Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 för Småland med öarna"

Transkript

1 Bilaga 9 till regeringsbeslut I 5 N2006/9256/RUT Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län) Förslag till operativt program CCI 2007SE162PO002

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...6 Ansatsen för detta program...6 Programprocessen...8 Avgränsning till andra program STRATEGISK INRIKTNING...13 Programmets syfte...13 Beskrivning av programområdet...13 Slutsatser av analysen...15 Erfarenheter från programperioden Motiv för prioriteringar för programframtagandet...24 Programmål...25 Metod...26 Sammanfattning av förhandsutvärdering ( ex ante )...26 Sammanfattning av miljökonsekvensbedömningen INSATSOMRÅDEN...29 Tillgänglighet...29 Innovation och förnyelse...35 Tekniskt stöd GENOMFÖRANDET AV DET REGIONALA STRUKTURFONDS- PROGRAMMET...46 Inledning...46 Övergripande genomförandestruktur...46 Förvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet...47 Från ansökan till beslut...49 Ansökan om stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden...49 Urvalskriterier...50 Medfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmar

4 Medfinansiering...50 Det finansiella flödet mellan Europeiska kommissionen och Sverige...51 Flödet från rekvisition till utbetalning till stödmottagare...53 Rapportering av oegentligheter till byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) för medel ur den regionala utvecklingsfonden...53 Övervakningskommittén...54 Strukturfondspartnerskapet...55 Hållbar utveckling och horisontella kriterier...56 Klassificeringskriterier för de horisontella kriterierna...58 Kontrollsystem...59 Ramprogram...60 Direkta stöd till företag...60 Programmet uppföljnings och utvärderingssystem...61 Uppföljningssystem...61 Utvärdering...62 Datasystem - projekt och handläggningssystem...64 Information ANALYS AV REGIONEN...66 Befolkning utveckling och struktur...66 Arbetsmarknad...70 Näringsliv och företagande...77 Produktion...81 Utbildningsnivå...83 Löne- och inkomstnivå...84 Ohälsa...85 Energi och CO Hållbar utveckling...87 SWOT-analys...91 SWOT-analys

5 6 FINANSIERINGSTABELLER...93 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Indikatorer Preliminär uppdelning i kategorier av den planerade användningen av stödet från ERUF Miljökonsekvensbeskrivning Särskild sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken Förhandsutvärdering 5

6 1 Inledning Ansatsen för detta program Det operativa programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna tar sin utgångspunkt i följande EG-förordningar: Gemenskapens strategiska riktlinjer för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Rådets förordning EG nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar: Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). De svenska dokument som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är: Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Näringsdepartementets direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, De fyra ingående länens regionala utvecklingsprogram (RUP) eller motsvarande och de regionala tillväxtprogrammen (RTP) samt länens regionala miljömål med åtgärdsprogram. Erfarenheter och resultat från annat programarbete. 6

7 Detta innebär att programmet väger ihop det regionala utvecklingsperspektivet med de nationella prioriteringarna och de riktlinjer som Europeiska Unionens Råd formulerat. Programmet tar också hänsyn till de erfarenheter som finns från innevarande programperiods Mål 2 Södra, Mål 2 Öarna och program. Vår ansats är att ta tillvara de resurser och den förmåga programområdet har för att skapa en hållbar tillväxt- och utvecklingsbefrämjande miljö i linje med de intentioner som såväl EU som Sverige har. Vi gör det genom att stödja den handlingskraft som finns, skapa utrymme för nytänkande och innovativa lösningar samt stimulera strukturpåverkande insatser för att öka samarbetet och dynamiken inom programområdet. Vi gör det genom att stödja nya och innovativa idéer som bryter den traditionella arbetsmarknaden. Vi gör det också genom att uppmuntra insatser som innehåller internationellt samarbete och utbyte. Programmets ansats är också en hållbar utveckling i hela området. Åtgärder och projekt ska kunna visa hur de påverkar samhället på såväl lång som kort sikt miljömässigt, ekonomiskt och socialt/kulturellt. Programmet ska väga fördelar mot nackdelar och ge uttryck för ett helhetstänkande där hållbarhetsaspekten finns med hela tiden. Miljö, jämställdhet, folkhälsa samt integration och mångfald måste förankras som en nödvändig del av, men också som en drivkraft i utvecklingsarbetet på den lokala nivån. Projekten kan då få den önskade inriktningen mot dessa horisontella mål. Programmet ska skapa ett tydligt regionalt mervärde. Med det avses att programmet utgår ifrån det regionala, snarare än det lokala, perspektivet. Det innebär också att programmet lägger stor vikt vid att projekten ska lämna ett tydligt avtryck och ge möjligheter till att utvecklingsarbetet drivs vidare efter projektavslut. Programmets ska stimulera gränsöverskridande projekt. Det innebär att projekt ska, för att få stöd från programmet, vara så utformade att det gynnar utvecklingen av flera parter och/eller geografiska delar i programområdet. Det ger inte bara egennytta utan också en större nytta för fler, och bidrar till att generera hållbar tillväxt i hela programområdet. Den nationella programstrukturen, dvs. den geografiska indelningen i NUTS 2-områden 1, bör inte utgöra något hinder för samarbete. Programmet ska även ha en strukturpåverkande inriktning. Programmet ska stimulera till förändrade och förbättrade samarbetsformer inom både mjuka och hårda områden. Det kan exempelvis handla om attitydpåverkan som syftar till att undanröja hinder för innovativa samarbeten eller att rent tekniskt underlätta för människor att röra sig över administrativa gränser genom att samordna trafikeringssystem. Regional utveckling hänger intimt samman med internationaliseringen som kommer att beaktas inom alla åtgärder i programmet. Rörligheten är idag stor när det gäller personer, varor, tjänster och kapital. Internationellt samarbete och utbyte ska leda till ökad förståelse för omvärlden och dess förutsättningar, samtidigt som 1 NUTS är den regionala indelningen som används inom EU för statistikredovisning. NUTS 2 utgörs i Sverige av riksområden (8 programområden, varav ett är Småland med öarna. 7

8 insatser ska göras för att utveckla och fördjupa det internationella samarbetet. Ambitionen är att samarbetet ska leda till ökad internationell konkurrenskraft genom att bygga på och bidra till ett utökat geografiskt och tematiskt samarbete mellan samhälle, högskola/forskning och näringsliv. Det internationella perspektivet är också viktigt när vi ser till naturmiljö, kultur och kulturarv. Samarbetet ska dessutom leda till konkret nytta för näringslivet med betoning på små och medelstora företag. Ett sätt att uppnå det är att under programgenomförandet ta tillvara erfarenheter från andra genomförda program vid finansieringen av nya projekt. Programprocessen Programmet är framtaget i en nära dialog och samlad process mellan de fyra länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland. En särskild skrivargrupp med representanter från varje regions ledning har tagit fram underlag som sedan successivt sammanställts och harmoniserats i ett gemensamt arbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län som samordnare. Under processen har fem programutkast varit föremål för förankring i respektive län på olika sätt. Bland annat har samtliga regioners ledningar behandlat materialet vid flera tillfällen. Parallellt har samtliga i programområdet ingående kommuner, landsting, regionala myndigheter, näringslivet, arbetsmarknadens parter, företrädare för den sociala ekonomin samt ideella organisationer och ett antal andra aktörer, haft möjlighet att lämna synpunkter vid länsvisa partnerskapsmöten. Ett för hela programområdet gemensamt partnerskapsmöte har också genomförts den 6 oktober med representanter från de länsvisa partnerskapen. Slutligen har partnerskapen samt allmänheten haft möjlighet att lämna synpunkter via Länsstyrelsen i Jönköpings läns hemsida. Detta slutliga förslag har tillstyrkts av de fyra regionernas ansvariga styrelser eller motsvarande. Analysarbetet och val av strategi och insatsområden/prioriteringar har till största del utgått från det arbete som gjorts eller pågått parallellt för att ta fram de Regionala Utvecklingsprogrammen (RUP) och de Regionala Tillväxtprogrammen (RTP). Olika regionala experter inom områdena miljö, jämställdhet och integration har dessutom bidragit med särskilt analysarbete när det gäller de horisontella målen och vissa andra fördjupningar. Som framgår mer utförligt nedan (avsnitt B 5) innebär det att de prioriteringar som valts i detta program stämmer väl överens med det regionala fokus som regionerna har valt i gällande RUP och RTP eller i dem som är under utarbetande. Avgränsning till andra program Programperioden kommer att innebära en ökad samordning mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Hela Sverige omfattas av regionala strukturfondsprogram (ERUF) och ett nationellt strukturfondsprogram (ESF) för regional konkurrenskraft och sysselsättning, vilket kräver en samordning av genomförandet av insatser, inte minst inom det för bägge fonderna gemensamma partnerskapet på regional nivå. Till 8

9 detta kommer program inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska fiskerifonden (EFF), andra gemenskapsprogram samt nationella program. Detta avsnitt behandlar frågor om samordning och samarbete med andra EU-program samt vissa nationella program. I fokus står hur olika program kan stödja varandra för att uppnå de övergripande mål som gäller för sammanhållningspolitiken och särskilt inriktningen på tillväxtpolitiken enligt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Programområdet Småland med öarna omfattas eller berörs under kommande programperiod av ett stort antal EU-program, där de som är mest relevanta i detta sammanhang återfinns i matrisen nedan. De flesta av programmen är under utarbetande och i flera fall kommer regionala anpassningar och planer att färdigställas i ett senare skede, varför detaljfrågor om avgränsningar och stödbarhet komma att slutligt bestämmas längre fram och i många fall först under de olika programmens genomförande. EU-program EUfond Övergripande syfte Geografi Operativt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning NUTS II-området Småland med öarna ESF Stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning Nationellt program med en regional plan för NUTS II-området Småland med öarna Landsbygdsprogrammet EJFLU Uppnå en ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program Mellersta Östersjön Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program; Sydöstra Östersjön. Territoriellt samarbete Öresund, Kattegatt och Skagerack. Territoriellt samarbete; Transnationella program Östersjön ERUF ERUF ERUF Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja samarbete, nätverk och åtgärder som leder till en integrerad territoriell utveckling Territoriellt samarbete; ERUF Främja samarbete, nätverk Västra Länsvisa genomförandestrategier Gotlands-, Gävleborgs-; Uppsala-, Stockholms-, Sörmlands-, Örebro, Västmanlands-, och Östergötlands län samt regioner i Finland, Estland och Lettland Skåne, Blekinge, Kalmar län (Kronoberg och Jönköping som s.k. 20 % län), Szczecinski. Koszanlinski, Slupski, Klaipeda. Kronoberg och Jönköping som 20 % områden i ÖKSprogrammet Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, norra Polen, norra Tyskland, Danmark, Norge, västra Ryssland, Vitryssland, Ukraina 9

