Spridning av massförstörelsevapen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridning av massförstörelsevapen"

Transkript

1 Spridning av massförstörelsevapen En rapport om arbetet med att förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen. Säkerhetspolisen

2 Utgiven av Säkerhetspolisen Box Stockholm Layout: RPS Info/G. Söderberg Tryck: Elanders Gotab 6:e upplagan: ex Maj 2003

3 Spridning av massförstörelsevapen En rapport om arbetet med att förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen. Säkerhetspolisen Juni 2003

4

5 Förord Terrorattentaten den 11 september år 2001 och mjältbrandsbreven sammanföll ungefärligt i tid och rum. Massförstörelsevapen och icke-statliga aktörer kom då att hamna i rampljuset. Förändringen består främst i att fler nu ser de hot och de möjligheter som biologiska och kemiska vapen innebär, i synnerhet i asymmetriska konflikter. En asymmetrisk konflikt kännetecknas av obalans i militär styrka mellan konfliktparterna numera den vanligaste konfliktbilden. Härav följer att nya strategier, militärdoktriner, stridsmetoder och konfliktmönster utvecklas. De allra flesta, såväl statliga som icke-statliga, aktörer tar avstånd från massförstörelsevapen. Trots detta finns det ett mindre antal aktörer som visar ett ökat intresse för massförstörelsevapen, och ett fåtal stater har intensifierat sina program. Ökad tillgång till produkter, utrustning och kompetens för att framställa massförstörelsevapen höjer kraven på det svenska icke-spridningsarbetet. Dagens hotbild motiverar otvetydigt en ökad satsning på vapenkontrollfrågor och nedrustning. Under de senaste tio åren har svenska departement och myndigheter samverkat i en gemensam referensgrupp i syfte att dela kunskap och förhindra spridning av massförstörelsevapen och bärare av dessa. Samarbetet sker främst inom lilla referensgruppen, men vid behov av bredare samordning finns även stora referensgruppen. Sammankallande myndighet är Säkerhetspolisen. Referensgruppens viktigaste uppgifter är informationsspridning, samordning och beredskap. Föreliggande rapport syftar till att sammanfatta och delge gruppens uppfattning om spridningshotet från massförstörelsevapen och missiler. Rapportens målgrupp är företag och myndigheter vars verksamhet normalt inte omfattar icke-spridningsfrågor men som ändå kan komma i kontakt med problematiken och därför är i behov av vägledning. Stockholm i maj 2003 Jan Danielsson Generaldirektör

6

7 Innehåll Inledning...1 Tillverkning av massförstörelsevapen...2 Kunskap...2 Ämnen...3 Utrustning... 4 Missiler...4 Anskaffning av massförstörelsevapen...6 Spridningsprocessen...6 Anskaffningskedjan...10 Exportkontroll...11 Hotbild...12 Incitament & avhållande faktorer för MFV-anskaffning...12 Spridningsmönster...13 Det svenska icke-spridningsarbetet...15 Sveriges roll inom massförstörelsevapen- och missilområdet...15 Den svenska anskaffningsmarknaden attraktionskraft och sårbarhet...15 Hur bedrivs icke-spridningsarbetet?...17 Tips & rekommendationer...21 Kunskapsöverföring...21 Ämnen...21 Produkter...22 Bilaga 1: Produkter med dubbla användningsområden...23 Bilaga 2: Internationella avtal...25 Internationella överenskommelser...25 Internationella kontrollregimer...26 Bilaga 3: Myndighetspresentation...28 Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI...29 FRA...30 Försvarsmakten FM...31 Inspektionen för strategiska produkter ISP...32 Krisberedskapsmyndigheten KBM...33 Kustbevakningen KBV...34 Rikspolisstyrelsen RPS...35 Sjöfartsverket SJÖV...36 Socialstyrelsen SoS...37 Statens kärnkraftinspektion SKI...38 Statens räddningsverk SRV...39 Statens strålskyddsinstitut SSI...40 Säkerhetspolisen SÄPO...41 Tullverket...42 Bilaga 4: Åtgärder vid anträffande av NBC-ämnen...43 Åtgärder vid anträffande av radioaktiva material...43 Åtgärder vid anträffande av kemiska stridsmedel eller deras prekursorer...44 Åtgärder vid anträffande av smittfarligt material...45

