Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius"

Transkript

1 Exempel på hur bostadsrättsföreningar kan förbättra sitt miljöarbete Förenklat miljöledningssystem för Brf Eskulapius Lovisa Högstedt Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Juni 2011

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte var att identifiera brf Eskulapius (Riksbyggen) betydande miljöaspekter samt att ge förslag på hur det fortsatta miljöarbetet kan utvecklas genom att förbereda för ett miljölednings-system. För att bedöma föreningens miljöaspekter utfördes en miljöutredning. Föreningens tänkbara miljöaspekter kvantifierades, allvarligheten av miljöpåverkan beskrevs och lagar och andra krav vägdes in i bedömningen. Resultatet av utredningen var: Betydande miljöaspekter: - El- och värmeförbrukning - Upphandling av tjänster - Avfall - Kemikalier Icke betydande miljöaspekter: - Inköp av produkter - Vattenanvändining - Byggnadsmaterial - Transporter Miljöutredningen visade att Brf Eskulapius har en relativt låg miljöpåverkan för de miljöaspekter där jämförande nyckeltal identifierades för hushåll eller boarea. Mer kan ändå göras för att uppnå de nationella miljömålen och ytterligare bidra till en hållbar utveckling. Införandet av ett miljöledningssystem föreslogs för att ta tillvara de miljöambitioner som finns inom föreningen på ett mer strukturerat sätt. För att underlätta för ett införande utformades konkreta förslag på miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner som går i linje med de identifierade betydande miljöaspekterna. Förslag gavs även på vilka rutiner för det löpande miljöarbetet som bör finnas skriftligt dokumenterade samt en checklista för uppföljning av miljöarbetet. Komponenterna i miljöledningssystemet baserades på huvudprinciperna för miljödiplomering och ISO Summary The purpose of the thesis was to identify the significant environmental aspects of the housing cooperative Eskulapius and suggest how their continued environmental work can be developed by preparing for an environmental management scheme. An environmental investigation was conducted to estimate the environmental aspects of the cooperative. The possible aspects were quantified, environmental effects described and laws and other requirements were included in the evaluation. The result of the investigation was: Significant environmental aspects: - Electricity and heat - Procurement of services - Waste - Chemicals Non significant environmental aspects: - Purchase of products - Use of water - Construction material - Transports The investigation showed that Eskulapius have a relatively low environmental impact considering comparing key figures for households and living area. More can still be done to achieve the national environmental goals and further contribute to a sustainable development. Establishing an environmental scheme was suggested to take charge of the environmental ambitions within the cooperative in a more structured way. To facilitate an establishment of the scheme, a policy, goals and action plans were worked out in line with the identified significant environmental aspects. Also, suggestions were given on routines for the environmental work which should be documented and a check list for monitoring and evaluating the environmental work. The components of the scheme were based on the main principles of the standard ISO and the model for Environmental Diploma. 1

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 SUMMARY... 1 FÖRORD INLEDNING BEHOVET AV MILJÖARBETE SYFTE AVGRÄNSNINGAR METODIK MILJÖUTREDNING Verksamhetsbeskrivning Identifiering av miljöaspekter Bedömning av miljöaspekter MILJÖLEDNINGSSYSTEM RESULTAT VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Befintligt miljöarbete Olyckor och tillbud Lagar och andra krav MILJÖASPEKTER El- och värmeförbrukning Kemikalieanvändning och förvaring Inköp av produkter Upphandling av tjänster Transporter Miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial Vattenanvändning Avfall DISKUSSION BEDÖMNING AV MILJÖASPEKTER FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV MILJÖLEDNINGSSYSTEM Miljöpolicy Mål och handlingsplaner Förslag på rutiner Uppföljning VAD KRÄVS FÖR ETT LYCKAT MILJÖARBETE? ANDRA FÖRENINGARS MILJÖARBETE SLUTSATSER REFERENSLISTA...30 BILAGA A, LAGLISTA...32 BILAGA B, KEMIKALIELISTA...41 BILAGA C, MILJÖPOLICY...46 BILAGA D, MILJÖMÅL OCH HANDLINGSPLANER...47 BILAGA E, CHECKLISTA FÖR UPPFÖLJNING

4 Förord Denna utredning är en examensuppsats på kandidatnivå inom det miljövetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet. Uppsatsen riktas främst till styrelse och medlemmar i Brf Eskulapius men även till andra bostadsrättsföreningar som vill organisera sitt miljöarbete. Erik Florberger, sittande i styrelsen 2011, har agerat extern handledare och kontaktperson från Brf Eskulapius. g vill tacka mina handledare Åke Larsson (Göteborgs universitet) och Erik Florberger (brf Eskulapius) för deras engagemang. g vill även tacka Göran Dave, kursansvarig för examenskurser, för synpukter och ett givande upplägg av kursen. Även tack till styrelsen i brf Eskulapius som har hjälpt till att ta fram data och uppskattningar och gett mig tillträde till alla utrymmen och dokument. 3

5 1. Inledning 1.1 Behovet av miljöarbete I svensk lagstiftning har verksamheter ett relativt tydligt miljöansvar genom krav på egenkontroll och tillsyn. Enligt hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken (MB) har alla, även privatpersoner, skyldighet att följa vissa miljöprinciper, t ex kunskapskravet och hushållningsprincipen för att uppfylla miljöbalkens syfte, dvs uppnå en hållbar utveckling. Ingen särskild kontroll av detta genomförs, vilket inte heller skulle vara praktiskt möjligt, och därför ligger ansvaret på individer att vilja och kunna följa miljölagstiftningen. Sveriges riksdag har dessutom fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål (Miljömålsportalen, 2010a). För att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, såsom Giftri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö, krävs att boendesektorn inkluderas i miljöarbetet (Persson, 2009). Delmål 6 för God bebyggd miljö innebär att energianvändningen i bostäder per uppvärmd m 2 bör minskas med 20% till 2020 och 50% till 2050 jämfört med Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen vara brutet och andelen förnybar energi öka kontinuerligt (Miljömålsportalen, 2010b). Om alla flerbostadshus införde optimering av energianvändningen för el, värme och ventilation, fick ökad medvetenhet kring avfallsproblematik och tillämpade hållbara inköp och upphandlingar skulle möjligheterna att nå miljömålen öka väsentligt. Vem som har ansvaret för att miljömålen uppfylls och för att bekosta miljöinvesteringar är inte helt tydligt. Visserligen finns statliga styrmedel såsom skatt på energi, kommunal energirådgivning, informationsinsatser (Persson, 2009) men det är förståeligt att privata aktörer troligtvis bara genomför de miljöåtgärder som kan löna sig, antingen genom lägre kostnader eller högre intäkter. Många företag har byggt upp miljöledningssystem för att arbeta med miljöfrågor på ett systematiskt och strukturerat sätt, exempelvis för att uppfylla kraven på egenkontroll. I hemmen däremot saknas ofta kunskap, tid och/eller vilja trots att deras samlade miljöpåverkan kan vara stor även där genom exempelvis energiförbrukning (el, värme, ventilation) och genererande av stora mängder avfall. Även om det förefaller vara ovanligt att bostadsrättsföreningar genomför miljöutredningar eller inför miljöledningssystem kan det vara extra motiverat just för att förenkla för de boende att minska sin miljöpåverkan Bostadsrättsföreningen (Brf) Eskulapius består av 10 sammanbyggda landshövdingehus i Majorna i centrala Göteborg. Huset byggdes vid det föregående sekelskiftet men förföll så mycket under 70- och 80-talet att huset behövdes totalrenoveras I föreningen finns idag 99 lägenheter, 3 lokaler för affärsverksamhet och en lokal speciellt utformad för dagis- och förskoleverksamhet (Brf Eskulapius, 2011a). Byggnaden är medlemmar i Riksbyggen men ägs av föreningen i vilken alla boende är medlemmar. Styrelsen i föreningen ansvarar för att underhåll, reparationer och skötsel av byggnaderna sker på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. De sköter alla upphandlingar av tjänster, inköp och system för uppvärmning och ventilation. Styrelsens beslut har ibland stor inverkan på föreningens totala miljöpåverkan, exempelvis vid val av värme- och ventilationssystem eller avfallshantering. Styrelsen i Brf Eskulapius är medveten om sitt miljöansvar och sin möjlighet att minska föreningens miljöpåverkan. Exempelvis utgör värme i genomsnitt nästan 80% av den totala energiförbrukningen i bostäder (Energimyndigheten, 2011). Styrelsen har länge velat kartlägga föreningens miljöpåverkan men har inte haft tillräckligt med tid och kunskap. I styrelsen finns redan ett miljöengagemang. Exempelvis har alla fläktar i ventilationssystemet 4

6 byts ut till tryckstyrda fläktar som både är mer energisnåla och bevarar värmen i lägenheterna. Nyligen energideklarerades byggnaderna och energieffektiviserande åtgärder lämpliga för fastigheten föreslogs. Den viktigaste åtgärden är att värmeanläggningen optimeras, men ytterligare två åtgärder finns på förslag. Avfallshanteringen har diskuterats och planer har gjorts för att kunna underlätta återvinning för de boende. Individuell mätning av vattenförbrukningen har också undersökts men förkastats på grund av för hög kostnad. Däremot saknar Brf Eskulapius mål, skriftliga instruktioner och rutiner för att effektivisera och följa upp miljöarbetet. Det finns inte heller någon kartläggning av vad som är föreningens betydande miljöpåverkan eller vilken prioritering av miljöfrågor som bör göras (Erik Florberger, muntligt). Ett sätt att hantera detta är att göra en miljöutredning och bygga upp ett miljöledningssystem. En miljöutredning innebär en kartläggning av vilken miljöpåverkan verksamheten har idag, vilka aktiviteter som ger en betydande miljöpåverkan och på vilka områden insatser bör fokuseras. Ett miljöledningssystem innebär att verksamheten bygger vidare på den informationen och organiserar hur det framtida miljöarbetet ska utföras. Detta kan göras enligt metodiken Plan-Do-Check-Act (Brorson och Almgren, 2007), se figur 1. Act: Ledningen utvärderar hur miljöledningssystemet fungerar, vilka justeringar som behövs och vilka nya mål som ska sättas. A P Plan: Identifiera verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan och bygg upp policy och miljömål kring dessa. Check: Resultaten av miljöarbetet övervakas och uppfyllnad av målen redovisas. Figur 1: Huvudmomenten i ett miljöledningssystem. C D Do: Policy och mål översätts i praktik genom att instruktioner tas fram och ansvar fördelas. Grundbultarna är att alla berörda inom verksamheten är medvetna om miljöarbetet och dess mål och att det finns tydliga rutiner och en fastställd ansvarsfördelning (Brorson och Almgren, 2007). Genom att skapa grunden (plan och do) och framtida verktyg (check och act) för ett miljöledningssystem kan miljöambitionerna hos Brf Eskulapius tas tillvara på ett strukturellt sätt och de boendes bidrag till ett gemensamt miljöarbete underlättas. 1.2 Syfte Arbetets syfte är: att göra en miljöutredning för bostadsrättsföreningen Eskulapius för att identifiera verksamhetens betydande miljöaspekter att förbereda för ett miljöledningssystem som bygger på kriterierna för miljödiplomering (en förenklad variant av ISO 14001). Rapporten vänder sig framförallt till styrelsen och de boende i Brf Eskulapius och ska vara lätthanterlig och tydlig. 5

7 1.3 Avgränsningar Utredningen gäller de aspekter som bostadsrättsföreningen Eskulapius kan påverka. Det är framförallt underhåll av byggnaderna, skötsel av gemensamma utrymmen och system för uppvärmning, ventilation och avfall. Bostadsrättsinnehavarnas eller hyresgästernas individuella miljöpåverkan ingår inte i utredningen men de berörs naturligtvis av och medverkar i föreningens gemensamma miljöarbete. Kvarteret består av 11 sammanhängande byggnader. Av dessa ingår 10 byggnader och alla innergårdar i brf Eskulapius. Den elfte byggnaden (den vita byggnaden på bild 1) byggdes senare och tillhör Brf Lotsgatan. Denna förening och tillhörande byggnad ingår inte i utredningen. Bild 1: Kvarter Eskulapius ovanifrån. De röda byggnaderna tillhör Brf Eskulapius, den vita byggnaden i Brf Lotsgatan (bild: Eniro). Målet med uppsatsen är inte att Brf Eskulapius ska bli miljödiplomerade eftersom kostnaderna är för stora för föreningen i nuläget. Därför kommer en extern revision (som kan ge den formella diplomeringen) inte att göras. 2. Metodik Genomförandet av miljöutredningen samt innehåll och omfattning för ett miljöledningssystem baserades i det inledandet skedet på litteraturstudier. Framförallt användes litteratur publicerad efter 2004, eftersom en ny version av ISO publicerades Det första steget var att gå igenom vilken litteratur som är lämplig och vad som har använts i tidigare miljöutredningar. Därefter gjordes en lämplig disposition för rapporten. Andra stöd har varit tidigare examensarbeten med miljöutredningar, hur andra bostadsrättsföreningar arbetat med miljöfrågor och vad som eftersfrågas av styrelsen i Brf Eskulapius. 2.1 Miljöutredning Verksamhetsbeskrivning Det är en förutsättning att känna till verksamheten vid starten av en miljöutredning eftersom den bestämmer vad utredningen skall omfatta (Zackrisson et al, 2002). En ingående verksamhetsbeskrivning gjordes därför för att ta reda på: verksamhetens tjänster och eventuella volymer vilket miljöarbete som bedrivs i nuläget vilka lagar och andra krav inom miljöområdet som är tillämpliga på verksamheten olyckor och tillbud som har eller skulle kunna ha gett negativ påverkan på miljön hur organisationen ser ut i verksamheten Information inhämtades via föreningens hemsida, protokoll från styrelsemöten, kontakt med styrelsen samt från lagar och förordningar på miljöområdet Identifiering av miljöaspekter Inför uppstarten av miljöutredningen identifierades de miljöaspekter som antogs vara mest relevanta för verksamheten. Under arbetets gång kontrollerades listan kontinuerligt men inga 6

8 ytterligare tillägg behövdes. Grundat på verksamhetsbeskrivningen och litteraturstudier (Brorson och Almgren, 2007, Zackrisson et al, 2002) bedömdes följande miljöaspekter som relevanta: Energiförbrukning (värme, el för ventilation, maskiner, belysning) Upphandling av tjänster för underhåll och reparationer Avfall Inköp (av inventarier, maskiner, kontorsmaterial) Kemikalier för städ och underhåll av gårdar och fasader Transporter Byggnadsmaterial (eventuellt innehåll av asbest eller radon) Vattenförbrukning För att bedöma omfattningen av och kvantifiera miljöaspekterna samlades data in framförallt genom : Skriftliga dokument, t ex föreningens fakturor, årsredovisning, mötesprotokoll Rundvandring i byggnaden, vind, förråd, tvättstugor och gårdar Muntliga kontakter med styrelsen, representanter för Riksbyggen och leverantörer Bedömning av miljöaspekter Nästa steg var att bedöma vilka av verksamhetens miljöaspekter som är betydande. Vad som är betydande är ett relativt begrepp och definieras inte i absoluta utsläppsmängder eller gränsvärden (Brorson och Almgren, 2007). En processindustri har t ex en mycket högre förbrukning av kemikalier och energi jämfört med en bostadsrättsförening men de kan ändå vara betydande miljöaspekter för båda verksamheterna. Det finns ingen standardiserad metodik för bedömningen (ISO 14001:2004) och olika företag använder olika metoder. Viktiga förutsättningar är att en inventering av samtliga miljöfrågor är gjord och att ett relevant urval görs. Urvalet bör ta hänsyn till miljöföhållanden och miljöpåverkan (t ex omfattningen, varaktigheten och allvarlighetsgraden), lagkrav och synpunkter från interna och externa intressenter (Brorson och Almgren, 2007) I denna utredning baserades urvalet på: Omfattning: Mått på hur stor del av verksamheten som bedöms ge upphov till aspekten samt i vilken mängd aspekten uppstår. Allvarlighet: Graden av positiv eller negativ miljöpåverkan som uppstår till följd av aspekten Lagar och andra krav: Förutom lagkrav och nationella miljömål även krav och synpunkter från t ex boende eller styrelsen För varje miljöaspekt bedömdes var och en av dessa faktorer enligt följande skala: 4 = Stor omfattning/påverkan 3 = Viss omfattning/påverkan 2 = Liten omfattning/påverkan 1 = Obetydlig omfattning/påverkan För varje miljöaspekt adderades siffrorna för de olika faktorerna och summan indikerade om aspekten var betydande eller ej. Gränsen för vad som är en betydande miljöaspekt sattes vid 8 poäng. 7

9 2.2 Miljöledningssystem Miljöutredningen och identifieringen av de betydande miljöaspekterna utgjorde grunden för miljöledningssystemet. Det första steget var att sammanfatta miljöambitionerna i en miljöpolicy. En miljöpolicy ska enligt ISO och Miljödiplomering: Vara relevant i förhållande till verksamhetens aktiviteter Innehålla åtagande om ständig förbättring, förebyggande av förorening och att följa aktuell miljölagstiftning.. Utgöra grunden för miljömålen Fastställas av högsta ledningen, dokumenteras och vara tillgänglig för allmänheten Kommuniceras till alla inom organisationen Det andra steget var att fastställa en miljöplan, innehållande övergripande och detaljerade mål och tillhörande handlingsplaner. De övergripande målen är mer strategiska och långsiktiga, t ex 3-5 år, medan de detaljerade målen är kortsiktiga delmoment på vägen dit. Handlingsplanerna konkretiserar vem som gör vad och när det ska vara utfört (Brorson och Almgren, 2007). Miljömålen ska vara: Relevanta, dvs återkoppla till policyn och de betydande miljöaspekterna Mätbara Tidssatta Tydliga Rimliga att uppnå men ändå vara en utmaning Styrelsens medverkan och granskning var i detta steg viktig för att miljöledningssystemet skulle läggas på rätt ambitionsnivå och bli realistiskt och genomförbart (Brorson och Almgren, 2007). Det var även viktigt att fokus lades på vad som är praktiskt möjligt med tanke på tid och ekonomiska resurser. För att styrelsen skulle förstå vad de tog ställning till hölls en presentation av resultaten av miljöutredningen samt förslag till policy, mål och handlingsplaner. Omsättning av policy och mål till praktik ligger på styrelsens ansvar. För att underlätta omsättningen utarbetades förslag på vilka rutiner som bör dokumenteras och en checklista för regelbunden uppföljning av miljöarbetet. Ett möte med styrelsen genomfördes där förslagen diskuterades och kompletterades. Policy och mål omsätts i praktik genom att: Identifiera vilka rutiner som behövs för att uppfylla målen och införa skriftliga rutiner för t ex inköp och uppföljning av mål Regelbundet övervaka och mäta det som kan ha betydande miljöpåverkan. Ha en strategi för hur miljöarbetet och uppfyllande av mål ska kommuniceras internt och externt, exempelvis hur medlemmar ska informeras. Styrelsen utser en miljöansvarig med mandat att utföra sina uppgifter och fördela ansvar. 8

10 När miljöledningssystemet är fastställt är det styrelsen för föreningen som skall ansvara för uppföljning (check) och förbättring (act). Det innebär framförallt: Dokumentering av miljöledningssystemet: Förutom att policy, mål och rutiner ska finnas skriftligt bör även uppföljningar av mål, mätningar, avvikelser och eventuella klagomål dokumenteras på ett systematiskt sätt så att miljöarbetet lätt kan underhållas. Det gör det lättare att komma fram till vad som blev gjort och vad som inte gick som planerat. Dokumentationen kan exempelvis sammanställas i ett kortfattat och överskådligt register i pärm eller i digital form. Uppföljning: Målen ska följas upp regelbundet och verksamhetens miljöprestanda mätas, övervakas och utvärderas. Om handlingsplanen inte följs ska anledningen utvärderas och eventuella ändringar göras i mål och rutiner. Ständiga förbättringar: Det ska utlovas i policy och behövs för att miljöarbete ska vara kontinuerligt. Genom att uppdatera miljöutredningen och bedömningen av miljöaspekter regelbundet kan andra betydande miljöaspekter identifieras. Det kan bero på att verksamheten har förändrats eller att målen har uppfyllts. Då är det dags att anta nya mål och modifiera rutiner till dessa. Styrelsens genomgång: Utvärdera om miljöledningssystemet fungerat som tänkt eller om det behöver modifieras, förenklas eller utökas. För att göra det uppföljande och förbättrande arbetet lättare för styrelsen kan olika checklistor användas. Standardchecklistan för miljödiplomering användes som mall och justerades för att passa verksamheten. 3. Resultat 3.1 Verksamhetsbeskrivning Kvarteret Eskulapius byggdes vid det föregående sekelskiftet (ca ). En totalrenovering genomfördes 1989 och byggnadernas lägenheter omvandlades till bostadsrätter. Bostadsrättsföreningen Eskulapius bildades. Alla byggnaderna är landshövdinghus med bottenvåningen byggd av sten och de två övre våningarna byggda i trä (se bild 2). Kvarteret ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg och i föreningen ingår 99 lägenheter, 4 gårdar, 4 lokaler för uthyrning (3 för affärsverksamheter och 1 för dagis/förskola). I nuläget bedrivs en pizzeria, en frisörsalong, Hörnans minilivs och Bild 2: Alla byggnaderna i föreningen är landshövdinghus med en bottenvåning av sten och två våningar i trä (källa: Eniro). Bakgårdens förskola i lokalerna. Boendeytan är totalt m 2 och lokalytan är totalt 548 m 2 (Moström et al., 2010). 9

11 Bostadsrättsföreningens verksamhet är framförallt förvaltning av byggnaderna. Det innebär att ha en underhållsplan på lång sikt (10-20 år) för fasad, trappuppgångar, tvättutrymmen, ventilation och andra gemensamma utrymmen. Löpande ansvar är exempelvis avfallshantering, värme och ventilation, stammar och rör och gårdar. Även oplanerade reparationer ingår i ansvaret. I praktiken innebär det att föreningens styrelse hanterar upphandlingar inför större och mindre underhåll, redovisar underhåll och ekonomi för Riksbyggen och organiserar gårdsdagar. Totalrenoveringen 1989 utfördes av Riksbyggen. Idag äger föreningen byggnaderna men förvaltningsarbetet underlättas genom tre avtal med Riksbyggen: - Ekonomiskt avtal som innebär att Riksbyggen sköter föreningens ekonomi. - Fastighetsskötsel, där bl a gräsklippning och tömning av papperskorgar på gården ingår. Representanter från Riksbyggen sitter med i styrelsen. - Teknisk förvaltning - Energiövervakning (Riksbyggen, 2011) Riksbyggen är miljöcertifierade enligt ISO och tillhandahåller miljötjänster, exempelvis energiövervakning, energiutredningar, energisparande åtgärder och förmedling av miljömärkt vattenkraft. Styrelsen använder sig ofta av sina kontaktpersoner och tjänster från Riksbyggen, framförallt för råd eller offerter vid upphandlingar, behov av underhåll och utformning av underhållsplan (Erik Florberger, muntligt) Organisation Bostadsrättsföreningen representeras av en styrelse med regelbundna omval. En gång om året presenteras kandidater som föreningens medlemmar kan rösta på. För att få ett smidigt löpande arbete byts aldrig hela styrelsen ut på en gång. I styrelsen sitter för tillfället 9 personer från föreningen och 2 representanter från Riksbyggen. Antalet ledamöter kan variera men de poster som alltid finns är: - Ordförande och vice ordförande - Sekreterare - Övrig ledamot (antalet varierar) - Representant från Riksbyggen Styrelsen har ansvar för och full bestämmanderätt över inköp och underhållsplan men i vissa avtal med Riksbyggen måste föreningen hålla sig till avtalade leverantörer. De har inte direkt tillgång till föreningens tillgångar eftersom fakturor alltid måste gå via Riksbyggens ekonom (Erik Florberger, muntligt). Styrelsen har regelbundna möten, ca 1 gång per månad, då verksamheten diskuteras, arbetsfördelning sker och eventuella beslut tas. Föreningen har en hemsida, eskulapius.se, där beslut och annan information förmedlas och felanmälningar kan göras Befintligt miljöarbete Energiförbrukning I januari 2010 byttes de 7 fläktarna i ventilationssystemet ut. De nya fläktarna är tryckstyrda för att inte släppa ut onödigt mycket varmluft från lägenheterna. De kräver dessutom betydligt 10

12 mindre el än de tidigare fläktarna. Samma år byttes även radiatorpumpen ut till en mer energisnål variant. Dessa båda åtgärder har synts tydligt i statistiken över elförbrukning. Föreningens värmepumpar lagades och startades upp på nytt år 2009 efter ett driftstopp på 2 år. Anledningen till stoppet var delvis Göteborgs Energis orimligt höga kostnaderna för värmepumpar. Brf Eskulapius har ett avtal om energiövervakning med Riksbyggen. I det ingår att Riksbyggen med hjälp av avlästa mätarställningar ska sammanställa och redovisa statistik för värme-, el- och vattenförbrukning en gång per kvartal. En energideklaration av byggnaderna utfördes i december 2008 med en utredning av både energiförbrukning och vilka energieffektiviserande åtgärder som passar för byggnaden. Tre åtgärder föreslogs; finjustering av värmeanläggningen, installation av snålspolande armatur och byte till lågenergilampor. Till dessa förslag gjordes kalkyler över energi- och kostnadsbesparingar, minskat koldioxidutsläpp, kostnad för införande och återbetalningstid (Nilsson, 2008). Centrala styr- och övervakningsrutiner används för drift av värme och ventilation. År 2009 byttes ventilationsfläktarna ut, vilket minskade elförbrukningen tydligt (se tabell 2). Dagtemperaturen är inställd på 21 C, nattemperaturen på 18 C och varmvatten på minst 52 C. Inom fastigheten används 3-glas i majoriteten (92%) av fönsterna vilket isolerar bättre än 2-glasfönster (Brf Eskulapius, 2010). Lågenergilampor och lysrör används i viss utsträckning. I december 2010 tog styrelsen beslut om att på prov sänka värmen med en grad i lägenheterna och avvakta om och hur de boende reagerade. Det blev orimligt kallt i några lägenheter och värmen höjdes igen. För att identifiera problemen utfördes en utredning med värmekamera. Utredningen visade på stora värmeläckage vid golv och väggar. Det berodde troligen på att luftspalterna i isoleringen tog in för mycket kalluft vid temperatursänkningen. Brf Eskulapius har en hemsida där de boende enkelt kan göra felanmälningar och kommentera bl a värmen i lägenheterna. Detta är ett bra verktyg för att kommunicera eventuella tillbud eller problem. Även information om hur energibesparingar kan göras finns på hemsidan, exempelvis vad de boende kan göra för att minska fjärrvärmekostnaderna. Avfall Uppsamlingskärl finns för tidningar (Renova), wellpapp (IL Recycling), och lysrör. Övrigt brännbart avfall slängs i sopnedkast till sopsugen eller kärl för blandat avfall. Sopsugen ägs och används gemensamt av 7 fastigheter genom en samfällighet. Allt avfall från fastigheterna samlas i en container och hämtas av Renova. Samfälligheten ansvarar för underhåll och skötsel av utrustning för sopsugsanläggningen. Eskulapius andel i samfälligheten ligger runt 10% (Hängmattan sopsug samfällighetsförening, 2008). Kostnaden år 2010 för Eskulapius för sopsugsanläggningen var ca kr (Peter Moström, muntligt). En kommunal återvinningsstation finns vid ICA-butiken, ca 250 m från fastigheten (Brf Eskulapius, 2011b). Ragn-Sells AB har besökt fastigheten och tillsammans med styrelsen utrett möjligheter och utrymme för utökad avfallssortering. Styrelsen har fattat beslut om att utöka återvinningen och planer finns på att ta bort sopkärlen för blandat avfall (de används framförallt av affärsverksamheterna) och eventuellt ta bort sopsugen i ett senare steg. De avfallskategorier som Ragn-Sells har lämnat offert på är insamling av wellpapp, pappersförpackningar, tidningar, metall, färgat och ofärgat glas samt hårdplast. Styrelsen har även diskuterat insamling av batteri. På föreningsdagarna (ca 2 gånger/år) erbjuder styrelsen borttransport av grovsopor. 11

13 För tillfället omförhandlas kontrakten med hyresgästerna (affärsverksamheterna) för att se över villkoren kring avfallshantering och värmekostnader. Ett förslag är att ha separarerad avfallshantering för affärsverksamheterna. Övrigt Styrelsen har utrett möjligheten att mäta vattenförbrukningen individuellt för varje lägenhet. Riksbyggen hade ett pilotprojekt för att mäta vattenförbrukningen och intresseanmälan lämnades in. Det visade sig att det var mycket kostnadskrävande ( kr + moms) eftersom varje lägenhet behöver 1-2 mätare. Åtgärden har därför inte genomförts eftersom de resurserna kan användas till andra mer kostnadseffektiva åtgärder. Flertalet av de kemikalier som används ofta är miljömärkta, i synnerhet städkemikalier Olyckor och tillbud Två lägenheter har fått stopp i avloppet vilket har orsakat vattenskador i lägenheterna nedanför. Det kan ha berott på att det har stått tomt eller att ledningar och stammar inte har blivit spolade på minst 20 år. Ragn-Sells har lämnat en offert för stamspolning vilket kan minska risken för akutstopp och läckage av avloppsvatten i lägenheterna. Det har även inträffat en översvämmning i föreningslokalen sedan avloppspumpen frös och det dessutom började regna. Vattenskadorna har varit mycket kostsamma för föreningen och stamspolningar diskuteras (Erik Florberger, muntligt). En summer har installerats i trapphuset för att varna vid pumpfel och medlemmarna har uppmanats att larma om den låter. Värmepumpsanläggningen fungerade dåligt år Orsaken var att en värmepump havererade och att skador uppkom då grannfastigheten byggdes om. Vid ombyggnaden orsakade entreprenören att elektroniken i anläggningen översvämmades och att systemkopplingen ändrades av misstag. Riksbyggen har samtidigt brustit i uppmärksamhet vid rapportering av energistatistik. Problemen orsakade att värmempumparna inte kunde gå i full drift under en period. För att undvika framtida problem har Riksbyggen förbättrat sin larmhantering med ytterligare funktioner för kontroll och larm vid avbruten kommunikation. Avtalen med Riksbyggen om fastighetsskötsel och teknisk förvaltning har periodvis fungerat dåligt (Erik Florberger, muntligt). Det har berott på att samordningen och kommunikationen inom Riksbyggen inte har fungerat tillfredställande. Sedan ombyggnaden 1989 har en lägenhetsbrand inträffat. Brandrisk föreligger om det förvaras brännbara föremål i trappuppgångar eller lättantändliga ämnen i vindsförråd. För att förhindra det har stadgar satts upp och de boende informerats. Sommaren 2010 ansågs för mycket skräp finnas på vindarna och en rensning gjordes. Under hösten inkom kommentarer på att det fortfarande fanns skräp kvar och styrelsen beslutade att hyra en container vid varje gårdsdag för fortsatt utrensning Lagar och andra krav Bostadsrättsföreningen driver inte sådan verksamhet som behöver ett tillstånd eller en anmälan enligt Miljöbalken. Enligt den kommunala detaljplanen ska området användas för bostäder och det finns inte några skyddsområden i den direkta närheten som kan komma i konflikt med verksamheten. De lagkrav inom miljöområdet som är relevanta för Eskulapius finns i: Miljöbalken och tillhörande förordningar 12

14 Plan- och bygglagen Lagen om skydd mot olyckor Lagen om brandfarliga och explosiva varor Andra icke-juridiska krav kan komma från de boende, en framtida miljöpolicy samt de nationella och kommunala miljömålen. För alla miljöledningssystem är det ett villkor att gällande miljölagstiftning måste följas. För att säkerställa detta ska det finnas en förteckning över relevanta lagar och hur de efterlevs. En detaljerad förteckning över vilka krav som gäller för Eskulapius, var de återfinns och hur verksamheten uppfyller dem finns i bilaga A. Alla blåmarkerade författningar är länkade till där paragraferna går att läsa i sin helhet. De åtgärder som bör göras för att säkerställa att miljölagstiftningen följs sammanfattas i tabell 1. Tabell 1: Åtgärder som krävs för att följa miljölagstiftningen. Krav Avvikelse Åtgärd Verksamheten ska undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. För farligt avfall som uppkommer ska journal föras över mängd, slag och mottagande anläggning och bevaras i minst 5 år. En förpackning som innehåller en farlig kemisk produkt ska märkas med ämnets kemiska namn, farosymboler med farobeteckningar, riskfraser, och skyddsfraser. På arbetsställen ska förteckning och säkerhetsdatablad finnas för kemikalier Användningsförbud råder för CFC (R12). Undantag görs för befintliga kylskåp med en köldmedelsmängd av 900 g eller mindre och som var i bruk 1 januari 2005 som får fortsätta användas förutsatt att den brukas på samma plats. Flertalet kemikalier kan troligen ersättas med mer miljövänliga alternativ. Ingen journal förs. I vaktmästarförrådet och cykelverksatden finns flera omärkta behållare med lösningsmedel. Ingen förteckning eller säkerhetsdatablad finns. 210g freoner (CFC, märkning R12) används som köldmedium i kylen/frysen i föreningslokalen. Upprätta en inköpsrutin för kemikalier som tar hänsyn till miljövänlighet. Journal med instruktioner för ifyllande placeras i styrelserummet eller i det förråd där farligt avfall förvaras. Alternativt sparas fraktsedalar eller kvitton från hämtning av det farliga avfallet. Sätta upp en skylt i varje förråd/verksatd för hur behållare ska märkas. I verkstäder, gårdsförråd och städförråd görs en förteckning med tillhörande säkerhetsdatablad över kemikalierna i utrymmet. Behöver inte åtgärdas nu tack vare undantaget men viktigt att känna till användningsförbudet. 3.2 Miljöaspekter Enligt ISO innebär miljöaspekter de aktiviteter, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön. För att bedöma verksamhetens miljöpåverkan i nuläget behövs för varje miljöaspekt: - Ett mått på kvantiteten, t ex hur mycket verksamheten förbrukar av el, fjärrvärme, kemikalier mm. - Vilken miljöpåverkan det ger, dvs vilken förändring i miljön aspekten orsakar 13

15 Det är även önskvärt att redovisa jämförande nyckeltal (exempelvis genomsnittlig värme- och vattenförbrukning för hushåll) för att bedöma vad som är en stor eller liten omfattning. Det är dock inte avgörande eftersom det inte kan identifieras för alla aspekter. Bedömningen ger framförallt underlag för priortering av miljöaspekter och den utgångsnivå som framtida förbättringar mäts utifrån El- och värmeförbrukning Den el som föreningen betalar förbrukas framförallt genom ventilation av lägenheter och andra lokaler, tvättstugor och belysning i gemensamma utrymmen. All värmeförbrukning, även hushållens, betalas av föreningen. Byggnaderna energideklarerades i december 2008 och den totala energiförbrukningen beräknades då till 136 kwh/m 2 och år varav el är 15 kwh/m 2. Enligt deklarationen förbrukar liknande hus kwh/m 2 och år och nya hus 110 kwh/m 2. Riksbyggens statistik för visar högre siffror än så för alla tre åren, se tabell 2 och figur 2, men är då utslagen endast på boende- och affärsytan (7002 m 2 ). Den tydliga minskningen av elförbrukningen beror troligen på bytet av fläktar i ventilationssystemet och bör i så fall ligga kvar på den lägre nivån. Ökningen av fjärrvärmeförbrukningen kan bero på de kalla vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Riksbyggen har klimatkorrigerat värmeförbrukningen (som exempelvis tar hänsyn till hur kall vintern har varit) och då visar siffrorna istället på en sjunkande trend men den korrigeringen redovisas inte här. Tabell 2: Statistik för den verkliga förbrukningen År El 162 MWh 159 MWh 116 MWh 23 kwh/m 2 23 kwh/m 2 17 kwh/m 2 Fjärrvärme 1010 MWh 1069 MWh 1148 MWh 144 kwh/m kwh/m kwh/m 2 El (kwh/sqm) Fjärrvärme (kwh/sqm) Figur 2: Årliga förändringar av verksamhetens el- och fjärrvärmeförbrukning Miljöpåverkan Riksbyggen upphandlar el gemensamt för alla medlemmar. Det nuvarande avtalet är bundet till Luleå Energi på tre år med start januari All el som köps in enligt avtalet är miljöcertifierad enligt ISO och ursprungsmärkt vattenkraft från Lule älv (Riksbyggen, 2009, Luleå Energi, 2011). Vattenkraft orsakar betydligt lägre luftföroreningar än förbränning av fossila bränslen. Däremot påverkas fisk- och växtlivet negativt i det utbyggda vattendraget. 14

16 (Levandevatten.info, 2010, Vattenfall, 2011). Även landskapsupplevelsen kan försämras, exempelvis som vid kraftverken i Stora Sjöfallets nationalpark som ingår i Lule älvs avrinningsområde (Naturvårdsverket, 2011c, Wikipedia, 2011a,b). Fjärrvärme styrs ej genom upphandling av Riksbyggen utan levereras av Göteborg Energi. Vatten värms upp av spillvärme från industrier, förbränning av sopor, förbränning av biobränsle och vid behov olja och naturgas (Göteborg Energi, 2011). Vattnet cirkulerar i ett slutet system mellan fastigheter och värmeverken. Luftföroreningarna är förhållandevis små. Under 2010 producerades 4400 GWh vilket gav luftutsläpp på totalt 150 ton NO x, 125 kton CO 2 och 5 ton SO 2 (Göteborg Energi, 2011). Det är även bra ur kretsloppsperspektiv att ta tillvara värmen från industrier och sopförbränning. Renova, som sköter sopförbränningen i Göteborg, har effektiv rening av rökgaserna från förbränningen (Renova, 2010). Däremot är överföringen av värmeenergi inte optimal, genomsnittet för Sverige är att ca 10% av den producerade energin går förlorad (Wikipedia, 2011c) Kemikalieanvändning och förvaring Brf Eskulapius använder kemikalier för: Städning av trappuppgång och tvättstugor, t ex såpa. Dessa köps in av Brf Eskulapius Underhåll av gårdarna, t ex bekämpningsmedel. Dessa köps in av Brf Eskulapius Fastighetsunderhåll, t ex målarfärg, smörjolja, lösningsmedel och klotterborttagning. Dessa kemikalier köper Riksbyggens representant in och de förvaras i föreningens förråd. Tabell 3: Styrelsens årliga inköp av kemikalier. Entreprenörers inköp ingår ej. Kemikalie Användning Inköp/år (liter) Roundup/Ättika Ogräsbekämpning 3 Algtvätt För balkonger och möbler 1-2 Färg För användning vid gårdsdagar; 10 inomhus för väggar och rostskydd för målning av staket och möbler Tändvätska Grillning vid gårdsdagar 2 Träolja Trädäck och staket 3 Rengöringsmedel Trapp- och tvättstugestäd Ingen uppgift Baserat på inventeringen av föreningens gemensamma lokaler förvaras 63 olika sorters kemikalier (se bilaga B) fördelade på olika kemikaliegrupper enligt figur 3. Åtta sorter är miljömärkta (13 %) och 31 är miljö- och/eller hälsofarliga (49%). Majoriteten av de miljöoch hälsofarliga kemikalierna finns i det låsta vaktmästarförrådet (tidigare Riksbyggens förrråd). Ordningen är där mindre god med många tomma behållare, utgångna kemikalier, inga säkerhetsdatablad, läckage (ej i närheten av golvbrunn) och ej tillslutna behållare. För en mer detaljerad beskrivning av dessa brister, se kolumnen med kommentarer i bilaga B. Gårdskemikalierna hålls också inlåsta i ett förråd och där är ordningen bra men säkerhetsdatablad saknas. I föreningslokalens städskrubb verkar städkemikalierna vara mycket gamla. Resultatet av inventeringen, med förteckning över alla kemikalier, innehåll, märkning och plats, finns i bilaga B. Det finns ingen rutin för hur kemikalieinköpen ska göras eller för regelbunden inventering och utrensning av kemikalier. 15

17 Övrigt 12% Städ 22% Gård 14% Smörjmedel 6% Köldmedier 6% Lösningsmedel 11% Färg 29% Figur 3: Fördelningen av de kemikalier som förvaras i gemensamma utrymmen. Miljöpåverkan Miljöaspekten på kemikalier är att de både kan påverka användarens hälsa och läcka ut till avlopp, grundvatten och närmiljö där de kan ge miljöfarliga effekter för lång tid framöver. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att användare och tillverkare ska känna till kemikaliens egenskaper samt att hälso- och miljöfarliga produkter ska undvikas och om möjligt ersättas med produkter som är mindre farliga. Observera att lågenergilampor, som innehåller kvicksilver, är undantagna från utfasning enligt EU-regler men att rätt omhändertagning av dem är desto viktigare. Kasserade kemikalier klassas som miljöfarligt avfall, t ex tömda och ej tömda behållare för målarfärg, olja, lösningsmedel etc. Ej tömda behållare med okänt innehåll är ofta mycket dyra för företag att lämna in. I värmepumparna används hydrofluorkarbon (HFC) som kylmedel. Eftersom det inte innehåller brom eller klor har kylmedlet inte ozonnedbrytande egenskaper, se tabell 4. Däremot bildar det giftiga och frätande gaser vid brand och det är då viktigt att informera räddningstjänsten om att R407c finns i byggnaden. I föreningslokalen finns två kylskåp och en frys med freon (CFC) som köldmedium. CFC omfattas av användningsförbud (Naturvårdsverket, 2011a) men får användas i befintliga kyl- eller frysskåp om fyllnadsmängden är 900 gram eller mindre (Naturvårdsverket, 2011b).. Tabell 4: Sammanställning av miljöpåverkan av verksamhetens kylmedier. Kylmediers miljöpåverkan mäts i Ozone Depletion Potential (ODP) på en skala 0-1 samt i Global Warming Potential (GWP), i vilken köldmediets växthuseffekt beräknas i förhållande till CO 2. (Naturvårdsverket, 2011a). Ursprung Kylmedel ODP GWP Värmepumpar HFC, R407c Gemensamma kylskåp CFC, R Inköp av produkter Den ungefärliga mängden inköpta produkter (undantaget kemikalier) är sammanfattad i tabell 5. Det finns ingen rutin för hur inköpen ska göras, t ex med avseende på pris, kvalitet eller miljövänlighet. 16

18 Tabell 5: Styrelsens årliga inköp Produkt Användning Antal/år Pärmar Kontor 10 A4-papper Utskick och anslag 500 Maskiner (tvätt, torktumlare Tvättstugor 1-2 eller torkskåp) Engångsmuggar Gårdsdagar 200 Servetter Gårdsdagar 200 Värme- eller stearinljus 100 Sopsäckar Tvättstugor 5 rullar Papper (toalett och tork) Tvättstugor Ingen uppgift Miljöpåverkan Enligt Svanen (2010) uppkommer en tvättmaskins miljöpåverkan framförallt vid användning och inte vid produktion med avseende på dess vatten- och energiförbrukning. Detta kan minskas både genom att välja en miljömärkt tvättmaskin och genom användarens rutiner. Papper kan ha en relativt låg miljöpåverkan om pappret är miljömärkt och producerat i Sverige. Engångsmaterial har ofta stor miljöpåverkan eftersom de används så kort tid jämfört med mängden resurser, främst plast och energi, som krävs för tillverkning. Mängden inköpta engångsartiklar per år är inte stor. Om den inte kan undvikas genom att använda vanliga muggar från föreningslokalen kan det finnas mer miljövänliga val. Mängden pappersutskick har minskat kraftigt tack vare digitala nyhetsbrev samt ny hemsida Upphandling av tjänster Tjänster som har upphandlats de senaste 5 åren; Riksbyggens ordinarie fastighets-, ekonomi-, teknisk- och energiförvaltning, Målningsentreprenad, Takreparationer, Byte av tryckstyrda fläktar för ventilation Tjänster som enligt underhållsplanen planeras upphandlas de närmaste 5-10 åren: Ordinare förvaltningsavtal, Fortsatt fasadmålning, Målning av trapphus och källare. Styrelsen har ingen rutin eller mall för upphandling av tjänster. Vid en upphandling är det pris, kvalitet, erfarenhet och referensuppdrag som väger tyngst vid större upphandlingar eller inhämtande av offerter. Riksbyggen rekommenderar eller tar fram leverantörer för exempelvis reparationsarbeten men miljöaspekter verkar inte väga tungt vid upphandlingen. Miljöpåverkan För målning av fasader och trapphus förbrukas stora mängder målarfärg. Målarfärg är oftast tillverkat av organiska lösningsmedel som kan ge negativa miljö- och hälsoeffekter. Enligt Riksbyggen ställer de krav på sina leverantörer att vara ISO certifierade senast 2012 (Riksbyggen 2011b). Styrelsen har hittills inte märkt av Riksbyggens miljöcertifiering, exempelvis genom att rekommenderade leverantörer har någon miljöcertifiering eller liknande. 17

19 3.2.5 Transporter Föreningen ger upphov till transporter vid gårdsdagar och föreningskvällar. Vid gårdsdagar hyrs lastbil för borttransport av trädgårds- och grovavfall och bil för inköp av blomjord, bekämpningsmedel och annan utrustning till gårdarna. Inför föreningskvällar/pub hyrs bil för inköp. Den totala mängden transporter är sammanställd i tabell 5. Boendes och leverantörers transporter är inte inräknade. Tabell 5: Årlig mängd transporter Tillfälle Antal Bil Lastbil Gårdsdagar 5 ggr/år 20 km/gång 30 km/gång Föreningskvällar 3 ggr/år 20 km/gång - Totalt/år 160 km/år 150 km/år Miljöpåverkan Utsläppen från de årliga transporterna är sammanställd i tabell 6. Tabell 6: Utsläpp från föreningens årliga transporter. Beräkningar och antaganden är utförda av författaren baserat på metoder och data framtagna av Nätverket för tranporter och miljö (NTM, 2011). CO 2 NO x HC PM CO (kolväten) Bil (bensin) 33 kg 24 g 54 g 1 g 0,8 g Lastbil (2 ton 76 kg 864 g 57 g 21 g 249 g last) Totalt/år 109 kg 888 g 111 g 22 g 250 g I Göteborg överskrids miljökvalitetsnormen för NO x och trafik anses vara en stor orsak till detta (Göteborgs stad, 2010). Av den anledningen är det angeläget att minska trafikmängden i centrala Göteborg. Föreningens transporter är dock så små i sammanhanget att en mycket större miljöförbättrande effekt kan uppnås genom att försöka påverka medlemmarnas privata bilvanor istället Miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial Troligen finns inte asbest eller blåbetong i något byggnadsmaterial. Asbest totalförbjöds 1982 (Arbetsmiljöverket, 2011a) och eftersom huset totalrenoverades 1989 bör det inte finnas asbest i huset. Blå lättbetong tillverkades mellan (Statens strålskyddsinstitut, 2005) och eftersom huset byggdes 1920 och renoverades 1989 bör risken att blåbetong har använts vara obefintlig. Miljö- och hälsopåverkan Asbest har tidigare använts i många produkter, däribland som isoleringsmaterial och utfyllnad av murbruk (Arbetsmiljöverket, 2011a). Vid arbete med asbestmaterial kan dammet allvarligt skada andningsorganen och orsaka cancer eller asbestos (Arbetsmiljöverket, 2011b). Blåbetong innehåller radon som kan ge lungcancer (Statens strålskyddsinstitut, 2005) Vattenanvändning Föreningens årliga förbrukning av vatten är sammanfattad i tabell 7 (inkluderar hushåll och gemensamma utrymmen). Användningen gäller både kall- och varmvatten, men energin som krävs för uppvärmning av varmvattnet redovisas som fjärrvärme under Energiförbrukning. 18

20 Tabell 7: Vattenförbrukning för föreningens hushåll och gemensamma utrymmen. År Vattenförbrukning Totalt (m 3 ) Per lägenhet (m 3 ) Per m 2 (m 3 /m 2 ) 1,34 1,31 1,28 Vattenanvändningen i ett hushåll i Sverige är i genomsnitt 180 liter per person och dygn (Unicef, 2010). Det ger en årsförbrukning på 66 m 3 per år och person. Föreningens hushåll förbrukade i genomsnitt 90 m 3 under Troligtvis bor det i genomsnitt minst 2 personer per lägenhet (många barnfamiljer) och vattenförbrukningen kan därför betraktas som låg (se figur 5). Dessutom inkluderas affärsverksamheternas vattenförbrukning i beräkningen så hushållens verkliga förbrukning ligger alltså lite lägre än beräkningen per hushåll anger. Vattenförbrukning per lägenhet (m3) och år (m 3 ) m 3 / lägenhet m3 vatten/lägenhet Genomsnitt Sverige, 2 personer Figur 5: Brf Eskulapius vattenförbrukning utslagen på antalet lägenheter jämfört med genomsnittsförbrukningen för 2 personer i Sverige. Miljöpåverkan I Göteborg kommer råvattnet från Göta älv som har en god vattentillförsel. Miljöpåverkan från uttag av vatten ligger snarare i den energi som krävs för rening och ledning av både råvatten och avloppsvatten samt de kemikalier som passerar avloppsreningsverken utan att avskiljas. Framtida klimatförändringar förväntas öka avrinningen till Göta älv men även försämra vattenkvaliteten vilket ställer högre krav på reningsprocessen (Göteborg stad, 2011) Avfall Systemet med sopsug, då avfall från flera bostadsrättsföreningar blandas, gör det omöjligt att beräkna den verkliga mängden brännbart avfall från endast Brf Eskulapius. Uppgifter för den totala avfallsmängden, dvs för alla föreningarna, är sammanställd i tabell 8. Brf Eskulapius ekonomiska andel i sopsugen är 10% och utifrån det kan teoretiska uppskattningar göras av avfallsmängden per hushåll i brf Eskulapius. Tabell 8: De totala mängderna från sopsugen samt uppskattning av brf Eskulapius andel.. År Sammanlagd avfallsmängd (ton) Eskulapius teoretiska andel (ton) Teoretisk avfallsmängd/hushåll (ton) ,9 0, ,9 0, ,2 0,34 19

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan 1 (6) EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig rektor med övergripande

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) 2010-10-11 Sida 1 (7) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Kontrollen genomförd av: Närvarande vid kontrollen: Datum: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER Lag/krav Vad innebär lagstiftningen för oss? Miljöbalken SFS 1998:808 De allmänna hänsynsreglerna (bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöredovisning 2015

Miljöredovisning 2015 Miljöredovisning 2015 1 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Fastighets ABs (härefter kallad ) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun

Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn I det här materialet har vi försökt sammanfatta hur er verksamhet berörs av miljöbalken

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Tips för företagets miljöarbete

Tips för företagets miljöarbete Tips för företagets miljöarbete Företagets ansvar Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan. Som företagare är man skyldig att känna till vilka lagar som gäller

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård

September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård Varvets miljöregler och miljöarbete - Handlingsplan - Miljöpolicy - Miljöregler - Avfallsplan - Bottenmålning och tvätt Handlingsplan för VTS (Varvsföreningen

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät 2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén Intern 2013-01-14 1 (7) Kvalitets-och Miljökommittén Miljö 00x-13 A Hulta Golfklubb Miljöplan 2013 Antagen av Hulta Golfklubbs styrelse den 14 januari 2013. 2013-01-14 2 (7) Miljö 00x-13 A Innehållsförteckning

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Restaurang Sjömagasinet

Restaurang Sjömagasinet REVISIONSRAPPORT FÖR MILJÖDIPLOMERING 2017 Grunduppgifter Omdiplomering - tredjepartsrevision Utfärdare Revisionskriterier: Kraven enligt Göteborgsmetoden för miljödiplomering som är godkända enligt Svens

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Miljöinventering av Säby industriområde

Miljöinventering av Säby industriområde Miljöinventering av Säby industriområde Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 1(5) Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Syfte Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för buss och tågdepåer

Årlig tillsynsrapport för buss och tågdepåer 018638 Bilaga 1 DNR:2011- MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för buss och tågdepåer Perioden januari 2011 till november 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen 018638 Bilaga 1 DNR:2011- En rapport

Läs mer