10 Transnationella program Nordsjön och åtgärder som leder till en integrerad territoriell utveckling Nationellt fiskeprogram EFF Att stödja en hållbar utveckling och förbättring av livskvalitet samt upprätthålla det ekonomiska och sociala välståndet inom dessa områden. Götalandsregionen, Halland, Kronobergs län, Skåne, Danmark, norra Tyskland, Nederländerna, norra Belgien, västra England och Skottland Prioritet kommer att ges till glesbebyggda områden, områden med ett fiske på nedgång eller små fiskesamhällen. Nationellt ESF-program Ett förslag till ett nationellt programmet för Europeiska socialfonden (ESF) utarbetas av Arbetsmarknadsdepartementet. Inom ramen för detta program kommer åtta regionala planer att tas fram på regional nivå för samma geografiska områden som de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning Det nationella programmet kommer att omfatta följande riktlinjer i den nationella strategin: Främja en sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. Underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom otraditionella insatser. Förebygga och motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. Förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna genom innovativa insatser. Tioprocentsregeln medger kombinerade insatser ERUF ESF Regelverket för (Rådets förordning (EG) nr1083/2006, artikel 34.2) medger att ett belopp motsvarande upp till tio procent av budgeten för varje insatsområde får användas för att finansiera sådana insatser som faller inom ramen för den andra strukturfonden, dvs. regelverket för den Europeiska socialfonden (Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006) och vice versa för det nationella strukturfondsprogrammet för den Europeiska socialfonden. Denna flexibilitet skall utnyttjas inom programmets insatsområden exklusive insatsområdet för tekniskt stöd under förutsättning att dessa insatser är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna. Huvudprincipen är dock att den Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar de insatser som faller inom ramen för regelverket för denna fond och vice versa för den Europeiska socialfonden. 10

11 Landsbygdsprogrammet Insatser för att gynna landsbygdens utveckling genomförs både inom Landsbygdsprogrammet och inom ramen för detta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I detta program skall främst rymmas strategiska näringslivssatsningar, inom de prioriteringar som anges i den nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Landsbygdsprogrammet kommer att finnas i frågor som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft och sysselsättning. Vägledande för avgränsningar mellan programmen är att Landsbygdsprogrammets målgrupper är snävare avgränsade i EU:s regelverk samt att åtgärderna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Vidare kommer Landsbygdsprogrammets åtgärder inom de fyra axlarna i första hand att utgå från landsbygdens resurser, lokala utvecklingsförutsättningar och mikroföretagande/småföretagande inom dessa ramar. Dessutom ska lokala insatser för skärgårdar och öar, samisk utveckling och rennäring samt service i första hand genomföras i Landsbygdsprogrammet där det finns en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och landsbygdens naturresurser och näringar. Det är framför allt inom landsbygdsprogrammets axel 3 som berör ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv samt en ökad livskvalitet som skärningspunkter mot de regionala strukturfondsprogrammen finns. Åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, axel 1, liksom åtgärder som syftar till att förbättra miljön och landskapet, axel 2, skall i första hand prövas inom landsbygdsprogrammet. Fiskeprogrammet De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska fiskerifonden (EFF) kommer att finns i större strategiska satsningar som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, t.ex. den framväxande fisketurismen och strukturer runt denna liksom kringverksamheter till ett småskaligt kust- och inlandsfiske; det kan handla om livsmiljö, kommunikationer, handel, hamnar, information, kompetensuppbyggnad m.m. Inom EFF stöds framför allt traditionell fiskenäring, men även diversifiering av verksamhet bl.a. i särskilda fiskeområden. De fiskeområden som blir utvalda skall vara storleksbegränsade och tillräckligt enhetliga geografiskt, ekonomiskt och socialt. Prioritet bör ges till glesbebyggda områden, eller områden med fiske på tillbakagång eller små fiskesamhällen. I övriga områden är landsbygdsprogrammet den huvudsakliga källan till ekonomiskt bidrag till denna typ av aktiviteter. Angränsande regionala strukturfondsprogram Småland med öarna gränsar till programområdena Sydsverige, Västsverige och Östra Mellansverige. Eftersom dessa är geografiskt bestämda, finns inte några avgränsningsproblem. Det handlar snarare om att fullfölja och utveckla de samarbeten på projekt- och programnivå som etablerades under föregående programperiod inom ramen för bland annat Mål 2 Södra, Mål 2 Öarna och de innovativa åtgärdsprogrammen. Genom avstämningar och samråd under programframtagandet samt genomförandet i senare skede skapas förutsättningar för samarbete över 11

12 gränserna. Inriktningen på tillgänglighet samt innovations- och entreprenörskapsfrågor i detta program gör det naturligt att t.ex. projekt rörande regionförstoring eller klusterprojekt ska kunna beröra flera län, flera programregioner och även landet som helhet. Programmen för Territoriellt samarbete Det nya målet för territoriellt samarbete utgör fortsättningen på gemenskapsinitiativet Interreg, men har givits en högre status och utgör ett av tre mål inom EU:s sammanhållningspolitik. Detta innebär att kraven på programinnehåll och strategiskt genomförande ökar. Samtliga län i Småland med öarna omfattas av minst två mål för territoriellt samarbete. Ett ökat samspel mellan de olika programformerna inom målet för territoriellt samarbete, liksom med övriga delar av EU:s strukturfonder, är därför önskvärt och nödvändigt. Det territoriella samarbetet bör integreras i programområdets utvecklingsplanering. Programmet möjliggör att delta i EG-kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring (regions för economic change) som innebär ett internationellt erfarenhetsutbyte mellan regioner. Synergier med andra gemenskapsprogram Gemenskapens ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) och Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (RP 7) skall stödja och komplettera varandra och ömsesidigt främja målen i Lissabonstrategin. Ramprogrammen stämmer väl in i de regionala prioriteringarna för området Småland med öarna, och bör således kunna bli användbara verktyg i det regionala utvecklingsarbetet och i genomförandet av programmet. 12

13 2 Strategisk inriktning Programmets syfte Det regionala strukurfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning syftar till att tillvarata regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden genom att skapa en hållbar tillväxt- och utvecklingsbefrämjande miljö. Beskrivning av programområdet Programområdet Småland med öarna ligger strategiskt i sydöstra Sverige. Östra delen är en integrerad del av Östersjöregionen, och västra delen ligger centralt mellan de tre svenska storstäderna. Programområdet omfattar fyra län (Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland), 34 kommuner och har ca invånare. Programområdet är till större delen skogbevuxet, och Småland är den region i landet som har den högsta skogstillväxten, men ett inte obetydligt småskaligt jordbruk bedrivs, i synnerhet kring de större sjöarna. I kustregionen och på Öland och Gotland är landskapet öppet och här är jordbruket mer intensivt. Programområdet är glest befolkat jämfört med övriga södra Sverige, och en relativt stor andel av befolkningen bor på landsbygden. Framför allt regionhuvudstäderna är dynamiska med ett diversifierat tjänsteutbud och högskolemiljöer. I likhet med den riksomfattande trenden upplever många mindre orter och kommuner en betydande utflyttning. Programområdet har sammantaget haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren, dock inte i nivå med riket som helhet. Den svagt positiva utvecklingen upprätthålls emellertid genom invandring från andra länder, vilket innebär att det inrikes flyttningsnettot är negativt. Den befintliga infrastrukturen har allt svårare att tillgodose behoven avseende trafikvolymer, transporttider och miljöhänsyn. Det gäller för både människor och gods. Mindre orter och landsbygdsbebyggelse blir för sin fortsatta utveckling alltmer beroende av goda transport- och pendlingsmöjligheter inom regionen. Regionen i sin helhet blir alltmer beroende av goda infrastrukturlösningar till omvärlden. Den glesa och spridda bebyggelsen gör det viktigt med en ITinfrastruktur av hög kvalitet och med stor kapacitet. Delar av regionen har en god IT-infrastruktur, men fortfarande finns det brister i såväl täckning som kapacitet. Flygplatser med reguljär passagerartrafik finns i olika delar av regionen. Gotland har färjeförbindelse med fastlandet, vilken tillsammans med flyget är av vital betydelse. Gotlands läge med nio mil till det svenska fastlandet och 13 mil till Lettland innebär, tillsammans med ett relativt lågt invånarantal och en liten, egen marknad, speciella förutsättningar. Möjligheterna till regionförstoring genom åtgärder i infrastrukturen är av naturliga skäl begränsade. Arbetsmarknaden för Småland sammantaget har historiskt varit gynnsam, med hög sysselsättning och låga arbetslöshets- och ohälsotal. Utbildningsnivån ökar, från en relativt låg nivå, och följer omställningen i näringslivet. Längs kusterna och på öarna är turistnäringen och den areella sektorn betydelsefulla näringar medan 13

14 inlandet främst präglats av tillverkande industri och skogsrelaterad industri. På fastlandet finns stora områden med skogar och sjöar, vilket utgör en stor potential för utvecklingen av turismen. Handelns betydelse ökar. Folkmängd, areal, folktäthet och tätortsgrad Folkmängd Landareal inv/km 2 Tätortsgrad 2005 (km 2 ) år 2000 (%) Småland med öarna Riket Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Andel av befolkningen inom olika områdestyper 2004 enligt Glesbygdsverkets definition (%) Glesbygd Tätortsnära landsbygd Tätort Småland med öarna Riket Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Programområdet har en omväxlande natur med många delvis unika naturtyper. Naturen spänner från Sydsvenska höglandets sjörika barrskogsområde med inslag av småskaligt jordbruk till kustregionens lövskogar, jordbruksbygder och skärgård och till öarnas särskilda natur med flackt landskap, jordbruksmark, ängs- och hedmark samt kontakten med öppet hav. De naturmässiga förutsättningarna avspeglar sig också i kulturmiljön. I det inre av Småland där möjligheterna att driva jordbruk har varit begränsade har mångsyssleriet utvecklats som en väg till försörjning. Ett småskaligt jord- och skogsbruk jämsides med industri- och bruksmiljöer är vanligt förekommande. Flera sådana bruksmiljöer är bevarade och är populära besöksmål. Vid kusten och på öarna har förutom jordbruket även fisket funnits som en utkomstmöjlighet och detta har då satt sin prägel på de kustnära orterna. Öland har sin särart med sin speciella naturoch kulturmiljö, bland annat alvaren, och där Södra Ölands odlingslandskap är upptaget på världsarvslistan som kulturarv. Gotland är ytterligare speciellt med de rika lämningar som finns från skilda tidsepoker. Även Visby innerstad återfinns på världsarvslistan. 14

15 Slutsatser av analysen Nedanstående slutsatser baseras på den analys- och tabelldel som återfinns i slutet av detta program. Där beskrivs i text och tabeller ett antal väsentliga parametrar som grund för ett försök till en sammanfattande analys för hela programområdet. Analysdelen avslutas med en så kallad SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Inledningsvis kan konstateras att en sammanhållen analys som gäller för hela programområdet svårligen låter sig göras med hänsyn till de stora olikheter som råder när det gäller såväl geografiska som kulturella förutsättningar. Dessutom är obalansen stor inom programområdet när det gäller utvecklingen i största allmänhet. Det finns expansiva delar med en god arbetsmarknad och en relativt gynnsam befolkningsutveckling, och det finns delar av programområdet som utan tvekan är på tillbakagång och har varit så under en längre tid. För att vända denna utveckling krävs insatser för näringslivsförnyelse och infrastruktursatsningar. Programområdet erbjuder en bra livsmiljö och en väl fungerande kommunal service. Kommunerna är ofta små vilket ger en närhet till beslutsfattarna och korta beslutsvägar. Tillgången till högre utbildning är god och finns på ett flertal orter med olika profiler. Här finns en attraktiv natur med en mångfald delvis unika naturtyper. Det samma gäller kulturmiljöerna där det finns representation på världsarvslistan. Avsaknaden av en storstad kan vara en nackdel när det gäller att attrahera ungdomar, men i stort finns ändå en miljö som är attraktiv för såväl boende som för turism. Det finns sammantaget goda möjligheter att aktivt marknadsföra programområdets attraktiva livsmiljö. Regionförstoring och regionförstärkning I syfte att nå en balanserad utveckling i hela programområdet finns det skäl att främja regionförstoring och regionförstärkning, även om sådana insatser inte är helt okontroversiella. De ekonomiska fördelarna kan bidra till en belastning för miljön och för människors sociala liv. Det är därför viktigt att insatser som stöds inom ramen för programmet genomförs på ett sätt som i största möjliga utsträckning undviker att öka miljöbelastningen, samtidigt som man möjliggör för fler individer oavsett kön, etnisk bakgrund, utbildningsnivå eller yrke att dra nytta av regionförstoringens och regionförstärkningens fördelar. För att uppnå en långsiktigt hållbar regionförstoring och regionförstärkning måste det finnas en klar koppling mellan infrastrukturåtgärder/investeringar och trafikering. Det är angeläget att skapa förutsättningar för lokalt och regionalt anpassade trafik- och transportlösningar med intermodalitet, d.v.s. byte från ett trafik- och transportslag till ett annat. Andra viktiga inslag är att skapa förutsättningar för miljöanpassade transporter samt att utveckla arbetet kring flexibla samverkansformer över administrativa gränser. Näringslivets utveckling och tillgången till service är de kanske enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att åstadkomma en vidgad geografi för invånarna i en region. Tillväxten hos en regions företag är beroende av snabba och bekväma 15

16 personresor, men också tillförlitliga och effektiva transporter av gods samt säker digital kommunikation. I ett program som syftar till ökad tillgänglighet samt regionförstoring och regionförstärkning bör dessa faktorer lyftas fram. Förändrad marknads- och konkurrenssituation Industriell produktion har varit av avgörande betydelse för förädlingsvärdet i näringslivet, men tendensen är att detta gradvis ersätts med ett ökande tjänsteinnehåll i industriella processer. Tillverkningsindustrin är mycket viktig för största delen av programområdet, både som arbetsgivare och motor för export och handel. Inom flera branscher finns mycket framgångsrika företag som samlar kompetens och teknik till programområdet. Generellt kommer en förnyad marknadsbild att krävas för många av programområdets företag. Utvecklingen innebär att tillverkningsindustrin omfattar allt flera funktioner, av allt större vikt för företagens konkurrenskraft, runt själva produktionsmomentet. Uppdelningen mellan tillverkande och tjänsteföretag blir med andra ord allt mindre relevant. Detta illustreras väl i den brittiska rapporten Making the Most of Production, vilket återges nedan: Utvecklingen av näringslivet pekar mot ökad internationalisering, ökad specialisering och differentiering samt en alltmer diffus gräns mellan produktion och tjänsteindustri. De förändrade marknadsvillkoren kommer att medföra nya utmaningar för merparten av programområdets näringsliv. Erfarenheten av tidigare förändringar pekar mot att framtidens näringsliv kommer att bygga på dagens styrkeområden, men bli mer kunskaps- och tjänsteintensiv. Innovationsprocessen En förnyelse och differentiering av näringslivet sker främst i högskoleregionerna, men även näringslivet i programorådet i övrigt uppvisar innovativa trender och i vissa fall ökad tillväxt och sysselsättning. De företag som etablerar sig har ofta ett högt kunskapsinnehåll och hög innovationsgrad. En utmaning är att denna förnyelse, med koppling till högskolorna/universiteten, sprids till övriga delar av programområdet. Företagen präglas idag av hög automatiseringsgrad och hög IT-mognad i en ofta rationell produktion med hög produktivitet. Kompletterat med ett ökat internationaliseringsarbete och förhöjt tjänsteutbud kan dessa styrkefaktorer skapa 16

17 förutsättningar för en hållbar tillväxt. För många företag kommer design och produktutvecklingsfrågor att inta en allt mer central roll. Vissa företag kommer att utvecklas från att vara underleverantör till att även kunna leverera egna produkter och tjänster. Företag med inriktning på privata tjänster och service, turistnäring och kreativa näringar behöver utveckla gemensamma stödstrategier och system. Samverkan med högskolor och universitet är idag svag i dessa näringar. Genom det regionala strukturfondsprogrammet kan programområdets deltagande i nationella och internationella branschprogram förstärkas, och förnyelsearbetet ges ökad kraft. Det offentliga har en viktig roll när det gäller att utveckla innovativa miljöer som företagen och blivande förtagare kan verka inom. Det är viktigt att aktörerna och de verksamheter de bedriver för ökad tillväxt också organiseras på ett sådant sätt att de samfällt bidrar till att generera tillväxt hos företagen inom prioriterade områden. Ett väl fungerande samspel behöver skapas mellan politiska institutioner, offentlig sektor, högskola och näringslivet. Det ökar företagens kunskap och leder till förnyelse och utveckling av t.ex. nya varor och tjänster, nya produktionsmetoder, distribution och marknadsföring samt ledning och organisering. Det är mycket angeläget att utveckla metoder för att öka kunskapsöverföringen mellan högskolan och näringslivet i båda riktningarna för att i högre grad kommersialisera resultaten av forskning och utveckling. Den traditionella näringslivsstrukturen har i många fall lett till en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkande industri. Detta har i sin tur lett till en starkt könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor och män befinner sig inom olika yrken, näringsgrenar och sektorer. Förändrade förutsättningar inom näringslivet kan på sikt komma att påverka dessa strukturer, vilket ytterligare kan öka nytänkande och innovationer. En förändringsfaktor är den sociala ekonomin, som bygger på människors kraft och vilja att arbeta för gemensamma mål och som kan ses som både komplement och alternativ till det privata och det offentliga. Utvecklingsmiljöer och kompetenscentrum En del företag har framgångsrikt anpassat sig till de förändrade marknadsvillkoren. För andra kommer det att medföra nya utmaningar. Ett antal traditionella tillverkande företag kommer dock sannolikt att finnas kvar för att tillgodose marknader som kännetecknas av höga transportkostnader relativt produktens värde eller behov av nära interaktion mellan kunder, producenter och leverantörer. Dessa företag kommer troligen att vara högt automatiserade och sysselsätta relativt få människor. Sysselsättningen kommer istället att finnas inom de tjänsteintensiva momenten av den nya tillverkningsindustrin. Företagens förmåga att anpassa sig till förändringarna kommer därför att vara av mycket stor betydelse för programområdets utveckling. Förmågan och viljan till förändring är till betydande del beroende på kompetensnivån i företagens lednings- och ägarkrets, varvid kompetensutveckling för dessa blir en angelägen fråga. En särskild viktig faktor i utvecklandet av innovationssystem och kluster som tillväxtmotorer är ett starkt förtroende mellan alla inblandade aktörer. En annan är att skapa en god och attraktivt livsmiljö för innovatörer, företagare och anställda. Här kan programområdet naturligt konkurrera med en unik natur- och kultur miljö, som även den kan utvecklas och förstärkas. Framför allt finns det en stor kraft i att 17

