Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO"

Transkript

1 Energikompetens En rapport från Svensk Energi Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO December 2011

2

3 Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar - MIKRO UTGÅVA 1 Svensk Energi 2011

4 Utges av Svensk Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: December 2011

5 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Regelverk, standarder och branschpraxis Ellagen Förordning CE-märkning och EG-direktiv Föreskrifter Standarder och branschpraxis Standarder Branschdokument Rutiner Administrativa anvisningar Kontakta lokala elnätsföretaget Offertförfrågan Offert Föranmälan Färdiganmälan och idrifttagning Anslutning av mikroproduktionsanläggning Installation och dimensionering Jordning och åskskydd Reläskydd och felbortkoppling Över- och underfrekvensskydd Över- och underspänningsskydd Obalansskydd Kortslutningsskydd Jordfelsskydd Övriga skyddskrav och skyddsanordningar EMC-krav In- och urkopplingar Osymmetri orsakad av enfasiga produktionsanläggningar Flimmer Övertoner Märkning Märkning i kundanläggning Märkning i nätinformationssystem Drift- och underhållssäkerhet Dokumentation och underhållsinstruktioner Mätning Krav enligt lag och förordning Mätning för elcertifikat Dimensioneringsförutsättningar och beräkningsmetoder Nätstyrka Beräkningsmetod för maximal spänningsändring Långsamma spänningsändringar Snabba spänningsändringar Enstaka snabba spänningsändringar Flimmer Övertoner Fördjupad elkvalitetsanalys (Vid flera produktionskällor i 6.6 samma lågspänningskrets) Förenklad handläggning av små mikroproduktionsanläggningar Kommentarer till kurvor för trefasig anslutning

6 7 Flödesscheman för beräkningar Beräkningsgång 1-fasigt ansluten produktion (första 7.2 prod.anläggningen i ett lågspänningsnät) Beräkningsgång 3-fasigt ansluten produktion (första prod.anläggningen i ett lågspänningsnät) Bilagor 26 Bilaga 1 Ordförklaringar Bilaga 2 Sammanställning av regelverk, standards och branschpraxis Bilaga 3 Kurvor för förenklad bedömning av spänningsvariationer Bilaga 4 Beräkningsexempel Bilaga 5 Anmälan av anslutning av mikroproduktion / MIKRO blanketten 2

7 1 Inledning Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, s.k. mikroproduktion. Det är vanligast med solceller eller mindre vindkraftverk men det förekommer även små kraftvärmeanläggningar samt små vattenkraftverk där detta är möjligt *). Den egna produktionen används i första hand som ett komplement till den elförbrukning som kunden tar ut från elnätet. Gemensamt för dessa anläggningar är att de ansluts inom kundens elanläggning men trots det måste nätägaren skaffa sig ett underlag för beslut om vilka förstärkningsåtgärder som krävs för att upprätthålla en fullgod service till samtliga nätkunder. Kostnaderna för eventuella förstärkningar ska också ligga till grund för den anslutningsavgift som kunden ska betala. MIKRO-handboken gäller för nyanslutning av alla typer av produktionsanläggningar med maxeffekten 43,5 kw till en 230/400 V konsumtionsanläggning på max 63 A. Denna nya MIKRO-handbok kommer även att utgöra en del av den nya webbaserade handboken för anslutning av elproduktion, HAP, som även kommer att innefatta handbok för anslutning av mindre produktionsanläggningar (AMP) samt handbok för anslutning av större produktionsanläggningar (ASP) till elnätet. *) Översikt över olika typer av produktionsanläggningar som kan användas för mikroproduktion. Den i särklass vanligaste produktionskällan inom området är solceller monterade på ett hustak eller fristående. Anläggningarna är fasta installationer med växelriktare för anslutning till elnätet. Små vindkraftanläggningar är också vanliga. Nya principer har börjat tillämpas, t ex vertikala turbiner. Olika generatorprinciper förekommer, liksom olika typer av omriktarutrustningar för elnätanslutningen. Om man har ett mindre vattendrag med fallrättighet på sina marker så kan man ha ett litet vattenkraftverk. Om detta även har en damm så kan man styra produktionen efter den egna förbrukningen. Det har på senare tid även utvecklats enkla konstruktioner som utnyttjar vattenströmmen utan att man behöver någon fördämning. Små kraftvärmeanläggningar, dvs. anläggningar som både producerar värme och el, t ex med hjälp av en stirlingmotor börjar dyka upp på marknaden. Bränslet kan vara olika typer av biobränsle. Här kan man i likhet med viss vattenkraft styra produktionen efter den egna förbrukningen. 3

8 2 Regelverk, standarder och branschpraxis Elnätsföretagets och elproducentens rättigheter och skyldigheter regleras i allmänna ordalag i ellagen. Eftersom nätverksamhet är koncessionspliktig och därmed monopol, blir den med nödvändighet relativt hårt reglerad. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som utövar tillsyn över elnätsföretagens nätverksamhet. Elsäkerhetsverket utövar tillsyn av elektriska starkströmsanläggningar och ger ut föreskrifter om hur dessa ska utföras samt kontrolleras. I denna tillsyn ingår även frågor som avser elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Då lagar och förordningar i sin natur inte är detaljerade uppstår behov av utförligare riktlinjer. Här kommer standarder, branschpraxis och enskilda nätägares tekniska riktlinjer in. Några intressanta standarder rörande mikroproduktion omnämns i avsnitt 2.4. I bilaga 2 återfinns en sammanställning av alla de regelverk, standarder och branschpraxis som nämns i MIKRO. 2.1 Ellagen Ellagen är den mest grundläggande och minst detaljerade delen av det regelverk som styr anslutning och drift av elektriska produktionsanläggningar. Lagarna ändras sällan och de ska ligga till grund för mer detaljerade regler. Intressant för mikroproduktion är att lagen på några viktiga punkter gör skillnad på om produktionskällan tillhör en anläggning som i huvudsak är konsumerande eller producerande. Exempelvis skiljer ansvaret vid skada på annan anläggning orsakad av produktionskällan, här har en producerande anläggning ett klart större ansvar. En annan skiljelinje gäller tariffer. En i huvudsak konsumerande anläggning, med säkringsabonnemang upp till 63A, ska inte betala någon avgift för inmatningen. Se Ellagen3 kap. 15, 4 kap. 10 samt 10 kap. 2-3 för mer ingående information. 2.2 Förordning Starkströmsförordningen (2009:22) innehåller de krav som gäller innehavarens grundläggande skyldigheter rörande kontroll av anläggningen och innehavarens övergripande ansvar för arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen. En annan förordning som berörs är förordningen om elektromagnetisk kompatibilitet (1993:1067) som innehåller bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) för utrustning. 2.3 CE-märkning och EG-direktiv Produkter som omfattas av EG-direktiv ska vara försedda med CE-märkning. CE-märkningen är tillverkarens, eller importörens, sätt att enkelt informera kunden om att produkten överensstämmer med kraven i applicerbara EGdirektiv. De EG-direktiv som är av intresse i kontakten mellan nätägare och innehavaren av en elproduktionsanläggning är främst maskindirektivet, lågspänningsdirektivet och EMC-direktivet. I regel omfattas samtliga elproduktionsanläggningar av något av dessa direktiv och ska i så fall vara försedda med CE-märkning. För elproduktionsanläggningar där 4

9 produktionsenhet (exempelvis solceller eller vindkraftverk) och/eller omriktare säljs separat ska båda dessa enheter vara CE-märkta. 2.4 Föreskrifter I starkströmsförordningen (SFS 2009:22) föreskrivs att Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet (enligt ellagen (1997:857) 12 kap. 1 första stycket) när det gäller frågor om elsäkerhet. Elsäkerhetsverket får därför, i den utsträckning som behövs för att förebygga person- eller sakskada på grund av el, meddela föreskrifter om utförande av elektriska anläggningar och anordningar, samt kontroll och provning av sådana anläggningar och anordningar. För anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet är det främst följande delar av starkströmsföreskrifterna som är av intresse: Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1, 2010:1). Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar (ELSÄK-FS 2008:3, 2010:3). Elsäkerhetsverket har även gett ut en särskild föreskrift om elektromagnetisk kompatibilitet: Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (ELSÄK-FS 2007:1) Energimarknadsinspektionen är en annan myndighet som ger ut föreskrifter på området. En utvidgad föreskrift gällande krav på spänningsgodhet i elnäten har givits ut under 2011: Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet EIFS 2011:2 2.5 Standarder och branschpraxis För att på ett enhetligt, samordnat och tekniskt realiserbart sätt uppfylla de krav som i det tvingande regelverket ofta är uttryckt i relativt allmänna termer om säkerhet för människors liv och hälsa, skydd för naturen, produktansvar och leveranskvalitet, har ett stort antal standarder utarbetats. I vissa viktigare frågeställningar saknas gällande standard och istället refereras till en för varje tid gällande branschpraxis, som i större eller mindre grad antas motsvara vad som är acceptabla lösningar inom verksamhetsområdet. Standarder och branschpraxis kan sägas beskriva en rådande samsyn om hur man uppfyller krav i lagar och förordningar. I andra mindre kritiska frågeställningar lämnas ett större spelrum för branschens aktörer att finna egna och olika vägar, såväl gällande tekniska krav och lösningar som på administrativ hantering Standarder Nedan presenteras några viktiga standarder i samband med nätanslutning av mikroproduktionsanläggningar. Notera att dessa samt några ytterligare lämpliga standarder finns sammanställda i bilaga 2 SS-EN 50438: Fodringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet 5

10 Standarden behandlar tekniska krav för anslutning och drift av smågeneratorer, upp till 11kW. SS : Elinstallationer för lågspänning - Utförande av elinstallationer för lågspänning Speciellt kapitel 55 "Annan elmateriel" som behandlar generatoraggregat samt kapitel 712 för solceller är av särskilt intresse. Då mikroproduktionsområdet är relativt nytt råder relativt hög aktivitet i framtagandet av nya standarder. Några relevanta kommande standarder är: IEC/TR : Standarden behandlar EMC emission och immunitet hos mikroproduktionsgeneratorer, föreslår gränsvärden och lämpliga testuppställningar. EN : Standarden behandlar tekniska krav för anslutning och drift av mikrogenerationskällor i lågspänningsnät, över 16A per fas och kompletterar därmed SS-EN Branschdokument Tillämplig standard blir alltmer internationell och de flesta svenska standarder är idag IEC eller Europa standard. Branschpraxis kan tolkas som en nationell anpassning av standarderna, som mer i detalj beskriver tillvägagångssätt i olika situationer, t ex i samband med nätanslutning av produktionsanläggningar. Exempel på branschdokument är Föranmälan, färdiganmälan samt allmänna avtalsvillkor. Anslutning Mätning Installation (AMI), är en web-baserad handbok utgiven av Svensk Energi, där man snabbt och enkelt finner svaren på många viktiga frågor i samband med anslutning av produktionsanläggningar till elnätet Rutiner Förutom den branschgemensamma praxisen har respektive elnätsföretag sina specifika rutiner i samband med anslutning och drift av mindre produktionsanläggningar. Flera elnätsföretag har sina rutiner beskrivna på respektive hemsida. 6

11 3 Administrativa anvisningar Innan någon elproducerande utrustning installeras i en elanläggning ska det lokala elnätsföretaget kontaktas. Anledningen är att elnätsföretaget avgör om en elproducerande utrustning får anslutas till elnätet. Elnätsföretaget har ett ansvar för elsäkerhet och leveranskvalitet. Därför måste man ha kännedom om alla anslutna produktionsanläggningar för att kunna garantera säkerheten i elnätet eftersom det finns risk för bakspänning (spänning på en frånkopplad del av nätet) om en elproduktionsanläggning är ansluten till elnätet. Dessutom behöver eventuellt elmätaren bytas så att den mäter rätt. Vissa typer av elmätare tar inte hänsyn till riktningen på elen vilket innebär att i värsta fall får anläggningsinnehavaren betala för den el som produktionsanläggningen levererar ut på elnätet. I vissa fall kan även en planerad produktionsanläggning kräva en förstärkning av elnätet och då underlättar det om elnätsföretaget bli informerat om det i god tid. Figur 1 Aktiviteter och kontakter för anslutning av produktionsanläggning 3.1 Kontakta lokala elnätsföretaget Det är viktigt att elnätsföretaget blir kontaktat i god tid före installation av en elproduktionsanläggning för att undersöka om en ev. nätförstärkning krävs, ev. byte av elmätare (mätning av både konsumtion och produktion) samt om några speciella krav ställs på produktionsanläggningens installation och utförande. 3.2 Offertförfrågan I de fall som en nätförstärkning krävs för anslutning av produktionsanläggningen görs en offertförfrågan. För att elnätsföretaget ska kunna lämna en bindande offert måste kunden lämna en skriftlig 7

12 offertförfrågan. Uppgifterna i MIKRO-blanketten (se bilaga 5) utgör en viktig del av offertunderlaget, och ska ingå i offertförfrågan. Produktionsanläggningens nätpåverkan är typberoende och därför måste fabrikat och typ anges i offertförfrågan. Vid större anläggningar kan det i vissa fall vara lämpligare att använda den s.k. AMP-blanketten. 3.3 Offert En bindande offert skickas till kunden och garanterar anslutning till nätet under den tid offerten gäller. 3.4 Föranmälan En skriftlig anmälan ska göras till aktuellt elnätsföretag (den som innehar områdeskoncessionen) för varje anslutningspunkt till elnätsföretagets nät innan arbetet får påbörjas. Elnätsföretaget anger vem som ska lämna den skriftliga anmälan, normalt behörig elinstallatör, vilka krav som ska vara uppfyllda för anslutningen och vilka uppgifter som i övrigt ska lämnas. 3.5 Färdiganmälan och idrifttagning Före första tillkoppling av produktionsanläggning ska anläggningen färdiganmälas av behörig elinstallatör samt nätavtal vara påtecknat. I de fall tillverkaren står som ansvarig för anläggningens installation ska färdiganmälan lämnas av denne. Protokoll över utförda funktionsprov av de elektriska skyddsfunktionerna för den färdiga anläggningen ska bifogas. Om ett enskilt jordtag ingår ska även uppmätt jordtagsresistans med bryggmetoden enligt EBR U303H:10 redovisas. Om utförandet avviker från vad som angivits i föranmälan ska nya uppgifter inlämnas för godkännande av elnätsföretaget. Elnätsföretag ska innan drifttagningen ges möjlighet att: utföra kontroll av anslutnings- och mätanordning delta vid funktionsprov av ev. reläanläggning delta vid inkoppling Anläggningen får tas i drift först sedan elnätsföretaget lämnat sitt medgivande. 8

13 4 Anslutning av mikroproduktionsanläggning Vid alla förändringar av kraftsystemets utnyttjande, såsom anslutning av nya kunder, måste elnätsföretaget skaffa sig ett underlag för att besluta om vilka förstärkningsåtgärder, som kan behöva göras för att upprätthålla en fullgod service till samtliga nätkunder, såväl de som levererar el till elnätet, som de som konsumerar el. Vid anslutning av mikroproduktion kan det uppstå spänningsvariationer i lågspänningsnätet vilket gör att elnätsföretaget måste dimensionera nätet annorlunda jämfört med nät där enbart uttagskunder finns. Elnätsföretaget har ansvar för att alla kunder har en leveranskvalitet som uppfyller gällande normer. Av denna anledning måste elnätsföretaget ställa krav på samtliga kunder som riskerar att påverka elkvaliteten i nätet. Av denna anledning ställs särskilda krav på producenter beträffande produktionsanläggningars elektriska egenskaper. 4.1 Installation och dimensionering Produktionsanläggning med tillhörande utrustning ska vara utförd och uppställt enligt gällande starkströmsföreskrifter och vara utrustat med de skyddsanordningar som specificeras längre fram i detta kapitel. Elnätsföretaget är ansvarigt för spänningsregleringen i nätet och ska säkerställa att eventuell inverkan på spänningshållningen från produktionsanläggningen kan hållas inom acceptabla gränser. Detta gäller särskilt vid in- och urkoppling av asynkrongeneratorer utan särskild startanordning eller växelriktare. För dessa kan elnätsföretaget ställa särskilda krav beträffande maximal inkopplingsström och kompensering av reaktiv ström. På begäran ska elnätsföretaget lämna ut värde på förimpedans i anslutningspunkten för att innehavaren av produktionsanläggningen, eller dennes elinstallatör, ska kunna utföra en korrekt elektrisk dimensionering. Inkoppling av asynkrongenerator, som ej är försedd med särskild startanordning för begränsning av inkopplingsströmmen, ska ske vid % av det synkrona varvtalet. I en kommande ny utgåva av SS , Mätarskåp beskrivs hur den fysiska anslutningen ska se ut. I figur 2 visas hur detta ser ut i en TN-C anläggning. 9

14 Figur 2 Exempel på inkoppling i mätarskåp. Komplett beskrivning finns i en kommande ny utgåva av SS , Mätarskåp 4.2 Jordning och åskskydd Samtliga PEN-ledare i anläggningen ska anslutas till huvudjordningsskena. För produktionsanläggningar med direktansluten generator (utan strömriktare) ska generatorns nollpunkt kopplas till huvudjordningsskenan samt förses med jordtag i anslutning till produktionsanläggningen. Jordtagsresistans ska mätas och protokoll ska insändas till elnätsföretaget tillsammans med färdiganmälan. Produktionsanläggningen bör dessutom förses med ändamålsenligt åskskydd. 4.3 Reläskydd och felbortkoppling För att skydda elnätet samt även produktionsanläggningen ska den vara försedd med elektriska skydd, s.k. reläskydd. Vilka skyddsfunktioner och inställda värden som ska användas finns bland annat reglerat med utgångspunkt i Elsäkerhetsverkets föreskrifter [ELSÄK FS 2008:1, elinstallationsreglerna [SS ] och i]. Inställda värden och skyddsfunktioner varierar mellan olika länder men kan även påverkas av lokala krav som elnätsföretaget har. Elsäkerhetsverkets krav i föreskriften innehåller endast ett fåtal detalj bestämmelser, de flesta avser högspänningsanläggningar. ELSÄK-FS 2008:1 3 kap. 1 och 5 anger de grundläggande relevanta säkerhetskrav rörande skyddsfunktioner som ska uppfyllas. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. 10

15 För produktionsanläggningar med märkström upp till 16A finns föreskrivet värden för skyddsfunktioner, vilka är listade i tabell 1. Dessa värden rekommenderas för alla mikroproduktionsanläggningar upp till 63A/43,5kW. Tabell 1 Reläskyddsinställningar enligt SS-EN Parameter Funktionstid s Funktionsnivå Överspänning (steg 2) V + 11 % Överspänning (steg 1) 0,2 230 V + 15 % Underspänning 0,2 230 V 15 % Överfrekvens 0,5 51 Hz Underfrekvens 0,5 47 Hz Källa: SS-EN kompletterat med ändringar beslutade av SEK TK 8 Utöver de skyddsfunktioner som är listade i tabell 1 ska anläggningen vara utrustad med: Kortslutningsskydd (vanligtvis säkringar) Jordfelsbrytare (gäller solcellsanläggning) Utöver dessa skydd kan även ytterligare skyddsfunktioner krävas. Främst gäller detta synkrongeneratorer (främst förekommande i små vattenkraftanläggningar) och för dessa anläggningar kan det lokala elnätsföretaget ställa särskilda krav. Skydden enligt ovan ska tolkas som den nödvändiga uppsättningen, som i de flesta fall även bör vara tillräcklig. I vissa fall kan skyddsuppsättningen behöva kompletteras. Vidare följer en kortfattad beskrivning av de olika skydden Över- och underfrekvensskydd Skyddet har primärt två funktioner; skydda produktionsanläggningen vid onormal frekvens i elnätet samt frånkoppla anläggningen då en liten del av elnätet blir bortkopplat från övriga elnätet med bibehållen drift, s.k. ö-drift Över- och underspänningsskydd Skyddar produktionsanläggningen mot över- och underspänning i elnätet. Underspänningsskyddet kan även indirekt skydda mot överström i vissa lägen. 11

16 4.3.3 Obalansskydd I vissa fall är det önskvärt att en samling av enfasiga produktionsanläggningar inom ett och samma abonnemang kan ses som en trefasig anläggning. Detta är främst förekommande för större solcellsanläggningar. Genom att installera ett obalansskydd begränsas maximal skillnad i ström per fas och därmed kan anläggningen betraktas som trefasig. Inställt värde på skydden bestäms i samråd med elnätsföretaget, exempelvis max 2,5 % skillnad i ström mellan faser. Detta är illustrerat i figur 3. Figur 3 Illustration av obalansskydd för grupp av enfasigt anslutna solcellsanläggningar Kortslutningsskydd För mikroproduktion är det vanligast med säkringar som kortslutningsskydd, dock kan det förekomma anläggningar med effektbrytare. Säkringarna dimensioneras i regel av elinstallatören och baseras på produktionsanläggningens effekt, anslutningskabel och förimpedans Jordfelsskydd I Elinstallationsreglernas avsnitt [SS ] finns krav på hur jordfelsskydd ska vara utfört för solcellsanläggningar. 4.4 Övriga skyddskrav och skyddsanordningar I kundanläggningens mätarskåp ska en elkopplare med brytförmåga för anläggningens totala effekt finnas (F3 i figur 2). Elkopplaren ska kunna blockeras i öppet läge. Levererar anläggningen sin produktion direkt till elnätsföretagets lågspänningsnät ska elkopplaren vara åtkomlig för elnätsföretagets personal och vara försedd med skylt med texten Elkopplare för produktionsanläggning. Då lågspänningsnätet matas av ett överliggande luftledningsnät med återinkopplingsfunktion ska åtgärder vidtas i samråd med elnätsföretaget. 12

17 4.5 EMC-krav Elektromagnetisk kompatibilitet (Engelska: Electro Magnetic Compatibility, EMC) är apparaters förmåga att arbeta tillsammans utan att störa varandra. Detta ställer krav både på elnätet och på den inkopplade produktionsanläggningen. För att inte en produktionsanläggning ska orsaka störningar för annan utrusning hos anläggningsinnehavaren eller utrustningar hos andra elnätskunder ska denna uppfylla nedanstående krav utöver gällande standarder In- och urkopplingar Antalet in- och urkopplingar behöver inte begränsas för generatorer (roterande maskiner) med max effekt enligt tabell 2 nedan. För generatorer större än angivet i nedanstående tabell bör antalet in- eller urkopplingar generellt sett begränsas till max 6 gånger per dygn (enligt EIFS 2011:2). Större antal starter kan tillåtas efter diskussion mellan nätägare och kund. Tabell 2 Maxeffekt för obegränsat antal in- och urkopplingar 16-25A, Enfasigt ansluten generator 16-25A, Trefasigt ansluten generator 35-63A, Enfasigt ansluten generator 35-63A, Trefasigt ansluten generator 2 kw 12 kw* 4 kw 24 kw* * För 16 och 63A abonnemang begränsas maximal effekt till 11kW respektive 23kW pga säkringsstorlek Osymmetri orsakad av enfasiga produktionsanläggningar Då flera enfasiga produktionsanläggningar ansluts till samma abonnemang ska dessa fördelas jämnt mellan faserna. Att fördela produktionen på flera faser ger ett bättre nytta då större mängd av produktionen förbrukas lokalt i den egna anläggningen. Samtidigt minskas risken för spänningsproblem då produktionen är ansluten till flera faser. För att undvika spänningsosymmetri bör stora enfasiga produktionsanläggningar undvikas Flimmer Flimmer (Engelska: Flicker) uppstår till följd av variationer i inmatad eller uttagen effekt. För produktionsanläggningar är det främst vindkraftverk som ger upphov till flimmer. Utifrån SS-EN anges kompatibilitetsnivåer för flimmer. För att inte kompatibilitetsnivåerna ska överskridas bör det finnas en marginal till enskilda utrustningars emissionsgränser. Detta är illustrerat i figur 9. 13

18 Figur 9 Förhållande mellan emissionsgränser, planeringsnivå samt kompablitetsnivåer För lågspänningsnät är kompabilitetsnivåerna för flimmer P st =1 och P lt = 0,8. Enligt SS-EN kan en produktionskälla tillåtas ha en flimmeremission motsvarande Pst =1 och Plt = 0,65 i ett givet referensnät. Detta referensnät är dock mycket starkt i förhållande till många lågspänningsnät i verkligheten. Konsekvensen blir att en produktionskälla med Pst-värde = 1 i referensnätet med stor sannolikhet innebär flimmerproblem i ett verkligt nät. Detta då ett verkligt nät vanligtvis har betydligt högre förimpedans än referensnätet samt att även andra störkällor påverkar flimmernivån. Gränsvärden för maximalt tillåten flimmeremission finns redovisade i tabell 3 nedan. Tabell 3 Rekommenderade gränsvärden för tillåten flimmeremission Parameter: Rekommenderat Gränsvärde: Impedans för referensnät Enfas Trefas P st 0,35 P lt 0,25 P st 0,35 P lt 0,25 Z ref = 0,4+j0,25 Ohm Z ref = 0,24+j0,15 Ohm Anledningen till att gränsvärden för flimmeremission i SS-EN frångåtts beror på att en produktionskälla med P st -värde = 1 för referensnäten med stor sannolikhet innebär flimmerproblem i ett verkligt nät. Detta då ett verkligt nät vanligtvis har betydligt högre förimpedans än referensnätet samt att även andra störkällor påverkar flimmernivån. Referensnätet är definierat i SS-EN som gäller utrustning 16 A. För utrustning med märkström 75 A gäller SS-EN och där hänvisas till samma referensnät som i Övertoner Gränsvärden för strömövertoner finns reglerat i SS-EN för apparater upp till 16A och SS-EN för apparater mellan 16A och 75A. 14

19 4.6 Märkning Utifrån ett personsäkerhetsperspektiv (se även ELSÄK-FS 2008:1 3 kap. 8 ) är det mycket viktigt att märka upp alla delar i ett lågspänningsnät som har dubbel matning. Utöver detta har märkningen till uppgift att tydligt instruera hur anläggningen frånskiljs på ett säkert sätt. Av denna anledning bör det finnas märkning på ett flertal ställen. I SS-EN finns en lista på minimikrav på märkning. Utifrån elnätsföretagets perspektiv är det viktigt att följande delar förses med märkning Mätarskåp hos kund. Samtliga kabelskåp mellan produktionsanläggningen och matande nätstation. I matande nätstation. Detta är illustrerat i figur 4 nedan. Figur 4 Märkning i lågspänningsnät 15

20 De skyltar som placeras i lågspänningsnätet ska tydligt informera om var matande nät frånskiljs samt var produktionen frånskiljs. Exempel på sådan skylt finns nedan (figur 5). Figur 5 Exempel på skylt som utmärker dubbel matning Märkning i nätstation ska tydligt informera om risken för bakspänning. Hur märkningen utförs beror på nätstationens utformning. Skylt i nätstation bör vara försedd med lista över installerade produktionsanläggningar samt vid vilka anläggningsid (kunder) som dessa är installerade Märkning i kundanläggning I kundanläggningen ska det finnas varningsskylt som informerar om att produktionsanläggning är ansluten samt skylt som visar vilken brytare som kan användas för frånkoppling av produktionsanläggningen. I de fall anläggningens huvudbrytare används som brytare för produktionsanläggningen ska den vara märkt med skylt Elkopplare för produktionsanläggning. Exempel på sådan skylt visas nedan (figur 6). Figur 6 Exempel på skylt som utmärker elkopplare för produktionsanläggning I kundanläggningen ska det även finnas en skylt motsvarande figur 5 [dubbel matning]. Detta för att mätarbyte ska kunna ske säkert. Utöver de krav på märkning som beskrivs i detta kapitel så ställer SS-EN krav på märkning inom kundens anläggning. Detta påverkar dock inte elnätsföretaget och redovisas inte i denna skrift. 16

21 Märkning i kundanläggning ska utföras av kunden och finnas på plats innan inkoppling sker Märkning i nätinformationssystem I elnätsföretagets nätinformationssystem ska produktionsanläggningen tydligt märkas ut. Detta för att säkerställa att arbetsordrar skrivs på ett korrekt och säkert sätt. 4.7 Drift- och underhållssäkerhet Innehavaren av produktionsanläggningen ansvarar för att anläggningen underhålls och drivs enligt gällande föreskrifter. För skydd mot person- och sakskada är det viktigt att anläggningens skyddsfunktioner kontrolleras vid installation. Därefter ska funktionskontroll utföras periodiskt enligt leverantörens anvisningar Dokumentation och underhållsinstruktioner En förutsättning för god underhållssäkerhet är en väl fungerande dokumentation där information om underhållsintervall samt underhållsinstruktioner och dokumentation om komponenter finns tillgängligt hos anläggningsägaren. Dessa dokument ska tillhandahållas av anläggningsleverantören. 17

22 5 Mätning I den följande texten beskrivs vad som gäller för mätning av produktion som ansluts inom kundens befintliga konsumtionsanläggning. 5.1 Krav enligt lag och förordning Mätförordningen (1999:716) 6 säger att mätning i uttagspunkt och inmatningspunkt ska, för de elanvändare och elproducenter som inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 10 andra stycket Ellagen, avse överförd el under varje timme. Ellagen 3 kap. 10 andra stycket säger att alla elanvändare (dvs. uttagskunder) om högst 63 A ska schablonmätas, vilket innebär att om man inte innefattas av denna paragraf ska man enligt Mätförordningen (1999:716) 6 timmätas, vilket då innebär att alla producenter oavsett om man är mikroproducent eller stor producent ska timmätas. Vidare säger Ellagen 3 kap. 11 att om en kund begär annan mätning än vad som lagen kräver i 3 kap. 10 ska nätkoncessionshavaren debitera merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om denna mätning även kräver en annan mätutrustning ska elanvändaren (uttagskunden) även stå för kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. En mikroproducent slipper enligt Ellagen 4 kap. 10 kostnaden för mätare och kringutrustning och avgiften för inmatningen om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet. 5.2 Mätning för elcertifikat För producenter anslutna till nät som används utan stöd av koncession ska anläggningens innehavare mäta och rapportera den certifikatsberättigande produktionen till Svenska Kraftnät. En anläggning för mikroproduktion behöver kompletteras med en extra mätare (P2) som mäter bruttoproduktionen (figur 7). Denna mätning sker helt på kundens bekostnad. Kunden behöver även ombesörja att rapportering av timvärden för elcertifikaten görs till Svenska kraftnäts system Cesar, även denna rapportering sker på kundens egen bekostnad. 18

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO

Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO Augusti 2014. Utgåva 2 Innehåll 2 1 Inledning 3 2 Regelverk, standarder och branschpraxis 3 2.1 Ellagen 4

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar

Tillfälliga elanläggningar Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande

Läs mer

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare

Läs mer

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas

Läs mer

Mikroproduktion. - För dig som ska starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - För dig som ska starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - För dig som ska starta egen elproduktion Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler väljer att producera egen el Vi ser en trend att allt fler väljer att

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

Mikroproduktion. - För dig som vill starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - För dig som vill starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - För dig som vill starta egen elproduktion Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version juni 2016 Fler väljer att producera egen el Vi ser en trend att allt fler väljer att producera

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

PRODUCERA DIN EGEN EL

PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

Fler väljer att producera egen el. Kriterier för mikroproduktion

Fler väljer att producera egen el. Kriterier för mikroproduktion Version augusti 2016 Fler väljer att producera egen el Vi ser en trend att allt fler väljer att producera sin egen el genom att investera i solceller eller små vindkraftverk. För att underlätta för dig

Läs mer

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av större produktionsanläggningar till elnätet ASP

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av större produktionsanläggningar till elnätet ASP Energikompetens En rapport från Svensk Energi Anslutning av större produktionsanläggningar till elnätet ASP Juni 011 Utges av Svensk Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: 35136 Anslutning av större

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet

Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet Elinorr Anslutningsgrupp Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Normer och föreskrifter... 3 1.2 Definitioner... 3 1.3 Anslutningsavtal om nättjänst (Nätavtal)...

Läs mer

Förord. Najat Benyahia. Halmstad, Maj 2015 III

Förord. Najat Benyahia. Halmstad, Maj 2015 III Energiingenjör 180hp EXAMENSARBETE Inverkan på Göteborgs Energi Nät ABs elnät av en ökning av Solcellsanläggningar Najat Benyahia Energiteknik 15hp Halmstad 2015-06-04 Abstract The price for solar cells

Läs mer

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens 2013 Hur Hur väl väl klarar klarar industrin Ni Ert sitt Elsäkerhetsarbete? Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Fråga Ni som är elansvariga på den industri/anläggningen

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Elföreskrifter & installationsregler

Elföreskrifter & installationsregler Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser

Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser Skapad: 2008-10-10 Senast ändrad: 2011-09-26 R 11 Lars Eliasson Börje Hjorth Karin Sjöndin 2008-10-10 2011-09-26 2011-09-26

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Omfattning Dessa riktlinjer har tagits fram för att klargöra E.ON Elnäts hantering av anslutning av produktionskällor med säkring > 63 A till elnätet.

Läs mer

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A Din elanslutning Att tänka på vid nyanslutningar 80 1500 A ANSLUTNINGSPROCESSEN 8 7 ca 20 veckor ca 21 veckor 6 HEJ HEJ ca 6 veckor 1 3 5 5 ca 12 veckor 2 4 ca 2 veckor ca 10 veckor Se till att vara ute

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar Innehåll Förord 5 7 Elsäkerhet vid arbete 10 ELSÄK-FS 2006:1 12 Utförande av elektriska starkströmsanläggningar 17 ELSÄK-FS 2008:1 23 ELSÄK-FS 2008:2 52 Innehavarens kontroll 63 Starkströmsförordning (2009:22)

Läs mer

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag 2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

INFORMATION OM ANSLUTNING AV EL TILL NACKA ENERGI ELNÄT

INFORMATION OM ANSLUTNING AV EL TILL NACKA ENERGI ELNÄT INFORMATION OM ANSLUTNING AV EL TILL NACKA ENERGI ELNÄT Nacka Energi svarar för elnätet inom kommundelarna med postadress Nacka, Saltsjö-Duvnäs, Saltsjöbaden och Älta. Adress och telefonnummer Information

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2015:2 Utkom från trycket den 12 februari 2015 Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2015-06-03 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2006:7) om mätare för aktiv elenergi

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2006:7) om mätare för aktiv elenergi Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2006:7) om mätare för aktiv elenergi (Rubriken har denna lydelse genom STAFS 2015:1.) Ändring införd:

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2016-12-29 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:8 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall beslutade

Läs mer

Revidering av EIFS 2013:2. Referensgruppsmöte 3 Definitioner

Revidering av EIFS 2013:2. Referensgruppsmöte 3 Definitioner Revidering av EIFS 2013:2 Referensgruppsmöte 3 Definitioner Anslutningspunkt Det finns ingen särskild definition i nuvarande föreskrift för anslutningspunkt Ny definition Punkt till vilken en anläggning

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

Spänningskvalitet. i lagstiftning och myndighetstillsyn. E l s ä k e r h e t s v e r k e t s r a p p o r t 2 0 0 9

Spänningskvalitet. i lagstiftning och myndighetstillsyn. E l s ä k e r h e t s v e r k e t s r a p p o r t 2 0 0 9 Spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn E l s ä k e r h e t s v e r k e t s r a p p o r t 2 0 0 9 Dnr 09EV774 Spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn I regleringsbrevet för

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Kerstin Risshytt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning;

Läs mer

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Elseminarium 2004 14.30-15.00 15.00-15.15 15.15-16.00 16.00-16.20 Kaffe och registrering Voltimum presenterar sig och kvällens program Elsäkerhet och standarder Minimässa 16.20-17.05 17.05-17.20 17.20-18.05

Läs mer

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Luleå Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB s huvudsakliga uppdrag är drift, underhåll och nybyggnad av elnätet samt mätning och rapportering av elanvändningen i

Läs mer

Elinstallationsreglerna. Utgåva 2 2010-04-01

Elinstallationsreglerna. Utgåva 2 2010-04-01 Elinstallationsreglerna Utgåva 2 2010-04-01 Elinstallationsreglerna Baserad på internationell standard IEC CENELEC Lågspänning 7 delar Elinstallationsreglerna 7 Delar 1. Ändamål och grundläggande principer

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Jönköping Energi Nät 2013-01-17 Sven-Olof Johansson

Jönköping Energi Nät 2013-01-17 Sven-Olof Johansson MIKROPRODUKTION Jönköping Energi Nät 2013-01-17 Sven-Olof Johansson Anslutning av mikroproduktion Anslutning av mikroproduktion. Enligt ellagen och de allmänna avtalsvillkoren i NÄT 2012K (privatperson)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,

Läs mer

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. 2 Elsäkerhet i småbåtshamnar Ditt ansvar som innehavare DET ÄR MYCKET VIKTIGT att du som innehavare och ansvarig för en småbåtshamn utför kontroller av starkströmsanläggningen.

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och

Läs mer

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23 Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 Gäller för: ARBETE I YRKESMÄSSIG VERKSAMHET där elektrisk fara kan förekomma Arbete skall utföras

Läs mer

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar

Läs mer

Installationsanvisningar El

Installationsanvisningar El Installationsanvisningar El För Kunder och elinstallatörer Information från Trollhättan Energi Elnät AB om elinstallationsarbeten inom vårt koncessionsområde. Version: 1.2 (2015-10-14) 1 Innehåll Innehåll...

Läs mer

Ledningsdimensionering

Ledningsdimensionering Ledningsdimensionering enligt HB 421, en vägledning i dimensionering i ledningsnät för lågspänning skydd vid kortslutning och skydd mot elchock Bygger din kompetens Ledningsdimensionering enligt HB 421

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Regelverk om elektriska anläggningar

Regelverk om elektriska anläggningar Regelverk om elektriska anläggningar Horst Blüchert / Elsäkerhetsverket 1 Ellagen (1997:857) 1 kap. 1 I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall samt om elsäkerhet.

Läs mer

Installationsregler. Härnösand Elnät. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk

Installationsregler. Härnösand Elnät. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk Härnösand Elnät Installationsregler Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk Installationsreglerna är vägledning för dig som är elinstallatör. Reglerna hjälper dig i samarbetet med Härnösand

Läs mer

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Dokumentslag Sida TB Elkvalitetsmätning Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1 Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Skapat av Sekretessklass

Läs mer

Checklista för nyanslutning av el Steg Process. Giltig from 20150101 Reviderad: 20150618 Rev. av: Ida Holmbom Sida 1 av 9

Checklista för nyanslutning av el Steg Process. Giltig from 20150101 Reviderad: 20150618 Rev. av: Ida Holmbom Sida 1 av 9 Sida 1 av 9 Anslutningar till elnätet Våra installationsregler för lågspänningsanläggningar är ett komplement och förtydligande bestämmelserna i Starkströmsförordningen (SFS 2007:215) och Svensk Standard

Läs mer

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler 30 april 2010 Regler 1 (10) Övik Energi Nät Elinstallationsregler Övik Energi Nät Installationsregler Syfte Vårt samarbete förenklar för kunden. Som elinstallatör är du en viktig samarbetspartner. Det

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Bosse Johansson RPS 2010-11-01

Bosse Johansson RPS 2010-11-01 Bosse Johansson Vår organisation Generaldirektör Elsäkerhetsrådet Stab Verksamhetsstöd Elektrisk materiel Behörighet Elektriska anläggningar Regionkontor Nord, Syd, Väst, Öst VÅRA KONTOR Umeå Kristinehamn

Läs mer

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning.

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Gällande från och med 2015-06-01 Inledning Dessa villkor utgör ett komplement till och förtydliganden av de av Svensk Energi

Läs mer

Småskalig elproduktion för eget bruk

Småskalig elproduktion för eget bruk Energikompetens En rapport från Svensk Energi Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 2 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (6) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Kopplingsutrustning TBE 118 Utgåva 6 (S) Innehåll 1 ALLMÄNT...2 2 DEFINITIONER...2 3 GENERELLA PRODUKTKRAV...3 3.1 Standardisering...3

Läs mer

E.ONs tekniska anvisningar. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk. E.ON Elnät Sverige AB

E.ONs tekniska anvisningar. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk. E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB 1 E.ONs tekniska anvisningar Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk. Utgåva 1, November 2014 Denna skrift ersätter Regler för arbete i elanläggningar utgåva 3

Läs mer

Om mot varandra stridande villkor skulle förekomma mellan det skriftliga avtalet och NÄT 2012 H ska avtalet gälla.

Om mot varandra stridande villkor skulle förekomma mellan det skriftliga avtalet och NÄT 2012 H ska avtalet gälla. 1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor avser anslutning av elektriska högspänningsanläggningar och överföring av el till eller från sådana anläggningar och ska tillämpas när parterna skriftligen har överenskommit

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elsäkerhetslag; utfärdad den 9 juni 2016. SFS 2016:732 Utkom från trycket den 21 juni 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Denna lag syftar till att främja

Läs mer

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Kommittédirektiv Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer , UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer 2 3 SIDA BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR. GRUNDKURS BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR.

Läs mer

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100.

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100. Sid 1 (6) 7(.1,6.$%(67b00(/6(5)g5(/(.75,6.8758671,1* Rubrik Dokument.UDIWHOHNWURQLN 7%( Utgåva 4 (S),QQHKnOO 1 ALLMÄNT...2 2 DEFINITIONER...2 3 GENERELLA PRODUKTKRAV...3 3.1 Standardisering...3 3.2 Övriga

Läs mer

ELPRODUKTION ELNÄT 2006. KVV tre generatorer. T3 280 MW 18 vattenkraftstationer 28 MW 1 Gasmotor VAFAB 1,3 MW Manuell hantering av energiersättning

ELPRODUKTION ELNÄT 2006. KVV tre generatorer. T3 280 MW 18 vattenkraftstationer 28 MW 1 Gasmotor VAFAB 1,3 MW Manuell hantering av energiersättning Mälarenergi AB ELPRODUKTION ELNÄT 2006 KVV tre generatorer. T3 280 MW 18 vattenkraftstationer 28 MW 1 Gasmotor VAFAB 1,3 MW Manuell hantering av energiersättning Visningsanläggning nät Utveckling ABB forskningsanläggning

Läs mer

Öresundskraft. Installationsregler lågspänning för elinstallatörer

Öresundskraft. Installationsregler lågspänning för elinstallatörer Öresundskraft Installationsregler lågspänning för elinstallatörer Utgåva 2, Öresundskraft, 2012 1 Innehållsförteckning Vårt samarbete förenklar för kunden... 3 Anslutning till elnätet... 4 Hur ska installationen

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

Generella anvisningar elinstallation

Generella anvisningar elinstallation Generella anvisningar elinstallation Anmälan av elinstallationsarbete Elinstallationsarbete enligt Svensk Standard SS 437 01 40 skall innan det påbörjas anmälas på foranmalan.nu av elinstallatör. Vid anslutning

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om information om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling

Läs mer