Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius"

Transkript

1 Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius Lovisa Högstedt Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Juni 2011

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte var att identifiera brf Eskulapius (Riksbyggen) betydande miljöaspekter samt att ge förslag på hur det fortsatta miljöarbetet kan utvecklas genom att förbereda för ett miljölednings-system. För att bedöma föreningens miljöaspekter utfördes en miljöutredning. Föreningens tänkbara miljöaspekter kvantifierades, allvarligheten av miljöpåverkan beskrevs och lagar och andra krav vägdes in i bedömningen. Resultatet av utredningen var: Betydande miljöaspekter: - El- och värmeförbrukning - Upphandling av tjänster - Avfall - Kemikalier Icke betydande miljöaspekter: - Inköp av produkter - Vattenanvändining - Byggnadsmaterial - Transporter Miljöutredningen visade att Brf Eskulapius har en relativt låg miljöpåverkan för de miljöaspekter där jämförande nyckeltal identifierades för hushåll eller boarea. Mer kan ändå göras för att uppnå de nationella miljömålen och ytterligare bidra till en hållbar utveckling. Införandet av ett miljöledningssystem föreslogs för att ta tillvara de miljöambitioner som finns inom föreningen på ett mer strukturerat sätt. För att underlätta för ett införande utformades konkreta förslag på miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner som går i linje med de identifierade betydande miljöaspekterna. Förslag gavs även på vilka rutiner för det löpande miljöarbetet som bör finnas skriftligt dokumenterade samt en checklista för uppföljning av miljöarbetet. Komponenterna i miljöledningssystemet baserades på huvudprinciperna för miljödiplomering och ISO Summary The purpose of the thesis was to identify the significant environmental aspects of the housing cooperative Eskulapius and suggest how their continued environmental work can be developed by preparing for an environmental management scheme. An environmental investigation was conducted to estimate the environmental aspects of the cooperative. The possible aspects were quantified, environmental effects described and laws and other requirements were included in the evaluation. The result of the investigation was: Significant environmental aspects: - Electricity and heat - Procurement of services - Waste - Chemicals Non significant environmental aspects: - Purchase of products - Use of water - Construction material - Transports The investigation showed that Eskulapius have a relatively low environmental impact considering comparing key figures for households and living area. More can still be done to achieve the national environmental goals and further contribute to a sustainable development. Establishing an environmental scheme was suggested to take charge of the environmental ambitions within the cooperative in a more structured way. To facilitate an establishment of the scheme, a policy, goals and action plans were worked out in line with the identified significant environmental aspects. Also, suggestions were given on routines for the environmental work which should be documented and a check list for monitoring and evaluating the environmental work. The components of the scheme were based on the main principles of the standard ISO and the model for Environmental Diploma. 1

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 SUMMARY... 1 FÖRORD INLEDNING BEHOVET AV MILJÖARBETE SYFTE AVGRÄNSNINGAR METODIK MILJÖUTREDNING Verksamhetsbeskrivning Identifiering av miljöaspekter Bedömning av miljöaspekter MILJÖLEDNINGSSYSTEM RESULTAT VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Befintligt miljöarbete Olyckor och tillbud Lagar och andra krav MILJÖASPEKTER El- och värmeförbrukning Kemikalieanvändning och förvaring Inköp av produkter Upphandling av tjänster Transporter Miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial Vattenanvändning Avfall DISKUSSION BEDÖMNING AV MILJÖASPEKTER FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV MILJÖLEDNINGSSYSTEM Miljöpolicy Mål och handlingsplaner Förslag på rutiner Uppföljning VAD KRÄVS FÖR ETT LYCKAT MILJÖARBETE? ANDRA FÖRENINGARS MILJÖARBETE SLUTSATSER REFERENSLISTA...30 BILAGA A, LAGLISTA...32 BILAGA B, KEMIKALIELISTA...41 BILAGA C, MILJÖPOLICY...46 BILAGA D, MILJÖMÅL OCH HANDLINGSPLANER...47 BILAGA E, CHECKLISTA FÖR UPPFÖLJNING

4 Förord Denna utredning är en examensuppsats på kandidatnivå inom det miljövetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet. Uppsatsen riktas främst till styrelse och medlemmar i Brf Eskulapius men även till andra bostadsrättsföreningar som vill organisera sitt miljöarbete. Erik Florberger, sittande i styrelsen 2011, har agerat extern handledare och kontaktperson från Brf Eskulapius. g vill tacka mina handledare Åke Larsson (Göteborgs universitet) och Erik Florberger (brf Eskulapius) för deras engagemang. g vill även tacka Göran Dave, kursansvarig för examenskurser, för synpukter och ett givande upplägg av kursen. Även tack till styrelsen i brf Eskulapius som har hjälpt till att ta fram data och uppskattningar och gett mig tillträde till alla utrymmen och dokument. 3

5 1. Inledning 1.1 Behovet av miljöarbete I svensk lagstiftning har verksamheter ett relativt tydligt miljöansvar genom krav på egenkontroll och tillsyn. Enligt hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken (MB) har alla, även privatpersoner, skyldighet att följa vissa miljöprinciper, t ex kunskapskravet och hushållningsprincipen för att uppfylla miljöbalkens syfte, dvs uppnå en hållbar utveckling. Ingen särskild kontroll av detta genomförs, vilket inte heller skulle vara praktiskt möjligt, och därför ligger ansvaret på individer att vilja och kunna följa miljölagstiftningen. Sveriges riksdag har dessutom fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål (Miljömålsportalen, 2010a). För att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, såsom Giftri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö, krävs att boendesektorn inkluderas i miljöarbetet (Persson, 2009). Delmål 6 för God bebyggd miljö innebär att energianvändningen i bostäder per uppvärmd m 2 bör minskas med 20% till 2020 och 50% till 2050 jämfört med Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen vara brutet och andelen förnybar energi öka kontinuerligt (Miljömålsportalen, 2010b). Om alla flerbostadshus införde optimering av energianvändningen för el, värme och ventilation, fick ökad medvetenhet kring avfallsproblematik och tillämpade hållbara inköp och upphandlingar skulle möjligheterna att nå miljömålen öka väsentligt. Vem som har ansvaret för att miljömålen uppfylls och för att bekosta miljöinvesteringar är inte helt tydligt. Visserligen finns statliga styrmedel såsom skatt på energi, kommunal energirådgivning, informationsinsatser (Persson, 2009) men det är förståeligt att privata aktörer troligtvis bara genomför de miljöåtgärder som kan löna sig, antingen genom lägre kostnader eller högre intäkter. Många företag har byggt upp miljöledningssystem för att arbeta med miljöfrågor på ett systematiskt och strukturerat sätt, exempelvis för att uppfylla kraven på egenkontroll. I hemmen däremot saknas ofta kunskap, tid och/eller vilja trots att deras samlade miljöpåverkan kan vara stor även där genom exempelvis energiförbrukning (el, värme, ventilation) och genererande av stora mängder avfall. Även om det förefaller vara ovanligt att bostadsrättsföreningar genomför miljöutredningar eller inför miljöledningssystem kan det vara extra motiverat just för att förenkla för de boende att minska sin miljöpåverkan Bostadsrättsföreningen (Brf) Eskulapius består av 10 sammanbyggda landshövdingehus i Majorna i centrala Göteborg. Huset byggdes vid det föregående sekelskiftet men förföll så mycket under 70- och 80-talet att huset behövdes totalrenoveras I föreningen finns idag 99 lägenheter, 3 lokaler för affärsverksamhet och en lokal speciellt utformad för dagis- och förskoleverksamhet (Brf Eskulapius, 2011a). Byggnaden är medlemmar i Riksbyggen men ägs av föreningen i vilken alla boende är medlemmar. Styrelsen i föreningen ansvarar för att underhåll, reparationer och skötsel av byggnaderna sker på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. De sköter alla upphandlingar av tjänster, inköp och system för uppvärmning och ventilation. Styrelsens beslut har ibland stor inverkan på föreningens totala miljöpåverkan, exempelvis vid val av värme- och ventilationssystem eller avfallshantering. Styrelsen i Brf Eskulapius är medveten om sitt miljöansvar och sin möjlighet att minska föreningens miljöpåverkan. Exempelvis utgör värme i genomsnitt nästan 80% av den totala energiförbrukningen i bostäder (Energimyndigheten, 2011). Styrelsen har länge velat kartlägga föreningens miljöpåverkan men har inte haft tillräckligt med tid och kunskap. I styrelsen finns redan ett miljöengagemang. Exempelvis har alla fläktar i ventilationssystemet 4

6 byts ut till tryckstyrda fläktar som både är mer energisnåla och bevarar värmen i lägenheterna. Nyligen energideklarerades byggnaderna och energieffektiviserande åtgärder lämpliga för fastigheten föreslogs. Den viktigaste åtgärden är att värmeanläggningen optimeras, men ytterligare två åtgärder finns på förslag. Avfallshanteringen har diskuterats och planer har gjorts för att kunna underlätta återvinning för de boende. Individuell mätning av vattenförbrukningen har också undersökts men förkastats på grund av för hög kostnad. Däremot saknar Brf Eskulapius mål, skriftliga instruktioner och rutiner för att effektivisera och följa upp miljöarbetet. Det finns inte heller någon kartläggning av vad som är föreningens betydande miljöpåverkan eller vilken prioritering av miljöfrågor som bör göras (Erik Florberger, muntligt). Ett sätt att hantera detta är att göra en miljöutredning och bygga upp ett miljöledningssystem. En miljöutredning innebär en kartläggning av vilken miljöpåverkan verksamheten har idag, vilka aktiviteter som ger en betydande miljöpåverkan och på vilka områden insatser bör fokuseras. Ett miljöledningssystem innebär att verksamheten bygger vidare på den informationen och organiserar hur det framtida miljöarbetet ska utföras. Detta kan göras enligt metodiken Plan-Do-Check-Act (Brorson och Almgren, 2007), se figur 1. Act: Ledningen utvärderar hur miljöledningssystemet fungerar, vilka justeringar som behövs och vilka nya mål som ska sättas. A P Plan: Identifiera verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan och bygg upp policy och miljömål kring dessa. Check: Resultaten av miljöarbetet övervakas och uppfyllnad av målen redovisas. Figur 1: Huvudmomenten i ett miljöledningssystem. C D Do: Policy och mål översätts i praktik genom att instruktioner tas fram och ansvar fördelas. Grundbultarna är att alla berörda inom verksamheten är medvetna om miljöarbetet och dess mål och att det finns tydliga rutiner och en fastställd ansvarsfördelning (Brorson och Almgren, 2007). Genom att skapa grunden (plan och do) och framtida verktyg (check och act) för ett miljöledningssystem kan miljöambitionerna hos Brf Eskulapius tas tillvara på ett strukturellt sätt och de boendes bidrag till ett gemensamt miljöarbete underlättas. 1.2 Syfte Arbetets syfte är: att göra en miljöutredning för bostadsrättsföreningen Eskulapius för att identifiera verksamhetens betydande miljöaspekter att förbereda för ett miljöledningssystem som bygger på kriterierna för miljödiplomering (en förenklad variant av ISO 14001). Rapporten vänder sig framförallt till styrelsen och de boende i Brf Eskulapius och ska vara lätthanterlig och tydlig. 5

7 1.3 Avgränsningar Utredningen gäller de aspekter som bostadsrättsföreningen Eskulapius kan påverka. Det är framförallt underhåll av byggnaderna, skötsel av gemensamma utrymmen och system för uppvärmning, ventilation och avfall. Bostadsrättsinnehavarnas eller hyresgästernas individuella miljöpåverkan ingår inte i utredningen men de berörs naturligtvis av och medverkar i föreningens gemensamma miljöarbete. Kvarteret består av 11 sammanhängande byggnader. Av dessa ingår 10 byggnader och alla innergårdar i brf Eskulapius. Den elfte byggnaden (den vita byggnaden på bild 1) byggdes senare och tillhör Brf Lotsgatan. Denna förening och tillhörande byggnad ingår inte i utredningen. Bild 1: Kvarter Eskulapius ovanifrån. De röda byggnaderna tillhör Brf Eskulapius, den vita byggnaden i Brf Lotsgatan (bild: Eniro). Målet med uppsatsen är inte att Brf Eskulapius ska bli miljödiplomerade eftersom kostnaderna är för stora för föreningen i nuläget. Därför kommer en extern revision (som kan ge den formella diplomeringen) inte att göras. 2. Metodik Genomförandet av miljöutredningen samt innehåll och omfattning för ett miljöledningssystem baserades i det inledandet skedet på litteraturstudier. Framförallt användes litteratur publicerad efter 2004, eftersom en ny version av ISO publicerades Det första steget var att gå igenom vilken litteratur som är lämplig och vad som har använts i tidigare miljöutredningar. Därefter gjordes en lämplig disposition för rapporten. Andra stöd har varit tidigare examensarbeten med miljöutredningar, hur andra bostadsrättsföreningar arbetat med miljöfrågor och vad som eftersfrågas av styrelsen i Brf Eskulapius. 2.1 Miljöutredning Verksamhetsbeskrivning Det är en förutsättning att känna till verksamheten vid starten av en miljöutredning eftersom den bestämmer vad utredningen skall omfatta (Zackrisson et al, 2002). En ingående verksamhetsbeskrivning gjordes därför för att ta reda på: verksamhetens tjänster och eventuella volymer vilket miljöarbete som bedrivs i nuläget vilka lagar och andra krav inom miljöområdet som är tillämpliga på verksamheten olyckor och tillbud som har eller skulle kunna ha gett negativ påverkan på miljön hur organisationen ser ut i verksamheten Information inhämtades via föreningens hemsida, protokoll från styrelsemöten, kontakt med styrelsen samt från lagar och förordningar på miljöområdet Identifiering av miljöaspekter Inför uppstarten av miljöutredningen identifierades de miljöaspekter som antogs vara mest relevanta för verksamheten. Under arbetets gång kontrollerades listan kontinuerligt men inga 6

8 ytterligare tillägg behövdes. Grundat på verksamhetsbeskrivningen och litteraturstudier (Brorson och Almgren, 2007, Zackrisson et al, 2002) bedömdes följande miljöaspekter som relevanta: Energiförbrukning (värme, el för ventilation, maskiner, belysning) Upphandling av tjänster för underhåll och reparationer Avfall Inköp (av inventarier, maskiner, kontorsmaterial) Kemikalier för städ och underhåll av gårdar och fasader Transporter Byggnadsmaterial (eventuellt innehåll av asbest eller radon) Vattenförbrukning För att bedöma omfattningen av och kvantifiera miljöaspekterna samlades data in framförallt genom : Skriftliga dokument, t ex föreningens fakturor, årsredovisning, mötesprotokoll Rundvandring i byggnaden, vind, förråd, tvättstugor och gårdar Muntliga kontakter med styrelsen, representanter för Riksbyggen och leverantörer Bedömning av miljöaspekter Nästa steg var att bedöma vilka av verksamhetens miljöaspekter som är betydande. Vad som är betydande är ett relativt begrepp och definieras inte i absoluta utsläppsmängder eller gränsvärden (Brorson och Almgren, 2007). En processindustri har t ex en mycket högre förbrukning av kemikalier och energi jämfört med en bostadsrättsförening men de kan ändå vara betydande miljöaspekter för båda verksamheterna. Det finns ingen standardiserad metodik för bedömningen (ISO 14001:2004) och olika företag använder olika metoder. Viktiga förutsättningar är att en inventering av samtliga miljöfrågor är gjord och att ett relevant urval görs. Urvalet bör ta hänsyn till miljöföhållanden och miljöpåverkan (t ex omfattningen, varaktigheten och allvarlighetsgraden), lagkrav och synpunkter från interna och externa intressenter (Brorson och Almgren, 2007) I denna utredning baserades urvalet på: Omfattning: Mått på hur stor del av verksamheten som bedöms ge upphov till aspekten samt i vilken mängd aspekten uppstår. Allvarlighet: Graden av positiv eller negativ miljöpåverkan som uppstår till följd av aspekten Lagar och andra krav: Förutom lagkrav och nationella miljömål även krav och synpunkter från t ex boende eller styrelsen För varje miljöaspekt bedömdes var och en av dessa faktorer enligt följande skala: 4 = Stor omfattning/påverkan 3 = Viss omfattning/påverkan 2 = Liten omfattning/påverkan 1 = Obetydlig omfattning/påverkan För varje miljöaspekt adderades siffrorna för de olika faktorerna och summan indikerade om aspekten var betydande eller ej. Gränsen för vad som är en betydande miljöaspekt sattes vid 8 poäng. 7

9 2.2 Miljöledningssystem Miljöutredningen och identifieringen av de betydande miljöaspekterna utgjorde grunden för miljöledningssystemet. Det första steget var att sammanfatta miljöambitionerna i en miljöpolicy. En miljöpolicy ska enligt ISO och Miljödiplomering: Vara relevant i förhållande till verksamhetens aktiviteter Innehålla åtagande om ständig förbättring, förebyggande av förorening och att följa aktuell miljölagstiftning.. Utgöra grunden för miljömålen Fastställas av högsta ledningen, dokumenteras och vara tillgänglig för allmänheten Kommuniceras till alla inom organisationen Det andra steget var att fastställa en miljöplan, innehållande övergripande och detaljerade mål och tillhörande handlingsplaner. De övergripande målen är mer strategiska och långsiktiga, t ex 3-5 år, medan de detaljerade målen är kortsiktiga delmoment på vägen dit. Handlingsplanerna konkretiserar vem som gör vad och när det ska vara utfört (Brorson och Almgren, 2007). Miljömålen ska vara: Relevanta, dvs återkoppla till policyn och de betydande miljöaspekterna Mätbara Tidssatta Tydliga Rimliga att uppnå men ändå vara en utmaning Styrelsens medverkan och granskning var i detta steg viktig för att miljöledningssystemet skulle läggas på rätt ambitionsnivå och bli realistiskt och genomförbart (Brorson och Almgren, 2007). Det var även viktigt att fokus lades på vad som är praktiskt möjligt med tanke på tid och ekonomiska resurser. För att styrelsen skulle förstå vad de tog ställning till hölls en presentation av resultaten av miljöutredningen samt förslag till policy, mål och handlingsplaner. Omsättning av policy och mål till praktik ligger på styrelsens ansvar. För att underlätta omsättningen utarbetades förslag på vilka rutiner som bör dokumenteras och en checklista för regelbunden uppföljning av miljöarbetet. Ett möte med styrelsen genomfördes där förslagen diskuterades och kompletterades. Policy och mål omsätts i praktik genom att: Identifiera vilka rutiner som behövs för att uppfylla målen och införa skriftliga rutiner för t ex inköp och uppföljning av mål Regelbundet övervaka och mäta det som kan ha betydande miljöpåverkan. Ha en strategi för hur miljöarbetet och uppfyllande av mål ska kommuniceras internt och externt, exempelvis hur medlemmar ska informeras. Styrelsen utser en miljöansvarig med mandat att utföra sina uppgifter och fördela ansvar. 8

10 När miljöledningssystemet är fastställt är det styrelsen för föreningen som skall ansvara för uppföljning (check) och förbättring (act). Det innebär framförallt: Dokumentering av miljöledningssystemet: Förutom att policy, mål och rutiner ska finnas skriftligt bör även uppföljningar av mål, mätningar, avvikelser och eventuella klagomål dokumenteras på ett systematiskt sätt så att miljöarbetet lätt kan underhållas. Det gör det lättare att komma fram till vad som blev gjort och vad som inte gick som planerat. Dokumentationen kan exempelvis sammanställas i ett kortfattat och överskådligt register i pärm eller i digital form. Uppföljning: Målen ska följas upp regelbundet och verksamhetens miljöprestanda mätas, övervakas och utvärderas. Om handlingsplanen inte följs ska anledningen utvärderas och eventuella ändringar göras i mål och rutiner. Ständiga förbättringar: Det ska utlovas i policy och behövs för att miljöarbete ska vara kontinuerligt. Genom att uppdatera miljöutredningen och bedömningen av miljöaspekter regelbundet kan andra betydande miljöaspekter identifieras. Det kan bero på att verksamheten har förändrats eller att målen har uppfyllts. Då är det dags att anta nya mål och modifiera rutiner till dessa. Styrelsens genomgång: Utvärdera om miljöledningssystemet fungerat som tänkt eller om det behöver modifieras, förenklas eller utökas. För att göra det uppföljande och förbättrande arbetet lättare för styrelsen kan olika checklistor användas. Standardchecklistan för miljödiplomering användes som mall och justerades för att passa verksamheten. 3. Resultat 3.1 Verksamhetsbeskrivning Kvarteret Eskulapius byggdes vid det föregående sekelskiftet (ca ). En totalrenovering genomfördes 1989 och byggnadernas lägenheter omvandlades till bostadsrätter. Bostadsrättsföreningen Eskulapius bildades. Alla byggnaderna är landshövdinghus med bottenvåningen byggd av sten och de två övre våningarna byggda i trä (se bild 2). Kvarteret ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg och i föreningen ingår 99 lägenheter, 4 gårdar, 4 lokaler för uthyrning (3 för affärsverksamheter och 1 för dagis/förskola). I nuläget bedrivs en pizzeria, en frisörsalong, Hörnans minilivs och Bild 2: Alla byggnaderna i föreningen är landshövdinghus med en bottenvåning av sten och två våningar i trä (källa: Eniro). Bakgårdens förskola i lokalerna. Boendeytan är totalt m 2 och lokalytan är totalt 548 m 2 (Moström et al., 2010). 9

11 Bostadsrättsföreningens verksamhet är framförallt förvaltning av byggnaderna. Det innebär att ha en underhållsplan på lång sikt (10-20 år) för fasad, trappuppgångar, tvättutrymmen, ventilation och andra gemensamma utrymmen. Löpande ansvar är exempelvis avfallshantering, värme och ventilation, stammar och rör och gårdar. Även oplanerade reparationer ingår i ansvaret. I praktiken innebär det att föreningens styrelse hanterar upphandlingar inför större och mindre underhåll, redovisar underhåll och ekonomi för Riksbyggen och organiserar gårdsdagar. Totalrenoveringen 1989 utfördes av Riksbyggen. Idag äger föreningen byggnaderna men förvaltningsarbetet underlättas genom tre avtal med Riksbyggen: - Ekonomiskt avtal som innebär att Riksbyggen sköter föreningens ekonomi. - Fastighetsskötsel, där bl a gräsklippning och tömning av papperskorgar på gården ingår. Representanter från Riksbyggen sitter med i styrelsen. - Teknisk förvaltning - Energiövervakning (Riksbyggen, 2011) Riksbyggen är miljöcertifierade enligt ISO och tillhandahåller miljötjänster, exempelvis energiövervakning, energiutredningar, energisparande åtgärder och förmedling av miljömärkt vattenkraft. Styrelsen använder sig ofta av sina kontaktpersoner och tjänster från Riksbyggen, framförallt för råd eller offerter vid upphandlingar, behov av underhåll och utformning av underhållsplan (Erik Florberger, muntligt) Organisation Bostadsrättsföreningen representeras av en styrelse med regelbundna omval. En gång om året presenteras kandidater som föreningens medlemmar kan rösta på. För att få ett smidigt löpande arbete byts aldrig hela styrelsen ut på en gång. I styrelsen sitter för tillfället 9 personer från föreningen och 2 representanter från Riksbyggen. Antalet ledamöter kan variera men de poster som alltid finns är: - Ordförande och vice ordförande - Sekreterare - Övrig ledamot (antalet varierar) - Representant från Riksbyggen Styrelsen har ansvar för och full bestämmanderätt över inköp och underhållsplan men i vissa avtal med Riksbyggen måste föreningen hålla sig till avtalade leverantörer. De har inte direkt tillgång till föreningens tillgångar eftersom fakturor alltid måste gå via Riksbyggens ekonom (Erik Florberger, muntligt). Styrelsen har regelbundna möten, ca 1 gång per månad, då verksamheten diskuteras, arbetsfördelning sker och eventuella beslut tas. Föreningen har en hemsida, eskulapius.se, där beslut och annan information förmedlas och felanmälningar kan göras Befintligt miljöarbete Energiförbrukning I januari 2010 byttes de 7 fläktarna i ventilationssystemet ut. De nya fläktarna är tryckstyrda för att inte släppa ut onödigt mycket varmluft från lägenheterna. De kräver dessutom betydligt 10

12 mindre el än de tidigare fläktarna. Samma år byttes även radiatorpumpen ut till en mer energisnål variant. Dessa båda åtgärder har synts tydligt i statistiken över elförbrukning. Föreningens värmepumpar lagades och startades upp på nytt år 2009 efter ett driftstopp på 2 år. Anledningen till stoppet var delvis Göteborgs Energis orimligt höga kostnaderna för värmepumpar. Brf Eskulapius har ett avtal om energiövervakning med Riksbyggen. I det ingår att Riksbyggen med hjälp av avlästa mätarställningar ska sammanställa och redovisa statistik för värme-, el- och vattenförbrukning en gång per kvartal. En energideklaration av byggnaderna utfördes i december 2008 med en utredning av både energiförbrukning och vilka energieffektiviserande åtgärder som passar för byggnaden. Tre åtgärder föreslogs; finjustering av värmeanläggningen, installation av snålspolande armatur och byte till lågenergilampor. Till dessa förslag gjordes kalkyler över energi- och kostnadsbesparingar, minskat koldioxidutsläpp, kostnad för införande och återbetalningstid (Nilsson, 2008). Centrala styr- och övervakningsrutiner används för drift av värme och ventilation. År 2009 byttes ventilationsfläktarna ut, vilket minskade elförbrukningen tydligt (se tabell 2). Dagtemperaturen är inställd på 21 C, nattemperaturen på 18 C och varmvatten på minst 52 C. Inom fastigheten används 3-glas i majoriteten (92%) av fönsterna vilket isolerar bättre än 2-glasfönster (Brf Eskulapius, 2010). Lågenergilampor och lysrör används i viss utsträckning. I december 2010 tog styrelsen beslut om att på prov sänka värmen med en grad i lägenheterna och avvakta om och hur de boende reagerade. Det blev orimligt kallt i några lägenheter och värmen höjdes igen. För att identifiera problemen utfördes en utredning med värmekamera. Utredningen visade på stora värmeläckage vid golv och väggar. Det berodde troligen på att luftspalterna i isoleringen tog in för mycket kalluft vid temperatursänkningen. Brf Eskulapius har en hemsida där de boende enkelt kan göra felanmälningar och kommentera bl a värmen i lägenheterna. Detta är ett bra verktyg för att kommunicera eventuella tillbud eller problem. Även information om hur energibesparingar kan göras finns på hemsidan, exempelvis vad de boende kan göra för att minska fjärrvärmekostnaderna. Avfall Uppsamlingskärl finns för tidningar (Renova), wellpapp (IL Recycling), och lysrör. Övrigt brännbart avfall slängs i sopnedkast till sopsugen eller kärl för blandat avfall. Sopsugen ägs och används gemensamt av 7 fastigheter genom en samfällighet. Allt avfall från fastigheterna samlas i en container och hämtas av Renova. Samfälligheten ansvarar för underhåll och skötsel av utrustning för sopsugsanläggningen. Eskulapius andel i samfälligheten ligger runt 10% (Hängmattan sopsug samfällighetsförening, 2008). Kostnaden år 2010 för Eskulapius för sopsugsanläggningen var ca kr (Peter Moström, muntligt). En kommunal återvinningsstation finns vid ICA-butiken, ca 250 m från fastigheten (Brf Eskulapius, 2011b). Ragn-Sells AB har besökt fastigheten och tillsammans med styrelsen utrett möjligheter och utrymme för utökad avfallssortering. Styrelsen har fattat beslut om att utöka återvinningen och planer finns på att ta bort sopkärlen för blandat avfall (de används framförallt av affärsverksamheterna) och eventuellt ta bort sopsugen i ett senare steg. De avfallskategorier som Ragn-Sells har lämnat offert på är insamling av wellpapp, pappersförpackningar, tidningar, metall, färgat och ofärgat glas samt hårdplast. Styrelsen har även diskuterat insamling av batteri. På föreningsdagarna (ca 2 gånger/år) erbjuder styrelsen borttransport av grovsopor. 11

13 För tillfället omförhandlas kontrakten med hyresgästerna (affärsverksamheterna) för att se över villkoren kring avfallshantering och värmekostnader. Ett förslag är att ha separarerad avfallshantering för affärsverksamheterna. Övrigt Styrelsen har utrett möjligheten att mäta vattenförbrukningen individuellt för varje lägenhet. Riksbyggen hade ett pilotprojekt för att mäta vattenförbrukningen och intresseanmälan lämnades in. Det visade sig att det var mycket kostnadskrävande ( kr + moms) eftersom varje lägenhet behöver 1-2 mätare. Åtgärden har därför inte genomförts eftersom de resurserna kan användas till andra mer kostnadseffektiva åtgärder. Flertalet av de kemikalier som används ofta är miljömärkta, i synnerhet städkemikalier Olyckor och tillbud Två lägenheter har fått stopp i avloppet vilket har orsakat vattenskador i lägenheterna nedanför. Det kan ha berott på att det har stått tomt eller att ledningar och stammar inte har blivit spolade på minst 20 år. Ragn-Sells har lämnat en offert för stamspolning vilket kan minska risken för akutstopp och läckage av avloppsvatten i lägenheterna. Det har även inträffat en översvämmning i föreningslokalen sedan avloppspumpen frös och det dessutom började regna. Vattenskadorna har varit mycket kostsamma för föreningen och stamspolningar diskuteras (Erik Florberger, muntligt). En summer har installerats i trapphuset för att varna vid pumpfel och medlemmarna har uppmanats att larma om den låter. Värmepumpsanläggningen fungerade dåligt år Orsaken var att en värmepump havererade och att skador uppkom då grannfastigheten byggdes om. Vid ombyggnaden orsakade entreprenören att elektroniken i anläggningen översvämmades och att systemkopplingen ändrades av misstag. Riksbyggen har samtidigt brustit i uppmärksamhet vid rapportering av energistatistik. Problemen orsakade att värmempumparna inte kunde gå i full drift under en period. För att undvika framtida problem har Riksbyggen förbättrat sin larmhantering med ytterligare funktioner för kontroll och larm vid avbruten kommunikation. Avtalen med Riksbyggen om fastighetsskötsel och teknisk förvaltning har periodvis fungerat dåligt (Erik Florberger, muntligt). Det har berott på att samordningen och kommunikationen inom Riksbyggen inte har fungerat tillfredställande. Sedan ombyggnaden 1989 har en lägenhetsbrand inträffat. Brandrisk föreligger om det förvaras brännbara föremål i trappuppgångar eller lättantändliga ämnen i vindsförråd. För att förhindra det har stadgar satts upp och de boende informerats. Sommaren 2010 ansågs för mycket skräp finnas på vindarna och en rensning gjordes. Under hösten inkom kommentarer på att det fortfarande fanns skräp kvar och styrelsen beslutade att hyra en container vid varje gårdsdag för fortsatt utrensning Lagar och andra krav Bostadsrättsföreningen driver inte sådan verksamhet som behöver ett tillstånd eller en anmälan enligt Miljöbalken. Enligt den kommunala detaljplanen ska området användas för bostäder och det finns inte några skyddsområden i den direkta närheten som kan komma i konflikt med verksamheten. De lagkrav inom miljöområdet som är relevanta för Eskulapius finns i: Miljöbalken och tillhörande förordningar 12

14 Plan- och bygglagen Lagen om skydd mot olyckor Lagen om brandfarliga och explosiva varor Andra icke-juridiska krav kan komma från de boende, en framtida miljöpolicy samt de nationella och kommunala miljömålen. För alla miljöledningssystem är det ett villkor att gällande miljölagstiftning måste följas. För att säkerställa detta ska det finnas en förteckning över relevanta lagar och hur de efterlevs. En detaljerad förteckning över vilka krav som gäller för Eskulapius, var de återfinns och hur verksamheten uppfyller dem finns i bilaga A. Alla blåmarkerade författningar är länkade till där paragraferna går att läsa i sin helhet. De åtgärder som bör göras för att säkerställa att miljölagstiftningen följs sammanfattas i tabell 1. Tabell 1: Åtgärder som krävs för att följa miljölagstiftningen. Krav Avvikelse Åtgärd Verksamheten ska undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. För farligt avfall som uppkommer ska journal föras över mängd, slag och mottagande anläggning och bevaras i minst 5 år. En förpackning som innehåller en farlig kemisk produkt ska märkas med ämnets kemiska namn, farosymboler med farobeteckningar, riskfraser, och skyddsfraser. På arbetsställen ska förteckning och säkerhetsdatablad finnas för kemikalier Användningsförbud råder för CFC (R12). Undantag görs för befintliga kylskåp med en köldmedelsmängd av 900 g eller mindre och som var i bruk 1 januari 2005 som får fortsätta användas förutsatt att den brukas på samma plats. Flertalet kemikalier kan troligen ersättas med mer miljövänliga alternativ. Ingen journal förs. I vaktmästarförrådet och cykelverksatden finns flera omärkta behållare med lösningsmedel. Ingen förteckning eller säkerhetsdatablad finns. 210g freoner (CFC, märkning R12) används som köldmedium i kylen/frysen i föreningslokalen. Upprätta en inköpsrutin för kemikalier som tar hänsyn till miljövänlighet. Journal med instruktioner för ifyllande placeras i styrelserummet eller i det förråd där farligt avfall förvaras. Alternativt sparas fraktsedalar eller kvitton från hämtning av det farliga avfallet. Sätta upp en skylt i varje förråd/verksatd för hur behållare ska märkas. I verkstäder, gårdsförråd och städförråd görs en förteckning med tillhörande säkerhetsdatablad över kemikalierna i utrymmet. Behöver inte åtgärdas nu tack vare undantaget men viktigt att känna till användningsförbudet. 3.2 Miljöaspekter Enligt ISO innebär miljöaspekter de aktiviteter, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön. För att bedöma verksamhetens miljöpåverkan i nuläget behövs för varje miljöaspekt: - Ett mått på kvantiteten, t ex hur mycket verksamheten förbrukar av el, fjärrvärme, kemikalier mm. - Vilken miljöpåverkan det ger, dvs vilken förändring i miljön aspekten orsakar 13

15 Det är även önskvärt att redovisa jämförande nyckeltal (exempelvis genomsnittlig värme- och vattenförbrukning för hushåll) för att bedöma vad som är en stor eller liten omfattning. Det är dock inte avgörande eftersom det inte kan identifieras för alla aspekter. Bedömningen ger framförallt underlag för priortering av miljöaspekter och den utgångsnivå som framtida förbättringar mäts utifrån El- och värmeförbrukning Den el som föreningen betalar förbrukas framförallt genom ventilation av lägenheter och andra lokaler, tvättstugor och belysning i gemensamma utrymmen. All värmeförbrukning, även hushållens, betalas av föreningen. Byggnaderna energideklarerades i december 2008 och den totala energiförbrukningen beräknades då till 136 kwh/m 2 och år varav el är 15 kwh/m 2. Enligt deklarationen förbrukar liknande hus kwh/m 2 och år och nya hus 110 kwh/m 2. Riksbyggens statistik för visar högre siffror än så för alla tre åren, se tabell 2 och figur 2, men är då utslagen endast på boende- och affärsytan (7002 m 2 ). Den tydliga minskningen av elförbrukningen beror troligen på bytet av fläktar i ventilationssystemet och bör i så fall ligga kvar på den lägre nivån. Ökningen av fjärrvärmeförbrukningen kan bero på de kalla vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Riksbyggen har klimatkorrigerat värmeförbrukningen (som exempelvis tar hänsyn till hur kall vintern har varit) och då visar siffrorna istället på en sjunkande trend men den korrigeringen redovisas inte här. Tabell 2: Statistik för den verkliga förbrukningen År El 162 MWh 159 MWh 116 MWh 23 kwh/m 2 23 kwh/m 2 17 kwh/m 2 Fjärrvärme 1010 MWh 1069 MWh 1148 MWh 144 kwh/m kwh/m kwh/m 2 El (kwh/sqm) Fjärrvärme (kwh/sqm) Figur 2: Årliga förändringar av verksamhetens el- och fjärrvärmeförbrukning Miljöpåverkan Riksbyggen upphandlar el gemensamt för alla medlemmar. Det nuvarande avtalet är bundet till Luleå Energi på tre år med start januari All el som köps in enligt avtalet är miljöcertifierad enligt ISO och ursprungsmärkt vattenkraft från Lule älv (Riksbyggen, 2009, Luleå Energi, 2011). Vattenkraft orsakar betydligt lägre luftföroreningar än förbränning av fossila bränslen. Däremot påverkas fisk- och växtlivet negativt i det utbyggda vattendraget. 14

16 (Levandevatten.info, 2010, Vattenfall, 2011). Även landskapsupplevelsen kan försämras, exempelvis som vid kraftverken i Stora Sjöfallets nationalpark som ingår i Lule älvs avrinningsområde (Naturvårdsverket, 2011c, Wikipedia, 2011a,b). Fjärrvärme styrs ej genom upphandling av Riksbyggen utan levereras av Göteborg Energi. Vatten värms upp av spillvärme från industrier, förbränning av sopor, förbränning av biobränsle och vid behov olja och naturgas (Göteborg Energi, 2011). Vattnet cirkulerar i ett slutet system mellan fastigheter och värmeverken. Luftföroreningarna är förhållandevis små. Under 2010 producerades 4400 GWh vilket gav luftutsläpp på totalt 150 ton NO x, 125 kton CO 2 och 5 ton SO 2 (Göteborg Energi, 2011). Det är även bra ur kretsloppsperspektiv att ta tillvara värmen från industrier och sopförbränning. Renova, som sköter sopförbränningen i Göteborg, har effektiv rening av rökgaserna från förbränningen (Renova, 2010). Däremot är överföringen av värmeenergi inte optimal, genomsnittet för Sverige är att ca 10% av den producerade energin går förlorad (Wikipedia, 2011c) Kemikalieanvändning och förvaring Brf Eskulapius använder kemikalier för: Städning av trappuppgång och tvättstugor, t ex såpa. Dessa köps in av Brf Eskulapius Underhåll av gårdarna, t ex bekämpningsmedel. Dessa köps in av Brf Eskulapius Fastighetsunderhåll, t ex målarfärg, smörjolja, lösningsmedel och klotterborttagning. Dessa kemikalier köper Riksbyggens representant in och de förvaras i föreningens förråd. Tabell 3: Styrelsens årliga inköp av kemikalier. Entreprenörers inköp ingår ej. Kemikalie Användning Inköp/år (liter) Roundup/Ättika Ogräsbekämpning 3 Algtvätt För balkonger och möbler 1-2 Färg För användning vid gårdsdagar; 10 inomhus för väggar och rostskydd för målning av staket och möbler Tändvätska Grillning vid gårdsdagar 2 Träolja Trädäck och staket 3 Rengöringsmedel Trapp- och tvättstugestäd Ingen uppgift Baserat på inventeringen av föreningens gemensamma lokaler förvaras 63 olika sorters kemikalier (se bilaga B) fördelade på olika kemikaliegrupper enligt figur 3. Åtta sorter är miljömärkta (13 %) och 31 är miljö- och/eller hälsofarliga (49%). Majoriteten av de miljöoch hälsofarliga kemikalierna finns i det låsta vaktmästarförrådet (tidigare Riksbyggens förrråd). Ordningen är där mindre god med många tomma behållare, utgångna kemikalier, inga säkerhetsdatablad, läckage (ej i närheten av golvbrunn) och ej tillslutna behållare. För en mer detaljerad beskrivning av dessa brister, se kolumnen med kommentarer i bilaga B. Gårdskemikalierna hålls också inlåsta i ett förråd och där är ordningen bra men säkerhetsdatablad saknas. I föreningslokalens städskrubb verkar städkemikalierna vara mycket gamla. Resultatet av inventeringen, med förteckning över alla kemikalier, innehåll, märkning och plats, finns i bilaga B. Det finns ingen rutin för hur kemikalieinköpen ska göras eller för regelbunden inventering och utrensning av kemikalier. 15

17 Övrigt 12% Städ 22% Gård 14% Smörjmedel 6% Köldmedier 6% Lösningsmedel 11% Färg 29% Figur 3: Fördelningen av de kemikalier som förvaras i gemensamma utrymmen. Miljöpåverkan Miljöaspekten på kemikalier är att de både kan påverka användarens hälsa och läcka ut till avlopp, grundvatten och närmiljö där de kan ge miljöfarliga effekter för lång tid framöver. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att användare och tillverkare ska känna till kemikaliens egenskaper samt att hälso- och miljöfarliga produkter ska undvikas och om möjligt ersättas med produkter som är mindre farliga. Observera att lågenergilampor, som innehåller kvicksilver, är undantagna från utfasning enligt EU-regler men att rätt omhändertagning av dem är desto viktigare. Kasserade kemikalier klassas som miljöfarligt avfall, t ex tömda och ej tömda behållare för målarfärg, olja, lösningsmedel etc. Ej tömda behållare med okänt innehåll är ofta mycket dyra för företag att lämna in. I värmepumparna används hydrofluorkarbon (HFC) som kylmedel. Eftersom det inte innehåller brom eller klor har kylmedlet inte ozonnedbrytande egenskaper, se tabell 4. Däremot bildar det giftiga och frätande gaser vid brand och det är då viktigt att informera räddningstjänsten om att R407c finns i byggnaden. I föreningslokalen finns två kylskåp och en frys med freon (CFC) som köldmedium. CFC omfattas av användningsförbud (Naturvårdsverket, 2011a) men får användas i befintliga kyl- eller frysskåp om fyllnadsmängden är 900 gram eller mindre (Naturvårdsverket, 2011b).. Tabell 4: Sammanställning av miljöpåverkan av verksamhetens kylmedier. Kylmediers miljöpåverkan mäts i Ozone Depletion Potential (ODP) på en skala 0-1 samt i Global Warming Potential (GWP), i vilken köldmediets växthuseffekt beräknas i förhållande till CO 2. (Naturvårdsverket, 2011a). Ursprung Kylmedel ODP GWP Värmepumpar HFC, R407c Gemensamma kylskåp CFC, R Inköp av produkter Den ungefärliga mängden inköpta produkter (undantaget kemikalier) är sammanfattad i tabell 5. Det finns ingen rutin för hur inköpen ska göras, t ex med avseende på pris, kvalitet eller miljövänlighet. 16

18 Tabell 5: Styrelsens årliga inköp Produkt Användning Antal/år Pärmar Kontor 10 A4-papper Utskick och anslag 500 Maskiner (tvätt, torktumlare Tvättstugor 1-2 eller torkskåp) Engångsmuggar Gårdsdagar 200 Servetter Gårdsdagar 200 Värme- eller stearinljus 100 Sopsäckar Tvättstugor 5 rullar Papper (toalett och tork) Tvättstugor Ingen uppgift Miljöpåverkan Enligt Svanen (2010) uppkommer en tvättmaskins miljöpåverkan framförallt vid användning och inte vid produktion med avseende på dess vatten- och energiförbrukning. Detta kan minskas både genom att välja en miljömärkt tvättmaskin och genom användarens rutiner. Papper kan ha en relativt låg miljöpåverkan om pappret är miljömärkt och producerat i Sverige. Engångsmaterial har ofta stor miljöpåverkan eftersom de används så kort tid jämfört med mängden resurser, främst plast och energi, som krävs för tillverkning. Mängden inköpta engångsartiklar per år är inte stor. Om den inte kan undvikas genom att använda vanliga muggar från föreningslokalen kan det finnas mer miljövänliga val. Mängden pappersutskick har minskat kraftigt tack vare digitala nyhetsbrev samt ny hemsida Upphandling av tjänster Tjänster som har upphandlats de senaste 5 åren; Riksbyggens ordinarie fastighets-, ekonomi-, teknisk- och energiförvaltning, Målningsentreprenad, Takreparationer, Byte av tryckstyrda fläktar för ventilation Tjänster som enligt underhållsplanen planeras upphandlas de närmaste 5-10 åren: Ordinare förvaltningsavtal, Fortsatt fasadmålning, Målning av trapphus och källare. Styrelsen har ingen rutin eller mall för upphandling av tjänster. Vid en upphandling är det pris, kvalitet, erfarenhet och referensuppdrag som väger tyngst vid större upphandlingar eller inhämtande av offerter. Riksbyggen rekommenderar eller tar fram leverantörer för exempelvis reparationsarbeten men miljöaspekter verkar inte väga tungt vid upphandlingen. Miljöpåverkan För målning av fasader och trapphus förbrukas stora mängder målarfärg. Målarfärg är oftast tillverkat av organiska lösningsmedel som kan ge negativa miljö- och hälsoeffekter. Enligt Riksbyggen ställer de krav på sina leverantörer att vara ISO certifierade senast 2012 (Riksbyggen 2011b). Styrelsen har hittills inte märkt av Riksbyggens miljöcertifiering, exempelvis genom att rekommenderade leverantörer har någon miljöcertifiering eller liknande. 17

19 3.2.5 Transporter Föreningen ger upphov till transporter vid gårdsdagar och föreningskvällar. Vid gårdsdagar hyrs lastbil för borttransport av trädgårds- och grovavfall och bil för inköp av blomjord, bekämpningsmedel och annan utrustning till gårdarna. Inför föreningskvällar/pub hyrs bil för inköp. Den totala mängden transporter är sammanställd i tabell 5. Boendes och leverantörers transporter är inte inräknade. Tabell 5: Årlig mängd transporter Tillfälle Antal Bil Lastbil Gårdsdagar 5 ggr/år 20 km/gång 30 km/gång Föreningskvällar 3 ggr/år 20 km/gång - Totalt/år 160 km/år 150 km/år Miljöpåverkan Utsläppen från de årliga transporterna är sammanställd i tabell 6. Tabell 6: Utsläpp från föreningens årliga transporter. Beräkningar och antaganden är utförda av författaren baserat på metoder och data framtagna av Nätverket för tranporter och miljö (NTM, 2011). CO 2 NO x HC PM CO (kolväten) Bil (bensin) 33 kg 24 g 54 g 1 g 0,8 g Lastbil (2 ton 76 kg 864 g 57 g 21 g 249 g last) Totalt/år 109 kg 888 g 111 g 22 g 250 g I Göteborg överskrids miljökvalitetsnormen för NO x och trafik anses vara en stor orsak till detta (Göteborgs stad, 2010). Av den anledningen är det angeläget att minska trafikmängden i centrala Göteborg. Föreningens transporter är dock så små i sammanhanget att en mycket större miljöförbättrande effekt kan uppnås genom att försöka påverka medlemmarnas privata bilvanor istället Miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial Troligen finns inte asbest eller blåbetong i något byggnadsmaterial. Asbest totalförbjöds 1982 (Arbetsmiljöverket, 2011a) och eftersom huset totalrenoverades 1989 bör det inte finnas asbest i huset. Blå lättbetong tillverkades mellan (Statens strålskyddsinstitut, 2005) och eftersom huset byggdes 1920 och renoverades 1989 bör risken att blåbetong har använts vara obefintlig. Miljö- och hälsopåverkan Asbest har tidigare använts i många produkter, däribland som isoleringsmaterial och utfyllnad av murbruk (Arbetsmiljöverket, 2011a). Vid arbete med asbestmaterial kan dammet allvarligt skada andningsorganen och orsaka cancer eller asbestos (Arbetsmiljöverket, 2011b). Blåbetong innehåller radon som kan ge lungcancer (Statens strålskyddsinstitut, 2005) Vattenanvändning Föreningens årliga förbrukning av vatten är sammanfattad i tabell 7 (inkluderar hushåll och gemensamma utrymmen). Användningen gäller både kall- och varmvatten, men energin som krävs för uppvärmning av varmvattnet redovisas som fjärrvärme under Energiförbrukning. 18

20 Tabell 7: Vattenförbrukning för föreningens hushåll och gemensamma utrymmen. År Vattenförbrukning Totalt (m 3 ) Per lägenhet (m 3 ) Per m 2 (m 3 /m 2 ) 1,34 1,31 1,28 Vattenanvändningen i ett hushåll i Sverige är i genomsnitt 180 liter per person och dygn (Unicef, 2010). Det ger en årsförbrukning på 66 m 3 per år och person. Föreningens hushåll förbrukade i genomsnitt 90 m 3 under Troligtvis bor det i genomsnitt minst 2 personer per lägenhet (många barnfamiljer) och vattenförbrukningen kan därför betraktas som låg (se figur 5). Dessutom inkluderas affärsverksamheternas vattenförbrukning i beräkningen så hushållens verkliga förbrukning ligger alltså lite lägre än beräkningen per hushåll anger. Vattenförbrukning per lägenhet (m3) och år (m 3 ) m 3 / lägenhet m3 vatten/lägenhet Genomsnitt Sverige, 2 personer Figur 5: Brf Eskulapius vattenförbrukning utslagen på antalet lägenheter jämfört med genomsnittsförbrukningen för 2 personer i Sverige. Miljöpåverkan I Göteborg kommer råvattnet från Göta älv som har en god vattentillförsel. Miljöpåverkan från uttag av vatten ligger snarare i den energi som krävs för rening och ledning av både råvatten och avloppsvatten samt de kemikalier som passerar avloppsreningsverken utan att avskiljas. Framtida klimatförändringar förväntas öka avrinningen till Göta älv men även försämra vattenkvaliteten vilket ställer högre krav på reningsprocessen (Göteborg stad, 2011) Avfall Systemet med sopsug, då avfall från flera bostadsrättsföreningar blandas, gör det omöjligt att beräkna den verkliga mängden brännbart avfall från endast Brf Eskulapius. Uppgifter för den totala avfallsmängden, dvs för alla föreningarna, är sammanställd i tabell 8. Brf Eskulapius ekonomiska andel i sopsugen är 10% och utifrån det kan teoretiska uppskattningar göras av avfallsmängden per hushåll i brf Eskulapius. Tabell 8: De totala mängderna från sopsugen samt uppskattning av brf Eskulapius andel.. År Sammanlagd avfallsmängd (ton) Eskulapius teoretiska andel (ton) Teoretisk avfallsmängd/hushåll (ton) ,9 0, ,9 0, ,2 0,34 19

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Systematiskt Miljöarbete

Systematiskt Miljöarbete 1. Verksamhetsberättelse Mediagården Grafisk Produktion AB är ett tryckeri och grafiskt produktionshus, verksamt i Höganäs i nordvästra Skåne sedan 1985. Mediagården har idag 9 anställda och en omsättning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning 2012-12-04 Utgåva (1) MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetsbeskrivning Glafsfjordens maskin & Svets AB är en komplett mekanisk verkstad etablerad på Jössefors industriområde utanför Arvika. Företaget har 12 personer

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version Strategiskt Dokumentnummer 2967 Version 4.0 Fastställt: 2014-06-18 Fastställd av: Nyström-Hedvall Kerstin, SHC Granskad av: Josefsson Anna, RNC Handläggare: Blom Patrik, SHC Förändringar från senaste version

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 Miljö- och arbetsmiljöredovisning 26 1 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 V E R K S A M H E T E N I K O

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Miljöprogram Hallands nation 2011 Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Hallands nation Thomanders väg 3 046-15 91 91 Dokumentets syfte är att fungera

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30

TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30 1 TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30 Bollspel på gården Bollspel är inte tillåtet inom föreningen. För allas trivsel ombedes spelarna att uppsöka närmaste fotbollsplan ex vid Lindeborgsskolan

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18 Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Inledning I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att ägare eller nyttjanderättshavare

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer