CAE- ETT CENTRALT VERKTYG I MASKININGENJÖRSUTBILDNINGEN

Transkript

1 Examensarbete 20 poäng D-nivå CAE- ETT CENTRALT VERKTYG I MASKININGENJÖRSUTBILDNINGEN Reg.kod: Oru-Te-EXA078-M104/06 Tomas Bäckman Maskiningenjörsprogrammet 160 p Örebro vårterminen 2006 Examinator: Björn Arén CAE- A CENTRAL TOOL IN MECHANICAL ENGENEER EDUCATION Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Sammanfattning Detta arbete har handlat om byte av CAE (Computer Aided Engineering)-system vid Institutionen för Teknik vid Örebro universitet. CAE används som ett samlingsnamn för datorstödda ingenjörsverktyg som t.ex. konstruktions-, berednings- och beräkningsverktyg. I arbetet ingick det att göra en grundlig genomgång och värdering av olika system på marknaden, för att se vad som bäst passar institutionens krav och önskemål. Intervju med personal som undervisar i maskiningenjörsprogrammet ligger till grund för upprättad kravspecifikation. Verkstadsföretag i regionen har intervjuats för att samla information om vilka CAE-system som är vanligt förekommande i industrin, samt att ta reda på deras erfarenheter. Efter sammanvägning av våra krav på tekniska funktioner, priset, möjlighet för studenterna att installera programmet hemma, samt användandet av CAE-systemet ute i den regionala industrin, valdes Pro/Engeneer. Arbetet med igångkörning av det nya systemet samt anpassning av befintliga CAD-övningar beskrivs i rapporten. Igångkörning av CAM-modulen samt, framtagning av nytt utbildningsmaterial för att skapa 3D CAM-beredningar, har varit en stor del av arbetet. En genomlysning av alla kurser inom maskiningenjörsprogrammet med fokus på CAE-stöd har genomförts, dels m.a.p nuvarande situation men också med tanka på framtida utvevkling. Genomlysningen visar att studenterna använder CAE-verktyg som ett hjälpmedel i 50 % av kurserna inom maskiningenjörsprogrammet. En sammanfattning av vad studenterna tycker om CAD-undervisningen har gjorts utifrån två kursvärderingar. Av kursvärderingarn framgår tydligt att studenterna är nöjda med CAD-undervisningen.

3 Abstract This work has been done in order to change CAE (Computer Aided Engineering) -system at the Department of Technology at Örebro University. CAE is used as a collecting name for computer aided engineering tools such as design, preparation and calculation tools. The work also include an thorough survey of different CAE-systems on the market, to make clear the wishes and demands. A interview with teaching staff at the mechanical engineer education is the base for the established specification of requirements. Engineering manufactoring industry was interviewed about which CAE-system is most commonly used in the industry and also to get theirs experience After putting together our demands regarding technical functions, cost, possibility for students to install the programme at home and usage of the CAE-system at the industrys in the region. Pro/Engeneer where chosen. The work with starting the new system and adjustments of existing CAD-exercises are described in this report. Starting up and developing new education material for how to make 3D CAMpreparation has been taken a great deal of time. An survey of all courses in mechanical engineer education with consideration on usage of CAE-support has been done, with focus on the course today and also with focus on the expected future development. The servey shows that the students uses CAE-tools in 50 % of the courses in our mechanical engineer education. A summary of what the students thinks about our CAD-education has been done based on two course evaluations. The course evaluations shows that the students are satisfied with the CADeducation. 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING DEFINITIONER SYFTE OCH OMFATTNING VÄRDERING AV CAE-SYSTEM TIDSPLAN KRAV OCH ÖNSKEMÅL PÅ CAE-SYSTEMET DEMONSTRATIONER AV CAE-SYSTEM OFFERTFÖRFRÅGAN SAMMANSTÄLLNING AV OFFERTER FÖRETAGSINTERVJUER SAMMANSTÄLLNING OCH REKOMMENDATION TILL BESLUT BESLUT ATT INVESTERA I ETT NYTT CAE-SYSTEM IGÅNGSÄTTNING OCH INSTALLATION AV NYA CAE-SYSTEMET INSTALLATION AV CAE-SYSTEMET UTBILDNING AV UNDERVISANDE LÄRARE FRAMTAGNING AV KURSMATERIAL KURSMATERIAL CAD FRAMTAGNING AV KURSMATERIAL I CAM ARBETSGÅNG VID CAM-BEREDNING NYTTJANDE AV CAE-STÖD I UNDERVISNING FRAMTIDEN KURSER DÄR VI I FRAMTIDEN KAN ÖKA BRUKET AV CAE-RESURSER VAD TYCKER STUDENTERNA OM VÅR CAD-UNDERVISNING SLUTSATSER ANGÅENDE CAD-UNDERVISNING FIGURFÖRTECKNING REFERENSER BILAGOR: BILAGA 1. OFFERTFÖRFRÅGAN BILAGA 2. OFFERTER BILAGA 3 INSTALLATIONSBESKRIVNING AV PRO/ENGENEER BILAGA 4 UTBILDNINGSMATERIAL CAM

5 Förord För mig har detta examensarbete varigt väldigt lärorikt. Arbetet med att utvärdera olika CAEsystem samt att vara med vid igångkörning och utveckling av nytt kursmaterial har gjorts på deltid, parallellt med mitt vanliga arbete som laboratorieingenjör vid Institutionen för Teknik. Det största arbetet har jag legat i att skapa nytt utbildningsmaterial för att skapa 3D CAMberedningar. Innan vi bytte CAE-system hade vi enbart möjlighet att göra 2D CAM-beredningar. Jag vill framföra ett tack till min handledare Sören Larson som med sitt stora kunnande och sina erfarenheter av CAD-system har varit till stor hjälp. Jag vill också tacka de övriga lärarna, som undervisar i maskiningenjörsprogrammet, för att de har ställt upp och svarat på mina frågor. Örebro juni Tomas Bäckman 5

6 1 Inledning 1.1 Definitioner Ur Modern Produktionsteknik del 2, [1] Datorsystem där konstruktion, beräkning och beredning samordnas enligt figur 11.2 kallas ofta CAE-system, Computer Aided Engineering. Innehåller systemet enbart datorstödd konstruktion och datorstödd beredning kallas det vanligtvis för ett CAD/CAM-system. CAD =Computer Aided Design, CAM = Computer Aided Manufacturing. Beteckningarna CAD och CAM är begrepp som systemtillverkare och försäljare använder med högst varierande betydelse. CAD bör stå för datorstödd konstruktion, vilket innebär att konstruktören använder datorn för att skapa en modell av sin konstruktion. Denna modell kan sedan användas för så vitt skilda saker som att fram ritningar och utföra komplicerade analyser av den färdiga produkten. Många använder tyvärr aven beteckningen CAD för datorstödd ritningsframtagning, CAD är då en förkortning av Computer Aided Drafting. Då är CAD-systemet enbart ett rithjälpmedel. CAM står vanligen för datorstödd tillverkningsberedning. Beredningen gäller då NC-maskiner och robotar. I ett CAMsystem tar datorn fram uppgifter på hur och med vilka verktyg bearbetningen ska ske. Figur 1 är tagen ur boken Modern Produktionsteknik del 2. CIM Computer Integrated Manufacturing och är ett annat samlingsnamn för CAE. Figur 1 6

7 1.2 Syfte och omfattning Behovet av arbetet uppkom genom att Institutionen för teknik vid Örebro universitet behövde byta CAE-system (Computer Aided Engeneering). I arbetet ingick att värdera universitetets behov av CAE-system utifrån dagens kurser och de behov som vi ser i framtiden. Tillsammans med min handledare, Sören Larsson och Prefekt. Johan Kjellander togs följande arbetsplan fram: Upprätta en tidsplan för implementering av nytt CAE-system. Diskutera CAE-system med berörda lärare och forskare vid institutionen för teknik. Undersöka vilka behov/krav de såg på ett nytt CAE-system. Ställa upp de kriterier/kravspecifikation som vi skall ta hänsyn till vid val av CAD-program. Samla information: Internet, kontakt med leverantörer. Bjuda in intressanta leverantörer för att demonstrera sina system där berörda lärare bjuds in att delta vid visningarna. Skriva en offertförfrågan som skickas till intresserade leverantörer. I offertförfrågan ombedes leverantören svara på om deras system uppfyllde de av institutionen uppställda krav. Offertförfrågan i sin helhet bifogas som bilaga 1 Sammanställning av offertsvaren utifrån den uppställda kravspecifikationen för att på ett systematiskt sätt kunna värdera CAE-systemen. Sammanställningen av offertsvaren bifogas som bilaga 2. Göra en enkätundersökning vid företagen i regionen. Värdering av CAE-systemen. Beslut till nytt CAE-system. Igångsättning och installation av det nya CAE-systemet. Utbildning av undervisande lärare. Anpassning av övningsmaterial till befintlig Kurs i solidmodellering i samarbete med Sören Larsson. Nyutveckling av övningsmaterial i 3D CAM-beredning. Praktisk kursutveckling (kursupplägg och övningar) med vald programvara, där ytterliggare behov föreligger. Genomlysning av alla kurser inom maskiningenjörsprogrammet m.a.p CAE-stöd (CAD, CAM, PDM, FEM). I vilka kurser ingår sådana moment? Skulle det tillföra något i fler kurser? Förslag till program / Kursutvecklig, röd tråd av CAE-stöd i hela maskiningenjörsprogrammet. Förslaget ska utgå från vad som framkommit av examensarbetet och syfta till ett förslag som ur studentens perspektiv blir så effektivt som möjligt. Av studenten vunna erfarenheter ska gärna tillämpas och utvecklas i efterföljande kurser. 7

8 2 Värdering av CAE-system 2.1Tidsplan Tidsplanen som upprättades sattes med utgångspunkt på att ett nytt CAE-system skulle vara i bruk hösten 2003 och användas i kursen Solidmodellering. Arbetet med att införskaffa ett nytt system påbörjades December Tidsplan: Utvärdering av olika CAD-system Inköp och installation av CAD-system Igångkörning av systemet Utbildning av personal Anpassning av kursmaterial CAD Första kursen som använder det nya systemet Framtagning av nytt kursmaterial i CAM-beredningar Krav och önskemål på CAE-systemet Det var viktigt att alla berörda lärare och forskare fick framföra sina önskemål på ett nytt CAEsystem. Därför började inleddes arbetet med att intervjua alla berörda lärare och forskare för att ta reda på vilka krav och önskemål de hade på det nya programmet. Följande krav /önskemål framkom vid diskussion med berörda lärare och forskare: Programmet skall gå att köra i Windows 2000 Programmet skall kunna exportera och importera de stora filformaten så som stl, igs, dxf m.m. Nätverkslicenser måste finnas (dvs inga hårdvarulås). Önskemål att studenterna skall få installera programmet på sin hemdator. Det ska framgå vad uppgraderingar kostar alternativt uppgraderingsavtal. Det ska framgå var tilläggsmoduler kostar exempelvis CAM- och FEM-program. Ingår det utbildningspaket för personalen? Programmet skall klara av att generera tråd-, solid- och ytgeometrier. Programmet skall klara av att hantera enskilda ytor på en geometri. Programmet skall klara av att hantera booleska operationer och solidoperationer (CSGträd). Det måste finnas fillet funktioner. 8

9 Det måste finnas analysfunktioner. Jämföra olika modeller med varandra tex. punktmoln med en ytgeometri. Visualiseringsfunktioner exempelvis ljuskällor. Systemet skall vara parametriskt. Finns det möjligheter att programmera i systemet? (C-API). Programmet skall hantera sammanställningar. Man skall kunna ta fram 2D-ritningar från 3D-modeller. Reverse Engeering Funktioner för Fri Forms Framställning (FFF) Vid sammtalen med berörda lärare och forskare framkom önskemål om vilka CAE-system de ville att vi skulle titta närmare på. Alla dessa bjöds in för att demonstrera sina CAE-system. 2.3 Demonstrationer av CAE-system. När sammanställningen av våra krav/önskemål var klar bjöd vi in leverantörer för att demonstrera sina program. Alla lärare och forskare var inbjudna att delta vi demonstrationerna för att ställa frågor. I och med att vi hade en begränsad tidram för att göra utvärderingen, var vi tvungna att begränsa antalet system som skulle demonstreras till 6 stycken. Vi valde att titta på de 6 marknadsledande systemen. Nedan ser ni vilka vi utvärderade: - Inventor (CAD Specialisten) - Catia (Rand) - Pro/ENGENEER (PTC) - Unigraphics (EDS) - SolidEdge (EDS) - SolidWorks (SolidEngineer) Vid demonstrationstillfällena fick företagen visa deras systems styrkor. Med utgångspunkt från de önskemål och krav som vi hade upprättat bad vi företagen att visa vissa funktioner mer ingående. Det visade sig att de flesta systemen uppfyllde våra krav och önskemål. 9

10 2.4 Offertförfrågan Efter demonstrationstillfällena diskuterades hur vi skulle utforma en offertförfrågan som skulle utskilja de bästa systemet. Det var viktigt att vi ställde rätt krav på CAE-systemet m.a.p de tekniska funktioner vi önskade. Därutöver ställde vi ytterligare krav på systemet. Nedan visas en sammanställning av vår offertförfrågan. Offertförfrågan i sin helhet bifogas som bilaga 1 Avtalslängd Den första delen handlade om priset för CAE-systemet. Vi bad leverantörerna ange två avtalsalternativ i offerten, ett på 3 år och ett på 5 år. Ange vår kostnad separerat för varje år under förutsättning att vi under avtalstiden (3 el 5 år) uppdaterar till aktuell version en gång per år. Ange också eventuella andra kostnader, såsom installation, supportkostnader, kurskostnader etc. Förutsättningarna var 60 skollicenser och 5 lärarlicenser. Tekniska funktioner i CAE-systemet Den andra delen handlar om våra krav vad gäller tekniska funktioner. Här bad vi leverantörerna att svara på om deras CAE-system kan uppfylla våra krav. Vi listade våra nuvarande behov som idag finns i maskiningenjörsprogrammets kurser. Utöver dessa behov listade vi att antal önskemål på tekniska funktioner för vår framtida kursutveckling. Leverantörerna ombads att ange i offerten om dessa moduler ingår, eller om de är tillval och i så fall till vilket pris Licenser Utöver att vi önskade 60 stycken flytande licenser det vill säga inga hårdvarulås och 5 lärarlicenser önskade vi att våra studenter gavs möjlighet att installera programmet på sin hemmadatorer till en rimlig kostnad. En annan viktig fråga var om vi kunde använda programmet vid något av våra regionala campus. Hur löser man problemen med att flytta CAD-modeller från skolmiljö med skollicenser till ett företag med skarpa licenser. Behovet av detta uppkommer ofta vid examensarbeten. Utbildning Hur ser det ut med utbildning av undervisande personal. Vad kostar det? Kan vi på universitetet använda delar av ert utbildningsmaterial i vår undervisning utan extra kostnad? Igångkörning och support Hur ser supporten ut vid installation? Ange eventuella merkostnader. 10

11 2.5 Sammanställning av offerter När sista dagen för att inkomma med offerter hade passerat gjordes en sammanställning. Av de 6 företag som varit och demonstrerat sina system var det 5 företag som inkom med offerter. CAD- Specialisten (Inventor) lämnade inte in någon offert. Av de fem resterande var det tre, Unigraphics, Catia och Pro/Engeneer, som uppfyllde de flesta av våra krav m.a.p tekniska funktioner. Figur 2 visar en grov sammanställning på de tre intressantaste CAE-systemen. Offerterna i sin helhet bifogas som bilaga 2. Figur 2 Pro E Rand (Catia) EDS(UG) Kostnad Antal licenser Obegränsat Obegränsat Studentlicenser (heminstallation) Ja ingen extra kostnad Ja Beställs via web av studenterna för 1000 kr/år Ja Fri installation hemma och körs mot Öu licensserver. Alt. hårdvarulås. FEM Pro/mechanica Catia FEM IDEAS CFD Nej, dock via partners Nej -? CAM Pro/NC Catia NC ingår i Catia UG-CAM Installation Fri installation vid 5-års avtal 5 dagar ca 1 dag 1200 kr / timme Utbildning Ingår i mån av plats utan kostnad. 2 veckor (CAD) / person 2 veckor (CAD) /person (Går att förhandla). Alt. Utbildning på Öu. kostar / vecka (exklusive förberedelse kostnad, max 10 personer RE-funktioner Ja Ja Ja, imageware Industridesign Ja, "Interactive Surface Design Extension" ISDX Ja Oklart, men antagligen PDM Ja Pro/Intralink Ja 20 flytande smartteam Teamcenter Elinstallatin & elanläggningar Ja Ja Nej Support Ja, utan extra kostnad. Ja, kostnad ca / år Ja, utan extra kostnad. Kommentar + Totalkostnad tydlig. + Gratis för sudenterna att installera hemma. - Studenterna måste betala för att installera hemma. - Oklar prisbild. + Intent + Gratis för sudenterna att installera hemma. - Oklar prisbild. 11

12 2.6 Företagsintervjuer För att ta reda på vilka CAD-system som används ute i företagen i vår region, genomfördes en enkätundersökning per telefon där respektive företag fick svara på ett antal frågor. För oss kändes det viktigt att våra studenter lär sig ett CAD-system som är vanligt förekommande ute i industrin. För att få ett opartiskt urval av företag valde jag att kontakta Svenskt Näringsliv för att få förslag på vilka verkstadsföretag vi skulle intervjua. De föreslog 24 företag som var sprida i Örebro Län se figur 3. I figur 4 listas CAD-system, antal företag som använder det samt hur många licenser dessa företag har. Följande frågor ställdes till företagen: Vilket/vilka CAD-program använder ni på ert företag? Hur många licenser / konstruktörer har ni? Är ni nöjda med ert CAD-system? Planerar ni att byta CAD-program och i så fall till vad? Vad är ert främsta användningsområde för CAD-programmet? Vilket program skulle ni rekommendera Örebro universitet att köpa? Övriga synpunkter: Figur 3. Sammanställning av företagskontakter ang. CAD-system Företag CAD-system hos företagen Antal licenser Atlas Copco Rock Drills AB Pro/E 45 JOHNSON PUMP SolidEdge 5 JOHNSON METALL AutoCAD Mech. & M.D Emba Machinory AB AutoCAD Mech. & Inventor Emhart Glass Pro/E 13 Arvin Meritor AB Pro/E 6 Volvo Hallsberg SolidEdge Catia V5 14 Esab Solid Works 27 ABB (Laxå) Solid Works 10 Imatra Kista UG & SolidEdge Stellana AB Solid Works 3 ERICSON (Kumla) Mechanical Desktop & UG Haldex Garphyttan AutoCAD ca 7 Laxo Mekan Inventor 3 Hagby-Ashey SolidEdge 3 Wedevåg tools AutoCAD Mechanical 1 Linde Maskiner Solid Works 1 HGL Karlskoga AB Alla system (konsulter) 15 konsulter Jubo Mechatronics AB Mechanical Desktop 6 Karlskoga CNC Quality AB 2D-system (Vellum?)? Nobel Biocare IDEAS UG NX 3 Partner Tech Karlskoga AB Saab Bofors Dynamics Catia V5 & IDEAS PROMEK Pro/E 5 12

13 Figur 4 Sammanställning enkätsvaren m.a.p antal CAD-licenser. CAD-system Antal licenser Antal företag Pro/E 69 4 IDEAS 43 2 Solid Works 41 4 Catia V SolidEdge 27 4 AutoCAD 2D 25 4 Mechanical Desktop 15 3 Inventor 15 2 UG 13 2 Sammanställning av företagens enkätsvar: Jag har valt att gruppera svaren efter vilket CAD-system de använder. Kommentarer från Pro/Engeneer användare. Arvin Meritor: - Vi är nöjda med Pro/Engeneer trots att det är komplext. - Främsta användningsområde är CAD och FEM-analyser. - Vi har inga planer på att byta CAD-system. - Vi rekommenderar Pro/Engeneer. Antal licenser: 6 st Emhart Glass: - Nöjda trots lite problem med CAM-programmet. - Inga planer på att byta CAD-system. - Främsta användningsområde är CAD, CAM och PDM-system. - Pro/Engeneer är ett bra system om man vill köra mer än bara CAD. Antal licenser: 13 st Atlas Copco Rock Drills AB - Tekniskt sett är Pro/Engeneer väldigt bra. Enda problemet är försäljningsorganisationen. - Inga planer på att byta CAD-system.(Enda alternativet för oss är skulle vara CATIA V5). - Främsta användningsområde är CAD och FEM-analyser. Vi har börjat använda CAM- och PDM-systemet. - Rekommenderar Örebro universitet att byta till Pro/Engeneer. - Antal licenser: 45 st HGL Karlskoga AB - Vi är ett konsultföretag som arbetar med alla stora CAD-system - Solid Works och SolidEdge är lätta att använda men de går inte att jämföra med Pro/Engeneer och CATIA när det gäller komplexitet - Antal konsulter: 15 st 13

14 Pro MEK - Mycket nöjda med Pro/Engeneer. Konsultar mycket åt Atlas Copco. - Främsta användningsområde är CAD, CAM och FEM-analyser. - Vill absolut rekommendera Pro/Engeneer. - Inga planer att byta CAD-system. Antal licenser: 5 st Kommentarer från Unigraphics (UG) användare: Imatra Kista - UG fungerar bra. Vi har bara använt UG i ett par månader. - Vi använder UG för friforms ytor. I övrigt använder vi SolidEdge till konstruktion. - Använder inte UG s CAM. - Inga planer att byta CAD-system. Antal licenser: 8 st. ERICSON - UG används av konstruktörerna. - På verkstan används Mechanical Desktop och CAM-programmet CAMbal Antal licenser: 5 st Kommentarer från IDEAS användare. Saab Bofors Dynamics - Konstruktion (CAD) är det främsta användningsområdet för Ideas. - Är nöjda trots att det är lite krångligt att komma igång med systemet. - Har inga planer på att byta CAD-system idag. Antal licenser: 40 st Nobel Biocare - Ingen egen konstruktion i Karlskoga. - Använder CAD-systemet för att titta på modeller och ritningar som kommer från konstruktionsavdelningen. Antal licenser: 3 st. Kommentarer från CATIA V5 användare. Saab Bofors Dynamics - Konstruktion (CAD) är det främsta användningsområdet för CATIA. - Är nöjda trots att det är lite krångligt att komma igång med systemet. - Har inga planer på att byta CAD-system idag. Antal licenser: 40 st Kommentarer från SolidEdge användare. Johnson Pump - Enkelt att använda men det är tyvärr många buggar i systemet. - Har inga planer att byta CAD-system. - Vårt främsta användningsområde är konstruktion (CAD). Vi använder inte någon CAM modul. - Rekommenderar SolidEdge. Antal licenser: 5 st 14

15 Hagby-Ashey - Använder CAD-systemet för att skapa solidmodeller som används i Esprite s CAM-system. - Den stora fördelen med SolidEdge är programmets användarvänlighet. - Inga planer att byta CAD-system. Antal licenser: 7 st. Volvo Hallsberg - Främsta användningsområde är konstruktion (CAD). - SolidEdge fungerar bra på det mesta utom avancerade ytor. - Planerar att byta till CATIA V5 (koncernbeslut) Antal licenser: 14 st. Kommentarer från Solid Works användare. ABB (Laxå) - Använder CAD-systemet för att skapa ritningar. - Krångligt att skapa 2D-ritningar i övrigt fungerar det bra. - Inga planer att byta CAD-system. - Rekommenderar Solid Works. Antal licenser: 10 st. Stellana AB - Skapar solider som senare används för FEM-analys. - Nöjda med CAD-systemet. - Planerar inta att byta system. Antal licenser: 3 st. Linde Maskiner - Använder CAD för att öppna modeller från kund och skapa ritningar. - Fungerar bra för våra behov. Antal licenser: 1 st. ESAB - Använder främst systemet för att skapa solider och ritningar. Planerar att börja använda EdgeCAM. - Väldigt nöjda med CAD-systemet. Går snabbt att lära sig. - Inga planer att byta. - Rekommenderar systemet. Antal licenser: 27 st. Kommentarer från AutoDesk användare. (Mechanical Desktop, Inventor, AutoCAD) Johnson Metall (MD och Autocad Mechanical) - Använder systemen till konstruktion av verktyg och fixturer men även för att rita layouter. Viss användning av CAM. - Systemen passar för våra ändamål. - Planerar inte att byta CAD-system. Antal licenser: st. 15

16 Emba Machinory AB (Inventor och Autocad Mech.) - Använder Inventor för att skapa sammanställningar och även solider som används i CAM-modul. - Använder Autocad 2D för att rita layouter. - Planerar att gå över till Inventor. Antal licenser: st. Haldex Garphyttan (Autocad 2D) - Används till att skapa ritningar och layouter. - Planerar att köpa något 3D-system för att kunna köra FEM-analyser (plastiskt). - För närvarande är vi nöjda med det vi har. Antal licenser: 7 st. Laxo Mekan (Inventor och Autocad Mech.) - Används för att skapa 2D-ritningar som importeras i Microtech s CAM-modul. - Fungerar bra för vårt behov. - Inga planer att byta system. Antal licenser: 3 st. Vedevåg tools (Autocad Mech.) - Används för att skapa ritningar. - Skulle gärna byta till något 3D-system Antal licenser: 1 st. Jubo Mechatronics AB (MD) - Konstruerar ritningar för plåtbearbetning. - Passar vårt behov. Antal licenser: 6 st. Ericson (MD) - Använder MD i verkstan. - Fungerar for oss. Antal licenser: 5 st 16

17 2.7 Sammanställning och rekommendation till beslut Efter sammanställning av offertsvar var det endast tre alternativ som uppfyllde våra krav på tekniska funktioner för dagens kurser samt våra önskemål på tekniska funktioner för vår framtida kursutveckling inom CAE-teknik. Ni kan se en sammanställning i kapitel 2.5 figur 2. För att kunna skilja dessa tre CAE-system åt, granskades dessa med avseende på priset, möjlighet för studenterna att installera programmet hemma och användandet av CAD-systemet ute i industrin. Figur 5 Jämförelser mellan Unigraphics, Catia och Pro/Engeneer m.a.p pris, studentlicenser, företagslicenser. Figur 6 Jämförelser mellan Unigraphics, Catia och Pro/Engeneer m.a.p antalet företagslicenser bland intervjuade företag i regionen Figur 5 Pris installation och utbildningskostnad Studentlicenser (heminstallation) Figur 6 Företagslicenser Unigraphics Catia Pro/Engeneer support, installation och utbildningskostnad Ja Fri installation hemma och körs mot Öu licensserver. Alt. hårdvarulås. Ja Beställs via web av studenterna för 1000 kr/år Ja ingen extra kostnad. Jobbar inte mot Öu licensserver Unigraphics Catia Pro/Engeneer 13 företagslicenser 40 företagslicenser 69 företagslicenser fördelat på 2 företag fördelat på 1 företag fördelat på 4 företag Efter sammanvägning av våra krav på tekniska funktioner, priset, möjlighet för studenterna att installera programmet hemma och användandet av CAD-systemet ute i den regionala industrin, var min rekommendation till Prefekten vid institutionen för Teknik enkel. Pro/Engeneer var det CAE-systemet som sammanvägt var bäst. 2.8 Beslut att investera i ett nytt CAE-system Beslutet att investera i Pro/Engeneer som vårat nya CAE-system var inte svårt efter att vi vägt samman våra krav. Beslutet fattades av Johan Kjellander, Prefekt vid Institutionen för Teknik den 6 mars

18 3. Igångsättning och installation av nya CAE-systemet 3.1 Installation av CAE-systemet I och med beslutet att byta CAE-system till Pro/Engeneer startade nästa fas i arbetet. Det mest tidskritiska var att få programmet installerat på ett par lärardatorer. Det beslutades att jag, Sören Larson (doktorand i maskinteknik) och Lars Arlebo (adjunkt i maskinteknik) skulle utbildas i Pro/Engeneer. Installationen av programmet var inte helt smärtfritt. Det visade sig vara massor av inställningar och konfigurationer som var tvunget att göras. Pro/Engeneer är ett amerikanskt system vilket innebär att det är inställt att jobba med (Inch) istället för (mm) som vi gör. Efter en hel del krånglande och många telefonsamtal till supporten i tyskland lyckades vi få rätt inställningar i programmet. Sören Larsson var den av oss som arbetade mest med konfigurationer och inställningar av systemet. I avtalet med PTC (leverantörer av Pro/Engeneer) gavs studenterna rätt att installera programmet på sina hemdatorer. I och med att vi arbetat flera veckor med få till en lyckad installation på skolan, insåg vi snabbt att vi var tvungna att skriva en enkel installationsbeskrivning till våra studenter. Vi packade alla inställnings och konfigurationsfiler i mappar som studenterna skulle kopiera in på sina hemdatorer. Detta för att hemdatorerna skulle ha samma inställningar som på universitetet. Installationsbeskrivningen kan ni se i bilaga Utbildning av undervisande lärare I avtalet med PTC ingick gratis utbildning i mån av plats på deras befintliga kurser och att vi fritt kan använda deras kursmaterial i vår undervisning. Under våren 2003 var jag, Sören och Lars på två utbildningar. Den första var en grundkurs på 4 dagar i Stockholm och den andra var en 2 dagars kurs i Göteborg. 18

19 4 Framtagning av kursmaterial 4.1 Kursmaterial CAD Efter att ha tittat på Pro/Engeneer s egna kursmaterial konstaterade vi att det inte var möjligt att använda i vår undervisning. Vi bestämde oss för att använda samma upplägg på övningar som Sören Larsson skrivit till vårat tidigare CAD-system, Mechanical Desktop. Detta innebar att vi var tvungna att skriva om alla övningar och komplettera med ny för att det skulle passa vår CADundervisning med Pro/Engeneer. Tanken med övningsupplägget är att materialet skall vara relativt självinstruerande. Detta är viktigt med tanke på att vi som lärare i vissa kurser kan undervisa upp till 40 studenter samtidigt. Upplägget på övningarna är att vi har två kolumner. I den vänstra kolumnen beskrivs vad som skall göras och i den högra beskrivs hur man ska göra. När studenten stöter på ett visst moment för tredje - fjärde gången så utelämnas informationen i högerkolumnen. Detta medför att studenterna tvingas att lära sig hur man skall göra. Jag har valt att ta med en övning i rapporten för att visa hur en övning kan se ut. Se figur 7 på nästa sida. Övriga CAD-övningar kan ni hitta på följande sökväg ( aspx) [2]. Arbetsfördelningen mellan mig och Sören vid ombearbetning av befintliga CAD-övningarna är 50/50 % Som ett test på hur vårt övningsmaterial fungerade erbjöd vi övrig personal vid Institutionen för Teknik en 3 dagars internutbildning i Pro/Engeneer. De erfarenheter vi skaffade oss vid internutbildningen var att övningarna fungerade bra, samtidigt som vi fick en del av materialet korrekturläst av kursdeltagarna. 19

20 Exempel på en CAD-övning Kapitel 1 Syftet med detta kapitel är att lära oss att rotera, panorera (flytta) och zooma vyn av en detalj. Övning 1.1 Panorera, rotera och zooma. Övning 1.2 Övning 1.1 Skapa och spara en egen vy. Upp 2004 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet Figur 7. Exempel på en CAD-övning 20

21 4.2 Framtagning av kursmaterial i CAM Framtagningen av kursmaterial till CAM-undervisningen var ett väldigt stort jobb. Ett problem var att PTC s kurser i CAM-beredning aldrig gick att åka på. Det visade sig att de företag som köpte en kurs i CAM-beredning av PTC ville förlägga kursen på det egna företaget. Detta innebar att jag inte kunde delta vid dessa kurstillfällen. Jag fick helt enkelt sätta mig ner med PTC s egna kursmaterial och försöka lära mig på egen hand. Det visade sig vara en hel del inställningar som var tvunget att göras i CAM-systemet. Jag var tvungen att ställa in konfigurationsfiler, installera verktygsbibliotek, materialtabeller och importera korrekta postprocessorer som passar till vår fräs, en HAAS Mini Mill. Som tur var hittade jag på PTC s hemsida ( [3] en lista med postprocessorer. Där hittade jag en postprocessor som passade till en större 3 axlig HAAS fräs. Den postprocessorn modifierades så att den passade till vår HAAS Mini Mill. Övningsuppgifterna som jag tog fram för CAM-beredningar följer samma upplägg som CAD övningarna, på så sätt känner studenterna igen upplägget på övningarna. Det är ett krav att studenterna som läser en kurs med CAM-beredning måste ha läst en CAD-kurs innan för att kunna skapa sina egna CAD-modeller. Man utgår alltid från en 3D CAD-modell när man gör en CAM-beredning. 4.3 Arbetsgång vid CAM-beredning För att lyckas med en CAM-beredning måste man kunna grunderna i skärande bearbetning. Du måste själv känna till hur en maskin bäst skall bearbetar en detalj. CAM-programmet hjälper dig endast med att skapa förflyttningsvägar utifrån de av dig givna ramar. Du måste själv välja rätt verktyg till av dig vald bearbetningstyp. I exemplet på nästa sida kommer jag att visa några vanliga typer av bearbetningar. Här följer en kort beskrivning på hur en CAM-beredning kan tänkas se ut och vad som är viktigt att tänka på. Jag har delat in exemplet i 6 steg för att på ett lätt sätt förklara hur en beredning gå till. 21

22 Steg 1. Skapa en referenspart Skapa en 3D CAD-modell av detaljen som du vill bearbeta. Denna modell skall innehålla all information så som toleranser och passningar som önskas på den färdiga detaljen. Vi utgår från 2D ritningen enligt figur 8 nedan för att skapa en referenspart. Figur 8 Steg 2. Skapa en NC-sammanställning. Gör en sammanställning mellan referensparten och ett arbetsstycke. Arbetsstycket skall ha samma storlek som det råämne du vill bearbeta. Figur 9 visar en bild på NC-sammanställningen. Det gråa materialet på bilden tillhör referensparten och det transparent gröna motsvarar arbetsstycket. Figur 9 22

23 Steg 3. Steg 4. Bestäm maskintyp och sätt ut arbetsnolla (origo) Bestäm i vilken typ av maskin detaljen skall bearbetas samt placera en arbetsnolla på arbetsstycket. Fräsen kommer att räkna alla koordinater för verktygsförflyttningar utifrån den satta arbetsnollan. Det är viktigt att axelriktningarna stämmer överens med fräsens axelriktningar. Se figur 9. I detta steg bestämmer du vilket arbetsmaterial som skall bearbetas. Efter detta steg är det dags att skapa beredningen d.v.s. bestämma vilka typer av bearbetning som skall utföras. Skapa beredningen Steg 4 ser olika ut beroende på vilken detalj som ska bredas. Följande bearbetningar kommer att beskrivas i detta steg: Planfräsning Fickfräsning Borroperationer Gängoperation Plansfäsning Vi startar med att planfräsa detaljens ovansida för att ta bort överflödigt material. I Pro/Engeneer kallas detta för FaceMill. Vid en planfräsningsoperation måste följande anges: - Val av fräsverktyg för bearbetningen - Bestämma skärparametrar, såsom skärhastighet, matning och skärdjup, mm. - Markera den/de horisontella yta/ytor på referatparten som skall bearbetas. Nu har CAM programmet tillräckligt med information för att skapa bearbetningsvägar för verktyget. Fickfräsning Jag fortsätter med att fickfräsa den ficka som ligger på detaljens ovansida. I Pro/Engeneer kallas detta för PocketMill. Vid en fickfräsningsoperation måste följande anges: - Val av fräsverktyg för bearbetningen - Bestämma skärparametrar, såsom skärhastighet, matning och skärdjup, mm. - Markera bottenytan för fickan som skall bearbetas. Nu har CAM programmet tillräckligt med information för att skapa bearbetningsvägar för verktyget Borroperation 1 Borra de fyra hålen i hörnen detaljen med en 4 mm borr. Nu använder jag mig av en borroperation som i Pro/Engeneer finns under kommandot Holemaking och sedan väljs Drill. Vid en borroperation måste följande anges: 23

24 Steg 5. Steg 6. - Val av borrverktyg för bearbetningen - Bestämma skärparametrar, såsom skärhastighet, matning, etc. - Markera hålet på referensmodellen som skall borras. Nu har CAM programmet tillräckligt med information för att skapa bearbetningsvägar för verktyget Borroperation 2 Borra hålet i centrum på detaljen med 8,5 mm borr. Hålet skall gängas med M10x1,5 i nästa steg. Nu använder jag mig av en borroperation som i Pro/Engeneer finns under kommandot Holemaking och sedan väljs Drill. Vid en borroperation måste följande anges: - Val av borrverktyg för bearbetningen - Bestämma skärparametrar, såsom skärhastighet, matning, mm. - Markera hålet på referensmodellen som skall borras. Nu har CAM programmet tillräckligt med information för att skapa bearbetningsvägar för verktyget Gängoperation Gänga hålet i centrum på detaljen med en gängtapp M10x1,5. Nu använder jag mig av en gängoperation som i Pro/Engeneer också finns under kommandot Holemaking och till skillnad från när vi ska borra ett hål väljes Tap istället för Drill. Vid en gängoperation måste följande anges: - Val av gängtapp för bearbetningen - Bestämma skärparametrar, såsom varvtal, matning. Det är viktigt att dessa väljs rätt. - Markera hålet på referensmodellen som skall gängas. Nu har CAM programmet tillräckligt med information för att skapa bearbetningsvägar för verktyget Skapa NC-kod När jag är nöjd med beredningen är det dags att skapa NC-kod till maskinen. För att NC-maskinen ska kunna läsa och förstå koden är det viktigt att rätt postprocessor används. Nästan alla maskiner har en unik typ av kod även om de följer ISOstandard. Det postprocessorn gör är att den tittar på de bearbetningsvägar som har skapats vid beredningen och översätter dessa till NC-kod. Nedladdning av NC-programmet i NC-maskinen Ladda ner NC-programmet i maskinens styrsystem och gör de inställningar som är nödvändiga föra att maskinen skall kunna köras. 24

25 5 Nyttjande av CAE-stöd i undervisning Kurser där CAE används För att göra en genomlysning av de kurser inom maskiningenjörsprogrammet som använder CAE som ett redskap i utbildningen har jag intervjuat alla undervisande lärare. Jag har ställt följande frågor. - Använder studenterna CAE som ett verktyg i dina kurser? - Saknar studenterna kunskaper inom CAE? Nedan listar jag alla kurser som ingår i maskiningenjörsprogrammet 120/160 p. Kurser där CAE används som ett verktyg markerar jag med fet kursivtext. Jag skriver även upp (indragen punktlista) vilka CAE verktyg som används i dessa kurser. År 1 Solidmodellering, 5p, A-nivå Matematik I Följande moment behandlas: - koordinater och arbetsplan - interaktiva metoder - booleska operationer - extrudering och rotation - sammansättning av detaljer - utskrifter. Mekanik och Hållfasthetslära I Matematik II Mekanik och Hållfasthetslära I Energiteknik Elteknik Konstruktionsmaterial 25

26 År 2 Konstruktionsteknik I, 5p, B-nivå - Studenterna skapar konstruktionsritningar i CAD Tillverkningsteknik CAD-tillämpningar,5p, C-nivå Följande moment behandlas: - koordinatsystem och transformationer - olika principer för geometrimodellering: 2D, 3D, trådmodeller, ytmodeller och solider - parametrisk modellering - simulering, FEM, CFD mm - 3D-mätning och Reverse Engineering - visualisering - CAM (Computer Aided Manufacturing) - FFF-teknik - CAD-standards - PDM. Kvalitetsutveckling I Integrerad produktutveckling, 10 p, C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar Produktionsteknik, 5p, B-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D CAD för att skapa referensparter - 2D CAM-beredning - 3D CAM-beredning Formningsteknik I 26

27 År 3 (för 120p) PLC med tillämpningar En an dessa valbar kurs: Design I Reglerteknik Miljöteknik Tillämpad mattematik II Två av dessa valbara kurser: Formningsteknik II, 5p,C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analys av smidesförlopp och tråddragning Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används - 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar Design II, 5p, A-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D-CAD-modeller - göra sammanställningar - visualisering Algebra T Finita elementmetoden (FEM) I, 5p, C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser En an dessa valbar kurs: Datoriserade tillverkningssystem Industriell ekonomi Examensarbete, 10p, C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser - 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar - CAM-beredningar - visualisering 27

28 År 3 (för 160p) PLC med tillämpningar Tillämpad mattematik II Två av dessa valbara kurser: Formningsteknik II, 5p,C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: FEM-analys av smidesförlopp och tråddragning Algebra T Finita elementmetoden (FEM) I, 5p, C-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser Industriell ekonomi Statistik T Projektstyrning År 4 (för 160p inriktning, Formningsteknik) Finita elementmetoden (FEM) II, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser Reglerteknik Analys och modellering av plastiska formningsprocesser, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser - skapa CAD-modeller Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar Examensarbete, 20p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - CAM-beredningar - visualisering 28

29 År 4 (för 160p inriktning, Produktutveckling) Finita elementmetoden (FEM) II, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser Design I Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar Design II, 5p, A-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - 3D-CAD-modeller - göra sammanställningar - visualisering Examensarbete, 20p, D-nivå Följande funktioner i CAE-systemet används: - FEM-analyser 3D-CAD-modeller - skapa ritningar - göra sammanställningar - CAM-beredningar - visualisering 29

30 Sammanfattning av kurser med CAE-stöd Här följer ett sammandrag på föregående sidor, av vilka kurers våra studenter läser där det förekommer CAE-stöd i undervisningen. Maskiningenjör 120 poäng Tittar vi närmare på de studenter som väljer att läsa 3 år kan vi konstatera följande. Under de tre år de läser här kommer de i kontakt med CAE-verktyg i 10 kurser vilka motsvarar 60 poäng. Tre av dessa kurser, solidmodellering, CAD-tillämpningar och FEM I är till för att lära studenterna att behärska dessa verktyg. I de övriga sju kurserna används CAE-verktygen som ett hjälpmedel för att lära sig andra saker. Genomlysningen visar att studenterna använder CAEverktyg som ett hjälpmedel i 50 % av kurserna inom maskiningenjörsprogrammet 120 poäng. I Följande kurser används CAE-verktyget i Maskiningenjörsprogrammet 120p: Solidmodellering, 5p,A-nivå Konstruktionsteknik I, 5p, B-nivå CAD-tillämpningar,5p,C-nivå Integrerad produktutveckling, 10 p, C-nivå Produktionsteknik, 5p, B-nivå Formningsteknik II, 5p,C-nivå Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Design II, 5p, A-nivå Finita elementmetoden (FEM) I, 5p, C-nivå Examensarbete, 10p, C-nivå Maskiningenjörer 160 poäng, inriktning Formningsteknik Samma jämförelse görs för de studenter som väljer att läsa 4 år dvs ta en magisterexamen med inriktning formningsteknik. Jag kan konstatera följande. Under de fyra år de läser här kommer de i kontakt med CAE-verktyg i 11 kurser vilka motsvarar 75 poäng. Fyra av dessa kurser, solidmodellering, CAD-tillämpningar, FEM I och FEM II är till för att lära studenterna att behärska dessa verktyg. I de övriga sju kurserna används CAE-verktygen som ett hjälpmedel för att lära sig andra saker. Genomlysningen visar att studenterna använder CAE-verktyg som ett hjälpmedel i 45 % av kurserna inom maskiningenjörsprogrammet 160 p med inriktning formningsteknik. I Följande kurser används CAE-verktyget i Maskiningenjörsprogrammet 160p, med inriktning formningsteknik: Solidmodellering, 5p,A-nivå Konstruktionsteknik I, 5p, B-nivå CAD-tillämpningar,5p,C-nivå Integrerad produktutveckling, 10 p, C-nivå Produktionsteknik, 5p, B-nivå Formningsteknik II, 5p,C-nivå Finita elementmetoden (FEM) I, 5p, C-nivå Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Analys och modellering av plastiska formningsprocesser, 5p, D-nivå Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Examensarbete, 20p, D-nivå 30

31 Maskiningenjörer 160 poäng, inriktning Produktutveckling Slutligen görs samma jämförelse för de studenter som väljer att läsa 4 år dvs ta en magisterexamen med inriktning produktutveckling. Jag kan konstatera följande. Under de fyra år de läser här kommer de i kontakt med CAE-verktyg i 11 kurser vilka motsvarar 75 poäng. Fyra av dessa kurser, solidmodellering, CAD-tillämpningar, FEM I och FEM II är till för att lära studenterna att behärska dessa verktyg. I de övriga sju kurserna används CAE-verktygen som ett hjälpmedel för att lära sig andra saker. Genomlysningen visar att studenterna använder CAEverktyg som ett hjälpmedel i 45 % av kurserna inom maskiningenjörsprogrammet 160 p med inriktning produktutveckling. I Följande kurser används CAE-verktyget i Maskiningenjörsprogrammet 160p, med inriktning produktutveckling: Solidmodellering, 5p,A-nivå Konstruktionsteknik I, 5p, B-nivå CAD-tillämpningar,5p,C-nivå Integrerad produktutveckling, 10 p, C-nivå Produktionsteknik, 5p, B-nivå Formningsteknik II, 5p,C-nivå Finita elementmetoden (FEM) I, 5p, C-nivå Finita elementmetoden (FEM) II, 5p, D-nivå Integrerad produktutveckling II, 5p, D-nivå Design II, 5p, A-nivå Examensarbete, 20p, D-nivå Maskiningenjör 120p/160 p Slutsatsen av denna genomlysning av kurserna på maskiningenjörsprogrammet 120p/160p är att CAE är ett viktigt hjälpmedel för dagens ingenjörer.cae-verktygen används i som ett hjälpmedel i 50% av kurserna inom maskiningenjörsutbildningen. Allt mer av det dagliga arbetet en ingenjör utför har stöd av olika CAE-verktyg. En ingenjör idag kan inte vara expert på alla olika CAE-verktyg, men det är viktigt att ha en bred kännedom om vad som finns på marknaden. En konstruktör kommer att arbeta mest med CAD som ett rit / konstruktionsverktyg och FEM för att beräkna hållfasthet på konstruktioner. Medan en produktionstekniker kommer att arbeta mycket med CAM för att göra NC-beredningar och MPS, Material och Produktion Styrning. 31

32 6 Framtiden 6.1 Kurser där vi i framtiden kan öka bruket av CAE-resurser Det är viktigt att vi ser på CAE-verktygen som ett hjälpmedel när vi utvecklar våra kurser. Jag kan konstatera att vi på maskiningenjörsutbildningen är duktiga på att använda CAE-verktyg i vår undervisning. Vid diskussion med lärarna på maskiningenjörsprogrammet kan jag konstatera att följande kurser där CAE nu inte används kan införa CAE-resurser i något kursmoment: Tillverkningsteknik, 5p, B-nivå Idag Studenterna skapar en manuell NC-beredning från en 2D-ritning. I framtiden Energiteknik, 5p, A-nivå Studenterna kan skapa en 3D CAD-modell på detaljen som ska manuellt beredas. Denna CAD-modell kan användas i efterföljande kurs, Produktionsteknik, 5p för att skapa en 3D CAM-beredning. På så vis kan en jämförelse göras mellan den manuella beredningen och 3D CAM-beredningen. I denna kurs skulle det vara möjligt att låta studenterna göra någon övning i CFD, Coputational Fluid Dynamics, det vill säga flödessimulering. Möjligheten finns att skapa övningar till andra kurser. En möjlighet är att jag eller Sören som har mest erfarenhet av att undervisa i Pro/Engeneer skriver utbildningsmaterial, inom önskat område, som studenterna kan arbeta med själva utan lärarstöd. På så sätt ges våra studenter möjlighet att lära sig fler av CAE-verktygen. I och med att studenterna arbetar med övningarna utan lärarstöd kommer den befintliga undervisningen inte att störas. CAE-verktygen skall ses och ett hjälpmedel i det dagliga ingenjörsarbetet. 32

33 6.2 Vad tycker studenterna om vår CAD-undervisning En sammanfattning av kursvärderingar som har gjorts i kurserna Solidmodellering och CADtillämpningar hösten Solidmodellering HT 2004 Följand frågor som hade med CAD-undervisningen att göra ställdes till studenterna. På raden under frågan redovisas hur studenterna svarat. Svarsalternativen var 1 till 4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Jag redovisar fördelningen mellan antalet 1,2,3 och 4. Figur visar den procentuella fördelningen av svaren. Antalet inlämnade kursvärderingar: 22 st. Fråga 1. Vilket utbyte har du haft av övningarna i solidmodellering? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 0 st 3: 11 st 4: 11 st Procentuell fördelning av svaren 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur 10. Fråga 2. Hur har övningsmaterialet i solidmodellering fungerat? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 1 st 3: 12st 4: 9 st Procentuell fördelning av svaren 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur

34 Fråga 3. I vilken utsträckning har du fått den hjälp du behöver? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 2 st 3: 12 st 4: 8 st Procentuell fördelning av svaren 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur 12. Fråga 4. Vilket utbyte har du haft av inlämningsuppgifterna i solidmodellering? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 0 st 3: 17 st 4: 5 st Procentuell fördelning av svaren 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur 13. Erfarenheter utifrån kursvärderingen i Solidmodellering HT-04. Genomsnittet av studenternas svar på fråga 1-4 ger 3,4 på skalan 1-4, där 4 är bäst. Övningarna och övningsmaterialet fungerar tillfredsställande. Detta gör att undervisande lärare har mer tid över för att hjälpa de som behöver lite extra hjälp. CAD undervisningar i kursen Solidmodellering fungerar bra och studenterna är nöjda. 34

35 CAD-tillämpningar HT 2004 Följand frågor som hade med CAD-undervisningen att göra ställdes till studenterna. På raden under frågan redovisas hur studenterna svarat. Svarsalternativen var 1 till 4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Jag redovisar fördelningen mellan antalet 1,2,3 och 4. Figur visar den procentuella fördelningen av svaren. Antalet inlämnade kursvärderingar: 27 st. Fråga 1. Vilket utbyte har du haft av repetition av solidmodellering? Svarsfördelning: 1: 3 st 2: 6 st 3: 9 st 4: 8 st Procentuell fördelning av svaren 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Svarsallternativ Figur 14. Fråga 2. Vilket utbyte har du haft av fördjupningsuppgiften? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 6 st 3: 11 st 4: 10 st Procentuell fördelning av svaren 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur

36 Fråga 3. Vilket utbyte har du haft av projektuppgiften? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 2 st 3: 5 st 4: 20 st Procentuell fördelning av svaren 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur 16. Fråga 4. I vilken utsträckning har du fått den hjälp du behöver? Svarsfördelning: 1: 0 st 2: 1 st 3: 15 st 4: 10 st Procentuell fördelning av svaren 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarsallternativ Figur 17. Erfarenheter utifrån kursvärderingen CAD-tillämpningar HT En sammanställning av studenternas svar ger snittet 3,3 på skalan 1-4, där 4 är bäst. Övningarna och övningsmaterialet fungerar tillfredsställande. Detta gör att undervisande lärare har mer tid över för att hjälpa de som behöver lite extra hjälp. Studenterna tycker att det är roligt att tillämpa sina CAD-kunskaper i fördjupningsuppgiften och i projektuppgiften. Där arbetar studenterna mer självständigt. 36

37 6.3 Slutsatser angående CAD-undervisning. I det stora hela fungerar CAD-undervisningen mycket bra. Sättet vi arbetar med kräver mycket arbete innan kursen. Den största tiden läggs på att ta fram bra övningar och lättförstådda övningsanvisningar. Tiden som läggs ner innan kursen får vi igen under kursens gång i och med att antalet frågor minskar. På så vis kan vi idag låta en lärare ta hand om upp till 40 studenter samtidigt. Möjligheten finns att skapa liknande övningar till andra kurser där CAE-verktyg idag inte används. En möjlighet är att jag eller Sören som har mest erfarenhet av att undervisa i Pro/Engeneer skriver utbildningsmaterial, inom önskat område, som studenterna kan arbeta med själva utan lärarstöd. På så sätt ges våra studenter möjlighet att lära sig fler av CAE-verktygen. I och med att studenterna arbetar med övningarna utan lärarstöd kommer den befintliga undervisningen inte att störas. CAE-verktygen skall ses och ett hjälpmedel i det dagliga ingenjörsarbetet. 37

38 Figurförteckning Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14 Figur 15 Figur 16 Figur 17 En figur tagen ur boken Modern Produktionsteknik del 2 visar vad som ingår i begreppet CAE. Visar en grov sammanställning på de tre intressantaste CAE-systemen. Visar vilka företag vi intervjuade. Listas över vilka CAD-system intervjuade företagen i regionen använder samt hur många licenser dessa företag har. Jämförelser mellan Unigraphics, Catia och Pro/Engeneer m.a.p pris, studentlicenser, företagslicenser. Jämförelser mellan Unigraphics, Catia och Pro/Engeneer m.a.p antalet företagslicenser i regionen. Exempel på en CAD-övning. 2D ritningen för CAM-beredning. Visar en bild på NC-sammanställningen. Diagram över studenternas svar på frågan Vilket utbyte har du haft av övningarna i solidmodellering?. Diagram över studenternas svar på frågan Hur har övningsmaterialet i solidmodellering fungerat? Diagram över studenternas svar på frågan I vilken utsträckning har du fått den hjälp du behöver? Diagram över studenternas svar på frågan Vilket utbyte har du haft av inlämningsuppgifterna i solidmodellering? Diagram över studenternas svar på frågan Vilket utbyte har du haft av repetition av solidmodellering? Diagram över studenternas svar på frågan Vilket utbyte har du haft av fördjupningsuppgiften? Diagram över studenternas svar på frågan Vilket utbyte har du haft av projektuppgiften? Diagram över studenternas svar på frågan I vilken utsträckning har du fått den hjälp du behöver? 38

39 Referenser [1] Lennart Hågeryd, Stefan Björklund och Mats Lenner, Mordern Produktionsteknik del 2,sidor , Liber, ISBN [2] CAD-övningar kan ni hitta på följande sökväg ( aspx) [3] Postprocessorer till HAAS fräsen hämtades på PTC s hemsida ( 39

40 Bilagor: Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3 Bilaga 4 Offertförfrågan Offerter Installationsbeskrivning av Pro/Engeneer Utbildningsmaterial CAM 40

41 Bilaga 1. Offertförfrågan

42 Offertförfrågan gällande CAD-system Bakgrund De leverantörer som får denna förfrågan har tidigare varit inbjudna till oss för att visa grunderna i sina respektive CAD system. Vi bedömer att alla leverantörer kan erbjuda lösningar som överträffar vårt nuvarande system, samt täcker in behovet i våra grundläggande kurser relativt väl. Vi vill nu att ni lämnar en skriftlig offert som, utöver pris ger svar på de frågor som finns nedan. Priset, de möjligheter ni har att tillmötesgå våra önskemål nedan, samt en del andra faktorer kommer sedan att vägas samman av oss vid valet av CAD-system. Bland annat intervjuar vi företag i regionen för att få deras syn på detta. Skulle det visa sig att vi har svårt att separera två eller flera anbud kommer vi att göra en fördjupad bedömning av dessa. Offerten Offert som innehåller svar på nedanstående önskas senast den 1 mars till Örebro universitet, Institutionen för teknik, Tomas Bäckman, Örebro. Offerten ska vara giltig minst 45 dagar. Pris i SEK exkl moms. Ange två avtalsalternativ i offerten, ett på 3 år och ett på 5 år. Ange vår kostnad separerat för varje år under förutsättning att vi under avtalstiden (3 el 5 år) uppdaterar till aktuell version en gång per år. Ange också eventuella andra kostnader, såsom installation, supportkostnader, kurskostnader etc (se nedan). Vi förutsätter att dokumentation ingår till programmets samtliga moduler.

43 ANBUDSUNDERLAG CAD-SYSTEM Nuvarande behov För att CAD systemet ska täcka det behov som nu finns i maskiningegörsprogrammets kurser, så behövs: - Grundläggande modelleringsfunktioner (solider och ytor). - I våra kurser behandlas olika kurvors och ytors matematik och egenskaper. Det är därför önskvärt att kunna visualisera detta i CAD-systemet. Ett exempel: En NURBS-kurva skapas genom att man anger koordinater för dess kontrollpunkter, punkternas vikt samt NURBS-kurvans grad. Man ändrar graden eller någon punkts vikt och ser hur kurvan ändras. Är en sådan situation möjlig i ert system? Motsvarande gäller för andra kurvtyper samt för ytor. - Fullständiga verktyg för dokumentation när det gäller måttsättning, form och lägestoleranser, svetssymboler, ytjämnhet etc (svensk standard). - CAM. (om inte CAM finns i ert system, så ange vilka CAM-program som ert system kan associera till, och vilket ni föreslår). Något kort om våra grundbehov: stöd för svarvning och fräsning i 3axlar. Postprocessor till HAAS Mini Mill. - Import / Export av olika filformat, redovisa vilka format ni hanterar i offerten. (speciellt: ACIS, Parasolid, IGES, STEP, STL, DXF, VRML). - Hantering av punktmoln/reverse engineering. Exempel: importera ett punktmoln, tesellera det och exportera som STL. Ett annat exempel: RE-funktiner för att passa in ytor på delar av punktmolnet? - FEM. Analys av linjära material, elastiska problem, värme, stora deformationer och kontakt. - Visualiseringsfunktioner. Framtida behov För vår framtida kursutveckling kan följande moduler vara av intresse. Ange i offerten om dessa moduler ingår, eller om de är tillval och i så fall till vilket pris. - PDM - Designverktyg för industridesign - API Finns exempelvis C/C++ API? andra scriptfunktioner? - Finns moduler för elinstallation och elanläggningar? - CFD Coputational Fluid Dynamics - Rörelsesimulering, kollisionskontroll, länkmekanismer och animeringar.

44 ANBUDSUNDERLAG CAD-SYSTEM Licenser En förutsättning är flytande licenser, samt att systemet fungerar i Windows Behov: 60 st flytande licenser för universitetet. ca 5 st fasta licenser ( för lärare ) beroende på hur många kurser som kan nyttja programmet ( CAM, design, FEM etc). Utöver ovanstående 60 flytande licenser på universitetet, så finns ett starkt önskemål om en lösning som innebär att studenter, utan extra kostnad för dem, kan arbeta på sin hemdator med programmet. Detta bör de kunna göra under hela utbildningstiden, eftersom CAD ingår i många kurser. Ange om och hur ni kan lösa detta. Ange också eventuella krav på studenternas operativsystem och hårdvara. Kurser kan även komma att ges på andra orter, exempelvis vid vårt campus i Karlskoga, kan vi då nyttja samma licensavtal? Ange vilka eventuella begränsningar som finns i era akademiska licenser, exempelvis begränsad utskriftskvalité, krypterade filer eller liknande. Vi bör på något sätt ha möjlighet att få ut "skarpa" modeller, exempelvis i samband med ett examensarbete. Hur ser er lösning på detta ut. Utbildning Kan ni erbjuda utbildning för någon/några lärare, så att vi kommer igång. (i första hand med den funktonalitet som nämns under "nuvarande behov" ovan. Vilka av era kurser rekommenderar ni, ange eventuell kostnad per deltagare för dessa. Ingår någon form av kursmaterial, tryckt eller på CD i leveransen av programmet, eller i kurserna? Har vi som universitet tillstånd att använda delar av ert kursmaterial i utbildningen av studenter (utan att köpa nya uppsättningar av hela kurskataloger). Igångkörning och support Sannolikt är det bra om en tekniker från er kan vara med vid installationen hos oss, hjälpa till så att vi får vettiga grundinställningar etc. Vi vill att eventuell merkostnad för detta anges i offerten. Hur ser er supportorganisation ut? Tider, språk etc? (mest viktigt under vårt igångkörningsskede). Frågor För frågor gällande denna förfrågan, kontakta: Tomas Bäckman Sören Larsson tfn: tel: tomas.backman@tech.oru.se soren.larsson@tech.oru.se. Tomas Bäckman Örebro den 13 februari 2003

45 Bilaga 2. Offerter

46 1. Bakgrund för offert Vi tackar för Er förfrågan och har härmed nöjet att presentera Pro/ENGINEER. Tillhörande denna offert är; Svar på nuvarande och framtida behov. Generell beskrivning av avtalet (powerpoint) Beskrivning av de vanligaste delarna av programvaran (då programvaran är så djup och detaljrik kan detta dokument inte täcka allt.) Beställningsunderlag och licensavtal (Purchase order, Product Schedule & license agreement) 2. Resultat med offererad lösning Den offererade lösningen kommer att ge Örebro Universitet en hög-kvalitativ it-plattform för lärare och studenter som innehåller, Obegränsat antal licenser till skola, lärare & studenter. Fri utbildning för lärare på våra schemalagda standardkurser. Fri tillgång till utbildningsmaterial för intern utbildning & till kursunderlag. PTC erbjuder kostnadsfri telefonsupport (utsedda personer) Uppgraderingar kostnadsfritt under avtalsperioden Kostnadsfri installation och stöd vid tecknande av 5 år Utbildning av eleverna 1-2 dagar / år Obegränsade möjligheter till design, analys, dokumentation, visualisering etc. genom en modern och attraktiv produktutvecklingsmiljö som ger användaren möjligheter och inte begränsningar

47 3. Nuvarande behov Vänligen observera ; Samtliga svar med betäckning Ja, verifierat är verifierade av åhörande grupp, under ledning av Tomas Bäckman, från Örebro Universitet efter visning av PTC den 24 januari Samtliga ja svar beskriver funktionalitet som är släppt på marknaden och används av våra kunder. Skulle Örebro Universitet ta hänsyn till funktionalitet som kommer i framtida releaser skulle det teoretiskt innebära att alla leverantörer kan hävda att de kan leverera en specifik funktionalitet. Ni är välkomna att kontakta nämnda referenser. Dock ber vi Er respektera att kontakta PTC s representant före Ni ringer. Detta för att inte våra kunder skall erhålla oförberedda samtal från okända personer. Något Ni själva med stor sannolikhet kräver av PTC vid ett framtida samarbete. Samtliga funktionaliteter som efterfrågas i nedan kravspecifikation ingår i ett framtida avtal mellan PTC och Örebro Universitet. Frågor: 3.1. Grundläggande modelleringsfunktioner (solider och ytor). Svar: Ja, Verifierat Kommentar: Pro/Engineer är ett kraftfullt CAD-system byggt på datakärnan Granite och är marknadsledande vid hantering av komplicerade solider, ytor eller i kombination. Det finns idag ingen känd geometri som inte kan skapas i Pro/Engineer Visualisering av kurvors och ytors matematik och egenskaper. Svar: Ja, Verifierat Kommentar: Vid demonstrationen gjordes detta för både kurvor och ytor.

48 3.3. Fullständiga verktyg för dokumentation (måttsättning, form och lägestoleranser, svetssymboler, ytjämnhet etc. i svensk standard). Svar: Ja Kommentar: Måttsättning kan göras genom att lägga ut dimensionerna som använts för att skapa modellen (s.k. drivande mått) eller skapas manuellt i 2D-läget (drivna mått). Alla standardvarianter för dimensionering (koordinatmåttsättning, basmåttsättning, referensmåttsättning etc.) finns självklart också. Form & lägestoleranser och ytjämnhetsbeskrivning kan läggas i 2D-läge men även i modellen vilket underlättar då en kravbelagd komponent skall dokumenteras i flera dokument. Symboler för svets, ytor, noteringar m.m. ingår med full möjlighet att skapa egna bibliotek utan begränsningar. Vad gäller toleranser är detta dessutom modelstyrda toleranser vilket har stor betydelse vid t.ex. CAM-beredning (t.ex. en hål tolerans för greppassning får inte tillverkas i nominellt värde). Summerat, det finns idag ingen känd begränsning i Pro/ENGINEER inom detta område CAM Svar: Ja Kommentar: Full CAM-funktion för svarv och fräs (upp till 5 axlar) inklusive standard postprocessor. Vid ev. Korrigeringsbehov för att anpassa HAAS Mini Mill rekommenderar vi att ni tar kontakt med Giorgos Nikoleris Lunds Universitet som hjälp andra högskolor/universitet med samma önskan Import / Export av olika filformat Svar: Ja Kommentar: Vare sig det gäller import eller export, eller fildelning av geometri, så innehåller Pro/ENGINEER den högsta nivån av repeterbar, tillförlitlig fildelning för stöd och support av blandade produktutvecklingsmiljöer. Pro/ENGINEER innehåller 3 nivåer utav 3D informationsfildelning: Associative Topology Bus (ATB), direkt översättare och industristandardöversättare.

49 Associative Topology Bus PTC s unika Associative Topology Bus (ATB) technology stödjer fildelandet av applikationsdata genom att automatisera fildelningsprocessen av konstruktions- och geometri-intentioner på hög nivå mellan olika CAD/CAM systems arkitekturer. T.ex. mellan Pro/ENGINEER och CADDS 5 så bibehåller Associative Topology Bus associativiteten genom att förse delad data mellan dessa system med länkade och mappade geometrireferenser. En Pro/ENGINEER verktygsbana kan vara kopplad till en CADDS 5 modell i Pro/ENGINEER och när CADDS 5 modellen uppdateras så notifieras användaren av ATB så att verktygsbanan i Pro/ENGINEER uppdateras associativt till att passa den förändrade geometrin i CADDS 5 modellen. Med ATB kan användare referera till importerad geometri, men förändringar måste göras i originalsystemet. ATB är en del av Pro/ENGINEER och har för tillfället kopplingar till följande Pro/DESKTOP, CADDS 5 och CDRS. Direkta översättare Pro/ENGINEER innehåller följande direkt översättare av geometri för CATIA, Parasolid, PDGS, CADAM, och AutoCAD DXF/DWG. Industi-standardöversättare Pro/ENGINEER har översättare för bl.a. följande format: IGES, STEP (AP202, AP203, AP214 - including Associative Drafting), SET, VDA, ECAD (IDF 2.0, 3.0), CGM, COSMOS/M, PATRAN and SUPERTAB geometry files, SLA, CGM (MILSPEC MIL-D-28003A), JPEG, TIFF, RENDER, STL, VRML, INVENTOR, XPATCH, ACIS och Parasolid Hantering av punktmoln/reverse engineering. Svar: Ja, Verifierat Kommentar: Vid demonstrationen gjordes detta med ett punktmoln av en datamus som senare blev belagd med ytor, analyserad och omgjord till solid FEM. (Analys av linjära material, elastiska problem, värme, stora deformationer och kontakt.) Svar: Ja, med undantag för Elasticitet Kommentar: Pro/MECHANICA är marknadens ledande, integrerade, FEM/CAE-lösning. Pro/MECHANICA hanterar idag linjära problem, kontaktproblem, värme, transient värme, vibration, seismiska analyser, buckling, ickelinjär geometri (stora deformationer) och utmattning. Pro/MECHANICA hanterar inte ickelinjära material (elastiska) då egenskaperna hos dessa inte går att beskriva matematiskt, utan endast via enorma, empiriska, materialtabeller. Dessa problem löses lämpligast genom att lägga laster och randvillkor och mesha detaljen i Pro/ENGINEER, och sedan anropa en extern lösare, till exempel Nastran eller Ansys.

50 3.8. Visualiseringsfunktioner. Svar: Ja Kommentar: Vid öppnandet av en fil finns en realtidsvisualicerad full roterbar 3D-visualicering (tar bort risk för onödig uppladdningstid vid öppnandet av fel fil ). Visualiceringsverktyg för 3:je part (som inte har Pro/E) är helt gratis och ger alla med tillgång till Internet en möjlighet att ta upp rotera och verifiera skickad Pro/E data. DVS en fil kan skickas till en annan användare via som därefter klickar på filen som automatiskt kör igång visualiceringsverktyget. 4. Framtida behov 4.1. PDM Svar: Ingår! Kommentar: Pro/Intralink igår i den paketering som denna offert avser Designverktyg för industridesign Svar: Verifierat och Ingår! Kommentar: Interaktive Surfade Design Extension (ISDX) som är en modul integrerad i Pro/Engineer igår i den paketering som denna offert avser. Dessutom ingår CDRS vilket är ett fristående designverktyg med extremt fritt gränssnitt och friformsmöjligheter. Denna applikation är en del av ProE.

51 4.3. API Finns exempelvis C/C++ API? andra scriptfunktioner? Svar: Ja Kommentar: Pro/ENGINEER kommer med ett utvecklingspaket kallat Pro/TOOLKIT. Detta är ett verktyg som kommunicerar med Pro/ENGINEER genom anrop i c eller c++. Dessutom ingår ett liknande set med api er för java och javascript Finns moduler för elinstallation och elanläggningar? Svar: Ja Kommentar: El-scheman ritas i RSDesigner och läggs in i 3Dmodellen med Pro/CABLING 4.5. CFD Coputational Fluid Dynamics Svar: Via Partners Kommentar: PTC samarbetar idag med markadens starkaste CFD-leverantörer, CFDesign och Fluent. Båda dessa mjukvaror har direkta kopplingar till Pro/ENGINEER, som innebär att preprocessningen sker inne i Pro/ENGINEER, och ingen geometri måste flyttas Rörelsesimulering, kollisionskontroll, länkmekanismer och animeringar. Svar: Ja Kommentar: Både kinematik (Pro/MECHANISM) och dynamik (Mechanism Dynamics Option) ingår, såväl som ren animering.

52 5. Licenser De obegränsat antal licenser är flytande och fungerar i Windows 98, NT, 2000, XP, UNIX och Linux-miljö. Obegränsat licenser gäller för skola, lärare & studenter oavsett CAD, CAM, Design etc. Lösningen vi har för alla studenter är i stort sett densamma som för skolan. Detta innebär att studenten alltid kan använda programmet (förutsatt att de har en hemdator). Då Pro/Engineer stödjer Windows 95, 98, 2000, NT, Millennium & XP bör detta betyda att studenterna slipper anpassa operativsystemet endast för att kunna köra CAD-programmet. Vad gäller hårdvara så krävs det ett nätverkskort (behöver inte vara uppkopplad) för att licenserna är knutna till nätverkskortets ID-nummer. För övrigt finns inga fler krav endast, som alltid vid mjukvaror, rekommendationer. För att köra Pro/ENGINEER effektivt rekommenderar vi minst 512 MB RAM och 600 MB hårddisk oavsett datortyp. Vid väldigt stora sammanställningar bör primärminnet ökas till 1 GB, hårddisken till 2 GB och ett grafikkort på 64 MB eller mer rekommenderas. I nätverksmiljö betraktas filerna helt transparenta, vilket medger filöverföring mellan olika datortyper. Kan Örebro Universitet påvisa att utbildning på andra orter endast berör universitetets studenter/lärare finns inget problem att lösa detta. Skolans licenser är flytande och kan användas över hela världen så länge en uppkoppling mot skolans server kan upprättas. Skulle detta inte vara genomförbart då en kurs hålls utanför universitetsområdet finns inget hinder att licenserna temporärt flyttas till en ny nätverksadress. En akademisk licens som det är frågan om i detta sammanhang har två reservationer. Vid utskrift läggs en vattenstämpel automatiskt in för att markera att dokumentet är skapat i en student licens. Vidare kan en studentlicens inte öppnas i en skarp version av Pro/Engineer, detta för att förhindra att någon använder licensen i kommersiellt syfte. Vid fall av examensarbete bör studenten få tillgång till skarp licens genom det aktuella företaget som jobbet utförs åt. Vid fall där det krävs att en modell/sammanställning gjord i en studentversion måste konverteras över till skarp ProE modell finns denna möjlighet hos PTC.

53 6. Utbildning Alla berörda lärare har rätt att utan kostnad deltaga i PTC s standardkurser i mån av plats (ytterst sällan en kurs är så full att inte någon till kan deltaga). Dessa kurser är schemalagda i Stockholm, Söderhamn, Göteborg och Lund och utförs av certifierade utbildare. Vi rekommenderar i första hand följande kurser (OBS! utan kostnad): - Introduction to Pro/Engineer - Fundamentals of Design (tillval) - Fundamentals of Drawing (tillval) Och vidare: - Surface Design - Sheetmetal Design Ni erhåller kursmaterialet från kurserna normalt i samband med kurserna i pappersformat men har också rätt att få det skickat till er tidigare vid behov. Detta material (dokument & övningsfiler) kan fritt användas vid universitetets egna utbildningar. Vid tecknande av minst 5 års avtal ingår kostnadsfri installation vilket utförs av tekniker från PTC. Avtalet berättigar även till 1-2 dagars utbildning av eleverna (t.ex. motivationsdemo vid start av ny kurs m.m.) per år. 7. Support Dygnet runt telefon/ /internet support från vår supportorganisation. PTC garanterar svar inom 2 timmar. Svar på frågeställningar, produktnyheter, användartips, exempel på användning hos olika kunder erhålls. PTC erbjuder kostnadsfri support under hela avtalsperioden (för utsedda personer. Vid samtal under normal arbetsvecka (Mån-fre mellan ) kan support fås på svenska och därutanför sker supportsamtal på engelska.

54 8. Avtalsförslag: Villkor - Programvara 1 Villkor - Utbildning Samarbetes avtal ; Obegränsat med programvara (Cad/Cam/Cae/Pdm) för skolan, lärare och studenter - Pro/ENGINEER avancerad CAD - Pro/DESKTOP CAD / konceptdesign - Pro/NC CAM - Mechanica FEM/CAE - Pro/Intralink Produkt data hantering - CDRS Industridesign verktyg - Pro/COLLABORATE samverkan - Division - Visualisering 2000 PTC 12 Samarbetes avtal ; Obegränsat med programvara (Cad/Cam/Cae/Pdm) för skolan, lärare och studenter Lärare erhåller kostnadsfritt utbildningsmaterial Introduktions CD skivor Utbildningsmaterial Filer / modeller CD utbildningar 2000 PTC 14 Villkor - Summering Samarbetes avtal ; Obegränsat med programvara (Cad/Cam/Cae/Pdm) för skolan, lärare och studenter (dvs licenser till hemdatorn) Lärare erhåller kostnadsfritt utbildningsmaterial Universitetet erhåller kostnadsfri utbildning för lärare i CAD PTC erbjuder kostnadsfri telefonsupport (utsedda personer) Uppgraderingar kostnadsfritt under avtalsperioden Kostnadsfri installation och stöd vid tecknande av 5 år Utbildning av eleverna 1-2 dagar / år Universitetet får möjlighet att söka sponsring hos PTC eller PTC kunder. Handbok Att lära ut Pro/ENGINEER PTC 15 Programvara Antal Licenser Tidsperiod Total investering ProE, Mechanica, etc. 1 Obegränsat 5 år kr ProE, Mechanica, etc 1 Obegränsat 3 år kr ProE, Mechanica, etc 1 Obegränsat 1 år Se powerpoint bild markerat med nummer 1.

55 Betalningsvillkor 30 dagar netto. Leveranstid 2-4 veckors leveranstid på programvaran efter Er fullständiga beställning. Vid behov av tidigare leveranstillfälle gäller överenskommelse. Allmänt PTC Sweden AB är ett helägt dotterbolag till Parametric Technology Corporation, Boston, USA. Parametric Technology Corp. högsta prioritet är nöjda kunder. Av vårt företags totala omsättning kommer ca 70 procent från befintlig kundbas. Vi ser detta och vår kraftiga tillväxt ett gott betyg att vi lyckats nå upp till våra kunders förväntningar. Med vänlig hälsning Mårten Gustafsson Account Manager PTC Sweden AB Mårten Gustafsson Account Manager PTC Sweden AB Phone: +46 (0) Mobile: +46 (0) Fax: +46 (0)

56 Offert och samarbetsavtal mellan Örebro Universitet och EDS PLM Solutions. Beträffande programvara och tjänster för CAD/CAE/CAM/PDM Offertnummer: Utfärdad av: PH/ Peter Hofslagare EDS PLM Solutions Kronborgsgränd Kista

57 Innehållsförteckning Sid 1. Bakgrund 3 2. Omfattning 3 3. Handledning och hjälp 3 4. Utbildningsmaterial 3 5. Utbyte 4 6. Licensiering och priser 4 7. Övriga programvaror 5 8. Utbildning 5 9. Allmänna villkor 5

58 1. Bakgrund Örebro Universitet har under januari och februari inbjudit ett antal leverantörer för visning av sina programvaror för att hitta en ersättare till sitt nuvarande system. EDS PLM Solutions, är sedan tidigare väl representerad på olika Högskolor och Universitet då under namnet SDRC Svenska AB, med programvaran I-DEAS Master Series för CAD/CAE/CAM. Programvaran har av Högskolor och Universitet i första hand använts för utbildnings- och forskningsändamål. EDS PLM Solutions kan nu erbjuda ytterligare programvara såsom Unigraphics NX, I-deas NX Series, Solid Edge, TeamCenter, Imageware, FEMAP. I syfte att erbjuda en attraktiv universitetspaket föreslås följande villkor som grund för ett fortsatta samarbete mellan EDS PLM Solutions och Örebros Universitet. Med ovan uppräknade programvaror kan nuvarande behov och framtida behov hos Örebro Universitet lösas på ett tillfredställande sätt med ett undantag. För närvarande finns inte någon modul för elinstallation och el-anläggningar. 2. Omfattning Örebros Universitet får genom samarbetet tillgång till ett obegränsat antal licenser ur EDS PLM Solutions prislista (dock endast en licens server) för programvaror inom CAD/CAE/CAM/PDM området att installera på de orter/ställen där Örebros Universitet bedriver verksamhet (utbildning och forskning) bortsett ett undantag. Detta undantag gäller programvaror som ej ägs av EDS PLM Solutions och som därmed innebär att EDS PLM Solutions själva betalar royalties till 3:je part för att licensiera dessa. Andra skolor inom det område som Örebros Universitet bedriver sin verksamhet kan inte utnyttja det av Örebros Universitet upphandlade programvarorna. Licenserna får endast utnyttjas i utbildnings- och forskningssyfte (examensarbeten innefattade) och inte på något sätt för kommersiellt bruk eller för uppdragsfinansierad verksamhet. När det gäller studenters arbete från hemmet ger det full flexibilitet om dessa har åtkomst till Universitetets server. Vid andra behov löses detta från fall till fall med T.ex. användande av Solid Edge licenser. 3. Handledning och hjälp EDS PLM Solutions tillhandahåller handledning och hjälp för att dels bistå Örebros Universitet med att underhålla driften av ingående programvaror och dels för att utbilda handledare i programvaran. Utöver ovanstående har Örebros Universitet dessutom under samarbetsavtalets löptid tillgång till EDS PLM Solutions Support Hotline. Förutsättning för detta är att en representant från respektive ämnesområde som använder programvaran utses som kontaktperson för att på så sätt lättare samordna frågeställningar som kommer in till EDS PLM Solutions på detta sätt. Vidare får Örebros Universitet automatiskt uppgraderingar i samband med att EDS PLM Solutions släpper nya versioner av programvaran. 4. Utbildningsmaterial Med varje version av programvaran uppdateras utbildningsmaterialet som EDS PLM Solutions själva använder för att utbilda sina kunder. Vidare finns en rad med övningsexempel framtaget för samma ändamål. Som en del av avtalet är det EDS ambition att kunna förse Örebros Universitet en Master Kopia av detta material som får användas inom Örebros Universitet för förenkla framtagningen av det utbildningsmaterial som ska användas för utbildning av studenter.

59 5. Utbyte EDS PLM Solutions ser stor vikt vid möjligheten till utbyte med duktiga studenter från Örebros Universitet för olika verksamheter oftast för våra kunders räkning. I detta ligger möjligheten för studenter att medverka t ex vid installationsprojekt ute hos nya kunder under ledning av erfarna tekniker från EDS PLM Solutions. Andra möjligheter är erbjudandet av examensarbeten som EDS PLM Solutions eller någon av våra kunder vill ha hjälp med. Sådant utbyte mellan EDS PLM Solutions och Örebros Universitet har visat sig ge, i likhet med vad som sker i andra motsvarande utbyten, möjlighet för duktiga studenter till anställningar inom våra kundföretag eller direkt hos EDS PLM Solutions. Andra utbyten som EDS PLM Solutions ser möjlighet till och gärna vill genomföra är att kunna erbjuda seminarier eller kurser i Örebros Universitetets lokaler under förutsättning att lokalerna är lediga från annan verksamhet som de är avsedda för. 6. Licensiering och priser Programvara: Fritt val av programvaror från EDS PLM Solutions prislista, innehållande programvarorna I-deas NX Series, Unigraphic NX Solid Edge, TeamCenter, Imageware och/eller FEMAP (bortsett licenser med 3:je parts innehåll). 220,500 kr Underhåll och support (ME&S) för 5 år (tom ) Totalt pris för universitetslicensen 220,500 kr Normal avtalstid för universitets licenser är 5år med ett 3årigt avtal kan naturligt vis diskuteras.

60 7. Övriga programvaror EDS PLM Solutions erbjuder, förutom de moduler som anges i offerten, ett flertal andra moduler. Dessa kan också tillföras universitetspaketet enligt speciella överenskommelser och då oftast i ett mer begränsat antal. Detta beroende på eventuella royalty kostnader som är belagd på den aktuella produkten. 8. Utbildning Utbildning är av största vikt för att kunna utnyttja fördelarna med investeringen i programvaran. Vanligast är att utbildning sker hos EDS PLM Solutions i Trollhättan eller Stockholm enligt ett fastställt schema alternativt anpassat ute hos kunden. Priser per person för utbildning hos EDS PLM Solutions är enligt följande: Antal dagar SEK 5 dagar dagar dagar Priser hos kund för utbildning (ej inkluderat förberedelser, max 10 deltagare) är: Antal dagar SEK 5 dagar dagar dagar Allmänna villkor Priser: Leveranstid: Angivna priser är i SEK. Moms, frakt och eventuella kostnader i samband med installation såsom resa och uppehälle tillkommer. Kostnaderna för installation är exkl. resor, traktamente och hotell. 30 arbetsdagar eller enligt överenskommelse Support (ME&S): Underhåll, uppgraderingar och telefonsupport betalas för fem år i förskott och regleras enligt separat avtal. Betalningsvillkor: 30 dagar netto från leveransdatum av programvara. Giltighetstid: Offerten är giltig t o m 17 april Övriga villkor: Övriga villkor enligt PLM MLA-Sweden.

61 RAND Technologies AB Postadress: Säte: Solna Tele Dalvägen 8 Org.nr: Fax Stockholm den 16 augusti 2006 Er handläggare:tomas Bäckman Örebro Universitet Tel: ATT: Tomas Bäckman Fax: Örebro Vår referens: Christian Persson Tel: Fax: Mobil cpersson@rand.se Hemsida Översänder enligt offertförfrågan daterad en offert enligt nedan: Info om Rand bilaga nr 1 Info om CATIA bilaga nr 2 Info om PDM systemet Smarteam bilaga nr 3 Implementering och utbildning bilaga nr 4 Svar på ställda frågor bilaga nr 6 Prisbilaga bilaga nr 7 Om Du har några frågor är Du varmt välkommen att kontakta mig. Med vänlig hälsning RAND Worldwide Christian Persson Försäljning Bilaga 1

62 RAND Technologies AB Postadress: Säte: Solna Tele Dalvägen 8 Org.nr: Fax Stockholm den 16 augusti 2006 Företaget RAND Worldwide RAND Worldwide är en av världens ledande leverantörer av CAD/CAM/CAElösningar till företag inom tillverkande industri. Vi har fram tills idag hjälpt över företag världen över att bli mer konkurrenskraftiga och framgångsrika. RAND Worldwide erbjuder Er CAD/CAM/CAE-programvara, tjänster och utbildning men också en portfölj med egenutvecklade programvaror. Vår strävan är ett långsiktigt samarbete med Er som kund. Vi vet att vår framtid ligger i att leverera och supportera lösningar som ger Er bättre lönsamhet och möjlighet att utvecklas. Vi är idag 1400 anställda på 120 platser i 28 länder världen över. I Sverige är vi 20 anställda med kontor i Stockholm, Göteborg, Ljungby och Malmö. Programvara Vi erbjuder 3D-solid- och ytmodellering samt visualiseringslösningar. Våra programprodukter innehåller alla utvecklingssteg från konceptuell-design via konstruktion och beräkning till prototyp- framtagning, visualisering, dokumentation, beredning och tillverkning. Våra lösningar baseras på programvara från IBM/Dassault, marknadens idag mest heltäckande leverantör av 3D solidmodelleringsverktyg, som med sitt unika helhetstänkande och sin funktonalitet står i en klass för sig. Utbildning Våra utbildningskonsulter levererar det mest heltäckande utbildningsutbudet inom mekanisk konstruktion. Vårt mål är att ge våra kursdeltagare den kunskap som krävs för att bäst utnyttja programvaran och därigenom bli mer effektiva och produktiva. Vårt flexibla utbildningssystem ger Er möjlighet att få den utbildning ni behöver för att lyckas. Konsulttjänster RAND Worldwide har under många år hjälpt företag att automatisera och utveckla arbetsmetodik för mekanisk konstruktion. Inom detta område har vi också utvecklat unika programvaror för bla configure-to-order och engineer- to-order. Våra konsulter har även stor erfarenhet inom PDM/PLM området. RAND Worldwide Support Under de 15 år som vi funnits på marknaden har våra kunder världen över varit oss mycket trogna, vilket vi ser som resultatet av vår ambition att hålla en hög servicenivå. Idag har vi byggt upp en världsomspännande supportorganisation. Från vår support får ni Tillgång till vår utförliga interna kunskapsdatabas Tillgång till flera supportcentra med öppettider upp till 24 timmar x 7 dagar Stark och kraftfull infrastruktur som omfattar både Web- och telefonsupport Global support på 10 olika språk Nivåindelad support som kan anpassas efter behov

63 RAND Technologies AB Postadress: Säte: Solna Tele Dalvägen 8 Org.nr: Fax Stockholm den 16 augusti 2006 Bilaga 2 Allmän info om CATIA CATIA är världens ledande CAD/CAM/CAE-programvara. Den omfattar ett brett utbud av integrerade lösningar för alla aspekter av produktkonstruktion. CATIA erbjuder lättanvända lösningar som skräddarsytts för små och medelstora företag såväl som för stora industriföretag i alla branscher: Konsumtionsvaror, tillverkning och montering, elektriska och elektroniska varor, bilindustrin, flygindustrin, varvsindustrin och bearbetningsindustrin. Över kunder över hela världen har redan valt CATIA som verktyg för att utveckla konkurrensfördelar. Det är inte för inte som dom största svenska tillverkande bolagen har valt att satsa på CATIA, SAAB, Scania, Electrolux, Hägglunds, Metso, Volvo Autoliv Alstom för att nämna några. Inom universitet/högskolevärden är Halmstad Högskola en referens värd att nämna. För en mer detaljerad beskrivning av Cativa hänvisar vi IBM:s katalog CATIA version 5 release 10 Bilag 3 Allmän info om PDM/PLM systemet Smarteam SMARTEAM är ett CAD integrerat PDM/PLM verktyg som ser till att informationen som skapas bland annat i CAD-systemet kan spridas på ett flexibelt sätt. I Smarteam hanterar man alla typer av dokument som kan förkomma i ett projekt. Vidare så är Smarteam din koppling mellan olika system både intern och externt. Helt enkelt så är Smartem din databas för all typ av info och styrning kring ett projekt. SMARTEAM levereras komplett med industrispecifika databasmallar som går att skräddarsy efter behov. Bilaga 4 Implementering CATIA och Smarteam är uppbyggt kring ett flyttande system där licensfilerna lagras på en server. Detta ger en enkelt installering. Installation, igångkörning och konfigurering av programvaran beräknas till 5 dagar för hela systemet. Utbildning Rand rekommenderar att ni vid installationen av systemet låter en av Era medarbetare jobba ihop med Vår installationstekniker. Detta för att ge denna person möjlighet att agera som CAD-administratör. När det gäller utbildning på själva programvaran föreslår vi 2 kurser för respektive lärare. Introduktions kurs 5 dagar, fortsättningskurs på 5 dagar. Dessa kurser finns schemalagda under våren, men vid behov kan vi skräddarsy utbildningen för Er. Specialkurser kan naturligtvis också Erbjudas inom respektive programmodul. (se bifogat kursschema) Bilaga 5 Svar på frågor

64 RAND Technologies AB Postadress: Säte: Solna Tele Dalvägen 8 Org.nr: Fax Stockholm den 16 augusti Grundläggande modelleringsfunktioner (solider och ytor). Ingår i CATIA - NURBS-kurva CATIA hanterar och stödjer NURBS-kurvor - CAM. CATIA NC ingår i CATIA - Import / Export av olika filformat, redovisa vilka format ni hanterar i offerten. (speciellt: ACIS, Parasolid, IGES, STEP, STL, DXF, VRML). CATIA stöder samtliga ovanstående format - Hantering av punktmoln/reverse engineering. Exempel: importera ett punktmoln, tesellera det och exportera som STL. Ett annat exempel: REfunktiner för att passa in ytor på delar av punktmolnet? CATIA Hanterar dessa funktioner - FEM. Analys av linjära material, elastiska problem, värme, stora deformationer och kontakt. Ingår i CATIA - Visualiseringsfunktioner. Ingår I CATIA - PDM Ingår i form av Smarteam - Designverktyg för industridesign Ingår i CATIA - API Finns exempelvis C/C++ API? andra scriptfunktioner? CATIA använder Visual Basic - Finns moduler för elinstallation och elanläggningar? Ingår i CATIA - CFD Coputational Fluid Dynamics Ingår inte i CATIA - Rörelsesimulering, kollisionskontroll, länkmekanismer och animeringar. Ingår i CATIA Bilaga 7 investeringskostnader

65 RAND Technologies AB Postadress: Säte: Solna Tele Dalvägen 8 Org.nr: Fax Stockholm den 16 augusti 2006 Programvara CATIA och Smarteam Fulltillgång till all funktonalitet i CATIA V5 och Smarteam under hela V5 s livstid utan årskostnad. 65 flytande, alternativ 60 flytande och 5 fasta licenser CATIA V5 20 flyttande Smarteam PDM/PLM licenser Fria uppdateringar på samtliga licenser Tillgång till IBM/Dassault User Companion Web-based Learning material på CD Pris SEK Installation och igångkörning Installation och igångkörning på plats hos er (beräknat 5 dagar) Pris SEK Utbildning Introduktion och avancerad modulerings kurs hos oss i Stockholm 2x5 dagar SEK/elev Hotline support Kan specificeras enligt era önskemål!! Normal 8-17 support ca 15% av programvarupriset per år Studentlicenser Gilltiga under ett år beställes via Web av studenterna själva 1000 SEK/licens Betalningsvillkor mm Enligt senare överenskommelse Offertens giltighetstid 45 dagar från utskriftsdatum

66 Bilaga 3. Installationsbeskrivning av Pro/Engeneer

67 Installation av Pro/ENGINEER Wildfire 2.0 Det är viktigt att installationen sker exakt i den ordning som beskrivs här för att det ska fungera så enkelt som möjligt. Personal på institutionen för teknik har tyvärr ingen möjlighet att hjälpa till med installationer på studenters hemdatorer. Om ni får problem, försök att hjälpa varandra! Du behöver: Installations CD för Pro/ENGINEER Wildfire 2.0, CD 1(3) 2(3) och 3(3). Din licensfil (se steg 1). Konfigurationsfiler & mallar (se steg 6). Följande steg ska genomföras: 1 Avinstallation av licensserver Skapa mappar samt kopiera licensfil till din dator Installera licens-server Kontrollera att licensservern fungerar Installera ProE Wildfire Installera Hjälpfiler Lägg in konfigurationsfiler och mallar Avinstallation av gammal licensserver Denn punkt behöver endast göras av de som uppdaterar en gammal installation av Pro Engineer. Övriga fortsätter direkt med punkt 2. Kontrollera om licensservern är igång. Öppna utforkaren och öppna mappen C:\Program\flexlm\bin Dubbelklicka på filen ptcstatus.bat. Om följande fönster öppnas är licensservern igång. Se nästa sida.

68 Dubbelklicka på ptcshutdown.bat. Den stänger av licensservern. Svara Yes på frågan. Nu kan du tabort licensservern från datorn. Tryck Start > Inställningar > Kontrollpanelen. Dubbelklicka på Lägg till/ta bort program Markera PTC Licens Server och klicka på kappen Ändra/ta bort. Se nedan. Nytt fönster. Klicka på Uninstall och tryck OK. Nu är den gamla licensservern avinstallerad.

69 2 Skapa mappar samt kopiera licensfil till din dator Skapa mappen: C:\proE_arbetsmappar. Skapa mappen: C:\proE_licens. Kopiera din personliga licensfil till mappen C:\proE_licens\. Din licensfil finns att hämta på N:\Cad\Heminstallation\Licensfiler Om du inte hittar din licensfil där, kontakta då Tomas Bäckman. 3 Installera licens-server Nu behöver du installationsskivor för ProE Wildfire 2.0. Sätt in CD: ProEWildfire 2.0 CD 1(3). PTC setup startas (eller du får starta det genom att dubbelklicka på CD i utforskaren). Kontrollera att PTC HostID är samma nummer som står i din licensfil (se bilden). Annars kommer det inte att fungera.

70 Klicka på PTC License server. Nytt fönster: Define Installation components kommer fram. Under rubriken Destination Folder föreslår Pro/E C:\Program\flexlm. Acceptera detta. Under rubriken Licens File måste du peka ut din licensfil. Klicka på mappen till höger och bläddra dig fram till din licens. Se bilden nedan.

71 Tryck på Install. Nu installeras licensservern på din dator. OBS detta kan ta en stund. När texten Installation Complete dyker upp tryck Exit för att lämna PTC setup.

72 4 Kontrollera att licensservern fungerar Öppna ett kommandofönster, exempelvis genom att välja "Kör" under START MENYN, samt där skriva command, klicka OK. Nu ska ett kommandofönster komma upp. skriv ptcstatus. Tryck enter. Om licensservern fungerar korrekt. Så ska det se ut ungefär så här:

73 5 Installera ProE Wildfire Sätt in CD: ProEWildfire 2.0 CD 1(3). PTC setup startas (eller du får starta det genom att dubbelklicka på CD i utforskaren). Klicka på Pro/ENGINEER. Nytt fönster: Define installation components, tryck NEXT. Acceptera föreslagen installations mapp

74 Nytt fönster: FLEXlm licens servers öppnas Nu bör datorn ha hittat din licensserver. Se bilden nedan. Tryck Next.

75 Nytt fönster: Windows preferences Ändra startup directory till C:\ProE_arbetsmappar\ (se bild nedan) Ändra om du vill under shortcut locations Detta påverkar var genvägar till programmet kommer att placeras, exempelvis skrivbordet och startmenyn. Tryck Next. Nytt fönster Optional Configuration Steps tryck Install. Du uppmanas att sätta in CD 2 och trycka OK Sätt in CD 3 och tryck OK Sätt in CD 1 igen och tryck OK När till slut texten installation complete kommer fram, tryck NEXT.

76 6 Installera Hjälpfiler. Nu är det dags att installera hjälpfiler till ProE. Klicka på texten Other Products och sedan på PTC Help se nedan.

77 Nytt fönster Define Installation Component se nedan. Acceptera förvald installationsmapp, och tryck Install. Sätt in CD 3 och tryck OK Sätt in CD 1 och tryck OK. När till slut texten installation complete kommer fram, tryck Exit.

78 7 Lägg in konfigurationsfiler och mallar. Efter att du har installerat Pro/ENGINEER på din dator, så behöver du kopiera ner en del konfigurationsfiler och mallar för att programmet ska fungera som du är van vid. Filerna finns under mappen: N:\Cad\Heminstallation\Konfigurationsfiler. Information om var i din dator filerna ska läggas hittar du i filen instruktion.txt som finns i samma mapp. KLART!

79 Bilaga 4. Utbildningsmaterial CAM

80 Kapitel CAM 1 Syftet med detta kapitel är att lära oss grunderna i Pro/Engeneers CAM_modul. Övning 1.1 Övning 1.2 Skapa en sammanställning av referensmodell och arbetsstycke Maskininställningar och nollpunkt. Övning 1.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_01 3 Påbörja en ny part med namnet "CAM_ovn1.prt". Denna part kommer att benämnas som Referensmodell senare i övningen. Parten skall ha måtten enligt ritningen nedan 4 Spara din part. 5 Påbörja en ny sammanställning för en NC_modell. I denna sammanställning monteras referensmodellen samman med ett arbetsstycke File >> New >> Assembly>> NC Model. Ge sammanställningen namnet Cam_ovn1.asm. Tryck OK. Se bilden till höger.

81 6 Öppna "CAM_ovn1.prt".som din referensmodell Välj "CAM_ovn1.prt".och tryck OK. 7 Skapa ett arbetsstycke runt din referensmodell. Uppe till höger set du en meny som kallas menu manager. Välj Create Stock. Nedanstående fönster öppnas. Under rubriken Stock Instance ändrar du till Custom. Ändra storleken på arbetsstycket till 100 x 70 x 50 Klicka på fliken Allowances. Välj Current Allowances och Ändra på det positiva värdet på Thickness från 0 till 10 mm. Detta görs för att flytta referensmodellen till botten på arbetsstycket. Tryck OK 8 Spara din sammanställning 2004 Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

82 Övning 1.2 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_kapitel_01 3 Påbörja en ny beredning med namnet CAM1.mfg File >> New >> Manufacturing >> NC Assembly Döp filen till CAM1 Se bilden till höger. Tryck OK. 4 Importera sammanställningen Cam_ovn1.asm in i beredningen. I Menu Manager väljer du följande. Mfg Model >> Assemble >> >> Gen Assem Välj CAM_ovn_1.asm och tryck OPEN Nu syns din sammanställning på bildskärmen Klicka på Done/Return i Menu Manager 5 Nu är det dags att bestämma vilken maskin som ska användas vid tillverkning av vår detalj. I Menu Manager väljer du Mfg Setup. Nu öppnas ett nytt fönster som heter Operation Setup Se nedan.

83 Klicka på ikonen för att bestämma vilken maskin som ska användas Ett fönster Machine Tool Setup öppnas. Klicka på ikonen Retrive Machine för att välja en i förväg definierad maskin. Välj den som heter Mazak.gph och klicka OPEN Klicka på för att hämta en postprocessor. I Menu Manager välj Retrive och öppna sedan pprint.ppr. Klicka Done/Return i Menu Manager Klicka på för att läsa in inställningar på maskinen. I Menu Manager välj Current Dir >> Mill och dubbelklicka på site_files och öppna sedan filen RGH_3_AXIS_MIL.sit Klicka på Done i Menu Manager Klick på OK för att stänga fönster Machine Tool Setup

84 6 Bestäm var arbetsstyckets nollpunkt ska sitta och vilket material vi ska bearbeta.. För att sätta en nollpunkt på arbetsstycket klicka på pilen efter texten Machine Zero i fönstret Operation Setup i fönstret. Se bilden nedan Välj Create i Menu Manager. Klicka sedan på arbetsstycket. Nu öppnas ett nytt fönster COORDINATE SYSTEM På bilden nedan ser ni vart på arbetsstycket vi vill ha vår nollpunkt. Koordinatsystemet placeras på arbetsstycket genom att kicka på de tre sidor som har en gemensam skärningspunkt enligt bilden nedan. Klicka på förstasida och håll sedan in Ctrlkappen och klicka på de två andra sidorna. Nu bör ni se ett koordinatsystem på arbetsstycket. Som ni ser på bilden ovan måste vi ändra orienteringen på axlarn. X och Z byter plats. Y ändrar riktning. Klicka på fliken Orientation i fönster COORDINATE SYSTEM. Se nedan.

85 Ändra X till Z och kontrollera riktningen på axlarna. Använd dessa knappar för att rikta axlarna enligt bilden nedan. Klicka på fliken Properties i fönster COORDINATE SYSTEM. Här kan du ge koordinatsystemet ett namn. Se nedan. När du givit koordinatsystemet ett namn, tryck OK.

86 Skapa ett returplan (retraction plan) dvs ett plan ovanför arbetsstycket där fräsen kan förflytta utan risk för kollision. Klicka på pilen i rutan som heter Retract. Välj Along Z Axis i det nya fönstret. Skriv 10 i rutan och tryck OK. Returplanet kommer att ligga 10 mm ovanför arbetsstycket. Innan vi stänger fönstret måste vi bestämma materialet i arbetsstycket. Välj i rullgardinsmenyn ALUMINIUM enligt bilden nedan. Tryck OK för att stänga Operation Setup fönstret 7 Spara beredningen CAM1.mfg 2004 Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

87

88 Kapitel CAM 2 Syftet med detta kapitel är att skapa en volymfräsning (grovbearbetning). Övning 2.1 Att skapa en volymfräsning (grovbearbetning). Övning 2.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_01 3 Öppna beredningen CAM1.mfg 4 Skapa en fräsvolym för grovbearbetning. Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> Volume >> Done Markera fäljande rutor: Name, Tool, Parameters,Volume och tryck Done Ge NC Sequence namnet Volym och tryck Enter Nytt fönster öppnas Tool setup. Nu måste vi välja det verktyg som skall användas vid volym fräsningen. Öppna verktygsbiblioteket genom att trycka MMFLT20.tpm och trych OPEN och välj Tryck OK i Tool setup fönstret. Nu har ni valt en pinnfräs med diameter 20 mm. Välj Retrive i Menu Manager för att hämta in fräsparametrar för volym fräsningen. Välj dflt_milling > metric >roughing_core.mil.

89 Tryck på Set i Menu Manager för att kunna ändra bearbetningsparametrarna. Tryck på för att se alla parametrar. Ändra följande parametrar STEP_DEPTH 4 (axiellt skärdjup) ROUGH_STOCK_ALLOW 1 (Spara till finskär) CUT_FEED SPINDEL_SPEED 1500 (matning i mm/min) 3000 (varvtal i varv/min) Vi kommer inte gå igenom alla parametrar i denna övning. I senare övningar kommer vi att gå igenom de parametrar som ni behöver känna till. Stäng parameter fönstret genom att klicka på krysset uppe till höger. Klicka Done i Menu Manager för att lämna parametrarna. Nu är det dags att skapa en fräsvolym. Klicka på Create Vol i Menu Manager. Skriv in namnet på voymen volym1 och tryck enter. Klicka på Sketch > Extrude > Solid > Done > One Side > Done Välj ovansidan som skissplan. Se bilden nedan. Tryck Okey >> Buttom > klicka på sidan du vill ska ligga nedåt på bildskärmen. Se nedan. Tryck Close i referensfönstret och ignorera varningen genom att svara Yes på frågan

90 Klicka på Create an entity from edge ikonen Singel till höger. Välj Välj sedan de fyra kanterna på arbetsstycket. Nu har alla fyra kanterna valts. Se nedan. Godkänn skissen genom att trycka blåa bocken till höger. Nu måste vi bestämma hur djup volymen ska vara. Välj Up To Surface >> Done >> Select Surface. Klicka på ytan som visas på bilden under. Tryck OK för att stänga fönstret. Nu vill vi använda vår referensmodell för att trimma vår fräsvolym. Tryck Trim >> klicka på referensmodellen (Se nedan) Vi vill utöka volymen åt sidorna. Välj Offset >> Surface >> Horizontal >> Done Välj de fyra yttersidorna på fräsvolymen. Se nedan.

91 Tryck OK. Skriv 6 mm som offsetvärde och tryck grön bock. Truck Done/Return >> Done/Return Högerklicka på Protrusion id voym1 välj Hide för att dölja fräsvolymen För att simulera grovbearbetningen Klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna grovbearbetningen tryck Done Seq. Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj Volym >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Nu bör er detalj se ut enligt bilden nedan.

92 Klicka Done/Return för att avsluta grovbearbetningen. 5 Spara CAM_1.mfg 2003 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

93 Övning x.2 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2003 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

94 Övning x.3 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2003 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

95 Kapitel CAM 3 Syftet med detta kapitel är att göra ett profilskär/konturskär gid en finbearbetning. Övning 3.1 Att skapa ett profilskär/konturskär. Övning 3.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_01 3 Öppna beredningen med namnet "CAM1.mfg". 4 Finbearbeta de två vertikala ytorna Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> New Sequence>> Profile>> Done Se till att följande rutor är förbockade: Name, Tool, Parameters och Surface. Tryck Done. Ge profilskäret namnet Profil_fin och tryck på den gröna bocken Vi kommer använda samma fräs som vid grovbearbetningen Tryck OK för att stänga Tool Setup fönstret. Vi kommer att använda fördefinerade parametrar. Välj Retive >> dflt_milling >>Metric >> Profile.mil >> Open >> Set >> Advanced. Ändra följande parametrar. STEP_DEPTH 2.5 (mm) CUT_FEED SPINDEL_SPEED 1000 (matning i mm/min) 4000 (varvtal i varv/min) Välj Done >> Model >> Done >> Välj de två vertikala sidorna som visas på bilderna nedan.

96 Klicka Done >> Done/Return >> Done/Return För att simulera profilskäret klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna grovbearbetningen tryck Done Seq Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj Profil_fin >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Klicka Done/Return för att avsluta finbearbetningen. 5 Spara din beredning 2005, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

97 Kapitel CAM 4 Syftet med detta kapitel är att lära oss att skapa en planfräsning i Pro/Engeneers CAM_modul. Övning 4.1 Övning 4.2 Övning 4.3 Skapa en sammanställning av referensmodell och arbetsstycke Maskininställningar och nollpunkt. Skapa en planfräsning. Övning 4.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_02 3 Påbörja en ny part med namnet "CAM_2.prt". Denna part kommer att benämnas som Referensmodell senare i övningen. Parten skall ha måtten enligt ritningen nedan OBS! Spara modellen när ni är klara.

98 4 Påbörja en ny sammanställning för en NC_modell. I denna sammanställning monteras referensmodellen samman med ett arbetsstycke File >> New >> Assembly>> NC Model. Ge sammanställningen namnet Cam_ovn2.asm. Tryck OK. 5 Öppna "CAM_2.prt".som din referensmodell Välj "CAM_2.prt".och tryck OK. 6 Skapa ett arbetsstycke runt din referensmodell. Uppe till höger set du en meny som kallas menu manager. Välj Create Stock. Nedanstående fönster öppnas. Under rubriken Stock Instance ändrar du till Custom. Ändra storleken på arbetsstycket till 100 x 70 x 50 Klicka på fliken Allowances. Välj Current Allowances och Ändra på det positiva värdet på Thickness från 0 till 10 mm. Detta görs för att flytta referensmodellen till botten på arbetsstycket. Tryck OK 8 Spara din sammanställning 2004 Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

99 Övning 4.2 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_ 02 3 Påbörja en ny beredning med namnet CAM_2.mfg File >> New >> Manufacturing >> NC Assembly Döp filen till CAM2 Se bilden till höger. Tryck OK. 4 Importera sammanställningen Cam_ovn2.asm in i beredningen. I Menu Manager väljer du följande. Mfg Model >> Assemble >> >> Gen Assem Välj CAM_ovn2.asm och tryck OPEN Nu syns din sammanställning på bildskärmen Klicka på Done/Return i Menu Manager 5 Nu är det dags att bestämma vilken maskin som ska användas vid tillverkning av vår detalj. I Menu Manager väljer du Mfg Setup. Nu öppnas ett nytt fönster som heter Operation Setup Se nedan.

100 Klicka på ikonen för att bestämma vilken maskin som ska användas Ett fönster Machine Tool Setup öppnas. Klicka på ikonen Retrive Machine för att välja en i förväg definierad maskin. Välj den som heter Mazak.gph och klicka OPEN Klicka på för att hämta en postprocessor. I Menu Manager välj Retrive och öppna sedan pprint.ppr. Klicka Done/Return i Menu Manager Klicka på för att läsa in inställningar på maskinen. I Menu Manager välj Current Dir >> Mill och dubbelklicka på site_files och öppna sedan filen RGH_3_AXIS_MIL.sit Klicka på Done i Menu Manager Klick på OK för att stänga fönster Machine Tool Setup

101 6 Bestäm var arbetsstyckets nollpunkt ska sitta och vilket material vi ska bearbeta. För att sätta en nollpunkt på arbetsstycket klicka på pilen efter texten Machine Zero i fönstret Operation Setup. Se bilden nedan Välj Create i Menu Manager. Klicka sedan på arbetsstycket. Nu öppnas ett nytt fönster COORDINATE SYSTEM På bilden nedan ser ni vart på arbetsstycket vi vill ha vår nollpunkt. Koordinatsystemet placeras på arbetsstycket genom att kicka på de tre sidor som har en gemensam skärningspunkt enligt bilden nedan. Klicka på förstasida och håll sedan in Ctrlknappen och klicka på de två andra sidorna. Nu bör ni se ett koordinatsystem på arbetsstycket. Som ni ser på bilden ovan måste vi ändra orienteringen på axlarn. X och Z byter plats. Y ändrar riktning. Klicka på fliken Orientation i fönster COORDINATE SYSTEM. Se nedan.

102 Ändra X till Z och kontrollera riktningen på axlarna. Använd dessa knappar för att rikta axlarna enligt bilden nedan. Klicka på fliken Properties i fönster COORDINATE SYSTEM. Här kan du ge koordinatsystemet ett namn. Se nedan. När du givit koordinatsystemet ett namn, tryck OK.

103 Skapa ett returplan (retraction plan) dvs ett plan ovanför arbetsstycket där fräsen kan förflytta utan risk för kollision. Klicka på pilen i rutan som heter Retract. Välj Along Z Axis i det nya fönstret. Skriv 10 i rutan och tryck OK. Returplanet kommer att ligga 10 mm ovanför arbetsstycket. Innan vi stänger fönstret måste vi bestämma materialet i arbetsstycket. Välj i rullgardinsmenyn ALUMINIUM enligt bilden nedan. Tryck OK för att stänga Operation Setup fönstret 7 Spara beredningen CAM1.mfg 2004 Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

104 Övning 4.3 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_02 3 Öppna beredningen CAM_2.mfg 4 Planfräs ovansidan av detaljen. Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> New Sequence>> Face >> Done Se till att följande rutor är förbockade: Name, Tool, Parameters och Surface. Tryck Done. Döp planfräsningen till Plan_yta. Tryck gröna bocken. Fönstret Tool Setup öppnas. Här kan du skapa egna fräsverktyg eller välja bland befintliga verktyg. Vi kommer använda befintliga fräsar. Klicka på ikonen Retrive Tool From Disk verktyg. för att hämta ett Välj det som heter MMFLT20 och tryck Open Ändra Cutter Diametern till 50 mm T0001 är en vanlig planfräs med diameter 50 mm Tryck OK för att stänga Tool Setup fönstret Tryck Retrive för att hämta befintliga bearbetningsparametrar. Välj dflt_milling >> Metric >>face.mil >> Open. Tryck Set för att kunna ändra på parametrarna. Tryck på för att se alla parametrar. Ändra följande parametrar: STEP_DEPTH CUT_FEED SPINDEL_SPEED APROACH_DISTANS 2.5 (skärdjup i mm) 500 (matning i mm/min) 2000 (varvtal i varv/min) 50 (start avstånd från arbetsstycket i mm)

105 EXIT_DISTANS 50 (avstånd från arbetsstycket i mm) Stäng parameter fönstret genom att klicka på krysset uppe till höger. Klicka Done i Menu Manager för att lämna parametrarna Välj Model >> Done >>Välj den yta som ska planfräsas. Se bilden nedan. Tryck Done/Return när du valt ytan. För att simulera planfräsningen klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna grovbearbetningen tryck Done Seq. Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj plan_yta >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Nu bör er detalj se ut enligt bilden nedan. Spara din beredning.

106 Kapitel CAM 5 Syftet med detta kapitel är att skapa en borr- och gängoperation Övning 5.1 Övning 5.2 Att skapa en borroperation. Att skapa en borr- och gängoperation. Övning 5.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_02 3 Öppna berdningen CAM_2.mfg. 4 Borr hålen med diameter 4 mm. Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> New Sequence>> Holemaking >> Done >> Drill >> Standard >> Done Se till att följande rutor är förbockade: Name, Tool, Parameters och Holes. Tryck Done. Döp borrningen till Dia_4.Tryck gröna bocken. Fönstret Tool Setup öppnas. Här kan du skapa egna fräsverktyg/borrar eller välja bland befintliga verktyg. Vi kommer skapa en egen borr. Klicka på File >> New. Ändra Cutter Diameter till 4 mm och tryck på Apply knappen Tryck OK för att stänga Tool Setup fönstret Tryck Set för att kunna ändra på parametrarna. Tryck på för att se alla parametrar. Ändra följande parametrar CUT_FEED SPINDEL_SPEED CLEAR_DIST 400 (matning i mm/min) 1500 (varvtal i varv/min) 10 mm Stäng parameter fönstret genom att klicka på krysset uppe till höger.

107 Klicka Done i Menu Manager för att lämna parametrarna Ett nytt fönster öppnas. Välj fliken som heter Diameters och klicka på Add. Välj 4 och tryck OK. Se bild t.v. Tryck på knappen Depth. Ett nytt fönster öppnas. Här bestämmer du hur djupt hålet ska borras. Se nedan. Välj Auto och tryck OK. Tryck Preview för att se vilka hål som kommer att bearbetas. Hålen centrum axlar visas röda. Tryck OK >> Done/Return För att simulera borrningen Klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna borrningen tryck Done Seq. Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj Dia_4 >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Spara din beredning 2003 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

108 Övning 5.2 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_02 3 Öppna berdningen CAM_2.mfg. 4 Borr hålet med diameter 8.5 mm. Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> New Sequence>> Holemaking >> Done >> Drill >> Standard >> Done Se till att följande rutor är förbockade: Name, Tool, Parameters och Holes. Tryck Done. Döp borrningen till Dia_8_5.Tryck gröna bocken. Fönstret Tool Setup öppnas. Här kan du skapa egna fräsverktyg/borrar eller välja bland befintliga verktyg. Vi kommer skapa en egen borr. Klicka på File >> New. Ändra Cutter Diameter till 8.5 mm och tryck på Apply knappen Tryck OK för att stänga Tool Setup fönstret Tryck Set för att kunna ändra på parametrarna. Tryck på för att se alla parametrar. Ändra följande parametrar CUT_FEED SPINDEL_SPEED CLEAR_DIST 400 (matning i mm/min) 1000 (varvtal i varv/min) 10 mm Stäng parameter fönstret genom att klicka på krysset uppe till höger. Klicka Done i Menu Manager för att lämna parametrarna Ett nytt fönster öppnas. Välj fliken som heter Diameters och klicka på Add. Välj 8.5 och tryck OK. Tryck på knappen Depth. Ett nytt fönster öppnas. Här bestämmer du hur djupt hålet ska borras. Välj Thru All och tryck OK.

109 Tryck Preview för att se vilket hål som kommer att bearbetas. Hålen centrum axlar visas röda. Tryck OK >> Done/Return För att simulera borrningen Klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna borrningen tryck Done Seq. Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj Dia_8_5 >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Spara din beredning 5 Gänga hålet med diameter 8,5 mm M10x1,5. Välj följande i Menu Manager: Machining >> NC Sequence >> New Sequence>> Holemaking >> Done >> Tap >> Fixed >> Done Se till att följande rutor är förbockade: Name, Tool, Parameters och Holes. Tryck Done. Döp borrningen till ganga.tryck gröna bocken. Fönstret Tool Setup öppnas. Här kan du skapa egna fräsverktyg/borrar eller välja bland befintliga verktyg. Vi kommer skapa en egen borr. Klicka på File >> New. Ändra Cutter Diameter till 10 mm och tryck på Apply knappen Tryck OK för att stänga Tool Setup fönstret Tryck Set för att kunna ändra på parametrarna.

110 Tryck på för att se alla parametrar. Ändra följande parametrar THREAD_FEED THREAD_FEED_UNITS SPINDEL_SPEED CLEAR_DIST 1.5 (stigning) MMPR (mm/varav) 600 (varvtal i varv/min) 10 mm Stäng parameter fönstret genom att klicka på krysset uppe till höger. Klicka Done i Menu Manager för att lämna parametrarna Ett nytt fönster öppnas. Välj fliken som heter Diameters och klicka på Add. Välj 10 och tryck OK. Tryck på knappen Depth. Ett nytt fönster öppnas. Här bestämmer du hur djupt hålet ska borras. Välj Auto och tryck OK. Tryck Preview för att se vilket hål som kommer att bearbetas. Hålen centrum axlar visas röda. Tryck OK >> Done/Return För att simulera borrningen Klicka Play Path >>Screen Play Tryck på Play knappen simuleringen. för att starta Denna simulering visar endast fräsens förflyttning. Tryck Close för att stänga fönstret. Vill man simulera i solidläge måste man starta funktionen NC Check. Välj NC Check i Menu Manager och tryck RUN. För att godkänna borrningen tryck Done Seq. Välj Matrl Remove för att avlägsna det bortfrästa materialet från sammanställningen Välj ganga >> Atomatic >> Done Klicka på knappen och sedan OK. Spara din beredning 2003 Sören Larsson, Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet

111 Kapitel CAM 6 Syftet med detta kapitel är att skapa NC-kod utifrån CAM beredningen Övning 6.1 Skapa NC-kod. Övning 6.1 Upp - ATT GÖRA HUR? 1 Starta ProEngineer 2 Välj arbetskatalog till: M:\PCSA\ProE\CAM_02 3 Öppna beredningen CAM_2.mfg 4 Skapa NC-kod av CAM-beredningen Välj CL data >> Output >> Operation >> OP010 >> File Välj MCD File (se bliden till höger). Klicka Done. Klicka OK för att skapa en CL Data fil med namnet OP010 Acceptera Verbose och Trace som PP options och klicka Done. Välj PostProcessor UNCX01.P03 Ge programmet ett nummer, tex 007 Tryck Close för att stänga fönstret. Nu har det skapats en fil som heter OPO10.tap i din arbetskatalog. Den innehåller ditt NC-programm. 5 Simulera NC-programmet OP010.tap i CNC simulatorn Starta CNC Simulatorn och öppna OP010.tap.Filen ligger i er arbetskatalog och simulera NC-koden Tomas Bäckman, Institutionen för teknik, Örebro Universitet