18 nyttja kulturen som utvecklingsfaktor när det gäller att förstärka de innovativa miljöerna. Starka innovativa miljöer bidrar till att öka regionernas attraktivitet. Ett strategiskt och väl förankrat arbete med regionalt varumärkesbyggande och marknadsföring är viktigt för att ytterligare stärka regionernas attraktions- och konkurrenskraft. Generellt är regional profilering och regionalt varumärkesbyggande verkningsfullt, och effektivt såväl när det gäller att skapa en attraktionskraft kring regioner för bosättning, turism eller företagsetableringar som för försäljning av produkter och tjänster från regioner. Entreprenörskap Den regionala utvecklingen tenderar att bli allt mer beroende av att näringslivet har en kritisk massa sett både till mängden företag och till dess mångfald. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera behovet av enskilda individer, entreprenörer, vars drivkraft är avgörande för ett företags tillkomst och utveckling. För en region handlar det mycket om att utveckla ett tillåtande och kreativt klimat som lockar till sig och stimulerar tillväxten av entreprenörer som vill starta och utveckla företag. Det är viktigt att stimulera kvinnors och mäns kreativitet och företagsamhet redan i tidig ålder. Aktiviteter i gymnasieskolan och på högskolenivå är grundläggande för att bejaka, stärka och stimulera elevers/studenters kreativitet. En ökad samverkan mellan skolan och näringslivet är också viktig för den framtida kompetensförsörjningen i företagen. Här handlar det ofta om attityder till att arbeta inom vissa branscher, men också att skapa en förståelse för och kunskap om vilka kompetenser som kommer att krävas i framtiden för att upprätthålla ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den fysiska infrastrukturen för det livslånga lärandet, vilken i nuläget i huvudsak är utbyggd, är viktig, men ökad samverkan mellan olika aktörer inom utbildningsväsendet och näringslivet är av lika stor betydelse. Kapitalförsörjning Tillgången på kapital är en grundförutsättning för etablering av företag och tillväxt i befintliga företag, bl.a. för att kunna utveckla idéer som befinner sig i ett tidigt skede. Den existerande kapitalförsörjningsmarkanden inom programområdet bedöms av många som förhållandevis liten. Såväl det geografiska som psykologiska avståndet till de relativt väl fungerande kapitalförsörjningsmarknaderna i storstadsområdena är stort. Antalet aktörer är förhållandevis få och aktiviteten hos aktörerna skulle kunna vara mer omfattande. Bristen på tillgängligt kapital i kombination med företagsekonomisk kompetens betraktas som ett par av de största hindren för att skapa och utveckla företag inom programområdet. Problemet är särskilt stort för nystartade företag, särskilt företagare med icke-traditionell bakgrund, starkt expansiva företag och innovationsföretag. Även den grupp av företag som är föremål för generationsväxling har ett stort behov av kapital. Genom att komplettera den privata kapitalmarknaden med offentliga medel kan man skapa villkor som även attraherar ett större privat kapital. Att attrahera nya investerare ger ökade möjligheter att nå en större målgrupp bland programområdets företag. 18

19 Nya produkter och tjänster Kustregionen och öarna har en delvis annan inriktning på näringslivet, där den areella sektorn och turismen är mer framträdande än i andra delar. Förutsättningarna för en hållbar turism och turistnäring är dock utmärkta i hela programområdet, och produkterna utvecklas kontinuerligt. Verksamheten är ännu starkt årstidberoende, och Östersjöns hälsotillstånd är av avgörande betydelse för mycket av sommarturismen. Företag i traditionella branscher såsom handel eller tillverkningsföretag, exempelvis glas, söker sig till bredare helhetsupplevelser. En pågående branschglidning ger tillväxtmöjligheter. Energi- och miljöteknik är ett område där programområdet ligger i framkant. Här finns goda möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster för att stärka företagens konkurrenskraft samt för att bidra till en miljödriven tillväxt. Det finns en ökad internationell efterfrågan av dessa produkter och tjänster vilket innebär goda exportmöjligheter för programområdets företag. Det finns också stora möjligheter till fortsatt utveckling av alternativa energislag, exempelvis vindkraft, etanolframställning för bränsleändamål och energigrödor. Programområdet har med sina starka areella näringar goda förutsättningar att ligga i framkant i den utvecklingen. De areella näringarna har haft, och kommer även i framtiden att ha, stor betydelse för programområdet. Såväl jordbrukssektorn som skogs- och trärelaterad industri har betydande utvecklingspotential, även i verksamheter utanför jord- och skogsbruk, t.ex. turistnäring. Ett utvecklat informationssamhälle Vi står inför nya förändringar som till och med verkar större än de vi hittills fått uppleva och i centrum för dessa förändringar finns informationsteknik som drivkraft och möjliggörare. Industrisamhället har redan under en längre tid levt i symbios med denna vår nästa samhällsform och vi vet redan en hel del om hur det nya samhället ser ut. Informationssamhället innebär bl.a. att anställda i serviceyrken ökar snabbt samtidigt som de etablerade näringarna effektiviseras med hjälp av ny teknik. Förändringarna innebär möjligheter, men också påfrestningar för vårt samhälle. I den bästa av världar skapar IT bättre förutsättningar att tillgängliggöra olika delar av samhället, t.ex. utbildning, kultur, kulturarv, historia och demokrati, för alla delar av befolkningen. Med hänsyn till programområdets förutsättningar är det uppenbart att satsningar som ökar IT-användningen ger upphov till nya produkter och tjänster inom såväl nya som etablerade näringar. Tjänster som ökar tillgängligheten till kunskap, information och kontakter är viktiga, inte minst på Gotland. Kännetecknande för sådana satsningar bör vara att nya grupper engageras i arbetet och att samarbetet söker nya former som går över geografiska, organisatoriska och andra traditionella gränser. En sådan utveckling öppnar upp möjligheter för flera att ta del av teknikutvecklingen. Hållbar energi Programområdet har utmärkta möjligheter för elproduktion via vindkraft, liksom för produktion av biobränslen och biodrivmedel. Bioenergin har förutsättningar att spela en växande roll för utvecklingen inom värme, el och fordonsbränsle. Områd- 19

20 en som träförädling, ekologisk mat och miljöteknik är styrkor i programområdet, vilka med stöd kan utvecklas och både bidra till att miljömålen nås och till ekonomisk tillväxt genom exportmöjligheter. I ett hållbarhetsperspektiv är tillgången på träråvara och industrin kopplad till detta positivt. Trä är också ett förnybart material som finner fler och fler användningsområden. Utvecklingsinsatser och forskning sker på detta område bland annat inom ramen för klusterverksamheten. Klustersamarbetena är i flera fall länsöverskridande och omfattar ett flertal branscher. Den goda tillgången på skogsråvara är även betydelsefull ur energiproduktionssynpunkt. Transportinfrastruktur med intermodal inriktning Förnyelsen av näringslivet är till stor del beroende av god infrastruktur och tillgång till kompetent arbetskraft. Av miljöhänsyn är det önskvärt att trafikflöden i så hög utsträckning som möjligt flyttas till järnvägsnätet. Genom att utveckla infrastrukturen ökar möjligheten att bo kvar i hela programområdet och pendla till attraktiva arbetsplatser eller studier. Det ger företagen tillgång till arbetskraft och ökar deras konkurrenskraft mätt som transporttid och -kostnader. Gotland har, för svenska förhållanden, unika behov av en väl fungerande färje- och flygtrafik. Ett modernt och väl fungerande transportsystem är som nämnts en viktig förutsättning för att skapa positiv och hållbar regional utveckling. För Småland med öarna, och i synnerhet Gotland med sin geografiska särställning, är god infrastruktur och väl fungerande intermodala trafikanläggningar i anslutning till denna infrastruktur mycket viktigt. Tillgången till vägar av god standard är, tillsammans med moderna och väl fungerande järnvägs-, flyg- och sjöförbindelser, avgörande för att uppnå önskvärd regionförstoring och regionförstärkning. Genom insatser i infrastrukturen på olika håll ökar möjligheterna att inom rimlig restid nå ett större utbud av arbetstillfällen inom olika sektorer. Det blir naturligtvis även lättare att nå andra typer av verksamheter och service av olika slag samt att kunna bo kvar på en ort och arbeta på en annan. Kvinnor och mäns resmönster ser olika ut. Kvinnor arbetar i större utsträckning än män nära hemmet, vilket kan förklaras av att ett stort antal kvinnor arbetar inom offentlig sektor och tar ett större ansvar för hem och barn. Transportnätet bör utformas med hänsyn till kvinnor och mäns olika behov. Entreprenörskap med grund i kulturarv och tradition Naturmiljöer, kultur och kulturarv har fått ökad betydelse för regioners innovativa utveckling och konkurrenskraft. De kreativa näringarna bidrar till att skapa attraktiva miljöer som drar till sig entreprenörer och innovatörer. De bidrar också till en ökad innovationsgrad inom de mer traditionella tjänste- och tillverkningsföretagen. Ett väl utvecklat, bevarat och tillgängliggjort natur- och kulturarv bidrar också till att skapa attraktiva miljöer för såväl boende och besökare som företag. Natur- och kulturmiljön är också viktig som en grund för att utveckla företag inom turistnäringen. Mer samarbete, ny teknik, nya produkter och samverkan med högskola / universitet ger möjligheter till ökad konkurrenskraft för dessa företag. 20

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman EU 2020 är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Den har tre prioriteringar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige.

Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige. Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige. Europaforum Norra Sverige

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström Vad säger utvärderingen av Leader 2007-2013? Preliminära resultat Cecilia Waldenström 2015-10-07 Utvärderingen av Leader 2007-2013 1. Frågorna och hur vi jobbat 2. Leadermetoden - tillämpas den? 3. Projektens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012 Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer