VÄX DÄR DU STÅR. Samhällsengagemangen som lyfter företagen EN FÖRSMAK AV ÅLDERDOMEN. Militär teknik i skogsbruket. Dräkten som ger dig

Transkript

1 ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER Militär teknik i skogsbruket Dräkten som ger dig EN FÖRSMAK AV ÅLDERDOMEN FORSKARENS TIPS SOM KAN RÄDDA PLANETEN VÄX DÄR DU STÅR Samhällsengagemangen som lyfter företagen

2 Vilket är ditt bästa råd för att förbättra miljön? Shape är en tidning från SCA, främst riktad till kunder, aktieägare och analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i juni Ansvarig utgivare Joséphine Edwall-Björklund Chefredaktör Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Ylva Carlsson, Inger Finell Appelberg Design Markus Ljungblom, Kristin Päeva Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm Adress SCA, Corporate Communications, Box 200, Stockholm Telefon Fax SCA Shape publiceras på svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederländska och italienska. Inlagan trycks på GraphoCote 90 gram från SCA. Eftertryck endast med SCA Corporate Communications tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på Adressändringar kan göras på eller genom att e-posta sophie.brauner@sca.com ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER Militär teknik i skogsbruket Dräkten som ger dig EN FÖRSMAK AV ÅLDERDOMEN FORSKARENS TIPS SOM KAN RÄDDA PLANETEN VÄX DÄR DU STÅR Samhällsengagemangen som lyfter företagen Omslagsbild: Getty Images Ëlodie Illustratör, Frankrike Som dotter till en ostronodlare har jag alltid brytt mig om naturen, särskilt havet. Jag försöker att inte slänga något i havet eller lämna något efter mig på stranden. När jag åker tillbaka till min hemö Oléron på semester, brukar mina vänner och jag tillbringa en eftermiddag med att rensa Jonas Rehnberg Skribent, Sverige Mitt råd är att ställa bilen hemma (och ta en simtur). Tänk också på att inte köra diskmaskinen eller tvättmaskinen halvfull. Fyll den! stränderna från skräp. Jag sorterar soporna, tvättar mina kläder i 40 i stället för 60 grader för att spara energi. Jag har också en tygkasse när jag går till affären för att undvika plastpåsar. Ëlodie har illustrerat artikeln om samhällsengagemang. Se sidorna 6-9. Medarbetare SCA I SOCIALA MEDIER Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamfilmer och klipp från SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anställda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera användare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som händer på sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet är att ge olika användare, journalister och bloggare relevant information. Jonas skrev artikeln om företagen som samarbetar med designers för att stärka sitt varumärke. Se sidan 36. Slideshare.net/ SCAeveryday vänder sig till investerare och analytiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information från bolagsstämmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehåller ca 50 publikationer, bland annat SCAs hållbarhetsredovisning, rapporten Hygien berör och tidningen Shape. Flickr.com/ HygieneMatters kompletterar utgivningen av den globala rapporten Hygien berör med bilder. 2 SCA SHAPE

3 INNEHÅLL 06. För en bättre värld En del affärsstrategi, en del fi lantropi goda relationer är värdeskapande för både samhälle och företag. 14. Så du vill rädda världen... Sveriges mest infl ytelserika miljöaktivist diskuterar hur dåligt vår planet mår, och delar med sig av sina idéer om hur vi löser problemen. 20. Renommé som säljargument Företag använder kända varumärken som draghjälp när de lanserar nya och oväntade produkter. 24. Nygammal bandteknologi i skogen Militär teknik är en av hemligheterna bakom ett effektivare och miljövänligare skogsbruk. 26. Gammal för en dag Shape-journalisten Sara Bergqvist, 44, provade SCAs åldersdräkt och blev 88 i ett huj. 36. Stilsäkra samarbeten säker succé Samarbeten med berömda designers är en växande trend när stora företag letar efter nya vägar att stärka sina varumärken. 43. Expansiv e-handel TENA, SCAs varumärke för inkontinensprodukter, har hittat en ny marknad i Sydafrika. Du missar väl inte Volvo Ocean Race bakom kulisserna? Läs mer på sid 34

4 UPPDATERAT Nyheter från SCA Rekordstor offertförfrågan på oceanfrakt SCA GÖR SIN största offertförfrågan någonsin om oceanfrakt. Det handlar om ett samarbete mellan shippingföretaget SCA Transforest och samtliga affärsenheter inom SCAs hygienverksamhet. Den samlade transportvolymen uppgår till runt TEU* per år, till ett totalt värde av 700 miljoner kronor (80 miljoner euro). *TEU = Tjugofotsekvivalent ; en enhet för lastkapacitet. SCA Transforest är ett transport- och logistikföretag som ingår i SCAs affärsområde Skogsindustriprodukter. (Fartyget på bilden tillhör inte SCA.)

5 Fasad av trä i Kairo. Fortsatt efterfrågan på skogsprodukter UNDER 2012 ÖKADE SCA sina marknadsandelar och volymer på sågade solida trävaror i Nordafrika, till exempel på den egyptiska marknaden. Året dessförinnan, 2011, ledde den arabiska våren till en tillfällig nedgång i virkesleveranserna till Uni4 Marketing, ett bolag där SCA Timber är en av ägarna. Bolagets affärsidé är att kombinera kunskap om den lokala affärskulturen med effektiv logistik och ett omfattande produktutbud för försäljning av trävaror i länder som Egypten, Saudiarabien och Algeriet där ägarbolagen inte har några egna representanter. Under 2011 såldes nästan kubikmeter sågade trävaror. SCA är även största leverantören av träprodukter i Marocko. VÅRNYHETER MED ANSVAR FÖR PRESSEN Boo Ehlin är ny chef för SCAs medierelationer. Boo Ehlin har en gedigen journalistisk bakgrund och många års erfarenhet av media, bland annat som presschef på bankerna SEB och Nordea och som tillförordnad presschef för energibolaget Vattenfall. GETTY IMAGES Starkare miljöprofil SCAS TRYCKPAPPER STÄRKER sin miljöposition. Alla SCAs papperskvaliteter förutom tidningspapper märks med EUs miljömärke, EU Ecolabel. EU Ecolabel, tidigare känd som EUblomman, är en garanti för att produkter har lägre eller likvärdig miljöpåverkan i jämförelse med liknande produkter på marknaden. EU Ecolabel baseras på produktens miljöbelastning från råvara till avfall, det vill säga under produktens hela livscykel. Förändringsresa värd förnyad logga SCA HAR genomgått stora förändringar de senaste åren och är idag ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag med stark hållbarhetsprofil. Som en följd av detta uppdateras SCAs logotyp med starkare och klarare färger samt mjukare linjer. Care of life är även utskrivet vilket tydliggör budskapet. Ambitionen är att bygga ett starkt koncernvarumärke där SCA är garant för koncernens alla produktvarumärken och för att medarbetare, produkter, processer och hela verksamheten utvecklas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. INVESTERING I GRÖN ENERGI SCA investerar runt 380 miljoner kronor i ett utökat samarbete med Sundsvall Energi. Samarbetet gör att SCA kan öka sina leveranser av värme från förnybara bränslen till Sundsvalls fjärrvärmenät. Bland annat kommer investeringen täcka ombyggnad av två pannor, en ny anläggning för hantering och malning av träpellets samt utrustning för rökgas rening på Ortvikens pappers bruk. Totalt innebär satsningen en minskning av oljeanvändningen i Sundsvall med kubikmeter per år. SCA SHAPE

6 6 SCA SHAPE

7 SAMHÄLLS- ENGAGEMANG Goda Grannen AB Allt fl er företag ser samhällsengagemang som nyckeln till både bra relationer och goda affärer. Samhälls engagemang som del i affärsstrategin skapar värden både för företaget och omvärlden. text MATTIAS ANDERSSON illustrationer ËLODIE ÅR 1929 KONSTATERADE Wallace B. Donham, dekanus vid Harvard Business School, i ett tal att de allt mäktigare storföretagens roll i samhället var på väg att förändras. Företagande har sina rötter i historiens gryning, men företagande som vi idag känner det är nytt nytt i sin omfattning, nytt i sin sociala betydelse. Företagen har inte lärt sig att hantera dessa förändringar, inte heller har de tillfullo insett vidden av sitt ansvar för civilisationens framtid. Det är alltså ingen nyhet att bra relationer och ett gott rykte är bra för affärerna. Många makthavare har insett vikten av att ge tillbaka till världen man verkar i. Som bröd och skådespel till Roms invånarna eller, som i oljemagnaten John D. Rockefellers fall, baler för arbetarna. Det som idag kallas för CSR (Corporate Social Responsibility) eller socialt ansvar föddes på 1920-talet och har gjort en rätt krokig resa fram till dags dato. Så sent som i början av 2000-talet fanns en djup misstänk-samhet mot att förena å ena sidan höga syften, och å andra sidan kapitalistiska företag. Företagen gjorde välmenande, men inte alltid långsiktiga, insatser inom allt från SCA SHAPE

