Bortom Big 5. Testet Big Five Plus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bortom Big 5. Testet Big Five Plus"

Transkript

1 Bortom Big 5. Testet Big Five Plus Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och JJLS Testcentrum AB lennartsjoberg@gmail.com Psykologidagarna Oktober 2007 PSYKOLOGISK METOD L SJÖBERG AB Falks väg 14, Djursholm tel. 08/

2 Innehåll Förord... 2 Inledning... 3 Femfaktormodellen... 5 Skönmålning... 6 Vilka dimensioner utöver FFM ger ett bättre test?... 8 Emotionell intelligens (EI) Passiv aggression Jagstyrka Arbetsrelaterade variabler Förklarar FFM testets tillkommande dimensioner? Begreppsvalideringar Validering mot arbetsrelaterade dimensioner Slutsatser Varför blir det så mycket bättre resultat? Referenser

3 Förord Denna rapport återger mitt anförande vid Psykologidagarna i oktober 2007, i något utökad och reviderad form. De flesta delarna av bildspelet har tagits med, och några bilder har lagts till. Texten har utformats efter mitt anförande, med tillägg av referenser för att ge en teknisk dokumentation till dem som vill gå vidare till källorna. Det finns ett dubbelt syfte med den här rapporten. Dels vill jag ge en kortfattat överblick av aktuell och en del äldre forskning om personlighetstest i arbetslivet med särskilt inriktning på femfaktormodellen (FFM), dels vill jag ge information om hur man kan nå betydligt längre än vad som är möjligt med hjälp av test som enbart bygger på FFM. I det senare avseendet ger jag en presentation av innehåll i och resultat med det nya testet Big Five Plus, som är resultatet av 2 års utvecklingsarbete, men som bygger på tidigare testutveckling ända sedan Utvecklingen av testet har alltså tagit ganska lång tid och under arbetets gång har flera nya idéer tillkommit. Det är först sent som jag insett hur mycket kraftfullare testet är än FFMvariablerna, och att denna kraftfullhet är nära relaterad till att testet mäter emotionella reaktioner, medan FFM-variablerna är kognitiva i och med att de är beskrivningar av en person och inget säger om hur den personen inifrån reagerar känslomässigt. Våra emotionella reaktioner styr vårt beteende i högre grad än vad våra kognitiva föreställningar gör det. Det är budskapet i denna rapport lika enkelt som verkningsfullt! Förutsättningen för att testet ska fungera är att man korrigerar för skönmålning. Praktiskt taget alltid finns det många testade som inte ger en fullt ärlig bild av sig själv. Utveckling av en metodik för korrektion av sådana tendenser har lett fram till ett effektivt verktyg. Det går inte att ljuga för testet. Djursholm den 30 oktober 2007 Lennart Sjöberg 2

4 Inledning Betyder personligheten något som prognosfaktor i arbetslivet? Svaret är självklart ja om man frågar praktiker och folk i allmänhet. Personligheten är enormt viktig, enligt en mycket vanlig uppfattning. Men från forskningen finns det en annan syn på saken. Mischel publicerade 1968 en bok (Mischel, 1968) som ofta citerats, än idag. Hans tes var att personlighetsdimensioner hade ett mycket svagt prognosvärde i förhållande till arbetsprestation, i termer av korrelationer omkring 0,3. Detta motsvarar bara 9 % förklarad varians alltså är det mesta av kriterierna (t ex arbetsprestation) oförklarat. Schmidt och Hunter (Schmidt & Hunter, 1998) visade i en stor meta-analys att IQ var en kraftfull prognosfaktor och att personlighet kunde bidra i viss mån, men inte särskilt mycket. Tidigare på 90-talet hade amerikanska arméns stora project A kommit fram till samma sak (McHenry, Hough, Toquam, Hanson, & Ashworth, 1990). Sociologer och andra samhällsvetare har hävdat att varken IQ eller personlighet är reella framgångsfaktorer. De hävdar i stället att det är socioekonomisk status (SES) och/eller föräldrarnas inkomst och kontaktnät som är avgörande för avancemang och framgång (Sewell & Hauser, 1980, 1992). När det gäller ledarskap har det länge hävdats, med stöd i Stogdill (Stogdill, 1948), att det inte finns en generell förmåga till ledarskap utan att den är olika för olika situationer. Denna tes är fortfarande vanlig och hävdas i läroböcker och managementlitteratur. Vad är att säga om denna akademiska kritik av personlighetens betydelse? Kort sagt den är mycket vilseledande. I en aktuell, mycket omfattande och ambitiös, meta-analys visar Roberts et al. (Roberts, Kuncel, Shiner, Caspi, & Goldberg, 2007) följande: IQ och personlighet är ungefär lika effektiva som prognosfaktorer SES och liknande information om social bakgrund har en viss betydelse, men den är mindre De psykologiska faktorerna slår igenom i statistiska modeller även om SES hålls konstant Det kan tilläggas: Även en validitet på 0,3 är tillräcklig för praktiskt värde i många sammanhang; detta är en sambandsnivå som ingalunda är ovanligt låg om man jämför med övrig beteendeoch samhällsvetenskap som ekonomi och sociologi, eller andra delar av psykologin. Inom medicinen är många samband på denna nivå utan att det betraktas som skandal (Meyer et al., 2001). Dessutom har man funnit att validiteten hos moderna test närmar sig 0,5 om man bygger på flera delskalor, inte bara en. Ledarskap har befunnits ha en viss generalitet (Zaccaro, 2007). De tidigare slutsatserna som kom fram till motsatsen var dåligt underbyggda även med det stöd de själva 3

5 åberopade senare har forskningen gett tydligt stöd för generaliteten. Ett exempel på personlighetens betydelse för ledarskap i näringslivet ges av Havaleschka (Havaleschka, 1999). Figur 1 visar resultatet av den sammanställning som Roberts et al. gjort. Roberts et al. har gjort en unik undersökning genom att de bygger på longitudinella data och verkliga prognoser. Figuren avser kriterier i arbetslivet (de har även data på andra typer av kriterier). Fig. 1. Genomsnittliga regressionsvikter för prognos av kriterier i arbetslivet enligt en meta-analys av Roberts et a. (2007). I ljuset av modern forskning framstår det nu som om praktiker och folk i allmänhet har haft rätt hela tiden när det gäller personlighetens stora betydelse. Fyrtio års forskning har fört oss tillbaka till ruta 1. Varför misslyckas chefer? Hogan har en intressant diskussion av den saken (Hogan, 1994), utifrån ett personlighetperspektiv. Burke (Burke, 2006) skriver: Leaders that fail behave in ways reflective of their personality that limit or derail their careers. These flaws include arrogance, aloofness, perfectionism, insensitivity, selfishness and betraying the trust of others. Personligheten igen! 4

6 Femfaktormodellen Personligheten är alltså mycket viktig som prognosfaktor i arbetslivet. Men hur ska den mätas? I slutet av 1980-talet kom ett stort framsteg inom egenskapspsykologin: femfaktormodellen (FFM) eller Big 5 (McCrae & Costa, 1987). På goda grunder hävdades det att man kunde sammanfatta 50 års faktorsanalytisk personlighetsforskning i fem övergripande dimensioner, nämligen: Utåtvändhet Emotionell stabilitet Vänlighet Noggrannhet Intellektuell öppenhet Detta var en stor förenkling jämfört med tidigare system, som de som utvecklats av t ex Cattell [16 pf. (Cattell, 1948)]. Det är i praktiken omöjligt att handskas med så många informationsbitar som 16. Millers klassiska arbete visade att mänsklig informationsbehandling arbetsminnet inte klarar av mera än 7-9 bitar (Miller, 1956). Dessutom var de tidigare studierna som lett till så komplexa system av tveksam psykometrisk kvalitet. Cattells 16 pf har aldrig kunnat replikeras, för att ta ett exempel. Se Även om testet ofta omnämns positivt är jag ganska undrande. Det finns enighet om att det mäter alldeles för många faktorer som aldrig kunnat replikeras. Tidigare test av typ OPQ och Gordon har delvis FFM-struktur men till stora delar inte, och det är okänt i vilken grad de fungerar annorlunda än FFM. När det gäller OPQ finns en del forskning publicerad som visar att detta test har en validitet som ligger en bra bit under det för personlighetstest normala (Robertson & Kinder, 1993). FFM har prövats i stor skala och modellen verifieras i många undersökningar i Nordamerika och Västeuropa (Saucier & Goldberg, 1996; Saucier, Hampson, Goldberg, & Hampson, 2000). Det är mera tveksamt om den fungerar lika bra i andra kulturer. Meta-analyser har visat att prognosvärde i arbetslivet framför allt finns hos dimensionerna noggrannhet och utåtvändhet (Dudley, Orvis, Lebiecki, & Cortina, 2006; Judge & Ilies, 2002). I vissa sammanhang spelar intellektuell öppenhet en viss roll, troligen för att denna dimension är korrelerad med kreativitet (Shalley & Gilson, 2004). FFM har givetvis nagelfarits i kritiska diskussioner, mest känd är den som Block publicerade år 1995 (Block, 1995). Block hävdade att det finns åtskilliga dimensioner som är lika viktiga som FF-dimensionerna och att man alltså borde ha en mera komplex modell. Han menade också att FFM varit alltför beroende av faktoranalys som metodik, och den bygger ju på starka antaganden, bl a om linjära samband. Ett väl formulerat svar av Goldberg och Saucier (Goldberg & Saucier, 1995) visade emellertid att Block saknade bra alternativ till FFM. All vetenskap framskrider genom förenkling, och inte genom motsatsen. Tolv år efter denna debatt framstår FFM fortfarande som dominerande och en stor mängd forskningsrapporter publiceras årligen där FFM spelar en central roll, 312 stycken år 2006 enligt PsychINFO. 5

7 FFM bygger inte på någon raffinerad psykologisk teori. Tanken är att det i kulturen utvecklats språkliga vanor beträffande vissa beteenden som är viktiga för att förstå andra människor. En första beskrivning av en ny bekantskap kanske kan ske i just dessa termer (Paul, 2004). FFM-modellen ÄR alltså väl empiriskt underbyggd. Den är därför och genom sin enkelhet mycket attraktiv för forskare inom personlighetspsykologin med inriktning på egenskaper (traits). Härifrån har det varit naturligt att ta steget till att utveckla tester för användning inom olika delar av den tillämpade psykologin. Det handlar genomgående om tester som bygger på självrapporter. Vid användning av sådana tester stöter man genast på problemet alla de testade inte svarar ärligt. I varierande grad skönmålar man bilden av sig själv, särskilt om det står mycket på spel. Hur ska den problematiken hanteras? Skönmålning Det dominerande sättet att hantera detta problem tycks vara att använda ipsativa (jämförande) svarsformat. Dessa leder emellertid till stora och olösta statistiska och psykometriska problem med analys av strukturen i testuppgifterna och bestämning av reliabilitet (Meade, 2004). Empirisk forskning visar också att de INTE effektivt motverkar tendensen till skönmålning (Martin, Bowen, & Hunt, 2002) Ett annat sätt är att utveckla särskilda skalor för att mäta tendensen att svara socialt önskvärt med start i Crowne och Marlowe (Crowne & Marlowe, 1960). Både overta och koverta (kan inte genomskådas) sådana skalor har prövats med gott resultat jfr debatten om overta och koverta integritetstest (Mumford, Connelly, Helton, Strange, & Osburn, 2001). Ytterligare en metod är att mäta prestation i stället för självbeskrivning detta finns det exempel på inom området emotionell intelligens som behandlas senare i denna artikel. Figur 2 illustrerar hur jag använt en skala på tendensen att skönmåla för att korrigera testvärden. Det handlar helt enkelt om att göra en regressionsanalys av de okorrigerade testvärdena mot skalan för skönmålning och att sedan beräkna residualerna. Dessa blir de korrigerade testvärdena. Observera det starka positiva sambandet mellan taktiksvar och emotionell stabilitet! Exempel: korrektion av dimensionen emotionell stabilitet r = 0,65 Korrigerade värden mäts som residualer, dvs. observerat värde på y-axeln minus den anpassade regressionslinjen Lennart Sjöberg Psykologidagarna 2007 Figur 2. Metodik för att korrigera för skönmålning. 11 6

8 Den här tekniken har fungerat utmärkt och validerats i en studie av sökande till HHS, vars värden jämfördes med studerande på skolan som tog samma test men i medvetande om att deras testvärden inte skulle ha någon för dem viktig betydelse (Engelberg & Sjöberg, 2005). Se Figur 3 som visar hur en skillnad i okorrigerade värden försvinner när man infört korrelation för skönmålning. Anonyma Skarpt läge Ej korrigerade data Korrigerade data Figur 3. Effekten av korrektion för skönmålning vid jämförelse mellan anonym testning och skarpt läge. En korrektion av denna typ har stor praktisk betydelse. På individnivå kan effekterna bli mycket stora. Personer som hamnat i tätgruppen efter testning kan förpassas till botten av fördelningen, om de har skönmålat starkt. Kvinnor tenderar att gynnas av att man genomför en korrektion, se Figur 4, som gäller sökande till chefsbefattningar. Figuren visar att en stor manlig fördel före korrektion försvinner när korrektionen genomförts. 7

9 Män Kvinnor Före korrektion Efter korrektion Figur 4. Effekten av korrektion för skönmålning på könsskillnader. Dessa positiva resultat stämmer inte med de ganska negativa slutsatser som dras i litteraturen om den här typen av korrektion. Forskningen bygger emellertid nästan enbart på experimentella studier, inte urval i skapt läge (Ones & Viswesvaran, 1998) Mina resultat från testning i skarpt läge visar mycket tydligt att korrektionen är effektiv. Skönmålning för att följa instruktionen i ett experiment är troligen något annat än den egna strategin i en urvalssituation. Det är möjligt att validiteten hos testet inte ökar men heller inte minskar genom korrektion för skönmålning. Detta skulle i så fall bero på att bluffmakare i en testsituation lyckas bluffa också i andra situationer. Men vem vill anställa personer som inte svarar ärligt? Inte jag! Vilka dimensioner utöver FFM ger ett bättre test? De personlighetsvariabler som mäts i testet Big Five Plus utöver FFM 1 är Emotionell intelligens Social förmåga Positiv grundattityd Kreativitet Självförtroende Passiv aggression (bristande samarbetsvilja) 1 FFM-dimensionerna mäts med nykonstruerade frågor, ca 10 för varje dimension. De är empiriskt begreppsvaliderade mot IPIP-basens standardfrågor för FFM-dimensionerna. 8

10 Kompulsiv noggrannhet (bristande helhetssyn) Motståndskraft mot misslyckanden Två av dessa variabler ska kommenteras mera utförligt här, nämligen emotionell intelligens, passiv aggression och positiv affekt. Men först några ord om de sex övriga. Social förmåga knyter an till begreppet social intelligens, som nu tycks stå inför en ny storhetstid (Kihlstrom & Cantor, 2000; Weis & Sűss, 2007). De tidiga försöken att mäta social intelligens avbröts därför att sambandet med verbal intelligens var högt detta framstår numera inte som välbetänkt. Kreativitet är en sedan länge ganska försummad dimension, men det finns goda skäl att uppmärksamma den mera i arbetslivet (Simonton, 1984; Sjöberg, 2007b). Kreativitet hos chefer är en viktig aspekt på ledarskap och kan prediceras med testvariabler (Scratchley & Hakstian, ). Allmänt sett har forskningen om individuella skillnader i kreativitet lett till relativt positiva slutsatser om Guilfords ursprungliga begrepp divergent tänkande (Guilford, 1950) och om intellektuell öppenhet och liknande personlighetsvariabler (Weisberg, 2006). Forskning om positiv affekt är omfattande. I en aktuell översiktsartikel skriver Lyubomirsky el al. (Lyubomirsky, King, & Diener, 2005): Numerous studies show that happy individuals are successful across multiple life domains, including marriage, friendship, income, work performance, and health. Det fanns alltså goda skäl att inkludera denna dimension. I vår egen forskning hade vi tidigare fått stöd för den (Sjöberg, Littorin, & Engelberg, 2005). Hogans Development survey (Hogan & Hogan, 1997) är ett försök att mäta ett antal olika aspekter på personlighetens dark side. De är emellertid starkt korrelerade och tycks huvudsakligen mäta grundattityden, eller bristen på positiv affekt. Självförtroende är en central variabel i omfattande forskning som visat på betydelsen av sådana begrepp som self efficcacy (Bandura, 1997; Bandura & Locke, 2003). I arbetslivet är det en viktig variabel (Judge & Bono, 2001). Kompulsiv noggrannhet (perfektionism) är en variabel som ofta nämns som en negativ prognosfaktor, och där det finns ganska omfattande psykometriska resultat (Rice & Aldea, 2006). Noggrannhet är normalt en positiv egenskap, men när den blir extremt utpräglad går den över i tvångsmässighet och blir en negativ faktor i de flesta, kanske alla, jobb. Ett liknande resonemang kan göras även för andra dark side aspekter på personligheten (Benson & Campbell, 2007). Motståndskraft mot misslyckanden är en viktig faktor i många yrkesroller, inte minst för säljare (Brown, Cron, & Slocum, 1997), som ständigt misslyckas. (Men inte bara säljare misslyckas, det gäller de flesta jobb). Det är också en variabel som är nära relaterad till emotionell intelligens. Den som ger upp snabbt, efter några få misslyckanden, har inte så stor chans att lyckas med något riktigt svårt, och det är bara framgång med något riktigt svårt som leder till stora belöningar. Det finns ganska lite forskning om denna dimension. 9

11 Emotionell intelligens (EI) Begreppet har varit mycket omtalat och tillämpat sedan mitten av 1990-talet (Goleman, 1995). Praktiker har varit mera intresserade än akademiska forskare, och bland de senare hävdades det ibland att det var en ren modefluga. Figur 5 visar utvecklingen av omfattningen av forskning på området. 200 Number of documents in PsycLit Figur 5. Utvecklingen av forskning om emotionell intelligens. Som synes är det knappast en modefluga det handlar om. Antalet publicerade arbete år 2006 var ca 180, vilket är mindre än för FFM, som ju studerades i 312 arbeten det året, men fortfarande en betydande omfattning. Det finns flera handböcker inom området och det har en stor närvaro på Internet, inte minst genom den utmärkta sajten Ger EI något utöver FFM i arbetslivet? Det finns en del forskning om den saken och det tycks rimligt att sluta sig till att svaret på frågan är ja (Chapman & Hayslip, 2005). När det gäller andra aspekter, som livskvalitet och social anpassning, är det ännu tydligare att EI har betydelse REF. I en studie jämförde jag ensamstående med dem som var sambor eller gifta, se Figur 6. 10

12 Mean emotional intelligence Single Non-single -0.6 Trait Performance Figur 6. Skillnad i emotionell intelligens mellan ensamstående och sambor. Som synes var skillnaden betydande. I samma studie undersökte jag sambandet mellan EI och balans mellan arbete och övrigt liv, se Figur 7. Sambandet var starkt. 3 2 Balance work/life ,00-2,00 0,00 Emotional intelligence 2,00 4,00 Figur 7. Sambandet mellan emotionell intelligens och balansen arbete - övrigt liv. EI kan mätas på två olika sätt: genom självrapportskalor eller prestation. Prestationsmåtten bygger på att man ber de testade göra olika bedömningar, t ex av vilken emotion som uttrycks i ett foto av ett ansikte. Se Figur 8 för att exempel. 11

13 Exempel på ansiktsuttryck i vårt test Avsky och ilska? Figur 8. Exempel på ansiktsuttryck från uppgifter inom delskalan emotionell intelligens. Vad är rätt svar på sådana testuppgifter? En enkel lösning på det problemet får man genom att ta det vanligaste svaret i en normgrupp. Det finns en hel del forskning som stödjer den idén, även inom helt andra områden (Surowiecki, 2004). Det är en bra idé att använda det vanligaste svaret, eller medelvärde eller median, som en uppskattning av sanningen eller för en prognos. Se t ex min studie av prognoser av valet år 2006, som visade att en grupp ur allmänheten gjorde i genomsnitt utmärkta prognoser av hur det skulle gå för de olika partierna (bättre än experter och bättre än opinionsundersökningar!). Se Figur 9. 12

14 40 35 "Allmänhetens" prognos Faktiskt valresultat Figur 9. Sambandet mellan prognos av valresultat och faktiskt resultat. Passiv aggression I det utvecklingsarbete som beskrivs här har jag också tagit upp dimensionen passiv aggression, nämnd och beskriven som en personlighetsstörning i DSM-III-R 2. I testet kallas denna dimension samarbetsvilja, som är den positiva polen av passiv aggression. Detta är en klinisk diagnos men dimensionen varierar troligen steglöst i populationen, och subkliniska varianter kan mycket väl förekomma utan att vara extremt utpräglade och uppenbara för alla. Eftersom den sällan diskuteras i arbetspsykologiska sammanhang ger jag här lite mera detaljer än för övriga dimensioner i testet. I en ganska omfattande litteratur har beskrivits ett syndrom som består av undvikande, försenade eller inte alls utförda arbetsuppgifter, bristande lojalitet, hyperkritisk men dold inställning till chefer, irriterbarhet, missnöje med den egna personen och sociala anpassningsproblem. Millons kliniska skalor (Millon, Millon, Davis, & Grossman, 1997) inkluderar passiv aggression (negativism), och formulerar dimensionen på följande sätt: 2. Diagnosen krävde enligt DSM-III-R att minst 5 av följande 9 beteenden förekom hos en person: skjuter upp arbetsuppgifter, motsätter sig uppgifter som han eller hon inte vill utföra, arbetar ineffektivt med sådana uppgifter, klagar oresonligt på krav, glömmer åtaganden och skyldigheter, tror sig göra ett mycket bättre jobb än vad andra anser, tar inte emot förslag från andra på ett konstruktivt sätt, gör inte sin del av jobbet och kritiserar chefer på ett oskäligt och omotiverat sätt. I DSM-IV har denna personlighetsstörning satts på en observationslista i avvaktan på fortsatt forskning. 13

15 8A - Negativistic (Passive-Aggressive) 8A.1 - Temperamentally Irritable 8A.2 - Expressively Resentful 8A.3 - Discontented Self-Image Syndromet mäts även i Hogans Development survey (Hogan & Hogan, 1997). Varken Millon eller Hogan täcker in alla aspekter. Enligt en utmärkt sammanställning i Wikipedia 3 ingår följande komponenter i passiv aggression: Ambiguity Avoiding responsibility by claiming forgetfulness Blaming others Chronic lateness and forgetfulness Complaining Does not express hostility or anger openly Fear of competition Fear of dependency Fear of intimacy Fears authority Fosters chaos Intentional inefficiency Making excuses and lying Obstructionism Procrastination Resentment Resists suggestions from others Sarcasm Sullenness Detta kan vara mycket allvarliga problembeteenden som torde vara ganska vanliga i arbetslivet (McIlduff & Coghlan, 2000; Neilson, Pasternack, & Van Nuys, 2005). Personer som ligger högt i passiv aggressivitet gör inga bra arbetsinsatser men det kan vara svårt att upptäcka dem i tid eftersom de ofta kan vara charmerande och lova guld och gröna skogar. Det handlar om allvarlig dysfunktion, som inte förväntas hos en person som i övrigt har goda egenskaper och det tar sin tid innan omgivningen inser att det som tycktes vara tillfälliga misstag ingår i ett bestående mönster. Ett 30-tal uppgifter prövades, de flesta nyskrivna. Faktoranalys gav 4 faktorer, korrelerade Social dysfunktion (12 uppgifter, α = 0,84) Avvisande av auktoriteter (4 uppgifter, α =0,65) Döljande av emotioner (4 uppgifter, α = 0,65) Avvisande av socialt stöd (4 uppgifter, α=0,67) Kärnan i passiv aggression är social dysfunktion och bristande samarbetsvilja. Jag kallar därför denna dimension för samarbetsvilja

16 Jagstyrka Testdimensionerna i testet Big Five Plus är positivt korrelerade och strukturen endimensionell. Detta gäller även om man korrigerar för tendens till skönmålning. Det finns alltså en gemensam generell faktor, på samma sätt som det finns en g-faktor i intelligenstest. Denna personlighetens g-faktor har jag tolkat som jagstyrka. Jagstyrka är förmågan att se verkligheten, inklusive en själv, sådan den är och att kontrollera sitt handlande. Jagstyrka uppskattas som summan av samtliga i testet ingående delvariabler. Stabiliteten hos jagstyrka studerades över ett tidsintervall på 6 veckor, se Figur r = 0.72 Jagstyrka vid tillfälle Jagstyrka vid tillfälle 1 Figur 10. Jagstyrkans stabilitet över 6 veckor. Jagstyrka var också den centrala variabeln i en tidigare testutveckling som var starpunkten för den som rapporteras här (Sjöberg, 2005, in press-b). För det testet finns validitetsdata hos en grupp varuhuschefer, bedömda av koncernledningen, se Figur

17 Work achievement vs ego strength at the level of individuals 8 Achievement r = Ego strength Figur 11. Prognos av framgång som chef. Prognosförmågan hos jagstyrka var som synes mycket god, korrelationen var 0,68. Arbetsrelaterade variabler I testet Big Five Plus ingår även mätning av viktiga arbetsrelaterade variabler, nämligen Arbetsvilja Arbetsintresse Förändringsvilja Resultatorientering Balans arbete övrigt liv Dessa används som proximala kriterier, enligt den filosofi som framgår av Figur

18 Validering mot proximala dimensioner Arbetsvilja och arbetstresse Förändringsvilja Personlighet Arbetsresultat Resultatorientering Figur 12. Arbetsrelaterade proximala dimensioner. Förklarar FFM testets tillkommande dimensioner? FFM-modellen har fungerat som en bas för utvärderingen av de tillkommande testvariablerna. Om dess kan helt förklaras av FFM tillför de inget nytt. Resultat: förklarad varians vid multipel korrelation mot FFM-dimensionerna (N=328, internet-testningar) Emotionell intelligens: 0,199 Passiv aggression: 0,207 Positiv grundattityd: 0,107 Motståndskraft mot misslyckande: 0,284 Social förmåga: 0,565 Självförtroende: 0,309 Genomsnitt för 6 variabler: 0,279 Slutsats: i nästan samtliga fall betydande variansandel som inte förklaras av FFM. (Reliabiliteterna ligger på ). Begreppsvalideringar För testet nykonstruerade variabler har relaterats till kända standardmått på samma eller liknande variabler. Resultat: Passiv aggression ensamhet 0,49 Social förmåga ensamhet -0,30 Emotionell intelligens ensamhet -0,28 Positiv grundattityd positiva emotioner på jobbet 0,46 Förändringsvilja positiv till förändringar 0,37 17

19 Resultatorientering prestationsmotivation 0,56 Självförtroende Rosenbergs skala 0,51 Samtliga värden korrigerade för skönmålning. Begreppsvalideringen gav tillfredsställande resultat. Validering mot arbetsrelaterade dimensioner Hierarkiska regressionsanalyser gjordes för att pröva om testets variabler utöver FFMmodellen bidrog till ökad validitet. Tabell 1 visar resultatet för arbetsvilja, förändringsvilja och resultatorientering. Tabell 1. Hierarkiska regressionsanalyser, FFM (IPIP) i första steget och testet tillagt i det andra. - Arbetsvilja - R 2 adj Förändring i förklarad varians F (förändring) Df Signifikans hos förändringen FFM (IPIP) 0, FFM (IPIP) + testets tillkommande dimensioner 0,455 0,432 25,845 10/311 P<0,0005 Resultatorientering R 2 adj Förändring i förklarad varians F (förändring) Df(2) Signifikans hos förändringen FFM (IPIP) 0, FFM (IPIP) + testets tillkommande dimensioner 0,356 0,186 9,415 10/311 P<0,0005 Attityd till förändringar R 2 adj Förändring i förklarad varians F(förändring) Df Signifikans hos förändringen FFM (IPIP) 0, FFM (IPIP) + testets tillkommande dimensioner 0,265 0,122 5,402 10/311 P<0,0005 Det är alltså tydligt att testet förklarar en betydligt större del av de arbetsrelaterade attityderna än vad femfaktormodellen gör. De delar av testet som främst svarade för detta resultat är självförtroende och positivt grundattityd. Ökningen i förklarad varians var dramatisk. Nivån på validiteten är mycket hög, 0,51 0,67, i genomsnitt 0,59. Observera att detta är värden 18

20 som korrigerats för taktiksvar både hos testvariablerna och kriterierna. Arbetsvilja kunde inte nämnvärt förklaras med FFM-dimensionerna, vilket också är viktigt att notera. Arbetsvilja har befunnits vara en viktig faktor bakom arbetsresultat (Sjöberg & Lind, 1994). Dessa resultat har replikerats ännu en studie där även balans arbete-övrigt liv samt arbetsintresse ingick (N=403). från till skillnad Förändringsvilja 0,209 0,273 0,064 Resultatorientering 0,251 0,306 0,055 Arbetsvilja 0,031 0,389 0,358 Arbetstillfredsställelse 0,010 0,483 0,473 Ensamhet 0,182 0,341 0,159 Balans 0,031 0,102 0,071 Genomsnitt: 0,119 0,316 0,197 Alla tillskott av förklarad varians var högt signifikanta. Förklarad varians på 0,316 motsvarar en validitet på 0,56. Om rådata analyseras, utan korrektion för skönmålning, ökar validiteten med ca 10 %-enheter. Slutsatser Det är alltså tydligt att testet förklarar en betydligt större del av de arbetsrelaterade attityderna än vad femfaktormodellen gör. De delar av testet som främst svarade för detta resultat är självförtroende och positivt grundattityd. Ökningen i förklarad varians var dramatisk. Nivån på validiteten är mycket hög, 0,51 0,67, i genomsnitt 0,59. Observera att detta är värden som korrigerats för taktiksvar både hos testvariablerna och kriterierna. För okorrigerade värden 10%-enheter högre förklarad varians Arbetsvilja kunde inte nämnvärt förklaras med FFM-dimensionerna, vilket också är viktigt att notera. Arbetsvilja har befunnits vara en viktig faktor bakom arbetsresultat Det går alltså att hitta viktiga dimensioner utöver FFM och dessa ger en kraftig ökning av validiteten mot arbetsmotivation och arbetsrelaterade attityder Varför blir det så mycket bättre resultat? FFM och många andra självrapportskalor handlar om beskrivning av en person, den egna eller andras. Det är bedömningar utifrån. De tillkommande variabler som i testet Big Five Plus 19

21 gett så lovande resultat bygger på bedömningar inifrån det handlar om känslor och inte om beskrivningar. I modern forskning finns det alltfler exempel på att emotioner är starka prognosfaktorer (Sjöberg, 2007a, in press-a). De resultat som här återgetts är exempel på den principen. Tester av personlighet kommer i framtiden sannolikt att handla mycket mera om emotionsmätning än vad de hittills gjort detta kommer att göra dem mycket mera effektiva. 20

22 Referenser Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. Bandura, A., & Locke, E. A. (2003). Negative self-efficacy and goal effects revisited. Journal of Applied Psychology, 88, Benson, M. J., & Campbell, J. P. (2007). To be, or not to be, linear: An expanded representation of personality and its relationship to leadership performance. International Journal of Selection and Assessment, 15, Block, J. (1995). A contrarian view of the five-factor approach to personality description. Psychological Bulletin, 117, Brown, S. P., Cron, W. L., & John W. Slocum, J. (1997). Effects of Goal-Directed Emotions on Salesperson Volitions, Behavior, and Performance: A Longitudinal Study. Journal of Marketing, 61, Burke, R. J. (2006). Why leaders fail: exploring the darkside International Journal of Manpower, 27, Cattell, R. B. (1948). Primary personality factors in the realm of objective tests. Journal of Personality, 16, Chapman, B. P., & Hayslip, B. (2005). Incremental Validity of a Measure of Emotional Intelligence. Journal of Personality Assessment, 85, Crowne, D. P., & Marlowe, D. (1960). A new scale of social desirability independent of psychopathology. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 24, Dudley, N. M., Orvis, K. A., Lebiecki, J. E., & Cortina, J. M. (2006). A Meta-Analytic Investigation of Conscientiousness in the Prediction of Job Performance: Examining the Intercorrelations and the Incremental Validity of Narrow Traits. Journal of Applied Psychology, 91, Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2005). Emotional intelligence and interpersonal skills. In R. D. Roberts & R. Schulze (Eds.), International handbook of emotional intelligence (pp ). Cambridge MA: Hogrefe. Goldberg, L. R., & Saucier, G. (1995). So what do you propose we use instead? A reply to Block. Psychological Bulletin, 117, Goleman, D. (1995). Emotional intelligence. New York: Bantam Books. Guilford, J. P. (1950). Creativity. American Psychologist, 5, Havaleschka, F. (1999). Personality and leadership: a benchmark study of success and failure Leadership and Organization Development Journal, 20, Hogan, R. (1994). Trouble at the top. Causes and consequences of managerial incompetence. Consulting Psychology Journal, 46, Hogan, R., & Hogan, J. (1997). Hogan Development Survey.: Hogan Assessment Systems. Judge, T. A., & Bono, J. E. (2001). Relationship of core self-evaluation traits - self esteem, generalized self-efficacy, locus of control, and emotional stability - with job satisfaction and performance: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 86, Judge, T. A., & Ilies, R. (2002). Relationship of personality to performance motivation: A meta-analytic review. Journal of Applied Psychology, 87, Kihlstrom, J. F., & Cantor, N. (2000). Social intelligence. In R. J. Sternberg (Ed.), Handbook of intelligence (pp ). Cambridge, UK: Cambridge University Press. Lyubomirsky, S., King, L., & Diener, E. (2005). The Benefits of Frequent Positive Affect: Does Happiness Lead to Success? Psychological Bulletin, 131,

23 Martin, B. A., Bowen, C. C., & Hunt, S. T. (2002). How effective are people at faking on personality questionnaires? Personality and Individual Differences, 32, McCrae, R. R., & Costa, P. T., Jr. (1987). Validation of the five-factor model of personality across instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, McHenry, J. J., Hough, L. M., Toquam, J. L., Hanson, M. A., & Ashworth, S. (1990). Project A validity results: The relationship between predictor and validity domains. Personnel Psychology, 43, McIlduff, E., & Coghlan, D. (2000). Reflections: Understanding and contending with passiveaggressive behaviour in teams and organizations. Journal of Managerial Psychology, 15, Meade, A. W. (2004). Psychometric problems and issues involved with creating and using ipsative measures for selection. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 77, Meyer, G. J., Finn, S. E., Eyde, L. D., Kay, G. G., Moreland, K. L., Dies, R. R., et al. (2001). Psychological testing and psychological assessment: A review of evidence and issues. American Psychologist, 56, Miller, G. A. (1956). The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information. Psychological Review, 63, Millon, T., Millon, C., Davis, R., & Grossman, S. (1997). Millon Clinical Multiaxial Inventory-III [Manual Second Edition]. Bloomington, MN: Pearson Assessments. Mischel, W. (1968). Personality and assessment. New York: Wiley. Mumford, M. D., Connelly, M. S., Helton, W. B., Strange, J. M., & Osburn, H. K. (2001). On the construct validity of integrity tests: Individual and situational factors as predictors of test performance. International Journal of Selection & Assessment, 9, Neilson, G. L., Pasternack, B. A., & Van Nuys, K. E. (2005). The PASSIVE-AGGRESSIVE Organization. Harvard Business Review, Ones, D. S., & Viswesvaran, C. (1998). The effects of social desirability and faking on personality and integrity assessment for personnel selection. Human Performance, 11, Paul, A. M. (2004). The cult of personality. How personality tests are leading us to miseducate our children, mismanage our companies, and misunderstanding ourselves. New York: Free Press. Rice, K. G., & Aldea, M. A. (2006). State Dependence and Trait Stability of Perfectionism: A Short-Term Longitudinal Study. Journal of Counseling Psychology, 53, Roberts, B. W., Kuncel, N. R., Shiner, R., Caspi, A., & Goldberg, L. R. (2007). The Power of Personality: The Comparative Validity of Personality Traits, Socioeconomic Status, and Cognitive Ability. Perspectives on Psychological Science, 2. Robertson, I. T., & Kinder, A. (1993). Personality and job competences: The criterion-related validity of some personality variables. Journal of Occupational & Organizational Psychology, 66, Saucier, G., & Goldberg, L. R. (1996). Evidence for the Big Five in analyses of familiar English personality adjectives. European Journal of Personality, 10, Saucier, G., Hampson, S. E., Goldberg, L. R., & Hampson, S. E. (2000). Cross-language studies of lexical personality factors. In Advances in personality psychology, Vol. 1. (pp. 1-36): Psychology Press: New York. Schmidt, F. L., & Hunter, J. E. (1998). The validity and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological Bulletin, 124,

24 Scratchley, L. S., & Hakstian, A. R. ( ). The measurement and prediction of managerial creativity. Creativity Research Journal, 13, Sewell, W. H., & Hauser, R. M. (1980). The Wisconsin longitudinal study of social and psychological factors in aspirations and achievements. Research in Sociology of Education and Socialization, 1, Sewell, W. H., & Hauser, R. M. (1992). The influence of The American Occupational Structure on the Wisconsin model. Contemporary Sociology, 21, Shalley, C. E., & Gilson, L. L. (2004). What leaders need to know: A review of social and contextual factors that can foster or hinder creativity. Leadership Quarterly, 15, Simonton, D. K. (1984). Genius, creativity, and leadership. Cambridge: Cambridge University Press. Sjöberg, L. (2005). Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka. (Leadership and personality: Testing ego-strength) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2005:7). Stockholm: Stockholm School of Economics. Sjöberg, L. (2007a). Emotions and risk perception. Risk Management: An International Journal, 9, Sjöberg, L. (2007b). Kreativitet och forskning. Under utarbetande. Sjöberg, L. (in press-a). Antagonism, trust and perceived risk. Risk Management: An International Journal. Sjöberg, L. (in press-b). Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka. (Leadership and personality: Testing ego-strength). Scandinavian Journal of Organizational Theory and Practice. Sjöberg, L., & Lind, F. (1994). Arbetsmotivation i en krisekonomi: En studie av prognosfaktorer. Stockholm: Studier i ekonomisk psykologi: 121. Handelshögskolan i Stockholm, Institutionen för ekonomisk psykologi. Sjöberg, L., Littorin, P., & Engelberg, E. (2005). Personality and emotional intelligence as factors in sales performance. Scandinavian Journal of Organizational Theory and Practice, 15, Stogdill, R. M. (1948). Personal factors associated with leadership; a survey of the literature. Journal of Psychology: Interdisciplinary and Applied, 25, Surowiecki, J. (2004). The Wisdom of Crowds: Why the Many Are Smarter Than the Few and How Collective Wisdom Shapes Business, Economies, Societies and Nations. New York: Doubleday. Weis, S., & Sűss, H.-M. (2007). Reviving the search for social intelligence - A multitraitmultimethod study of its structure and construct validity. Personality and Individual Differences, 42, Weisberg, R. W. (2006). Creativity. Understanding innovation in problem solving, science, invention, and the arts. New York: Wiley. Zaccaro, S. J. (2007). Trait-Based Perspectives of Leadership. American Psychologist, 62,

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Under tryckning, Psykologtidningen Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm Sammanfattning Skönmålning är ett stort problem vid användning av

Läs mer

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 UPP-testet: Kriterierelaterad validitet Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning Rapport 2010:7 1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Prognosförmågan hos psykologiska test

Prognosförmågan hos psykologiska test Prognosförmågan hos psykologiska test Lennart Sjöberg Seminarium på temat Har psykologiska tester något egentligt prognosvärde vid rekrytering och urval?" HRK, 6 oktober 2006 Syfte En snabb överblick av

Läs mer

Skönmålning på UPP hos chefskandidater

Skönmålning på UPP hos chefskandidater Skönmålning på UPP hos chefskandidater Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2010: 11 2010-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska

Läs mer

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 UPP-testet: tredje generationens personlighetstest Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Kandidatrapport Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 01-xxxx Testet påbörjades 01-xxxx 0: Normdata: Standard Ansvarig för testningen: Professor Lennart

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 UPP-testet: korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual 2011-11-28 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Förenklad rapport för demonstrationstestning Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Ansvarig för testningen: Professor Lennart Sjöberg Denna

Läs mer

Tester, jämställdhet och mångfald

Tester, jämställdhet och mångfald Tester, jämställdhet och mångfald Testdagen 2011 Sveriges HR-förening och STP Professor Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Kan psykologiska tester bidra till rättvis

Läs mer

Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning

Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning Lennart Sjöberg Rapport 2012:1 6 mars 2012 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges

Läs mer

WHITEPAPER SÅ HÄR JOBBAR DU SMART MED TESTER I REKRYTERINGSPROCESSEN

WHITEPAPER SÅ HÄR JOBBAR DU SMART MED TESTER I REKRYTERINGSPROCESSEN WHITEPAPER SÅ HÄR JOBBAR DU SMART MED TESTER I REKRYTERINGSPROCESSEN Att rekrytera rätt person är den bästa investeringen er organisation kan göra. Och tester är det bästa sättet att kvalitetssäkra en

Läs mer

Understanding Personal Potential: UPP-testet

Understanding Personal Potential: UPP-testet Understanding Personal Potential: UPP-testet Lennart Sjöberg Juni 2010 Psykologisk Metod AB www.psykologisk-metod.se Disposition Bakgrund och syfte Vad testet mäter Begreppsvalideringar Proxy-kriterier

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Konfidentiell testrapport Testutlåtande för TestID: xxxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Testet påbörjades 2013-xxxx 20:22 Normdata: Standard Ansvarig för testningen:

Läs mer

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång Lennart Sjöberg Rapport 2011:2 3 Augusti 2011 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund)

Läs mer

Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka

Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka Lennart Sjöberg 15 november 2005 Key words: ledarskap, personlighetstest, könsskillnader SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2005:7

Läs mer

PSYKOLOGISK METOD AB

PSYKOLOGISK METOD AB PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Lennart Sjöberg Rapport 2008:1 2008-11-28 Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB Sjöberg, L. (2008). Bortom

Läs mer

Mitt personliga ansvar - främsta antidoten mot besvärlighet

Mitt personliga ansvar - främsta antidoten mot besvärlighet Mitt personliga ansvar - främsta antidoten mot besvärlighet 1173 1174 Är goda relationer en slump? 1175 Personligt ansvar Socialt ansvar Integritet Konflikt Samarbete Självkärlek självrespekt Smärta Vara

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Seminarium vid FM HR-Centrum 2012-08-21 Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Syften Replikera tidigare resultat,

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest

Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7 Reviderad version 14

Läs mer

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Daniel de Colli D-uppsats i psykologi,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Supplement 2 Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Inledning Sedan BasIQ publicerades år 2000, har testet snabbt blivit ett av de mest använda begåvningstesten på den svenska arbetspsykologiska testmarknaden.

Läs mer

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6 UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie Rapport 2010:6 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

PSYKOLOGISK METOD AB

PSYKOLOGISK METOD AB PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Lennart Sjöberg Rapport 2008:1 2009-03-05 Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB Sjöberg, L. (2008). Bortom

Läs mer

Skönmålning i personlighetstest

Skönmålning i personlighetstest SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2012:2 Skönmålning i personlighetstest Lennart Sjöberg Reviderad Juni 2013 Stockholm School of Economics SSE Institute for Research Center for

Läs mer

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts

Läs mer

Olika typer av tester och deras bakgrund

Olika typer av tester och deras bakgrund Olika typer av tester och deras bakgrund Genom att känna till olika typer av tester och deras bakgrund vet du vad ett test mäter och vad som krävs av testpersonen. På så sätt blir du tryggare i din hantering

Läs mer

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna.

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Foto: Linnea Holm Efter omfattande forskningsarbete: UPP: Understanding Personal Potential,

Läs mer

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi ? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Bedömning & beslutsfattande Bedöma människor för att fatta beslut om att anställa, utbilda eller befordra VAD bedöma

Läs mer

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning

Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Presentation vid konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Stockholm 2016-12-15 Jan-Eric Gustafsson

Läs mer

Den första kategorin benämner vi Inställning till Arbetet och innehåller fem separata faktorer (deltest):

Den första kategorin benämner vi Inställning till Arbetet och innehåller fem separata faktorer (deltest): Psykometrika vetenskaplig bakgrund 2016-03-10 Vårt testpaket innefattar i nuläget sammantaget 18 deltest där varje deltest mäter en separat psykologisk faktor. Samtliga dessa har genom internationell och

Läs mer

Personlighetspsykologi - 7,5 hp - Kursplan

Personlighetspsykologi - 7,5 hp - Kursplan Sida 1 av 5 Personlighetspsykologi - 7,5 hp - Kursplan Ladokkod: PSYP04 Nivå: Avancerad nivå Ämnesgrupp: Psykologi (PS1) Ämne/områdeskod: Psykologi (PSA) Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området,

Läs mer

Kristoffer Ekman

Kristoffer Ekman Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se www.his.se/psc Positiv psykologi Välbefinnande Tillämpning Utfall/Resultat (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; PsychINFO, 2009) (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000)

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor.

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Business Case EQ-i Chefer, New Zeeland Telecom ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Källa: EI and Return on Investment: www.mhs.com 1 Business Case

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Lennart Sjöberg Rapport 2010:4

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Lennart Sjöberg Rapport 2010:4 Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar Lennart Sjöberg Rapport 2010:4 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

Ett test för dig som:

Ett test för dig som: Testet är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPAkriterierna. Ett test för dig som: behöver ett kompetensorienterat personlighetstest behöver att test med vetenskapligt

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning Making Projects Critical 2017 PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning #wetoo? Något för SPAK? Det goda projektarbetet Det goda projektledarskapet Den goda

Läs mer

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM Användarhandbok Lennart Sjöberg och Mona Nettelman Fjärde upplagan Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av

Läs mer

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Att motverka skolmisslyckanden

Att motverka skolmisslyckanden Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter

Läs mer

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015 Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender 20 maj 2015 Kort om Harvey Nash > Rekrytering > Interim > Second Opinion 2 Kort om mig > Ansvarar för Harvey Nashs Practice Finance & Legal > De senaste

Läs mer

Rapport 2010:8 2010-10-17

Rapport 2010:8 2010-10-17 Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri Lennart Sjöberg Rapport 2010:8 2010-10-17 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Lennart Sjöberg Charlotte Bäccman Björn Gustavsson FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för ledarskap och management Försvarshögskolan, Institutionen

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Lennart Sjöberg Gerhard Wolgers Serie F:39 Personlighetstestning vid antagning

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt.

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Att mäta personlighet att mäta Personlighet Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på

Läs mer

MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre

MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre MMC fokuserar En rapportserie från Medical Management Centre Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården Lennart Sjöberg, David Bergman, Caroline

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Lennart Sjöberg och Kristiina Möller. Rapport 2009:1

Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Lennart Sjöberg och Kristiina Möller. Rapport 2009:1 Sociala arbetsfunktioner och personlighet Lennart Sjöberg och Kristiina Möller Rapport 2009:1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar

Läs mer

10 november 13 januari 2011

10 november 13 januari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

Läs mer

Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan

Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan Katarina Norberg Centrum för skolledarutveckling Varför ett etiskt ledarskap? Dagens utmaningar

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Destruktivt ledarskap - Vad är det och vilka konsekvenser får det?

Destruktivt ledarskap - Vad är det och vilka konsekvenser får det? Destruktivt ledarskap - Vad är det och vilka konsekvenser får det? Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan Tidigare forskning visar hur Gott ledarskap har viss positiv effekt på underställdas motivation

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Thomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012

Thomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 TEIQue - SF 2017-01-04 Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 Innehållsförteckning 3 5 6 7 8 9 10 Introduktion TEIQue-hjulet Globalt resultat Välbefinnande Självkontroll Emotionalitet Social samverkan

Läs mer

Faktorstrukturen hos UPP-testet. Lennart Sjöberg Rapport 2010:5

Faktorstrukturen hos UPP-testet. Lennart Sjöberg Rapport 2010:5 Faktorstrukturen hos UPP-testet Lennart Sjöberg Rapport 2010:5 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2012 Delkursansvarig: Mats Najström Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema 12 november

Läs mer

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 Användarhandbok 2011-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +

Läs mer

Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri Lennart Sjöberg

Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri Lennart Sjöberg Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri Lennart Sjöberg Center for Risk Research and Center for Media and Economic Psychology Marketing and Strategy Department Stockholm School

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) 1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.

Läs mer

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering Per-Erik Ellström www.liu.se/helix The knowing doing gap Implementering, liksom lärande, handlar om hur vi kan överbrygga

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) l Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Totalpoängen blir 54.

Läs mer

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Lärande i utvecklingsarbete Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Vad kännetecknar ett framgångsrikt förändringsarbete? Ett viktigt kännetecken: Att gjorda insatser och genomförda aktiviteter (t ex utbildning)

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. Högskoleförordningen) Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Personlighet, värderingar, skönmålning: Utveckling av UPP-testet (UPP TM ) Lennart Sjöberg. Rapport 2014:1

Personlighet, värderingar, skönmålning: Utveckling av UPP-testet (UPP TM ) Lennart Sjöberg. Rapport 2014:1 Personlighet, värderingar, skönmålning: Utveckling av UPP-testet (UPP TM ) Lennart Sjöberg Rapport 2014:1 5 maj 2014 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund)

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Självmedkänsla att stärka uthållighet och effektivitet HfR-konferens, Djurönäset 9 november 2017

Självmedkänsla att stärka uthållighet och effektivitet HfR-konferens, Djurönäset 9 november 2017 Självmedkänsla att stärka uthållighet och effektivitet HfR-konferens, Djurönäset 9 november 2017 Ylva Elvin-Nowak fil dr i psykologi, leg. psykoterapeut SJÄLVFÖRTROENDE SJÄLVKÄNSLA SJÄLVBILD SJÄLVTILLIT

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer