Projektets nummer och namn: Nr 8 Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare. ,-0- Nr-.- -ös ii ^n : i ',-~1. Ji!

Transkript

1 t/> C%H O *TV> Bilaga SID I (30) Till Stockholms stadsledningskontor Finansavdelningen, Klimp Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005 Projektets nummer och namn: Nr 8 Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare Datum för slutrapporten: 20 oktober 2008,-0- Nr-.-!l '-'^' v ''t)'' $Lt.-'^, r~' N -V"iN -ös ii ^n : i ]-=$&.&} Ji! ',-~1.i^i: N? 'lit, ^i'^ 3-i frytg-t - _ Version

2 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 2 (30) Sammanfattning och slutsatser J 1 Inledning Beskrivning av åtgärden, bakgrund, utgångsläge, avgränsningar Åtgärdens tidsåtgång Projektorganisation 8 2 Mål och resultat Åtgärdens mål, syfte och effektmål Resultat och effekter Ny teknik eller Demonstrationsåtgärd Hur har resultaten utvärderats Åtgärdens pådrivande roll Ej uppnådda mål 16 3 Ändringsanmälningar Uppfyllda villkor som angetts av Naturvårdsverket Åtgärdsändringar som krävt godkännande av rådet för investeringsstöd 17 4 Miljömål Utsläpp av koldioxid före och efter investering Utsläpp av övriga växthusgaser före och efter investering Total förändrad mängd koldioxid-ekvivalenter Förändrad miljöbelastning Vilka mätbara miljöeffekter beräknas långsiktigt uppstå? Åtgärdens resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Miljökrav i upphandlingar 20 5 Projektekonomi Kostnader och bidrag Andra bidrag Besparingspotential som återgärden medför Löpande kostnader efter åtgärden 24 6 Erfarenheter och resultatspridning Åtgärdens replikerbarhet, framgångsfaktor och gott exempel Förvaltning av den genomförda åtgärden Hur lång tid kommer åtgärden ha klimateffekt? Spridning av kunskap och resultat Attityd-och beteendeförändringar Samverkan mellan aktörer inom och utom programmet Allmänhetens engagemang och delaktighet män och kvinnor Samlade erfarenheter och slutsatser 28 7 Revisorsintyg 30 8 kontaktuppgifter 30 9 Bilagor 30

3

4 %.u KLIMP-SLUTRAPPORT SID 3 (30) TfiS> Projektet "Klimatrådgivning till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare" startade i februari 2005 och bestod av tre delar. Delprojekt 1-2, som redovisas i denna rapport, riktade sig till ägare till flerfamiljshus samt bostadsrättsföreningar och benämndes "Energieffektiva fastigheter". Syftet med Energieffektiva fastigheter var bl a att medverkande fastigheter skulle få en effektivare energianvändning och en förbättrad egenkontroll. Fastighetsägarna skulle också få hjälp med att påverka sina boende till ett energisnålare beteende. Samtliga aktiviteter inom projektet syftade till att minska utsläppen av växthusgaser genom en effektivare energianvändning. Inom projektet anordnade Miljöförvaltningen en utbildning i energieffektivisering och egenkontroll. Utbildningen bestod av fyra träffar med hemuppgifter mellan träffarna. Utöver utbildningen anordnades ett stort antal infoträffar och studiebesök med olika teman. De fastighetsägare som deltog i utbildningen fick ett bidrag på 30 % för att låta en konsult energiinventera deras fastigheter. Konsulten upprättade en inventeringsrapport där ett antal lönsamma åtgärdsförslag presenterades. Ett krav för att bidrag skulle utbetalas var att fastighetsägaren hade genomfört minst en av de föreslagna åtgärderna. Utbildningen blev mycket populär och totalt sju grupper med över 250 fastighetsägare slutförde utbildningen. 54 stycken beviljades bidrag för inventeringen. De åtgärder som fastighetsägarna redan har genomfört har gett en årlig energibesparing på MWh, vilket motsvarar en utsläppsminskning på 313 ton koldioxid. De flesta kommer troligtvis att gå vidare och utföra fler av de föreslagna åtgärderna då dessa är lönsamma. Om samtliga föreslagna åtgärder genomförs kommer detta att ge en årlig energibesparing på MWh, vilket motsvarar en utsläppsminskning på ton koldioxid. Deltagarna ansåg att utbildningen gav dem kunskap så att de kan arbeta konkret med att minska sin energianvändning och stärka sin egenkontroll. Många har kontaktat Miljöförvaltningen för att berätta om vilka framsteg de gjort i sina fastigheter och vilka åtgärder de planerar att vidta härnäst. Projektet har ökat intresset och motivationen för att åstadkomma energibesparingar och en bra inomhusmiljö hos såväl fastighetsägare som boende.

5 >»o o SID 4 (30) *rv Datum Datum Underskrift av ansvarig chef Underskrift av projektledare Jonas Tolf Namnförtydligande Ulrika Persson Namnförtydligande

6 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 5 (30) i l.l Beskrivning av åtgärden, bakgrund, utgångsläge, avgränsningar l.l. I Bakgrund Inom Stockholms stads handlingsprogram mot växthusgaser har ett flertal projekt under de senast åren drivits av Miljöförvaltningen under samlingsnamnet "Klimatkampanj Stockholm". Ett av dessa är projektet "Klimatrådgivning till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare", som bestod av följande tre delprojekt: 1. Energirådgivning och egenkontroll för fastighetsägare 2. Energiinventering och åtgärdsförslag - bidrag till fastighetsägare 3. Klimatrådgivning till hushåll Projektet finansierades med medel från KLIMP respektive miljömiljarden, se kapitel 5. Projektets benämning: Miljömiljarden: Nr 39A, Projekt A: Klimatkampanj Stockholm KLIMP: Nr 8 Klimatrådgivning till hushåll och lägenhetsinnehavare Denna slutrapport gäller delprojekt 1-2, som har drivits av Ulrika Persson. Delprojekt 3, som har drivits av Martin Saar, redovisas i en separat rapport. Hädanefter benämns delprojekt 1-2 "Energieffektiva fastigheter" och delprojekt 3 "Konsumera smartare". Utbildning i energieffektivlsering och egenkontroll Energieffektiva fastigheter riktade sig till ägare till flerfamiljshus samt bostadsrättsföreningar. Inom projektet anordnade Miljöförvaltningen en utbildning i energieffektivisering och egenkontroll. Utbildningen bestod av fyra träffar per grupp under ca ett års tid med hemuppgifter mellan träffarna. Deltagande fastighetsägarna fick lära sig hur de kan minska energianvändningen i sitt hus utan att inomhusmiljön försämras samt hur de kan arbeta systematiskt för att få en bra egenkontroll. I hemuppgift fick deltagarna bl a upprätta rutiner, dokumentera ansvarsfördelningen och göra egna riskinventeringar. Totalt slutförde sju grupper med över 250 fastighetsägare utbildningen.

7 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 6 (30) Alla deltagare fick en pärm med material gällande egenkontroll och energi. Material och utbildningsinnehåll för egenkontrollen fanns redan framtaget av Miljöförvaltningens hälsoskyddsavdelning och finns utlagt på Miljöförvaltningens hemsida. Utbildningsinnehållet för energidelen togs fram i samarbete med en konsult och referensgruppen. Alla presentationer som hölls på utbildningen finns utlagda på projektets hemsida, se välj "Energieffektiva fastigheter" under rubriken "Hitta direkt". Energirådgivningen bidrog med en del energimaterial till pärmen, vars innehåll finns redovisat i bilaga 1, "Kursmaterial". Utöver pärmen fick deltagarna även en bok framtagen av Energirådgivningen, "Brf Energieffektiv", lågenergilampor samt en stor mängd faktablad och liknande från t ex Energimyndigheten. Vid en av utbildningsträffarna deltog en energikonsult och föreläste om hur man gör egna lönsamhetsberäkningar. Ett dataprogram för enklare beräkningar togs också fram för att underlätta för de fastighetsägare som vill jämföra olika åtgärders lönsamhet. Programmet finns på projektets hemsida. För att undvika att folk anmälde sig till utbildningen utan att fullfölja den infördes en kursavgift på kr. Deltagarna informerades om att avgiften skulle faktureras i efterhand, något som dock inte skett p g a att administrationen skulle ta för mycket tid. Att så många gick utbildningen visar ändå att de som är intresserade är beredda att betala för en sådan kurs. Många av kursdeltagarna var kunniga i tekniska frågor, engagerade i att spara energi och hade erfarenhet av att genomföra olika åtgärder i sina hus. För att kunna sprida erfarenheter, kunskap och goda exempel samt skapa kontaktmöjligheter mellan grupperna fick alla som ville anteckna sitt "specialområde" samt kontaktuppgifter på en lista som samtliga grupper hade tillgång till. Intresset för utbildningen ökade hela tiden under projektets gång och tre extra grupper sattes därför in under 2006, alla med runt 60 deltagare vardera. Som jämförelse kan nämnas att den första utbildningsgruppen, som startade hösten 2005, hade 12 deltagare. Energilnventeringen De fastighetsägare som deltog i utbildningen fick ett bidrag på 30 % för att låta en konsult energiinventera deras fastigheter. Inventeringen var en mer omfattande undersökning än den energideklaration som ska göras enligt lagen om

8 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 7 (30) energideklaration av byggnader. Inventeringen omfattade 15 olika områden och en lista över deras innehåll togs fram tillsammans med projektets referensgrupp, se bilaga 2, "Innehåll i energiinventeringen". I rapporten från inventeringen utgjorde åtgärdsförslagen en viktig del. För varje åtgärd angavs ungefärlig kostnad tillsammans med årlig besparing i pengar, energi och minskade koldioxidutsläpp. En enkätundersökning gällande inomhusmiljön, den s k "Stockholmsenkäten", ingick som frivillig del i inventeringen och ett flertal fastighetsägare genomförde undersökningen hos sina boende. För att bidrag på 30 % av konsultkostnaden för att göra inventeringen skulle utbetalas gällde följande: Inventeringens innehåll ska följa den lista som Miljöförvaltningen har tagit fram. Fastighetsägaren ska ha deltagit i utbildningen. Fastighetsägaren får ha högst 1200 lägenheter, dessa ska ligga inom Stockholms stad och utgöras av flerfamiljshus. Minst en åtgärd ur åtgärdsförslaget ska ha genomförts innan ansökan skickas in. Ansökan ska ha inkommit till Miljöförvaltningen senast den 1 april I april 2006 hölls en infoträff för konsulter inom energibranschen där de informerades om hur inventeringens tillvägagångssätt och innehåll, vad rapporten från inventeringen skulle innehålla och vilka regler som gällde för bidraget. Ett avtal upprättades mellan Miljöförvaltningen och de fastighetsägare som fick bidrag, se bilaga 3, "Ansökan och avtal om bidrag för energiinventering". Närmare 60 ansökningar inkom och av dessa beviljades 54 stycken bidrag. Totalt utbetalades drygt en halv miljon kronor i bidrag. Fastighetsägarna har i dagsläget redan utfört en rad åtgärder och många har kontaktat Miljöförvaltningen och berättat om vad de planerar att göra härnäst. Energianvändningen i dessa fastigheter kommer kontinuerligt att minska i takt med att fler åtgärder genomförs. Övriga aktiviteter Utöver utbildningen anordnades ett stort antal infoträffar där allmänheten bjöds in, vissa av dessa hade olika teman där externa föreläsare deltog. Mer information om detta finns i kap 6.6. Flera studiebesök gällande effektiva undercentraler

9 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 8 (30) respektive energieffektiv belysning genomfördes också, till vilka de som deltagit i utbildningen bjöds in. Miljöförvaltningen har dessutom deltagit vid ett flertal träffar som andra arrangerat och berättat om projektet samt om hur man kan spara energi i fastigheter Avgränsoing Ägare till flerfamiljshus samt bostadsrättsföreningar inom Stockholms stad som hade max lägenheter fick gå utbildningen. Storleksavgränsningen gjordes för att inte någon riktigt stor fastighetsägare skulle göra anspråk på större delen av bidragspotten och för att behovet av utbildning bedömdes vara större för små fastighetsägare som ofta saknar anställd personal. Infoträffarna var dock öppna för alla. Endast de som deltagit i utbildningen kunde få bidrag för att energiinventera sina fastigheter. 1.2 Åtgärdens tidsåtgång Energieffektiva fastigheter startade i februari 2005 och skulle egentligen ha avslutats sommaren Projektet har dock förlängts i flera omgångar för att nu avslutas i oktober Anledningen till förlängningarna har varit flera, bl a har intresset för utbildningen hela tiden ökat samtidigt som det var svårt att få igång energiinventeringarna. 1.3 Projektorganisation Projektet drevs av Hälsoskyddsavdelningen. Ulrika Persson var anställd på 100 % inom projektet från februari 2005-december Från januari-september 2008 var hon anställd på 50 %. Inga andra har varit anställda inom projektet. Följande personer, alla anställda på Miljöförvaltningen, har i olika omgångar ingått i styrgruppen:

10 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 9 (30) Martina Bengtsson Björn Sigurdson Mats Kullman Jessica Berggren Johanna Hörstedt Camilla Zetterberg Referensgrupp En referensgrupp med representanter från olika branschorganisationer för fastighetsägare sattes tidigt samman. Gruppens syfte var att medverka till att de aktiviteter som genomfördes skulle vara relevanta och intressanta för fastighetsägarna samt att hjälpa till att utforma utbildningen och ta fram material. Referensgruppen fungerade även som en länk mellan Miljöförvaltningen och de fastighetsägare som är medlemmar i deras organisationer och hjälpte till med marknadsföring av projektet. Följande personer ingick i referensgruppen: Håkan Lockne och Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Bo Wahling, Lasse Rosell och Kari Vousko, SBC Per Markgren och Pierre Söderholm, HSB Stockholm Yngve Green, Svenska Bostäder Peter Loose och Roland Norlin, Riksbyggen Övriga Projektledare samarbetade med de på Hälsoskyddsavdelningen som arbetade med egenkontroll och följande personer genomförde tillsammans med Ulrika Persson utbildningen i energieffektivisering och egenkontroll: Anna Baggström, Anders Strömberg och Johanna Hörstedt. På vissa träffar deltog även Jessica Berggren från avdelningen för Plan och Miljö och informerade om Miljöförvaltningens tillsyn över fastighetsägares energianvändning.

11 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 10(30) 2.1 Åtgärdens mål, syfte och effektmål Projektet hade följande mål: 1. Att genomföra ca 800 utbildningstillfällen för små- och medelstora fastighetsägare med fokus på energieffektivisering och egenkontroll. 2. Att utveckla två till fyra dialogmetoder som fastighetsägare kan använda för att förmedla energiråd till hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och lokalhyresgäster. 3. Att stödja medverkande fastighetsägare att genomföra en energiinventering där åtgärdsförslag tas fram. Fullt utnyttjat beräknas ca kvm att inventeras. 4. Att informera intresserade konsulter om marknadens bästa miljö- och energiteknik. Projektet utfördes även som en del i att nå flera av de övergripande målen i Stockholms miljöprogram respektive Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, se kap 4.6. Effektmål Projektet hade följande effektmål: 1. Öka kunskapen och handlingsberedskapen samt stärka beställarrollen hos framförallt bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare till effektiv, ekonomisk och miljömässigt hållbar energianvändning. 2. Tillsammans med små fastighetsägare utveckla gamla och nya kanaler för energirådgivning till hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. 3. Öka kunskapen och stärka fastighetsägare att systematiskt arbeta förebyggande med inomhusmiljö, resurshushållning och andra miljöfrågor genom egenkontroll (i enlighet med projektdirektiv för projekt "Ditt hus andras hem").

12 KLIMP-SLUTRAPPORT c%» o SID 11 (30) ' S TPS>' 4. Öka kunskapen bland konsulter m.fl. om marknadens bästa miljö- och energiteknik eller produkt för att möta efterfrågan från deltagande fastighetsägare. Kommunikationsmål Projektet hade följande kommunikationsmål (vilka hämtades från kommunikationsplanen för Stockholms handlingsplan mot växthusgaser): Målgruppen utvalda små fastighetsägare: Målgruppens kunskap om växthuseffektens orsak och verkan ska öka.» Målgruppen ska se affärsmässiga vinster med att satsa på miljön. Målgruppen ska bli tillräckligt engagerad för att aktivt informera hyresgäster i fastigheten. Målgruppen ska fungera som ambassadörer för andra. Målgruppen branschföreningar för små fastighetsägare och lägenhetsboende: Målgruppen ska lyfta fram vinster med att agera klimatvänligt i kommunikation med sina medlemmar. Nyckeltal Projektet hade följande nyckeltal: 1. Antal deltagande fastighetsägare. 2. Inventerad yta (kvm). 3. Uppskattad energibesparing av de åtgärder som utförs Syfte Syftet med projektet var: Att medverkande fastigheter får en effektivare energianvändning, utan att inomhusmiljön i dessa riskerar att försämras. Att egenkontrollen förbättras i medverkande fastigheter. Att öka kunskapen hos konsulter om ny teknik och på så sätt stimulera användandet av dessa. Att medverka till att fastighetsägarna kan påverka sina hyresgäster till ett energisnålare beteende.

13 SID 12(30) Samtliga aktiviteter inom projektet syftade till att minska utsläppen av växthusgaser genom en effektivare energianvändning. Genom att utbilda och uppmuntra fastighetsägarna till ett systematiskt och kontinuerligt eget arbete kan projektet generera långsiktiga bestående resultat. 2.2 Resultat och effekter Nedan redovisas hur väl projektets olika mål har uppfyllts. Samtliga mål finns redovisade i kap ,2.1 Uppfyllelse av mål Samtliga projektmål har uppfyllts, se nedan. 1. Sedan projektet startade har sammanlagt 1350 utbildningstillfällen fördelade på 50 träffar hållits (om t ex 25 personer deltagit i en träff räknas detta som 25 utbildningstillfällen). I bilaga 4, "Anordnade seminarier", redovisas samtliga träffar som Miljöförvaltningen deltagit i. 2. Tre dialogmetoder för energirådgivning har tagits fram inom projektet: - En representant från Brf Toppsockret har medverkat vid utbildningsträffarna och berättat om hur de gör för att nå ut till och engagera de boende så att de blir motiverade att spara energi. Föreningen har blivit mycket uppmärksammad för sitt framgångsrika miljö- och energiarbete och bl a tilldelats ett miljöpris. - Energirådgivningens folder "10 energiråd" har delats ut till de fastighetsägare som gått utbildningen. Foldern riktar sig till hushåll och har i sin tur delats ut av fastighetsägaren till samtliga lägenheter i deras hus. Totalt har cirka foldrar delats ut. - Ett informationsblad, " Spara energi med hjälp av de boende", se bilaga 5, har tagits fram med tips och idéer på hur fastighetsägarna kan få sina boende mer engagerade i att spara energi. Bladet har delats ut till de fastighetsägare som gått utbildningen (både i pappers- och digital form) samt lagts ut på projektets hemsida.

14 ,^H KLIMP-SLUTRAPPORT SID 13(30) *rv> J>. Ett antal åtgärder har vidtagits för att stödja fastighetsägarna att genomföra inventeringen: - Samtliga utbildningsgrupper har fått utförlig information om inventeringen vid utbildningsträffarna. Deltagarna har även fått mycket information via e-post och hemsidan. - För att underlätta för de fastighetsägare som kände sig osäkra på hur de skulle gå till väga upprättades ett instruktionsblad som beskriver hur hela processen går till steg för steg, "Hur energiinventerar jag mitt hus?", se bilaga 6. - Ett antal infoträffar har anordnats som både fastighetsägare och de konsulter som utför inventeringarna bjudits in till. Syftet med träffarna var att deltagarna skulle kunna ställa frågor, knyta kontakter och göra offertförfrågningar. - De personer som gått utbildningen ringdes upp av Miljöförvaltningen under sommaren Cirka 100 samtal genomfördes och dessa resulterade i att ett flertal fastighetsägare som kände sig osäkra fick mer information och att de sedan utförde inventeringen. Totalt inkom närmare 60 ansökningar om bidrag, av dessa uppfyllde 54 stycken kraven och godkändes. Den inventerade ytan i dessa fastigheter uppgick till drygt kvm. 4. I april 2006 hölls en infoträff för konsulter inom energibranschen där de informerades om hur inventeringen ska gå till och vad som ingå, vad rapporten ska innehålla och vilka regler som gäller för bidraget. Ungefär 40 konsulter deltog vid träffen. På träffen gavs information om marknadens bästa miljö- och energiteknik. Effektmål Samtliga effektmål har uppfyllts: Utbildningen i energieffektivisering och egenkontroll har verkat för uppfyllelse av effektmål 1-2. Mål 3 har uppfyllts genom att tre dialogmetoder för energirådgivning togs fram, se redovisning under punkt 2 i projektmål ovan. Mål 4 har uppfyllts genom infoträffen för konsulter, se redovisning under punkt 4 i projektmål ovan.

15 SID 14 (30) <*>V> Kursutvärderingen visade att deltagarna ansåg att utbildningen verkligen gav dem något. Följande kommentarer är hämtade från kursutvärderingarna: Kursen ger bra överblick och strukturerar upp hur man ska tänka. Givande diskussioner och kunniga deltagare! Mycket bra initiativ, vi har inte sett något motsvarande upplägg någon annanstans. Bra upplägg och föreläsare! Många av deltagarna har kontaktat projektledaren för att berätta om vilka framsteg de gjort i sina fastigheter och om vilka åtgärder de planerar att vidta härnäst. Som exempel kan nämnas att Brf Vedbäraren som hemuppgift genomförde en enkätundersökning gällande inomhusmiljön. Detta medförde att ett problem med ventilationen som de inte kände till upptäcktes och problemet har nu åtgärdats. Ett annat exempel är följande citat, hämtat från ett E-postmeddelande från Brf Värtahus: "Innan kursen hade vi ganska dålig kontroll på saker och ting, men nu har vi tagit tag i problemen och styrt upp dessa efter era anvisningar. Vi har bl a gjort en underhållsplan, bytt undercentral till fjärrvärmen och utfört OVK. Sammantaget har kursen förändrat vår Brf på ett betydande sätt till det bättre. Stort tack för detta." KommenikatioBsmål För att få en indikation på om kommunikationsmålen gentemot fastighetsägare nåtts delades en kursutvärdering ut till de som deltagit i utbildning då den avslutades. Resultatet visar att ett flertal av deltagarna ökade sin kunskap och sitt engagemang och att vissa även spred information vidare till vänner och bekanta. För att verka för att kommunikationsmålet gentemot branschföreningar skulle nås bokade Miljöförvaltningen möten med nyckelpersoner hos samtliga organisationer som ingick i referensgruppen. Projektledaren för Energieffektiva fastigheter, Miljöförvaltningens klimatkommunikatör samt den ansvarige för Energirådgivningen deltog vid dessa möten där samarbetsmöjligheter samt vad Miljöförvaltningen skulle kunna bidra med för att stötta branschföreningar i deras miljöarbete diskuterades. 2,2.2 Uppföljning av nyckeltal Nyckeltalen finns redovisade i kap 2.1.

16 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 15(30) 1. Antal fastighetsägare som deltog i utbildning uppgick till cirka 250. Dessutom har ett stort antal fastighetsägare deltagit på infoträffarna. 2. Den inventerade ytan uppgick till drygt kvm. 3. De åtgärder som fastighetsägarna redan har genomfört har gett en årlig energibesparing på ca MWh, vilket motsvarar 313 ton CO2- ekvivalenter. Om fastighetsägarna genomför samtliga föreslagna åtgärder kommer detta att ge en årlig energibesparing på ca MWh, vilket motsvarar ca ton CO2- ekvivalenter (se kommentar i kap 2.4). 2.3 Ny teknik eller Demonstrationsåtgärd Inte relevant för detta projekt. 2.4 Hur har resultaten utvärderats För att de fastighetsägare som lät inventera sitt hus skulle få en bra, lättförståelig och användbar rapport från inventeringen togs ett dokument fram som angav vad rapporten skulle innehålla, "Dokumentation från energiinventeringen", se bilaga 7. I rapporten skulle lönsamma åtgärder anges enligt LCC-principen tillsammans med åtgärdernas årliga besparing i kwh samt i minskad utsläppsmängd CO2- ekvivalenter. Beräkningarna gjordes av de konsulter som utförde inventeringarna enligt omräkningsfaktorer de fått från Miljöförvaltningen, se "Dokumentation från energiinventeringen", bilaga 7. Omräkningsfaktorerna togs fram av Institutionen för industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan. För alla föreslagna åtgärder har besparingen angivits och att summera dessa ger egentligen ett överdrivet positivt resultat. För vissa typer av åtgärder, t ex tilläggsisolering, minskar uppvärmningsbehovet och därmed kan effekten av kommande åtgärder, t ex ett fönsterbyte, påverkas. Miljöförvaltningen har ändå valt att redovisa hur stor besparing det skulle bli om samtliga åtgärder genomförs, även om det faktiska resultatet skulle bli något lägre än vad som angivits i denna rapport. 2.5 Åtgärdens pådrivande roll Genom att utbilda fastighetsägarna i energieffektivisering samt uppmuntra dem att genomföra inventeringen har stora vinster i miljösammanhang nåtts. Fastighetsägarna har fått hjälp och stöttning med att genomföra inventeringen och

17 cih o SID 16(30) de flesta har snabbt kommit igång med energibesparande åtgärder eftersom inventeringsrapporten gjorde det tydligt hur mycket pengar de kan spara. Fastighetsägarna har även fått hjälp med att nå ut till och engagera de boende så att de blir motiverade att spara energi, vilket troligtvis också har gett effekt. 2.6 E j uppnådda mål Samtliga av projektets mål har uppfyllts.

18 ^B SID 17(30) *rv> 3.1 Uppfyllda villkor som angetts av Naturvårdsverket Har bidraget för åtgärden uppfyllt de villkor som angetts i Naturvårdsverkets beslut om bidrag? JA NEJ 71 X Om NEJ, ange anledning och om det krävts en ämdringsanmälan 3.2 Åtgärdsändringar som krävt godkännande av rådet för investeringsstöd Miljöförvaltningen anmälde den 26 september 2005 några mindre ändringar av projektmålen. Rådet för investeringsstöd inom Naturvårdsverket meddelade i beslut daterad den 26 oktober 2005 att rådet inte tar ställning till Miljöförvaltningens begäran. Skälet till beslutet var att de begärda ändringarna inte medför försämrat resultat eller annan påtaglig förändring och därför inte behöver godkännas av rådet.

19 SID 18(30) 4.1 Utsläpp av koldioxid före och efter investering Några mätvärden för utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser före och efter investeringen finns inte, däremot finns beräknade värden för vilken minskning de åtgärder som fastighetsägarna utför genererar, se kap Utsläpp av övriga växthusgaser före och efter investering Se kommentar för kap Total förändrad mängd koldioxid-ekvivalenter Se redovisning i tabellen i kap Förändrad miljöbelastning De fastighetsägare som inventerade sitt hus fick i rapporten ett antal förslag på lönsamma åtgärder, specifikt beräknade för just sitt hus. Ett krav för att få bidrag var att minst en av de föreslagna åtgärderna skulle ha genomförts, vilket konsulterna informerades om. Genom detta krav har redan ett stort antal åtgärder blivit genomförda och fastighetsägarna har kommit igång med arbetet att minska sin energianvändning. I bilaga 8 finns en fullständig redovisning av beviljade bidrag, vilka åtgärder som vidtagits och vilken effekt dessa har gett. I tabellen nedan visas en sammanfattning av resultaten. Antal fastighetsägare som beviljats bidrag 54 st Besparing av redan utförda åtgärder MWh/år 313tonCO2- ekv/år Besparing om samtliga föreslagna åtgärder vidtas MWh/år* ton CO2- ekv/år* Se kommentar i kap 2.4 angående summeringen av samtliga åtgärders effekt.

20 KLIMP-SLUTRAPPORT SID 19(30) 4.5 Vilka mätbara miljöeffekter beräknas långsiktigt uppstå? Genom de åtgärder som fastighetsägarna har vidtagit i sina hus har i dagsläget ett långsiktigt resultat redan uppstått. De flesta kommer med största sannolikhet att gå vidare och utföra fler av de föreslagna åtgärderna då dessa är lönsamma, energianvändning i dessa hus kommer därmed att fortsätta minska. Projektet har även genererat effekter som inte är mätbara genom att öka intresset och motivationen för att främja energibesparing och en bra inomhusmiljö hos såväl fastighetsägare som boende. Genom utbildningen har fastighetsägarna fått kunskap om hur de kan arbeta systematiskt och deras kontinuerliga arbete kommer att ge långsiktiga och bestående resultat. 4.6 Åtgärdens resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Projektet har verkat för att följande övergripande mål inom Stockholms stads miljöprogram ( ) respektive Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser skulle uppnås: Företag och hushåll ska miljöanpassa och minska sin energianvändning med fem procent per invånare. (Stockholms miljöprogram, mål 3:4)» Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska med minst 20 procent genom anslutning till fjärrvärme. (Stockholms miljöprogram, mål 3:1) Bostäder i Stockholm ska vara hälsosamma, miljöanpassade och trivsamma. (Stockholms miljöprogram, målområde 6) Minska utsläppen av växthusgaser från 4,5 ton/kommuninvånare år 2000 till 4,0 ton år 2005, och vidare till 2.7 ton till år 2020 så att Stockholm på sikt blir fossilbränslefritt. (Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser) Projektet har även verkat för att flera av de nationella miljökvalitetsmålen för begränsad klimatpåverkan och god bebyggs miljö ska uppnås. I det nya miljöprogrammet för relaterar projektets arbete till mål 3.3 (hållbar energianvändning) samt 6.2 och 6.3 (sund inomhusmiljö).

21 O O HES? </> NO/ it i s SID 20 (30) 4.7 Miljökrav i upphandlingar Inte relevant för detta projekt, inga upphandlingar har utförts.

22 o 0 ** 0 * KLIMP-SLUTRAPPORT SID 2! (30) 5.1 Kostnader och bidrag Redovisning av kostnader Total Investering i kr MM: kr KLIMP: kr + 1,8 mkr EVIiljörela terad investering i kr MM: kr KLIMP: kr + l,8mkr Beviljai bidrag i kr (inkl. eventuella ändrängsanmälnmgar) MM: kr KLIMP: kr + 1,8 mkr Nedan redovisas upparbetade kostnader, observera att dessa inte avser kalenderår utan perioden december - november. Post Projektledare, anställd Administrativt proj ektstöd/lokalkostnad Konsulter - utbildning, kommunikation m m Materialkostnad - utskick, infoblad m m Marknadsföring - annonsering etc Övrigt Ekonomisk redovisning i kr Summa i Medel från miljömiljarden bekostade projektet t o m november 2007, dessa kostnader uppgick till kr. Fr o m december 2007 bekostades projektet av KLIMP-medel. Hälsoskyddsavdelningen bekostade projektledarens lön under oktober-december 2007 för att en förlängning av projektet till hösten 2008 skulle vara möjlig. Av de kr som beviljats av KLIMP har 1,8 mkr avsatts till bidrag till fastighetsägare (inkl administration av ansökningarna) för energiinventeringen. I tabellen nedan redovisas hur dessa pengar har använts.