Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 för Småland med öarna"

Transkript

1 Bilaga 9 till regeringsbeslut I 5 N2006/9256/RUT Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län) Förslag till operativt program CCI 2007SE162PO002

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...6 Ansatsen för detta program...6 Programprocessen...8 Avgränsning till andra program STRATEGISK INRIKTNING...13 Programmets syfte...13 Beskrivning av programområdet...13 Slutsatser av analysen...15 Erfarenheter från programperioden Motiv för prioriteringar för programframtagandet...24 Programmål...25 Metod...26 Sammanfattning av förhandsutvärdering ( ex ante )...26 Sammanfattning av miljökonsekvensbedömningen INSATSOMRÅDEN...29 Tillgänglighet...29 Innovation och förnyelse...35 Tekniskt stöd GENOMFÖRANDET AV DET REGIONALA STRUKTURFONDS- PROGRAMMET...46 Inledning...46 Övergripande genomförandestruktur...46 Förvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet...47 Från ansökan till beslut...49 Ansökan om stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden...49 Urvalskriterier...50 Medfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmar

4 Medfinansiering...50 Det finansiella flödet mellan Europeiska kommissionen och Sverige...51 Flödet från rekvisition till utbetalning till stödmottagare...53 Rapportering av oegentligheter till byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) för medel ur den regionala utvecklingsfonden...53 Övervakningskommittén...54 Strukturfondspartnerskapet...55 Hållbar utveckling och horisontella kriterier...56 Klassificeringskriterier för de horisontella kriterierna...58 Kontrollsystem...59 Ramprogram...60 Direkta stöd till företag...60 Programmet uppföljnings och utvärderingssystem...61 Uppföljningssystem...61 Utvärdering...62 Datasystem - projekt och handläggningssystem...64 Information ANALYS AV REGIONEN...66 Befolkning utveckling och struktur...66 Arbetsmarknad...70 Näringsliv och företagande...77 Produktion...81 Utbildningsnivå...83 Löne- och inkomstnivå...84 Ohälsa...85 Energi och CO Hållbar utveckling...87 SWOT-analys...91 SWOT-analys

5 6 FINANSIERINGSTABELLER...93 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Indikatorer Preliminär uppdelning i kategorier av den planerade användningen av stödet från ERUF Miljökonsekvensbeskrivning Särskild sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken Förhandsutvärdering 5

6 1 Inledning Ansatsen för detta program Det operativa programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna tar sin utgångspunkt i följande EG-förordningar: Gemenskapens strategiska riktlinjer för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Rådets förordning EG nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar: Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). De svenska dokument som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är: Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Näringsdepartementets direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, De fyra ingående länens regionala utvecklingsprogram (RUP) eller motsvarande och de regionala tillväxtprogrammen (RTP) samt länens regionala miljömål med åtgärdsprogram. Erfarenheter och resultat från annat programarbete. 6

7 Detta innebär att programmet väger ihop det regionala utvecklingsperspektivet med de nationella prioriteringarna och de riktlinjer som Europeiska Unionens Råd formulerat. Programmet tar också hänsyn till de erfarenheter som finns från innevarande programperiods Mål 2 Södra, Mål 2 Öarna och program. Vår ansats är att ta tillvara de resurser och den förmåga programområdet har för att skapa en hållbar tillväxt- och utvecklingsbefrämjande miljö i linje med de intentioner som såväl EU som Sverige har. Vi gör det genom att stödja den handlingskraft som finns, skapa utrymme för nytänkande och innovativa lösningar samt stimulera strukturpåverkande insatser för att öka samarbetet och dynamiken inom programområdet. Vi gör det genom att stödja nya och innovativa idéer som bryter den traditionella arbetsmarknaden. Vi gör det också genom att uppmuntra insatser som innehåller internationellt samarbete och utbyte. Programmets ansats är också en hållbar utveckling i hela området. Åtgärder och projekt ska kunna visa hur de påverkar samhället på såväl lång som kort sikt miljömässigt, ekonomiskt och socialt/kulturellt. Programmet ska väga fördelar mot nackdelar och ge uttryck för ett helhetstänkande där hållbarhetsaspekten finns med hela tiden. Miljö, jämställdhet, folkhälsa samt integration och mångfald måste förankras som en nödvändig del av, men också som en drivkraft i utvecklingsarbetet på den lokala nivån. Projekten kan då få den önskade inriktningen mot dessa horisontella mål. Programmet ska skapa ett tydligt regionalt mervärde. Med det avses att programmet utgår ifrån det regionala, snarare än det lokala, perspektivet. Det innebär också att programmet lägger stor vikt vid att projekten ska lämna ett tydligt avtryck och ge möjligheter till att utvecklingsarbetet drivs vidare efter projektavslut. Programmets ska stimulera gränsöverskridande projekt. Det innebär att projekt ska, för att få stöd från programmet, vara så utformade att det gynnar utvecklingen av flera parter och/eller geografiska delar i programområdet. Det ger inte bara egennytta utan också en större nytta för fler, och bidrar till att generera hållbar tillväxt i hela programområdet. Den nationella programstrukturen, dvs. den geografiska indelningen i NUTS 2-områden 1, bör inte utgöra något hinder för samarbete. Programmet ska även ha en strukturpåverkande inriktning. Programmet ska stimulera till förändrade och förbättrade samarbetsformer inom både mjuka och hårda områden. Det kan exempelvis handla om attitydpåverkan som syftar till att undanröja hinder för innovativa samarbeten eller att rent tekniskt underlätta för människor att röra sig över administrativa gränser genom att samordna trafikeringssystem. Regional utveckling hänger intimt samman med internationaliseringen som kommer att beaktas inom alla åtgärder i programmet. Rörligheten är idag stor när det gäller personer, varor, tjänster och kapital. Internationellt samarbete och utbyte ska leda till ökad förståelse för omvärlden och dess förutsättningar, samtidigt som 1 NUTS är den regionala indelningen som används inom EU för statistikredovisning. NUTS 2 utgörs i Sverige av riksområden (8 programområden, varav ett är Småland med öarna. 7

8 insatser ska göras för att utveckla och fördjupa det internationella samarbetet. Ambitionen är att samarbetet ska leda till ökad internationell konkurrenskraft genom att bygga på och bidra till ett utökat geografiskt och tematiskt samarbete mellan samhälle, högskola/forskning och näringsliv. Det internationella perspektivet är också viktigt när vi ser till naturmiljö, kultur och kulturarv. Samarbetet ska dessutom leda till konkret nytta för näringslivet med betoning på små och medelstora företag. Ett sätt att uppnå det är att under programgenomförandet ta tillvara erfarenheter från andra genomförda program vid finansieringen av nya projekt. Programprocessen Programmet är framtaget i en nära dialog och samlad process mellan de fyra länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland. En särskild skrivargrupp med representanter från varje regions ledning har tagit fram underlag som sedan successivt sammanställts och harmoniserats i ett gemensamt arbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län som samordnare. Under processen har fem programutkast varit föremål för förankring i respektive län på olika sätt. Bland annat har samtliga regioners ledningar behandlat materialet vid flera tillfällen. Parallellt har samtliga i programområdet ingående kommuner, landsting, regionala myndigheter, näringslivet, arbetsmarknadens parter, företrädare för den sociala ekonomin samt ideella organisationer och ett antal andra aktörer, haft möjlighet att lämna synpunkter vid länsvisa partnerskapsmöten. Ett för hela programområdet gemensamt partnerskapsmöte har också genomförts den 6 oktober med representanter från de länsvisa partnerskapen. Slutligen har partnerskapen samt allmänheten haft möjlighet att lämna synpunkter via Länsstyrelsen i Jönköpings läns hemsida. Detta slutliga förslag har tillstyrkts av de fyra regionernas ansvariga styrelser eller motsvarande. Analysarbetet och val av strategi och insatsområden/prioriteringar har till största del utgått från det arbete som gjorts eller pågått parallellt för att ta fram de Regionala Utvecklingsprogrammen (RUP) och de Regionala Tillväxtprogrammen (RTP). Olika regionala experter inom områdena miljö, jämställdhet och integration har dessutom bidragit med särskilt analysarbete när det gäller de horisontella målen och vissa andra fördjupningar. Som framgår mer utförligt nedan (avsnitt B 5) innebär det att de prioriteringar som valts i detta program stämmer väl överens med det regionala fokus som regionerna har valt i gällande RUP och RTP eller i dem som är under utarbetande. Avgränsning till andra program Programperioden kommer att innebära en ökad samordning mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Hela Sverige omfattas av regionala strukturfondsprogram (ERUF) och ett nationellt strukturfondsprogram (ESF) för regional konkurrenskraft och sysselsättning, vilket kräver en samordning av genomförandet av insatser, inte minst inom det för bägge fonderna gemensamma partnerskapet på regional nivå. Till 8

9 detta kommer program inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska fiskerifonden (EFF), andra gemenskapsprogram samt nationella program. Detta avsnitt behandlar frågor om samordning och samarbete med andra EU-program samt vissa nationella program. I fokus står hur olika program kan stödja varandra för att uppnå de övergripande mål som gäller för sammanhållningspolitiken och särskilt inriktningen på tillväxtpolitiken enligt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Programområdet Småland med öarna omfattas eller berörs under kommande programperiod av ett stort antal EU-program, där de som är mest relevanta i detta sammanhang återfinns i matrisen nedan. De flesta av programmen är under utarbetande och i flera fall kommer regionala anpassningar och planer att färdigställas i ett senare skede, varför detaljfrågor om avgränsningar och stödbarhet komma att slutligt bestämmas längre fram och i många fall först under de olika programmens genomförande. EU-program EUfond Övergripande syfte Geografi Operativt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning NUTS II-området Småland med öarna ESF Stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning Nationellt program med en regional plan för NUTS II-området Småland med öarna Landsbygdsprogrammet EJFLU Uppnå en ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program Mellersta Östersjön Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program; Sydöstra Östersjön. Territoriellt samarbete Öresund, Kattegatt och Skagerack. Territoriellt samarbete; Transnationella program Östersjön ERUF ERUF ERUF Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja samarbete, nätverk och åtgärder som leder till en integrerad territoriell utveckling Territoriellt samarbete; ERUF Främja samarbete, nätverk Västra Länsvisa genomförandestrategier Gotlands-, Gävleborgs-; Uppsala-, Stockholms-, Sörmlands-, Örebro, Västmanlands-, och Östergötlands län samt regioner i Finland, Estland och Lettland Skåne, Blekinge, Kalmar län (Kronoberg och Jönköping som s.k. 20 % län), Szczecinski. Koszanlinski, Slupski, Klaipeda. Kronoberg och Jönköping som 20 % områden i ÖKSprogrammet Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, norra Polen, norra Tyskland, Danmark, Norge, västra Ryssland, Vitryssland, Ukraina 9

10 Transnationella program Nordsjön och åtgärder som leder till en integrerad territoriell utveckling Nationellt fiskeprogram EFF Att stödja en hållbar utveckling och förbättring av livskvalitet samt upprätthålla det ekonomiska och sociala välståndet inom dessa områden. Götalandsregionen, Halland, Kronobergs län, Skåne, Danmark, norra Tyskland, Nederländerna, norra Belgien, västra England och Skottland Prioritet kommer att ges till glesbebyggda områden, områden med ett fiske på nedgång eller små fiskesamhällen. Nationellt ESF-program Ett förslag till ett nationellt programmet för Europeiska socialfonden (ESF) utarbetas av Arbetsmarknadsdepartementet. Inom ramen för detta program kommer åtta regionala planer att tas fram på regional nivå för samma geografiska områden som de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning Det nationella programmet kommer att omfatta följande riktlinjer i den nationella strategin: Främja en sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. Underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom otraditionella insatser. Förebygga och motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. Förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna genom innovativa insatser. Tioprocentsregeln medger kombinerade insatser ERUF ESF Regelverket för (Rådets förordning (EG) nr1083/2006, artikel 34.2) medger att ett belopp motsvarande upp till tio procent av budgeten för varje insatsområde får användas för att finansiera sådana insatser som faller inom ramen för den andra strukturfonden, dvs. regelverket för den Europeiska socialfonden (Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006) och vice versa för det nationella strukturfondsprogrammet för den Europeiska socialfonden. Denna flexibilitet skall utnyttjas inom programmets insatsområden exklusive insatsområdet för tekniskt stöd under förutsättning att dessa insatser är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna. Huvudprincipen är dock att den Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar de insatser som faller inom ramen för regelverket för denna fond och vice versa för den Europeiska socialfonden. 10

11 Landsbygdsprogrammet Insatser för att gynna landsbygdens utveckling genomförs både inom Landsbygdsprogrammet och inom ramen för detta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I detta program skall främst rymmas strategiska näringslivssatsningar, inom de prioriteringar som anges i den nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Landsbygdsprogrammet kommer att finnas i frågor som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft och sysselsättning. Vägledande för avgränsningar mellan programmen är att Landsbygdsprogrammets målgrupper är snävare avgränsade i EU:s regelverk samt att åtgärderna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Vidare kommer Landsbygdsprogrammets åtgärder inom de fyra axlarna i första hand att utgå från landsbygdens resurser, lokala utvecklingsförutsättningar och mikroföretagande/småföretagande inom dessa ramar. Dessutom ska lokala insatser för skärgårdar och öar, samisk utveckling och rennäring samt service i första hand genomföras i Landsbygdsprogrammet där det finns en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och landsbygdens naturresurser och näringar. Det är framför allt inom landsbygdsprogrammets axel 3 som berör ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv samt en ökad livskvalitet som skärningspunkter mot de regionala strukturfondsprogrammen finns. Åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, axel 1, liksom åtgärder som syftar till att förbättra miljön och landskapet, axel 2, skall i första hand prövas inom landsbygdsprogrammet. Fiskeprogrammet De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska fiskerifonden (EFF) kommer att finns i större strategiska satsningar som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, t.ex. den framväxande fisketurismen och strukturer runt denna liksom kringverksamheter till ett småskaligt kust- och inlandsfiske; det kan handla om livsmiljö, kommunikationer, handel, hamnar, information, kompetensuppbyggnad m.m. Inom EFF stöds framför allt traditionell fiskenäring, men även diversifiering av verksamhet bl.a. i särskilda fiskeområden. De fiskeområden som blir utvalda skall vara storleksbegränsade och tillräckligt enhetliga geografiskt, ekonomiskt och socialt. Prioritet bör ges till glesbebyggda områden, eller områden med fiske på tillbakagång eller små fiskesamhällen. I övriga områden är landsbygdsprogrammet den huvudsakliga källan till ekonomiskt bidrag till denna typ av aktiviteter. Angränsande regionala strukturfondsprogram Småland med öarna gränsar till programområdena Sydsverige, Västsverige och Östra Mellansverige. Eftersom dessa är geografiskt bestämda, finns inte några avgränsningsproblem. Det handlar snarare om att fullfölja och utveckla de samarbeten på projekt- och programnivå som etablerades under föregående programperiod inom ramen för bland annat Mål 2 Södra, Mål 2 Öarna och de innovativa åtgärdsprogrammen. Genom avstämningar och samråd under programframtagandet samt genomförandet i senare skede skapas förutsättningar för samarbete över 11

12 gränserna. Inriktningen på tillgänglighet samt innovations- och entreprenörskapsfrågor i detta program gör det naturligt att t.ex. projekt rörande regionförstoring eller klusterprojekt ska kunna beröra flera län, flera programregioner och även landet som helhet. Programmen för Territoriellt samarbete Det nya målet för territoriellt samarbete utgör fortsättningen på gemenskapsinitiativet Interreg, men har givits en högre status och utgör ett av tre mål inom EU:s sammanhållningspolitik. Detta innebär att kraven på programinnehåll och strategiskt genomförande ökar. Samtliga län i Småland med öarna omfattas av minst två mål för territoriellt samarbete. Ett ökat samspel mellan de olika programformerna inom målet för territoriellt samarbete, liksom med övriga delar av EU:s strukturfonder, är därför önskvärt och nödvändigt. Det territoriella samarbetet bör integreras i programområdets utvecklingsplanering. Programmet möjliggör att delta i EG-kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring (regions för economic change) som innebär ett internationellt erfarenhetsutbyte mellan regioner. Synergier med andra gemenskapsprogram Gemenskapens ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) och Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (RP 7) skall stödja och komplettera varandra och ömsesidigt främja målen i Lissabonstrategin. Ramprogrammen stämmer väl in i de regionala prioriteringarna för området Småland med öarna, och bör således kunna bli användbara verktyg i det regionala utvecklingsarbetet och i genomförandet av programmet. 12

13 2 Strategisk inriktning Programmets syfte Det regionala strukurfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning syftar till att tillvarata regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden genom att skapa en hållbar tillväxt- och utvecklingsbefrämjande miljö. Beskrivning av programområdet Programområdet Småland med öarna ligger strategiskt i sydöstra Sverige. Östra delen är en integrerad del av Östersjöregionen, och västra delen ligger centralt mellan de tre svenska storstäderna. Programområdet omfattar fyra län (Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland), 34 kommuner och har ca invånare. Programområdet är till större delen skogbevuxet, och Småland är den region i landet som har den högsta skogstillväxten, men ett inte obetydligt småskaligt jordbruk bedrivs, i synnerhet kring de större sjöarna. I kustregionen och på Öland och Gotland är landskapet öppet och här är jordbruket mer intensivt. Programområdet är glest befolkat jämfört med övriga södra Sverige, och en relativt stor andel av befolkningen bor på landsbygden. Framför allt regionhuvudstäderna är dynamiska med ett diversifierat tjänsteutbud och högskolemiljöer. I likhet med den riksomfattande trenden upplever många mindre orter och kommuner en betydande utflyttning. Programområdet har sammantaget haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren, dock inte i nivå med riket som helhet. Den svagt positiva utvecklingen upprätthålls emellertid genom invandring från andra länder, vilket innebär att det inrikes flyttningsnettot är negativt. Den befintliga infrastrukturen har allt svårare att tillgodose behoven avseende trafikvolymer, transporttider och miljöhänsyn. Det gäller för både människor och gods. Mindre orter och landsbygdsbebyggelse blir för sin fortsatta utveckling alltmer beroende av goda transport- och pendlingsmöjligheter inom regionen. Regionen i sin helhet blir alltmer beroende av goda infrastrukturlösningar till omvärlden. Den glesa och spridda bebyggelsen gör det viktigt med en ITinfrastruktur av hög kvalitet och med stor kapacitet. Delar av regionen har en god IT-infrastruktur, men fortfarande finns det brister i såväl täckning som kapacitet. Flygplatser med reguljär passagerartrafik finns i olika delar av regionen. Gotland har färjeförbindelse med fastlandet, vilken tillsammans med flyget är av vital betydelse. Gotlands läge med nio mil till det svenska fastlandet och 13 mil till Lettland innebär, tillsammans med ett relativt lågt invånarantal och en liten, egen marknad, speciella förutsättningar. Möjligheterna till regionförstoring genom åtgärder i infrastrukturen är av naturliga skäl begränsade. Arbetsmarknaden för Småland sammantaget har historiskt varit gynnsam, med hög sysselsättning och låga arbetslöshets- och ohälsotal. Utbildningsnivån ökar, från en relativt låg nivå, och följer omställningen i näringslivet. Längs kusterna och på öarna är turistnäringen och den areella sektorn betydelsefulla näringar medan 13

14 inlandet främst präglats av tillverkande industri och skogsrelaterad industri. På fastlandet finns stora områden med skogar och sjöar, vilket utgör en stor potential för utvecklingen av turismen. Handelns betydelse ökar. Folkmängd, areal, folktäthet och tätortsgrad Folkmängd Landareal inv/km 2 Tätortsgrad 2005 (km 2 ) år 2000 (%) Småland med öarna Riket Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Andel av befolkningen inom olika områdestyper 2004 enligt Glesbygdsverkets definition (%) Glesbygd Tätortsnära landsbygd Tätort Småland med öarna Riket Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Programområdet har en omväxlande natur med många delvis unika naturtyper. Naturen spänner från Sydsvenska höglandets sjörika barrskogsområde med inslag av småskaligt jordbruk till kustregionens lövskogar, jordbruksbygder och skärgård och till öarnas särskilda natur med flackt landskap, jordbruksmark, ängs- och hedmark samt kontakten med öppet hav. De naturmässiga förutsättningarna avspeglar sig också i kulturmiljön. I det inre av Småland där möjligheterna att driva jordbruk har varit begränsade har mångsyssleriet utvecklats som en väg till försörjning. Ett småskaligt jord- och skogsbruk jämsides med industri- och bruksmiljöer är vanligt förekommande. Flera sådana bruksmiljöer är bevarade och är populära besöksmål. Vid kusten och på öarna har förutom jordbruket även fisket funnits som en utkomstmöjlighet och detta har då satt sin prägel på de kustnära orterna. Öland har sin särart med sin speciella naturoch kulturmiljö, bland annat alvaren, och där Södra Ölands odlingslandskap är upptaget på världsarvslistan som kulturarv. Gotland är ytterligare speciellt med de rika lämningar som finns från skilda tidsepoker. Även Visby innerstad återfinns på världsarvslistan. 14

15 Slutsatser av analysen Nedanstående slutsatser baseras på den analys- och tabelldel som återfinns i slutet av detta program. Där beskrivs i text och tabeller ett antal väsentliga parametrar som grund för ett försök till en sammanfattande analys för hela programområdet. Analysdelen avslutas med en så kallad SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Inledningsvis kan konstateras att en sammanhållen analys som gäller för hela programområdet svårligen låter sig göras med hänsyn till de stora olikheter som råder när det gäller såväl geografiska som kulturella förutsättningar. Dessutom är obalansen stor inom programområdet när det gäller utvecklingen i största allmänhet. Det finns expansiva delar med en god arbetsmarknad och en relativt gynnsam befolkningsutveckling, och det finns delar av programområdet som utan tvekan är på tillbakagång och har varit så under en längre tid. För att vända denna utveckling krävs insatser för näringslivsförnyelse och infrastruktursatsningar. Programområdet erbjuder en bra livsmiljö och en väl fungerande kommunal service. Kommunerna är ofta små vilket ger en närhet till beslutsfattarna och korta beslutsvägar. Tillgången till högre utbildning är god och finns på ett flertal orter med olika profiler. Här finns en attraktiv natur med en mångfald delvis unika naturtyper. Det samma gäller kulturmiljöerna där det finns representation på världsarvslistan. Avsaknaden av en storstad kan vara en nackdel när det gäller att attrahera ungdomar, men i stort finns ändå en miljö som är attraktiv för såväl boende som för turism. Det finns sammantaget goda möjligheter att aktivt marknadsföra programområdets attraktiva livsmiljö. Regionförstoring och regionförstärkning I syfte att nå en balanserad utveckling i hela programområdet finns det skäl att främja regionförstoring och regionförstärkning, även om sådana insatser inte är helt okontroversiella. De ekonomiska fördelarna kan bidra till en belastning för miljön och för människors sociala liv. Det är därför viktigt att insatser som stöds inom ramen för programmet genomförs på ett sätt som i största möjliga utsträckning undviker att öka miljöbelastningen, samtidigt som man möjliggör för fler individer oavsett kön, etnisk bakgrund, utbildningsnivå eller yrke att dra nytta av regionförstoringens och regionförstärkningens fördelar. För att uppnå en långsiktigt hållbar regionförstoring och regionförstärkning måste det finnas en klar koppling mellan infrastrukturåtgärder/investeringar och trafikering. Det är angeläget att skapa förutsättningar för lokalt och regionalt anpassade trafik- och transportlösningar med intermodalitet, d.v.s. byte från ett trafik- och transportslag till ett annat. Andra viktiga inslag är att skapa förutsättningar för miljöanpassade transporter samt att utveckla arbetet kring flexibla samverkansformer över administrativa gränser. Näringslivets utveckling och tillgången till service är de kanske enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att åstadkomma en vidgad geografi för invånarna i en region. Tillväxten hos en regions företag är beroende av snabba och bekväma 15

16 personresor, men också tillförlitliga och effektiva transporter av gods samt säker digital kommunikation. I ett program som syftar till ökad tillgänglighet samt regionförstoring och regionförstärkning bör dessa faktorer lyftas fram. Förändrad marknads- och konkurrenssituation Industriell produktion har varit av avgörande betydelse för förädlingsvärdet i näringslivet, men tendensen är att detta gradvis ersätts med ett ökande tjänsteinnehåll i industriella processer. Tillverkningsindustrin är mycket viktig för största delen av programområdet, både som arbetsgivare och motor för export och handel. Inom flera branscher finns mycket framgångsrika företag som samlar kompetens och teknik till programområdet. Generellt kommer en förnyad marknadsbild att krävas för många av programområdets företag. Utvecklingen innebär att tillverkningsindustrin omfattar allt flera funktioner, av allt större vikt för företagens konkurrenskraft, runt själva produktionsmomentet. Uppdelningen mellan tillverkande och tjänsteföretag blir med andra ord allt mindre relevant. Detta illustreras väl i den brittiska rapporten Making the Most of Production, vilket återges nedan: Utvecklingen av näringslivet pekar mot ökad internationalisering, ökad specialisering och differentiering samt en alltmer diffus gräns mellan produktion och tjänsteindustri. De förändrade marknadsvillkoren kommer att medföra nya utmaningar för merparten av programområdets näringsliv. Erfarenheten av tidigare förändringar pekar mot att framtidens näringsliv kommer att bygga på dagens styrkeområden, men bli mer kunskaps- och tjänsteintensiv. Innovationsprocessen En förnyelse och differentiering av näringslivet sker främst i högskoleregionerna, men även näringslivet i programorådet i övrigt uppvisar innovativa trender och i vissa fall ökad tillväxt och sysselsättning. De företag som etablerar sig har ofta ett högt kunskapsinnehåll och hög innovationsgrad. En utmaning är att denna förnyelse, med koppling till högskolorna/universiteten, sprids till övriga delar av programområdet. Företagen präglas idag av hög automatiseringsgrad och hög IT-mognad i en ofta rationell produktion med hög produktivitet. Kompletterat med ett ökat internationaliseringsarbete och förhöjt tjänsteutbud kan dessa styrkefaktorer skapa 16

17 förutsättningar för en hållbar tillväxt. För många företag kommer design och produktutvecklingsfrågor att inta en allt mer central roll. Vissa företag kommer att utvecklas från att vara underleverantör till att även kunna leverera egna produkter och tjänster. Företag med inriktning på privata tjänster och service, turistnäring och kreativa näringar behöver utveckla gemensamma stödstrategier och system. Samverkan med högskolor och universitet är idag svag i dessa näringar. Genom det regionala strukturfondsprogrammet kan programområdets deltagande i nationella och internationella branschprogram förstärkas, och förnyelsearbetet ges ökad kraft. Det offentliga har en viktig roll när det gäller att utveckla innovativa miljöer som företagen och blivande förtagare kan verka inom. Det är viktigt att aktörerna och de verksamheter de bedriver för ökad tillväxt också organiseras på ett sådant sätt att de samfällt bidrar till att generera tillväxt hos företagen inom prioriterade områden. Ett väl fungerande samspel behöver skapas mellan politiska institutioner, offentlig sektor, högskola och näringslivet. Det ökar företagens kunskap och leder till förnyelse och utveckling av t.ex. nya varor och tjänster, nya produktionsmetoder, distribution och marknadsföring samt ledning och organisering. Det är mycket angeläget att utveckla metoder för att öka kunskapsöverföringen mellan högskolan och näringslivet i båda riktningarna för att i högre grad kommersialisera resultaten av forskning och utveckling. Den traditionella näringslivsstrukturen har i många fall lett till en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkande industri. Detta har i sin tur lett till en starkt könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor och män befinner sig inom olika yrken, näringsgrenar och sektorer. Förändrade förutsättningar inom näringslivet kan på sikt komma att påverka dessa strukturer, vilket ytterligare kan öka nytänkande och innovationer. En förändringsfaktor är den sociala ekonomin, som bygger på människors kraft och vilja att arbeta för gemensamma mål och som kan ses som både komplement och alternativ till det privata och det offentliga. Utvecklingsmiljöer och kompetenscentrum En del företag har framgångsrikt anpassat sig till de förändrade marknadsvillkoren. För andra kommer det att medföra nya utmaningar. Ett antal traditionella tillverkande företag kommer dock sannolikt att finnas kvar för att tillgodose marknader som kännetecknas av höga transportkostnader relativt produktens värde eller behov av nära interaktion mellan kunder, producenter och leverantörer. Dessa företag kommer troligen att vara högt automatiserade och sysselsätta relativt få människor. Sysselsättningen kommer istället att finnas inom de tjänsteintensiva momenten av den nya tillverkningsindustrin. Företagens förmåga att anpassa sig till förändringarna kommer därför att vara av mycket stor betydelse för programområdets utveckling. Förmågan och viljan till förändring är till betydande del beroende på kompetensnivån i företagens lednings- och ägarkrets, varvid kompetensutveckling för dessa blir en angelägen fråga. En särskild viktig faktor i utvecklandet av innovationssystem och kluster som tillväxtmotorer är ett starkt förtroende mellan alla inblandade aktörer. En annan är att skapa en god och attraktivt livsmiljö för innovatörer, företagare och anställda. Här kan programområdet naturligt konkurrera med en unik natur- och kultur miljö, som även den kan utvecklas och förstärkas. Framför allt finns det en stor kraft i att 17

18 nyttja kulturen som utvecklingsfaktor när det gäller att förstärka de innovativa miljöerna. Starka innovativa miljöer bidrar till att öka regionernas attraktivitet. Ett strategiskt och väl förankrat arbete med regionalt varumärkesbyggande och marknadsföring är viktigt för att ytterligare stärka regionernas attraktions- och konkurrenskraft. Generellt är regional profilering och regionalt varumärkesbyggande verkningsfullt, och effektivt såväl när det gäller att skapa en attraktionskraft kring regioner för bosättning, turism eller företagsetableringar som för försäljning av produkter och tjänster från regioner. Entreprenörskap Den regionala utvecklingen tenderar att bli allt mer beroende av att näringslivet har en kritisk massa sett både till mängden företag och till dess mångfald. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera behovet av enskilda individer, entreprenörer, vars drivkraft är avgörande för ett företags tillkomst och utveckling. För en region handlar det mycket om att utveckla ett tillåtande och kreativt klimat som lockar till sig och stimulerar tillväxten av entreprenörer som vill starta och utveckla företag. Det är viktigt att stimulera kvinnors och mäns kreativitet och företagsamhet redan i tidig ålder. Aktiviteter i gymnasieskolan och på högskolenivå är grundläggande för att bejaka, stärka och stimulera elevers/studenters kreativitet. En ökad samverkan mellan skolan och näringslivet är också viktig för den framtida kompetensförsörjningen i företagen. Här handlar det ofta om attityder till att arbeta inom vissa branscher, men också att skapa en förståelse för och kunskap om vilka kompetenser som kommer att krävas i framtiden för att upprätthålla ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den fysiska infrastrukturen för det livslånga lärandet, vilken i nuläget i huvudsak är utbyggd, är viktig, men ökad samverkan mellan olika aktörer inom utbildningsväsendet och näringslivet är av lika stor betydelse. Kapitalförsörjning Tillgången på kapital är en grundförutsättning för etablering av företag och tillväxt i befintliga företag, bl.a. för att kunna utveckla idéer som befinner sig i ett tidigt skede. Den existerande kapitalförsörjningsmarkanden inom programområdet bedöms av många som förhållandevis liten. Såväl det geografiska som psykologiska avståndet till de relativt väl fungerande kapitalförsörjningsmarknaderna i storstadsområdena är stort. Antalet aktörer är förhållandevis få och aktiviteten hos aktörerna skulle kunna vara mer omfattande. Bristen på tillgängligt kapital i kombination med företagsekonomisk kompetens betraktas som ett par av de största hindren för att skapa och utveckla företag inom programområdet. Problemet är särskilt stort för nystartade företag, särskilt företagare med icke-traditionell bakgrund, starkt expansiva företag och innovationsföretag. Även den grupp av företag som är föremål för generationsväxling har ett stort behov av kapital. Genom att komplettera den privata kapitalmarknaden med offentliga medel kan man skapa villkor som även attraherar ett större privat kapital. Att attrahera nya investerare ger ökade möjligheter att nå en större målgrupp bland programområdets företag. 18

19 Nya produkter och tjänster Kustregionen och öarna har en delvis annan inriktning på näringslivet, där den areella sektorn och turismen är mer framträdande än i andra delar. Förutsättningarna för en hållbar turism och turistnäring är dock utmärkta i hela programområdet, och produkterna utvecklas kontinuerligt. Verksamheten är ännu starkt årstidberoende, och Östersjöns hälsotillstånd är av avgörande betydelse för mycket av sommarturismen. Företag i traditionella branscher såsom handel eller tillverkningsföretag, exempelvis glas, söker sig till bredare helhetsupplevelser. En pågående branschglidning ger tillväxtmöjligheter. Energi- och miljöteknik är ett område där programområdet ligger i framkant. Här finns goda möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster för att stärka företagens konkurrenskraft samt för att bidra till en miljödriven tillväxt. Det finns en ökad internationell efterfrågan av dessa produkter och tjänster vilket innebär goda exportmöjligheter för programområdets företag. Det finns också stora möjligheter till fortsatt utveckling av alternativa energislag, exempelvis vindkraft, etanolframställning för bränsleändamål och energigrödor. Programområdet har med sina starka areella näringar goda förutsättningar att ligga i framkant i den utvecklingen. De areella näringarna har haft, och kommer även i framtiden att ha, stor betydelse för programområdet. Såväl jordbrukssektorn som skogs- och trärelaterad industri har betydande utvecklingspotential, även i verksamheter utanför jord- och skogsbruk, t.ex. turistnäring. Ett utvecklat informationssamhälle Vi står inför nya förändringar som till och med verkar större än de vi hittills fått uppleva och i centrum för dessa förändringar finns informationsteknik som drivkraft och möjliggörare. Industrisamhället har redan under en längre tid levt i symbios med denna vår nästa samhällsform och vi vet redan en hel del om hur det nya samhället ser ut. Informationssamhället innebär bl.a. att anställda i serviceyrken ökar snabbt samtidigt som de etablerade näringarna effektiviseras med hjälp av ny teknik. Förändringarna innebär möjligheter, men också påfrestningar för vårt samhälle. I den bästa av världar skapar IT bättre förutsättningar att tillgängliggöra olika delar av samhället, t.ex. utbildning, kultur, kulturarv, historia och demokrati, för alla delar av befolkningen. Med hänsyn till programområdets förutsättningar är det uppenbart att satsningar som ökar IT-användningen ger upphov till nya produkter och tjänster inom såväl nya som etablerade näringar. Tjänster som ökar tillgängligheten till kunskap, information och kontakter är viktiga, inte minst på Gotland. Kännetecknande för sådana satsningar bör vara att nya grupper engageras i arbetet och att samarbetet söker nya former som går över geografiska, organisatoriska och andra traditionella gränser. En sådan utveckling öppnar upp möjligheter för flera att ta del av teknikutvecklingen. Hållbar energi Programområdet har utmärkta möjligheter för elproduktion via vindkraft, liksom för produktion av biobränslen och biodrivmedel. Bioenergin har förutsättningar att spela en växande roll för utvecklingen inom värme, el och fordonsbränsle. Områd- 19

20 en som träförädling, ekologisk mat och miljöteknik är styrkor i programområdet, vilka med stöd kan utvecklas och både bidra till att miljömålen nås och till ekonomisk tillväxt genom exportmöjligheter. I ett hållbarhetsperspektiv är tillgången på träråvara och industrin kopplad till detta positivt. Trä är också ett förnybart material som finner fler och fler användningsområden. Utvecklingsinsatser och forskning sker på detta område bland annat inom ramen för klusterverksamheten. Klustersamarbetena är i flera fall länsöverskridande och omfattar ett flertal branscher. Den goda tillgången på skogsråvara är även betydelsefull ur energiproduktionssynpunkt. Transportinfrastruktur med intermodal inriktning Förnyelsen av näringslivet är till stor del beroende av god infrastruktur och tillgång till kompetent arbetskraft. Av miljöhänsyn är det önskvärt att trafikflöden i så hög utsträckning som möjligt flyttas till järnvägsnätet. Genom att utveckla infrastrukturen ökar möjligheten att bo kvar i hela programområdet och pendla till attraktiva arbetsplatser eller studier. Det ger företagen tillgång till arbetskraft och ökar deras konkurrenskraft mätt som transporttid och -kostnader. Gotland har, för svenska förhållanden, unika behov av en väl fungerande färje- och flygtrafik. Ett modernt och väl fungerande transportsystem är som nämnts en viktig förutsättning för att skapa positiv och hållbar regional utveckling. För Småland med öarna, och i synnerhet Gotland med sin geografiska särställning, är god infrastruktur och väl fungerande intermodala trafikanläggningar i anslutning till denna infrastruktur mycket viktigt. Tillgången till vägar av god standard är, tillsammans med moderna och väl fungerande järnvägs-, flyg- och sjöförbindelser, avgörande för att uppnå önskvärd regionförstoring och regionförstärkning. Genom insatser i infrastrukturen på olika håll ökar möjligheterna att inom rimlig restid nå ett större utbud av arbetstillfällen inom olika sektorer. Det blir naturligtvis även lättare att nå andra typer av verksamheter och service av olika slag samt att kunna bo kvar på en ort och arbeta på en annan. Kvinnor och mäns resmönster ser olika ut. Kvinnor arbetar i större utsträckning än män nära hemmet, vilket kan förklaras av att ett stort antal kvinnor arbetar inom offentlig sektor och tar ett större ansvar för hem och barn. Transportnätet bör utformas med hänsyn till kvinnor och mäns olika behov. Entreprenörskap med grund i kulturarv och tradition Naturmiljöer, kultur och kulturarv har fått ökad betydelse för regioners innovativa utveckling och konkurrenskraft. De kreativa näringarna bidrar till att skapa attraktiva miljöer som drar till sig entreprenörer och innovatörer. De bidrar också till en ökad innovationsgrad inom de mer traditionella tjänste- och tillverkningsföretagen. Ett väl utvecklat, bevarat och tillgängliggjort natur- och kulturarv bidrar också till att skapa attraktiva miljöer för såväl boende och besökare som företag. Natur- och kulturmiljön är också viktig som en grund för att utveckla företag inom turistnäringen. Mer samarbete, ny teknik, nya produkter och samverkan med högskola / universitet ger möjligheter till ökad konkurrenskraft för dessa företag. 20

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten RSK-130-2011 Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 TU1UT

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Strukturfondspartnerskapsmöte 150615

Strukturfondspartnerskapsmöte 150615 Strukturfondspartnerskapsmöte 150615 - Ansökningsomgångar - Urvalskriterier - Gränsöverskridande projekt - Bredbandsutlysning 1 Inkomna ansökningar 2015-03-10 Insatsområde Antal ansökningar Ansökt belopp

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning.

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1305-0691 Landstingsstyrelsen landstin&sstyr&se* 13*18 00020 Inriktning kommande strukturfondsprogram Föredragande landstingsråd:

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Internationellt program för Karlskrona kommun. Karlskrona kommun och dess bolag

Internationellt program för Karlskrona kommun. Karlskrona kommun och dess bolag Internationellt program för Karlskrona kommun Fastställt av: Fastställt: Diarienummer: Ansvar för revidering: Gäller för: Omprövas: Ersätter: Kommunfullmäktige 2014-02-13 40 KS.2013.297.105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förändra, förbättra och förstärka!

Förändra, förbättra och förstärka! Förändra, förbättra och förstärka! Intryck och avtryck från Skåne-Blekinge april 2007 april 2013 Stefan Larsson Tillväxtverkets programkontor Skåne-Blekinge Sverige och sammanhållningspolitiken Under 2007

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:92

Regeringens proposition 2006/07:92 Regeringens proposition 2006/07:92 Lag om strukturfondspartnerskap Prop. 2006/07:92 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Maud Olofsson (Näringsdepartementet)

Läs mer