8 SAMHÄLLS- ENGAGEMANG välgörenhet till försök att rädda världen undan klimatförändringar. Men efter en mognadsperiod i turbofart har dagens insatser koncentrerats. Värdeskapande avstamp i den egna verksamheten och affärsstrategin samt lokalt fokus goda relationer på plats är det hållbara receptet för företagens samhällsengagemang. Jag skulle idag inte längre tala om CSR för företag, utan enbart om samhällsengagemang (community relations). Relationen till det omgivande samhället är av fundamental vikt för alla moderna organisationers långsiktiga framgång, säger Lutz Meyer, doktor i statskunskap, chef för ett kommunikationsföretag och ansvarig för tyska rikskanslern Angela Merkels återvalskampanj. Dagens företag måste agera som goda medborgare: Ansvarstagande, transparenta och allmänt hyggliga i kontakten med sina grannar. De behöver, precis som John F. Kennedy, fråga sig inte vad mitt land kan göra för mig, utan vad jag kan göra för mitt land. En lång rad av världens mest framgångsrika företaget strävar idag efter att bli goda grannar på affärsmässiga grunder. Det räcker inte längre att vara ett framgångsrikt företag. Ska vi uppnå våra affärsmål behöver vi skapa tillväxt på ett sätt som gynnar världen omkring oss, säger Allyson Park, vice president, corporate external affairs för Coca-Cola. Läskedrycksjätten är ett exempel på företag som arbetar aktivt med de lokala relationerna där företaget har verksamhet. Och ett sätt att skydda det världskända varumärket från fläckar av allt från SCA tillför grönska till både städer och avskogade områden (se sidan 13). 8 SCA SHAPE

9 Kinas snabbt växande äldre befolkning får bättre livskvalitet med sjuksköterskor som utbildats i inkontinens. Investeringar i lokalsamhället borde vara inbyggt i varje företags DNA. stämningar för rasdiskriminerande rekrytering till delaktighet i den globala fetmaepidemin. Företagets stiftelse Coca-Cola Foundation delar varje år ut drygt 70 miljoner dollar till olika lokala initiativ. Numera går en stor andel av pengarna till projekt som ska få unga att ägna sig mer åt fysisk aktivitet och bli mer kostmedvetna. Klimatsmarta lösningar, hållbar hantering av vatten och återvinning är exempel på lokala projekt som stöttas run t världen. Investeringar i lokalsamhället borde vara inbyggt i varje företags DNA. Det visar inte bara på integritet inom företaget, utan på engagemang i utvecklingen av samhället där dina anställda lever och arbetar OFTA ÄR DE EGNA MEDARBETARNA en viktig drivkraft i engagemanget. Ett exempel är Ericsson Response som engagerar 140 frivilliga. Insatsen består i att snabbt få igång tele- och datakommunikationer i katastrofområden där den befintliga infrastrukturen slagits ut. Den hittills största insatsen var i Haiti efter den svåra jordbävningen På uppdrag av FN arbetade 18 personer i skift dygnet runt under sex månader för att stötta övriga hjälporganisationer med fungerande kommunikation. I likhet med många långsiktiga relationsprojekt ligger Ericsson Response nära företagets verksamhet och återspeglar ett kärnvärde: Att fungerande kommunikation är en mänsklig rättighet. Inriktningen på det lokala har i vissa fall en lång tradition och är del av ett företags kultur, och har nu börjat få ett brett genomslag som en central del av företagens strategi. Vi ser en tydlig svängning i de här frågorna. Idag inser de allra flesta företag att det underlättar den egna verksamheten och bidrar till bättre affärer, säger Mats Jutterström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och medförfattare till boken Företagsansvar: CSR som managementidé. Bakom det ökande intresset för både CSRfrågor och samhällsengagemang ser han en vidgad förståelse för den komplexa värld som i synnerhet globala företag verkar i. De flesta företag har idag en förståelse för de ofta många och skiftande intressen som påverkar SCA SHAPE

