Spridning av massförstörelsevapen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridning av massförstörelsevapen"

Transkript

1 Spridning av massförstörelsevapen En rapport om arbetet med att förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen. Säkerhetspolisen

2 Utgiven av Säkerhetspolisen Box Stockholm Layout: RPS Info/G. Söderberg Tryck: Elanders Gotab 6:e upplagan: ex Maj 2003

3 Spridning av massförstörelsevapen En rapport om arbetet med att förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen. Säkerhetspolisen Juni 2003

4

5 Förord Terrorattentaten den 11 september år 2001 och mjältbrandsbreven sammanföll ungefärligt i tid och rum. Massförstörelsevapen och icke-statliga aktörer kom då att hamna i rampljuset. Förändringen består främst i att fler nu ser de hot och de möjligheter som biologiska och kemiska vapen innebär, i synnerhet i asymmetriska konflikter. En asymmetrisk konflikt kännetecknas av obalans i militär styrka mellan konfliktparterna numera den vanligaste konfliktbilden. Härav följer att nya strategier, militärdoktriner, stridsmetoder och konfliktmönster utvecklas. De allra flesta, såväl statliga som icke-statliga, aktörer tar avstånd från massförstörelsevapen. Trots detta finns det ett mindre antal aktörer som visar ett ökat intresse för massförstörelsevapen, och ett fåtal stater har intensifierat sina program. Ökad tillgång till produkter, utrustning och kompetens för att framställa massförstörelsevapen höjer kraven på det svenska icke-spridningsarbetet. Dagens hotbild motiverar otvetydigt en ökad satsning på vapenkontrollfrågor och nedrustning. Under de senaste tio åren har svenska departement och myndigheter samverkat i en gemensam referensgrupp i syfte att dela kunskap och förhindra spridning av massförstörelsevapen och bärare av dessa. Samarbetet sker främst inom lilla referensgruppen, men vid behov av bredare samordning finns även stora referensgruppen. Sammankallande myndighet är Säkerhetspolisen. Referensgruppens viktigaste uppgifter är informationsspridning, samordning och beredskap. Föreliggande rapport syftar till att sammanfatta och delge gruppens uppfattning om spridningshotet från massförstörelsevapen och missiler. Rapportens målgrupp är företag och myndigheter vars verksamhet normalt inte omfattar icke-spridningsfrågor men som ändå kan komma i kontakt med problematiken och därför är i behov av vägledning. Stockholm i maj 2003 Jan Danielsson Generaldirektör

6

7 Innehåll Inledning...1 Tillverkning av massförstörelsevapen...2 Kunskap...2 Ämnen...3 Utrustning... 4 Missiler...4 Anskaffning av massförstörelsevapen...6 Spridningsprocessen...6 Anskaffningskedjan...10 Exportkontroll...11 Hotbild...12 Incitament & avhållande faktorer för MFV-anskaffning...12 Spridningsmönster...13 Det svenska icke-spridningsarbetet...15 Sveriges roll inom massförstörelsevapen- och missilområdet...15 Den svenska anskaffningsmarknaden attraktionskraft och sårbarhet...15 Hur bedrivs icke-spridningsarbetet?...17 Tips & rekommendationer...21 Kunskapsöverföring...21 Ämnen...21 Produkter...22 Bilaga 1: Produkter med dubbla användningsområden...23 Bilaga 2: Internationella avtal...25 Internationella överenskommelser...25 Internationella kontrollregimer...26 Bilaga 3: Myndighetspresentation...28 Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI...29 FRA...30 Försvarsmakten FM...31 Inspektionen för strategiska produkter ISP...32 Krisberedskapsmyndigheten KBM...33 Kustbevakningen KBV...34 Rikspolisstyrelsen RPS...35 Sjöfartsverket SJÖV...36 Socialstyrelsen SoS...37 Statens kärnkraftinspektion SKI...38 Statens räddningsverk SRV...39 Statens strålskyddsinstitut SSI...40 Säkerhetspolisen SÄPO...41 Tullverket...42 Bilaga 4: Åtgärder vid anträffande av NBC-ämnen...43 Åtgärder vid anträffande av radioaktiva material...43 Åtgärder vid anträffande av kemiska stridsmedel eller deras prekursorer...44 Åtgärder vid anträffande av smittfarligt material...45

8

9 Inledning Sverige bedriver exportkontroll för att förhindra att utländska aktörer utvecklar massförstörelsevapen med hjälp av ämnen, utrustning eller kunskap som kommer från Sverige. Den säkerhetspolitiska utvecklingen visar vikten av fortsatt sådan verksamhet. I rapporten används främst samlingsbegreppen massförstörelsevapen (MFV), kärnvapen (N), biologiska vapen (B) och kemiska vapen (C). Exportkontrollen omfattar också bärare av massförstörelsevapen. Sverige är generellt inte ledande inom NBC- och missilområdet. Inom attraktiva nischer kan dock en punktmarkering vara effektiv i ett icke-spridningshänseende. Främst avses då relevant spetskompetens och kritiska produkter; dvs. spetsteknologi, teknologi med få framställare eller kvalitativa förbrukningsvaror. Ansvaret för det svenska icke-spridningsarbetet är uppdelat i delansvarsområden (bilaga 3) som tillfaller olika myndigheter och departement. Lilla referensgruppen bildades 1992 för att genom informella kontakter förbättra myndigheternas samverkan inom ickespridningsområdet. När det gäller varor med dubbla användningsområden både civila och militära användningsområden finns idag också ett samarbete kring operativa frågor mellan ISP, Tullverket, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och FRA. 1

10 Tillverkning av massförstörelsevapen För att tillverka massförstörelsevapen och bärare till dessa behövs: kunskap, ämnen (t.ex. uran, kemiska prekursorer1 eller mikroorganismer) samt utrustning (produkter, komponenter etc.). Det svenska icke-spridningsarbetet syftar därför till att förhindra att dylika kunskaper, produkter, ämnen eller mikroorganismer missbrukas eller förs från eller via Sverige till aktörer med ambitioner att anskaffa eller vidareutveckla massförstörelsevapen. Kunskap en ns k ap Äm n Ku För att framställa massförstörelsevapen krävs en bred och djup kunskap inom en rad områden. Det är därför vanligt att forskare och tekniker från andra länder än tillverkningslandet rekryteras till projekten, liksom att egna studenter och forskare vidareutbildar sig utomlands. En annan metod är att låta landets underrättelsetjänst delta i inhämtningen av relevant Utrustning kunskap. Vid framtagning av vapenbärare är det vanligt att en stat köper kunskap i form av ett färdigt missilsystem, som sedan vidareutvecklas i egen regi. I specifika fall kan en forskningsinstitution eller företag tvingas välja mellan ett stimulerande internationellt utbyte eller att försäkra sig om att man inte bidrar till spridningen av massförstörelsevapen. En inte alltid enkel intressekonflikt som måste avvägas från fall till fall. Ett minimum bör dock vara att Sverige inte ska dela med sig av spetskompetens som kan användas i framställningen av massförstörelsevapen eller spridningsteknologi till aktörer som kan misstänkas ha MFV-ambitioner. Dessutom bör vaksamhet iakttas inom ramen för forskningsutbyten eftersom det inte är ovanligt att gästforskare med statliga stipendier (från stater med MFV-ambitioner), inom relevanta forskningsområden, förväntas bidra med know-how i gengäld för betalda studier. 1 2 Med prekursorer avses utgångsämnen eller försteg till slutprodukter.

11 Tecken på sådan verksamhet kan t.ex. vara ovanligt täta kontakter med hemlandets ambassad, alltför stor nyfikenhet på forskningsområden utanför det egna samt starkt avvikande arbetstider och kopieringsmängder. Samtidigt får vaksamheten inte överdrivas, då ett visst övervägt risktagande ofta kan vara motiverat utifrån andra värden. Undantag finns dock inom särskilt känsliga forskningsområden där försiktighet bör sättas främst. Exempelvis inom försvarshemliga projekt eller forskning vars innehåll skulle kunna leda till mer förödande versioner av dagens massförstörelsevapen (t.ex. nischer inom detonationsforskningen, nanoteknologiutvecklingen och biotekniken) eller nya innehavare av NBC-vapen. Ämnen En kärnladdnings viktigaste komponent är det klyvbara materialet, uran eller plutonium av vapenkvalitet, samt explosivämnen för att skapa ett överkritiskt system. Många kärnladdningar innehåller dessutom tritium för att öka eller på annat sätt påverka utbytet, samt en reflektor (t.ex. naturligt uran eller beryllium), vilket påverkar den mängd klyvbart material som behövs i laddningen. Klyvbart material för vapenändamål innehåller mer än 90% anrikat uran-235 eller plutonium-239. För en primitiv kärnladdning krävs inte samma säkerhet, utbyte och reproducerbarhet som för ett militärt kärnvapen. Den kan därför eventuellt ligga inom räckhåll för välorganiserade icke-statliga aktörer. En grundförutsättning är emellertid tillgång till klyvbart material, troligtvis höganrikat uran anskaffat utifrån. Sannolikheten är emellertid liten att utbytet blir stort. Ett radiologiskt vapen (s.k. smutsig bomb) innebär att radioaktivt material sprids ut passivt som aerosol eller aktivt med ett explosionsämne. Ingen kärnklyvning sker emellertid, vilket gör att risken för massdöd är liten medan saneringsinsatserna kan bli omfattande. Riskerna för en potentiell förövares egna fysiska hälsa är dessutom en begränsande faktor. Tänkbara utgångsmaterial är t.ex. strålkällor eller annat radioaktivt material som används i forskning, industri, sjukvård eller kärnkraftverk. Biologiska stridsmedel utgörs huvudsakligen av levande organismer, främst mikroorganismer. De sjukdomsalstrande mikroorganismerna 3

12 som kan användas som B-stridsmedel, B-agens, utgörs framför allt av bakterier, virus och mikrosvampar som kan orsaka död bland människor, djur eller växter. Ett antal länder har biologiska vapen eller bedriver verksamhet inom B-vapenområdet, men många har också avbrutit sina biologiska vapenprogram då de ofta är mer komplicerade än intressanta. Vissa giftiga ämnen räknas som kemiska stridsmedel om de sprids ut i syfte att skada eller döda människor eller djur. Toxiner, gifter som produceras av organismer, hänförs också till C-stridsmedel. Ett antal länder har C-vapen eller bedriver verksamhet som kan ha koppling till framställning av kemiska vapen. De flesta länder med kemiska vapenprogram har främst riktat sitt intresse mot senapsgas och olika former av nervgaser. Samtidigt bör betonas att många stater på senare år har valt att ansluta sig till kemvapenkonventionen och att destruera sina lager av kemiska vapen. Vissa stater har dock inte hunnit destruera sina lager än, och det är inte uteslutet att enstaka aktörer dessutom har undanhållit begränsade reservlager. Utrustning Den utrustning som kan komma till användning i strävan att erhålla vapen och missilkapacitet är omfattande. Merparten av denna utrustning är varor med dubbla användningsområden, både för helt civil användning och för framställning av massförstörelsevapen. Detta kan t.ex. vara utrustning för DNA-analys, bearbetning och navigation, sensorer, lasrar, optronik och keramer. Den senaste utvecklingen är att dagens ambitionsstater2 blivit skickligare på att uppdatera produkter precis under exportkontrollgränserna till att bli användbara i framställningen av massförstörelsevapen. Missiler Det finns flera tänkbara vapenbärare för massförstörelsevapen. Ballistiska missiler är ofta att föredra, då dessa är obemannade, har lång räckvidd och är svåra att försvara sig emot. Flygplan, kryssningsmissiler, andra obemannade farkoster, artilleri och granater är alternativa leveransformer. För en god spridning av biologiska och kemiska vapen behövs även barometriska säkringar, fallskärmsammunition och lämpliga munstycken. För icke-statliga aktörer kan även betydligt primitivare teknik vara aktuell. Den nya teknologin för vapenbärare Med ambitionsstater avses både tröskelstater och stater med mindre utvecklade MFV-ambitioner. 2 4

13 präglas främst av missiler, andra former av obemannade farkoster och stridsspetsar med minskad värme- och radarsignatur, samt skenmål som kan lamslå missilförsvar. Centrifuger Höghastighetskameror Induktionsugnar Kompositer Maråldrat stål Masspektrometrar Pulsgenerator Röntgenblixt Tryckmätare Tändaggregat Vakuumpumpar Exempel på varor med dubbla användningsområden i N-vapensammanhang Scrubbers Blandningskärl Centrifuger Elevatorer Kondensatorer Kopplingar Kylare Prekursorer Pumpar Reaktorer Värmeväxlare Exempel på varor med dubbla användningsområden i C-vapensammanhang Bakteriestammar Centrifuger Fermentorer Filter Kvarnar Pressar Pumpar Spraytorkar Tankar Tillväxtmedia Accelerometer Al-legeringar Aluminiumpulver Gyro Isostatpress Kompositer Maråldrat stål Målsökare Oxidatorer Verktygsmaskiner Exempel på varor med dubbla användningsområden i B-vapensammanhang Exempel på varor med dubbla användningsområden som kan användas för att tillverka missiler. 5

14 Anskaffning av massförstörelsevapen För att ett anskaffningshot skall föreligga krävs att aktören ifråga äger både 1) avsikt och 2) förmåga att utveckla massförstörelsevapen. Ett eventuellt framtida vapenhot är helt avhängigt dessa två aspekter. Därmed är det å definitivt intressant att studera aktörens teknologiska Vapenkapacitet kapacitet, om en ambition har kunnat fastställas. Likaså kan det ibland finnas anledning att omvärlandets teknologiska niv dera en aktörs ambitioner, t.ex. i samband med intensifierade satsningar som Landets ambitionsnivå påtagligt påverkar aktörens kapacitet. En stats möjlighet att erhålla vapenkapacitet är avhängigt landets ambitioner och dess teknologiska nivå. Medan steget från ingen ambitionsnivå till hög ambitionsnivå är kort i princip ett politiskt beslut så tar uppbyggnaden av en hög teknologisk nivå lång tid. För ett land med låg teknologisk nivå märks vandringen mot vapenkapacitet tydligare än för ett land med hög teknologisk nivå, beroende på att en mer omfattande anskaffning av såväl kunskap som ämnen och utrustning måste ske. Stater med låg teknologisk nivå blottar således sina ambitioner tydligare och under längre tid än länder med hög teknologisk nivå. Spridningsprocessen Spridningsprocessens olika faser kan grovt illustreras med anskaffningstrappan på följande sida, där samtliga trappsteg är nödvändiga steg även om försök att nå flera trappsteg parallellt förekommer. Sverige utgör främst ett intressant anskaffningsland i steg 3 och 4, men kan inom vissa forskningsnischer även vara intressant i steg 1. Ett massförstörelsevapenprogram börjar vanligen med ett politiskt beslut fattat i det tysta eller efter en öppen debatt. Tiden det tar att erhålla vapenkapacitet står i förhållande till den tekniska nivå aktören 6

15 har när processen påbörjas, liksom tillgången till kunskap, ämnen, utrustning och tillgängliga vapensystem. Anskaffningstrappan 4. Mer sofistikerade vapen Symtom: Vidareutveckling av Vapenverkan Explosivämnen Spridningsteknologi Forskningssamarbeten Specialförband + Militära övningar 3. Kompletterande teknologi & kompetens Symtom: Vidareutveckling av Förfrågningar & köp av produkter med dubbla användningsområden Kontakt med likasinnade Systematiserade förfrågningar ibland av mellanhänder (utländska företag/personer eller svenska enmansföretag) Gästforskare 2. Grundläggande teknologiuppbyggnad Symtom: Köp eller utveckling av a) klyvbart materiel (N) b) kemiska prekursorer (C) c) biologiska agens (B) d) spridningsteknologi Uppbyggande av a) forskningsreaktorer (N) b) isolerade forskningslab (BC) 1. Politiskt beslut + kompetensuppbyggnad Symtom: Politisk debatt Rykten Ökad försvarsbudget Omstrukturering inom FM med isolerade enheter Rekrytering av specialistkompetens, ökad FoU & gästforskare inom relevanta forskningsområden. Det första anskaffningssteget kan främst karaktäriseras av en kompetensuppbyggnad inom relevanta forskningsområden. Detta steg kan oftast genomföras diskret, utom i fall då det finns ett behov av att rekrytera kompetens utomlands på bred front. Ofta kan man dock 7

16 observera nya organisationsstukturer inom försvarsmakten under denna fas, där vissa enheter isoleras och inköpsrutiner förändras. Det är också vanligt att försvarsmakten och näraliggande forskningsområden får ökade resurser. Likaså syns ofta en ökning av utsända tekniker och gästforskare inom relevanta forskningsområden. Vanligt är också att forskningssamarbeten etableras inom näraliggande områden med andra stater som befinner sig högre upp i anskaffningstrappan. Det andra anskaffningssteget handlar om att tillägna sig de grundläggande teknologierna och att framställa, alternativt hitta en villig säljare till, de utgångsämnen som krävs. De flesta statliga aktörer vill ogärna bli beroende av en utländsk aktörs fortsatta goda leveransvilja, utan försöker hitta en inhemsk produktionslösning. Därför återfinns ofta ett civilt kärnkraftprogram i de stater som önskar framställa kärnvapen, inklusive en eller flera forskningsreaktorer, i syfte att producera klyvbart material och att få en legitim forskningsplattform. I de fall en biologisk eller kemisk vapenkapacitet eftersträvas, försöker man istället få fram biologiska agens alternativt kemiska prekursorer av vapenkvalitet i isolerade forskningslaboratorium. I dessa fall kan tveksamma beställningar ske via t.ex. företag inom vaccin- och läkemedelsindustrin eller forskningsinstitut. Vad avser utveckling av kärnvapen så pekar många indikatorer på att Iran, Libyen, Nordkorea samt eventuellt Algeriet, mer eller mindre aktivt, befinner sig i anskaffningsprocessen. Vidare pekar vissa indikatorer på att ett antal stater i Mellanöstern, Nordafrika och Asien, ofta inblandade i regionala konflikter, lägger ned energi på att försöka ta fram biologiska agens och/eller kemiska prekursorer för utveckling av massförstörelsevapen. Det tredje anskaffningssteget, överlappar ofta i viss mån det andra och fjärde anskaffningssteget, då dessa steg oftast är både tidskrävande och svåröverstigliga. Kartläggningen sker ofta på bred front och globalt, i samarbete med underrättelsetjänst, täckföretag och gästforskare. Ofta inleds kartläggningen med Internetsökningar via en oidentifierbar server, vid behov av mer information följer offertförfrågningar och delegationsbesök. Vid delegationsbesök anges som skäl någon form av civilt behov. Det förekommer även delegationsbesök med dubbla agendor, där t.ex. en person kommer från underrättelsetjänsten och har ett avvikande beteende från resten av gruppen. Ambitionsstaterna samarbetar här i viss utsträckning. Därför kan exakt samma offertförfrågan komma från olika avsändarländer. 8

17 Vid inköpen är ofta nya aktörer beställare för att hemlighålla det verkliga mottagarlandet. Ofta anlitas täckföretag registrerade i andra länder och enmansföretag i köparlandet som mellanhänder. Även om det är omöjligt att motverka alla köp, finns det anledning att göra processen besvärlig och förhindra att kritiska produkter för MFVprogram har Sverige som ursprungs- eller transitland. Med kritiska produkter avses här produkter vars införskaffning kan ha signifikant betydelse för programmet i fråga (spetsteknologi, vitala produkter, produkter med få tillverkare och produkter som behöver beställas kontinuerligt). Detsamma bör gälla för spetskompetens. Exempel på aktörer som kontinuerligt och målmedvetet söker produkter med dubbla användningsområden i Sverige är Iran, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Indien. Dessutom har ytterligare ett antal stater i Afrika, Asien, Gulfen och Mellanöstern i enstaka fall efterfrågat exportkontrollerade produkter. I vissa av dessa fall kan det röra sig om transitverksamhet eller ha andra förklaringar, medan tillvägagångssätt och omständigheter i andra fall är mer misstänkta. Det fjärde anskaffningssteget handlar om att utveckla framtagna massförstörelsevapen och vapenbärare till mer sofistikerade och funktionsanpassade vapenvarianter. Detta steg är inte nödvändigt för en ickestatlig aktör som kan riskera att vapnet inte fungerar som planerat. För statliga aktörer är det dock nästan alltid av vikt att utveckla en vapenarsenal som med säkerhet klarar av fältmässiga förhållanden. Här krävs utbildning samt prov- och försöksverksamhet. I detta ingår även att bygga upp särskilda NBC-förband. Den sista fasen i spridningsprocessen omfattar fortsatt uppbyggnad samt utveckling och modernisering av befintliga vapensystem, vilket även brukar benämnas som vertikal spridning. Här kan det t.ex. handla om att ta fram mer svårspårade och ej behandlingsbara biologiska vapen, kärnvapen med nya funktioner, ökade arsenaler eller missiler med längre räckvidd. Av dagens kärnvapenstater bedöms åtminstone USA, Ryssland, Kina, Indien och Pakistan sträva efter att modernisera och vidareutveckla sina nuvarande arsenaler. USA är den aktör som verkar satsa mest på utvecklingen av högenergetiska material, i syfte att kunna framställa kärnvapen med mindre strålning och ökad sprängkraft för att kunna bredda kärnvapnens nuvarande funktion till nya potentiella användningsområden. Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Iran och Libyen är exempel på länder som bedriver en aktiv missilutveckling och flera 9

18 av dessa samt Israel strävar efter en andraslagsförmåga genom att placera delar av kärnvapenarsenalen på ubåtar. I utvecklingen av biologiska och kemiska vapen är Ryssland det land som kommit i särklass längst i den kvalitativa forskningen. Uppstickare som t.ex. Syrien och Nordkorea bedöms ha avsevärt mindre sofistikerade vapenvarianter, ambitiösa program till trots. Det finns dock all anledning att kraftigt motverka en utveckling av biologiska och kemiska vapen som till fullo drar nytta av den bioteknologiska revolutionen. En positiv trend är att många länder frivilligt har förbundit sig att inom det kommande decenniet destruera sina lager av kemiska vapen i enlighet med kemvapenkonventionen. Det finns dock sannolikt ett mörkertal av aktörer med biologiska och kemiska vapenprogram, i form av undangömda lager och dolda program (inom skyddsforskningen eller närbesläktade civila industrier), då dessa är lättare att hemlighålla än kärnvapen- och missilprogram. Anskaffningskedjan Anskaffningen av produkter med dubbla användningsområden följer oftast etablerade mönster för handel. Transaktionerna i sig ger därför normalt inte anledning till misstanke om att produkterna skall användas vid utveckling av massförstörelsevapen. För att upptäcka att köpet ingår i en stats strävan att utveckla massförstörelsevapen måste transaktionen därför granskas ingående med fokus på order-, leverans- och betalningsförfarande. Då krävs detaljerade kunskaper om köparland, slutanvändare, säljare och eventuella mellanled. I flera fall kan dessa försök upptäckas när det svenska företaget vänder sig till ISP, SKI eller Tullverket med frågor kring en offertförfrågan. I andra fall kan det vara uppgifter som olika myndigheter, med aktiv inhämtning av sådan information, erhållit på annat sätt. Oavsett hur informationen kommer till myndigheternas kännedom informeras företaget om gällande regelverk. Upphandlingsformen varierar efter aktör och produktsort. Ibland används försvarsmaktens inköpsorganisation, och i andra fall används civila tillverkningsindustrier och universitet. I Säkerhetspolisens arbete har det framkommit att vissa stater nyttjar sina underrättelsetjänster för kontakter med företag. I dag finns det dessutom anledning att uppmärksamma vissa icke-statliga aktörer i anskaffningshänseendet. Andra metoder är att använda sig av falska slutanvändarintyg eller göra inköp via bulvanföretag eller privatpersoner. Flera länder gör sina 10

19 inköp via andra länder och drar nytta av rörelsefriheten inom olika frihandelszoner. De svenska myndigheter som är involverade i icke-spridningsarbetet har främst att identifiera och angripa svaga länkar hos aktörerna i anskaffningskedjan, då sådana alltid finns. Kartläggning måste göras, viss information måste fås fram, varor levereras och betalning ske. För att lyckas med att identifiera de svaga länkarna krävs emellertid en god dialog med de svenska företag som utsätts för anskaffningsförsök. Ju mer information som myndigheterna får tillgång till, desto effektivare motdrag kan utarbetas och genomföras. Anskaffningskedjan SVERIGE Produkter Omedvetna aktörer Ämnen Kompetens Medvetna aktörer Transitländer Aktörer Stater eller organisationer med ambition att tillverka massförstörelsevapen med lämpliga bärare Exportkontroll För svenska exportörer är det viktigt att känna till att produkter med dubbla användningsområden, enligt lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, är tillståndspliktiga vid export. Det är i första hand frågan om produkterna i bilaga 1 enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000. I andra hand avses andra produkter med dubbla användningsområden, om exportören fått kunskap om att produkterna i den enskilda affären kan vara avsedda för framställning av massförstörelsevapen och missiler (s.k. catch-all). De myndigheter som ansvarar för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är SKI när det gäller produkter med specifik nukleär användning och ISP för övriga produkter. I ett tillståndsärende grundas beslutet på en sammanvägd bedömning av produkt, köparland och slutanvändare. I vissa fall kan slutanvändarintyg krävas. I de fall ett tillståndsärende avslås får företaget själv stå för de kostnader som det redan haft i affären, eller kan få i form av t.ex. skadestånd. 11

20 Hotbild I en tid då alltfler stater och icke-statliga aktörer upplever sig hotade eller djupt missnöjda med den rådande säkerhetspolitiken och världsordningen lockas fler av företeelsen massförstörelsevapen. I synnerhet aktörer med begränsad konventionell stridskraft, som önskar upprätthålla eller förskjuta någon form av maktbalans. Massförstörelsevapen skapar sällan en tryggare eller en förändrad situation. Enstaka aktörer låter sig dock inte hindras från att pröva den vägen eller att ge sken av en dylik kapacitet, särskilt i fall av hårdnade konflikter där en eller flera parter redan förfogar över massförstörelsevapen. Kärnvapen (N), biologiska vapen (B), kemiska vapen (C) och missiler, är medel som ökar i aktualitet när konflikter och maktspel sätts på sin spets. Då kan de vanliga normerna undertryckas, till förmån för ett mer realpolitiskt strategispel. I dag ingår även enstaka individer och nätverk som stundtals värdiga motståndare i detta och asymmetriska konflikter har kommit att styra den säkerhetspolitiska agendan, vilket kan ha gett fler aktörer incitament att sträva efter NBC-kapacitet. Utbyggnaden av allt mer avancerade missilförsvarssystem utgör inget hot i sig, men kan leda till en utveckling av än mer offensiva vapenformer. Varje aktör med massförstörelsevapen som befinner sig i en konflikt ökar användningsrisken, då ett konfliktklimat bäddar för missbedömningar följt av kraftfulla gensvar. Särskilt som allt fler implicit eller explicit uttalar hot om att använda massförstörelsevapen. Användningsrisken ökar också i fall av brister i varningssystem, ordergång och användningsdoktriner. Risken ökar därmed också för felbedömningar i en krissituation. Den nuvarande vapenutvecklingen riskerar vidare att uppluckra det användningstabu som länge varit praxis för massförstörelsevapen. Dessutom ökar olycksrisken med antalet vapen och innehavare. Incitament & avhållande faktorer för MFV-anskaffning Mjältbrandsbreven i USA gav massiv global effekt trots det begränsade dödsantalet. Den omskakande händelsen har satt spår i många staters försvarsbudgetar och kan ha inspirerat fler aktörer till att söka biologisk vapenkapacitet. De mångfacetterade problemen i samband med biologiska vapenprogram innebär emellertid att många har valt att frivilligt nedmontera sina program. 12

21 MFV-ambitioner kan antingen hänföras ett missnöje med status quo eller en osäkerhet kring om rådande maktförhållanden kan bevaras. Förhoppningen är i dessa fall att massförstörelsevapnen skall fungera avskräckande, som maktmedel och/eller förhandlingsvapen. För stater har hotbilder, säkerhets-, utrikes- och inrikespolitiska överväganden, internationella normer och framtidssyn tydlig inverkan på ett eventuellt anskaffningsbeslut. För att använda NBC-ämnen eller -stridsmedel med ett skadligt syfte krävs därutöver en ovanligt stark övertygelse att ändamålen helgar medlen, även när det inbegriper att agera utanför rådande normer och lagstiftning. Nya teknologiska möjligheter lockar till utveckling, även när säkerhetspolitiska motiv eller behov saknas. Till viss del handlar det också om att bevara kompetensen. Den teknologiska utvecklingen har öppnat vissa möjligheter för icke-statliga aktörer, även om det oftast inte är aktuellt för t.ex. terroristorganisationer att investera sina begränsade resurser i massförstörelsevapen. Det finns dock all anledning att vara uppmärksam på eventuella avvikelser från detta. När det gäller extremgrupper och enskilda fanatiker kan enstaka attentat komma att inbegripa t.ex. gifter och smittämnen, som under olyckliga omständigheter skulle kunna ha massförstörelsekapacitet. Det bör dock beaktas att även om det inte är ouppnåbart att framställa eller komma över giftiga mikroorganismer, toxiner eller kemiska ämnen, så är det betydligt mer komplicerat att använda dessa som massförstörelsevapen. För att få hög verkansgrad krävs bl.a. lämpliga bärare, precision, spridningsteknologi och gynnsamma väderförhållande. Ofta talar lite för att försöka utveckla teknologiskt krävande, tidsödande och kostsamma massförstörelsevapen, då snarlika effekter ofta kan uppnås med betydligt enklare medel. Något som illustrerades väl i och med terrorattackerna den 11 september Samtidigt kan det i vissa sammanhang finnas en symbolisk eller psykologisk betydelse med att använda just NBC-vapen, eller hot om detta. Spridningsmönster Ur spridningshänseende är det allvarligt att varor med dubbla användningsområden förmedlas till aktörer med ambitioner att utveckla massförstörelsevapen. Liksom att det förekommer illegal handel med radioaktiva material och kärnämne, om än i begränsad omfatt13

22 ning och sällan av höganrikade material. Därutöver finns det ett fåtal tekniker och vetenskapsmän som är beredda att sälja sin kunskap oavsett kund och ändamål. Det har också hänt att andra länder har förmedlat biologiska och kemiska agens av säkerhetspolitiska skäl, för att med tiden få ett betydligt större säkerhetspolitiskt hot i retur. En medveten spridning sker både från stater som redan har massförstörelsevapen och från stater som befinner sig i anskaffningsprocessen. Dessutom förekommer en omedveten spridning från en rad andra stater. Det har också blivit vanligare med utbildningsavtal och teknologiöverföringar inom närbesläktade områden. Den säkerhetspolitiska arenan präglas i dag ofta av nationella dubbelspel och det är inte helt ovanligt att ifrågasatt tekniskt bistånd ges inom mindre eller större områden, som kan komma att användas i framställningen av massförstörelsevapen. Tryggad energiförsörjning och ekonomisk vinning övervinner stundtals internationella åtaganden. Samtidigt har vissa företag och stater fått betala ett högt pris för sådan assistans. Intressant att notera är också att vissa ambitionsstater till viss del har börjat samarbeta i produktanskaffningen. Icke-statliga aktörer har fått ökad aktualitet i samband med alla transaktionsled i anskaffningen av massförstörelsevapen. Den rikliga förekomsten av icke-statliga aktörer i mellanleden medför en svårighet att skilja statligt sanktionerade affärer från privata vinstintressen. Ickestatliga aktörer som slutmottagare har emellertid fått en överdriven uppmärksamhet i proportion till omfattningen, men kan vara motiverad utifrån att icke-statliga aktörer ofta är mer användningsbenägna och svårförhandlade efter att anskaffning väl skett. 14

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll 1 [2451] I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av produkter med och kontroll av tekniskt

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7 Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd...9 2.2

Läs mer

Att skydda svensk bioteknik

Att skydda svensk bioteknik Att skydda svensk bioteknik En broschyr om att skydda forskning, kunskap och produkter mot spionage och framställning av biologiska vapen. Säkerhetspolisen Utgiven av: Säkerhetspolisen Box 8304 104 20

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för

Läs mer

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Åter försäljaransökan

Åter försäljaransökan Ingram Micro AB Åter försäljaransökan Ingram Micro AB Box 39 164 93 KISTA Tfn: +46 8 477 15 00 Fax: +46 8 477 15 85 OBS! IFLLES AV INGRAM MICRO AB Ankomst datum: Betalnings villkor: Kreditlimit: Kundnummer:

Läs mer

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Tvära kast och växande utmaningar Under 2014 hörde vi uttryck som Det nya kalla kriget allt oftare i den säkerhetspolitiska debatten. Oavsett

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Daniel Nord, chef Sakpolitik/Ansvarig Icke-spridning PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Innehåll Generella tillstånd Sanktioner Syrien, mänskliga rättigheter Iran, icke-spridning, mänskliga rättigheter

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Exportkontroll- seminarium 2008. Exportkontrollseminarium, 16 okt. 2008, Stockholm

Exportkontroll- seminarium 2008. Exportkontrollseminarium, 16 okt. 2008, Stockholm Exportkontroll- seminarium 2008 Välkomna Andreas Ekman, Generaldirektör ISP Program Inledning GD Andreas Ekman, ISP Nytt ärendehanteringssystem och avgiftssystem Jan-Erik Lövgren, ISP Exportkontroll Export

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER 2008-01-30 Version 1.0 2 (6) Mellan Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, organisationsnummer 556559-4230 (nedan benämnd Sjukvårdsrådgivningen) och organisationsnummer

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Utnyttjas din verksamhet av kriminella?

Utnyttjas din verksamhet av kriminella? INFORMATION OM NARKOTIKAPREKURSORER Utnyttjas din verksamhet av kriminella? VI SAMVERKAR FÖR ATT FÖRHINDRA ATT KEMIKALIER AVLEDS TILL OLAGLIG NARKOTIKATILLVERKNING. Visste du att vissa kemikalier kan användas

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 12.9.2014 L 271/3 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 960/2014 av den 8 september 2014 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

RÅDETS FÖRORDNING (EG)

RÅDETS FÖRORDNING (EG) 29.5.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 134/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 428/2009

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är.

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är. 2012-03-08 WHISTLEBLOWING RIKTLINJER Introduktion Enligt Sidas instruktion (2010:1080) ska myndigheten för att uppnå de biståndspolitiska målen i sin insatshantering särskilt motverka korruption och oegentligheter

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Nya regler för dataskydd och informationssäkerhet Nya metoder för bättre dataskydd och informationssäkerhet Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att

Läs mer

L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013

L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013 L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 296/2013 av den 26 mars 2013 om ändring av förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker November 2011 Rekommendation Rekommendation användning av cookies och om jämförlig användning teknik av cookies och jämförlig teknik Rekommendation

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för strategiska produkter ISP, Inspektionen för strategiska produkter Verksamhet 2012 Tryck: Edita Västra Aros 2013 ett klimatneutralt företag. Innehåll GD har ordet 04 ISP i kortet 06 Nyheter

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:114

Regeringens skrivelse 2008/09:114 Regeringens skrivelse 2008/09:114 Strategisk exportkontroll 2008 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2008/09:114 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Maj 2013 FOI-R--3675--SE ISSN 1650-1942 Tryckt i Stockholm 2013 av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI FOI-R--3675--SE

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-10-09 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:114

Regeringens skrivelse 2009/10:114 Regeringens skrivelse 2009/10:114 Strategisk exportkontroll 2009 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2009/10:114 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om??? Metoder för datasäkerhet Vad handlar en sådan kurs om??? Vad avses då media rapporterar om datasäkerhet? Oftast resultat av brister i säkerheten Allt möjligt av helt olika karaktär, som Försvunna viktiga

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

SITIC. Sveriges ITincidentcentrum

SITIC. Sveriges ITincidentcentrum SITIC Sveriges ITincidentcentrum Presentationsstruktur Bakgrund Uppdrag Omgivning Intressenter Utformning Resurser Incidentrapportering Status Bakgrund PTS rapport Förutsättningar för att inrätta en särskild

Läs mer

Regeringens skrivelse 1999/2000:110

Regeringens skrivelse 1999/2000:110 Regeringens skrivelse 1999/2000:110 Redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken Skr. och exporten av krigsmateriel år 1999 1999/2000:110 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Informationssäkerhet trender 2015 Ett gemensamt arbete Sju trendområden Informationssäkerhet en avvägning mot andra värden Komplexiteten i

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

Öppen föreläsning. Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen. marcus.mohlin@fhs.se

Öppen föreläsning. Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen. marcus.mohlin@fhs.se Öppen föreläsning Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen marcus.mohlin@fhs.se Syfte Presentera privata militära företag, vad de är för något och vilket deras tjänsteutbud är Illustrera

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer