LANDSTINGS- REVISORERNA

Transkript

1 LANDSTINGS- REVISORERNA Projektrapport nr 11/2008 Beställar- och avtalsstyrning av busstrafik Revisionskontoret bedömer att beställar- och avtalsstyrningen i huvudsak är ändamålsenlig utifrån fullmäktiges direktiv och styrelsens beslut, dock finns en förbättringspotential. Närmare hälften av bussavtalen löper tillsvidare. Enligt LOU ska avtalstiden vara fastställd dvs tillsvidareavtal eller avtal som löper vidare så länge ingen uppsägning sker ska inte tillämpas. Förutsättningarna för avtalsstyrning skiljer sig åt i länet då de äldsta avtalen har svagare drivkrafter mot kvalitet. Avtalskonstruktionerna för busstrafiken har fokus på kvalitet och är inte utformade för att stimulera ökat resande. Avtalen har utvecklats mot att bli allt mer omfattande och detaljinriktade vilket kan motverka överblick och att önskad styreffekt uppnås. Inrättandet av Team Buss, dvs en kontaktpunkt inom SL för alla frågor som rör bussaffären, är positivt men verksamheten har otydligt ansvar och lite befogenheter. Dialogen mellan parterna kan förbättras. SL kan analysera och dra nytta av kapacitetsutnyttjandet inom busstrafiken i högre utsträckning för en bättre planering och ökad effektivitet. Postadress: Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, Box 22230, Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, Stockholm, T Rådhuset Telefon: Fax: E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Hemsida:

2

3 RK Revisionskontoret Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund Inriktning; revisionella frågor och avgränsning Granskningens uppläggning 2 2 KONSULTENS IAKTTAGELSER 2 3 REVISIONSKONTORETS IAKTTAGELSER OCH SLUTSATSER Styrningen mot ökad andel resenärer och mot kostnadseffektivitet kan öka Närmare häften av avtalen är tillsvidareavtal Avtalsuppföljningen har haft brister Inrättandet av Team Buss är positivt men verksamheten saknar befogenhet i många frågor Jämförelser av kvalitet görs men jämförelser av produktiviteten kan utvecklas 5 Bilaga: Konsultrapport

4 Revisionskontoret Utgångspunkter 1.1 Bakgrund SL har en beställarroll med ansvar för att det finns ett system av kollektiva resmöjligheter i länet. Grunden i beställarstyrning är att utifrån behov beställa kollektivtrafik via avtal. I genomgång av rapporter från den löpande granskningen samt projektrapporter som avser SL:s ansvarsområde har det framkommit indikationer på brister i styrningen och internkontrollen i form av bristande avtalsuppföljning. 1.2 Inriktning; revisionella frågor och avgränsning Den övergripande revisionsfrågan som granskningen ska besvara är om SL har en ändamålsenlig beställar- och avtalsstyrning av busstrafiken utifrån fullmäktiges direktiv och styrelsens beslut. Den övergripande revisionsfrågan har brutits ned i fem områden och preciserats i följande underliggande frågeställningar: Målstyrning: Finns en ändamålsenlig styrning i avtalen gentemot de mål som fullmäktige och SL lagt fast (tillförlitlighet, kvalitet etc)? Beställning av trafikförändringar: Är den årliga processen för upphandling/beställning av trafikförändringar ändamålsenlig? Uppföljning och kontroll: Har SL kontroll över de samlade avtalen/tilläggsavtalen? Sker en uppföljning av avtalen på ett ändamålsenligt sätt? Vidtas erforderliga ändringar? Resultat; jämförelser: Vilka jämförelser av resultatet kan göras för olika avtalsområden (tillförlitlighet, kvalitet, produktivitet)? Utvärdering: Tar SL tillvara erfarenheter och lärdomar under avtalsperioden för att använda dessa i kommande trafikupphandlingar? Utgångspunkten för granskningen har inriktats mot de avtal som träffats under 2006 och 2007 för att identifiera hur uppföljningen av avtalen har utformats och hur SL i praktiken följer upp de ingångna avtalen. Som referens till dessa avtal har ett avtal från 1993 studerats för att se hur avtalen utvecklats över tiden. En genomgång av budget- och andra styrdokument från landstingsfullmäktige och SL:s egen styrelse har gjorts för att identifiera uppdrag och styrsignaler som förväntats påverka utformningen av trafikavtalen.

5 Revisionskontoret Granskningens uppläggning Granskningen har i huvudsak genomförts med hjälp av en konsult (se bifogad rapport). Revisionskontoret har medverkat vid majoriteten av de genomförda intervjuerna. 2 Konsultens iakttagelser Inrättandet av Team Buss i november 2007 har enligt anlitad konsult förbättrat förutsättningarna för en mer ändamålsenlig beställar- och avtalsstyrning av busstrafiken. Team Buss ska vara kontaktpunkten inom SL för alla frågor som rör bussaffären. Intervjuerna bekräftar att tanken med Team Buss är ändamålsenlig. Team Buss har ett budgetutrymme som främst ska användas i syfte att öka kvalitet och NöjdKundIndex (NKI). Beslut som behöver tas inom befintliga avtal tas normalt under respektive ansvar i linjeorganisationen, vilket innebär att ansvarsfördelningen och beslutsordningen inte förändrats i och med inrättandet av Team Buss. Entreprenörerna har en positiv inställning till inrättandet av Team Buss. De anser att bildandet av Team Buss är ändamålsenlig. Kritik som framförs är att det saknas en dialog mellan parterna bl a kring utvecklingsfrågor och att vissa frågor kan bli svåra att hantera då SL:s representanter för dessa frågor inte alltid närvarar. SL:s hantering av avtalstillämpningen har tidigare kännetecknats av en mer pragmatisk inställning än vad som nu är gällande. Det har fått till följd att entreprenörerna upplever att förutsättningarna för lämnade anbud har förändrats då avtalstillämpningen nu sker mer strikt. Konsulten bedömer att SL:s beställar- och avtalsstyrning av busstrafiken i huvudsak är ändamålsenlig. Faktorer som enligt konsulten kan ha negativ inverkan på effektiviteten är t ex följande: Nära hälften av de busstrafikavtal som finns är tillsvidareavtal. Enligt LOU ska avtalstiden vara fastställd. Det finns flera generationer av avtalskonstruktioner där de äldsta innehåller svagare drivkrafter till kvalitet. Avtalen har utvecklats till att bli både omfattande och detaljinriktade vilket kan motverka att önskad styreffekt uppnås. Det finns en osäkerhet om avvikelserapporteringen från entreprenörerna är rättvisande. SL saknar för närvarande tillräckliga möjligheter att kontrollera entreprenörernas rapportering.

6 Revisionskontoret Härigenom finns en risk att det uppkommer en bristande överensstämmelse mellan betalning och leverans. Team Buss har ett otydligt ansvar och inga befogenheter. För närvarande fungerar inte dialogen mellan Team Buss och entreprenörerna på ett konstruktivt sätt. SL analyserar inte kapacitetsutnyttjandet inom busstrafiken i den utsträckning som borde ske. Styrningen av kostnadseffektiviteten är svag. Se i övrigt Bilaga 1. Beställar- och avtalsstyrning av busstrafik 3 Revisionskontorets iakttagelser och slutsatser Revisionskontoret bedömer, liksom konsulten att SL:s beställar- och avtalsstyrning i huvudsak är ändamålsenlig och i linje fullmäktiges direktiv och styrelsens beslut. Samtidigt finns utrymme för förbättringar. Revisionskontoret vill med anledning av den genomförda granskningen för egen del särskilt betona följande aspekter. 3.1 Styrningen mot ökad andel resenärer och mot kostnadseffektivitet kan öka I beställar- och avtalsstyrningen är resenärsperspektivet i fokus med krav på tillgänglighet och kvalitet. Avtalen styr inte direkt mot att öka andelen resenärer i busstrafiken utan att det beställda utbudet av trafik ska motsvara kraven. Den årliga processen för upphandling/beställning av busstrafik är i huvudsak ändamålsenlig. Beställningen av busstrafiken har en tydlig tidplan som dock kan uppfattas som snäv, men den begränsas av att busstrafiken är uppdelad på vinter- och sommartrafik. Busstrafiken är dimensionerad efter högtrafik. Mätningar görs regelbundet via ATR (Automatisk Trafik Räkning) över kapacitetsutnyttjandet men informationen utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning för ställningstagande om utökning, reducering eller omprioritering av kapacitetsutnyttjandet vilket kan leda till effektivitetsförluster och därmed ökade kostnader.

7 Revisionskontoret Närmare häften av avtalen är tillsvidareavtal Närmare hälften av de nuvarande bussavtalen är tillsvidareavtal vilket strider mot LOU 1. Brommaavtalet tecknades t ex 1993 och har nu tillämpats i 15 år och Tyresöavtalet tecknades 1995 och har nu tillämpats i 13 år. Takten i genomförandet av konkurrensupphandlingar är inte helt tillfredställande då flera av tillsvidareavtalen har förlängts trots att det första slutåret löpt ut. 3.3 Avtalsuppföljningen har haft brister SL håller för närvarande på att inrätta en avtalsdatabas men har ännu inte slutfört detta, vilket leder till att kännedomen om innehållet i avtalen och överblickbarheten försvåras. Avtalen för busstrafiken är tecknade under tre generationer vilket gör att förutsättningarna för avtalsstyrningen skiljer sig åt i länet då de äldsta avtalen har svagare drivkrafter mot kvalitet. Avtalskonstruktionerna har utvecklats mot en detaljinriktning som leder till att överblick och uppföljning av avtalen kräver mycket resurser. Det kan leda till att önskad styreffekt motverkas. Incitamenten i avtalen består av bonus och viten, där viten används i en högre utsträckning. Enligt entreprenörerna kan dessa kan ibland vara kontraproduktiva. Avtalskonstruktionerna för busstrafiken har fokus på kvalitet och är inte utformade för att stimulera ökat resande. Tillämpningen av avtalen sker mer strikt från och med år 2008 vilket påverkar entreprenörerna som tidigare har upplevt att SL har hanterat avtalen på ett mer pragmatiskt sätt och inte lagt ned så mycket uppföljningsresurser på detta. 3.4 Inrättandet av Team Buss är positivt men verksamheten saknar befogenhet i många frågor I konsultrapporten framgår att inrättandet av Team Buss innebär att förutsättningarna för SL:s uppföljning av busstrafiken har förbättrats. Bildandet av Team Buss har dock inte förändrat den huvudsakliga ansvars- och beslutsordningen i organisationen utan kan ses som en samlad arbetsgrupp 1 LOU har from den 1 januari 2008 ersatts av Förordning (2007:1099) om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

8 Revisionskontoret för SL:s kompetenser med ansvar för busstrafiken. Tidigare var entreprenörerna i kontakterna med SL tvungna att vända sig till olika avdelningar i olika frågor. Team Buss saknar dock befogenheter i många frågor vilket gör att beslut fördröjs då budgeten för beställningarna finns på kontraktsavdelningen. Entreprenörerna saknar en dialog med SL och uppfattar att mötena med Team Buss endast hanterar rapportering av uppföljning men utvecklingsfrågor diskuteras inte. Frågor från entreprenörerna har tidigare haft långa återkopplingstider från SL:s sida. Det finns vidare ett utvecklingsråd per avtalsområde med möten två gånger per år. Syftet med råden är strategiskt arbete och långsiktig kvalitetsutveckling av bussaffären. Rådet ska samordna pågående upphandlingsprojekt samt övriga projekt som rör buss. Deltagare i utvecklingsrådet ska vara hela Team Buss och nätverket för buss vid behov. Nätverket buss består av kompetens som deltar vid behov och sammansättningen kan förändras över tiden. Här deltar också deltagare från respektive entreprenör. Informationen från utvecklingsråden förs inte ut i SL:s organisation i den utsträckning som är önskvärt enligt flera av de intervjuade. Entreprenörerna efterlyser också en ökad dialog rörande utvecklingsfrågor 3.5 Jämförelser av kvalitet görs men jämförelser av produktiviteten kan utvecklas Det görs övergripande sammanställningar av skilda parametrar för samtliga bussavtal. Sammanlagt finns 34 uppföljningsparametrar specificerade varav 6 som affärsutvecklarna svarar för. Nedan redovisas några exempel på parametrar.

9

10 Beställar- och avtalsstyrning av busstrafik Rapport På uppdrag av Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting Gunnar Uhlin

11 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE STYRNING AV BUSSTRAFIK BUSSTRAFIKAVTAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGES STYRNING AV SL SLS STYRNING TRAFIKAVTAL FÖRVALTNING AV BUSSAVTALEN

12 1 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning av om SL har en ändamålsenlig avtals- och beställarstyrning för busstrafiken utifrån fullmäktiges direktiv och styrelsens beslut. Baserat på de iakttagelser som har gjorts i denna granskning kan det konstateras att SLs beställar- och avtalsstyrning i huvudsak är ändamålsenlig. Denna slutsats grundas i första hand på följande iakttagelser: Det finns ett samband mellan fullmäktiges mål med trafikverksamheten och inriktningen på SLs interna styrning av kollektivtrafiken med buss. Fullmäktiges mål omsätts i strategisk plattform, verksamhetsplan, inriktningsbeslut för SLs upphandling. Den strategi och modell för upphandling som tillämpas samt utformningen av avtal står i överensstämmelse med SLs styrelses inriktningsbeslut. De incitament och punktviten som tillförts avtalen stödjer möjligheten till måluppfyllelse. Den uppföljning av avtalen som görs är relevant. Inrättandet av Team Buss stärker möjligheten till ett samordnat, enhetligt och avtalsenligt agerande. Inriktningen mot en tydligare roll som beställare med en striktare tillämpning av avtalen. Även om den grundläggande bedömningen är positiv har det gjorts iakttagelser av faktorer som kan ha en negativ inverkan på förutsättningarna till effektivitet. Exempel på detta utgörs av: Nära hälften av de busstrafikavtal som finns är tills vidareavtal. Enligt LOU skall avtalstiden vara fastställd. Det finns flera generationer av avtalskonstruktioner där de äldsta innehåller svagare drivkrafter till kvalitet. Detta leder till att det finns skillnader i förutsättningar för avtalsstyrning och kvalitet i olika delar av länet. Avtalen har utvecklats till att bli både omfattande och detaljinriktade vilket kan motverka att önskad styreffekt uppnås. Det finns en osäkerhet om avvikelserapporteringen från entreprenörerna är rättvisande. SL saknar för närvarande tillräckliga möjligheter att kontrollera entreprenörernas rapportering. Härigenom finns en risk att det uppkommer en bristande överensstämmelse mellan betalning och leverans. Team Buss har ett otydligt ansvar och inga befogenheter. För närvarande fungerar inte dialogen mellan Team Buss och entreprenörerna på ett konstruktivt sätt. SL följer inte upp och analyserar kapacitetsutnyttjandet inom busstrafiken. Styrningen av kostnadseffektiviteten är svag. 3

13 För att kunna förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig avtals- och beställarstyrning föreslås att följande rekommendationer: Åtgärder bör vidtas för att tills vidareavtalen inom rimlig tid ska kunna ersättas av tidsbegränsade avtal Undersök förutsättningarna för att genomföra funktionsupphandling av busstrafikavtal Stärk styrningen av kostnadseffektiviteten Analysera fortlöpande kapacitetsutnyttjandet inom busstrafiken Arbetet med att färdigställa avtalsdatabasen bör prioriteras Överväg att låta Team Buss få ett resultatansvar för busstrafiken 4

14 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt bolagsordningen för Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) skall bolaget bl.a. svara för planering och upphandling av erforderliga trafiktjänster. SL ska med andra ord, för att säkerställa en ändamålsenlig tillgång till allmän kollektivtrafik, upphandla trafikutövare. Styrningen av verksamheten utövas i första hand genom utformningen av förfrågningsunderlag och uppföljning av träffade avtal. I planeringen inför denna granskning har revisionskontoret gjort en genomgång av rapporter från den löpande granskningen, landstingsrevisorernas årsrapport för SL samt de projektrapporter som avser SLs ansvarsområde. Av genomgången har framkommit indikationer på brister i internkontrollen som visar sig i form av bristande avtalsuppföljning. I landstingsrevisorernas revisionsplan för 2008 planeras en granskning av avtalsstyrning och upphandling för busstrafik. 2.2 Syfte Den övergripande revisionsfrågan som granskningen skall besvara är om SL har en ändamålsenlig avtals- och beställarstyrning för busstrafiken utifrån fullmäktiges direktiv och styrelsens beslut Frågeställningar Den övergripande revisionsfrågan har brutits ned i fem områden och preciserats i underliggande frågeställningar: Målstyrning Finns en ändamålsenlig styrning i avtalen gentemot de mål som landstingsfullmäktige och SL lagt fast (tillförlitlighet, kvalitet, etc.)? Beställning av trafikförändringar Är den årliga processen för upphandling/beställning av trafikförändringar ändamålsenlig? Uppföljning och kontroll Har SL kontroll över de samlade avtalen/tilläggsavtalen? Sker en uppföljning av avtalen på ett ändamålsenligt sätt? Vidtas erforderliga förändringar? Jämförelser av resultat Vilka jämförelser av resultatet kan göras för olika avtalsområden (tillförlitlighet, kvalitet, produktivitet)? Utvärdering Tar SL tillvara erfarenheter och lärdomar under avtalsperioden för att använda dessa i kommande trafikupphandlingar? 5

15 2.3 Granskningens genomförande Genomgång av styrsignaler som riktar sig till upphandlad trafik En analys har gjorts av budget- och andra styrdokument från landstingsfullmäktige och SLs egen styrelse för att identifiera centrala uppdrag och styrsignaler i övrigt som kan förväntas påverka utformningen av trafikavtalen Granskning av avtal I granskningen har de upphandlingar av busstrafik som gjordes under 2006 och 2007 varit utgångspunkten. I första hand har granskningen inriktats mot de avtal som träffats för att identifiera hur ägarens styrning avspeglas i utformningen av avtalen och uppföljningen av avtalen. De avtal som ingåtts under 2006 och 2007 är följande: Distrikt Startår Avtalsbelopp Operatör Prognos 2008 Järfälla/Upplandsbro Swebus Södertälje Swebus Solna/Sundbyberg Busslink Sollentuna Busslink Nynäshamn Busslink För att få en referens till aktuella avtal har avtalet från 1993 mellan SL och Swebus om trafiken inom Bromma/Ekerö studerats Intervjuer med företrädare för SL och operatörer Intervjuer har genomförts med företrädare för SL för att få information om hur avtalsstyrning och uppföljning genomförs. Även företrädare för Swebus och Busslink har intervjuats med syfte att få information om hur operatörerna hanterar uppföljning och återrapportering av genomförd trafikverksamhet Granskningsmaterial och intervjuer Följande utgör exempel på material som har samlats in och analyserats: Mål och uppdrag från landstingsfullmäktige Beslut och styrdokument från SL Avtal avseende för granskningen aktuella upphandlingar För granskningen relevanta processbeskrivningar Sammanställningar från uppföljning av avtalen Intervjuer har genomförts med: 6

16 Intervjuer med företrädare inom SL representerande Tjänsteförrättande trafikdirektör Teamledare Bolagsjurist Kontraktschef Controller Affärsutvecklare (buss) Upphandlingsstrateg Representanter från Trafikutövare Swebus Busslink 7

17 3 Styrning av busstrafik 3.1 Busstrafikavtal SL har i dag 17 olika bussavtal (egentligen 18 med Tynningö). Den beräknade kostnaden 2008 för avtalen motsvarar sammanlagt ca mkr. Skillnaden i årskostnaden mellan de olika avtalsområdena ligger i intervallet mkr. Avtalen har tecknats under perioden De äldsta avtalen d.v.s. de som slöts under perioden är samtliga (8 avtal) tillsvidareavtal. Dessa avtal motsvarar i sin tur ca. 57 % av den totala kostnaden F.n. är det två entreprenörer, Swebus och Busslink, som svarar för utförandet av busstrafiken. Fr.o.m. våren 2009 tillkommer Arriva som vann den senaste upphandlingen Arriva fick ansvaret för busstrafiken i två avtalsområden. Enligt planerna skulle övertagandet ha skett under hösten 2008 men p.g.a. överklaganden har tiden för avtalsstart förskjutits Kommentar Busstrafiken skiljer sig åt i förhållande till övriga trafikslag genom att den är uppdelad i ett flertal avtalsområden. För tunnelbanetrafiken och pendeltågstrafiken finns tre respektive ett trafikavtal. Det som dock utgör ett problem i detta sammanhang är inte antalet avtal i sig utan snarare att det finns olika generationer av avtalskonstruktioner. Det som främst skiljer dessa avtalsgenerationer åt är vilka drivkrafter som tillförts avtalen för att uppnå SLs övergripande mål med trafiken. Förekomsten av avtal med olika karaktär är ett förhållande som försvårar en samlad och enhetlig avtalsstyrning vilket i sin tur kan motverka möjligheten att erbjuda en likvärdig kvalitet på busstrafiken inom länet. Enligt LOU skall avtalstiden vara fastställd, d.v.s. tills vidareavtal eller avtal som löper vidare så länge ingen uppsägning sker skall inte tillämpas. Att genomföra upphandlingar av busstrafikavtal är en arbets- och tidskrävande process. Även utarbetandet av anbud kräver ett omfattande arbete av anbudsgivarna. Utifrån de skälen är det knappast rimligt att inom en begränsad tid kunna förnya samtliga avtal. Enligt SLs plan för upphandling av buss- och spårtrafik kommer två av de gamla avtalen att förnyas (Huddinge/Botkyrka och Söderort). För trafikområdet Lidingö planeras en kontraktstilldelning genom koncession. Genomförs upphandlingarna enligt plan kommer det när planperioden är över trots allt att finnas avtal som är mellan år gamla som gäller tills vidare. 3.2 Landstingsfullmäktiges styrning av SL Ägarstyrning Landstingsfullmäktige är ytterst ägare av SL. Den grundläggande ägarstyrningen utgår ifrån av fullmäktige fastställd bolagsordning och fastställda ägardirektiv. Sedan tidigare finns det generella ägardirektiv som gäller för samtliga av landstingets direkt eller indirekt ägda bolag. SL har saknat ägardirektiv men landstingsfullmäktige beslutade om specifika ägardirektiv för SL. Formellt sett måste ägardirektiven protokollföras vid års- 8

18 stämma/bolagsstämma för att bli bindande för bolaget. Enligt de av fullmäktige antagna specifika ägardirektiven framgår att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policies och andra styrdokument, ska uppfyllas. Utöver dessa styrdokument finns ett avtal 1 mellan landstinget och SL från Landstingets budget I landstingets styrning av SL utgör budgeten ett av styrinstrumenten. I budgeten anges mål samtidigt som uppdrag ges till SL samtidigt som de ekonomiska ramarna för verksamheten fastställs. I landstingets budget för 2008 framgår ett antal övergripande mål som t.ex: Mer pålitlig kollektivtrafik Förbättrad kvalitet och punktlighet i hela SL-trafiken Bättre information särskilt vid störningar Effektiv, lättillgänglig och korrekt information om störningar Tillgänglig trafik för alla Bl.a. introduktion av låggolvbussar och utbildning av trafikpersonal Tryggare och snyggare kollektivtrafik Förbättrad trafiksäkerhet med sittplatsgaranti Miljövänligare kollektivtrafik Vidare framgår i budgeten att SL måste bli effektivare. Vikten av att ständigt arbeta med att göra SLs organisation mer effektiv och med att minska byråkrati framhålls. SL skall även överväga vilka delar av verksamheten som kan upphandlas istället för att utföras i egen regi. Det framgår särskilt att SL bör avveckla sitt engagemang i bl.a. Busslink. Ytterligare exempel på styrsignaler kan tas från tidigare budgetar t.ex. budgeten 2005 där det framgår att målet för trafikverksamheten är ett för regionen hållbart transportsystem med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet. I resenärsperspektivet framhålls att kollektivtrafiken skall vara enkel att resa med, erbjuda ett attraktivt utbud och levereras med hög kvalitet. För att detta ska kunna uppnås skall bland annat informationen och orienterbarheten förbättras, trafikutbudet anpassas efter efterfrågan, fortsatt samordning av tidtabeller ske och fordon och andra miljöer vara hela, rena och snygga. Det skall vara tryggt att resa med kollektivtrafiken. 1 I avtalet f framgår bl.a. att landstinget uppdrar åt SL och att SL åtar sig att omhänderta driften av det kollektiva landtrafiksystemet i länet och därvid verka för en god samordning av den av SL bedrivna trafiken med den kollektiva lokaltrafik som i övrigt bedrivs eller kan komma att bedrivas inom länet. SL ska ombesörja verkställigheten av landstingets beslut beträffande detta trafiksystem. 9

19 3.2.3 Kommentar Den grundläggande målbilden som landstingsfullmäktige uttrycker för SLs trafikverksamhet är relativt tydlig. Kollektivtrafiken skall kännetecknas av pålitlighet och i övrigt av en god kvalitet. Resenärerna ska ha tillgång till en relevant och tydlig information, lätt att orientera, ett väl till efterfrågan anpassat utbud, fordon och tillhörande miljöer ska vara rena och snygga och det ska vara tryggt att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt riktas också krav mot att SL som organisation ständigt skall arbeta med att förbättra sin effektivitet. Det är förhållandevis tydligt i landstingets styrning av SL att resenärsperspektivet är i fokus. Däremot är det inte en tydligt uttalad ambition från ägaren att SL ska verka för att öka andelen resenärer i kollektivtrafiken. Ett annat perspektiv som inte är tydligt i styrningen av SL är hur kapacitetsutnyttjandet ska kunna förbättras. Trafikslagens kapacitet är i huvudsak dimensionerad efter högtrafiken på morgonen och på eftermiddagen. Stora delar av dagen finns därför en outnyttjad kapacitet. Åtgärder för att sprida ut belastningen i tid och för att använda kapacitet för ett ökat resande borde därför vara intressant. En annan aspekt på kapacitetsutnyttjandet borde dessutom vara att fortlöpande följa hur olika busslinjer och bussturers kapacitet utnyttjas. Detta för att få underlag för ställningstaganden till utökning, reducering eller omprioritering av kapacitet. Förutsättningar i form av information och analysmöjligheter finns inom SL men det saknas, enligt uppgift, utrymme för att göra sådana analyser. 3.3 SLs styrning SL:s vision och mål Vi underlättar människors vardag och bidrar till en mer attraktiv Stockholmsregion SL ska erbjuda länsborna attraktiva möjligheter att åka tillsammans och på så sätt bidra till en god tillgänglighet, en hälsosammare miljö och en positiv utveckling för stockholmsregionen Strategisk plattform SLs målstyrningsmodell utgör tillsammans med affärsidé, varumärkets kärnvärden, gemensamma värderingar och vision grunden för SLs strategiska planering och dialog. De övergripande mål och målområden som klargörs i den strategiska plattformen anger inriktning och struktur för den årliga verksamhetsplaneringen. I verksamhetsplaneringen anger enheterna mål och aktiviteter som ska bidra till att SLs övergripande mål nås. I SLs målstyrningsmodell är kunden i fokus. Inom kundperspektivet utgörs målområdena av, kundanpassat trafikutbud, tidhållning 2, säkerhet 1, tillförlitlig och lättillgänglig trafikinformation 1, attraktiva och trygga kundmiljöer. I leverantörsperspektivet finns även målområdet kvalitetssäkrad upphandling och avtalsuppföljning. En kvalitetssäkrad upphandling och avtalsuppföljning beskrivs som helt avgörande för att säkra kvaliteten i utförda leveranser samt val av leverantörer. 2 Finns även med i leverantörsperspektivet 10

20 3.3.3 Verksamhetsplan och budget Årligen fattar SLs styrelse beslut om verksamhetsplan och budget. Av verksamhetsplanen framgår under leverantörsperspektivet att beslut togs under 2007 att inrätta en separat upphandlingsavdelning som successivt kommer att etableras under Vidare framgår att under 2008 kommer avtals- och upphandlingsmodellen för upphandling av busstrafik att utvecklas vidare. I början av 2009 planeras nästa upphandling av busstrafik. I verksamhetsplanen betonas också att kvalitetsuppföljningen har utvecklats genom bildandet av team. Busstrafiken kommer att utökas genom ett antal satsningar under Därutöver sker en kontinuerlig anpassning av utbudet till efterfrågan. Enligt investeringsbudgeten kommer en omfattande satsning att göras på nya bussdepåer under perioden Inriktning för SLs upphandling av trafik- och stationstjänst Styrelsen beslutade vid sammanträde att godkänna i PM föreslagen inriktning för fortsatt upphandling av trafik. I beslutad PM redovisas de övergripande strategier som skall gälla för fortsatt avtalsutveckling och upphandling. Av strategierna framgår bl.a. att särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera inträde av nya entreprenörer i SL-trafiken men även att mindre företag ska kunna utvecklas som entreprenörer i SL-trafiken. Det framgår att busstrafikområden kan delas in i mindre delar. Upphandling ses som ett medel att nå SLs strategiska mål. Val av upphandlingsområde föreslås i första hand göras utifrån levererad kvalitet. Dålig prestation skall leda till att avtal inte förlängs eller vid allvarlig brist sägs upp i förtid. Hänsyn skall också tas till SLs kostnadseffektivitet i respektive avtal. Tidsbegränsade avtal skall förnyas i enlighet med respektive avtal. SLs styrelse skall årligen ta ställning till en 3-årsplan för trafikupphandling. Ett särskilt avsnitt ägnas åt nya drivkrafter i avtalen. Dessa skall stödja SLs övergripande mål, att fler skall resa med SL och att fler resenärer skall göras nöjda med tjänsterna. Enligt strategin ska de nya trafikavtalen kännetecknas av: En stor del rörlig ersättning till entreprenören. Den rörliga delen skall vara beroende av kvalitet, biljettintäkter och/eller resandeutveckling. Enkelhet och kundfokus. Skärpta krav på entreprenörens interna kvalitetsstyrning. Kontinuerlig uppföljning av denna under avtalstiden. Kvalitetsbrister skall leda till från början tydliggjorda konsekvenser och successivt skärpta krav på akuta och förebyggande åtgärder. Uppsägning av avtal från SLs sida vid allvarliga brister, skall bli en tydligare och konsekvent tillämpad påföljd. Högre kvalitetsbristavdrag än idag. Ökad hänsyn tas till resenärsnyttan. Standardiserade mål och mätmetoder tillämpas i största möjliga mån. Kundrelaterade krav och uppföljningsmått 11