10 SAMHÄLLS- ENGAGEMANG ett företags verksamhet, säger han och fortsätter: Det interna engagemanget i de här frågorna har varierat, där informationsavdelningarna, personalavdelningarna och de som arbetar med miljö haft det största intresset, medan ekonomiavdelningarna har varit mer skeptiska. Men jag tror vi börjar se en förändring och en förståelse för att det här är ett sätt att skapa ökat värde för företaget. HAN BESKRIVER grunden för företagens samhällsengagemang som en win-winsituation där både företaget och omgivningen har fördel av insatserna. Relationsbyggandet med omvärlden kan fylla olika syften. Det kan handla om att marknadsföra bolaget mot lokala målgrupper. Men också om att förebygga kriser genom förståelse och goda relationer i förhållande till viktiga intressenter. Mats Jutterström ser en trend där olika begrepp inom CSR och samhällsengagemang tangerar delvis flyter ihop. I grunden handlar det om att se sin roll i världen och vårda relationerna på ett sätt som är långsiktigt bra för affärerna. Håller företagen på att ta över funktioner som samhället tidigare ansvarat för? Det är svårt att säga, samhället sätter ju på många områden ramarna genom regelverk nationellt eller på överstatlig nivå inom exempelvis EU. Med det är stora skillnader mellan olika länder med olika traditioner. I USA har företagen av tradition en starkare roll som samhällsaktör. Men det går att se ansatser exempelvis när stora arenor i allt större utsträckning bär företagsnamn, säger Mats Jutterström. Idag är de flesta eniga om att långsiktighet över tid ger även ägarna bättre utdelning. En eftertanke som till och med drabbat kvartalskapitalismens första superhjälte Jack Welch när han intervjuades i Financial Times serie om kapitalismens kris under 2009: Ytligt sett är aktieägarvärden världens sämsta idé... Aktieägarvärden är ett resultat, inte en strategi Dina främsta intressenter är dina anställda, dina kunder och dina produkter. Med rötterna i lokalt engagemang Som hygien- och skogsindustriföretag med rötterna i svensk bruksmiljö har SCA en historia inom handfast samhällsengagemang. Idag är lokalt förankrat samhällsengagemang en del av affärsstrategin. Kersti Strandqvist, hållbarhetsdirektör på SCA. V I HAR ALLTID haft en viktig roll där vi verkar och ser det som en möjlighet att göra skillnad i människors liv. Samhällsengagemanget är till ömsesidig nytta eftersom det gör våra medarbetare stolta, skapar goodwill och bidrar till ökad kundlojalitet, förklarar Kersti Strandqvist, hållbarhetsdirektör på SCA. Med rötter i den svenska skogsnäringen har SCA en historia präglad av lokalt engagemang. Idag är verksamheten global, men perspektivet är lokalt och innefattar både internationella projekt och småskaliga lokala samarbeten. Det kan handla om allt från utbildningsprogram för att bryta tabun till att dela ut mensskydd i flyktingläger. Vårt mål är inte att ta över det civila samhällets roll, utan att göra insatser där vi har kärnkompetens och intressen. På så sätt skapas förutsättningar för långsiktighet och verkliga och mätbara effekter av arbetet, säger Kersti Strandqvist. 10 SCA SHAPE

11 Musah från Sydsudan poserar framför en nybyggd latrin. Att bygga latriner är en del av samarbetet mellan Oxfam och SCA. FOTO: GETTY IMAGES När SCA går in i projekt är det viktigt att skapa ett tydligt värde för företaget, vilket också säkerställer långsiktigheten i engagemangen, berättar Kersti Strandqvist. Det kan ske genom ökad kunskap inom områden som är centrala för oss, som att utbilda barn i handhygien, unga flickor i pubertet och menstruation och utbildning av sjuksköterskor inom inkontinensvård. Engagemangen ökar värdet på varumärket och bidrar med goda och ömsesidiga relationer. SCAs arbete med att vara goda medborgare baseras på ett antal vägledande principer: Projekten ska ha en tydlig koppling till företagets affärsstrategi och till de geografiska områden där företaget bedriver verksamhet. Alla samarbeten bör vara långsiktiga och bygga på partnerskap med en tydlig rollfördelning. Projekten ska även som i satsningarna på utbildning inom hälsa, hygien och inkontinensvård ha en omedelbar koppling till företagets produkter. Engagemangen ökar värdet på varumärket. Kersti Strandqvist, SCA Investeringar i samhällsengagemang per fokusområde Miljö 28% Hälsa och hygien 25% Katastrofhjälp 19% Sport/Kultur 12% Annat 6% Donationer 5% Utbildning 5% SCA SHAPE

12 SAMHÄLLSFEATURE ENGAGEMANG Trädplanteringsprojekt i Europa. POLEN T YSKL AND FRANKRIKE Hjälp till hemlösa i Frankrike. USA Samarbete med fotbollslaget Philadelphia Eagles. Utbildningar i pubertet och menstruation i Latinamerika Många bäckar små Bättre hygien i Niger och Sydsudan. PUERTO RICO NIGER SYDSUDAN COLOMBIA ECUADOR PERU BRASILIEN 45 BOLIVIA SCA bedriver drygt 200 samhällsinitiativ världen över. Från att utbilda sjuksköterskor i inkontinens till att plantera träd i Brasilien. HJÄLP TILL HEMLÖSA I FRANKRIKE I nära samarbete med franska Röda Korset har SCA deltagit i ett projekt riktat till landets många hemlösa. Arbetet omfattar bland annat utbildning och volontärinsatser. Under 2012 delades hygienkit ut med bland annat tvål, schampo, hudkräm, bindor, kondomer och rakhyvlar. Insatsen byggde på insikten om den starka kopplingen som finns mellan hygien 12 SCA SHAPE DOMINIKANSKA REPUBLIKEN CHILE 1 ÖSTERRIKE Trädplantering i Brasilien. och hälsa och värdighet för utsatta grupper. Projektet har utvärderats i samarbete med ESSEC Business School, som konstaterar att det skapat långsiktiga effekter. Något som gör insatsen till en förebild för andra projekt. 2 BÄTTRE HYGIEN I AFRIKA I samarbete med intresseorganisationen Oxfam gör SCA insatser för att förbättra förutsättningarna för god hygien för människorna som bor i Niger och Södra Sudan. God MSEK 2012 investerade SCA 45 miljoner kronor i projekt relaterade till samhällsengagemang. Här är några exempel på hur pengarna kommit till nytta. grundhygien är också grunden för god hälsa. SCA och Oxfam bygger latriner och handfat och förser skolorna med tvål. Skolbarn undervisas i vikten av god grundhygien och flickor uppmuntras genom stipendier att genomgå en komplett skolutbildning. I Niger stödjer SCA kvinnor som drabbats av inkontinens till följd av tidiga barnafödslar. Projektet bedrivs med en tydlig koppling till SCAs varumärken TENA, Edet, Tork och Libresse.

13 Nya träd i Mongolien. I Brasilien har SCA hittills planterat nästan 5 miljoner träd. 5 % 3 Utbildar unga kvinnor i Malaysia. KINA MALAYSIA Investeringar i samhällsengagemang, per region Europa/Afrika 67% Nord- och Sydamerika 28% Asien 5% KUNNIGARE VÅRDARE I KINA Sedan 2009 har kinesiska sjuksköterskor från drygt sjukhus genomgått SCAs utbildningsprogram om inkontinens. Syftet är att med ökade kunskaper höja livskvaliteten för Kinas snabbt ökande äldre befolkning. Trots att inkontinens är en del av vardagen för miljoner äldre, är ämnet omgärdat av tabun. Utbildningen har fått ett mycket positivt gensvar hos professionella vårdgivare och Inkontinensvårdsutbildningar i Kina. har utökats för att omfatta nya viktiga grupper, exempelvis vårdbiträden, som ofta står för det praktiska omhändertagandet. 4 TRÄDPLANTERINGSPROJEKT ÖVER HELA VÄRLDEN SCA deltar som företag och med volontärer i ett projekt som ska stoppa öknens utbredning med hjälp av skog i Mongoliet. Det från början lokala initiativet Million Tree Project ska återställa den ekologiska balansen och hejda klimatförändringar med hjälp av en miljon träd planterade i en av världens tuffaste miljöer. Hittills har SCA bidragit med nya träd och frivilliga SCA-medarbetare har planterat skog. Liknande projekt stöttas i Europa och Brasilien. Enbart i Brasilien har SCA hittills planterat nästan 5 miljoner träd (läs mer i Shape nr ). 5 FÖR UNGA KVINNOR I LATIN- AMERIKA OCH MALAYSIA SCA stöttar ett stort antal utbildningssatsningar kring menstruation och kroppslig utveckling riktade mot fl ickor i Bolivia, Colombia, Ecuador, Dominikanska Republiken, Chile, Peru och Puerto Rico. Sedan start har fl er än fl ickor deltagit i utbildningen. Liknande satsningar görs i Malaysia och på en rad andra marknader. Satsningen är knuten till SCAs varumärken Nosotras, Donnasept och Libresse. 6 GRÖN AMERIKANSK FOTBOLL År 2007 inledde SCA ett samarbete med det amerikanska fotbollslaget Philadelphia Eagles. Klubben är känd för sitt ambitiösa miljöprogram och strävar efter att minimera sin miljöpåverkan. Bland annat dricker besökarna öl ur biologiskt nedbrytbara engångsmuggar och skräpet från arenan återvinns. SCA var med när laget lanserade sitt så kallade Go Green program, som har gjort Philadelphia Eagles till USAs grönaste idrottsklubb. Idag är SCA ensam leverantör av hygienprodukter till klubbens arena, med Torkprodukter av 100 procent återvunnen fi ber samt pappers- och tvålhållare. Samarbetet omfattar också gemensamma evenemang, exempelvis trädplantering. SCA SHAPE

14 10 FRÅGOR Planeten är en sjuk patient och prognosen just nu är dyster. Det säger miljöforskaren Johan Rockström, som trots allt har idéer om hur till ståndet kan förbättras. text CHATARINA ALMQVIST foto PETER CEDERLING 14 SCA SHAPE

15 Med uppgift att RÄDDA VÄRLDEN Världen står inför en rad tuffa utmaningar när det gäller de stora miljöproblemen. För att nå ut till politiker, företagsledare och allmänhet om de senaste forskningsrönen och vad som behöver göras har Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, och Mattias Klum, en av världens främsta naturfotografer, skrivit boken Vår tid på jorden. USA:s förre president Bill Clinton har skrivit förordet. Vad fick er att skriva boken? Jag och många av mina forskarkollegor ser att vi måste lösa de stora globala miljöproblemen mycket snabbare än idag. Under sina 25 år som naturfotograf har Mattias sett fantastiska ställen, men också bevittnat hur miljöer förstörs och vilka konsekvenser det får för mänskligheten. Vi började prata i samband med klimatmötet i Köpenhamn Då föddes idén att vi skulle göra en gemensam bok där vi sammanfattar de senaste forskningsrönen och kopplar ihop dem med en fotografisk berättelse. Målet är att beröra både hjärna och hjärta och bidra till ett perspektivskifte. SCA SHAPE

16 Johan Rockström Familj: Hustrun Ulrika, som är veterinär, och barnen Isak, Alex och Vera. Bor: Rindö utanför Vaxholm. Bakgrund: Agronom från SLU, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Intressen förutom miljön: Segling, skidåkning, familj och natur. Musiksmak: Oj, varierar med humöret, men helst musik från 1980-talet och Timbuktu. Botanisten Carl von Linné håller ögonen på Johan Rockström från sin plats på väggen. Vad visar den senaste forskningen? Boken består av tre delar som vi forskare nyligen har kommit till insikt om. Den första delen handlar om att vi har gått in i en ny geologisk era, antropocen, där mänskligheten har blivit en geologisk kraft. Under många tusen år har människor påverkat planeten väldigt lite, men bara under de senaste 50 åren har miljötrycket förändrats radikalt. Kurvorna som visar den utvecklingen ser alla likadana ut, de pekar uppåt som hockeyklubbor. Klimat, ozonhål eller luftföroreningar, kurvorna böjer sig precis på samma sätt kring mitten av 1950-talet. Det är då vi får full utväxling av den industriella revolutionen och marknadsekonomin, och går in i det moderna konsumtionssamhället. Det är ganska nyligen som forskningen har fått fram de här kurvorna. Därefter ställer vi frågan om det spelar någon roll för jorden att mänskligheten är en geologisk Vill du veta hur planeten ska räddas? Förslag fi nns i Johan Rockströms och Mattias Klums bok, Vår tid på jorden. kraft. Vår ekonomi och sociala välfärd är beroende av en hållbar planet i balans. Det kan låta självklart, men vi har skapat ett ekonomiskt system och en utvecklingsmodell som bygger på att planeten är en oändlig resurs som vi bara kan håva ur. I förhållande till antropocen är vår slutsats att holocen, den geologiska era som pågått de senaste åren, är det enda tillstånd som kan stödja den moderna globala ekonomin. Vi måste därför snabbt komma tillbaka till ett holocenliknande tillstånd. Slutligen handlar boken om hur vi ska agera. Vi måste börja förvalta hela planeten. Det finns ett ramverk som vår forskning vid Stockholm Resilience Centre har utvecklat och som handlar om de nio hållbara planetära gränserna, hur de kan hjälpa mänskligheten att säkra en hållbar framtid. Forskning visar idag att så länge vi håller världen inom dessa säkra globala gränser kan vi fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Överskrider vi gränserna för exempelvis vatten, mark, biologisk mångfald och luftföroreningar så riskerar vi abrupta förändringar som kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Vilken diagnos ger du jorden just nu? Planeten är en sjuk patient så diagnosen just nu är dyster, men det är en väldigt motståndskraftig patient som visar en enorm förmåga att motstå förändringar. Problemet är att motståndskraften minskar. Ett konkret exempel är Arktis som på några månader 2007 förlorade 30 procent av sommarisen. Ingen kan ännu säga om det är en tröskeleffekt, att det plötsligt blir för 16 SCA SHAPE

17 10 FRÅGOR mycket och tippar över, men 2012 blir ännu ett bottenår för Arktis. Hur fick ni Bill Clinton att skriva förordet? Jag har hållit föredrag ett par gånger på tillställningar där han har deltagit. Mattias har också träffat honom. Vi fick också stor hjälp av Niclas Kjellström-Matseke, vd för Postkodlotteriet som stödjer Clinton Global Initiative. När Bill Clinton fick se ett utkast av boken blev han väldigt positiv. Vi har även förord från företagsledare, Nobelpristagare och tidigare politiker som Gro Harlem Brundtland, som varit både norsk statsminister och chef för World Health Organization. Du blev utsedd till Sveriges miljömäktigaste Känner du dig mäktig? Nej, definitivt inte så mäktig som många tror när man får en sådan utmärkelse. Att ge utmärkelsen till en forskningsledare är ett sätt att betona vetenskapens stora betydelse i beslutsprocesser. Ändå accepterar sjutton Nobelpristagare att komma när du bjuder in till miljömöte. Hur fixar du det? Till största delen handlar det om att vi är ett av världens ledande tvärvetenskapliga miljöforskningcentra. Då är det lätt att kalla till möten. Du ville redan som liten rädda världen. Varifrån kom denna tidiga övertygelse? Jag växte upp i Brasilien och som svensk var jag väldigt stolt över miljökampanjen Håll Sverige rent. När man lever i São Paulo och tydligt ser det som är problematiskt, nämligen avfall och fattigdom, då växer ett engagemang. Men jag vaknade inte upp som 5-åring och sa att jag ska rädda världen. Mitt genuina miljöengagemang kom när jag började på lantbruksuniversitetet i Ultuna och började förstå kopplingarna mellan världens livsmedelsproduktion, globala miljöförändringar och hållbar utveckling. När det blir för mycket miljökatastrofer och misslyckade toppmöten, hur orkar du fortsätta kämpa? Jag blir inspirerad av mina forskarkollegor. Vi har en otrolig arbetsmiljö med människor som varje dag ägnar all sin kraft åt forskning kring hållbara lösningar. Vi går inte runt och är deprimerade, vi fokuserar på hur vi kan föra de här kunskaperna framåt. Sedan är det alltid inspirerande att se de goda exempel som finns på hållbar förvaltning till exempel för att förbättra korallreven eller tus i Östersjön. Är du själv en miljöbov? STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholm Resilience Centre är ett internationellt tvärvetenskapligt forskningscenter som forskar kring social-ekologiska system, människa och natur studeras som en integrerad helhet. Målet är att få nya insikter och redskap som gör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd möjlig. HUR KAN VI BIDRA? Ta in ny kunskap och sprid den bland vänner. Insikten om de globala miljöriskerna och möjligheterna i omställningen till hållbara samhällen är A och O för en positiv utveckling. Ställ om till förnyelsebar energi, det är lättare än många tror. Ändra transportvanor, cykla och åk kommunalt. Ställ krav på bättre tillgång till cykelbanor, tåg och bussar. Försök att handla ekologiskt. Vi går inte runt och är deprimerade, vi fokuserar på hur vi kan föra de här kunskaperna framåt. Vi är alla miljöbovar. Det är frustrerande. Man drömmer om att kunna vara den perfekta människan, men det är jättesvårt i ett modernt samhälle. I familjen gör vi så gott vi kan genom att ha el från vindkraftverk och bergvärme. Men vi konsumerar som en vanlig svensk familj, vi äter kött, vi åker till köpcentrum och jag flyger mycket i jobbet. Så både på konsumtions- och transportsidan har jag tyvärr plumpar i protokollet. Du åkte Vasaloppet 1996 för Niger. Hur laddade du inför det? Jag åkte rullskidor! Jag var doktorand i Niger då och en morgon såg jag en bil som hade ett klistermärke med Vasaloppet. Det visade sig vara en dansk miljöarbetare som var skidfanatiker. Vi blev jättegoda vänner och skrev ett brev till Vasalopps ledningen om att vi ville tävla för Niger och undrade om de kunde bekosta vårt deltagande. Vi lovade att vi bara skulle träna på rullskidor inför loppet. Det fanns också en dold agenda, vi ville göra folk uppmärksamma på vilken utmaning regioner med vattenbrist har. Så jag åkte i en nigersk tuaregkaftan och blev intervjuad av tv vid varje depå. SCA SHAPE

18 EKONOMI Målet är att etablera sex till tio globala varumärkesplattformar inom hygienprodukter. FLER GLOBALA VARUMÄRKEN PÅ GÅNG I dagsläget har SCA två globala varumärken men planerar utveckla mellan sex och tio nya varumärkesplattformar. När konsumenterna efterfrågar allt mer likartade produkter kan SCA utveckla hygienprodukter som fungerar på alla marknader. text GÖRAN LIND foto GETTY IMAGES TENA INKONTINENSPRODUKTER och Tork mjukpappersprodukter till storförbrukare är SCAs två etablerade globala varumärken. Företaget planerar att ta fram fler nya varumärkesplattformar som kan säljas över hela världen, och som har intäkter på minst 1 miljard euro vardera. Målet är att etablera sex till tio globala varumärkesplattformar inom hygienprodukter, säger Christoph Michalski, chef för SCAs globala hygienenhet. Detta inbegriper en expansion med såväl nya som befintliga produkter. En av de största fördelarna med globala varumärken är stordriftsfördelarna, särskilt på forsknings- och utvecklingsstadiet. Det handlar om att sprida kostnaderna över större volymer. Strategin är tillväxt på nuvarande marknader och expansion på nya marknader i Asien och Latinamerika. När det gäller personlig hygien är behoven globala. Människor har behov av i princip samma saker oavsett om de bor i Skandinavien eller i Kina. Men det betyder inte att varumärket ser likadant ut överallt. Samma produkt kan säljas under olika namn på olika marknader, säger Christoph Michalski. Tillväxtpotentialen i tillväxtländerna är enorm. Behoven är globala men konsumtionen varierar stort mellan de olika regionerna. Exempelvis är försäljningen av inkontinensprodukter tio gånger högre per person i västvärlden än i tillväxtländerna. Skillnaden är ungefär densamma för blöjor om man jämför Asien med Västeuropa och Nordamerika. En ytterligare faktor som gynnar SCAs varumärken på tillväxtmarknaderna är att marknadsstrukturen skiljer sig från den i väst. I Europa säljs en stor andel genom butikernas egna varumärken medan tillväxtmarknaderna i Asien domineras av producentmärken, förklarar Christoph Michalski. När det gäller personlig hygien är behoven globala. Christoph Michalski, chef för SCAs globala hygienenhet 18 SCA SHAPE

19 Vite fait, bien fait. S il y avait une expression pour décrire Lola ce serait celle-là. Une fonceuse efficace. Alors lorsqu elle entend parler du nouveau truc qui vient de sortir, qui fait les choses bien et vite, elle n hésite pas une seconde, elle le prend, elle l essaie, vite fait, bien fait. SCA HYGIENE PRODUCTS S.A.S. au capital de RCS Bobigny Nouvelle serviette Nana Dry Fast elle absorbe plus vite que jamais*. *comparée aux anciennes serviettes Nana ultra

20 MARKNAD Smutsiga hundar i Sydamerika blir rena med hundvåtservetter från SCAs varumärke Familia. Produkter som flyttar gränser Motorcyklar säljs under samma namn som musikinstrument. Bilar och pepparkvarnar under samma tak. Att utnyttja varumärket för att lansera nya typer av produkter kan vara ett sätt för företag att växa. text ANNA MCQUEEN foto SCA 20 SCA SHAPE