8

9 Inledning Sverige bedriver exportkontroll för att förhindra att utländska aktörer utvecklar massförstörelsevapen med hjälp av ämnen, utrustning eller kunskap som kommer från Sverige. Den säkerhetspolitiska utvecklingen visar vikten av fortsatt sådan verksamhet. I rapporten används främst samlingsbegreppen massförstörelsevapen (MFV), kärnvapen (N), biologiska vapen (B) och kemiska vapen (C). Exportkontrollen omfattar också bärare av massförstörelsevapen. Sverige är generellt inte ledande inom NBC- och missilområdet. Inom attraktiva nischer kan dock en punktmarkering vara effektiv i ett icke-spridningshänseende. Främst avses då relevant spetskompetens och kritiska produkter; dvs. spetsteknologi, teknologi med få framställare eller kvalitativa förbrukningsvaror. Ansvaret för det svenska icke-spridningsarbetet är uppdelat i delansvarsområden (bilaga 3) som tillfaller olika myndigheter och departement. Lilla referensgruppen bildades 1992 för att genom informella kontakter förbättra myndigheternas samverkan inom ickespridningsområdet. När det gäller varor med dubbla användningsområden både civila och militära användningsområden finns idag också ett samarbete kring operativa frågor mellan ISP, Tullverket, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och FRA. 1

10 Tillverkning av massförstörelsevapen För att tillverka massförstörelsevapen och bärare till dessa behövs: kunskap, ämnen (t.ex. uran, kemiska prekursorer1 eller mikroorganismer) samt utrustning (produkter, komponenter etc.). Det svenska icke-spridningsarbetet syftar därför till att förhindra att dylika kunskaper, produkter, ämnen eller mikroorganismer missbrukas eller förs från eller via Sverige till aktörer med ambitioner att anskaffa eller vidareutveckla massförstörelsevapen. Kunskap en ns k ap Äm n Ku För att framställa massförstörelsevapen krävs en bred och djup kunskap inom en rad områden. Det är därför vanligt att forskare och tekniker från andra länder än tillverkningslandet rekryteras till projekten, liksom att egna studenter och forskare vidareutbildar sig utomlands. En annan metod är att låta landets underrättelsetjänst delta i inhämtningen av relevant Utrustning kunskap. Vid framtagning av vapenbärare är det vanligt att en stat köper kunskap i form av ett färdigt missilsystem, som sedan vidareutvecklas i egen regi. I specifika fall kan en forskningsinstitution eller företag tvingas välja mellan ett stimulerande internationellt utbyte eller att försäkra sig om att man inte bidrar till spridningen av massförstörelsevapen. En inte alltid enkel intressekonflikt som måste avvägas från fall till fall. Ett minimum bör dock vara att Sverige inte ska dela med sig av spetskompetens som kan användas i framställningen av massförstörelsevapen eller spridningsteknologi till aktörer som kan misstänkas ha MFV-ambitioner. Dessutom bör vaksamhet iakttas inom ramen för forskningsutbyten eftersom det inte är ovanligt att gästforskare med statliga stipendier (från stater med MFV-ambitioner), inom relevanta forskningsområden, förväntas bidra med know-how i gengäld för betalda studier. 1 2 Med prekursorer avses utgångsämnen eller försteg till slutprodukter.

11 Tecken på sådan verksamhet kan t.ex. vara ovanligt täta kontakter med hemlandets ambassad, alltför stor nyfikenhet på forskningsområden utanför det egna samt starkt avvikande arbetstider och kopieringsmängder. Samtidigt får vaksamheten inte överdrivas, då ett visst övervägt risktagande ofta kan vara motiverat utifrån andra värden. Undantag finns dock inom särskilt känsliga forskningsområden där försiktighet bör sättas främst. Exempelvis inom försvarshemliga projekt eller forskning vars innehåll skulle kunna leda till mer förödande versioner av dagens massförstörelsevapen (t.ex. nischer inom detonationsforskningen, nanoteknologiutvecklingen och biotekniken) eller nya innehavare av NBC-vapen. Ämnen En kärnladdnings viktigaste komponent är det klyvbara materialet, uran eller plutonium av vapenkvalitet, samt explosivämnen för att skapa ett överkritiskt system. Många kärnladdningar innehåller dessutom tritium för att öka eller på annat sätt påverka utbytet, samt en reflektor (t.ex. naturligt uran eller beryllium), vilket påverkar den mängd klyvbart material som behövs i laddningen. Klyvbart material för vapenändamål innehåller mer än 90% anrikat uran-235 eller plutonium-239. För en primitiv kärnladdning krävs inte samma säkerhet, utbyte och reproducerbarhet som för ett militärt kärnvapen. Den kan därför eventuellt ligga inom räckhåll för välorganiserade icke-statliga aktörer. En grundförutsättning är emellertid tillgång till klyvbart material, troligtvis höganrikat uran anskaffat utifrån. Sannolikheten är emellertid liten att utbytet blir stort. Ett radiologiskt vapen (s.k. smutsig bomb) innebär att radioaktivt material sprids ut passivt som aerosol eller aktivt med ett explosionsämne. Ingen kärnklyvning sker emellertid, vilket gör att risken för massdöd är liten medan saneringsinsatserna kan bli omfattande. Riskerna för en potentiell förövares egna fysiska hälsa är dessutom en begränsande faktor. Tänkbara utgångsmaterial är t.ex. strålkällor eller annat radioaktivt material som används i forskning, industri, sjukvård eller kärnkraftverk. Biologiska stridsmedel utgörs huvudsakligen av levande organismer, främst mikroorganismer. De sjukdomsalstrande mikroorganismerna 3

