böcker kan komma att läggas till. Allmän kurslitteratur (Uppgift 1 6) Svenska kyrkans bekännelseskrifter (2005, 6:e upplagan eller tidigare upplagor). Verbum: Stockholm. Den svenska kyrkohandboken Kyrkoordning: med angränsade lagstiftning för Svenska kyrkan. Återfinns via: Den svenska psalmboken (1986 års med tillägg) Sören Ekström (2005), Svenska kyrkan: historia, identitet och organisation. Enskede: TPB. (Finns även i traditionell bokform i en upplaga från 2004, utgiven av Verbum.) Ekumeniska dokument, skrivelser, etc. (Joint declaration on the doctrine of justification by the Lutheran World Federation and the Catholic Church, 1999, BEM, Borgåöverenskommelsen, 1992, m.fl., uppgift 3, 4) Se dokument exempelvis via: c_pc_chrstuni_doc_ _cath luth joint declaration_en.html english.php commissions/faithand order commission/i unity the church and its mission/baptism eucharistand ministry faith and order paper no 111 the lima text.html Konfirmandböcker (uppgift 3, tre självvalda konfirmandböcker) Kyrkomöteshandlingar (uppgift 4) Debattartiklar, etc. (uppgift 4) Rikskyrkans, stiftens, och församlingars hemsidor (uppgift 4) Församlingsinstruktion/er (uppgift 5) Samt annat relevant material (uppgift 1 6) Icke obligatorisk men rekommenderad läsning: Eckerdal, Lars & Gerhardsson, Birger & Persson, Per Erik (1989), Vad står Svenska kyrkan för? Verbum: Stockholm. 9

10 Fromhetsströmningar och traditioner inom Svenska kyrkan (Uppgift 2a) Bexell, Oloph (2003),»Kyrkligheter i Svenska kyrkan» i Stephan Borgehammar (red.), Kyrkans liv (3 förkortade uppl.) s Palmquist, Arne (1964),»De olika aspekterna inom Svenska kyrkan», SOU 1964:16, s Carl Henrik Martling (1992), Fädernas kyrka och folkets, om det historiska arvet, s , samt om de tretton stiften, s Klassiker (uppgift 2b). Två klassiker skall väljas. Valet skall godkännas av kursansvarig. Här följer några exempel på klassiker: Arndt, Johan, Den sanna kristendomen (finns i ett stort antal upplagor och årgångar). Billing, Einar (1930) Den svenska folkkyrkan. Sveriges Kristliga studentrörelse: Stockholm. Engström, L.M., (1986 års uppl.) Lokalförsamlingen. Praktiskt teologiska tankar och studier. Femte Upplagan. Kyrkliga Förbundets Bokförlag: Göteborg. Giertz, Bo, Kristi Kyrka (finns i ett stort antal upplagor och årgångar från 1939 ) Giertz, Bo, Kyrkofromhet (finns även den i ett stort antal upplagor och årgångar från 1939 ). Rosendal, Gunnar (1935) Kyrklig Förnyelse. Pro Ecclesia: Osby. Schartau, Henric, Bref i Andeliga Ämnen (finns i många upplagor och årgångar). Andra författare kan vara L. L. Leastadius, C.O. Rosenius, Gustaf Wingren m.fl. Moderna problemkomplex kritiska perspektiv (Exempel. Litteratur fastställs i samråd med kursansvarig) Allmänt om lära och utveckling Arthur Nilsson, Kerstin, m.fl (1995), Vems ärende går Svenska kyrkan? Verbum: Stockholm. Eklund, Stig & Littmarck, Tore (2003), Har Svenska kyrkan en framtid? Om kyrkans förändring eller död. Stockholm: Proprius. Olofsson, Folke T. (1995), Vart är Svenska Kyrkan på väg? Verbum: Stockholm. Petrén, Erik (1999), Ledning, lidelse, lärande. En lekmans kyrkokritik. Kyrkligt forum: Uppsala. Sandahl, Dag (1993), Kyrklig splittring. Verbum: Stockholm. Sandahl, Dag (2014, Inget för någon. Helsingborg: Gaudate förlag. Hagberg, Marcus (red.)(2011), Folkets kyrka eller en kyrka för folket? Om det ockuperade folkkyrkobegreppet. Skellefteå: Artos. Hagman, Patrik (2013), Efter Folkkyrkan. Skellefteå: Artos. Om kyrkoordningen Sandahl, Dag, Den dysfunktionella kyrkoordningen. Artikel i Svensk Pastoraltidskrift nr 19, 2008 (återfinns via: Om församlingen i stad och landsbygd samt folkkyrkoproblematiken Lejon, Kjell O., Folk Kyrka Kyrkorum. Reflekoner om folkkyrkan och kyrkobyggnaderna. Artikel i Pastoraltidskrift nr 46, 1999, s Nygren Sundvisson, Christin, Ett förlorat paradis. Landsbygden i framtidens kyrka. Verbum. Stockholm

11 Thidevall, Sven (u.å.), Folkkyrkans tid. Församlingsinstruktionerna berättar. Ordbruket. Om församlingsarbete, gudstjänst, etc. Byström, Jan & Norrgård, Leif (1996), Mer än ord. Liturgisk teologi och praxis. Verbum: Stockholm. Modéus, Fredrik, Mod att vara kyrka Om församlingsbygge och kyrkans identitet. Verbum. Stockholm Sandahl, Dag (1976), Två systrars exempel. Verbum: Stockholm. Modéus, Fredrik (2015), Gudstjänstgemenskap i Folkkyrkan. Verbum: Stockholm. Om kyrkorummet (valda delar om c:a 200 sid). Bexell, Peter & Weman, Gunnar (red.), Kyrkorummet kulturarv och gudstjänst. En samtalsbok om ett förändringsarbete. Artos. Skellefteå

12 Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Kjell O. Lejon Vid en presentation av en bok kan innehålla en redogörelse för svar på följande frågor: Vilken bok har du läst? Vem är författaren (bakgrund, inriktning, verksam, övrigt författarskap) Vem skrivs texten för? Varifrån har författaren fått sin information? Bruk av källor? Vems historia berättas? Vem har tolkningsföreträde? Vilka teman som lyfts fram. Hur? Varför? Drivs någon tes? Vad sägs inte? Finns det något som utelämnas för att stärka en eventuell tes? Relation till tidigare forskning/andra framställningar inom ämnet? Är argumentationen/presentationen övertygande? Några (övriga) styrkor respektive svagheter i framställningen. Beskrivning och/eller värdering? Vad i framställningen väcker intresse för fördjupade studier? 12

13 Allmänna bedömningsgrunder för Godkänt respektive Väl godkänt och Underkänt resultat på kurser inom ämnesområdet religionsvetenskap Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar förmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). Den studerande visar förmåga att producera texter med ett för kursen relevant innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i vetenskaplig litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent. Väl Godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar god förmåga att ta ett kvalificerat helhetsgrepp på kursens innehåll genom att med analytiskt djup identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). Den studerande visar god förmåga att producera kvalificerade texter med självständiga resonemang på ett för kursen relevant sätt avseende innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i (vetenskaplig) litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Underkänd Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen: Den studerande visar oförmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll 13

14 Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. kurslitteratur eller annan för kursen relevant litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett inkonsekvent sätt. Den studerande inlämnar skriftligt arbete som i enlighet med Linköpings universitets policy betraktas som fusk/plagiat (se även nedan: Övrig viktig information). 1 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... För kännedom kan här noteras att ett plagiat är något som studenten antingen inte har skrivit själv, utan som direkt har övertagits från någon annan författare genom att skriva av eller att kopiera från en källa, exempelvis en bok, en artikel eller en hemsida, eller som saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. En student får och skall naturligtvis fritt referera och citera källor eftersom det ingår i ett vetenskapligt arbete, men det måste klart framgå vilka dessa källor är som brukas. Man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. Se även brödtexten nedan. 14

15 Övrig viktig information FÖR ORIENTERING OM CITERINGSTEKNIK OCH CITERINGSSTILAR Se och referera/citeringsteknik?l=sv SPRÅKVERKSTÄDER Språkverkstäderna är öppna för alla studenter vid Linköpings universitet som vill ha hjälp med muntlig eller skriftlig framställning på svenska och engelska. Hjälpen är kostnadsfri. Du kan få hjälp med att formulera dig bättre i vetenskapligt skrivande. Det kan handla om PM, rapporter och andra liknande texter som är vanliga under universitetsutbildningen. Observera dock att vi inte korrekturläser. Syftet är att ge hjälp till självhjälp. I Språkverkstäderna kan du också få hjälp med muntliga uppgifter, att planera en redovisning, manusteknik, förberedelser, tekniska hjälpmedel med mera. Våga tala kurser ges också på kvällstid varje termin. Besök gärna hemsidan: FUSK/PLAGIERING Nedanstående text återfinns på: Vad är plagiering? Att plagiera innebär enligt Svenska Akademiens ordlista att stjäla andlig egendom genom att skriva av text utan att ange källa. Enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet är plagiat när man presenterar någon annans arbete som sitt eget; detta inkluderar bl.a. texter, idéer, siffror eller bilder. När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten; Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; Man använder en annan students arbete och presenterar det som sitt eget; Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan Man tar en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens Ovanstående exempel är olika former av plagiat. Enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs ett plagiat som litterär eller konstnärlig stöld 15

16 Detta kan hända när du kopierar och klistrar in material från olika källor i ditt eget arbete med tanken att du ska skriva om det senare, men sedan glömmer vilket som var ditt eget och vilket som var det kopierade. Enligt disciplinnämnden förekommer det också att studenter lämnar in ett arbete som inte är den slutgiltiga versionen och som därför innehåller kopierat material från andra källor. De förväntar sig sedan att få möjlighet att lämna in arbetet på nytt på basis av lärarens kommentarer. Så är dock inte fallet. Arbeten som lämnas in måste vara den slutgiltiga versionen och får inte innehålla något som kan räknas som plagiat. Ett tips för att undvika detta är att du läser och tolkar texten och därefter återger den med dina egna ord direkt! Definitionen av "material" används i dess bredaste form och innefattar bl.a. texter, figurer, bilder, ljud, video, idéer och tabeller. Definition av att "använda" sig av andras text innefattar alla former som citering, kopiering, parafrasering eller översättning. Observera att det inte spelar någon roll om du missat att ange en referens av misstag eller avsiktligt, båda fallen är plagiat. Självplagiat är när man återanvänder egna tidigare publicerade/inlämnade arbeten. Man refererar till egna texter på samma sätt som till andra källor. Att undvika plagiering är relativt enkelt: ange alltid en fullständig referens när du använder andra författares material. För information gällande referat och citat, se t.ex: och DISCIPLINÄRENDEN Handläggning av disciplinärenden regleras i Högskoleförordningens 10 kapitel. De disciplinära åtgärder som en högskola får vidta är varning eller avstängning. Dessa åtgärder kan vidtas när en studerande: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation skall bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). 16

17 För mer information, se: rattigheter sakerhet/lagar reglerrattigheter/disciplinarenden?l=sv 17