Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nummer

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nummer

2 A Winning combination Mobility, operational AvAilAbility, superior altitude coverage and all-weather capability are all non-negotiable requirements for Air Defence systems built for rapid deployment units. The ability to track and destroy all Air Targets including small and fast-moving missiles is of paramount importance. At Saab, by incorporating all of these prerequisites and more, we provide the methods and the means to destroy air-to-surface missiles and rotary-wing aircraft, Unmanned Air Vehicle, and cruise missiles. The Bamse AD fire units can be operated in stand-alone mode or more effectively linked with GIRAFFE AMB Air Surveillance Radar to form combat ready Air Defence Units. In addition to locating traditional Air Targets, GIRAFFE AMB can track and locate enemy rocket and mortar firings providing impact warning and firing data for Counter Battery Operations. bamse with GirAffe AMb A winning combination. Function operating time arena Air defence 24/7 worldwide Artilleri & Luftvärn 22 Artilleri & Luftvärn

3 Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleri och luftvärn Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd Krylbo, tel , Mobil: E-post: Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, Linköping, tel E-post: Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Överstelöjtnant Lars Mörrby Produktion Armé Utrustning Högkvarteret Försvarsmakten Stockholm Tel Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad. ISSN Innehåll Nr årgång 141 Redaktör Stefan Bratt Strutsbeteende kan få allvarliga konsekvenser 4 Idalinn Aderlind/Selma Sedelius Ny chef för Luftvärnsregementet 6 Lv-sensor bevakade OS i London 8 Nytt ryskt luftvärnsystem når Småland 10 Överstelöjtnant Rasmus Lindstedt Försvarsmaktens materielplan 12 Försvarsberedningens ledamöter utsedda 14 Överstelöjtnant Mattias Elfström Luftvärnet bortom Joakim Lewin Vägen till nytt bataljonsartilleri 20 Femörefortet i Oxelösund 23 Svenska försvarsindustrier- del av ny försvarsindustrijätte? 26 Omslagsbild: En svensk radar, placerad cirka fem mil från London, bidrog till säkerheten för de OS-firande Londonborna. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten Layout och tryck: Rolf Tryckeri AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktören. Artilleri & Luftvärn 3

4 Redaktör Stefan Bratt Strutsbeteendet kan få allvarliga konsekvenser Jag vet inte hur många spaltmeter redaktionell text jag nu läst om Försvarsmaktens trassliga ekonomi, men det är åtskilliga. I stort sett varje vecka har jag liksom, antar jag, ni kära medlemmar tagit del av rapporter om materielsystem som inte fungerar, soldater som slutar då de inte har råd (!) att jobba kvar inom Försvarsmakten, JAS-systemet som kan äta upp andra försvarsgrenars verksamhet mer mera, med mera. Medias rapportering är självfallet inte alltid helt hundraprocentig och själv sitter jag inte på alla svar eller detaljer men en sak är säker vår nye försvarsministers strutsbeteende med att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att det regnar gagnar inte utvecklingen. Ministern gjorde, enligt mig, en synnerligen blek figur när hon framträdde i SVT Agenda för några veckor sedan och slog fast att Försvarsmakten med stor sannolikhet kan räkna med en prolongerad, med andra ord förlängd, likvärdig budget fram till åtminstone Visst, Karin Enström är som tidigare försvarsministrar hårt hållen av herrar Borg och Reinfeldt, som inte visat sig vara några påhejare av en ökad försvarsbudget, men som kunnig på området ändå borde Enström kunna ha lite mer skinn på näsan och förklara det allvarliga läget för sina partikollegor. Inom de områden som Artilleri- och luftvärnsklubben värnar om råder enligt min uppfattning för närvarande en tillfällig sinnesfrid. Orosmoln över den välbehövliga förnyelse och anskaffande av ett nytt, korträckviddigt lv-system, som tidigare varit ganska mörka, har den senaste tiden spruckit upp allt mer och mer. Inte minst med tanke på beskedet i samband med höstbudgeten då det poängterades från regeringens sida att anskaffningsplanerna ligger fast. För att säkerställa försvarets luftvärnsförmåga avser regeringen att under 2013 besluta om anskaffning av ett nytt korträckviddigt luftvärnssystem. Avsikten är att analysera alternativ till mer kostnadseffektiva lösningar för luftvärnet, vilket kan innebära att nuvarande robot 70-system avvecklas., står att läsa i ett pressmeddelande för Försvarsdepartementet. En trotjänare inom luftvärnsområdet ser alltså ut att ha gjort sitt! Men, osvuret är bäst med tanke på osäkerheter som ändå verkar finnas när det gäller finansiering av vidareutvecklingen av JAS 39-systemet. Archerprojektet rullar på men är rejält försenat. Detta projekt är dock inte hotat av några nedskärningar, mig veterligen. Annat som rullar på är förnyelsen och utvecklingen av vår nya klubb. Utformningen av Artilleri & Luftvärn som tidskriften numera kommer att kallas i dagligt tal har tagits emot väl av er medlemmar och även våra samarbetspartner. Faktum är att allt fler vill synas i tidskriften vilket också kommer att gagna klubbens totala ekonomi. Någon gång under nästa år ska också en ny hemsida lanseras. En modern hemsida som ska ha ett mer interaktivt innehåll och vara i ständig dialog med er medlemmar. Det blir något att se fram emot! 4 Artilleri & Luftvärn

5 Force protection is our mission As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, lethality and survivability of troops deployed in harm s way, and also enables the networking of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of products in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for the armed forces in Scandinavia. Artilleri & Luftvärn 5

6 Stefan Jönsson ny chef för Luftvärnsregementet Luftvärnet befinner sig, liksom hela Försvarsmakten, i en spännande period med många förändringar. Jag ser fram emot att få leda luftvärnet genom de närmaste åren, som kommer att präglas av utvecklingen av luftvärnets förmåga och materiel, liksom av den fortsatta uppbyggnaden av det nya insatsförsvaret. Orden kommer från överste Stefan Jönsson, som den 20 juni övertog rollen som chef för Luftvärnsregementet i Halmstad. Stefan Jönsson har nu övertagit befälet från överste Lennart Klevensparr som varit regementets chef i fem år. Femtioårige Stefan Jönsson ser framför allt fyra viktiga frågor framför sig de närmaste åren: den nya personalförsörjningen, uppbyggnaden av den nya insatsorganisationen, integrationen med den civila regionen som måste till för att stödja den nya personalförsörjningen, och så utvecklingen av insatsförmåga luftvärn. Stefan Jönsson är född och uppvuxen i Ystad men bor sedan Vi går en spännande framtid till mötes i luftvärnet, nu när försvarsplaneringen kommit igång har luftvärnet verkligen kommit i fokus, säger Stefan Jönsson. drygt tio år tillbaka i Norrtälje. Fritiden ägnas gärna åt sin egen och barnens idrott. Norrtälje Ishockeyklubb är föreningen som ligger honom lite extra varmt om hjärtat och som han sedan länge är engagerad i. Stefan Jönsson kallar sig själv för hobbysnickrare och genomför gärna olika byggprojekt på huset eller arbetar i trädgården. Värnplikt vid Lv 4 Stefan Jönsson startade sin militära bana när han genomförde värnplikten vid dåvarande Lv 4 i Malmö och har sedan tjänstgjort vid både Lv 4 och Lv 3 i Norrtälje. Vid Lv 6 var han chef för grundutbildningsbataljonen Han har också haft olika befattningar vid Högkvarteret, och kom i våras hem efter ett halvårs tjänstgöring som avdelningschef vid högkvarteret för den internationella Kosovostyrkan, KFOR. Jag har följt utvecklingen av luftvärnet på håll sedan jag var här sist, och jag blev glad när det gick att söka befattningen. Här finns många gamla kamrater som jag nu får återse. Under årens lopp har översten också tjänstgjort vid armétaktiskt kommando och insatsstaben. När jag fick jobbet som ny chef för Lv 6 fick jag också ett tydligt uppdrag från Högkvarteret, säger Stefan Jönsson. Fortsätt den inslagna vägen, fortsätt utveckla luftvärnet, hemvärnet i Halland och Halmstads garnison. Och det är en ynnest för mig att få ta över ett så väloljat maskineri som Luftvärnsregementet är. Lv 6 avgående chef, Lennart Klevensparr tillträder nu en befattning som ställföreträdande chef för Högkvarteret. Text: Idalinn Aderlind/Selma Sedelius, info Lv6. 6 Artilleri & Luftvärn

7 Överste Stefan Jönsson, chef för Luftvärnsregementet i Halmstad. FAKTA Stefan Jönsson Namn: Stefan Jönsson Bor: I villa i Norrtälje Familj: Gift med Ulrika sedan dryga 20 år tillbaka och har fyra söner samt två hundar, båda av rasen Golden retriever. Intressen: Bilar gärna med familjen i Europa, ishockey samt snickrar gärna. Artilleri & Luftvärn 7

8 Svenskbemannad UndE 23 övervakade luftrummet under OS-veckorna i London Det svenska luftvärnet har bidragit med den avgörande förmågan att upptäcka små, långsamma och lågt flygande hot. Det förklarade den brittiske generalmajoren Stuart Atha, chef för luftförsvarsinsatsen under årets OS i London efter att Luftvärnsregementet avslutat sin insats med övervakning av luftrummet över London med omnejd. Det svenska luftvärnet utgjorde en liten men viktig pusselbit av den militära insatsen under sommarens olympiska spel i London. Två radarstationer av typen UndE 23 med sex officerare och soldater från Luftvärnsregementet i Halmstad bevakade luftrummet över London dygnet runt under den tid som OS pågick. Den militära insatsen under OS var den största enskilda brittiska militära operationen sedan andra världskriget, som involverade närmare personer. Inom ramen för luftförsvaret fanns en radarkedja runt hela Londonområdet, med fast, rörlig och flygburen radar, startberedda flygplan och helikoptrar på flygbaser samt bemannade eldenheter från luftvärnet grupperade i centrala delar av London. Luftrummet var strikt reglerat och kontrollerat, vilket även inkluderar veckorna med Paralympics, med särskilt upprättade flygkorridorer för kommersiellt flyg och i övrigt ett generellt flygförbud. Del i radarkedjan UndE 23 utgjorde en länk i radarkedjan och bidrog med sin speciella förmåga att upptäcka sådant som hängglidare, ultralätta flygplan eller fjärrstyrda obemannade luftfarkoster. Bilderna från sensorn levererades till den luftförvarsgemensamma stridsledningscentralen, Control and Report Center som övervakade och ledde luftinsatserna. Generalmajor Stuart Atha, chef för den brittiska luftförsvarsinsatsen under London-OS och hans kollega, brigadgeneral Jayne Millington lovordade både den svenska radarns förmåga och personalens kunnighet inför nyblivne regementschefen Stefan Jönsson, som besökte insatsen. Det svenska förbandets insats, totalt 18 personer under tiden insatsen pågick, imponerade på den brittiske chefen för luftförsvarsinsatsen, generalmajor Stuart Atha och hans kollega, brigadgeneral Jayne Millington: Sverige har i UndE 23 ett system och en expertis som vi fortfarande saknar. Utan den svenska insatsen skulle det ha funnits ett hål i det skyddsnät vi byggt runt OS, förklarade Stuart Atha. I den säkerhetsanalys som föregick operationen identifierades risk för attacker eller intrång från mindre luftfarkoster, exempelvis hängglidare, ultralätta flygplan (microlights) eller obemannade fjärrstyrda luftfarkoster. Denna typ av luftfarkoster är svåra att upptäcka på radar, i synnerhet som de också ofta går lågt i luften. 8 Artilleri & Luftvärn

9 Tower Bridge smyckad med OS-ringarna. Bron är 244 meter lång, 16 meter bred och väger ton. Tack vare det fleråriga samarbetsavtal (Memorandum of Understanding, MOU) som upprättats mellan Storbritannien, USA och Sverige när det gäller just utveckling av radar, visste Storbritannien vad den svenska radarstationen UndE 23 hade för kapacitet. Svenskt luftvärn har flera gånger, i samband med övningsserien Brilliant Sky (se nummer 4/2011) övat tillsammans med britterna, som också köpt in UndE 23, men som fortfarande håller på att utveckla den för förbandssättning i det nationella försvaret. Därför valde Storbritannien att istället be Sverige om stöd under OS. Svenskarna kan radarstationen bäst, därför frågade vi dem. Via samarbetet under OS vinner vi också lärdomar som vi kan dra nytta av i vårt eget utvecklingsprogram för radarstationen, förklarar överstelöjtnant Dougie Lord, som arbetar med luftvärnsmaterielfrågor vid brittiska försvarsdepartementet. Egna erfarenheter Vi är självklart mycket stolta över att britterna vände sig till oss för stöd. Det visar att svenskt luftvärn är i världsklass, både materiel och personal, säger nyblivne chefen för Luftvärnsregementet, överste Stefan Jönsson. Även för svenskt luftvärn finns nyttiga erfarenheter att dra från insatsen i OS, konstaterar han: Det har varit en tre veckor lång skarp insats, dygnet runt, och i en miljö med väldigt komplicerad luftlägesbild. Här har vi kunnat följa och logga hur olika föremål i luften beter sig på radarn, även sådana mål som vi normalt inte söker och följer. Övervakningen av OS visar också hur luftvärnsradar används för att effektivt kunna bevaka ett stort område med uthållighet och hög beredskap, dygnet runt under en lång period och dessutom med låg kostnad för personal och drift. Artilleri & Luftvärn 9

10 Nytt ryskt luftvärnssystem når Småland De svenska luftvärnare som kommit hem från OS-insatsen bär nu, inte utan stolthet, ett särskilt tjänstgöringsmärke på höger uniformsärm, med brittiska OS-logotypen och orden Supporting London Ingen attack Som väl är riktades aldrig någon fientlig attack mot OS i London. Däremot upptäcktes vid flera tillfällen flygföretag i förbjudet luftrum, och då kunde den militära luftövervakningen snabbt kontrollera flygets identitet och färdplan, alternativt beordra ner det som fanns i luften. Det har gett oss en trygghet i kontrollen av luftrummet att veta att vi faktiskt kan upptäcka och agera på allt som rör sig där. När vi kan minimera hoten, bygger vi också en säkerhet för allmänheten och för idrottsmännen. Men det är ju så med försvaret du vet bara när det misslyckas, inte när det lyckas, konstaterar generalmajor Stuart Atha. I somras tog, enligt uppgifter i ryska medier, Ryssland i bruk ett nytt luftvärnssystem med beteckningen S-400. Ett system som har en räckvidd på 40 mil vilket innebär att det från sin basering i Kaliningradområdet når Gotland, Öland och större delar av Småland. Systemet är en del i den omfattande modernisering av ryska försvarsmaterielsystem som nu sjösätts. En modernisering och utveckling som genomförs med motivering av Natos placering av missilförsvar i Europa. Detta hävdar den ryske presidenten Vladimir Putin i flera intervjuer i ryska tv-medier. Putin har utlovat 23 biljoner rubel till försvaret i extrapengar som ska användas specifikt för nya vapen under det kommande decenniet, vilket motsvarar hisnande miljarder svenska kronor. Putin beskriver satsningen på försvaret som ett aldrig tidigare skådat program för utveckling och modernisering av de väpnade styrkorna i Rysslands militärindustriella komplex. Östersjöflottans ubåtar, som tidigare varit baserade i Kronstadt, kommer att flyttas till Baltijsk, berättade den ryska Östersjöflottans befälhavare, viceamiral Viktor Chirkov för ryska medier i början av september. Flytten från Kronstadt utanför S:t Petersburg innebär att den nya ryska ubåtsbasen väster om Kaliningrad ligger bara 30 mil fågelvägen från Gotland. Foto: Christian Lövgren, Luftvärnsregementet. 10 Artilleri & Luftvärn

11 ODIN Fire support system ODIN FSS offers advanced Fire Support for guns and mortars in various organizational structures. It is a distributed computer based field artillery fire control system making fire support more effective on battery, battalion, brigade and division levels. WORLD CLASS - through people, technology and dedication Artilleri & Luftvärn 11

12 Nyårsafton första mars på Prod Armé Utrustning Rasmus leder arbetet med Försvarsmaktens materielplan Rasmus Lindstedt är överstelöjtnant och artillerist. En artillerist som idag leder arbetet med att genomföra Försvarsmaktens materielplan som sträcker sig fram till En plan som många leverantörer utan tvekan skulle offra sin högra hand för att få insyn i. Nja, det var väl drastiskt och får stå för dig men visst, materielplanens innehåll är högintressanta uppgifter för många av dem som levererar materiel till Försvarsmakten. De skulle nog vilja sitta i mitt knä hela högen, säger Rasmus Lindstedt och skrattar. Rasmus, A 8 från början av sin militära karriär, har idag positionen som chef för Arméns utrustningssektion och lyder direkt under brigadgeneral Stefan Andersson, chef Arméavdelningen i Högkvarterets Produktionsstab. Övlt. Rasmus Lindstedt Rasmus Lindstedt är från början Bodenartillerist och har innehaft ett antal krigsbeffatningar på I19/ P5. Han har sedan 2001, både som MSA för lätta stidsfordon och indirekt eld, arbetat med materielanskaffning med ett uppehåll 2006/07 då han tjänstgjorde som utbildningsledare på A9. Chef för 18 MSA Befattningen är en position som innebär att Rasmus är chef över samtliga femton materielsystemansvariga (MSA), och enkelt uttryckt, till att de förband som produktionsledningen levererar får den materiel som är beslutad och tilldelad. Det finns idag fyra processer på Produktionsstaben; lednings-, förbandsproduktions-, materielproduktions- och infrastruktursprocessen. När det gäller materielprocessen som vår enhet jobbar i stort sett uteslutande med är det Leif Nylander som är min processägare. Verksamheten med anskaffningsarbetet har en något förskjutet årscykeln med nyårsdag 1 mars och således nyårsafton 28 februari. Det beror på att materielplanen, som i sig är ett ständigt le- 12 Artilleri & Luftvärn

13 Chefen för Arméavdelningen inom Produktionsstaben, brigadgeneral Stefan Andersson och Rasmus Lindstedt diskuterar lite detaljer om ett direktiv för en kommande offertförfrågan som ska skickas till FMV. vande dokument, fastställs den första mars. Efter detta datum har vi lite sen julklappsutdelning till förbanden då de får kunskap om vilken materiel det enskilda förbandet tilldelas. Några veckor senare börjar Rasmus och hans MSA-kollegor om och tar fram nytt underlag för kommande års materielplan. Ett viktigt underlag i detta arbete är krigsförbandsdialogerna där brister och förmågeglapp påtalas och diskuteras med respektive förbandschef. En annan stor kunskapskälla kommer från den enhet vi jobbar mest mot, FMV:s Anskaffningskontor Mark där en annan artillerist är chef, generalmajor Anders Carell, förklarar Lindstedt. Fastställs första mars För närvarande pågår alltså arbetet för fullt med att ta fram materielplan 2014 som fastställs första mars nästa år. Samtidigt arbetar enhetens personal med att ta fram materielunderlag för 2013 som FMV behöver för att planera sin verksamhet för kommande år och detta samtidigt som fastställd materielplan genomförs. Med andra ord pågår verksamheten i en rad olika spår då mina MSA skriver beslut om användning, tar emot leveranser, skriver fördelningsplaner och genomförandebeskrivningar. MSA, för artilleriet just nu överstelöjtnant Lars-Göran Artilleri & Luftvärn 13

14 Rutgersson och för luftvärnet överstelöjtnant Lars Mörrby (även Artilleri- och Luftvärnsklubbens sekreterare), är också ofta i skottgluggen för de brister som förbanden upplever när materielanskaffning fördröjs eller kvalitetsbrister upptäcks. Självklart är det så att MSA är får ta emot irriterade samtal från olika förbandsföreträdare när något inte fungerat som planerat. MSA är också den personen som har det mest aktuella läget, därmed långt ifrån sagt att MSA kan påverka situationen för det aktuella projektet. Rasmus Lindstedt betonar det nära samarbete med FMV även om den officiella väg när ett dokument, till exempel en offertförfrågan ska skickas mellan myndigheterna går via Prod Materiel, som leder materielprocessen. Det är Prod Materiel som ansvarar för den affärsjuridiska delen av anskaffningsprojektet och ser till att vi som myndighet också är en bra och trovärdig kund, säger den forne bataljonschefen på A 9 som nu ser till att artillerister och luftvärnare får den materiel som behövs och är politiskt beslutad. I nästa nummer av Artilleri & Luftvärn presenteras en sammanställning av pågående anskaffningsprojekt, som finns med i materielplanerna fram till Försvarsberedningens ledamöter utsedda Beredningens ordförande är moderaten Cecilia Widegren. Foto: Thomas Harrysson Ledamöterna till den försvarsberedning som ska redovisa sin bedömning av framtida svenska säkerhetspolitisk utveckling och konsekvenserna för försvaret är nu utsedda av försvarsminister Karin Enström. Samtliga är riksdagsledamöter. Beredningens ordförande är moderaten Cecilia Widegren. Huvudsekreterare och tjänsteman är ämnesrådet Tommy Åkesson. Övriga medlemmar av beredningen är Peter Hultqvist (S), tillika försvarsutskottets ordförande, Urban Ahlin (S), Åsa Lindestam (S), Hans Wallmark (M), Sofia Arkelsten, (M), Peter Rådberg (Mp), Allan Widman (Fp), Staffan Danielsson (C), Mikael Jansson (Sd), Torbjörn Björlund (V) samt Mikael Oscarsson (Kd). Försvarsberedningen ska redovisa sin bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Uppdraget i denna första del ska lämnas i en rapport den 1 juni I nästa skede kommer Försvarsberedningen att få anvisningar för att ta fram en försvarspolitisk rapport. Försvarsberedningens arbete utgör ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut år Artilleri & Luftvärn

15 Lång räckvidd avgörande för luftvärnet efter 2020 Försvar mot angrepp från luften är ett område som påverkas mycket av den snabba teknikutvecklingen på flera områden, inte minst när det gäller sensorer och målsökare. Även system som utnyttjar luftrummet för att angripa mål på marken utvecklas ständigt i takt med teknologiska landvinningar. Sammantaget betyder detta att luftvärnet ständigt behöver förnyas för att kunna möta den förändrade hotbilden. Huvudstudie luftvärn genomfördes och syftade till att utreda hur svenskt luftvärn bör utvecklas efter Sekreterare och huvudansvarig för studiens framdrivning var major Torbjörn Johannesson som på grund av utlandstjänstgöring inte hade möjlighet att delta vid studiens slutrapportering i slutet av Det avslutande arbetet föll istället på undertecknad. Utöver deltagare ur Lv 6, Flygvapnet och Försvarsmakten deltog även personal ur FOI, FMV samt FHS. Huvudstudie luftvärn tog sin utgångspunkt i det breda hotspektrum som kan antas föreligga efter Detta spektrum spänner från enkla RAM-mål, via obemannade farkoster, olika typer av robotar (inte minst kryssningsrobotar) och styrda vapen, bemannade flygfarkoster (inklusive ordinärt stridsflyg) och hela vägen till ballistiska missiler. Stora tekniska utmaningar återfinns i ändarna av detta spektrum, både vad gäller sensorers förmåga att upptäcka målen och effektorers (vapens) förmåga att bekämpa dem. Parallellt med detta finns förstås också hotet från från olika typer av telekrigvapen, vars syfte kan vara att dölja eller skydda luftangrepp. Ett annat utgångsperspektiv för huvudstudien var även luftvärnets nuvarande förmåga och den planerade uppgradering Franska system ASTER skulle kunna vara ett möjligt alternativ till en framtida ersättning av nuvarande system 97, Hawk. som genomförs före 2020 inom ramen för insatsförmåga luftvärn, IFLv. Dagens svenska luftvärn består av två luftvärnsbataljoner med rb 70- och rb 97-effektorer samt tre olika radarsensortyper; UndE 23, PS 91 och PS 90. IFLv innebär i stora drag att bataljonens ledningsförmåga höjs med införandet av GBADOC 1 och uppgradering av måldatasystemen, att alla effektorer på bataljonen som inte redan har det tillförs förmåga att verka i mörker samt att livstidsförlängande åtgärder genomförs på flera systemdelar. Viktigt för framtidens luftvärn är också att rb 97-systemet inte förväntas ha teknisk livslängd bortom Artilleri & Luftvärn 15

16 Ett luftvärnsrobotsystem med lång räckvidd kan utformas så att det kan avfyras i alla riktningar oavsett var det grupperas (även bakom skymmande terräng). Roboten avfyras vertikalt och först när den nått en viss höjd svänger i riktning mot sitt mål. Lång räckvidd Med dessa utgångsfaktorer för handen granskade studiegruppen flera olika möjliga utvecklingsvägar, men en övergripande slutsats blev att luftvärnets räckvidd är avgörande för dess förmåga att komma till verkan mot angripande system med allt bättre förmåga till anfall från stora avstånd och med allt högre precision. Ett enkelt sätt att skaffa sig en god horisontell räckvidd är förstås att gruppera närmare motståndaren, men detta innebär också att man behöver många enheter för att kunna täcka alla angreppsriktningar. Dessutom har system med en kort horisontell räckvidd också en kort vertikal räckvidd, vilket ger motståndaren frihet att operera utan påverkan ovanför systemens räckviddstak. Effektorer med lång räckvidd består ofta av relativt sett stora och dyra robotar, varför det blir avgörande att ett framtida system utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Ett luftvärnsrobotsystem med lång räckvidd (och därmed också god höjdtäckning), kan utformas så att det kan avfyras i alla riktningar oavsett var det grupperas (även bakom skymmande terräng). Detta uppnås genom att roboten avfyras vertikalt och först när den nått en viss höjd svänger i riktning mot sitt mål. Om robotarna dessutom förses med målsökare kan flera robotar avfyras samtidigt mot olika mål och systemmättnad försvåras därmed väsentligt. Långräckviddiga robotar med målsökare kan dessutom förses med en robotlänk som gör det möjligt att styra roboten mot målet utan att målsökaren behöver vara aktiv förrän i slutfasen av bekämpningsförloppet. Om man gör en överslagsberäkning för att, ur kostnadseffektivitetssynvinkel, kunna jämföra ett sådant system med ett luftvärnssystem som kräver fri sikt till målet, endast kan bekämpa ett mål i taget samt har kortare räckvidd kommer man fram till att det finns stora besparingar att göra genom att tillföra de ovan beskrivna egenskaperna. 16 Artilleri & Luftvärn

17 Övlt. Mattias Elfström är chef för Luftvärnsregementets studiesektion och har medverkat som skribent i Artilleri och Luftvärnstidskrift ett flertal gånger. Under 2011 tilldelades Mattias Elfström John Lindnérs minnesfonds medalj för sina insatser som artikelförfattare i Artilleri-och Luftvärnstidskrift. Målsökare När det gäller målsökare finns det förstås flera olika typer som skulle kunna användas. I detta avseende är kanske det viktigaste hänsyntagandet att luftvärnet som helhet har tillgång till olika typer, så att verkan i alla väderlekar kan säkerställas samt att motståndarens möjligheter att använda motmedel försvåras i så stor utsträckning som möjligt. Detta innebär att en målsökare som introduceras efter 2020 bör utgöra ett komplement till de andra målsökare eller styrprinciper som finns i andra effektorer i luftvärnsbataljonen. Sensorer och ledning Luftvärnet förfogar redan idag över en spaningsradar med mycket goda egenskaper. UndE 23 kommer att kunna utgöra basen i luftvärnets sensorsystem även efter 2020 och dess förmåga att förse luftvärnet med noggrann luftlägesinformation i tre dimensioner är avgörande för framtida effektorer med målsökare. Genom att komplettera UndE 23 med den redan befintliga spaningsradarn PS91 (som också ger 3Ddata) är luftvärnet väl rustat på radarsidan. Det som skulle kunna ge den största förmågeökningen är istället tillförseln av ett sensorsystem baserat på en annan teknisk princip än just radar. Exempel på sådana sensorer är akustiska, elektrooptiska och signalspanande. För att undvika förväxling med andra typer av signalspanare, som används för andra syften än de som avses i luftvärnssamanhang, har luftvärnet valt att beteckna denna sensortyp som ESM 2. Detta är också den kanske mest intressanta sensortypen, inte för att inte de andra också skulle höja den totala systemeffekten, utan för att ESM är kostnadseffektivt, har mycket lång räckvidd, är passivt och har förmåga att understödja identifieringen av luftmål. På ledningssidan har luftvärnet redan tagit flera steg mot ett nätverksbaserat tänkande som både medger flexibilitet och tillför redundans. I tidsperspektivet bortom 2020 bör denna trend fortsätta så att ledningssystemet utvecklas mot en ännu större grad av flexibilitet, där vilken effektor som helst kan motta och använda information från vilken sensor som helst, både inom och utanför det egna förbandet. Text: Övlt Mattias Elfström Foto: Fredrik Skoglöf, Lv 6 1 GBADOC: Ground Based Air Defence Operations Centre 2 ESM: Electronic Support Measures Artilleri & Luftvärn 17

18 Sensorn UndE 23 kommer att vara en fortsatt mycket viktigt beståndsdel av den svenska luftvärnsorganisationen, konstaterar Mattias Elfström. Huvudstudie luftvärn genomfördes och syftade till att utreda hur svenskt luftvärn bör utvecklas efter Ett franskt och ett tyskt system studeras som ersättning till befintliga lv-system. 18 Artilleri & Luftvärn

19 Under 2011 tilldelades Mattias Elfström John Lindnérs minnesfonds medalj för sina insatser som artikelförfattare i Artilleri-och Luftvärnstidskrift. Major John Lindnérs donationsfond har till ändamål att stödja förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen. Den Lindnérska medaljen för förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen (inbegripet även luftvärnsartilleri) tillverkades från början i rent guld. Fr o m 2002 har den tillverkats i förgyllt silver. Artilleri & Luftvärn 19

20 Full fart på utvärderingsarbetet Vägen till nytt bataljonsartilleri Av Joakim Lewin, chef Indirekt eld-enheten, Anskaffningskontor Mark, FMV Många av oss är bekymrade över bristen på indirekt eld i dagens arméorganisation. Även om ARCHER tillför ett bra understöd på brigadnivå behöver manöverbataljonen alltid veta att de har tillgång till ett eget understöd för att klara att lösa sina uppgifter. Internationella erfarenheter från bland annat Irak och Afghanistan styrker också den slutsatsen. För ett antal år sedan pratade vi ofta om nätverksbaserat försvar (NBF) och vi var nog många som överintecknade förmågan av vad ett nätverk skulle kunna ge för effekt och vi underskattade betydelsen av den organisatoriska tillhörigheten av understödsförbanden. Även om vi ska vara försiktiga att dra slutsatser från egna och utländska insatser de senaste 10 årens så kan vi ändå konstatera att erfarenheterna visar att det finns ett stort värde i säkerhet och handlingsfrihet som ett organisatoriskt ingående understöd ger en manöverbataljon. Relevant kravbild för AMOS I samband med att AMOS-projektet startade gjordes en bra analys av behovet av 120 mm grk i manöverbataljonerna. Med ny materiel och ny stridsteknik behövdes ett mer lättrörligt och skyddat skjutande system. Det tidigare bataljonsartilleriet bestod av två plutoner med vardera 3 st 120 mm grk m/41. Eldkraften av dess bedömdes som för liten och planen var att anskaffa 6 8 AMOS per bataljon. Efter att regeringen hösten 2008 beslutat att AMOS-projektet skulle avbrytas genomfördes ett bra jobb både i Försvarsmakten och FMV för att avsluta projektet på ett strukturerat sätt. Vi har en bra uppfattning på såväl kravbild som tekniska möjligheter för bataljonsartilleriet samt att behovet i hög grad fortfarande är relevant. För att kunna förse Försvarsmakten med beslutsunderlag genomförde vi på FMV under en omfattande studie av vad som finns på marknaden. Vi sökte ett fordonsmonterat grk-system med en skyddsnivå som var jämförbar med övriga stridsfordon i bataljonen. Som grund gjordes ett fåtal antaganden: Något nytt fordonssystem som bärare ska inte avskaffas, befintligt lager av 120 mm ammunition har ett stort värde och måste kunna användas, ett system ska kunna integreras i arméns ledningssambandssystem och ingå i samma eldledningssystem som artilleriet. På marknaden finns ett stort antal leverantörer av 120 mm grk-vapensystem. Patria har tornlösningarna AMOS och NEMO. Flera leverantörer har rekylerande vapensystem som bygger på att man stannar och öppnar takluckor vid eldgivning. Exempel på leverantörer är RUAG, Singapore Technologies, Expal, IMI och Elbit. Systemen har väldigt likartad prestanda vad gäller de viktigaste mätbara kraven, tex grupperingstid, målväxling och urdragning. Detta bygger på att de alla använder tröghetsnavigering, GPS och datoriserade skjutelementberäkningar. En lösning med torn ger självfallet ett mer heltäckande skydd och ger också möjligheten att skjuta direktriktat. Tornlösningar bedöms dock dyrare att integrera och anskaffa. 20 Artilleri & Luftvärn