12 som kan användas som B-stridsmedel, B-agens, utgörs framför allt av bakterier, virus och mikrosvampar som kan orsaka död bland människor, djur eller växter. Ett antal länder har biologiska vapen eller bedriver verksamhet inom B-vapenområdet, men många har också avbrutit sina biologiska vapenprogram då de ofta är mer komplicerade än intressanta. Vissa giftiga ämnen räknas som kemiska stridsmedel om de sprids ut i syfte att skada eller döda människor eller djur. Toxiner, gifter som produceras av organismer, hänförs också till C-stridsmedel. Ett antal länder har C-vapen eller bedriver verksamhet som kan ha koppling till framställning av kemiska vapen. De flesta länder med kemiska vapenprogram har främst riktat sitt intresse mot senapsgas och olika former av nervgaser. Samtidigt bör betonas att många stater på senare år har valt att ansluta sig till kemvapenkonventionen och att destruera sina lager av kemiska vapen. Vissa stater har dock inte hunnit destruera sina lager än, och det är inte uteslutet att enstaka aktörer dessutom har undanhållit begränsade reservlager. Utrustning Den utrustning som kan komma till användning i strävan att erhålla vapen och missilkapacitet är omfattande. Merparten av denna utrustning är varor med dubbla användningsområden, både för helt civil användning och för framställning av massförstörelsevapen. Detta kan t.ex. vara utrustning för DNA-analys, bearbetning och navigation, sensorer, lasrar, optronik och keramer. Den senaste utvecklingen är att dagens ambitionsstater2 blivit skickligare på att uppdatera produkter precis under exportkontrollgränserna till att bli användbara i framställningen av massförstörelsevapen. Missiler Det finns flera tänkbara vapenbärare för massförstörelsevapen. Ballistiska missiler är ofta att föredra, då dessa är obemannade, har lång räckvidd och är svåra att försvara sig emot. Flygplan, kryssningsmissiler, andra obemannade farkoster, artilleri och granater är alternativa leveransformer. För en god spridning av biologiska och kemiska vapen behövs även barometriska säkringar, fallskärmsammunition och lämpliga munstycken. För icke-statliga aktörer kan även betydligt primitivare teknik vara aktuell. Den nya teknologin för vapenbärare Med ambitionsstater avses både tröskelstater och stater med mindre utvecklade MFV-ambitioner. 2 4

13 präglas främst av missiler, andra former av obemannade farkoster och stridsspetsar med minskad värme- och radarsignatur, samt skenmål som kan lamslå missilförsvar. Centrifuger Höghastighetskameror Induktionsugnar Kompositer Maråldrat stål Masspektrometrar Pulsgenerator Röntgenblixt Tryckmätare Tändaggregat Vakuumpumpar Exempel på varor med dubbla användningsområden i N-vapensammanhang Scrubbers Blandningskärl Centrifuger Elevatorer Kondensatorer Kopplingar Kylare Prekursorer Pumpar Reaktorer Värmeväxlare Exempel på varor med dubbla användningsområden i C-vapensammanhang Bakteriestammar Centrifuger Fermentorer Filter Kvarnar Pressar Pumpar Spraytorkar Tankar Tillväxtmedia Accelerometer Al-legeringar Aluminiumpulver Gyro Isostatpress Kompositer Maråldrat stål Målsökare Oxidatorer Verktygsmaskiner Exempel på varor med dubbla användningsområden i B-vapensammanhang Exempel på varor med dubbla användningsområden som kan användas för att tillverka missiler. 5

14 Anskaffning av massförstörelsevapen För att ett anskaffningshot skall föreligga krävs att aktören ifråga äger både 1) avsikt och 2) förmåga att utveckla massförstörelsevapen. Ett eventuellt framtida vapenhot är helt avhängigt dessa två aspekter. Därmed är det å definitivt intressant att studera aktörens teknologiska Vapenkapacitet kapacitet, om en ambition har kunnat fastställas. Likaså kan det ibland finnas anledning att omvärlandets teknologiska niv dera en aktörs ambitioner, t.ex. i samband med intensifierade satsningar som Landets ambitionsnivå påtagligt påverkar aktörens kapacitet. En stats möjlighet att erhålla vapenkapacitet är avhängigt landets ambitioner och dess teknologiska nivå. Medan steget från ingen ambitionsnivå till hög ambitionsnivå är kort i princip ett politiskt beslut så tar uppbyggnaden av en hög teknologisk nivå lång tid. För ett land med låg teknologisk nivå märks vandringen mot vapenkapacitet tydligare än för ett land med hög teknologisk nivå, beroende på att en mer omfattande anskaffning av såväl kunskap som ämnen och utrustning måste ske. Stater med låg teknologisk nivå blottar således sina ambitioner tydligare och under längre tid än länder med hög teknologisk nivå. Spridningsprocessen Spridningsprocessens olika faser kan grovt illustreras med anskaffningstrappan på följande sida, där samtliga trappsteg är nödvändiga steg även om försök att nå flera trappsteg parallellt förekommer. Sverige utgör främst ett intressant anskaffningsland i steg 3 och 4, men kan inom vissa forskningsnischer även vara intressant i steg 1. Ett massförstörelsevapenprogram börjar vanligen med ett politiskt beslut fattat i det tysta eller efter en öppen debatt. Tiden det tar att erhålla vapenkapacitet står i förhållande till den tekniska nivå aktören 6

15 har när processen påbörjas, liksom tillgången till kunskap, ämnen, utrustning och tillgängliga vapensystem. Anskaffningstrappan 4. Mer sofistikerade vapen Symtom: Vidareutveckling av Vapenverkan Explosivämnen Spridningsteknologi Forskningssamarbeten Specialförband + Militära övningar 3. Kompletterande teknologi & kompetens Symtom: Vidareutveckling av Förfrågningar & köp av produkter med dubbla användningsområden Kontakt med likasinnade Systematiserade förfrågningar ibland av mellanhänder (utländska företag/personer eller svenska enmansföretag) Gästforskare 2. Grundläggande teknologiuppbyggnad Symtom: Köp eller utveckling av a) klyvbart materiel (N) b) kemiska prekursorer (C) c) biologiska agens (B) d) spridningsteknologi Uppbyggande av a) forskningsreaktorer (N) b) isolerade forskningslab (BC) 1. Politiskt beslut + kompetensuppbyggnad Symtom: Politisk debatt Rykten Ökad försvarsbudget Omstrukturering inom FM med isolerade enheter Rekrytering av specialistkompetens, ökad FoU & gästforskare inom relevanta forskningsområden. Det första anskaffningssteget kan främst karaktäriseras av en kompetensuppbyggnad inom relevanta forskningsområden. Detta steg kan oftast genomföras diskret, utom i fall då det finns ett behov av att rekrytera kompetens utomlands på bred front. Ofta kan man dock 7

16 observera nya organisationsstukturer inom försvarsmakten under denna fas, där vissa enheter isoleras och inköpsrutiner förändras. Det är också vanligt att försvarsmakten och näraliggande forskningsområden får ökade resurser. Likaså syns ofta en ökning av utsända tekniker och gästforskare inom relevanta forskningsområden. Vanligt är också att forskningssamarbeten etableras inom näraliggande områden med andra stater som befinner sig högre upp i anskaffningstrappan. Det andra anskaffningssteget handlar om att tillägna sig de grundläggande teknologierna och att framställa, alternativt hitta en villig säljare till, de utgångsämnen som krävs. De flesta statliga aktörer vill ogärna bli beroende av en utländsk aktörs fortsatta goda leveransvilja, utan försöker hitta en inhemsk produktionslösning. Därför återfinns ofta ett civilt kärnkraftprogram i de stater som önskar framställa kärnvapen, inklusive en eller flera forskningsreaktorer, i syfte att producera klyvbart material och att få en legitim forskningsplattform. I de fall en biologisk eller kemisk vapenkapacitet eftersträvas, försöker man istället få fram biologiska agens alternativt kemiska prekursorer av vapenkvalitet i isolerade forskningslaboratorium. I dessa fall kan tveksamma beställningar ske via t.ex. företag inom vaccin- och läkemedelsindustrin eller forskningsinstitut. Vad avser utveckling av kärnvapen så pekar många indikatorer på att Iran, Libyen, Nordkorea samt eventuellt Algeriet, mer eller mindre aktivt, befinner sig i anskaffningsprocessen. Vidare pekar vissa indikatorer på att ett antal stater i Mellanöstern, Nordafrika och Asien, ofta inblandade i regionala konflikter, lägger ned energi på att försöka ta fram biologiska agens och/eller kemiska prekursorer för utveckling av massförstörelsevapen. Det tredje anskaffningssteget, överlappar ofta i viss mån det andra och fjärde anskaffningssteget, då dessa steg oftast är både tidskrävande och svåröverstigliga. Kartläggningen sker ofta på bred front och globalt, i samarbete med underrättelsetjänst, täckföretag och gästforskare. Ofta inleds kartläggningen med Internetsökningar via en oidentifierbar server, vid behov av mer information följer offertförfrågningar och delegationsbesök. Vid delegationsbesök anges som skäl någon form av civilt behov. Det förekommer även delegationsbesök med dubbla agendor, där t.ex. en person kommer från underrättelsetjänsten och har ett avvikande beteende från resten av gruppen. Ambitionsstaterna samarbetar här i viss utsträckning. Därför kan exakt samma offertförfrågan komma från olika avsändarländer. 8

17 Vid inköpen är ofta nya aktörer beställare för att hemlighålla det verkliga mottagarlandet. Ofta anlitas täckföretag registrerade i andra länder och enmansföretag i köparlandet som mellanhänder. Även om det är omöjligt att motverka alla köp, finns det anledning att göra processen besvärlig och förhindra att kritiska produkter för MFVprogram har Sverige som ursprungs- eller transitland. Med kritiska produkter avses här produkter vars införskaffning kan ha signifikant betydelse för programmet i fråga (spetsteknologi, vitala produkter, produkter med få tillverkare och produkter som behöver beställas kontinuerligt). Detsamma bör gälla för spetskompetens. Exempel på aktörer som kontinuerligt och målmedvetet söker produkter med dubbla användningsområden i Sverige är Iran, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Indien. Dessutom har ytterligare ett antal stater i Afrika, Asien, Gulfen och Mellanöstern i enstaka fall efterfrågat exportkontrollerade produkter. I vissa av dessa fall kan det röra sig om transitverksamhet eller ha andra förklaringar, medan tillvägagångssätt och omständigheter i andra fall är mer misstänkta. Det fjärde anskaffningssteget handlar om att utveckla framtagna massförstörelsevapen och vapenbärare till mer sofistikerade och funktionsanpassade vapenvarianter. Detta steg är inte nödvändigt för en ickestatlig aktör som kan riskera att vapnet inte fungerar som planerat. För statliga aktörer är det dock nästan alltid av vikt att utveckla en vapenarsenal som med säkerhet klarar av fältmässiga förhållanden. Här krävs utbildning samt prov- och försöksverksamhet. I detta ingår även att bygga upp särskilda NBC-förband. Den sista fasen i spridningsprocessen omfattar fortsatt uppbyggnad samt utveckling och modernisering av befintliga vapensystem, vilket även brukar benämnas som vertikal spridning. Här kan det t.ex. handla om att ta fram mer svårspårade och ej behandlingsbara biologiska vapen, kärnvapen med nya funktioner, ökade arsenaler eller missiler med längre räckvidd. Av dagens kärnvapenstater bedöms åtminstone USA, Ryssland, Kina, Indien och Pakistan sträva efter att modernisera och vidareutveckla sina nuvarande arsenaler. USA är den aktör som verkar satsa mest på utvecklingen av högenergetiska material, i syfte att kunna framställa kärnvapen med mindre strålning och ökad sprängkraft för att kunna bredda kärnvapnens nuvarande funktion till nya potentiella användningsområden. Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Iran och Libyen är exempel på länder som bedriver en aktiv missilutveckling och flera 9

18 av dessa samt Israel strävar efter en andraslagsförmåga genom att placera delar av kärnvapenarsenalen på ubåtar. I utvecklingen av biologiska och kemiska vapen är Ryssland det land som kommit i särklass längst i den kvalitativa forskningen. Uppstickare som t.ex. Syrien och Nordkorea bedöms ha avsevärt mindre sofistikerade vapenvarianter, ambitiösa program till trots. Det finns dock all anledning att kraftigt motverka en utveckling av biologiska och kemiska vapen som till fullo drar nytta av den bioteknologiska revolutionen. En positiv trend är att många länder frivilligt har förbundit sig att inom det kommande decenniet destruera sina lager av kemiska vapen i enlighet med kemvapenkonventionen. Det finns dock sannolikt ett mörkertal av aktörer med biologiska och kemiska vapenprogram, i form av undangömda lager och dolda program (inom skyddsforskningen eller närbesläktade civila industrier), då dessa är lättare att hemlighålla än kärnvapen- och missilprogram. Anskaffningskedjan Anskaffningen av produkter med dubbla användningsområden följer oftast etablerade mönster för handel. Transaktionerna i sig ger därför normalt inte anledning till misstanke om att produkterna skall användas vid utveckling av massförstörelsevapen. För att upptäcka att köpet ingår i en stats strävan att utveckla massförstörelsevapen måste transaktionen därför granskas ingående med fokus på order-, leverans- och betalningsförfarande. Då krävs detaljerade kunskaper om köparland, slutanvändare, säljare och eventuella mellanled. I flera fall kan dessa försök upptäckas när det svenska företaget vänder sig till ISP, SKI eller Tullverket med frågor kring en offertförfrågan. I andra fall kan det vara uppgifter som olika myndigheter, med aktiv inhämtning av sådan information, erhållit på annat sätt. Oavsett hur informationen kommer till myndigheternas kännedom informeras företaget om gällande regelverk. Upphandlingsformen varierar efter aktör och produktsort. Ibland används försvarsmaktens inköpsorganisation, och i andra fall används civila tillverkningsindustrier och universitet. I Säkerhetspolisens arbete har det framkommit att vissa stater nyttjar sina underrättelsetjänster för kontakter med företag. I dag finns det dessutom anledning att uppmärksamma vissa icke-statliga aktörer i anskaffningshänseendet. Andra metoder är att använda sig av falska slutanvändarintyg eller göra inköp via bulvanföretag eller privatpersoner. Flera länder gör sina 10

19 inköp via andra länder och drar nytta av rörelsefriheten inom olika frihandelszoner. De svenska myndigheter som är involverade i icke-spridningsarbetet har främst att identifiera och angripa svaga länkar hos aktörerna i anskaffningskedjan, då sådana alltid finns. Kartläggning måste göras, viss information måste fås fram, varor levereras och betalning ske. För att lyckas med att identifiera de svaga länkarna krävs emellertid en god dialog med de svenska företag som utsätts för anskaffningsförsök. Ju mer information som myndigheterna får tillgång till, desto effektivare motdrag kan utarbetas och genomföras. Anskaffningskedjan SVERIGE Produkter Omedvetna aktörer Ämnen Kompetens Medvetna aktörer Transitländer Aktörer Stater eller organisationer med ambition att tillverka massförstörelsevapen med lämpliga bärare Exportkontroll För svenska exportörer är det viktigt att känna till att produkter med dubbla användningsområden, enligt lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, är tillståndspliktiga vid export. Det är i första hand frågan om produkterna i bilaga 1 enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000. I andra hand avses andra produkter med dubbla användningsområden, om exportören fått kunskap om att produkterna i den enskilda affären kan vara avsedda för framställning av massförstörelsevapen och missiler (s.k. catch-all). De myndigheter som ansvarar för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är SKI när det gäller produkter med specifik nukleär användning och ISP för övriga produkter. I ett tillståndsärende grundas beslutet på en sammanvägd bedömning av produkt, köparland och slutanvändare. I vissa fall kan slutanvändarintyg krävas. I de fall ett tillståndsärende avslås får företaget själv stå för de kostnader som det redan haft i affären, eller kan få i form av t.ex. skadestånd. 11

20 Hotbild I en tid då alltfler stater och icke-statliga aktörer upplever sig hotade eller djupt missnöjda med den rådande säkerhetspolitiken och världsordningen lockas fler av företeelsen massförstörelsevapen. I synnerhet aktörer med begränsad konventionell stridskraft, som önskar upprätthålla eller förskjuta någon form av maktbalans. Massförstörelsevapen skapar sällan en tryggare eller en förändrad situation. Enstaka aktörer låter sig dock inte hindras från att pröva den vägen eller att ge sken av en dylik kapacitet, särskilt i fall av hårdnade konflikter där en eller flera parter redan förfogar över massförstörelsevapen. Kärnvapen (N), biologiska vapen (B), kemiska vapen (C) och missiler, är medel som ökar i aktualitet när konflikter och maktspel sätts på sin spets. Då kan de vanliga normerna undertryckas, till förmån för ett mer realpolitiskt strategispel. I dag ingår även enstaka individer och nätverk som stundtals värdiga motståndare i detta och asymmetriska konflikter har kommit att styra den säkerhetspolitiska agendan, vilket kan ha gett fler aktörer incitament att sträva efter NBC-kapacitet. Utbyggnaden av allt mer avancerade missilförsvarssystem utgör inget hot i sig, men kan leda till en utveckling av än mer offensiva vapenformer. Varje aktör med massförstörelsevapen som befinner sig i en konflikt ökar användningsrisken, då ett konfliktklimat bäddar för missbedömningar följt av kraftfulla gensvar. Särskilt som allt fler implicit eller explicit uttalar hot om att använda massförstörelsevapen. Användningsrisken ökar också i fall av brister i varningssystem, ordergång och användningsdoktriner. Risken ökar därmed också för felbedömningar i en krissituation. Den nuvarande vapenutvecklingen riskerar vidare att uppluckra det användningstabu som länge varit praxis för massförstörelsevapen. Dessutom ökar olycksrisken med antalet vapen och innehavare. Incitament & avhållande faktorer för MFV-anskaffning Mjältbrandsbreven i USA gav massiv global effekt trots det begränsade dödsantalet. Den omskakande händelsen har satt spår i många staters försvarsbudgetar och kan ha inspirerat fler aktörer till att söka biologisk vapenkapacitet. De mångfacetterade problemen i samband med biologiska vapenprogram innebär emellertid att många har valt att frivilligt nedmontera sina program. 12

21 MFV-ambitioner kan antingen hänföras ett missnöje med status quo eller en osäkerhet kring om rådande maktförhållanden kan bevaras. Förhoppningen är i dessa fall att massförstörelsevapnen skall fungera avskräckande, som maktmedel och/eller förhandlingsvapen. För stater har hotbilder, säkerhets-, utrikes- och inrikespolitiska överväganden, internationella normer och framtidssyn tydlig inverkan på ett eventuellt anskaffningsbeslut. För att använda NBC-ämnen eller -stridsmedel med ett skadligt syfte krävs därutöver en ovanligt stark övertygelse att ändamålen helgar medlen, även när det inbegriper att agera utanför rådande normer och lagstiftning. Nya teknologiska möjligheter lockar till utveckling, även när säkerhetspolitiska motiv eller behov saknas. Till viss del handlar det också om att bevara kompetensen. Den teknologiska utvecklingen har öppnat vissa möjligheter för icke-statliga aktörer, även om det oftast inte är aktuellt för t.ex. terroristorganisationer att investera sina begränsade resurser i massförstörelsevapen. Det finns dock all anledning att vara uppmärksam på eventuella avvikelser från detta. När det gäller extremgrupper och enskilda fanatiker kan enstaka attentat komma att inbegripa t.ex. gifter och smittämnen, som under olyckliga omständigheter skulle kunna ha massförstörelsekapacitet. Det bör dock beaktas att även om det inte är ouppnåbart att framställa eller komma över giftiga mikroorganismer, toxiner eller kemiska ämnen, så är det betydligt mer komplicerat att använda dessa som massförstörelsevapen. För att få hög verkansgrad krävs bl.a. lämpliga bärare, precision, spridningsteknologi och gynnsamma väderförhållande. Ofta talar lite för att försöka utveckla teknologiskt krävande, tidsödande och kostsamma massförstörelsevapen, då snarlika effekter ofta kan uppnås med betydligt enklare medel. Något som illustrerades väl i och med terrorattackerna den 11 september Samtidigt kan det i vissa sammanhang finnas en symbolisk eller psykologisk betydelse med att använda just NBC-vapen, eller hot om detta. Spridningsmönster Ur spridningshänseende är det allvarligt att varor med dubbla användningsområden förmedlas till aktörer med ambitioner att utveckla massförstörelsevapen. Liksom att det förekommer illegal handel med radioaktiva material och kärnämne, om än i begränsad omfatt13

22 ning och sällan av höganrikade material. Därutöver finns det ett fåtal tekniker och vetenskapsmän som är beredda att sälja sin kunskap oavsett kund och ändamål. Det har också hänt att andra länder har förmedlat biologiska och kemiska agens av säkerhetspolitiska skäl, för att med tiden få ett betydligt större säkerhetspolitiskt hot i retur. En medveten spridning sker både från stater som redan har massförstörelsevapen och från stater som befinner sig i anskaffningsprocessen. Dessutom förekommer en omedveten spridning från en rad andra stater. Det har också blivit vanligare med utbildningsavtal och teknologiöverföringar inom närbesläktade områden. Den säkerhetspolitiska arenan präglas i dag ofta av nationella dubbelspel och det är inte helt ovanligt att ifrågasatt tekniskt bistånd ges inom mindre eller större områden, som kan komma att användas i framställningen av massförstörelsevapen. Tryggad energiförsörjning och ekonomisk vinning övervinner stundtals internationella åtaganden. Samtidigt har vissa företag och stater fått betala ett högt pris för sådan assistans. Intressant att notera är också att vissa ambitionsstater till viss del har börjat samarbeta i produktanskaffningen. Icke-statliga aktörer har fått ökad aktualitet i samband med alla transaktionsled i anskaffningen av massförstörelsevapen. Den rikliga förekomsten av icke-statliga aktörer i mellanleden medför en svårighet att skilja statligt sanktionerade affärer från privata vinstintressen. Ickestatliga aktörer som slutmottagare har emellertid fått en överdriven uppmärksamhet i proportion till omfattningen, men kan vara motiverad utifrån att icke-statliga aktörer ofta är mer användningsbenägna och svårförhandlade efter att anskaffning väl skett. 14

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP)

Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) Produkter med dubbla användningsområden och Sanktioner Egon Svensson En ansvarsfull kontroll av strategiska produkter vårt bidrag till en säkrare värld. Exportkontrollrådet

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd; SFS 2000:1217 Utkom från trycket den 15 december 2000 utfärdad den 7 december 2000.

Läs mer

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 www.isp.se EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 Exportkontroll ett gemensamt ansvar Andreas Ekman Duse, GD VÄLKOMNA! INLEDANDE PRESENTATION produkter 1 Program Välkomna, inledande presentation Aktuellt inom

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Kontroll av strategiska produkter/produkter med dubbla användningsområden 1 Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll 1 [2451] I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av produkter med och kontroll av tekniskt

Läs mer

Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Kontroll av strategiska produkter/produkter med dubbla användningsområden 1 Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Tillämpningsområde 1 [2401] Denna

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7 Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd...9 2.2

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Inledning Regeringens strategiska handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Inspektionens för strategiska produkter föreskrifter

Läs mer

Att skydda svensk bioteknik

Att skydda svensk bioteknik Att skydda svensk bioteknik En broschyr om att skydda forskning, kunskap och produkter mot spionage och framställning av biologiska vapen. Säkerhetspolisen Utgiven av: Säkerhetspolisen Box 8304 104 20

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

Exportkontroll PDA. Tulldagen 2013. Daniel Nord, Chef sakpolitik Inspektionen för strategiska produkter. Produkter med dubbla användningsområden (PDA)

Exportkontroll PDA. Tulldagen 2013. Daniel Nord, Chef sakpolitik Inspektionen för strategiska produkter. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) Exportkontroll PDA Daniel Nord, Chef sakpolitik Inspektionen för strategiska produkter Produkter med dubbla användningsområden (PDA) Produkter med självklar civil användning men som även kan nyttjas för

Läs mer

inspektionen för strategiska produkter (isp) ISP 2001/2002

inspektionen för strategiska produkter (isp) ISP 2001/2002 inspektionen för strategiska produkter (isp) ISP 2001/2002 ISP 2001/2002 FOTO: CATHARINA BIESÉRT Denna skrift beskriver verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter (ISP) under år 2001. Information

Läs mer

Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen

Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2015- 0369 Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen RiR 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel RIKSREVISIONEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor

Läs mer

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Den svenska strukturen

Den svenska strukturen Göteborg 5 okt, Sthlm 13 okt, Malmö 18 okt Hanna Björklund, Sanktionsexpert Linda Hinas, Teknisk expert PDA Den svenska strukturen Justitiedepartementet Enheten för nedrustning och icke-spridning (UD-NIS)

Läs mer

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika Import och exportföreskrifter/läkemedel, narkotika m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [4951] Med narkotika avses i denna lag detsamma som i 8 narkotikastrafflagen (1968:64) (Smugglingslagen m.m. [1710]).

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Säkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys

Säkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Säkerhetsanalys 10 maj 2012 Svante Barck-Holst Agenda Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Vad är en säkerhetsanalys? Vad är syftet? Begrepp Risk och sårbarhetsanalys vs. Säkerhetsanalys Metod

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2010/0262(COD) 5.5.2011 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning

Läs mer

terrorvapen Att befria världen från kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen

terrorvapen Att befria världen från kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen terrorvapen Att befria världen från kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen the weapons of mass destruction commission 2006 terrorvapen WMDC Kommissionärer Hans Blix, ordförande Dewi Fortuna Anwar

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

ISP 2000/2001. inspektionen för strategiska produkter (isp)

ISP 2000/2001. inspektionen för strategiska produkter (isp) inspektionen för strategiska produkter (isp) ISP 2/21 Denna årsbok skall beskriva utvecklingen inom inspektionens arbetsområde och verksamheten vid inspektionen under år 2. Information finns även på ISP:s

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 februari 2008 (18.3) (OR. en) 7486/08 PESC 319 COARM 20 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 februari 2008 (18.3) (OR. en) 7486/08 PESC 319 COARM 20 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 februari 2008 (18.3) (OR. en) 7486/08 PESC 319 COARM 20 NOT från: till: Ärende: Sekretariatet Delegationerna Användarguide för EU:s uppförandekod för vapenexport

Läs mer

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till

Läs mer

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Utrikesutskottets betänkande 2007/08:UU3 Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2006/07:132

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

V281 Kommittémotion. 2 Förbud mot införsel av kärnvapen i Sverige

V281 Kommittémotion. 2 Förbud mot införsel av kärnvapen i Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:156 av Stig Henriksson m.fl. (V) Förbud mot kärnvapen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER 2008-01-30 Version 1.0 2 (6) Mellan Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, organisationsnummer 556559-4230 (nedan benämnd Sjukvårdsrådgivningen) och organisationsnummer

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina 31.7.2014 L 229/13 RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1 Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1 Inspektionen för strategiska produkters föreskrifter (TFS 2012:7) om ett generellt tillstånd gällande utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor

Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Import och exportföreskrifter/vapen och explosiva varor 1 Inledande bestämmelser 1 [7531] Denna förordning gäller brandfarliga och explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut I:7 Utrikesdepartementet 2014-12-18 UF2014/UD/79271/PLAN (delvis) UF2014/UD/80404/NIS Inspektionen för strategiska produkter 164 90 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen

Läs mer

Åter försäljaransökan

Åter försäljaransökan Ingram Micro AB Åter försäljaransökan Ingram Micro AB Box 39 164 93 KISTA Tfn: +46 8 477 15 00 Fax: +46 8 477 15 85 OBS! IFLLES AV INGRAM MICRO AB Ankomst datum: Betalnings villkor: Kreditlimit: Kundnummer:

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Tvära kast och växande utmaningar Under 2014 hörde vi uttryck som Det nya kalla kriget allt oftare i den säkerhetspolitiska debatten. Oavsett

Läs mer

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten 1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan?

Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan? Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan? Varför försvarsexport? Syftet med denna skrift är att belysa skälen till försvarsexport. Att det finns en svensk försvarsindustri har varit och är ett säkerhets-

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen Promemoria 2011-05-19 PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 3 1 Promemorians innehåll Denna promemoria innehåller

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer